Bilaga 1 Kartla ggning av ma lgruppens storlek och sammansa ttning. Skellefteå,

Transkript

1 Bilaga 1 Kartla ggning av ma lgruppens storlek och sammansa ttning Skellefteå,

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning... 3 Unga som inte fullföljer gymnasiet... 3 Ej behöriga till gymnasiet... 3 Genomströmning. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år... 4 Övergång till studier och etablering på arbetsmarknaden... 5 Unga som varken arbetar eller studerar... 8 I kommunen... 8 Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd... 8 Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd och skäl till detta... 9 Individer fördelade på åtgärd/insats inom KAA (kommunens aktivitetsansvar) Individer i KAA (kommunens aktivitetsansvar) som ej studerar eller arbetar Hos Arbetsförmedlingen Unga som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen i åldersgruppen år Unga i åldersgruppen år som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och som har insatser 15 Unga utan känd aktivitet Unga som varken arbetar eller studerar eller har känd aktivitet i åldersgruppen år Undersysselsatta unga Timanställda av kommunen Deltidsarbetslösa i Arbetsförmedlingens register Målgruppens behov Dialog Jämställdhet Sammanfattning Källor

3 Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Kartläggningen visar målgruppens storlek, sammansättning och behov. Där det är möjligt belyser kartläggningen även skillnader inom målgruppen avseende t ex kön, ålder, eventuell funktionsnedsättning, födelseland och utbildningsnivå, som har relevans för de ungas arbetsmarknadsintegrering. All statistik i kartläggningen avser Skellefteå om inte annat anges. Vid årsskiftet 2014/15 bodde totalt personer i åldrarna år i Skellefteå kommun, kvinnor och män. Av dem var totalt i åldern år, varav kvinnor och män. Unga som inte fullföljer gymnasiet Unga utan fullständig gymnasieutbildning riskerar att bli återkommande arbetslösa. Genom att undersöka denna grupp kan vi få en bild av hur många unga som riskerar att bli långvarigt arbetslösa och kan komma att behöva stöd från kommunen eller Arbetsförmedlingen. Ej behöriga till gymnasiet I gruppen unga som löper risk att hamna i arbetslöshet ingår de elever i grundskolan som inte är behöriga till gymnasiet. Ej behöriga till gymnasiet, läsåren 2010/11, 2011/12, 2012/13 och 2013/14, andel i procent Läsåret 2010/11 Läsåret 2011/12 Läsåret 2012/13 Läsåret 2013/14 Flickor 7,5 9,6 11,2 11,1 Pojkar 10,5 11,3 14,5 15,8 Samtliga elever 9 10, ,6 Källa: Siris 2015a Som framgår av tabellen ovan ökade andelen elever i Skellefteå som inte hade behörighet till gymnasiet något mellan 2010 och Sett till alla elever var 9 procent inte behöriga till gymnasiet år 2010 och 13,6 procent år I antal motsvarar 13,6 procent obehöriga läsåret 2013/14 cirka 107 av totalt 789 elever. Varje läsår har det varit en större andel av pojkarna än av flickorna som varit obehöriga: År 2013 var andelen av flickorna 11,1 procent, medan den var 15,8 procent av pojkarna. 3

4 Ej behöriga till gymnasiet, läsåret 2013/14, Skellefteå, Västerbottens län, riket, andel i procent Flickor Pojkar Samtliga elever Skellefteå 11,1 15,8 13,6 Västerbotten 9,5 14,7 12,3 Riket 11,7 14,5 13,1 Källa: Siris 2015a Andelen elever som inte är behöriga till gymnasiet är något större i Skellefteå än Västerbottens län och riket som helhet. Endast andelen flickor som inte är behöriga, 11,1 procent, är något lägre i Skellefteå än motsvarande andel i riket, 11,7 procent. Genomströmning. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år Även genomströmningen på gymnasiet, det vill säga hur många som inte fullföljer sin utbildning inom tre år, kan ge en bild av hur många unga som löper risk att blir arbetslösa. Alla nationella program är treåriga och omfattar poäng. För examen krävs minst godkända poäng och inom ramen för dem godkänt i svenska, engelska, matematik och gymnasiearbetet. Elever som inte uppfyller kraven för examen får ett studiebevis. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, startläsår 2011/12, andel i procent Totalt antal Andel (%) med examen inom 3 år Andel (%) med studiebevis à 2500 poäng inom 3 år Gymnasieskolan totalt ,4 5,7 Nationella program ,9 6,4 Yrkesprogram ,3 7,9 Högskoleförberedande program ,8 5,1 Introduktionsprogram Källa: Siris 2015b Om data saknas visas en prick (.). Om resultatet baseras på färre än 10 elever dubbelprickas den (..). I gymnasieskolan totalt (samtliga huvudmän) var det 67,4 procent av eleverna som började gymnasiet läsåret 2011/12 som tog examen inom tre år. 5,7 procent gick ut med studiebevis. Av eleverna på yrkesprogrammen tog 70,3 procent examen inom tre år, medan motsvarande siffra bland dem som läste högskoleförberedande program var 80,8 procent. Av totalt 989 elever motsvarar 67,4 procent med examen inom tre år 667 elever. Det innebär att 322 elever inte gick ut gymnasiet med en examen inom dessa tre år. Av 876 elever på de nationella programmen motsvarar 75,9 procent 665 elever som fullföljde sin utbildning med examen inom tre år. 211 elever fullföljde inte sin utbildning med en examen inom tre år. 4

5 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, startläsår 2011/12, Skellefteå, Västerbottens län och riket, andel i procent Totalt antal Andel (%) med examen inom 3 år Skellefteå ,4 Västerbotten ,6 Riket ,4 Källa: Siris 2015b Andelen elever som fullföljer sin utbildning med en examen inom tre år är något större i Skellefteå (67,4 procent) än i länet (65,6 procent) och riket (63,4 procent). Se tabell ovan. Övergång till studier och etablering på arbetsmarknaden Normalt används i Skellefteå kommun ofta statistik över hur många gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år. Den statistiken och statistik som grund för en stor del av övrigt utvecklingsarbete hämtas från Sveriges kommuner och landstings öppna jämförelser/statistikdatabasen Kolada. Därför presenteras även statistik från Kolada i denna kartläggning. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) Kvinnor 84,8 82,5 85,1 80,7 Män 74,3 75,7 74,2 74,3 Totalt 79,4 79,0 79,6 77,3 Källa: Kolada, N17404 Tabellen från Kolada ovan visar att det totalt var 77,3 procent av eleverna som fullföljde sin utbildning inom fyra år i Skellefteå Grön färg betyder att kommunens värde på indikatorn tillhör de ca 25 procent av kommunerna med bäst värden. Röd färg indikerar de ca 25 procent av kommunerna med lägst värden och gul färg de 50 procenten i mittfältet. Skellefteå placerar sig alltså i mittfältet vad gäller den totala andelen elever som fullföljer utbildningen inom fyra år. Gymnasieelever som gått över till universitet/högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Kvinnor 16,8 9,9 13,3 11,8 10,1 Män 11,9 14,3 13,2 16,5 14,8 Totalt 14,5 12,2 13,2 14,2 12,4 Källa: Kolada, N17426 Tabellen ovan visar andelen gymnasieelever som gått över till studier på universitet/högskola direkt efter gymnasiet, det vill säga elever som är folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg från gymnasieskolan och registrerats som nybörjare vid universitet eller högskola under samma år 5

6 (Kolada) övergick endast 12,4 procent av eleverna direkt till universitet/högskola. Det värdet och värdet 10,1 för kvinnor är bland de 25 procent lägsta värdena i Sverige. Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Kvinnor 17,7 25,5 25,9 29,0 Män 22,3 28,6 34,2 28,3 Totalt 20,0 27,1 29,8 28,6 Källa: Kolada, N17430 Tabellen ovan visar andel av eleverna folkbokförda i kommunen och med erhållet slutbetyg eller motsvarande år T-2 som var etablerade på arbetsmarknaden år T. Avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. (Kolada) När det gäller etableringen på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning är det istället andelen bland männen som är rödmarkerad: 28,3 procent av männen var etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning För kvinnorna vad andelen 29 procent, vilket innebär en grönmarkering. Gymnasieelever som studerar på högskola/universitet 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 2013 Kvinnor 28,1 Män 24,3 Totalt 26,2 Källa: Kolada, N17497 Tabellen ovan visar antal elever år T-2 som var folkbokförda i kommunen, som avslutat gymnasium, som år T påbörjat en universitets-/högskoleutbildning (oavsett var de studierna äger rum), inkl. IM dividerat med antal elever år T-2 som var folkbokförda i kommunen som avslutat gymnasium, inkl. IM. Den senaste siffran är från 2013 och visar att 26,2 procent av de unga studerar på högskola/ universitet 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Av männen är det 24,3 procent och av kvinnorna 28,1 procent. 6

7 Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Kvinnor 61,8 61,8 62,5 63,3 Män 58,7 61,1 57,0 56,7 Totalt 60,3 61,4 59,9 60,0 Källa: Kolada, N17434 Andelen av gymnasieeleverna i Skellefteå som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning har åren hört till de lägsta 25 procenten i Sverige. Endast 60 procent av gymnasieeleverna var etablerade på arbetsmarknaden eller studerade två år efter avslutad gymnasieutbildning 2013, se tabell ovan. Skillnaden mellan könen är också relativt stor 2013 var andelen bland kvinnorna 63,3 procent och andelen bland männen 56,7 procent. 7

8 Unga som varken arbetar eller studerar Gruppen unga som varken arbetar eller studerar inkluderar följande: Unga inskrivna hos AF (oavsett utbildningsnivå, förgymnasial, gymnasial, eller eftergymnasial) Unga i kommunen med ekonomiskt bistånd Unga inom kommunens aktivitetsansvar Unga som varken arbetar eller studerar I kommunen Här ingår unga med ekonomiskt bistånd och unga inom KAA (kommunens aktivitetsansvar). Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd Unga under 25 år med försörjningsstöd juli/augusti 2015, antal personer Antal personer Kvinnor 151 Män 100 Samtliga 251 Källa: Skellefteå kommun I juli/augusti 2015 fanns det totalt 251 unga under 25 år i Skellefteå som hade försörjningsstöd. Unga utrikes födda under 25 år med försörjningsstöd juli/augusti 2015, antal personer Antal personer Kvinnor 20 Män 60 Samtliga 80 Källa: Skellefteå kommun Antalet utrikes födda (oavsett födelseland och var föräldrarna är födda) under 25 år som hade försörjningsstöd var 80 personer i juli/augusti Av dem var 20 kvinnor och 60 män. 8

9 Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd och skäl till detta Diagrammet nedan visar antal bifallsbeslut för försörjningsstöd. Ett beslut tas per ansökan, vilket innebär att om en person ansöker om försörjningsstöd flera gånger, så kan flera beslut fattas samma månad. I diagrammet kan därför flera beslut tillhöra samma person. Bifallsbeslut unga under 25 år, februari 2015, efter orsakskod Arbetshinder sociala skäl Flykting i introduktion SFI språkhinder Ingen ersättning Ingen sjukpenning Otillräcklig ersättning Otillräcklig föräldrapenning Otillräcklig inkomst Särsk skäl 4 Kap 1 SoL, barn Särsk skäl 4 Kap 1 SoL, vuxna Väntar på ersättning 10 Väntar på föräldrapenning Totalt: 337 Väntar på inkomst heltid Källa: Skellefteå kommun I redovisningen av orsakerna har februari månad valts ut därför att det kan anses vara en vanlig månad utan avvikande upp- eller nedgångar i antalet beslut. I februari 2015 gavs 337 bifallsbeslut. Den vanligaste orsaken till försörjningsstöd är Ingen ersättning med 126 bifallsbeslut. 70 bifallsbeslut hade orsakskod Otillräcklig ersättning och 56 beslut Särsk skäl 4 Kap 1 SoL, vuxna. 9

10 Individer fördelade på åtgärd/insats inom KAA (kommunens aktivitetsansvar) Individer i KAA (kommunens aktivitetsansvar) som ej studerar eller arbetar Det kommunala aktivitetsansvaret omfattar ungdomar folkbokförda i kommunen som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning (Skolverket 2015a). Elever har fullföljt ett nationellt program om de får ett examensbevis. Elever med studiebevis omfattas av KAA, liksom elever på något av introduktionsprogrammen. (Skolverket 2015a) Antal individer fördelade på åtgärd/insats inom KAA 1 jan-30 juni Arbete Studier inom introduktionsprogram Studier inom en obligatorisk skolform Studier inom komvux Andra studier Annan sysselsättning 5 Åtgärd 35 Okänd Totalt: 434 Källa: Skellefteå kommun 1 januari till 30 juni 2015 fanns totalt 434 individer inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Skellefteå kommun. Diagrammet ovan visar åtgärd/insats inom KAA och då vilken åtgärd/insats en individ befann sig i när individen registrerades i KAA. Den största gruppen, 233 personer, befann sig i studier inom introduktionsprogram. Den näst största gruppen, 93 personer, hade aktivitet okänd. Att den gruppen är förhållandevis stor beror alltså på att statistiken avser vilken åtgärd/insats som individen befann sig i när den registrerades i KAA. Det görs försök att kontakta alla som registreras i KAA och de som inte nås via post eller telefon görs det hembesök hos. Därför är antalet med aktivitet okänd betydligt lägre i statistiken för de som varit registrerade under KAA en period. 10

11 Individer i KAA som ej studerar eller arbetar 1 jan-30 juni Annan sysselsättning Okänd 93 Källa: Skellefteå kommun Totalt: 106 Individer med åtgärd okänd och individer som har annan sysselsättning kan tillsammans sägas utgöra den grupp inom KAA som varken studerar eller arbetar. Första halvåret 2015 räknades 106 unga in i den gruppen. I annan sysselsättning ingår bland annat personer som är föräldralediga. Av individerna i KAA som inte studerar eller arbetar beräknas 13 ha annan sysselsättning, medan majoriteten, 93 personer, har sysselsättning okänd, se diagram ovan. Antal individer fördelade på åtgärd/insats inom KAA 1 jan-30 juni 2015, könsuppdelat Kvinnor Män Samtliga Arbete Studier inom introduktionsprogram Studier inom en obligatorisk skolform Studier inom komvux Andra studier Annan sysselsättning Åtgärd Okänd Totalt Källa: Skellefteå kommun Fler män än kvinnor finns bland dem som ingår i det kommunala aktivitetsansvaret: 271 män jämfört med 162 kvinnor. Däremot är andelen kvinnor större än andelen män i fyra av orsakskategorierna: Arbete (8 kvinnor, 6 män), Studier inom komvux (3 kvinnor, 2 män), Andra studier (15 kvinnor, 9 män) och Annan sysselsättning (9 kvinnor, 4 män), se tabellen ovan. 11

12 Hos Arbetsförmedlingen Här ingår unga i åldersgruppen år som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen samt de som är inskrivna och som har insatser. Unga som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen i åldersgruppen år Källa: Arbetsförmedlingen Totalt var unga i åldern år inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Skellefteå i september Det är färre än i september föregående år då det totala antalet inskriva var unga. Betydligt fler åringar än åringar är inskrivna på Arbetsförmedlingen: I september 2015 var fördelningen mellan åldersgrupperna 818 respektive 224. Ovanstående linjediagram visar antalet unga arbetslösa från januari 2013 till september Antalet unga inskrivna hos Arbetsförmedlingen har minskat både 2014 och 2015 jämfört med

13 Källa: Arbetsförmedlingen Den könsuppdelade statistiken visar att det är fler unga män än unga kvinnor som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. I september 2015 var 663 män och 379 kvinnor i åldern år inskrivna. Utvecklingen för antalet inskrivna kvinnor respektive män från januari 2013 till maj 2015 framgår av linjediagrammen ovan. Antalet kvinnor har alltid varit lägre än antalet män. Öppet arbetslösa och i program efter utbildningsnivå, år, per 31 augusti 2015 Antal grundskola Andel grundsk Antal gymnasium Andel gymn Antal eftergymn utb Andel eftergymn utb Totalsumma Total andel Skellefteå % % 38 6% % kvinnor 58 25% % 15 6% % män % % 23 5% % AC län totalsumma % % 131 6% % Källa: Arbetsförmedlingen Sett till utbildningsnivå har de flesta arbetslösa, 444, i åldern år i Skellefteå gymnasieutbildning, se ovan. 190 unga arbetslösa har grundskoleutbildning, medan 38 har eftergymnasial ut- 13

14 bildning. Även här är andelen män större än andelen kvinnor. Störst är skillnaden i gruppen med grundskoleutbildning där det fanns 132 män och 58 kvinnor. Andelen av de öppet arbetslösa som har grundskoleutbildning är något högre i Skellefteå jämfört med den genomsnittliga andelen i Västerbottens län; 28 procent respektive 23 procent. Andelen med gymnasieutbildning är något lägre i Skellefteå än i Västerbotten som helhet: 66 procent respektive 72 procent. Andelen med eftergymnasial utbildning är 6 procent i Skellefteå och det är också den genomsnittliga andelen i länet. Öppet arbetslösa och i program efter födelseregion, år, per 31 augusti 2015 Europa (exkl Sverige) Sverige Utomeuropeisk Totalsumma Skellefteå varav kvinnor varav män AC län Totalsumma Källa: Arbetsförmedlingen Av de öppet arbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Skellefteå i åldern år är 516 födda i Sverige, 142 utanför Europa och 14 i Europa, men inte i Sverige, se tabell ovan. Totalt i länet är 49 födda i Europa, men utanför Sverige, 1885 utanför Europa och i Sverige. 14

15 Unga i åldersgruppen år som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och som har insatser Källa: Arbetsförmedlingen Källa: Av de unga år inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Skellefteå som har insatser är betydligt fler inom åldersgruppen år: i september 2015 var det 30 unga i åldersgruppen år och 335 i åldersgruppen år. Inga 16- eller 17-åringar finns bland de inskrivna som har insatser. Jämfört med föregående år är det färre unga år inskrivna hos Arbetsförmedlingen som har insatser i år 2015 än föregående år: 365 individer i september 2015 jämfört med 454 individer under samma period förra året. 15

16 Källa: Arbetsförmedlingen Även bland de unga som har insatser är det fler män än kvinnor. I åldersgruppen år finns till exempel 215 män, men 120 kvinnor. 16

17 Unga utan känd aktivitet Det finns ett antal unga i kommunen som inte har någon känd aktivitet. Unga i åldern år omfattas av kommunens aktivitetsansvar. Unga som varken arbetar eller studerar eller har känd aktivitet i åldersgruppen år 2012 Temagruppen Unga i arbetslivet gör årligen en uppskattning av hur många unga som varken arbetar eller studerar eller har känd aktivitet under ett års tid. Dessa unga kallas för UVAS (unga som varken arbetar eller studerar). Till UVAS-gruppen räknas personer som under ett år inte hade inkomster över ett basbelopp ( kronor 2012), inte hade studiemedel, var utbildningsregistrerade eller studerade SFI mer än 60 timmar, samt de som inte arbetspendlade till Danmark eller Norge. Fram till och med 2011 räknades även särskolelever in i gruppen. Villkoren för arbetspendlare gäller från 2007 innan dess exkluderades alla som haft en inkomst från gränspendling från UVAS-gruppen. Men från 2007 gäller alltså samma inkomstkrav för arbetspendlare som för övriga. Från 2007 räknas dessutom bara personer med föräldrapenning på garantinivå som UVAS. De unga som har föräldrapenning på SGI-nivå (sjukpenninggrundande inkomst) antas ha en anställning och ingår alltså inte. (2015d; 2015e) De senaste siffrorna för UVAS-gruppen är från Statistiken för 2013 är försenad på grund av förändrade rutiner hos Försäkringskassan, som är en av de myndigheter som bidrar med siffror. (2015d) I temagruppen unga i arbetslivet ingår Arbetsförmedlingen, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting samt Ungdomsstyrelsen. I Sverige var det år 2012 ca unga i åldern år, eller 6,7 procent av de unga i åldersgruppen, som varken arbetade eller studerade. Gruppen unga som varken arbetar eller studerar har varit relativt konstant under perioden (Temagruppen Unga i arbetslivet, 2015a) och den är stor både i såväl dåliga som goda tider, och motsvarar omkring 8-10 procent av ungdomsgruppen varje år (Temagruppen Unga i arbetslivet 2013, s. 5). Andel unga som varken arbetar eller studerar år, , Skellefteå kommun Procent År Totalt Kvinnor Män Källa: Temagruppen Unga i arbetslivet 2015b 17

18 Hela UVAS-gruppen år, beräknas ha utgjort totalt ca 5,4 procent av de unga i Skellefteå Andelen av de unga kvinnorna som räknades som UVAS var 5,2 procent och andelen av männen 5,5 procent. Se diagrammet ovan. Uppgången i andel och antal UVAS 2009 beror troligen på finanskrisen och den ökade arbetslösheten som följde i dess spår. 800 Antal unga som varken arbetar eller studerar år, , Skellefteå Antal Män Kvinnor År Källa: Temagruppen Unga i arbetslivet 2015b 2012 beräknas det ha funnits totalt 458 unga i gruppen som varken arbetade eller studerade, varav 251 män och 207 kvinnor. Det var något färre än 2011, då motsvarande siffror var 260 män och 222 kvinnor. Se diagram ovan. 18

19 Antal UVAS år i Skellefteå, 2012 Antal Kvinnor 185 Män 220 Samtliga 405 Källa: Temagruppen Unga i arbetslivet 2015f Antalet UVAS i åldersgruppen var totalt 405 år 2012, varav något fler, 220, var män. Antal UVAS okänd aktivitet år, 2012 Antal Kvinnor 37 Män 38 Samtliga 75 Källa: Temagruppen Unga i arbetslivet 2015f Antalet UVAS i åldersgruppen med okänd aktivitet var 75. Könsfördelningen är nästan helt jämn: 37 kvinnor och 38 män. 19

20 Undersysselsatta unga Här ingår bland annat unga som är deltidsarbetslösa och finns inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Även övriga timanställda i kommunen ingår. Statistiken nedan visar antalet timavlönade i Skellefteå kommun som arbetsgivare. Timanställda av kommunen I statistiken för timavlönade i kommunen framgår inte orsaken till att en individ är timanställd, men den visar däremot hur ålders- och könsfördelningen ser ut och inom vilket område (under vilken nämnd) en person arbetar. Under sommarmånaderna och tiden runt årsskiftet finns ofta fler timavlönade på grund av exempelvis sommarjobb. Diagrammet nedan visar därför antal unika individer som var timavlönade i Skellefteå kommun under februari och april Februari och april har valts ut därför att de kan sägas vara vanliga månader, utan något ovanligt stort antal timavlönade. Timavlönade februari och april 2015, antal unika individer Antal individer Män Kvinnor år år 25 år och äldre Källa: Skelis Flest timavlönade finns i åldersgruppen 25 år och äldre. Gruppen timanställda år är dock betydligt större än gruppen timanställda år. Totalt rör det sig om 788 timavlönade i åldern år. Betydligt fler kvinnor än män är timanställda. 20

21 Antal timavlönade per nämnd, uppdelat på åldersgrupp, april år år 25 år och äldre Samtliga Kommunstyrelsen Personalnämnd Socialnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Barn- och grundskolenämnd Gymnasienämnd Teknisk nämnd Support och lokaler Bygg- och miljönämnd Källa: Skelis När statistiken redovisas per nämnd framgår att nämnderna där flest timavlönade finns är inom socialnämnden, barn- och grundskolenämnden och fritidsnämnden. En individ kan dock vara timanställd under flera nämnder samtidigt och i tabellen kan en individ därför förekomma flera gånger. Antal timavlönade alla åldrar, per nämnd, uppdelat på kön, april 2015 Kvinnor Män Samtliga Kommunstyrelsen Personalnämnd Socialnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Barn- och grundskolenämnd Gymnasienämnd Teknisk nämnd Support och lokaler Bygg- och miljönämnd Källa: Skelis Endast vid tekniska nämnden finns fler timavlönade män (10) än kvinnor (6), se tabell ovan. Vid kommunstyrelsen finns 1 kvinna och 1 man timanställda. I alla de andra nämnderna är kvinnorna i majoritet bland de timavlönade. Även i denna beräkning kan dock en individ vara timanställd under flera nämnder samtidigt och alltså förekomma flera gånger i statistiken. 21

22 Deltidsarbetslösa i Arbetsförmedlingens register I Arbetsförmedlingens register finns både personer som uppgett att de har timanställning och personer som uppgett att de har en deltidsanställning. Källa: Arbetsförmedlingen När det gäller timanställda är skillnaderna i antal gentemot föregående år mycket små. Totalt hade 78 av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i september 2015 angett timanställning. Motsvarande siffra föregående år var 82. Det fanns inga timanställda unga i åldern år. 22

23 Källa: Arbetsförmedlingen I båda åldersgrupperna är det fler unga kvinnor än unga män som uppgett timanställning i september 2015: totalt 43 kvinnor och 35 män. Skillnaderna jämfört med samma period föregående år är små. 23

24 Källa: Arbetsförmedlingen När det gäller unga inskrivna hos Arbetsförmedlingen som uppgett att de har deltidsanställning, var de något fler 2015 än 2014, totalt en ökning med 7 individer. Fler fanns i åldersgruppen år än i åldersgruppen år: 2015 var antalet 12 i åldern år och 6 i åldern år. Inga 16- eller 17-åringar finns med i gruppen. 24

25 Källa: Arbetsförmedlingen Det är fler unga män som angett att de hade en deltidsanställning i september 2015, se ovan. Totalt rör det sig om 6 kvinnor och 12 män. 25

26 Målgruppens behov En lärdom från tidigare arbete och projekt med unga är att de ungas behov ofta missbedöms. För att lyckas med insatser och verksamheter krävs att ungas erfarenheter och kunskaper tas tillvara genom dialog. Även jämställdhetsperspektivet är viktigt att beakta. Nedan följer en översikt över hur dialog förs med unga och hur olika aktörer arbetar med jämställdhet i Skellefteå kommun. Dialog Skellefteå kommun har en policy för invånardialog. Invånardialogen riktar sig till människor i egenskap av invånare i Skellefteå kommun. En dialogprocess, som utvecklats i samarbete med förvaltningar och politiker ska användas vid all invånardialog för att säkerställa att grundläggande delar finns med. I kommunens strategi för barns och ungas inflytande och delaktighet fastslås att kommunens nämnder ska införliva barn- och ungdomsperspektivet i sin verksamhet. Varje nämnd utser en kontaktperson med ansvar att bevaka perspektivet. Nätverket med kontaktpersoner samordnas av demokratilotsen (se nedan). Det finns också en skyldighet att informera barn och unga om deras rättigheter till inflytande och delaktighet. Kommunstyrelsen följer varje år upp varje nämnds arbete med barns och ungas inflytande och delaktighet. Skellefteå kommun anordnar årligen Ungdomsfullmäktige där eleverna i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet skriver motioner till politiken. Eleverna inbjuds först till en kick-off. Därefter hålls klassråd och sedan träffas representanter för skolorna för att enas om förslag till politikerna. Under Ungdomsfullmäktigedagen träffas elever, politiker och tjänstepersoner och motionerna överlämnas till politiken. Motionerna fördelas till nämnderna som behandlar dem och i de flesta fall bjuder in förslagsställarna till en nämnd för dialog och beslut. I kommunen finns även en demokratilots som samordnar olika aktiviteter och insatser för barns och ungas inflytande och delaktighet. Demokratilotsen informerar till exempel unga hur de kan göra sina röster hörda och organiserar arbetet runt Ungdomsfullmäktige. Demokratilotsen arbetar även uppsökande gentemot elever i gymnasiesärskolan och mot nyanlända för att ge dem extra stöd i hur de kan påverka och göra sina röster hörda. För både grund- och gymnasieskolorna finns dessutom kontaktpolitiker från barn- och grundskolenämnden respektive gymnasienämnden som ska fungera som en länk mellan skolan och politiken. Skolorna arbetar med elevinflytande exempelvis genom elevråd, elevenkäter, individuella samtal och så vidare. Årligen genomförs en elevenkät med eleverna i årskurs tre på gymnasiet. Frågorna rör bland annat trivsel, hur stöd och elevhälsa fungerat, i vilken utsträckning eleverna kunnat påverka beslut, planera och utvärdera skolarbetet och om eleverna fått information och vägledning rörande arbete eller studier efter gymnasiet. Enkäten ingår som en del i skolornas systematiska kvalitetsarbete. Ungas åsikter tas naturligtvis också tillvara i olika individuella samtal, exempelvis hos studie- och yrkesvägledare på skolorna eller vid CV (Centrum för vägledning och validering), hos elevhälsa, på Ungdomens hus (med mötesplats Femtioettan och Ungdomshälsan), på fritidsgårdar, på Arbetsförmedlingen och så vidare. 26

27 Arbetsmarknadstorget som ger stöd åt unga som är i behov av minst två myndigheter och långvarigt stöd deltar för närvarande i ett projekt som syftar till att ta fram indikatorer att använda sig av för att göra det möjligt att bedöma en insats. Indikatorerna ska vara gemensamma nationellt och kunna fånga upp åsikter både hos den unga själv och hos personalen och kan täcka in bland annat om en individ har fått det stöd som behövs och om hur en individs kunskaper och erfarenheter har tagits tillvara. I Skellefteå ingår en testgrupp om 30 personer. Arbetsmarknadstorget i Skellefteå har sedan tidigare arbetat med egna indikatorer genom enkäter, intervjuer med mera. Indikatorerna är kopplade till verksamhetsplanen. Jämställdhet deltog Skellefteå kommun i Sveriges kommuner och landstings program hållbar jämställdhet. I det fortsatta arbetet har kommunstyrelsen beslutat att jämställdhetsintegrering ska tillämpas i kommunens olika verksamheter. Detta innebär ett kontinuerligt pågående arbete för att öka jämställdheten och åstadkomma hållbar jämställdhetsutveckling. Dessutom har nämnderna i uppdrag att integrera och synliggöra jämställdhetsarbetet i ordinarie styrdokument, till exempel bokslutsrapporter. Detta innebär att synliggöra prioriteringar, utföra arbetet och göra uppföljningar. Jämställdhet finns också med som en del i Skellefteå kommuns vision som 2015 lyder: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år Jämställdhet är dessutom en viktig del i kommunens utvecklingsstrategi Skellefteå All statistik i kommunen ska redovisas könsuppdelad. Vissa förvaltningar, bland annat gymnasiekontoret, har infört checklistor för jämställda beslut som ska användas av både tjänstepersoner och politiker när de tar fram underlag/skriver tjänsteskrivelser eller fattar beslut. Checklistan ska garantera att beslutsunderlag och beslut leder till likvärdig service oavsett kön. Från och med 2015 ska arbetet med jämställdhet också redovisas i delårsrapporter. Enheten för arbetsmarknads (kommunen) jämställdhetsarbete bedrivs främst av medarbetare i de direkta vägledningssamtal och möten de har med verksamhetens kunder. Att de arbetar för att vidga perspektiv och medvetet arbeta kompensatoriskt i handläggarens samtal med kunden kring utbildning och arbetsmarknad, kan bidra till vidgade valmöjligheter och på sikt ökad jämställdhet. Även inom ferieverksamheten jobbar enheten för arbetsmarknad aktivt för att nå en jämn fördelning av ungdomar utifrån kön, ålder och etnicitet på platserna. Här finns också kompensatoriska inslag för att motverka stereotypa könsmönster i val av praktikplats. Det sker bland annat i informationen till eleverna inför ansökan. Ferieverksamheten strävar också efter att tillgodose ungdomarnas otraditionella önskemål på praktikplatser. Ett exempel är att placera killar inom traditionellt kvinnodominerade arbetsområden som vård och omsorg och barnomsorg och att placera tjejer inom traditionellt mansdominerade arbetsområden som på tekniska kontoret, inom IT-sektorn och liknande. Jämställdhet är en del i arbetet med likabehandlingsplanerna på skolorna i Skellefteå. Informationen i till exempel foldrar och på webben om utbildningarna på gymnasiet, VUX och högskola/universitet ska i möjligaste mån vara jämställd och jämlik. Det kan bland annat handla om att presentationerna av de olika gymnasieprogrammen innehåller bilder av både tjejer och killar och elever från olika 27

28 bakgrund. Inför valet till gymnasieskolan har det även bland annat anordnats särskilda träffar för tjejer intresserade av att läsa traditionellt mansdominerade yrkesprogram. Kvinnliga lärare, kvinnliga elever och en kvinnlig rektor har informerat om utbildningarna. En av de kvinnliga yrkeslärarna har också haft träffar med alla tjejer som går traditionellt mansdominerade utbildningar för att ge dem en känsla en samhörighet och ge dem möjlighet att prata med andra i samma situation. Nätverket KVIST, kvinnliga ingenjörer i Skellefteå tillsammans, är ett nätverk bestående av kvinnor i Skellefteå som arbetar som ingenjörer eller med liknande uppgifter. De anordnar träffar, studiebesök, arbetar för att involvera kvinnliga studenter från Luleå tekniska universitet och för att få fler tjejer att söka sig till ingenjörsyrket. Långsiktigt arbete med normbrytande verksamhet för lika villkor genomförs inom gymnasieskolan för att utmana traditionella könsroller och yrkesroller. Exempel på sådana verksamheter är bland andra Fordonskören, där elever på Fordons- och transportprogrammet genom körsång bland annat får träna på att framträda på scen, och Machofabriken, där elever bland annat gör olika normkritiska övningar. Machofabriken används 2015 också på gymnasieskolans Språkintroduktion. Även Skolkyrkan arbetar med detta normkritiska arbete. Femtioettan, mötesplatsen för ungdomar på Ungdomens hus, har fokuserat på att bjuda in fler tjejer och bland annat haft öppet enbart för tjejer på måndagseftermiddagar. VUX arbetar för att erbjuda en mångfald av utbildningar, inom olika områden. Oftast har ungefär lika många män som kvinnor deltagit i utbildningarna. På Arbetsförmedlingen vägleds individer mot hela arbetsmarknaden, oavsett kön. 28

29 Sammanfattning Läsåret 2013/14 beräknas cirka 107 av totalt 789 elever i grundskolan inte ha uppnått behörighet till gymnasiet. Av de totalt 989 eleverna som började gymnasiet 2011/12 gick 322 elever inte ut gymnasiet med en examen inom tre år. Av de 876 eleverna på de nationella programmen var det 211 som inte fullföljde sin utbildning med en examen inom tre år. När det gäller övergången till studier på universitet eller högskola och etableringen på arbetsmarknaden hör Skellefteås siffror till de lägre i Sverige. Andelen gymnasieelever som gått över till studier på universitet/högskola direkt efter gymnasiet, var 2014 till exempel endast 12,4 procent. De senaste åren har andelen bland kvinnorna som går direkt till studier på universitet/högskola varit lägre än andelen bland männen. Två år efter gymnasiet är 28,6 procent etablerade arbetsmarknaden. I juli/augusti 2015 var det totalt 331 unga under 25 år i Skellefteå som hade försörjningsstöd. Av de inrikes födda är det fler kvinnor (151) än män (100) och av de utrikesfödda fler män (60) än kvinnor (20). Ingen ersättning respektive otillräcklig ersättning är de vanligaste orsakerna till bifallsbesluten. Under januari till juni 2015 omfattades sammanlagt 434 unga av det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Den största gruppen, 233 personer, studerade på ett introduktionsprogram, varav 153 män och 80 kvinnor beräknas det ha funnits totalt 458 unga i gruppen som varken arbetar eller studerar, så kallade UVAS, varav 251 män och 207 kvinnor. Antalet UVAS i åldersgruppen med okänd aktivitet var 75. Könsfördelningen är nästan helt jämn: 37 kvinnor och 38 män. Totalt var unga i åldern år inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Skellefteå i september Det är färre än i september föregående år då det totala antalet inskriva var unga. Betydligt fler åringar än åringar är inskrivna på Arbetsförmedlingen i september 2015 var fördelningen mellan åldersgrupperna 818 respektive 224. Det är betydligt fler unga män än unga kvinnor är inskrivna på Arbetsförmedlingen i september 2015 rörde det sig om 663 män och 379 kvinnor i åldern år. Av personerna inskrivna vid Arbetsförmedlingen i åldern år var 516 födda i Sverige, 142 utanför Europa och 14 i Europa, men inte i Sverige. De flesta arbetslösa, 444, i åldern år, inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Skellefteå har gymnasieutbildning. 190 unga arbetslösa har dock grundskoleutbildning, medan 38 har eftergymnasial utbildning. Även här finns det skillnader mellan könen. Störst är skillnaden i gruppen med grundskoleutbildning med 132 män av totalt 190 individer i gruppen. Av de unga år inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Skellefteå som har insatser finns betydligt fler inom åldersgruppen år: i september 2015 var det 30 unga i åldersgruppen år och 335 i åldersgruppen år. Inga 16- eller 17-åringar finns bland de inskrivna som har insatser. Det är också fler män som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och som har insatser. Av de totalt 365 individerna i gruppen var 130 kvinnor och 235 män. Totalt fanns i februari timavlönade i åldern år i kommunen som arbetsgivare. Av dem var 132 personer år. Det är betydligt fler kvinnor än män som är timavlönade. 29

30 När det gäller timanställda inskrivna vid Arbetsförmedlingen var de totalt 78 personer i september Av dem var 33 i åldern år. Det fanns inga timanställda unga i åldern år. Av de inskrivna som uppgett deltidsanställning fanns fler i åldersgruppen år än i åldersgruppen år: I september 2015 var antalet 12 i åldern år och 6 i åldern år. Dialog förs med unga på olika sätt. På en övergripande nivå i kommunen beaktas ungas perspektiv bland annat genom kommunens strategi för barns- och ungas delaktighet. Nämnderna har kontaktpolitiker för skolorna och det finns även en demokratilots som bland annat informerar om hur de unga kan vara med och påverka, samt också samordnar Ungdomsfullmäktige. Genom Ungdomsfullmäktige kan elever skriva motioner till politikerna och de flesta blir också inbjudna till nämnden. I skolorna är elevråd och elevenkäter viktiga exempel på hur ungas åsikter tas tillvara. Till största del sker dialogen med unga dock genom individuella samtal exempelvis hos studie- och yrkesvägledare på skolorna eller vid CV (Centrum för vägledning och validering), hos elevhälsa, på Ungdomens hus, på fritidsgårdar, i samtal på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadstorget och så vidare. Jämställdhet är en prioriterad fråga i Skellefteå kommun, vilket bland annat kommer till uttryck i kommunens vision och utvecklingsstrategi och genom att kommunen arbetar utifrån jämställdhetsintegrering. Det har gjorts satsningar för att uppmuntra kvinnor att läsa traditionellt mansdominerade program på gymnasiet och universitetsutbildningar. Enheten för arbetsmarknad arbetar för att vidga perspektiven i samtal om arbetsmarknad och utbildning och arbetar aktivt för att nå en jämn fördelning av ungdomar utifrån kön, ålder och etnicitet på platserna inom ferieverksamheten. I skolorna pågår långsiktigt normbrytande verksamheter i form av exempelvis Machofabriken. Statistiken i kartläggningen bekräftar i stor utsträckning redan kända mönster gällande arbetsmarknaden för unga i Skellefteå och i hela Sverige. Bland annat framgår i nästan all statistik ovan att det finns skillnader mellan unga kvinnor och unga män i målgruppen. Andelen män är till exempel högre än andelen kvinnor bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Samtidigt är det fler kvinnor som uppger att de har timanställning. Trots det arbete som görs för ökad jämställdhet kvarstår alltså tydliga skillnader mellan könen. Det bör övervägas om målgruppsinriktade insatser kan genomföras för att förändra mönstren på längre sikt. Ett annat område som Skellefteå behöver arbeta med är övergången till studier på högskola eller universitet. Statistiken visar att andelen gymnasieelever som övergår till studier direkt efter gymnasiet är låg i Skellefteå och har varit det under en längre period. Även några år efter avslutad gymnasieutbildning är det många som varken etablerat sig på arbetsmarknaden eller studerar på högskola eller universitet. Statistiken ska där så är möjligt belysa skillnader inom målgruppen även avseende t ex ev. funktionsnedsättning, födelseland och utbildningsnivå, som har relevans för de ungas arbetsmarknadsintegrering. Statistik som visar skillnader avseende framförallt födelseland och eventuell funktionsnedsättning finns dock sällan att tillgå. Däremot säger erfarenheterna från verksamheter som jobbar med unga att personer med funktionsnedsättning och utrikesfödda i större utsträckning riskerar att bli arbetslösa eller har en svårare situation på arbetsmarknaden. De bör därför också prioriteras inom målgruppen. 30

31 Källor Arbetsförmedlingen Skellefteås statistik Arbetsmarknadstorget Skellefteå Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser), nyckeltal N17404; N17426; 17430; N17434; N17497 KVIST (Kvinnliga ingenjörer i Skellefteå) Om oss. Webbartikel, hämtad på Luleå tekniska universitet (2013) Ingenjörer besöker elever på Balderskolan. Webbartikel, hämtad på Balderskolan Siris, Skolverket (2015a) Behörighet till gymnasieskolan. Excel-filer. Hämtade på Siris, Skolverket (2015b) Genomströmning inom 3 år (Gy 2011). Excel-filer. Hämtade på Skolverket (2015a) Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar. Webbartikel. Hämtad på Skelis, Skellefteå kommuns statistikdatabas Skellefteå kommuns statistik för KAA Skellefteå kommuns statistik för försörjningsstöd Temagruppen unga i arbetslivet (2013) 2013 års uppföljning av antalet unga som varken arbetar eller studerar. Rapport 2013:3. Hämtad på Temagruppen unga i arbetslivet (2015a) Oroande könsskillnader när unga etablerar sig på arbetsmarknaden. Pressmeddelande. Hämtat på Temagruppen unga i arbetslivet (2015b) Kommuner UVAS Excel. Hämtat på Temagruppen unga i arbetslivet (2015c) UVAS nya modellen. Informationsblad. Hämtat på 31

32 Temagruppen unga i arbetslivet (2015d) UVAS frågor och svar. Informationsblad. Hämtat på Temagruppen unga i arbetslivet (2015e) Mejlväxling med Sara Ström, utredare, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, samt Temagruppen unga i arbetslivet (2015f) UVAS år kommunnivå. Excel. Hämtat på 32