Introduktionskurs i Datateknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktionskurs i Datateknik"

Transkript

1 HF0010 Introduktionskurs i Datateknik F1: Vad är en dator? A. Cajander, STH

2 Introduktionskurs i Datateknik F1: Vad är en dator? F2: programmeringsspråk? L1: Hour of code, alla kan programmera, Diplom! L2: Visuell programmering av svårare problem! F3: Webbprogrammering JavaScript! L3: IDE, Web sida & JavaScript!

3 Introduktionskurs i Datateknik ALLTID ALLTID ALLTID ALLTID ALLTID ALLTID Läs på/följ - kursinfo i Canvas! ALLTID ALLTID ALLTID ALLTID

4 Kursmål Sidor märkta med den här symbolen innehåller begrepp som är extra! viktiga för dina fortsatta studier! Central Processing Unit (CPU) Maskinkod, Källkod, Assembler, Binära tal/algebra & Abstraktion Program Counter (PC) 0000 Arithmetic-Logic Unit (ALU) Adress Instruktion /Data Memory (ROM, RAM) # : (40bit) 0011 # : # : # : # : Adress Instruktion/Data Sekvens # : Harvard vs von Neumann arkitektur 16 Begrepp du bör känna till efter föreläsning #1!

5 Pedagogik Vi börjar från noll och försöker förstå helheten! Bra, gratis, bok att ha vid sidan om

6 Rätt komplex pryl

7 Rätt komplex pryl Likheter ur användarsynpunkt?!

8 Rätt komplex pryl abstraktion/gränssnitt! Bägge styrs med en ratt (men de går lite olika fort)!

9 Rätt komplex pryl abstraktion/gränssnitt! SW Källkod Maskinkod PROGRAM KOMPILATOR OPERATIVSYSTEM ASSEMBLER Assemblerkod HW Hårdvara vad kan en dator egentligen göra?!,och hur?!

10 Människan som dator, papper & penna! y=x 2 +2 Beräkning Kontroll Hjärnan Instruktioner 1:t=x*x 2:y=t+2 3:x=x+1 4:Igen! x, t, y 1:0, 0, 2 2:1, 1, 3 3:2, 4, 6 Resultat (Minne!) 1. Papper med instruktioner 2. Hjärnan tolkar första instruktionen 3. Hjärnan utför första instruktionen 4. (Mellan-)resultat dokumenteras! 5. Hjärnan tolkar nästa instruktion (Sekvens!) Krux: Begränsad beräkningshastighet, 10 sek/operation. Notorisk förmåga att göra fel (distraherad, trött )!

11 i en ny tid som behövde tabeller! 1794 fick G. F. Prony i uppdrag av Franska staten att leda en satsning att beräkna bl.a. Logaritmtabeller för alla naturliga tal mellan 1 och med 19 decimaler! Ca 100 personer arbetade parvis i 2 år och resultatet blev 17 gigantiska böcker med ca 8 millioner siffror. Sen började man med sin och cos (Tabellerna innehöll trots alla ansträngningar ett antal fel )

12 Den mekaniska eran: Byggstenar I Blaise Pascal ( ) + - Basen 10 Gottfried Leibniz ( ) * / Facit 1954

13 Den mekaniska eran: Byggstenar I 1 Rocking Segments

14 Den mekaniska eran: Byggstenar I 4 Stepped Drum(s) Pigg mellan 9 och 0 för att göra +1 på nästa sifferposition om tal>9!

15 Den mekaniska eran: Byggstenar I Curt Herzstark (July 26, October 27, 1988)

16 Den mekaniska eran: Byggstenar II Utvecklades enbart i F 1811! Joseph Marie Jacquard (Lyon, Oullins, 1834)

17 Den mekaniska eran: Kontroll Den första datorn Beräkning Hjärnan Charles Babbage :t=x*x 2:y=t+2 3:x=x+1 4:Igen! x, t, y 1:0, 0, 2 2:1, 1, 3 3:2, 4, 6 Resultat (Minne!) Basen The Analytical Engine 10 Instruktioner (Kontroll) Beräkning The Mill The Store Resultat The Mill Addition = 1 sekund Multiplikation = 1 minut 1000 st 50 siffriga tal Tryckpress

18 Den mekaniska eran: * / Load Store Den första datorn Ada King, Countess of Lovelace, 1840 Beräkna (ab+c)d

19

20 Den mekaniska eran: Sverige!!! log(x) Pehr (Per) Georg Scheutz ( ) F, -59GB & -60USA Martin Wiberg ( ) -75 log(x)

21 (En 110 år lång parentes) Folkräkning i USA 1880 Tog 8 år att genomföra Ny folkräkning 1890, drastiskt större befolkning Herman Hollerith ( ) 1ÅR! IBM 2001

22 Den mekaniska eran: Harvard Mark I , -59 Basen 10 4,5 ton 2.4*0.6*16m Reläer Räkneverk Brytare 72st, 23 siffriga mekaniska ackumulatorer 800 km kabel Lödpunkter Mekaniken drevs av en 4kW elmotor! MTBF bra >10 instruktioner/sek (+/-) Felfri! Howard Aiken ( ) (Atombomben)

23 Den mekaniska eran: ! Harvard Mark I , -59 Med MARK I uppstod på riktigt yrket programmerare men också en otroligt viktig princip: Abstraktion. Programmeraren behövde inte förstå hur den otroligt komplicerade maskinen var byggd, utan bara vad den kunde utföra, i form av dess instruktionsrepertoar! Instruktionsrepertoaren på den här nivån kallas maskinkod och är ytterst unik för varje familj av datorer. En maskininstruktioner är alltid ett unikt mönster av vanligtvis 4 till 64 bitar (MARK I: 24 bitar) En instruktion Abstraktion används överallt inom dataoch telekommunikation för att dölja bort komplexitet genom att i stället erbjuda enkla och väl beskrivna gränssnitt! Kvinnan på bilden är Grace Hopper, även känd som Amazing Grace, hon var tillsammans med Richard Milton Bloch och Robert Campbell MARK I:s första programmerare.

24 Den mekaniska eran: Harvard Mark I , -59 Från Grace loggbok när hon plockat bort den döda insekten satt hon upp en lapp att maskinen var sanerad (debugged)!

25 Den mekaniska eran: Så här långt Väsen Homo Sapiens Hårdvara Programmering NEJ 0.1 inst/s Felben. NEJ 1 inst/s Felfri (Slitage) (Att byta program innebar att någon för hand bytte det band av hålkort som var önskat program!) 10 RAST Data Babbage Analytical Engine 1944 Aiken Harvard Mark I Programhantering Kugghjul & reläer 10 Hålremsa NEJ 10 inst/s Felfri MASKINKOD & ABSTRAKTION

26 Den första generationen: Krux & Innovationer Problem med de mekaniska datorerna : Beräkningshastigheten begränsas av mekaniska krav. Mekaniken är inte helt tillförlitlig. Lee de Forest ( ) Triod 1906

27 Den första generationen: ENIAC Basen ton 2.4*0.9*30m Rör Dioder Reläer Resistanser Kapacitanser Lödpunkter Watt! MTBF 6-60 timmar 1000 instruktioner/sek Felfri! (Artilleritabeller, Vätebomben) Två nya koncept >>>

28 1: Stored program concept! Harvard Architecture Beräkning Kontroll Hjärnan 1:t=x*x 2:y=t+2 3:x=x+1 4:Igen! x, t, y 1:0, 0, 2 2:1, 1, 3 3:2, 4, 6 Resultat (Minne!) Instruktioner John von Neumann ( ) von Neumann Architecture Beräkning Kontroll Hjärnan 001:t=x*x 002:y=t+2 003:x=x+1 100:0, 0, 2 101:1, 1, 3 102:2, 4, 6 Resultat (Minne!) Instruktioner och data i samma adressrymd!

29 2: Binära talsystemet! Decimala talsystemet Positionssystem med 10 symboler (0..9) Tusental Hundratal Tiotal Ental =5*1000+4*100+2*10+3*1= Binära talsystemet Positionssystem med 2 symboler (0..1) Åttatal Fyrtal Tvåtal Ental =1*8+0*4+1*2+0*1=10 10

30 2: Binära talsystemet =? 7 10 = = = = ??? Ok, vi kan skriva tal binärt, men går det att räkna binärt?!

31 2: Binära talsystemet =? 7 10 = = = = ????? = 0, = 1, = 1, =?

32 2: Binära talsystemet =? 7 10 = = = = ?????1? = 0, = 1, = 1, = (2) = 10 = i minne!

33 2: Binära talsystemet =? 7 10 = = = = ?????1? = = = (3) = 11 = i minne! Wow, det går att räkna!

34 2: Adderare Grind AND HE1026 Digitalteknik IOR Boolsk algebra XOR NOT

35 2: Grindar realiserade med rör IBM NOT Gate

36 2: Allt kunde nu byggas av rör Minne Register Processor Aritmetik (En enda grind kostade i början ca 5000SEK!) i stället för kugghjul!

37 men observera: Programmet skulle fortfarande kunna vara detsamma! Maskinkoden döljer bort hur den underliggande maskinen är konstruerad, i detta fall är den baserad på elektriska rör i stället för kugghjul så instruktionerna utförs ca 1000ggr snabbare! Detta tack vara att maskinkoden erbjuder en abstrakt bild av den underliggande datorn Instruktionerna är fortfarande + - * / samt Load och Store! Utförda på samma sätt som om du skulle ha utfört beräkningarna!

38 EDVAC & IAS 1K,44Bit Central Processing Unit (CPU) K,40Bit Basen Beräkning Kontroll Hjärnan 001:t=x*x 002:y=t+2 003:x=x+1 100:0, 0, 2 101:1, 1, 3 102:2, 4, 6 Resultat (Minne!) Program Control Unit (PCU) Program Counter (PC) 00 Instruction Register (IR) 11 Arithmetic-Logic Unit (ALU) + Accumulator Register (AC) - * / 2! Adress Instruktion/Data Memory # : (40bit) 0011 # : # : # : # : Adress Instruktion/Data # : Sekvens CPU, ALU, PC, Adress, basen 2/16, IR, AC, Sekvens!

39 Gränssnitt A = A + 1 (Maskinkod) rätt tröttsamt & felbenäget

40 Symbolic programming, assembler Maskinkod assembler! Maskinkod anv. prog! Anv. prog. källkod! (=text!) Assembler DATOR #1 Assembler Indata DATOR #2 Anv. prg! Utdata Alla maskininstruktioner döps till ett kort namn. Alla typer av konstanter kan ges förklarande namn.!

41 Exempel: Microchip assembler (IoT) Notera förhållandet 1:1 CLRF = CLear File TRISD = File 0xF HE1028 Mikrodatorteknik

42 Utvik: RAM/ROM & basen 16 Hur vet vi vad det binära talet i en minnescell betyder? * *

43 Utvik: RAM/ROM & basen 16 Hur vet vi vad det binära talet i en minnescell betyder? * * Instruktion: GOTO Konstant: 0 Konstant: 255 Konstant: -1 (2-komplement) Bokstav: A Bokstav: B Attans, det måste vi göra själva! (Hur lagras ett stort tal?)

44 Utvik: RAM/ROM & basen 16 Alla datorminnen fungerar på så sätt att det går att ange en valfri adress och går det bara att läsa innehållet så är det ett Read Only Memory (ROM) går det att välja mellan att läsa eller skriva så är det ett Read Write Memory (RWM) av historiska skäl så kallas RWM i dag alltid Random Access Memory (RAM)! Det är otroligt tröttsamt att skriva stora binära tal därför användes basen 8, och numer basen 16 i stället! Basen 8 8 symboler 0, = A D Basen symboler 0,1..9,A,B,C,D,E,F

45 Dec Bin Hex Oct Utvik: RAM/ROM & basen A B C D E F /1 8/4/2/1 16/1 64/8/1

46 Utvik: RAM/ROM & basen 16 NÄR ÄR 12 7 = 2 SANT?

47 Utvik: RAM/ROM & basen 16 NÄR ÄR 12 7 = 2 SANT? I basen 12! 1*12-tal+2*1-tal=14, 14/7=2!!!

48 Så här långt Väsen Hårdvara Programmering Programhantering Data Homo Sapiens 1834 Babbage Analytical Engine 10 Kugghjul & reläer 10 Maskinkod /Hålremsa NEJ NEJ 0.1 inst/s Felben. 1 inst/s Felfri (Slitage) 1944 Aiken Harvard Mark I Kugghjul & reläer 10 Maskinkod /Hålremsa NEJ 10 inst/s Felfri Rör! Rör! Rör! -46 ENIAC EDVAC -51 IAS 2! 2! Maskinkod Assembler Assembler NEJ NEJ NEJ 1000Hz/ Hz/1k 1000Hz/4k

49 Vad vi lärt oss så här långt SW PROGRAM KOMPILATOR OPERATIVSYSTEM Källkod Maskinkod ASSEMBLER Assemblerkod Hårdvara vad kan en dator egentligen göra?!,och hur?! HW

50 Rev history AC Skapad AC Utkast #1, remiss NB AC Utkast #2, remissrunda AC Återkoppling inkluderad, nytt labbintro sist AC Inkluderat övning AC Utökat avsnittet om talsystem AC Inkluderat abstraktion, flyttat modern historia till föreläsning # AC Finputs HT AC Mindre förbättringar HT17 (binära tal).

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018

Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 . Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät

Läs mer

Datorhistoria Introduktion till PBL

Datorhistoria Introduktion till PBL Datorhistoria Erfarenheter Inlärningsmål Ämne: Datorhistorik Första datorn? Eniac 1946? Definiera dator Internationellt? Svenskt? Dator = räknehjälpmedel? Mer räknehjälpmedel Abacus (kulram) c:a 3000 fkr

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register

Läs mer

Grundläggande programmeringsteknik Datorsystem

Grundläggande programmeringsteknik Datorsystem Datorsystem Från abakus till Z3 Datorsystem Från kursplanen Moment 3, Datorsystem 3hp I detta moment ges en introduktion till datorsystem och dess uppbyggnad. Minneshantering, vad en CPU är och gör samt

Läs mer

Introduktionskurs i Datateknik

Introduktionskurs i Datateknik HF0010 Introduktionskurs i Datateknik F3: World Wide Web? A. Cajander, STH Introduktionskurs i Datateknik F1: Vad är en dator? F2: programmeringsspråk? L1: Hour of code, alla kan programmera, Diplom! L2:

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:

2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn: 2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn: Inledning I detta kapitel skall du få lära dig lite mer om det talsystem som datorerna arbetar med. Du skall lära dig att omvandla decimala tal till binära samt

Läs mer

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3 Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns

Läs mer

Introduktionskurs i Datateknik

Introduktionskurs i Datateknik HF0010 Introduktionskurs i Datateknik F2: Vad är ett programmeringsspråk? A. Cajander, STH Introduktionskurs i Datateknik F1: Vad är en dator? F2: programmeringsspråk? L1: Hour of code, alla kan programmera,

Läs mer

Mattias Wiggberg Collaboration

Mattias Wiggberg Collaboration Informationsteknologi sommarkurs 5p, 24 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE75 5 Uppsala +46 847 3 76 Collaboration Jakob Carlström Binära tal Slideset 5 Agenda Binära tal Talbaser

Läs mer

c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11

c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11 A basic -bit Select between various operations: OR, AND, XOR, and addition Full Adder Multiplexer Digitalteknik och Datorarkitektur hp Föreläsning : introduktion till MIPS-assembler - april 8 karlmarklund@ituuse

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen 68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Introduktion till programmering

Introduktion till programmering Introduktion till programmering Vad är programmering? Vad gör en dator? Vad är ett datorprogram? 1 (9) Vad är programmering? För att bestämma en cirkels area måste du: 1. Dividera diametern 5 med 2. 2.

Läs mer

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,

Läs mer

Jacquards vävstol, 1801

Jacquards vävstol, 1801 Datorteknik Föreläsning 7 Historia och framtid Jacquards vävstol, 1801 1 Charles Babbage Difference Engine, 1822 Konrad Zuse, Z1, 1936 2 ENIAC, 1943 ENIAC Senare har yrket som programmerare blivit populärt

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 7 Historia och framtid. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 7 Historia och framtid. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 7 Historia och framtid Jacquards vävstol, 1801 Charles Babbage Difference Engine, 1822 Konrad Zuse, Z1, 1936 ENIAC, 1943 ENIAC Senare har yrket som programmerare blivit populärt

Läs mer

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw Datorkunskap Vad är en dator Datorer är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller program. Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

Datormetaforen. Från människa till dator Från dator till människa o.s.v.

Datormetaforen. Från människa till dator Från dator till människa o.s.v. Datormetaforen Från människa till dator Från dator till människa o.s.v. Det mekaniska tänkandet Räknemaskin tillverkad av Pascal 1642 Hjärnan ett avancerat urverk 1800-talet Henry Colebrooke, (president

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Teknikutveckling. Bakomliggande orsaker och historik. Varför teknik? Vad driver fram teknik?

Teknikutveckling. Bakomliggande orsaker och historik. Varför teknik? Vad driver fram teknik? Teknikutveckling Bakomliggande orsaker och historik Varför teknik? Vad driver fram teknik? För att underlätta och möjliggöra svåra moment För att tänja gränser För att möjliggöra utveckling För att någon

Läs mer

BERÄKNINGSKONSTENS HISTORIA - Från kulram till dator

BERÄKNINGSKONSTENS HISTORIA - Från kulram till dator BERÄKNINGSKONSTENS HISTORIA - Från kulram till dator 3000 f.kr - 1981 Gunnar Holmdahl Några av de första uppfinningarna Noll uppfanns (1900 f.kr) MDCCXI dividerat med LIX = XXIX? 1711 / 59 = 29 I det sumeriska

Läs mer

ENKEL Programmering 3

ENKEL Programmering 3 ENKEL Programmering 3 Figurer i långa rader Titta på de olika figurerna i de olika raderna. Kan du se att de olika figurerna i varje rad är placerade enligt ett visst mönster? Kan du lista ut vilken figur

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"

Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Slides! Per Lindgren! EISLAB! Per.Lindgren@ltu.se! Original Slides! Ingo Sander! KTH/ICT/ES! ingo@kth.se! Talrepresentationer" Ett tal kan representeras

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Charles Babbage och Ada Lovelaces datorer

Charles Babbage och Ada Lovelaces datorer Charles Babbage och Ada Lovelaces datorer Sven Andersson san01006@student.mdh.se Vetenskapsmetodik för teknologiområdet CT3620 Mälardalens Högskola 18 oktober 2004 1 1 Sammanfattning Charles Babbage designade

Läs mer

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15. Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion

Läs mer

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss

Läs mer

2-13 Binära talsystemet Namn:

2-13 Binära talsystemet Namn: 2-13 Binära talsystemet Namn: Inledning Det finns inte bara olika taltyper som hela tal, decimaltal, bråktal osv. Det finns olika talsystem också. I det här kapitlet skall du lära dig lite om det talsystem

Läs mer

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Dela, koda och korrigera! Undervisningsmaterial inom digital kompetens

Dela, koda och korrigera! Undervisningsmaterial inom digital kompetens Dela, koda och korrigera! Undervisningsmaterial inom digital kompetens Utvidgat regionalt lärarnätverk Stiftelsen Norrbottens Läns Arbetsstugor Lärarnätverket i samtliga Norrbottens kommuner Likvärdighet

Läs mer

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade

Läs mer

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011 EDA 451 - Digital och Datorteknik 2010/2011 Ur innehållet: Vi repeterar kursens lärandemål Diskussion i kring övningstentor t Övriga frågor 1 Lärandemål Det övergripande målet är att den studerande ska

Läs mer

Inledning. Statistisk Programmering. UNIVAC 1107 (sextio- och sjuttiotal) Hålkorten. Att använda dator

Inledning. Statistisk Programmering. UNIVAC 1107 (sextio- och sjuttiotal) Hålkorten. Att använda dator Inledning Statistisk Programmering Att använda dator Datorernas utveckling sen 1970 har revolutionerat den statistiska vetenskapen! Göran Broström gb@statumuse Statistiska institutionen Umeå universitet

Läs mer

Grundläggande digitalteknik

Grundläggande digitalteknik Grundläggande digitalteknik Jan Carlsson Inledning I den verkliga världen vet vi att vi kan få vilka värden som helst när vi mäter på något. En varm sommardag visar termometern kanske 6, 7 C. Men när det

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #14 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad vi har åstadkommit hittills: Med hjälp av kombinatoriska

Läs mer

Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga

Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga Datorarkitektur I Tentamen Lördag 10 April 2010 Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00 Examinator: Karl Marklund 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel: Penna Radergummi Linjal Följande

Läs mer

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson! F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekventiell exekvering av instruktionerna.

Läs mer

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18 F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot

Läs mer

Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga P4118) Lärare: Anna Eckerdal, Anna.Eckerdal@it.uu.se

Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga P4118) Lärare: Anna Eckerdal, Anna.Eckerdal@it.uu.se Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga P4118)

Läs mer

Programmering från början

Programmering från början Färdiga lektioner till de nya digitala kunskapsmålen för årskurs 1 till 6 Lektionsserien består av följande lektioner: 1. Programmera någon att bre en smörgås 2. Lapp-programmering 3. Programmera kompisar

Läs mer

3-3 Skriftliga räknemetoder

3-3 Skriftliga räknemetoder Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

Viktiga begrepp. Algoritm. Array. Binärkod. Blockprogrammering. Bugg / fel och felsökning. Dataspel. Dator

Viktiga begrepp. Algoritm. Array. Binärkod. Blockprogrammering. Bugg / fel och felsökning. Dataspel. Dator Viktiga begrepp Den här ordlistan är till för dig som går kursen Om Programmering. Eftersom detta är en grundläggande kurs har vi i vissa fall gjort en del förenklingar. En del begrepp är svåra att förenkla,

Läs mer

F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning

F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning Datarepresentation F2 Binära tal EDA070 Roger Henriksson I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor. En binär siffra kallas för en bit BInary digit. Ett antal

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Assemblerprogrammering del 1

Assemblerprogrammering del 1 Assemblerprogrammering del 1 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 Arbetsboken kapitel 15 Ur innehållet: Assemblerspråket Programmerarens bild Assemblering/disassemblering Funktion: Översätter

Läs mer

5:3 Datorn och datorns delar

5:3 Datorn och datorns delar 5:3 Datorn och datorns delar Nu har vi gått igenom ett antal saker som gör det möjligt att få ihop en dator, och förstå hur den är uppbyggd. Här kommer en kort repetition: 1. Du förstår det binära talsystemet,

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning 32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2018-01-09 8.00-13.00 (förlängd 14.00) Uppgifterna i tentamen

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)

Läs mer

Imperativ programmering

Imperativ programmering Imperativ programmering 1DL126 3p Imperativ programmering Jesper Wilhelmsson ICQ: 20328079 Yahoo: amigajoppe MSN / epost: jesperw@it.uu.se Rum: 1335 Tel: 471 1046 Imperativ programmering Vilka programmeringsspråk

Läs mer

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud. Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

TDDE44 Programmering, grundkurs

TDDE44 Programmering, grundkurs TDDE44 Programmering, grundkurs Föreläsning 1 Jody Foo, jody.foo@liu.se Föreläsningsöversikt Vad ingår i "Programmering, grundkurs"? Kursöversikt Datorer, program, programmeringsspråk Kort om nästa föreläsning

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik 7,5 högskolepoäng läsperiod 1+2 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Kursens organisation Föreläsningar (29

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet

Läs mer

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål: Aktivera Kursens mål: LV6 LV7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion

Läs mer

Så fungerar en dator

Så fungerar en dator Så fungerar en dator Mental bild av en dator Hårdvarumodell av en dator 1 (10) Vad är en dator? En dator är en digital elektronisk mask, och består av tre huvudkomponenter: processor,, enheter för - och

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad

Läs mer

Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas

Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas 1 2 Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas och instruk7onen exekveras. 3 4 Program kan beskrivas

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK

Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK Bo Einarsson MAI 10 januari 2005 Den första svenska egentliga datorn är BESK, vilket står för Binär Elektronisk SekvensKalkylator. Den var körklar den 6 november

Läs mer

Digital elektronik CL0090

Digital elektronik CL0090 Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Vi skall nu kolla närmare på hur det går till när en instruktion utförs. Fetch = + Digitalteknik och Datorarkitektur hp path & Control maj 2 karl.marklund@it.uu.se

Läs mer

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen Mer datorarkitektur En titt I datorn Minnen von Neumann-modellen von Neumann-modellen CPU (Central Processing Unit) Styrenhet hämtar programinstruktioner ALU (Arithmetic and Logical Unit) utför beräkningar

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng

Läs mer

Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata.

Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata. Att förstå variabler Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata. Vad är en variabel? En variabel är en plats att lagra information. Precis

Läs mer

Intel Pentium. Intel khz. 32 million 2600MHz. Copyright 2005 Benny Thörnberg, Mattias O Nils

Intel Pentium. Intel khz. 32 million 2600MHz. Copyright 2005 Benny Thörnberg, Mattias O Nils Intel Pentium Intel 4004 2300 transistors @ 108 khz 32 million transistors @ 2600MHz 1 Målsättning med kursen Förstå funktionen hos en processor, samt förstå olika processorarkitekturer Utifrån en specifikation

Läs mer

Föreläsning 5 5DV086 - Programspråk

Föreläsning 5 5DV086 - Programspråk Föreläsning 5 5DV086 - Programspråk Petter Ericson (pettter@cs.umu.se) Umeå University 6 februari, 2015 Haskell-frågor? Haskell-tips do-syntax State-monaden Dagens plan Programspråksteori Varför? Vad?

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist

IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist Innehåll INTRODUKTION... 3 DATOR... 3 persondator... 3 Tablet... 4 Laptop... 4 Telefoner... 4 MODERKORT... 5 PROCESSORN... 5 inbäddade system... 6 RAM-MINNE...

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction

Läs mer

Närliggande allokering Datorteknik

Närliggande allokering Datorteknik Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1

Läs mer

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt

Läs mer

Programmering i ett historiskt perspektiv. Växjö 16 november 2017 Mats Hansson

Programmering i ett historiskt perspektiv. Växjö 16 november 2017 Mats Hansson Programmering i ett historiskt perspektiv Växjö 16 november 2017 Mats Hansson Att hitta elevaktiva arbetssätt och arbetsformer! Ett exempel: Några begrepp Resultat: Jacquardvävstol https://sv.wikipedia.org/wiki/jacquardv%c3%a4vstol

Läs mer

Programmering. Den första datorn hette ENIAC.

Programmering. Den första datorn hette ENIAC. Programmering Datorn är bara en burk. Den kan inget själv. Hur får man den att göra saker? Man programmerar den. Människor som funderar ut program som fungerar. Datorn förstår bara ettor och nollor och

Läs mer

Innehålls förteckning

Innehålls förteckning Programmering Uppsats i skrivteknik Axxell Företagsekonomi i informationsteknik 19.3.2015 Respondent: Tomas Björklöf Opponent: Theo Wahlström Handledare: Katarina Wikström Innehålls förteckning 1. Inledning...3

Läs mer

Målsättning med kursen

Målsättning med kursen 1 Intel Pentium Intel 4004 2300 transistors @ 108 khz 32 million transistors @ 2600MHz 1 Målsättning med kursen Förstå funktionen hos en processor, samt förstå olika processorarkitekturer Utifrån en specifikation

Läs mer