NYANLÄNDA BARN OCH DEN SVENSKA MOTTAGNINGSSTRUKTUREN

Transkript

1 NYANLÄNDA BARN OCH DEN SVENSKA MOTTAGNINGSSTRUKTUREN Röster om hösten 2015 och en kunskapsöversikt Mirjam Hagström

2 Studiens upplägg Mottagande på tågstationer samverkan och konsekvenser för barnen sen kom gränskontrollerna Mottagande i kommuner - framförallt asylsökande - Intervjustudie: Boden, Botkyrka och Laxå (mottagningsperspektiv), Malmö (ankomstperspektiv) - Kunskapsöversikt: Forskning om nyanlända barn i Sverige Bild 2

3 Intervjustudie & kunskapsöversikt Bild 3

4 Rapportens övergripande syfte: att identifiera problem och utmaningar i mottagandet av nyanlända barn samt konsekvenser för barnen Bild 4

5 Frågeställningar 1) Hur uppfattade myndigheter, välfärdens aktörer och ideella organisationer att mottagandet av nyanlända barn hanterades under hösten 2015? 2) Hur ser kunskapsläget ut när det gäller de villkor och processer som styr och påverkar mottagandet av nyanlända barn? 3) Vilka slutsatser kan dras ifråga om mottagningsstrukturens kapacitet att förhålla sig till nyanlända barns olika förutsättningar och behov? Bild 5

6 Två centrala begrepp Nyanlända barn - Nyanlända nya i Sverige, möter mottagningsstrukturen - Barn barnkonventionens definition 0 18 år Mottagningsstruktur ett resultat - Struktur helhet och delar - System helhet och delar som lyder under en gemensam princip Bild 6

7 Resultat Olika verksamhetsområden: - Asylprövning, asylmottagning och barns rättigheter - Boende och omsorg för ensamkommande barn - Utbildning för nyanlända barn - Hälso- och sjukvård för nyanlända barn - Civilsamhällets organisationer och nyanlända barn Idag - helheten Bild 7

8 Kommuner med erfarenhet Kommuner där mottagandet har fungerat trots brister: - En stor erfarenhet och ett stort engagemang - Går emot medial och politisk problembild problem som utmaningar, det går att lösa Problem i mottagningsstrukturen men inte på grund av inte ökat antal barn. Bild 8

9 Sju utmaningar problemkomplex 1) Väntan 2) Samverkan med civilsamhället 3) Parallella liv 4) Integration eller anpassning? 5) Risk att barn faller mellan stolarna 6) Effekterna av NPM 7) Mottagningsstrukturen och barns rättigheter Bild 9

10 1. Väntan I asylutredningen, i tillfälliga boenden, på att få skolplats och att få gå över till ordinarie utbildningsformer etc. Efter hösten 2015 förlängd väntan Efter tillfälliga lagen permanentad väntan Påverkar barns hälsa och framtid Bild 10

11 2. Samverkan med civilsamhället På tågstationer hösten Utan deras insats hade fler barn riskerat att fara illa - Arbetet och samverkan mellan aktörer organiserades på olika sätt, vilken instans bär det yttersta ansvaret? I det kommunala mottagandet - En kompletterande roll - Viktigt med verksamheter riktade mot nyanlända, men svårt att få tillgång till reguljära verksamheter Bild 11

12 3. Parallella liv Bygger på de två första utmaningarna: - Nyanlända barn åtskilda från andra barn i samma åldersgrupper, framförallt skolan men också idrotten. Strukturellt och ekonomiskt begränsade förhållanden Vägar korsas inte, inbyggd exkludering parallella liv för barnen - bygger och förstärker utanförskap Bild 12

13 4. Integration eller anpassning? Forskning visar att integration är målet: - ett otydligt och luddigt mål vad innebär det? - blir i praktiken krav på anpassning och assimiliering. - barns tidigare erfarenheter och kunskaper liten plats Att lämna parallella livet krav på att bli svenska Bild 13

14 5. Risk att barn faller mellan stolarna Skola - Diskrepans mellan antal barn i kommun och antal barn i skolan (framförallt barn i familj, i eget boende). - Olika rutiner i olika kommuner många knackar på dörren - Ingen aktör har yttersta ansvaret barnen ingen skolplikt Hälso- och sjukvård - Osäkerhet vart ensamkommande barn kan vända sig för att få hjälp. - Svårt att hitta rätt i ett ganska snårigt system - Hur är det för barn i familj? Stort ansvar på asylsökande barn och deras föräldrar att hitta vägar in i samhället risk att barnen faller mellan stolarna Bild 14

15 6. Effekterna av NPM Styrningssystem i välfärden sedan 1990-talet - konkurrens och målstyrning Exempel Botkyrka: Inga egna boenden inga barn placerade i kommunen Måste samverka med stor mängd privata aktörer Konsekvenser för barnen som bor och går i skolan i annan kommun än mottagningskommunen NPM ökar komplexiteten i samverkan Kräver organisatorisk kreativitet kombinerat med tydlig ansvarsfördelning Bild 15

16 7. Mottagningsstrukturen och barns rättigheter Mottagningsstrukturen olika områden, olika regler, skapar en otydlig ansvarsfördelning. Ingen välfärdsaktör har ansvar för barn i familj och deras rättigheter ansvar på föräldrar! Förvärrades hösten 2015 information uteblev till stora grupper Uppmärksamma denna osynliga grupp Arbeta med skyddsfaktorer stabilt boende, tillgång till skola och hälsovård och stöd till föräldrar Bild 16

17 Tack! Rapporten kan beställas gratis på Bild 17