Slutrapport för projektstöd

Transkript

1 Slutrapport för projektstöd Ympade gurkplantor Journalnummer Hushållningssällskapet Väst Sida 1

2 1. Redovisning av följande projekt Ympade gurkplantor Journalnummer Stödmottagare Hushållningssällskapet Väst 2. Projektansvariga och kontaktpersoner Hushållningssällskapet Väst Box Vänersborg Telefon vxl Kontaktperson Marie Hanson Tel: E-post: Hushållningssällskapet Väst Sida 2

3 3. Sammanfattning av projektet Bakgrund till projektidén Eftersom lönsamheten är låg och odlarna har svårt att hävda sig ekonomisk gentemot importen produceras mindre ekologisk gurka i Sverige än vad den svenska marknaden efterfrågar. Att öka avkastningen genom ympning ger möjlighet för den enskilda odlaren att förbättras sitt ekonomiska resultat. Svenska odlare som vill använda ympade plantor kan köpa dessa från Holland där större delen av den kommersiella produktionen av ympade gurkplantor är lokaliserad. För mindre odlare, en majoritet av dagens svenska odlare tillhör denna kategori, innebär detta problem eftersom plantorna endast säljs i större partier. Att ympa plantorna i egen regi är därför det alternativ som står till buds för många svenska odlare. I den enskilda odlingen finns dock inte samma kunnande och möjlighet att styra klimatet som i en stor specialiserad anläggning. Metoden för ympning som används i de holländska odlingarna är kanske därför mindre lämplig i mindre svenska odlingar och bör jämföras med andra, befintliga, metoder. Ytterligare ett problem med att införskaffa ympade plantor från Holland är risken för spridning av grönmosaikvirus som är en etablerad sjukdom i Holland och Danmark. Att bli av med denna svåra sjukdom när den väl etablerat sig i en jordodling är mycket besvärligt för att inte säga omöjligt. Planerade aktiviteter enligt projektplanen Projektet genomförs enligt en modifierad modell för deltagardriven forskning i samarbete mellan tre trädgårdsföretag med ekologisk gurkodling, odlingsrådgivare och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). 1. Visa viken/a metoder för ympning av växthusgurka som lämpar sig bäst för mindre, svenska producenter som vill ympa i egen regi. På ett av företagen jämförs tre olika metoder för ympning av gurka genom utvärdering av tidsåtgång och ihopläkning. På samma företag produceras plantorna för en studie av ympningsmetoderna påverkan på tidighet och avkastning som genomförs på samtliga tre företag. Cirka 10 plantor per ympmetod och företag används i projektet. 2. Undersöka efterfrågan/underlaget för etablering av produktion av ympade gurkplantor i Sverige och om någon företagare är intresserad av denna produktionsgren för egen del. Projektledaren genomför intervjuer med ca 30 gurkodlare, rådgivare m.fl. Speciell vikt läggs vid att ta fram vilka förutsättningarna är för att producenterna ska vara intresserade av att köpa svenskproducerade plantor liksom förutsättningarna för att själva ta upp denna produktionsgren. 3. Genomföra en kurs och två fältvandringar. Två fältvandringar genomförs inom ramen för projektet. Temat för den första fältvandringen blir olika ympmetoders påverkan på etablering och tidighet. Vid den andra fältvandringen koncentreras diskussionerna till skillnader i avkastning. I samband med den andra fältvandringen genomförs en nationell kurs i ympningsteknik för ekologisk gurka. Som föreläsare på kursen medverkar bl.a. företagarna i projektet och deltagarna får möjlighet att pröva på olika ympningsmetoder i praktiken. Ca 40 personer förväntas delta på dessa aktiviteter. 4. Sprida erfarenheter och kunskap från projektet genom a) en artikel som publiceras i en tidskrift som vänder sig till yrkesodlare, b) till rådgivare (ca 40 st) och c) HS Västs hemsida. Hushållningssällskapet Väst Sida 3

4 Genomförda aktiviteter Alla aktiviteter har genomförts enligt projektplanen. En artikel har publicerats i tidningen Viola nu och denna har sats in på Hushållningssällskapets Västs hemsida som ger direkt spridning till rådgivare Uppnådda resultat Resultatet av detta projekt har fallit väldigt bra ut. Vi har genomfört aktiviteterna så som vi tänkt och uppnått uppsatta mål. Sammanlagt har vi haft ca 61 deltagare med på projektets aktiviteter. Vi har visat vilken/a metoder för ympning av växthusgurka som lämpar sig bäst för mindre, svenska producenter som vill ympa i egen regi. Tre stycken ympmetoder provas och utvärderas. Det finns tre tekniker som används mer allmänt för ympning av gurkväxter (gurka, vattenmelon och andra meloner). Dessa kallas Hole-insertion tekniken ( borrtekniken ), One Cotelydon tekniken ( skarvympning )" Approach tekniken ( avsugningstekniken ). På ett av de deltagande företagen jämfördes de tre olika teknikerna för ympning av gurka genom utvärdering av tidsåtgång och ihopläkning. På detta företag producerades också plantorna till de två andra företagen som deltog i projektet. Avsugningstekniken: 2 minuter per planta Den krångligaste tekniken men plantorna behöver inte stå i en speciell kammare utan klarar att läka ihop i vanlig växthusmiljö efter ympningen. Ädelsortens rötter kapas först efter ihopläkningen vilket gör att ett bra resultat kan uppnås även vid ogynnsamma förhållanden. Tekniken har också viss flexibilitet i fråga om matchningen mellan storlek på ympkvist och grundstam. Eftersom grundstammens skott tas bort helt, är detta den teknik som har minst risk att utveckla grundstamsskott. Borr- och skarvympning: 1 minut per planta Ungefär lika lätta tekniker att utföra om man har rätt ympclips för skarvmetoden. Borrtekniken kräver inte ympclips till skillnad från skarvympningsmetoden. Ädelsortens stamtjocklek behöver inte matcha grundstamssticklingens stamtjocklek vid borrmetoden. Vid skarvympning ska stambredden på ymp- och ädelsort vara lika stor. Se även bilaga. På samtliga tre företag utvärderades ympningsteknikerna. Cirka 10 plantor per ympteknik och företag användes. Avsugningsmetoden gav någon dags tidigare skörd än övriga tekniker. Det fanns ingen genomgående trend mellan de tre företagen avseende vilken ympteknik som gav högst skörd (figur 1). Hos två av företagen var skillnaderna mellan teknikerna små. På det tredje företaget var skillnaderna större men vi kan inte förklara varför då plantorna fått samma behandling och var lika tätt planterade. På två av företagen undersöktes också fruktvikten men inte heller i detta avseende var det någon skillnad mellan teknikerna. Hushållningssällskapet Väst Sida 4

5 Figur 1. Avkastning av gurka och fruktvikt vid ympning med tre olika tekniker. Beskärningen skedde enligt paraplymodellen. I en av odlingarna jämfördes samspelet mellan beskärningsmetod och ympteknik med avseende på skörden (figur 2). Ingen skillnad i avkastning mellan ympteknikerna uppmättes och det fanns heller inget samspel mellan ympteknik och beskärningsmetod. Däremot var skörden större när nedläggnings- än när paraplymetoden användes för beskärning. Detta beror delvis på att olika antal plantor per kvm används vid de två metoderna, det var 37% fler plantor när nedläggningstekniken användes. Skördeökningen var dock inte lika stor, mellan 17 och 28 %. Per planta var därmed produktionen större när paraplymetoden användes, mellan 12 och 24 %. Vid ett val mellan metoderna bör man dock även räkna in andra faktorer som t.ex. arbetsinsats. Figur 2. Samspelet mellan ympmetod och beskärningsteknik i gurka. Hushållningssällskapet Väst Sida 5

6 Hur ser efterfrågan/underlaget ut för etablering av produktion av ympade gurkplantor i Sverige? Är någon företagare intresserad av denna produktionsgren för egen del? Projektledaren har genomfört 16 st intervjuer. Speciell vikt har lagts vid att ta fram vilka förutsättningarna är för att producenterna ska vara intresserade av att köpa svenskproducerade plantor liksom förutsättningarna för att själva ta upp denna produktionsgren. Skulle du kunna tänka dig att köpa ympade gurkplantor eller tomatplantor om det erbjöds? Svar: 5 företagare svarade nej, 5 svarade ja, 3 angav svaret kanske 3 avstod från att svara Skulle du kunna tänka dig att driva upp och sälja ympade gurkplantor eller tomatplantor till andra odlare? Svar: 7 företagare svarar nej, 4 varade ja, 1 angav svaret möjligen, 1 svarade vet inte 3 avstod från att svara Har du provat på att ympa gurka eller tomatplantor på egen hand? Svar: 1 företagare hade ympat både tomat och gurka, 6 uppgav att de har ympat tomat, 7 hade inte ympat vare sig tomat eller gurka 2 lämnade inget svar Kurs och fältvandringar Vi har inom projektet genomfört en kurs och två fältvandringar. Ca 60 personer har deltagit på projektets aktiviteter. (Det var flera som ville vara med på kursen men som inte fick plats) Fältvandringarna genomfördes på två av de företag som deltog i projektet. På Senneby Gård på Väddö var temat olika ympmetoders påverkan på etablering och tidighet. Till fältvandringen som genomfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Västmanlands och Dalarnas län kom ca 16 personer. Fältvandringen på Solmarka Gård, Vassmolösa genomfördes i samarbete med Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg Blekinge. På fältvandringen som lockade ca 10 personer diskuterade olika ympmetoders påverkan på avkastningen. En nationell kurs i ympningsteknik för ekologisk gurka genomfördes i Enköping med 27 deltagare. Vi kunde tyvärr inte ta emot de ytterligare 10 personer som ville delta på kursen eftersom de praktiska övningarna, ympningen, inte tillät det. Som föreläsare på kursen medverkade bl.a. företagarna i projektet och deltagarna fick möjlighet att pröva på olika ympningsmetoder i praktiken. Spridning av resultat och erfarenheter Vi fortsätter under våren 2012 att sprida erfarenheter och kunskap från projektet genom publikation av en artikel i tidskriften Viola som vänder sig till yrkesodlare. Projektresultatet sprids till rådgivare och via Hushållningssällskapet Västs hemsida. Hushållningssällskapet Väst Sida 6

7 Positiva effekter av projektet Det har varit ett intressant och bra projekt och resultatet är både nydanade och användbart för praktikerna! Det finns ett stort behov av ekologiskt lokalt odlade grönsaker på marknaden. Odlare söker kunskap och nätverk, vilket gett dignitet och förankring åt projektets aktiviteter. Upplägget i form av deltagande forskning, med studier på företag, fältvandringar i samband med dessa, kursen för odlare i hela Sverige och samarbetet mellan odlare, rådgivare och forskare har varit ett lyckat koncept som kan rekommenderas till andra. Då vi startade med projektet var ympning av gurka ute på företagen ovanligt och ympade gurkor användes hos mycket få odlare. Projektet har: spridit kunskap om ymptekniker, om att det lönar sig att ympa gurkplantor och att det går att göra detta själva på hemmaplan. testat tre olika ymptekniker, sett vilken teknik som tar längst tid att utföra och fått kunskap om när man ska så grundstam och ädelsort för de olika teknikerna. Vi har fått kunskap om vilka ympclips som passar till de olika teknikerna samt vilket material som behövs. Vi vet hur man ska behandla de ympade plantorna efter ympning, så att de ska etableras på ett bra sätt visat att det finns behov och intresse av att lära sig att ympa gurkplantor. Mellan 4 och 5 företagare kan tänka sig att driva upp och sälja ympade gurkplantor och mellan 5 och 8 företagare skulle vilja köpa ympade gurkplantor om det fanns att köpa i Sverige stimulerat och bidragit till ett ökat intresse för ekologisk odling av gurka genom att odlare träffats och bildat nätverk. 4. Vilka genomförde projektet Personer som medverkade i projektet Projektet genomfördes i samarbete mellan tre trädgårdsföretag med ekologisk gurkodling, Arne och Gun Rosén, Skövde, Dan Johansson och Britt-Inger Nilsson, Väddö Rut och Botulf Bernhard, Vassmolösa Odlingsrådgivare Marie Hanson Hushållningssällskapet Väst Birgitta Båth, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Marie Hansson har varit projektets formella ledare. Projektledaren har planerat projektets genomförande och har följt upp resultat tillsammans med trädgårdsföretagarna och projektets forskarrepresentant. Samarbeten Projektet har samarbetat med flera organisationer, föreningar, kommuner eller företag: Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen Dalarnas län, Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg Blekinge, trädgårdsrådgivare i Sverige, flera lantbruks- och trädgårdsföretag och fröfirmor. Genom fältvandringar och kursen på nationell nivå har nya samarbeten skapats mellan odlare och även mellan områdesspecifika experter och odlare vilket gynnar hela den svenska ekoodlingen. Hushållningssällskapet Väst Sida 7

8 5. Anledning till genomförande av projektet Det finns ett nyvaknat intresse för yrkesmässig ekologisk grönsaksodling Efterfrågan på ekologiska och/eller närodlade grönsaker på marknaden är stor och vi måste jobba med frågor som gör att odlarna kan bli flera och produktion lönsammare. Detta projekt har varit en del av denna strävan. Ympade gurkplantor använts av ekologiska odlare i Holland och Danmark eftersom dessa plantor ger upp till 30 % högre avkastning. Genom detta projekt har kunskap spridits om att man som odlare själv kan ympa sina plantor och om vilka tekniker som är lämpliga att använda. 6. Projektets målgrupp Målgruppen för projektet var ekologiska och konventionella producenter av växthusgurka, etablerade och nytillkomna, samt rådgivare och konsulter. 7. Genomförda aktiviteter i projektet Projektet genomfördes under perioden Aktiviteter genomförda i projektet Vi har visat vilka metoder för ympning av växthusgurka som lämpar sig bäst för mindre, svenska producenter som vill ympa i egen regi Vi har undersökt efterfrågan och underlaget för etablering av produktion av ympade gurkplantor i Sverige och om någon företagare är intresserad av denna produktionsgren för egen del. Vi har genomfört en kurs och två fältvandringar Vi har spridit erfarenheter och kunskap från projektet genom våra aktiviteter. En artikel har publicerats i tidningen Viola och även sats in på Hushållningssällskapets Västs hemsida som ger direkt spridning till rådgivare som gått som planerat Alla aktiviteter har gått som planerat. Tidningsartikeln har publicerats i det tidningsnummer som för de flesta odlare, tidsmässigt sammanföll med sådd av gurka. som fungerat bättre än väntat Detta har varit ett projekt som byggt på ett väl fungerande samarbete mellan rådgivare, forskare och odlare liksom mellan projektledare och rådgivare i olika län. De praktiska arrangemangen, som plantuppdragning och ympning till både studier och kurs har fungerat väl. Projektet har ökat kunskapen om ympade gurkplantor både i fråga om uppdragning och odling. Fler odlare än vi vågat hoppats på har visat intresse för projektet och velat vara med på den nationella kursen Även utrikes födda var delaktiga på kursen och har sedan ringt projektledaren för att få mer information. som inte gått som planerat Vi har inte stött på några svårigheter/hinder under projektets gång. Däremot hat projektet krävt mera tid av projektledaren än vad det funnits utrymme för i budgeten därför fanns det inte utrymme för att göra fler än 16 stycken intervjuer med odlare/rådgivare. Hushållningssällskapet Väst Sida 8

9 8. Projektets mål Visa viken/a metoder för ympning av växthusgurka som lämpar sig bäst för mindre, svenska producenter som vill ympa i egen regi. Tre stycken ympmetoder provas och utvärderas. Undersöka efterfrågan/underlaget för etablering av produktion av ympade gurkplantor i Sverige och om någon företagare är intresserad av denna produktionsgren för egen del. Ett 30-tal intervjuer genomförs. Genomföra en kurs och två fältvandringar. Ca 40 personer förväntas delta på dessa aktiviteter. Sprida erfarenheter och kunskap från projektet genom a) att skriva en artikel som publiceras i en tidskrift som vänder sig till yrkesodlare, b) till rådgivare (ca 40 st) och c) HS Västs hemsida. 9. Projektets resultat Uppnådda resultat (se rubrik ovan): Delvis uppfyllt mål? Alla aktiviteter har gått som planerat. Miljö och hållbar utveckling Projektet har gynnat miljö och hållbar utveckling eftersom alla aktiviteterna ligger inom området ekologisk produktion som ju i sig innefattar både resurshushållning och miljötänkande. Ungdomar, kvinnor, personer med utländsk bakgrund i projektet Av 61 deltagare var ca 36 kvinnor, ca 15 födda på 70-talet eller senare och ca 8 av utländsk härkomst. Kompetensutbildning i projektet Projektet har varit inriktat på kompetensutbildning. Alla aktiviteter har bidragit till ny och ökad kompetens om ympade gurkplantor i ekologisk produktion både för deltagarna och för dem som på annat sätt berörts av projektet. Deltagarna har även fått nya kontakter att utbyta kunskap med. 10. Projektets mätbara resultat Inom de olika aktiviteterna har sammanlagt ca 61 personer deltagit Hushållningssällskapet Väst Sida 9

10 11. Spridning av resultatet Ett 5-sidigt faktablad, Ympning av gurkplantor, kommer att skrivas och komplettera SJV:s kurspärm om ekologisk odling i växthus. Resultatet av projektet har tagits upp på den kurs och de fältvandringar som anordnats inom projektet. Dessa aktiviteter har också givit deltagarna ett nytt nätverk. Resultaten kommer även att spridas på kurser och sammankomster som anordnas framöver. Projektets resultat har och kommer att spridas till trädgårdsrådgivare Projektets slutrapport kommer att sättas in på Hushållningssällskapets Västs hemsida En artikel om projektet och dess resultat har publicerats i Viola Projektets resultat kommer att spridas på Elmia Garden Andra aktörer kan vara intresserade av resultatet Rådgivare och andra kollegor i Sverige inom området ekologisk odling av grönsaker på friland och i växthus. Fröfirmor Plantuppdragare Nytta av resultatet Projektresultatet är till nytta för rådgivare och odlare då det ger inspiration till en utveckling mot en mer lönsam ekologisk svensk gurkproduktion. 12. Kostnader Se bifogad bilaga 13. Slutsatser av projektet Slutsatserna är följande Projektets har varit mycket bra och uppskattat både på lokal och nationell nivå Projektresultat har medfört ny kunskap vilken ger de ekologiska gurkodlarna än möjlighet att få en högre avkastning och därmed en större lönsamhet Det finns efterfrågan på ympade svenska gurkplantor Det finns företagare som kan tänka sig att dra upp och sälja ympade gurkplantor Projektets upplägg har varit mycket givande och spännande med ett bra samarbete mellan projektdeltagarna, rådgivare och forskare på många plan Mervärden från projektet Inspiration till odling av ympad växthusgurka och till ympning av gurka på gårdsnivå Ökad kunskap inom området ympning av gurkplantor och ekologisk odling av gurka till gagn för vår natur, miljö och hälsa Nätverk har byggts upp mellan odlare, odlingskunniga rådgivare, forskare och andra parter Genom en kreativ gruppdynamik har det framkommit ny kunskap och nya frågeställningar Hushållningssällskapet Väst Sida 10

11 Rekommendationer till andra Plagiera gärna detta projekts upplägg med deltagande företag där speciellas studier genomförs och med fältvandringar och kurs där resultaten sedan redovisas Var noga med att välja ut intresserade och seriösa projektdeltagare till studierna Låt dessa projektdeltagare komma till tals på ett naturligt sätt Samla alla deltagarna i ett register Hjälp deltagarna att knyta kontakter och få tillgång till nätverk Sprid projektresultatet så att så många som möjligt får ta del av det Hushållningssällskapet Väst Sida 11

12 Enkätsvar, ympning av gurka och tomat. Totalt inkom 14 enkätsvar 1.Vad odlar ni idag? 13 odlar både tomat och gurka och 1 odlar enbart gurka. 2. Hur mycket av varje sort odlas? 11 uppger att de odlar dubbelt så stor eller större andel tomater jämfört med gurka. 1 odlar lika mycket av varje, 1 odlar enbart gurka och 1 vet inte. 2 odlar upptill 1100 kvm tomat. 5 odlar mellan 300 till 700 kvm tomat. 2 odlar mellan 160 till 200 kvm tomat. 4 anger svaret i andra enheter. 1 svarar inte alls. 3. Bedriver du ekologisk eller konventionell produktion? 10 odlar ekologiskt varav 3 uppger att de odlar enligt Kravs regelverk. 1 odlar konventionellt. 4. Skulle du kunna tänka dig att köpa ympade gurkplantor eller tomatplantor om det erbjöds? 5 svarar nej, 5 ja, 3 kanske och 1 avstår från att svara 5. Skulle du kunna tänka dig att driva upp och sälja ympade gurkplantor eller tomatplantor till andra odlare? 7 svarar nej, 4 ja, 1 möjligen, 1 avstår att svara och 1 svarar?? 6. Har du provat på att ympa gurka eller tomatplantor på egen hand? 6 har ympat tomat.7 har inte ympat vare sig tomat eller gurka och 1 har ympat både tomat och gurka.

13 De 7 som själva prövat på ympning besvarade även följande frågor: 7. Hur blev resultatet? 4 svarade att det gick bra, 1 mycket bra/bra, 1 att resultatet varierat. 1 svarade rätt bra för tomat, men inte bra för gurka. 8. Vilken metod använde du? 6 använder skarvympning och 1 har avstått från att svara. 9. Vilken grundstam använde du? 6 använder Beaufort 1 uppgav de använde Emperador och Stallone med flera. 10. Vilka problem eller svårigheter uppstod när du ympade? Grillpinnar som stöd, möglade. Hålla saxen rakt. Glömde mörkerbehandla plantorna. Svårigheter att hålla jämn temperatur. Svårt att para ihop rätt diameter på stam. Svårt att sköta om små plantor. 11. Märkte du någon skillnad mellan ympade och oympade plantor? 6 uppger att ympade plantor är större, kraftigare och har ett större rotsystem. 5 uppger att ympade plantor ger större skörd och jämnare frukter. 3 uppskattar att ympade plantor ger upp till 30% större avkastning än konventionell odling. 1 uppger att det är sämre smak på ympade tomater.1 uppger att de märker skillnad men inte vilken. 1 uppger att skillnaden är liten.

14 Enkätsvar, ympning av gurka och tomat. Totalt inkom 14 enkätsvar 1.Vad odlar ni idag? 13 odlar både tomat och gurka och 1 odlar enbart gurka. 2. Hur mycket av varje sort odlas? 11 uppger att de odlar dubbelt så stor eller större andel tomater jämfört med gurka. 1 odlar lika mycket av varje, 1 odlar enbart gurka och 1 vet inte. 2 odlar upptill 1100 kvm tomat. 5 odlar mellan 300 till 700 kvm tomat. 2 odlar mellan 160 till 200 kvm tomat. 4 anger svaret i andra enheter. 1 svarar inte alls. 3. Bedriver du ekologisk eller konventionell produktion? 10 odlar ekologiskt varav 3 uppger att de odlar enligt Kravs regelverk. 1 odlar konventionellt. 4. Skulle du kunna tänka dig att köpa ympade gurkplantor eller tomatplantor om det erbjöds? 5 svarar nej, 5 ja, 3 kanske och 1 avstår från att svara 5. Skulle du kunna tänka dig att driva upp och sälja ympade gurkplantor eller tomatplantor till andra odlare? 7 svarar nej, 4 ja, 1 möjligen, 1 avstår att svara och 1 svarar?? 6. Har du provat på att ympa gurka eller tomatplantor på egen hand? 6 har ympat tomat.7 har inte ympat vare sig tomat eller gurka och 1 har ympat både tomat och gurka.

15 De 7 som själva prövat på ympning besvarade även följande frågor: 7. Hur blev resultatet? 4 svarade att det gick bra, 1 mycket bra/bra, 1 att resultatet varierat. 1 svarade rätt bra för tomat, men inte bra för gurka. 8. Vilken metod använde du? 6 använder skarvympning och 1 har avstått från att svara. 9. Vilken grundstam använde du? 6 använder Beaufort 1 uppgav de använde Emperador och Stallone med flera. 10. Vilka problem eller svårigheter uppstod när du ympade? Grillpinnar som stöd, möglade. Hålla saxen rakt. Glömde mörkerbehandla plantorna. Svårigheter att hålla jämn temperatur. Svårt att para ihop rätt diameter på stam. Svårt att sköta om små plantor. 11. Märkte du någon skillnad mellan ympade och oympade plantor? 6 uppger att ympade plantor är större, kraftigare och har ett större rotsystem. 5 uppger att ympade plantor ger större skörd och jämnare frukter. 3 uppskattar att ympade plantor ger upp till 30% större avkastning än konventionell odling. 1 uppger att det är sämre smak på ympade tomater.1 uppger att de märker skillnad men inte vilken. 1 uppger att skillnaden är liten.