Kartläggning av målgruppen och dess behov

Transkript

1 Arbetsmarknadsförvaltningen Stina Karlsson, Datum 1(17) Kartläggning av målgruppen och dess behov Bilaga 1

2 2(17) Innehåll 1 Målgruppens sammansättning Unga som inte fullföljer gymnasiet Ej behöriga till nationella gymnasieprogram Genomströmning av elever i gymnasieskolan Unga som varken arbetar eller studerar Unga utan känd aktivitet Unga år inskrivna på Arbetsförmedlingen Insatser Utbildningsnivå Födelseland Funktionsnedsättningar Inskrivningstider Matchningsbara Unga med ekonomiskt bistånd Individer fördelade på åtgärd/ insats inom kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Undersysselsatta unga i Bodens kommun Arbetsförmedlingen Bodens kommun Målgruppens behov Dialog Jämställdhet... 15

3 3(17) 1 Målgruppens sammansättning Kartläggningen visar målgruppens storlek, sammansättning och behov. Där det är möjligt belyser kartläggningen även skillnader inom målgruppen avseende t ex kön, ålder, eventuell funktionsvariation, födelseland och utbildningsnivå, som har relevans för de ungas arbetsmarknadsintegrering. Bodens kommun har idag dagsläget invånare och av dessa är 2531 personer i åldrarna år. Av parternas gemensamma kartläggning framgår att 625 personer faller inom målgruppen år som varken arbetar eller studerar eller som är undersysselsatta. 230 personer av dessa 625 är i åldrarna år. Kartläggningsarbetet har beaktat överlappning mellan myndigheter och kommunala verksamheter och justerat målgruppens storlek därefter. 1.1 Unga som inte fullföljer gymnasiet Unga utan fullständig gymnasieutbildning riskerar att bli återkommande arbetslösa vilket kan påverka individens livskvalité och psykiska hälsa. Kartläggningen av gruppen ger en bild av hur många unga som riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet och kan komma att behöva stöd från kommun och Arbetsförmedling Ej behöriga till nationella gymnasieprogram Statistiken ger en bild av hur många av eleverna i årskurs 9 i Bodens kommuns högstadieskolor, kommunala och friskolor, som inte uppnår kunskapskraven för att vara behöriga till nationella gymnasieprogram. Läsåret 2014/15 var 13.2% (40 personer) av eleverna de 296 eleverna i årskurs 9 i Bodens kommun inte behöriga att söka ett nationellt gymnasieprogram. Dessa siffror kan jämföras med läsåret 2013/14 då siffran var 6.4% av 265 elever inte nådde kunskapsmålen i årskurs 9. Tabellen visar att under läsåret 2014/15 har en markant ökning skett i antal elever, särskilt hos flickor, som inte uppnår kunskapskraven för årskurs 9. Statistiken är hämtad från Skolverket. Läsåret 2010/11 Läsåret 2011/12 Läsåret 2012/12 Läsåret 2013/14 Läsåret 2014/15 Flickor 12 (8.1%) <10 11(8.4%) <10 15(9.8%) Pojkar 11 (7.5%) 22(15.2%) 11(6.7%) 10(6.9%) 25(17.9%) Totalt 23 (7.8%) 23(10.2%) 22(7.5%) 11(6.4%) 40(13.2%) (Tabellen visar antal ickebehöriga elever)

4 4(17) Genom strömning av elever i gymnasieskolan Andelen gymnasieelever som inte avslutar sin utbildning med examensbevis under en treårs period ger också en blid av hur många unga som riskerar att bli arbetslösa i framtiden. Alla nationella program är treåriga och omfattar poäng. För examen krävs minst godkända poäng med godkänt i svenska, engelska, matematik och gymnasiearbetet. Elever som inte uppfyller kraven för examen får ett studiebevis som måste kompletteras. Statistiken avser elever som läsår 2011/12 startade sin gymnasieutbildning och fått gymnasieexamen från ett nationellt program senast Totalt antal elever som startade sin gymnasieutbildning 2011/12: 247 Andel som erhållit slutbetyg inom 3 år (senast 2014): 57.1% Statistiken som använts i den ovan angivna texten redovisar inte fördelning på kön, funktionsvariationer, inrikes eller utrikes födda. 1.2 Unga som varken arbetar eller studerar Gruppen unga som varken arbetar eller studerar inkluderar följande: Unga utan myndighetskontakter (hemmasittare) Unga inskrivna hos Arbetsförmedlingen (oavsett utbildningsnivå, förgymnasial, gymnasial, eller eftergymnasial) Unga i kommunen med ekonomiskt bistånd Unga inom kommunens aktivitetsansvar Unga som arbetar del- eller timtid inom kommunen och unga som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen som deltidsarbetslösa Unga utan känd aktivitet Det finns ett antal unga i Bodens kommun som inte har någon känd aktivitet och som inte har någon myndighetskontakt. Till gruppen unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) räknas personer som under ett år inte hade inkomster över ett basbelopp ( kronor 2012), inte hade studiemedel, var utbildningsregistrerade eller studerade SFI mer än 60 timmar, samt de som inte arbetspendlade till Danmark eller Norge. Fram till och med 2011 räknades även särskolans elever in i gruppen. Från 2007 räknas dessutom bara personer med föräldrapenning på garantinivå som UVAS. De unga som har föräldrapenning på SGI-nivå (sjukpenninggrundande inkomst) antas ha en anställning och ingår alltså inte (2015d; 2015e).

5 5(17) Temagruppen Unga i Arbetslivet gör årligen en uppskattning av hur många unga som varken arbetar eller studerar eller har känd aktivitet under ett års tid. I Temagruppen Unga i Arbetslivet ingår Arbetsförmedlingen, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting samt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. De senaste siffrorna för UVAS-gruppen är från I Sverige var det år 2012 ca unga i åldern år, eller 6,7 procent av de unga i åldersgruppen, som varken arbetade eller studerade. Gruppen unga som varken arbetar eller studerar har varit relativt konstant under perioden och den är stor både i såväl dåliga som goda tider, och motsvarar omkring 8-10 procent av ungdomsgruppen varje år (Temagruppen Unga i Arbetslivet 2013, s. 5). Enligt Temagruppen Unga (2012) finns det 254 unga i åldern år som varken arbetar, studerar eller har annan känd aktivitet i Bodens kommun. Totalt antal Andel av population, år Antal med okänd aktivitet Andel med okänd aktivitet Boden % % Kvinnor % % Män % % (Källa: Temagruppen Unga i Arbetslivet) Unga år inskrivna på Arbetsförmedlingen Enligt arbetsförmedlingens månadsstatistik var den öppna ungdomsarbetslösheten i Boden 7,6 % i oktober Den totala andelen ungdomar år som var antingen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd var 18,6 %, vilket var högre än både Norrbotten och riket som helhet. Jämfört med motsvarande tid ifjol hade ungdomsarbetslösheten i oktober 2015 minskat med 0,4 %. Totalt fanns 536 ungdomar i åldersgruppen år inskrivna vid arbetsförmedlingen Boden i oktober. Inga ungdomar år fanns aktuella på arbetsförmedlingen. Gruppen ungdomar år var störst och utgjorde 86 % av alla inskrivna ungdomar.

6 6(17) Under de senaste två åren har antalet inskrivna ungdomar minskat något varje år. Jämfört med samma tid ifjol var det i oktober % färre ungdomar aktuella på arbetsförmedlingen och sett till oktober 2013 hade gruppen minskat med 9 %. Antal inskrivna år oktober 2015 Betydligt fler unga män än unga kvinnor är aktuella på arbetsförmedlingen. I åldersgruppen år var relationen 43 % unga kvinnor och 57 % unga män. I takt med att ungdomarna blir äldre ökar andelen unga män. Bland åringarna hade andelen unga kvinnor sjunkit till 35 % medan andelen unga män istället stigit till 65 %. Totalt antal inskrivna år fördelat per kön Insatser I åldersgruppen år hade 27 % (148 ungdomar) någon form av anställning v 45, antingen i Arbete utan stöd, Arbete med stöd, via Nystartsjobb eller Yrkesintroduktion. Totalt 366 ungdomar (67 %) var arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. 5 % av ungdomarna (29 personer) var förhindrade att ta arbete eller delta i någon aktivitet. Räknar man de i program med aktivitetsstöd som ungdomar med insatser från arbetsförmedlingen så utgjorde den gruppen 44 % av alla ungdomar. Lägger man till gruppen i Arbete med stöd och Yrkesintroduktion så hade 48 % någon form av insats från arbetsförmedlingen.

7 7(17) (Källa: Statistik och Analys v 45, Arbetsförmedlingen) En knapp fjärdedel (24 %) av alla ungdomar år hade en insats via program med aktivitetsstöd i oktober Det var en något högre andel än i fjol samma tid då 22 % av alla åringar hade en insats via arbetsförmedlingen. Av ungdomar år var 43 % i program, vilket är i nivå med fjolåret. Fler unga män än kvinnor hade insatser via program. Av de unga kvinnorna hade 36 % programinsatser i oktober Motsvarande andel för unga män var 43 %.

8 8(17) Hälften av alla ungdomar i program vecka 45 deltog i Jobbgarantin för ungdomar - UGA. Ytterligare 40 % hade gått vidare till Jobb- och utvecklingsgarantin - JOB. Endast en person hade nått Sysselsättningsfasen. Ju längre ungdomarna är inskrivna i garantiprogrammen, desto högre är andelen unga män. I UGA är förhållandet 37 % unga kvinnor och 63 % unga män. I JOB däremot har andelen unga män stigit till 80 % medan kvinnornas sjunkit till 20 %. (Källa: Statistik och Analys, v 46, 2015) Utbildningsnivå Totalt 63 % av samtliga ungdomar år hade en gymnasial utbildning i oktober En tredjedel (172 unga) hade lägre utbildningsnivå än gymnasiet. I den yngre åldersgruppen år hade en högre andel gymnasieutbildning (76 %) jämfört med 61 % för åringarna.

9 9(17) Nedan redovisas utbildningsnivå för gruppen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Jämfört med Norrbotten hade Boden en lägre andel med gymnasial utbildning och en högre andel med endast förgymnasial högre Födelseland I oktober 2015 var nästan en fjärdedel (24 %) av samtliga ungdomar år utrikesfödda. Vecka 46 tillhörde 59 (46 %) av de unga utrikesfödda etableringsuppdraget. Gruppen unga i etableringsuppdraget utgjorde 11 % av samtliga inskrivna ungdomar år i Boden.

10 10(17) Funktionsnedsättningar Vecka 47 hade 99 ungdomar (18 %) i åldrarna år en eller flera funktionsnedsättningar registrerade. Vanligast förekommande var specifik kognitiv funktionsnedsättning, psykisk funktionsnedsättning samt generellt nedsatt inlärningsförmåga. (Källa: Arbetsförmedlingen) Skillnader fanns i hur de vanligast förekommande funktionsnedsättningarna fördelade sig mellan könen. Unga män var i majoritet när det gäller missbruk/beroendeproblematik, specifik kognitiv funktionsnedsättning samt generellt nedsatt inlärningsförmåga medan psykisk funktionsnedsättning var vanligare bland unga kvinnor Inskrivningstider Andelen ungdomar år som under 2015 fått arbete inom 90 dagar efter inskrivning var i oktober 16,5 % i Boden. Motsvarande siffra för Norrbotten var 29,1 %. Vecka 46 hade en fjärdedel av ungdomarna varit aktuella på arbetsförmedlingen kortare tid än tre månader; en tredjedel hade varit inskrivna mellan tre månader till ett år; och slutligen hade 41 % inskrivningstider som var längre än ett år. (Källa: Statistik och Analys, v 46, 2015) Matchningsbara Av 540 ungdomar mellan år vecka 47 saknade 24 personer (4 %) yrkestillhörighet (SSYK). Totalt 424 (79 %) av ungdomarna var registrerade som matchningsbara i arbetsförmedlingens datasystem.

11 11(17) 1.3 Unga med ekonomiskt bistånd 211 personer i åldern år är aktuella hos socialförvaltningens individoch familjeomsorg i åldern år, oavsett behov och insats (november 2015). Av dessa är 74 (35%) kvinnor och 137 män (65%). Gruppen består av 181 inrikesfödda och 30 utrikesfödda. Av de som är inskrivna har 135 personer (64%) en psykisk eller fysisk funktionsvariation och resterande 76 (36%) har ingen diagnostiserad funktionsvariation år Antal Andel Kvinnor 74 35% Män % Totalt 211 (Källa: Socialförvaltningen) 20 personer av dessa 211 har inte genomfört grundskolan. 109 har genomfört grundskolan men saknar gymnasiekompetens. 60 individer har genomfört en gymnasieutbildning och 22 personer har okänd utbildningsbakgrund år Grundskola Gymnasieexamen ej avslutad Gymnasieexamen Okänd (Källa: Socialförvaltningen) 90 personer (43%) av den aktuella i målgruppen uppbär försörjningsstöd och 121 har annan inkomst (57%). 26 personer uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet och har ingen annan ersättning, 19 personer har försörjningsstöd på grund av otillräcklig ersättning/aktivitetsstöd. 14 individer har försörjningsstöd på grund av sociala skäl. 8 personer uppbär försörjningsstöd tillfälligt utan ordinarie försörjningshinder och 7 personer uppbär försörjningsstöd på grund av avsaknad av sjukpenning och 5 som väntar på ersättning i form av aktivitetsstöd. Det finns 4 personer som har försörjningsstöd på grund av annat försörjningshinder och 7 personer som har försörjningsstöd på grund av andra orsaker. Orsak Antal Arbetslöshet 26 Otillräcklig ersättning 19 Sociala skäl 14 Tillfälligt 8 Avsaknad av 7 sjukpenning Väntar på ersättning 5 Annat 4 försörjningshinder Andra orsaker 7 Totalt antal 90 (Källa: Socialförvaltningen)

12 12(17) 1.4 Individer fördelade på åtgärd/ insats inom kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Det kommunala aktivitetsansvaret omfattar ungdomar folkbokförda i kommunen som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning (Skollagen 2009:800). Elever har fullföljt ett nationellt program om de får ett examensbevis. Elever med studiebevis omfattas av KAA, liksom elever på något av introduktionsprogrammen (Skolverket 2015a). Verksamheten som ansvarar för det kommunala aktivitetsansvaret rapporterade 142 personer till SCB i juli 2015 och av dessa är det 22 personer som kan vara aktuella för insatser eller vars sysselsättning inte har gått att identifiera. 22 personer har andra orsaker till varför de inte finns i gymnasieskolan (åtgärd hos annan myndighet, utlandsvistelse och dylikt). Statistiken innefattar även 98 personer som är inskrivna i gymnasieskolans individuella program. Individuella 98 programmet Andra orsaker 22 Aktuella 22 (Källa: Kommunens rapport till SCB) Hittills under höstterminen 2015 har elva personer, åtta män och tre kvinnor, funnits eller finns i åtgärder hos kommunen. Fem personer, tre män och två kvinnor, har anpassade studielösningar som inte faller under något nationellt gymnasieprogram. Alla tre är svenskfödda och har någon form av funktionsvariation. Tre personer, två män och en kvinna, har praktik. Av dessa är alla svenskfödda och en har en funktionsvariation. Resterande tre personer, en svenskfödd kvinna och två svenskfödda män, har ännu inte påbörjat sina aktiviteter eller har avböjt erbjudandet om aktiviteter. Av dessa tre har två diagnostiserade funktionsvariationer. Informationen är hämtad från den lokala rapporten till SCB samt aktuell information om antal individer och insatser. Praktik Studielösningar Avböjt insats Totalt Kvinnor Män Totalt (Källa: Kommunens rapport till SCB)

13 13(17) 1.5 Undersysselsatta unga i Bodens kommun Kartläggningen av undersysselsatta unga anger antal unga som är inskrivna som deltidsarbetslösa hos Arbetsförmedlingen samt de unga som är timanställda inom kommunen Arbetsförmedlingen Sett till det totala antalet ungdomar (536 personer) var det relativt få som hade en tim- eller deltidsanställning i oktober 2015 (4 %). Fler unga kvinnor än män var deltidsarbetslösa. Endast 3 ungdomar, samtliga unga kvinnor, var registrerade som deltidsanställda i oktober Antalet har minskat varje år. I oktober 2013 hade 10 ungdomar en deltidsanställning. Fler ungdomar (29 personer) hade en tillfällig timanställning, men även antalet timanställda har minskat sedan oktober totalt med 43,1 % på ett år. Gruppen unga män med timanställning hade minskat mest Bodens kommun I september 2015 fanns det 144 personer i åldersgruppen år som är anställda inom de kommunala verksamheterna. September anses ge en bra bild över hur antalet timanställda ser ut under året. Under sommarmånaderna och tiden runt årsskiftet finns ofta fler timavlönade på grund av semestervikariat. Könsfördelningen för kommunens timanställda visar att 43 (30%) av de timanställda är män och 101 (70%) är kvinnor. Den största delen av kommunens timanställningar finns inom socialförvaltningen.

14 14(17) 2 Målgruppens behov I Bodens kommun har målgruppens behov kartlagts genom att fokusera på de organisatoriska tillkortakommanden som gör att målgruppens behov inte kan tillgodoses i dagsläget. I kartläggningen har det framgått att brist på utbildning är en av de största bidragande orsakerna till arbetslösheten inom målgruppen. Behovet av kompletterande utbildning gäller både gymnasie- och grundskola. För att på bästa sätt kunna möta behovet av kompletterande utbildning krävs organisatoriska förutsättningar för att kunna tillgodose målgruppens behov och även skapa förutsättningar för att lyckas med utbildningssatsningarna. Det finns ett stort organisatoriskt behov av att kunna skapa flexibla och individanpassade studielösningar för målgruppen. Det stöd som främst efterfrågas är studie- och yrkesvägledning, socialt stöd, motiverade stöd som stärker individen i studierna. I målgruppen finns det även många som har funktionsvariationer som inte har diagnostiserats. Här finns ett behov av att lättare få tillgång till specialister som kan diagnostisera individen för att på så sätt kunna underlätta vägen till arbete. Då många av de unga i målgruppen saknar kunskap om arbetsmarknaden finns även ett behov av att tidigare, kanske redan i skolan, informera och upplysa om hur dagens arbetsmarknad ser ut och hur man som ung underlättar inträdet på arbetsmarknaden. Ytterligare ett behov som identifierats hos gruppen är körkortsutbildning då många arbetsgivare ser körkort som en förutsättning för anställning. Till sist finns det ett behov av att underlätta för målgruppen genom att samordna och strömlinjeforma kontakten med myndigheter. I dag kan en individ ha flera handläggare och flera utvecklings- eller handlingsplaner då individen är aktuell hos flera myndigheter samtidigt. Arbetsförmedlingen och Bodens kommun arbetar gemensamt med att underlätta etableringen för målgruppen på arbetsmarknaden genom att erbjuda praktikplatser. Här finns dock behov att utveckla strukturen för hela praktikprocessen från ackvirering av platser till uppföljning av praktiken för att på så sätt ytterligare kunna underlätta både för arbetsgivare att ta emot praktikanter och för praktikanter att etablera sig på arbetsmarknaden. Mer specifikt finns behov av arbetsplatser som har möjlighet att ta emot praktikanter och erbjuda dessa kvalificerad handledning. Det finns även ett behov av arbetsprövningsplatser där en person kan få pröva sin arbetsförmåga med handledning för att underlätta en framtida anställning på den reguljära arbetsmarknaden.

15 15(17) Dialog Ungas behov missbedöms ofta och för att lyckas med insatser och verksamheter krävs att ungas erfarenheter och kunskaper tas tillvara genom dialog. I kommunens övergripande styrkort finns mål för att öka dialogen med kommunmedborgarna vilket i allra högsta grad gäller målgruppen år som varken arbetar eller studerar eller som är undersysselsatta. Ett av kommunens mål är att tala med medborgarna och inte till dem för att öka kommunmedborgarnas inflytande, förtroende och valfrihet. Unga är dock ingen homogen grupp och att anta att gruppen ska behandlas som sådan bäddar för misslyckande vilket gör arbetet med att strategiskt framarbeta metoder för en öppnare dialog med målgruppen är en viktig del i det framtida samarbetet. I kartläggningen över målgruppen, år som varken arbetar eller studera eller som är undersysselsatta, och deras behov har parterna i överenskommelsen inte fört någon direkt dialog med de unga i målgruppen. Dock finns det etablerade kommunikationskanaler med unga i kommunen. Dessa kommer att användas i den framtida dialogen med unga och de ungas åsikter kommer att ligga till grund för vidare verksamhetsutveckling för överenskommelsens målgrupp. Ungdomsrådet Ungdomsrådet är en politiskt obunden organisation som funnits i Boden sedan 2005 och har sedan starten bestått av mellan tre och tjugofem medlemmar mellan år. I dagsläget har ungdomsrådet åtta medlemmar. Ungdomsrådet styrs i första hand av medlemmarna. Ungdomsrådet träffas gånger per år och arbetar efter en fastställd arbetsordning där de tar upp frågor som rör ungas intressen i kommunen. En av rådets funktioner är att informera kommunpolitikerna om de frågor som tas upp under rådets möten. Detta görs på månatliga politikerträffar. Rådet är även remissinstans för kommunens politiker Jämställdhet Även jämställdhetsperspektivet är viktigt att beakta i kartläggningen av målgruppens behov. Bodens kommun I Bodens kommuns strategiska plan, , framgår tydligt att jämställdhetsarbetet kommer att prioriteras under de närmaste åren. Som en del i det arbetet har Boden, tillsammans med övriga kommuner i Norrbotten, undertecknat den europeiska jämställdhetsdeklarationen CEMR om jämställdhet mellan män och kvinnor. Därmed har Bodens kommun tagit ställning för principen om jämställdhet och att integrera jämställdhetsperspektivet i alla verksamheter.

16 16(17) I samverkansarbetet runt målgruppen år som varken arbetar eller studerar eller som är undersysselsatta ser Bodens kommun sitt arbete med jämställdhetsintegrering som ett mycket viktigt instrument. CEMR vilar på sex principer: 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet Kommuner och regioner ska förverkliga denna rättighet inom alla sina ansvarsområden. I deras ansvarsområden ingår skyldigheten att avskaffa alla former av diskriminering, såväl direkta som indirekta. 2. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas I jämställdhetsarbetet ska utöver könsdiskriminering även följande beaktas: diskriminering som har sin grund i ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller trosuppfattning, politisk eller annan uppfattning, tillhörighet till nationell minoritet, egendom, börd, funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller socioekonomiskt tillhörighet. 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle För att rätten till jämställdhet ska förverkligas krävs att kommuner och regioner vidtar alla lämpliga åtgärder och använder sig av alla lämpliga strategier för att främja en representativ fördelning mellan kvinnor och män på alla nivåer i beslutsprocessen. 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet Kommuner och regioner måste stödja avskaffandet av de stereotypa föreställningar och hinder som utgör grunden för kvinnors ojämställda ställning och villkor och som ger upphov till den ojämställda värderingen av kvinnors och mäns roller på det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella området. 5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens/ regionens verksamheter är nödvändiga för att främja jämställdhet Jämställdhetsperspektivet måste beaktas vid utformningen av politiska åtgärder, metoder och instrument som påverkar människornas vardag till exempel genom jämställdhetsintegrering (gender mainstreaming) och jämställdhetsintegrering i budgetarbetet (gender budgeting). 6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång. Kommuner och regioner ska upprätta handlingsplaner och program för jämställdhet och tillföra de ekonomiska och mänskliga resurser som behövs för att genomföra dem.

17 17(17) Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens jämställdhetsarbete utgår från strukturarbetslösheten och syftar till att bryta mönster i form av vissa könsdominerande yrken som t ex arbeten inom vård, omsorg, skola samt arbeten inom bygg, industri och transport. Jämställdhetsarbetet följs upp och visar hur individer anvisas till arbetsmarknadsutbildningar samt hur Arbetsförmedlingen arbetar med personer i deltids- eller timanställningar. Arbetsförmedlingens nya värdegrund är även denna ett steg i myndighetens jämställdhetsarbete. Arbetsförmedlingens värdegrund Vår vision berättar om hur det är när vi nått dit vi ska. Värdeorden beskriver vilka värderingar som ska leda oss mot visionen. Värderingarna handlar om vårt ansvar för helheten, vår egen del i denna och att vi tar vara på möjligheterna i vårt uppdrag. Professionell - för oss är professionalitet att göra nytta Allt vi gör skapar nytta för kunden och samhället och vi känner stolthet i det vi gör. Vi har ordning och reda i vår verksamhet. Vårt arbetssätt präglas av rättssäkerhet, effektivitet och samverkan. Vi är tillgängliga och serviceinriktade och utgår från kundens behov. Vi utvecklar våra tjänster i dialog med kunderna utifrån myndighetens uppdrag. Vi använder bästa befintliga kunskap om vad som ger resultat för kunden. Vi lär av varandra och delar med oss till andra. Tillsammans skapar vi varandras framgång som utvecklar framtidens arbetsförmedling. Inspirerande - vi inspireras av varandra Vår drivkraft är att se människor växa och utvecklas. Vi möter människor där de är. Mötet med oss ger motivation och inspiration till nya möjligheter. Vi är proaktiva. Det skapar framgångar för våra kunder men också för oss själva och samhället i stort. Vi ser engagerade chefer och medarbetare som förebilder i vår lärande organisation. Vi tar vara på våra talanger. Självledarskapet är en given del i vår kultur. Förtroendeingivande - det handlar om förtroende Vi tror på människans inneboende förmåga. Vi är tydliga med vårt uppdrag och våra erbjudanden för att skapa rätt förväntningar. Det är så vi bygger goda relationer och förtjänar vårt förtroende. Vi arbetar för att kunden ska bli engagerad i samarbetet med oss. Vi ser till alla människors lika värde och respekterar olikheter. Vi har förtroende för varandra och möter varandra med respekt. Vi gläds åt varandras framgångar. Det är så vi skapar en verksamhet som utvecklas, resultat vi kan vara stolta över och en arbetsplats som man trivs på.