Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov. Hässleholm,

Transkript

1 Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov Hässleholm,

2 Nedanstående kartläggning visar storlek, sammansättning och behov hos målgruppen ungdomar 16-24år i Hässleholms kommun. Kartläggningen belyser, där det är möjligt, även skillnader inom målgruppen exempelvis avseende kön, ålder, funktionsnedsättning, födelseland och utbildningsnivå. Längst bak i bilagan finns en förteckning över de definitioner som används gällande statistiken. Bilagan är uppdelad i följande avsnitt: 1. Unga som inte fullföljer gymnasiet 2. Unga som varken arbetar eller studerar 3. Undersysselsatta unga 4. Kartläggning målgruppens behov Befolkningsstatistik personer år, Tabell år 18-19år 20-24år Totalt Kvinnor Män Samtliga Källa: Stadsbyggnadskontoret, avisering Tabellen ovan visar uppdelning på ålder och kön. Den 13 oktober var det totalt ungdomar mellan år bosatta i Hässleholms kommun, kvinnor och män. 2

3 1. Unga som inte fullföljer gymnasiet Under denna del, unga som inte fullföljer gymnasiet, redovisas statistik samt en kort efterföljande analys inom följande områden: Grundskolan, slutbetyg årskurs 9 Behörighet till gymnasieskolan Gymnasieskolan- avgångsbetyg Gymnasieskolan- genomströmning Grundskolan - slutbetyg årskurs 9 Slutbetyg pojkar och flickor årskurs 9, särredovisade, läsåret 2014/2015 Tabell 2 Kön Antal elever Andel (%) elever Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) Behöriga till yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde (17) Pojkar ,1 Flickor ,5 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. När det gäller hur Hässleholms elever lyckats prestera i form av godkända slutbetyg från grundskolans årskurs 9 kan det konstateras att pojkarna är i behov av mer insatser än flickorna. Pojkarna har ett lågt värde på såväl genomsnittligt meritvärde som andel behöriga till yrkesprogram och andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Slutbetyg samtliga elever årskurs 9 läsåret 2014/2015 Tabell 3 Skolform grundskola Antal elever Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behöriga till yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde (17) Hässleholm ,7 Skåne ,4 Riket ,7 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. Jämfört med övriga Skåne och Riket har Hässleholms elever ett lägre genomsnittligt meritvärde, och det är en lägre andel av eleverna som uppnår kunskapskraven i alla ämnen och är behöriga till yrkesprogram. 3

4 Slutbetyg årskurs 9, uppdelat per svensk och utländsk bakgrund läsåret 2014/2015 Tabell 4 Bilaga 1 Bakgrund Svensk bakgrund Utl. bakgrund födda i Sverige Utl. bakgrund födda utomlands Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Antal elever Andel elever (%) Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) Behöriga till yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde (16) ,3 234,8 233,0 231,3 221,8 222,3 170,6 190,7 183,1 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. Hässleholm har en högre andel elever med svensk bakgrund jämfört med övriga Skåne och Riket. I motsvarande jämförelse har Hässleholm en lägre andel elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige. Bland elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige är det en högre andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen och som är behöriga till yrkesprogram, jämfört med övriga Skåne och Riket. Vid en jämförelse med elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands hamnar dessa dåligt till resultatmässigt. 4

5 Slutbetyg årskurs 9, uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå läsåret 2014/2015 Tabell 5 Utbildningsnivå Förgymnasial eller gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Antal elever Andel elever (%) Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) Behöriga till yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde (16) ,1 203,1 202,4 234,8 251,2 248,3 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. Hässleholm har en hög andel elever med föräldrar som har låg utbildningsnivå. Hela 53 procent av eleverna har föräldrar som bara har förgymnasial eller gymnasial utbildning. Det är dessa elever som halkar efter resultatmässigt. Behörighet till gymnasieskolan Elever behöriga till gymnasieskolan läsåret 2014/2015 Tabell 6 Andel (%) behöriga till: Kön Antal elever åk 9 Yrkesprogram Högskoleförberedande Andel (%) elever ej behöriga prgm Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Flickor ,4 87,1 87,3 85,7 85,4 85,6 12,6 12,9 12,7 Pojkar ,5 82,9 83,9 69,6 80,5 81,4 27,5 17,1 16,1 Samtliga ,9 85,6 77,7 82,8 83,5 20,0 15,1 14,4 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. Andelen elever som inte är behöriga till gymnasieskolan är mycket hög i Hässleholm jämfört med övriga Skåne och Riket. Hela 20 procent av eleverna är inte behöriga till gymnasieskolan. Pojkarna har svårare att ta sig vidare till gymnasieskolan än flickorna. Hela 27,5 procent av pojkarna är inte behöriga till gymnasieskolan. 5

6 Gymnasieskolan- avgångsbetyg Elever med avgångsbetyg läsåret 2013/2014 Tabell 7 Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Nationella program totalt Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Totalt antal Därav andel (%) med examen 87,9 80,6 84,4 97,3 90,3 91,0 93,2 86,7 88,5 Därav andel (%) med grundl. behörighet 42,0 38,1 34,8 97,3 90,3 91,0 73,0 71,2 70,3 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. När det gäller avgångsbetyg i gymnasieskolan har Hässleholm en högre andel elever med examen från de nationella programmen i jämförelse med övriga Skåne och Riket. 93,2 procent av eleverna har examen från de nationella programmen. Gymnasieskolan - genomströmning Genomströmning av elever, startläsår 2011/2012 Tabell 8 Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Nationella program totalt Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Totalt antal Andel (%) med examen inom 3 år 72,3 64,4 66,6 84,8 75,1 73,8 79,3 71,5 71,4 Andel (%) som slutfört utb. med avgångsbetyg inom samma program 80,3 74,6 74,0 85,2 78,3 76,5 83,0 77,1 75,6 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. Hässleholm har en högre genomströmning i gymnasieskolan än övriga Skåne och Riket. I Hässleholm tar 79,3 procent av eleverna examen inom tre år. 83,0 procent slutför utbildningen inom samma program som de först påbörjat. 6

7 2. Unga som varken arbetar eller studerar Under denna del, unga som varken arbetar eller studerar, redovisas statistik samt en kort efterföljande analys inom följande områden: Ekonomiskt bistånd Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Arbetsförmedlingen Unga utan känd aktivitet. Ekonomiskt bistånd Unga under 25år med ekonomiskt bistånd, Tabell 9 Antal i åldersgrupper Därav Totalt Kvinnor Män Med funktionshinder Utrikes födda Utbildningsnivå Ej Grundsk Gymn Eftergrundsk gymn Källa: Ekonomiskt bistånd, interna system, Det är ungefär lika många pojkar och flickor med ekonomiskt bistånd som varken arbetar eller studerar. Utbildningsnivån hos dessa är främst godkända grundskolebetyg, men det finns även de som har godkända slutbetyg från gymnasieskolan. Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd och skäl till detta, Tabell 10 Skäl till ekonomiskt bistånd Arbetslös Ohälsa (sjuk) Sociala skäl Totalt Antal Källa: Ekonomiskt bistånd, interna system, Majoriteten av ungdomarna med ekonomiskt bistånd har arbetslöshet som skäl till sitt försörjningsstöd. Dessa ungdomar är inskrivna på Arbetsförmedlingen och är därför aktivt arbetssökande. 7

8 Kommunala aktivitetsansvaret Individer i KAA (kommunala aktivitetsansvaret) som ej studerar eller arbetar Tabell 11 Antal individer i KAA samt fördelning på åtgärd Totalt Inskrivna på Arbetsförmedlingen Ej fått kontakt Åtgärd vägledande samtal Antal Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens interna system. Utifrån statistiken över antal ungdomar i det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) kan det konstateras att en relativt stor del av ungdomarna är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det kan uppfattas som att samverkan mellan KAA och Arbetsförmedlingen är gynnsamt, eftersom ungdomarna sannolikt behöver stöd och verktyg för att komma vidare i studier, arbete eller studiemotiverande sysselsättningar/aktiviteter. Åtgärder som i dagsläget erbjuds inom KAA är vägledningssamtal. Arbetsförmedlingen Unga 18-24år, inskrivna hos Arbetsförmedlingen, andel av befolkningen totalt, september Tabell 12 Öppet arbetslösa I program/ insats Arbetsförmedlingen Totalt Hässleholm 4,7 % 9,3 % 14,0 % Skåne 4,5 % 5,3 % 9,8 % Riket 3,8 % 4,3 % 8,1 % Källa: Arbetsförmedlingen. Unga 18-24år, inskrivna hos Arbetsförmedlingen, andel av befolkningen totalt, september Tabell 13 Utrikesfödda, öppet arbetslösa Utrikesfödda, i program/ insats Arbetsförmedlingen Totalt Hässleholm 11,0 % 12,6 % 23,6 % Skåne 8,6 % 8,1 % 16,7 % Riket 8,8 % 7,7 % 16,5 % Källa: Arbetsförmedlingen. Unga, år, inskrivna hos Arbetsförmedlingen och öppet arbetslösa Tabell 14 Antal i åldersgrupper Därav Totalt Kvinnor Män Med funktionshinder Utrikesfödda Utbildningsnivå Förgymn Gymn Eftergymn Källa: Arbetsförmedlingens interna system. 8

9 Majoriteten av de öppet arbetslösa ungdomarna, inskrivna på Arbetsförmedlingen, är män och de har företrädesvis gymnasial utbildningsbakgrund. Unga, år, inskrivna hos Arbetsförmedlingen och med insatser Tabell 15. Antal i åldersgrupper Därav Totalt Kvinnor Män Med funktionshinder Utrikesfödda Utbildningsnivå Förgymn Gymn Eftergymn Källa: Arbetsförmedlingens interna system. Detsamma gäller för de ungdomar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen med insatser. Majoriteten är män med företrädesvis gymnasial utbildningsbakgrund. Unga utan känd aktivitet Antal som varken arbetar eller studerar eller har okänd aktivitet i åldersgruppen år 2012 Samtliga i kommunen och uppdelat per kön Tabell 16 Hässleholm Antal UVAS 20-24år Andel UVAS av populationen 20-24år Antal UVAS okänd aktivitet 20-24år Andel okänd aktivitet av antal UVAS Samtliga , ,5 Kvinnor , ,5 Män , ,3 Källa: Temagruppen Unga i arbetslivet. 9

10 3. Undersysselsatta unga Under denna del, undersysselsatta unga, redovisas statistik samt en kort efterföljande analys inom följande områden: Timanställda av kommunen Deltidsarbetslösa i Arbetsförmedlingens register. Timanställda av kommunen Statistiken för timanställda i kommunen visar ålders- och könsfördelning i målgruppen och redovisas både för kommunala förvaltningar och kommunala bolag. Tabellerna nedan redovisar timanställda ungdomar år under maj månad Under sommarmånaderna ökar antalet timavlönade ungdomar i kommunen, och det är rimligt att anta att en del av dessa ungdomar studerar på heltid under övrig tid på året. Maj har valts som mätmånad eftersom den representerar en vanlig månad, utan ett ovanligt stort antal timavlönade. Timanställda ungdomar år med arbetsgivare Hässleholms kommun Tabell 17 Därav 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år 22 år 23 år 24 år Totalt Kvinnor Män Antal Källa: Hässleholms kommun, löneenheten. Timanställda ungdomar år med arbetsgivare Hässleholms kommun uppdelat per förvaltning Tabell 18 Antal AK-förvaltningen 1 Barn- och 171 utbildningsförvaltningen Fritidsförvaltningen 12 Kommunledningskontoret 4 Kulturförvaltningen 2 Omsorgsförvaltningen 225 Räddningstjänsten 3 Socialförvaltningen 7 Totalt 425 Källa: Hässleholms kommun, kommunledningskontoret, löneenheten. 10

11 Timanställda ungdomar med arbetsgivare kommunala bolag Tabell 19 Därav Bolag 16-17år 18-19år 20-24år Totalt Kvinnor Män Hässleholm Teknik AB Hässlehem AB Hässleholm Miljö AB Hässleholm Vatten AB HIBAB Samtliga bolag Källa: Kommunala bolag Hässleholms kommun. Bilaga undersysselsatta ungdomar har varit timanställda under maj med kommunen som arbetsgivare. Omsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen är de förvaltningar som anställt flest. Av de kommunala bolagen är det främst Hässleholm Teknik AB som haft timanställda ungdomar under samma period i år. Deltidsarbetslösa i Arbetsförmedlingens register Nedanstående tabeller anger både ungdomar som är öppet arbetslösa på deltid samt de som har deltidsarbete och samtidigt är inskrivna i ett program. Inskrivna unga år med arbete utan stöd, tim- eller deltid Tabell 20 Antal i åldersgrupper Därav Totalt Kvinnor Män Med funktionshinder Utrikesfödda Utbildningsnivå Förgymn Gymn Eftergymn Källa: Arbetsförmedlingens interna system. Inskrivna unga år med deltidsarbete samt i program Tabell 21 Antal i åldersgrupper Därav Totalt Kvinnor Män Med funktionshinder Utrikesfödda Utbildningsnivå Förgymn Gymn Eftergymn Källa: Arbetsförmedlingens interna system. Totalt sett var 85 undersysselsatta ungdomar inskrivna på Arbetsförmedlingen under september De hade i huvudsak gymnasial utbildningsbakgrund. I majoritet var kvinnor med någon form av deltidsarbete. 11

12 4. Kartläggning målgruppens behov och jämställdhetsperspektiv Beskrivning dialog med målgruppen Young Innovation Day Inom ramen för projektet Within (för mer information om Within se bilaga 2) hölls den 20 oktober en Young Innovation Day i samarbete med Young Innovation. Närvarande var ungdomar, tjänstemän från kommunen och Arbetsförmedlingen. Det huvudsakliga syftet med dagen var att få input från ungdomar och tjänstemän om hur mötesplatsen Within ska utformas och vilka aktiviteter som behöver finnas på mötesplatsen för att ge goda förutsättningar för projektet att lyckas. Ungdomarna hade informerats om arrangemanget av Arbetsförmedlingen och Ungdomscentrum. Projektledaren för Within besökte båda dessa verksamheter inför arrangemanget, i syfte att sprida informationen till så många ungdomar som möjligt. Alla deltagare hade föranmält sig till arrangemanget. Tanken med blandningen av unga och vuxna var att skapa en bra balans och att samtidigt ge en signal till ungdomarna att Hässleholms kommun tar projektet på allvar och tycker att insatsen är viktig. Förutom att få kreativa idéer kring mötesplatsens utformning var syftet med arrangemanget också att skapa en referensgrupp. En referensgrupp som helt består av ungdomar sattes ihop. Referensgruppen ska arbeta med utformningen av mötesplatsen under planerings- och analysfasen (november 2015 januari 2016). Projektet Within tangerar arbetet med överenskommelsen om samverkan. Därför integrerades frågeställningar kring ungdomarnas upplevese av befintliga insatser och behov av framtida insatser under hela Young Innovation Day. Tjänstemän från både barn- och utbildningsförvaltningen samt arbetsmarknad och kompetensutveckling förde, utifrån frågeställningarna, under dagen dialog med de unga. Inför lunchen fick alla deltagare följande frågeställningar att fundera kring: 1. Hur upplever du det som redan finns i Hässleholm? (Exempelvis Arbetsförmedlingen, fritidsgårdar och andra mötesplatser, skolan, aktiviteter och events). 2. Vad behöver Du för stöd för att ta nästa steg i livet och nå dit du vill? 12

13 Diskussioner fördes och reflektioner gjordes under lunchen. Under en workshop fick alla deltagarna sedan, i mindre grupper, skriva upp tankar och funderingar på post-it lappar. Diskussionen slutfördes sedan i helgrupp. En viktig aspekt under dagen var ungdomarnas upplevelser, men också hur tjänstemännen upplevde ungdomarnas engagemang och vilket intryck som de gav under dagen. Detta lockade fram mycket tankar och idéer. Det var ett välkomnande, öppet klimat där allas idéer var viktiga och gick som en röd tråd genom eventet. Ungdomarna uppmuntrades till att tänka utanför boxen och presentera sina idéer. De gavs tillfälle att komma till tals och bli lyssnade till. Deras idéer och önskemål lyftes och togs på allvar. Det är viktigt att göra ungdomarna delaktiga och ta tillvara på deras tankar om vad som kan vara essentiella komponenter i ett ungdomsprojekt samt i arbetet med att minska ungdomsarbetslösheten. Young Innovation Day var en dag med fokus på inspiration, teamwork, kreativitet och innovativt tänkande. Ungdomarnas upplevelse Generellt vet ungdomarna inte vilka befintliga insatser som ges i kommunen. Ungdomarna framförde även sin upplevelse gällande service och tillgänglighet hos kommunal verksamhet och hos Arbetsförmedlingen. Positiva upplevelser såsom att Ungdomscentrum är bra för de som lär sig svenska och att lärarna där vill att eleverna ska lyckas framfördes. Negativa aspekter som ungdomarna upplever är att de inte får den hjälpen de behöver på exempelvis Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Gällande framtida behov lyfte ungdomarna fram att de vill ha en bättre tillgänglighet både inom kommun och Arbetsförmedlingen, de vill får reda på vad som finns att tillgå i kommunen och de behöver få hjälp med att hitta motivationen och att ha bra förebilder att se upp till. Referensgruppen Nästa steg i dialogprocessen var att bjuda in samtliga ungdomar till ett referensgruppsmöte. Syftet var att fortsätta lyssna på deras tankar och idéer kring mötesplatsen. Samtidigt skulle de ges utrymme att utveckla resonemanget kring upplevelser av befintliga insatser samt behov av framtida stöd. Några ungdomar erbjöds därefter anställning som ungdomsutvecklare alternativt praktikplats i projektet Within. De som inte anställs erbjöds att delta i referensgruppen, helt på ideell basis utan lön. Arbetsuppgifterna för ungdomsutvecklarna handlar om att genomföra en enkätundersökning och att nätverka med andra ungdomar. Enkätundersökningen genomförs under Withins planerings- och analysfas och resultaten av denna kommer att tas tillvara vid en kommande revidering av överenskommelsen. På referensgruppens första möte medverkade sex av de ungdomar som även deltog på arrangemanget Young Innovation Day. Syftet uppfylldes, 13

14 14 Bilaga 1 ungdomarna fick möjlighet att vidareutveckla resonemanget kring de egna upplevelserna om befintliga insatser, och de egna behoven av framtida insatser. Tre av ungdomarna har gått barn- och fritidsprogrammet, en hotell- och restaurang med inriktning konditori och bageri och en har gått omvårdnadsprogrammet. En går för närvarande på Ungdomscentrum. De flesta av ungdomarna har varit arbetslösa i två till fyra år och är inskrivna på Arbetsförmedlingen och får sin huvudsakliga inkomst främst från Försäkringskassan. De upplever att de blir skickade från ställe till ställe oftast utan dialog, utan endast via ett brev eller e-post om att de ska vara på en ny plats. Tankar som att de vill bli av med oss och Arbetsförmedlingen får bättre statistik om vi är i någon insats framkom. Alla ungdomarna har haft flera olika handläggare på Arbetsförmedlingen, och meddelande om handläggarbyte får de via brev. De känner inte att handläggarna lyssnar på vad de behöver för att komma vidare, handlingsplanen görs av handläggaren och kan ofta vara dåligt uppdaterad. Till exempel nämner en ungdom att handlingsplanen är från flera år tillbaka. De vill ha mer personlig kontakt med sin handläggare och träffa handläggaren oftare så att de kan medverka i sin egen planering. De vill att handläggarna ska tro på dem och respektera dem och hålla mötestider. Om mötestiden inte kan hållas eller ställs in vill de bli kontaktade via telefon och inte via e-post som används idag. Ungdomarna vill ha mer organiserad hjälp för att hitta jobbet. Jobbet ses som lösningen på allt, de vill bli aktiva och ha en sysselsättning- inte bara gå hemma och vända på dygnets timmar. De vill få hjälp med att bolla idéer och tankar kring deras framtid. Ungdomarna känner att de kommer längre och längre ifrån jobbet. De känner sig inte redo att studera vidare (alla i gruppen har slutbetyg från gymnasiet) och för alla jobb de söker krävs flerårig erfarenhet. Varje gång de får ett nej till jobb eller besked om att praktiken inte leder till jobb får deras självförtroende en törn och de känner hopplöshet inför framtiden. Att komma in i fas 2 upplevs som en möjlighet eftersom ungdomen då kan få nystartsjobb. Faran är dock att arbetsgivaren ibland utnyttjar arbetskraften. Studie- och yrkesvägledarna på Arbetsförmedlingen upplevs som bra. På frågan om vad de skulle ge sig själva för råd några dagar efter studenten lyftes olika tankar fram. Dels tankar om att göra allt rätt från början och att välja en praktisk gymnasieutbildning som leder till jobb. Gällande Arbetsförmedlingens arbete framkom vikten av att hitta rätt handläggare och att byta om det inte fungerar med en handläggare. Ungdomarna säger sig ha följande behov: Plugga upp betyg. Studiehjälp.

15 Hjälp med studiemotivationen. Fler praktiska inriktningar på gymnasiet. Att lärare ska låta eleverna vara mer delaktiga och aktiva i undervisningen. Bättre attityd hos lärarna. Respekt, tro, engagemang. Fler handläggare på Arbetsförmedlingen. JOBB och sysselsättning, praktik som leder till arbete. Majoriteten av de ungdomar som vi har fört dialog med har inte klart för sig vad de vill arbeta med. De vet att de vill arbeta praktiskt med händerna och egentligen helst få ett arbete inom den gymnasieutbildning som de redan har. Problemet för vissa är att inom det område de utbildat sig finns inga jobb, exempelvis anställs inga barnskötare. För att få arbete inom förskolan måste de vara utbildade pedagoger. Enkätundersökning För att få ett bättre underlag och en uppfattning om hur en stor del av målgruppen resonerar kring sin framtid har en enkät tagits fram. Enkäten innehåller frågor om ungdomarnas könstillhörighet, ålder, utbildningsbakgrund och sysselsättning. Det finns även frågor om ungdomarnas behov av stöd för att kunna börja studera och få ett arbete. Och vad ungdomarna har för uppfattning om Arbetsförmedlingens och kommunens insatser exempelvis kring bemötande och tillgänglighet. Enkäten avslutas med intresseinriktade frågor kring ett eventuellt navigatorcentrum och gruppaktivitet för att stärka motivation, självkänsla och hälsa. Frågorna tar ursprung i vad som framkommit under höstens dialog med referensgruppen och vad kartläggningen påvisat när det gäller målgruppen som helhet. Enkäten besvaras på webben och kommer att vara öppen under perioden Ungdomsutvecklarna genomför intervjuer med ungdomar och fyller i enkäten, men enkäten kommer även vara tillgänglig på Hässleholms kommuns hemsida och i sociala medier. Sammanställningen av enkäten kommer att göras i början av

16 Jämställdhetsperspektiv Tillgänglighet Unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är en särskilt utsatt grupp på arbetsmarknaden och har svårare att få ett arbete än övriga grupper av unga. Hässleholms kommun ska bereda plats för 75 ungdomar på kommunens förvaltningar och bolag som ska anställas med särskilt anställningsstöd under 12 månader. Kommunen ska då särskilt sträva efter att anställa ungdomar som har funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Genus Inom ungdomsprojektet Within som är inriktat på den aktuella målgruppen kommer jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens att säkerställas hos projektpersonalen och samverkanspartner genom utbildning. Har kvinnor och män i målgruppen samma eller olika behov? Har vi aktiviteter i projektet som passar alla deltagande kvinnor och män? Hur ser könsfördelningen ut i våra aktiviteter? För att få svar på detta kommer man i samband med olika aktiviteter att notera närvaro efter deltagarnas könsfördelning, för att se om det finns en betydande övervikt mot något av könen. Resultatet av detta kommer att analyseras kontinuerligt utefter olika frågeställningar. Analysen ska t.ex. kunna resultera i förändringar av aktiviteternas innehåll och marknadsföringen av aktiviteterna. Projektet Framtidens teknikutbildningar arbetar aktivt med jämställdhetsperspektivet genom delmålet att öka jämställdheten inom könsstereotypa utbildningar. 16

17 Definitioner Grundskolan - slutbetyg årskurs 9 Tabell 2: Slutbetyg pojkar och flickor årskurs 9, särredovisade, läsåret 2014/2015 Tabell 3: Slutbetyg samtliga elever årskurs 9 läsåret 2014/2015 Antal elever: Antal elever som har avslutat årskurs 9, d.v.s. elever med slutbetyg såväl från det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, d.v.s. elever som saknar slutbetyg ingår. Andel (%) elever Denna statistikuppgift visar andelen elever i vald kategori av det totala antalet elever. Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Andel (%) behöriga till yrkesprogram Andel elever som är behöriga att söka till yrkesprogram. För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i 5 ytterligare ämnen, totalt 8 ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Observera att om antalet EJ behöriga är 1-4, så visas andelen behöriga som ~100. Genomsnittligt meritvärde (17) Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som läst moderna språk som språkval. Elevens betyg omvandlas till betygsvärdena (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20) och de bästa 16 ämnena summeras, har eleven godkänt betyg i modernt språk som språkval är det ett 17:e ämne i meritvärdet. Det högsta möjliga meritvärdet för elever som läst 17 ämnen är 340 och för elever som läst 16 ämnen är det 320. Även om eleven fått betyg i färre ämnen än 16 kan betyget i moderna språk som språkval läggas till meritvärdet, men då kan eleven inte komma upp i det maximala meritvärdet 340 poäng. Lägsta möjliga värde är 0, dvs. betyg F i alla ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda meritvärde divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, dvs. elever som saknar slutbetyg, ingår ej. Från och med ansökan till gymnasiet läsåret 2014/15 får de sökande som fått betyg i modernt språk som språkval räkna med det som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt. De elever som ej har godkänt betyg i modernt språk som språkval har meritvärde om max 16 ämnen och ingår i medelvärdet om 17 ämnen. I SIRIS redovisas genomsnittligt meritvärde för 17 ämnen från och med Tabell 4: Slutbetyg årskurs 9, uppdelat per svensk och utländsk bakgrund läsåret Elever med svensk bakgrund I redovisningsgruppen elever med svensk bakgrund ingår elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige. Elever med okänd bakgrund, t.ex. elever med tillfälliga personnummer ingår inte längre i gruppen svensk bakgrund. Det har de gjort t.o.m Elever med utländsk bakgrundfödda i Sverige Elever med båda föräldrarna födda utomlands, men själva är födda i Sverige. Elever med utländsk bakgrund födda utanför Sverige Elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige. Tabell 5: Slutbetyg årskurs 9, uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå läsåret Föräldrarnas högsta utbildningsnivå -Förgymnasial eller gymnasial utb. Elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola eller genomgången gymnasial utbildning. 17

18 -Eftergymnasial utbildning Elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning. Tabell 6: Elever behöriga till gymnasieskolan läsåret 2014/2015 Antal elever Antal elever som har avslutat årskurs 9, d.v.s. elever med slutbetyg såväl från det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, dvs elever som saknar slutbetyg ingår. Andel (%) elever behöriga till För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att söka till ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För att söka till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Andel (%) elever ej behöriga Ej behörig att söka till något nationellt program. Det är beräknat genom 100 procent minus andel behöriga till yrkesprogram. Gymnasieskolan- avgångsbetyg Tabell 7: Elever med avgångsbetyg läsåret 2013/2014 Totalt antal Antalet elever som fick avgångsbetyg från gymnasieskolor enligt Gy 2011 vårterminen det valda läsåret. Detta innefattar elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Andel (%) med examen Procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga med avgångsbetyg. Andel (%) med grundl. behörighet Andel (%) elever med grundläggande behörighet för högskolestudier Gymnasieskolan- genomströmning Tabell 8: Genomströmning av elever, startläsår 2011/2012 Totalt antal Antal elever som påbörjade gymnasiestudier på respektive program. Andel (%) med examen Procentuell andel elever som fått examen efter 3 år. Andel (%) som slutfört utb. med avgångsbetyg inom samma program Procentuell andel elever som slutfört sina studier med examen eller studiebevis á 2500 poäng inom samma program som de påbörjade. Elever som bytt skola men till samma program ingår. Tabell 9: Unga i kommunen med ekonomiskt bistånd Ej grundsk: Saknar slutbetyg från grundskolan Grundsk: Har slutbetyg från grundskola Gymn: Har avgångsbetyg från gymnasiet Eftergymn: Någon form av eftergymnasial utbildning. Tabell 10: Unga i kommunen, med ekonomiskt bistånd och skäl till detta Skäl till ekonomiskt bistånd Arbetslös: Person som är aktivt arbetssökande och inskriven på Arbetsförmedlingen. Kan ingå i aktivitet/program via Arbetsförmedlingen eller socialförvaltningen. Arbetslöshetsersättning i någon form kan förekomma. 18

19 Ohälsa (sjuk): Person med sjukskrivning av läkare, med eller utan ersättning, person som uppbär aktivitetsersättning/sjukersättning. Sociala skäl: Person i behov av fördjupad utredning av något slag: missbruk, insats via annan verksamhet etc. Tabell 14: Unga, år, inskrivna hos Arbetsförmedlingen och öppet arbetslösa Förgymn: Arbetssökande har avslutat 9års grundskola. Gymn: Arbetssökande har avslutat gymnasieutbildning. Eftergymn: Arbetssökande har avslutat eftergymnasial utbildning, 2år eller mer. Tabell 15: Unga, år, inskrivna hos Arbetsförmedlingen och med insatser Förgymn: Arbetssökande har avslutat 9års grundskola. Gymn: Arbetssökande har avslutat gymnasieutbildning. Eftergymn: Arbetssökande har avslutat eftergymnasial utbildning, 2år eller mer. Unga utan känd aktivitet Tabell 16: Antal som varken arbetar eller studerar eller har okänd aktivitet i åldersgruppen Kommentar: Statistik hämtad från modell framtagen av Temagruppen Unga i arbetslivet. Unga som varken arbetar eller studerar förkortas UVAS. Måttet är helt och hållet baserat på registerdata. Statistiken sammanställs hos SCB men kommer från flera olika myndigheter (Skatteverket, Försäkringskassan, etc.). Statistiken omfattar hela populationen och är alltså inte ett urval. Statistiken är på aggregerad nivå vilket innebär att grupper studeras och utvecklingen över tid studeras, men det går inte att följa enskilda individer. En individ hör till gruppen UVAS om hen under ett helt kalenderår inte: haft inkomster över ett basbelopp ( kronor 2012) haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. Gruppen okänd aktivitet är heterogen och omfattar både hemmasittare, individer på långa utlandsresor, individer som är skrivna i Sverige men som inte längre bor i landet etc. Deltidsarbetslösa i Arbetsförmedlingens register Tabell 20: Inskrivna unga år med arbete utan stöd, tim- eller deltid. Förgymn: Arbetssökande har avslutat 9års grundskola. Gymn: Arbetssökande har avslutat gymnasieutbildning. Eftergymn: Arbetssökande har avslutat eftergymnasial utbildning, 2år eller mer. Tabell 21: Inskrivna unga år med deltidsarbete samt i program, Förgymn: Arbetssökande har avslutat 9års grundskola. Gymn: Arbetssökande har avslutat gymnasieutbildning. Eftergymn: Arbetssökande har avslutat eftergymnasial utbildning, 2år eller mer. 19

20 Källförteckning Arbetsförmedlingen Statistik är även hämtad från Arbetsförmedlingens interna system, Ekonomiskt bistånd, socialförvaltningen Statistiken avseende ekonomiskt bistånd är hämtad genom socialförvaltningens interna system, Kommunala aktivitetsansvaret, barn- och utbildningsförvaltningen Statistik avseende kommunala aktivitetsansvaret (KAA) hämtad genom barn- och utbildningsförvaltningens interna system. Kommunledningskontoret, löneenheten Statistik avseende timanställda med Hässleholm kommun som arbetsgivare. Framtagen med hjälp av interna system, Kommunala bolag Alla kommunala bolag har blivit kontaktade och levererat statistik utifrån interna system, Siris- kvalitet och resultat i skolan Statistik avseende grundskolan - Betyg årskurs 9: Statistik avseende gymnasieskolan, Gy2011: Temagruppen Unga i arbetslivet 20