Inledning. Statistisk Programmering. UNIVAC 1107 (sextio- och sjuttiotal) Hålkorten. Att använda dator
|
|
- Andreas Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inledning Statistisk Programmering Att använda dator Datorernas utveckling sen 1970 har revolutionerat den statistiska vetenskapen! Göran Broström Statistiska institutionen Umeå universitet Umeå Statistisk Programmering, hösten 2002 p1/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p2/32 UNIVAC 1107 (sextio- och sjuttiotal) Hålkorten Statistisk Programmering, hösten 2002 p3/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p4/32
2 Åttiotal De första persondatorerna: 1978: Sirius Operativsystem CP/M Två floppydiskar (A: och B:) Pris ca kr (i dåvarande penningvärde!) 1980: Ericsson PC Intel 8088, 477 MHz 640K RAM Ingen hårddisk! 1982: Den första hårddisken 10 MB Stora centrala datorer fortfarande norm Nittiotal Stordatorer (i klassisk mening) ute Persondatorn på bred front Unix (Linux) arbetsstationer Lokala nätverk Internet (redan i slutet av 80-talet!) Superdatorer Parallella processorer Min senaste PC (2001): Intel P4 17 GHz processor 40 GB hårddisk 12 GB RAM Era senaste (2002): Nolltal Statistisk Programmering, hösten 2002 p5/32 En bokstav = 1B = 1 Byte 1KB (KiloByte) = 1024 B ( 1MB (MegaByte) = 1024 KB 1GB (GigaByte) = 1024 MB Så GB miljard bokstäver 15 hyllmeter böcker Statistisk Programmering, hösten 2002 p6/32 Byte ) sidor text OBS! Böcker i ASCII-format! (I Word-format blir det inte så mycket) Statistisk Programmering, hösten 2002 p7/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p8/32
3 Datorn för en statistiker Dataförvaring Dataanalys Rapportskrivning Implementering av nya metoder Test av metoder Simulering Datorns komponenter Permanent datalagring Hårddisk Diskett, CD, tape Read Only Memory (ROM) Tillfällig datalagring: Random Access Memory (RAM) Cacheminne Processor(er) In- och utdataenheter Statistisk Programmering, hösten 2002 p9/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p10/32 ROM OS Minne RAM Applikationer och Data Operativsystemet (Windoze) ligger på hårddisken Läses in i ROM när datorn startas Program som startas läses in i RAM ROM och RAM töms när datorn slås av Master Boot Record (MBR) Först på hårddisken (CD, floppy) Talar om var datorn kan hitta operativsystemet Indata- och utdataenheter Indataenheter Tangentbord Floppy-, CD-, hårddiskläsare Utdataenheter Bildskärm Floppy-, CD-, hårddiskskrivare Skrivare Basic Input Output System (BIOS) Hårdvara, datum och tid, etc Boot ordning (floppy, CD, hårddisk) Press F1 for IBM BIOS Setup Utility Statistisk Programmering, hösten 2002 p11/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p12/32
4 Arbetsmodell för datorarbete Instruktion Process Resultat Datalagring Läsa från RAM: snabbt Läsa från hårddisk: lååångsaaamt Slutsats: Viktigt med mycket RAM Data Övning: Hur många MB RAM behövs för att lagra en matris? Ledning: Det beror på Data i RAM (ev hårddisk) Process (program) i RAM Statistisk Programmering, hösten 2002 p13/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p14/32 Data ASCII (7-bitars) BYTE = 8 BITS BIT = BInary digit, dvs 0 eller 1 Data lagras linjärt En byte = en bokstav (ASCII): G B Telia ADSL lovar 05 Mbits/sek (in, år 2002) Det är 625 KB/sek, 1 MB tar 16 sek att ladda ner LSD MSD A B C D E F 0 NUL SOH STX ETX EOT ENQ ACK BEL BS HT LF VT FF CR SO SI 1 DLE DC1 DC2 DC3 DC4 NAK SYN ETB CAN EM SUB ESC FS GS RS US 2 spc! # $ % & ( ) * +, - / : ; < = >? A B C D E F G H I J K L M N O 5 P Q R S T U V W X Y Z [ 6 a b c d e f g h i j k l m n o 7 p q r s t u v w x y z { } a b c LF CR d e f NUL blir abc def på skärmen/papperet (DOS/Windows) ] _ DEL Statistisk Programmering, hösten 2002 p15/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p16/32
5 Binära talsystemet Dataformat Decimalt Binärt Vad är Vad är decimalt? binärt? Heltalsdivision med 2: Dividend Resultat Rest Svar: Hur många olika tecken i en byte? Jo, stycken ASCII: Använder 7 bitar (128 tecken Latin-1: Använder 8 bitar (256 tecken) Latin-2: Använder 8 bitar (Östeuropa) Unicode: Använder 16 bitar ( tecken) Statistisk Programmering, hösten 2002 p17/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p18/32 Logiska (TRUE, FALSE) Heltal I R: Variabeltyper Flyttal (enkel precision) Cirka 7 signifikanta siffror Flyttal (dubbel precision) Cirka 15 signifikanta siffror Text 1 BYTE per bokstav I R finns inte enkel precision (4 BYTES) (4 BYTES) (8 BYTES) (i) Positiva 8-bitars: 16-bitars: 32-bitars: Heltal Representeras as is (8-bitars): 0 = = = = Statistisk Programmering, hösten 2002 p19/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p20/32
6 (ii) Med tecken (8-bitars) (a) Första biten = tecken = = -1 osv Nackdelar: (a) Svårt med addition (b) Två nollor Heltal (b) Två-komplement = = = = -128 (!) = -1 Heltal Fördelar Addition fungerar automatiskt Inga dubbla nollor Statistisk Programmering, hösten 2002 p21/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p22/32 Overflow Flyttal (16-bitars): Svar: Overflow! Exponentiell notation: Enkel koll av overflow : 1 2 och har olika tecken: Aldrig overflow och har samma tecken: (i) har samma tecken: OK (ii) byter tecken: Overflow! 3 I R; overflow ger NA e+5 Statistisk Programmering, hösten 2002 p23/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p24/32
7 64 bitar (8 BYTES): Dubbel precision s exponent mantissa Ungefär 15 signifikanta siffror Men: och: Overflow Inf går inte Inf NaN 0 R Det finns bara ändligt många flyttal i datorn! I R finns Inf, med vanliga räkneregler (IEEE) Statistisk Programmering, hösten 2002 p25/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p26/32 Underflow Maskinkod Sätta = 0 är farligt Men, från vänster: Inf går inte (= 0 i R NaN! Exempel: Kod Betyder Kopiera innehållet i minnescell 10 till register Spara innehållet i register 3 i minnescell Addera innehållen i registren 1 och 2, spara resultatet i register 3 Processorspecifik kod Hopplöst att lära sig! Någonting bättre behövs! Statistisk Programmering, hösten 2002 p27/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p28/32
8 Assemblerkod Högnivåspråk, C och FORTRAN Exempel: Exempel Skalärprodukt Assemblerkod Maskinkod LOAD R ADD R1 R2 R SUB R1 R2 R STORE R C-kod /* Skalärprodukt */ int k; double x[10], y[10]; double z; C FORTRAN-kod Skalärprodukt integer k double precision x(10), y(10) double precision z HALT En assembler översätter assemblerkoden till maskinkod (objektkod) for (k = 0; k < 10; k++){ x[k] = k + 1; y[k] = 10 - k; } do k = 1, 10 x(k) = k y(k) = 10 - k + 1 end do Fortfarande maskinorienterat, ett lågnivåspråk z = 00; for (k = 0; k < 10; k++) z += x[k] * y[k]; z = 0d0 do k = 1, 10 z = z + x(k) * y(k) end do Statistisk Programmering, hösten 2002 p29/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p30/32 Högrenivåspråk, S (R och S-Plus) Nästa gång # Skalärprodukt x <- 1:10 y <- 10:1 z <- x %*% y # eller: z <- sum(x * y) S är ett vektoriserande språk: betyder matrismultiplikation Notera att vektorer inte har attributet rad- eller kolumn- Programmering i allmänhet Programmering i R i synnerhet: Objekt i R Uttryck och tilldelning Datatyper Indexering Funktioner och makron Kontrollstrukturer Vektorisering i någon ordning Några jämförelser med C, FORTRAN Statistisk Programmering, hösten 2002 p31/32 Statistisk Programmering, hösten 2002 p32/32
Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik
Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform:
Binär kodning. Binära koder. Tal och talsystem positionssystem för basen 10. Begrepp. Begrepp Tal och talsystem Talomvandling ASCII-kod NBCD Gray-kod
Binära koer Dagens föreläsning: Läroboken kapitel 3 Ur innehållet: Grunläggane binära koer Talomvanlingar Begrepp Tal och talsystem Talomvanling ASCII-ko NBCD Gray-ko 2 Begrepp begrepp betyelse exempel...
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #2 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Talomvandling Principer för omvandling mellan olika talsystem:
EDA451 - Digital och Datorteknik 2009/2010. EDA Digital och Datorteknik 2009/2010. Binär Kodning, lärobokens kap.2
EDA45 - Digital och Datorteknik 009/00 EDA 45 - Digital och Datorteknik 009/00 Binär Koning, lärobokens kap. Ur innehållet: Grunläggane binära koer Talovanlingar EDA45 - Digital och Datorteknik 009/00
PARITETSKONTROLL. Om generatorn i vidstående exempel avkänner ett jämt antal ettor ger den en nolla ut. Detta innebär att överföringen
PARITETSKONTROLL Paritetskontroll (likhetskontroll) användes för att kontrollera att dataordet inte förändrats på sin väg via överföringsledningarna, från ett ställe till ett annat. Antag att man vill
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekventiell exekvering av instruktionerna.
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Datarepresentation I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor.
Tentamen i Datakunskap NT
Datateknik A, 5 p, Datakunskap NT Sid: 1 (9) Jan-Erik Jonsson 060-14 87 90, Karl Pettersson, 060-14 85 91 DTAA04 Utbildningsprogram: Tentamen i Datakunskap NT 2000-12-02 Step by Step Datakunskap NT A 5p
Mattias Wiggberg Collaboration
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 24 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE75 5 Uppsala +46 847 3 76 Collaboration Jakob Carlström Binära tal Slideset 5 Agenda Binära tal Talbaser
Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Maskinorienterad programmering. Mekatronikingenjör åk 2/ lp 3. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. Lars-Eric Arebrink
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/
Referensguide för streckkoder
Referensguide för streckkoder Version 0 SWE 1 Introduktion 1 Översikt 1 1 Denna referensguide innehåller information om streckkodsutskrift som använder styrkommandon som sänds direkt till en Brother skrivarenhet.
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning
Datarepresentation F2 Binära tal EDA070 Roger Henriksson I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor. En binär siffra kallas för en bit BInary digit. Ett antal
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik Kursens mål: Fatta hur en dator är uppbggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW) Fatta hur HDW o SW samverkar Digital teknik Dator teknik Grundläggande
HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Föreläsning 2. Operativsystem och programmering
Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data
c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11
A basic -bit Select between various operations: OR, AND, XOR, and addition Full Adder Multiplexer Digitalteknik och Datorarkitektur hp Föreläsning : introduktion till MIPS-assembler - april 8 karlmarklund@ituuse
Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018
. Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät
Maskinorienterad programmering
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/
Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python
Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?
System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Programmering Grundkurs (HI1900) Teoridel
Tentamen Programmering Grundkurs, 11 januari 2010, STH KTH, Håkan Strömberg 1 Programmering Grundkurs (HI1900) Teoridel Skrivtid: 8:15-12:15 Datum: Onsdagen 2010-10-20 Tentamen består av 4 sidor Hjälpmedel:
Tentamen. EDA432 Digital och datorteknik IT INN790 Digital och datorteknik GU. Måndag 23 oktober 2006, kl i V-salar
EDA432 Digital och datorteknik IT INN790 Digital och datorteknik GU Tentamen Måndag 23 oktober 2006, kl. 08.30 12.30 i V-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 1665 Kontaktpersoner under tentamen Som
Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns
Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach
Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera
Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943
Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största
Enkla datatyper minne
Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in
Tentamen PC-teknik 5 p
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar med kommentarer Program: Di2 Datum: 05-01-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal He303 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Bilaga: Ingen Examinator:
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Tentamen. EDA485 Maskinorienterad programmering Z DAT015 Maskinorienterad programmering IT. Tisdag xx yyyy 2006, kl. 8.30-12.
EDA485 Maskinorienterad programmering Z DAT015 Maskinorienterad programmering IT Tentamen Tisdag xx yyyy 2006, kl. 8.30-12.30 i V-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 1665 Jan Skansholm, tel. 772
Assemblerprogrammeringsuppgifter för FLIS-processorn
1 (2013-05-02) Assemblerprogrammeringsuppgifter för FLIS-processorn 1. I simulatorn för FLISP-datorn kan man ansluta strömbrytarmodulen DIPSWITCH till en inport och sifferindikatorn 7-SEGMENT till en utport.
Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.
Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra
Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1
DVG A06 Operativsystem, mm DVG A06 Johan Eklund, 1 2 DVG A06 Johan Eklund, 2 Operativsystem - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem
Datorsystem. Övningshäfte. Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d
Datorsystem Övningshäfte Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d Innehåll Innehåll i 1 Introduktion 1 1.1 Errata............................................... 1 2 Datorns grunder 2 2.1 Övningsuppgifter.........................................
Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya
Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #24 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Allmänt Behovet av processorinstruktioner för multiplikation
F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?
DVG A06 Operativsystem, mm Definition Den del av systemet som hanterar all hårdvara och all mjukvara. Kontrollerar: -alla filer -alla enheter -varje del av minnet -varje ögonblick av processortiden (-nätverk
Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar
1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:
Maskinorienterad programmering. Mekatronikingenjör åk 2/ lp 3. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen.
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/
GRUNDER I VHDL. Innehåll. Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse
GRUNDER I VHDL Innehåll Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse KOMPONENTMODELL Modell för att beskriva komponenter Externt interface Intern funktion
Uppgifter till lektion 1. Statistisk Programmering. Programmeringsspråk. Kompilerande språk. Använda R
Uppgifter till lektion 1 Statistisk Programmering Använda R Göran Broström gb@stat.umu.se 1. Hur många MB RAM behövs för att lagra en 1000 1000 matris i dubbel precision? 2. Skriv en R-funktion som omvandlar
NUV 647E. Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp. 3x12 = 36 2x12 = 24 1x12 = 12 0x12 = 18
Digital kommer från latinets digitus som betyder "finger" eller "tå" (jfr engelskans digit). Uttrycket kommer från den gamla seden att räkna på fingrarna, och avslöjar att det rör sig om räkning med diskreta
Programmering för alla!
Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera
Digital- och datorteknik
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Mekatronikingenjör (samt data- och elektroingenjör) Åk / lp
Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek
De åtta primitiva typerna Java, datatyper, kontrollstrukturer Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Typ Innehåll Defaultvärde Storlek boolean true, false false 1 bit char Tecken \u000
Maskinorienterad programmering
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 1 Kursinformation, introduktion, aritmetik Innehåll Hur kan en dator se ut? Vilka är kursens mål? Hur är denna kurs upplagd? Hur ser ett datorsystem ut från applikation till hårdvara?
Innehåll. Datorteknik. Abstraktionsnivå 1. Spelkonsol - blockschema. Spelkonsol abstraktionsnivå 2. Abstraktionsnivå 2
Innehåll Datorteknik Föreläsning 1 Hur kan en dator se ut? Vilka är kursens mål? Hur är denna kurs upplagd? Hur ser ett datorsystem ut från applikation till hårdvara? Vilken är relationen mellan programvara
Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)
Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist
IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist Innehåll INTRODUKTION... 3 DATOR... 3 persondator... 3 Tablet... 4 Laptop... 4 Telefoner... 4 MODERKORT... 5 PROCESSORN... 5 inbäddade system... 6 RAM-MINNE...
IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2
IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2 Talrepresentationer Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers)
PNSPO! Adressering i Omrons PLC. 14 mars 2012 OMRON Corporation
PNSPO! 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/19 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd den som en hjälp att
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific
Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"
Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Slides! Per Lindgren! EISLAB! Per.Lindgren@ltu.se! Original Slides! Ingo Sander! KTH/ICT/ES! ingo@kth.se! Talrepresentationer" Ett tal kan representeras
Flyttal kan också hantera vanliga tal som både 16- och 32-bitars dataregister hanterar.
FLYTTAL REAL Flyttal används i datorsystem för s k flytande beräkning vilket innebär att decimalkommat inte har någon fix (fast) position. Flyttal består av 2 delar (mantissa och exponent). När ett datorsystem
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem?
Operativsystem DVG A06 Operativsystem, mm - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem finns? 2 Definition Den del av systemet
DIG IN TO Dator och nätverksteknik
DIG IN TO Dator och nätverksteknik CCNA 1 BIOS - UEFI Agenda BIOS BIOS - POST BIOS CMOS BIOS - BOOTSTRAP BIOS - uppdatering EFI till UEFI UEFI - fördelar Så fungerar BIOS EUFI Tveksamhet i branschen Sammanfattning
Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar
Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Binära tal Boolesk logik grindar och kretsar A A extern representation intern representation minnet i datorn extern representation 1000001
I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal.
Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal. Förberedelser:
Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK
Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK Bo Einarsson MAI 10 januari 2005 Den första svenska egentliga datorn är BESK, vilket står för Binär Elektronisk SekvensKalkylator. Den var körklar den 6 november
Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1
Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder
Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 2 22 sept 2014
Introduktion till Datalogi DD1339 Föreläsning 2 22 sept 2014 Namn Fält1 Fält2 Fält3 Metod1 Metod2 Metod3 Metod4 public class { public class { Åtkomst, public betyder fullt tillgänglig utifrån public
Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
OOP Objekt-orienterad programmering
OOP Objekt-orienterad programmering OOP F1:1 Delkursansvarig Epost Kursens webbsidor sm@fc.dsv.su.se http://people.dsv.su.se/~sm/oop/ Föreläsning 1 Introduktion till kursen OOP Vad är Java? Ett första
ÖH kod. ( en variant av koden används i dag till butikernas streck-kod ) William Sandqvist
ÖH 8.4 7-4-2-1 kod Kodomvandlare 7-4-2-1-kod till BCD-kod. Vid kodning av siffrorna 0 9 användes förr ibland en kod med vikterna 7-4-2-1 i stället för den binära kodens vikter 8-4-2-1. I de fall då en
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära
6. Ge korta beskrivningar av följande begrepp a) texteditor b) kompilator c) länkare d) interpretator e) korskompilator f) formatterare ( pretty-print
Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Exempel på tentafrågor på boken Lunell: Datalogi-begreppen och tekniken Obs! Andra frågor än dessa kan komma på tentan! 1. Konvertera talet 186 till
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se
Digital- och datorteknik
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KRSBETECKNING EXAMINATOR Data-, elektro- och mekatronikingenjör Åk / lp och
Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen
Mer datorarkitektur En titt I datorn Minnen von Neumann-modellen von Neumann-modellen CPU (Central Processing Unit) Styrenhet hämtar programinstruktioner ALU (Arithmetic and Logical Unit) utför beräkningar
F5: Högnivåprogrammering
F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via
Digitalteknik och Datorarkitektur
Digitalteknik och Datorarkitektur Tentamen Tisdag 12 Januari 2010 Pollacksbackens skrivsal, klockan 08:00 13:00 Examinator: Karl Marklund 018 471 10 49 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel:
Datoraritmetik. Binär addition papper och penna metod. Binär subtraktion papper och penna metod. Binär multiplikation papper och penna metod
inär addition papper och penna metod Dagens föreläsning: Lärobok, kapitel rbetsbok, kapitel Ur innehållet: hur man adderar och subtraherar tal i det binära talsystemet hur man kan koda om negativa binära
Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram
Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram Föreläsning 8 Våren 2005 Innehåll Vad är operativsystem, hur fungerar de? Självtest kapitel 1-10 Läsanvisningar: 1-10 + dessa OH-bilder F7 Lena
F5: Högnivåprogrammering
1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data
Datoraritmetik. Från labben. Från labben. Några exempel
Datoraritmetik Beräkningsvetenskap I Från labben Två huvudtyper av fel: diskretiseringsfel och avrundningsfel Olika sätt att mäta fel: relativt fel, absolut fel Begreppen ε M, Inf, NaN, overflow, underflow,
Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1
Kursinfo Introduktion till programmering Undervisning Föreläsning 1 Kursinformation Inloggning, filsystem, kommandotolk några inledande exempel Föreläsningar Fem föreläsningar, vardera 45 minuter. Allmänna
Digital- och datorteknik
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KRSBETECKNING Data-, elektro- och mekatronikingenjör Åk / lp och LE43 EXAMINATOR
Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga
Datorarkitektur I Tentamen Lördag 10 April 2010 Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00 Examinator: Karl Marklund 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel: Penna Radergummi Linjal Följande
Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock
Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.
IE1204 Digital Design
IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM
Programmering för alla!
Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför
DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA
DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt
Föreläsning 8: Aritmetik och stora heltal
2D1458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 8: Aritmetik och stora heltal Datum: 2006-11-06 Skribent(er): Elias Freider och Ulf Lundström Föreläsare: Per Austrin Den här föreläsningen
Test i datorkunskap Hårdvara
Sida 1 Datum: Namn: 1. Var i datorn lagras uppgifter om vilka komponenter som är installerade (hårddiskar, diskettstationer etc.)? BIOS RAM CMOS CACHE 2. Vad kallas med ett engelsk namn datorns startprocess?
Välkomna till NADA. Datalogi, grundkurs 1, 15hp. (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen. DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten / 28
Välkomna till NADA (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen Datalogi, grundkurs 1, 15hp DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten 2013 1 / 28 Kursansvarig Jag: Vahid Mosavat Lindstedsvägen 5, plan 5 Rum
5:3 Datorn och datorns delar
5:3 Datorn och datorns delar Nu har vi gått igenom ett antal saker som gör det möjligt att få ihop en dator, och förstå hur den är uppbyggd. Här kommer en kort repetition: 1. Du förstår det binära talsystemet,
SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013
Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of SAS Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013 Tentamensdatum: 2013-10-30 Tentamen består av totalt
Kravspec RB03. RB03 Städning av otillåtna tecken Beteckning:
Kravspec RB03 RB03 Städning av otillåtna tecken 2016-10-21 Beteckning: Ändringshistorik Datum Av Kommentar Godkännare 2013-01-16 PerLindgren Första leverans av RB03 I samråd med kravsamordnare 2014-06-16
Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson
Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska
Grunderna i stegkodsprogrammering
Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer