Kartläggning av målgruppen ( )

Transkript

1 Bilaga 1till Lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Kartläggning av målgruppen ( ) Innehåll 1. Kartläggning av målgruppens storlek Elever som inte har fullgoda grundskolebetyg Elever som inte fullföljer gymnasiet Unga som varken arbetar eller studerar Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd Eskilstuna och Torshälla Individer i KAA (kommunens aktivitetsansvar) som varken studerar eller arbetar Unga inskrivna på Arbetsförmedlingen Unga utan känd aktivitet Unga nyanlända Ensamkommande barn och ungdomar Elever på gymnasieskolans språkintroduktion Unga inom etableringsuppdraget Målgruppens omfattning Målgruppens behov Fristadshus Nuevo Sammanfattning av målgruppens behov Jämställdhet Sammanfattning

2 1. Kartläggning av målgruppens storlek Under hösten 2015 gjordes en kartläggning av målgruppen för Dua, det vill säga en sammanställning av vad vi vet om unga i Eskilstuna som varken arbetar eller studerar eller som är undersysselsatta. Resultatet presenteras i denna bilaga. Under hösten 2016 har uppgifterna följts upp och kommenterats. Tills att det finns uppdaterade och säkerställda uppgifter för alla delar i kartläggningen, kvarstår tabeller och uppskattning av målgruppens storlek från Den statistiska kartläggningen består av uppgifter från Siris, Skolverket, SCB, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt kommunen. När det har varit möjligt har 31 augusti använts som mätdatum. Vid kartläggningen 2015 var 11,5% ( personer) av befolkningen i Eskilstuna kommun i åldern år. Av dem var personer i åldern år. Vid uppföljningen hösten 2016 är andelen unga 11 % ( personer), varav personer i åldern år. Nedan redovisas kartläggningen av unga i åldern 16 till 24 år i Eskilstuna som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. 1.1 Elever som inte har fullgoda grundskolebetyg Andelen unga som inte är behöriga att påbörja gymnasiets nationella program varierar över tid. Bidragande orsaker kan vara hur statistiken är insamlad, men också förändringar i betygsystemet påverkar. När elevgrupperna ökar i antal så ökar också troligtvis andelen elever som inte klarar av kraven i grundskolan. Nedan visas diagram över antal respektive andel elever som inte var behöriga under läsåren 2010/ /2015. Antal elever som ej är behöriga till gymnasiets nationella program Källa: Siris, Skolverket 2

3 Ungdomar ej behöriga till gymnasiets nationella program 2014/2015 Totalt antal elever i åk 9 Andel elever ej behöriga till gymnasiets nationella program Antal elever ej behöriga till gymnasiets nationella program Elever i åk ,6% 176 varav flickor ,9% 83 varav pojkar ,4% 93 varav i kommunala skolor ,0% varav i fristående skolor 215 ~0% 1-4 Källa: Siris, Skolverket Uppgifterna från 2014/2015 visar att 176 elever inte var behöriga att söka till gymnasiets nationella program. Vid uppföljning har antalet ökat till 208 elever läsåret 2015/2016, vilket ger en andel om 17,5 %. Grundskolans analyser visar att elever som är nyanlända stod för hela ökningen. Resultaten från olika skolor varierar från att alla elever är behöriga till att mer än var tredje saknar behörighet. 1.2 Elever som inte fullföljer gymnasiet Unga personer som påbörjar men som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Av elever som fyra år tidigare påbörjat sina studier hade 299 elever inte fullföljt utbildningen läsåret 2013/2014. Nyare statistik har därefter inte publicerats på Skolverkets hemsida. Ungdomar som inte fullföljer gymnasieutbildning 2013/2014 Antal elever som påbörjat gymnasieutbildning Andel elever utan slutbetyg/motsvarande från gymnasieskolan Antal ungdomar utan slutbetyg/motsvarande från gymnasieskolan för 4 år sedan för 5 år sedan inom 4 år inom 5 år efter 4 år efter 5 år Alla gymnasieutbildningar i kommunala skolor ,5% 18% därav Nationella program ,4% 9% därav International baccalaureate ,3% 31,7% därav IV individuellt program ,3% 58,3% därav SM Specialutformat program ,3% 5,5% 7 12 Alla gymnasieutbildningar i fristående skolor % 10,1% Källa: Siris, Skolverket Vi kan på diagrammet nedan se variationerna över tid. För att få slutbetyg krävs att eleven har fått betyg i alla kurser som ingår i programmet. Vissa förändringar kan bero på hur data är insamlad men även förändringar av betygsystemet 2010 kan ha påverkat. 25% 20% 15% 10% Andel elever som saknar slutbetyg från gymnasieskolan Källa: Siris, Skolverket 5% 0%

4 Sammanfattningsvis, totalt antal ungdomar som avslutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan nationella program, samt ungdomar som inte fullföljer gymnasieskolan uppgår till ca 500 varje år. Exempelvis för 2013/2014 var antalet 489 personer. En del ungdomar går till vidare studier direkt eller senare i livet, medan andra stannar. 1.3 Unga som varken arbetar eller studerar Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd Eskilstuna och Torshälla För att ytterligare ringa in målgruppen gjordes i augusti 2015 en sammanställning av antalet unga som uppbar försörjningsstöd i Eskilstuna och Torshälla. Totalt var det 428 personer varav 56 bodde i Torshälla. Av dessa uppbar 313 personer försörjningsstöd på grund av arbetslöshet år år Orsak Man Kvinna Man Kvinna Arbetslöshet Ohälsa Sociala skäl Summa Källa: Eskilstuna Kommun Vid uppföljning hösten 2016 framkommer att antalet försörjningsstödsberoende hushåll år har minskat under året som gått, i Eskilstuna har minskningen varit 102 hushåll (jämförelse mellan augusti 2015 och augusti 2016) Individer i KAA (kommunens aktivitetsansvar) som varken studerar eller arbetar Kommunen arbetar med att identifiera och kartlägga gruppen unga under 20 år som varken studerar eller arbetar. I uppgifterna som redovisades till SCB den 1 juli 2015, framgick att under första halvåret 2015 saknades information om aktivitet för 181 identifierade individer. Av dessa hade kommunen vid tidpunkten för kartläggningen etablerat kontakt med 131 personer. Nedan visas antal ungdomar som vid mätningen 2015 saknade sysselsättning, hade annan sysselsättning eller okänd sysselsättning. Siffror är dynamiska då arbetet pågår, men tydligt är ändå att fler pojkar än flickor var representerade, fördelningen var 60 % pojkar och 40 % flickor flickor pojkar Ingen sysselsättning Annan sysselsättning Okänd sysselsättning Källa: Eskilstuna Kommun 4

5 Vid uppföljning hösten 2016 konstaterar vi att det inte är möjligt att jämföra aktuella uppgifter med de tidigare registrerades endast ungdomar som säkert hörde till målgruppen. Kunskapen om rapporteringen av KAA och hur uppgifter kan tolkas och användas har därefter ökat, så antalet unga presumtiva KAA-ungdomar har ökat i systemet. Samtidigt har övergången från grundskola till gymnasiet förstärkts och i gymnasieskolan har antalet utskrivningar av elever minskat, så det är inte säkert att det faktiska antalet personer inom KAA har ökat. Fortfarande finns utvecklingsområden för att säkerställa kontrollen över KAA. Detta har lett till inköp av datasystemet BEDA som samkör mot UHRs gymnasiebetyg. Under 2017 kommer vi att med stor säkerhet kunna visa vilka som omfattas av KAA och presentera säkrare uppgifter Unga inskrivna på Arbetsförmedlingen I augusti 2015 var personer 16 till 24 år inskrivna på Arbetsförmedlingen. 88 inskrivna personer arbetade som timanställda. Av de inskrivna hade 854 personer insatser från Arbetsförmedlingen. Det lämnade 721 personer som var utan aktivitet eller undersysselsatta. Man Kvinna Man Kvinna Unga inskrivna på Arbetsförmedlingen varav: Unga inskrivna på Arbetsförmedlingen som har insatser Ungdomar som inte står till arbetsmarknadens förfagande Ungdomar inskrivna i UGA Ungdomar inskrivna i JOB (Jobb- och utvecklingsgaranti) Ungdomar inskrivna i JOB3 (JOBs sysselsättningsfas) Ungomar som har arbete med eller utan stöd 177 män kvinnor 310 Ungdomar med yrkesintroduktionsanställning (arbete + utbildning på plats) 32 män + 16 kvinnor 48 Ungdomar på väg att få erbjudande om att gå med i Jobbgaranti för ungdomar 114 män + 62 kvinnor Man Kvinna Man Kvinna Förgymnasial utbildningsbakgrund Gymnasial/Eftergymnasial utbildningsbakgrund Timanställda Källa: Arbetsförmedlingen Till augusti 2016 har antalet inskrivna år sjunkit till personer. Den procentuella minskningen är ungefär lika stor för män och kvinnor, men fortfarande är avsevärt fler män inskrivna på Arbetsförmedlingen. Arbetslösheten minskar bland alla grupper vi följer, förutom för kvinnor med förgymnasial utbildning Unga utan känd aktivitet För att tillhöra gruppen UVAS, unga som varken arbetar eller studerar, ska personen under ett kalenderår: inte haft inkomster över ett basbelopp ( kr, 2011) inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. 5

6 Andel okänd Andel UVAS av Antal UVAS okänd Antal UVAS år aktivitet av antal populationen år aktivitet år UVAS år UVAS ESKILSTUNA , ,5 varav kvinnor , ,6 varav män , ,2 Källa: temaunga De flesta ungdomar inom gruppen UVAS är inskrivna på Arbetsförmedlingen. De ungdomar som ska inkluderas i målgruppen är personer som har okänd aktivitet, dvs. ungdomar som myndigheterna inte har någon kontakt med, 2011 var de 159 personer i Eskilstuna, 70 kvinnor och 89 män. I de senast publicerade uppgifterna för UVAS (gäller 2014), framkommer att antalet unga i Eskilstuna som hör till gruppen UVAS har ökat från 966 till 1005 personer. Ökningen sker främst bland män. Däremot har antalet med okänd aktivitet minskat med fyra till 155 personer. 1.4 Unga nyanlända När kartläggningen gjordes och Dua-överenskommelsen skrevs hösten 2015, var mottagandet av nyanlända från utomeuropeiska länder väldigt aktivt och med stort fokus på att hitta praktiska lösningar här och nu. Nu finns det skäl för att följa upp vad vi vet om gruppen unga nyanlända i Eskilstuna. Vår uppfattning är att de flesta har fångats upp av ordinarie verksamheter så som gymnasieskola, KAA-teamet, Vuxenutbildningen, Arbetsförmedlingen, Ekonomiskt bistånd och socialtjänsten. Viss osäkerhet finns kring gruppen nyanlända år som inte är i sysselsättning, då det inte finns några säkra fakta om den åldersgruppen i sin helhet. Vi hoppas få mer information om gruppen när vårt uppsökande Dua-projekt startar under våren Samtliga uppgifter nedan är från december Ensamkommande barn och ungdomar Målgruppen definieras utifrån FN:s barnkonvention och innebär barn som är under 18 år och som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten till Sverige. I Eskilstuna ansvarar Socialförvaltningens område Ensamkommande barn och ungdomar för mottagandet och för att tillgodose omsorg och boende som längst till att ungdomen fyller 21 år. Nedan visas antalet ensamkommande unga inom åldersspannet för Dua. Ca 10 % är flickor och 90 % är pojkar. Vår uppfattning är att mycket stor andel av dessa ungdomar studerar på gymnasiet, främst på språkintroduktion. Källa: Eskilstuna Kommun 6

7 1.4.2 Elever på gymnasieskolans språkintroduktion Språkintroduktion på introduktionsprogrammet är till för ungdomar som nyligen har anlänt till Sverige. Utbildningen har fokus på svenska språket för att eleven ska kunna gå vidare till något annat program i gymnasieskolan, eller annan utbildning. I Eskilstuna erbjuds alla elever utbildning fram till det år de fyller 20 år och enligt skollagen inte längre har rätt till att söka ungdomsgymnasiet. I statistiken nedan framgår att sommaren 2017 avslutas 72 elever från språkintroduktionen. Bedömningen är att endast någon enstaka elev kan bli klar för att kunna starta på ett nationellt program innan dess. De kommer att vara i behov av insatser för att inte hamna i arbetslöshet. Det framgår också att antalet elever som avslutas från språkintroduktion kommer att öka kraftigt 2018 och Man Kvinna Totalt Årskurs Årskurs Årskurs Summa elever IMSPR Källa: Eskilstuna Kommun Unga inom etableringsuppdraget Lagen om etableringsinsatser gäller personer som har fyllt 20 men ännu inte 65 år och har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller är anhörig till någon av dessa. Personer som fyllt 18 men inte 20 år och saknar föräldrar i Sverige har också rätt till dessa insatser. Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsuppdraget och individerna kan delta i upp till två år. Nedan redovisas antalet unga inom etableringsuppdraget. Sedan halvårsskiftet 2016 kan Arbetsförmedlingen inte längre särredovisa personer under och över 20 år. Inom etableringsuppdraget Man Kvinna Totalt år Källa: Arbetsförmedlingen 1.5 Målgruppens omfattning Den insamlade datan hösten 2015 ger oss följande information: 1933 ungdomar inskrivna på Arbetsförmedlingen 428 ungdomar som uppbär försörjningsstöd, varav 313 p.g.a. arbetslöshet 181 ungdomar inom KAA som varken arbetar eller studerar Gruppen UVAS år som har okänd aktivitet, 2011 var det 159 ungdomar De flesta ungdomar som uppbär försörjningsstöd är inskrivna på Arbetsförmedlingen, även på grund av ohälsa och sociala skäl. Uppskattningsvis är ca 30 ungdomar, ej registrerade på Arbetsförmedlingen. Av de 30 uppskattas ca 10 ungdomar vara under 20 år. Av de 181 som finns inom KAA är 45 ungdomar inskrivna på Arbetsförmedlingen så återstår gör 136 ungdomar. Sammanfattningsvis i avrundat antal uppskattas ca 2260 unga i Eskilstuna höra till målgruppen hösten 2015, varav ca 270 personer är år. 7

8 2 Målgruppens behov Ungdomarnas behov är naturligtvis individuella och mångfacetterade men den statistiska kartläggningen ger en tydlig bild på gruppnivå när det gäller utbildningsnivå. Eskilstunas resultat ligger på eller något under riksgenomsnittet vad gäller ungdomar som fullföljer sina gymnasiestudier. Det är i de flesta fall nödvändigt med en fullföljd gymnasieutbildning och i många fall även en eftergymnasial utbildning för att matchas mot arbetsmarknadens behov. Både uppgifterna från Skolverket och Siris samt från Arbetsförmedlingen visar att det är många arbetslösa ungdomar som har grundskola som högsta utbildningsnivå, en del ungdomar har inte heller grundskolestudierna klara. Nästan en fjärdedel av de som påbörjar gymnasiestudier tar inte examen inom fyra år. I samtal med skolkuratorer och biträdande rektorer runt om i Eskilstuna bekräftas bilden av gruppen elever som inte fullföljer studier på grundskolenivå. Även professionell personal, som arbetar med ungdomar inom målgruppen, kan beskriva flera faktorer som påverkar många ungdomars möjligheter att kunna återgå till studierna och fullfölja dem. Framför allt är det sociala skäl, sjukdom och ohälsa, tidigare utbildningsbakgrund och språk som inverkar på elevernas förutsättningar. Ungdomarna behöver individuellt stöd och information om vilka möjligheter som finns. Många behöver stärka både självförtroende och självkänsla. En del hinner bli vuxna innan de blir utredda och diagnosticerade med exempelvis dyslexi eller ADHD, vilket påverkar hur studierna behöver utformas. Idag är medvetandet om problembilder på en hög nivå och skolorna arbetar aktivt med studiestöd och elevhälsa. Dock finns en skillnad mellan könen hur eventuella problem signaleras. Kuratorer och biträdande rektorer bekräftar att flickor ofta uppträder mer introvert än pojkar och blir därmed svårare att upptäcka. På figuren nedan visas faktorer som påverkar elevernas studier. 8

9 Det har också gjorts behovsinventeringar bland ungdomarna. De mest aktuella kommer från två av kommunens verksamheter, Fristadshus och Nuevo. Workshops, djupintervjuer, enskilda samtal, kartläggningar, gruppdiskussioner och enkätundersökningar från verksamheterna ligger till grund för vad de har kommit fram till. 2.1 Fristadshus (Ungdomar som inte studerar eller arbetar, år) Projektets ändamål är inte att starta någon ny verksamhet, utan snarare dra att nytta av de kommunala insatser som redan görs på effektivare sätt. Fristadshus funktion är att skapa lättare vägar för ungdomar att komma tillbaka till samhället baserat på de ungas behov och delaktighet. Fristadshus genomför djupgående analys av ungdomens nuvarande situation, med undertecknade samtycken, genom IKM Ung DOK, en djupgående analysform för kartläggning, samt en skattningsvärdering där ungdomen illustrerar hur man upplever sitt välbefinnande nu, för ett år sedan samt om ett år framåt i tiden. Fristadshus har även genomfört workshops enligt metoden tjänstedesign som innebär att deltagarna är medskapare genom hela processen. Fristadshus workshops-serie har gett insikter om målgruppen och arbetet är gjorts med brukaren som medskapare. Ungdomarna har skapat fiktiva personer för att beskriva både känslor och den situation som de befinner sig i. Nedan ett exempel: Ali känner Dom är idioter som inte fatta ungdomens värld. Dom tror inte på Ali Andra uppfattar Ali Han skiter i allt. Han har fett med hat mot sin pappa och samhället. Han känner sig kapabel att göra allt dåligt. Han fortsätter gå sin egen väg. Hur hamnade Ali här Det var inte den livssituationen som Ali ville ha från första början. Det var händelser som fick honom att på den här vägen inte viljan. Att samhället bara ser det som är dåligt inte det som är bakom. På workshoparna har ungdomarna arbetat med livslinjer för sina fiktiva personer. De beskriver att i början var allt enkelt. Man behöver inte vara smart för att gå i förskolan beskrev en flicka. Sedan beskriver de ökade krav i skolan och förlorade kontakter, skilsmässor och andra förändrade livssituationer. Det kändes som att skolan ändå tänkte att det inte blir något av mig sa en ungdom. Jag fick inte hjälp med min dyslexi sa en annan. I början ringde skolan hem när jag inte var där, men efter ett tag slutade dom Ungdomarna har sedan från sitt arbete plockat fram insikter om sin situation och sammanhangen för att sedan konkretisera vad de saknar och hur de önskar att det såg ut istället, vilka behov som är identifierade. 9

10 2.2 Nuevo (Unga vuxna år) Nuevo är ett ESF-projekt som har implementerats i ordinarie verksamhet och nu har man flera års erfarenheter och har utarbetet framgångsrika metoder för att få unga ut i arbete. Det gemensamma för deltagarna är att de av oklara anledningar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Behoven har identifierats genom enskilda samtal (ex vid kartläggning och skapande av genomförandeplan), gruppdiskussioner, deltagarråd, enkätundersökningar och möjlighet att lämna anonyma synpunkter i förslagslåda. Behoven hos deltagarna i Nuevo, uppfattas vara lika deltagarna i Fristadshus i de flesta avseenden. Behoven är mänskliga och knappast åldersrelaterade även om det mognadsmässigt kan skilja. Det båda verksamheter har identifierat kan sammanfattas med: Ungdomarna/deltagarna beskriver att de behöver hjälp att förstå och tolka information, på ett enkelt och avskalat sätt, och få hjälp med vart de ska vända sig med olika behov och frågor. För de allra flesta handlar det också om bemötande, tillgänglighet och närvaro vid kontakter, vid möten, telefonsamtal mm. De vill ha en (1) person att vända sig till. 2.3 Sammanfattning av målgruppens behov Om vi lägger samman den information som vi har fått ta del av, framträder bilder av målgruppens situation, vilka områden som det finns behov inom och vilket slags stöd de unga behöver för att komma vidare. Ohälsa, outredda diagnoser och bristande kunskaper i svenska är exempel på områden som påverkar ungdomarnas situation. Det de behöver är enklare kontaktvägar och bakomliggande strukturer som gör det enklare för ungdomen att orientera sig och att inte trilla mellan stolarna mellan olika typer av insatser och kontakter. Många har behov av att ha kontinuerliga kontakter med en (1) kontaktperson/stödperson/handläggare. Kontaktpersonens förmåga till samverkan, att bygga allianser och skapa förtroende är viktigt, både hos ungdomen och hos ungdomens övriga kontakter med myndigheter; vårdkontakter, polis, socialförvaltningen m.fl. Att stödpersonen har helhetssyn kring individens situation är väsentligt. Precis som för andra unga undersöks behov hos unga nyanlända i respektive verksamhet som möter dem, men det återstår att skapa en samlad bild av behoven för just den målgruppen. 10

11 3 Jämställdhet Samtliga av kommunens verksamheter arbetar aktivt med jämställdhetsintegrering. Alla som tar del av vägledning, utbildning och praktik ska få likvärdigt stöd och bemötande. Insatser ska utgå ifrån individens behov och förutsättningar före vilket kön personen har. Inom ramen för feriepraktik har kommunen erbjudit kurser som har syftat till att uppmuntra pojkar att söka sig till omvårdande yrken och flickor till tekniska yrken. Arbetsförmedlingen har haft riktade informationsmöten mot unga kvinnor i syfte att uppmuntra dem till att söka sig till bristyrken inom tekniska områden. Arbetet med uppmuntran till otraditionella yrkesval inom bristyrken är en aktuell fråga och finns på agendan under kartläggningar och studie och yrkesvägledning. Hur väl dessa intentioner lyckas följs regelbundet upp i enkätundersökningar där skillnader mellan könen uppmärksammas och används som underlag i utvecklingsarbete, särskilt när det gäller exempelvis bemötande, information och delaktighet. 4 Sammanfattning Eskilstunas genomströmning av elever som klarar gymnasiestudierna motsvarar riksgenomsnittet. Förutsättningarna för ungdomar att få arbete är att minst ha klarat gymnasiet, så vikten av att fler unga klarar sina studier är central. Den grupp av unga som inte har fullgoda betyg måste ges möjligheter att slutföra sina studier. Behoven och förutsättningarna skiljer sig, men kan också ses inom tre områden: psykosocial hälsa, funktionshinder eller diagnos samt tidigare utbildningsbakgrund med annat språk. Kartläggningen har studerat två av kommunens verksamheter, Fristadshus och Nuevo. Arbetet och erfarenheterna från dessa verksamheter har tydligt påvisat behovet av enklare kontaktvägar för de unga. Att orientera sig bland myndigheternas utbud är ibland svårt och komplicerat. För att tillvarata de ungas perspektiv och uttryckta behov om att få en kontakt som hjälper till att lotsa till myndigheternas insatser, ska denna överenskommelse underlätta byggandet av allianser och nätverk för stöd till unga. Myndigheternas rutiner och arbetssätt behöver anpassas så att rätt stöd ges till rätt person i rätt tid. Inom ramen för vägledning till studier och arbete ska individens behov och förutsättningar styra. Ibland är individuellt anpassade stödinsatser som kan leda till studier och arbete på sikt mer nödvändiga och effektiva. Uppmuntran att söka sig till bristyrken och otraditionella yrkesval ökar förutsättningar för individer att hitta försörjning, samtidigt som arbetsplatser får tillgång till efterfrågad arbetskraft och en jämnare könsfördelning. 11