HANDLINGSPLAN MOT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Transkript

1 RÄTTEN TILL EGET LIV HANDLINGSPLAN MOT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK 1 SOCIALTJÄNSTEN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA POLISMYNDIGHETEN ÅKLAGARKAMMAREN I KARLSTAD UNGDOMSMOTTAGNINGARNA KRONOPARKSKYRKAN BROTTSOFFERJOUREN ALLA KVINNORSHUS/TJEJJOUREN RÅDGIVNINGEN STELLA RESURSTEAM HEDER LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Inledning 3 Definition 5 Handlingsplan för arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun 6 Handlingsplan för förskola, grundskola och gymnasiet i Karlstads kommun 21 Handlingsplan för Polismyndigheten Värmland 30 Handlingsplan för åklagarmyndigheten i Karlstad 31 Handlingsplan för ungdomsmottagningarna 33 Handlingsplan för Kronoparksskyrkan i Karlstad 36 Handlingsplan för brottsofferjouren Södra Värmland 38 Handlingsplan för Alla kvinnors hus, Karlstad 40 Lagar och styrdokument 44 Kontaktnätverkslista 52 Jag har arbetat som kurator vid Frödingskolan i Karlstad kommun sedan Innan dess har jag arbetat flera år som kurator inom grundskolan, inom socialtjänsten och vid institution. Efter en tid på Frödingskolan kom jag i kontakt med barn som beskrev att de levde under förhållanden som inte är förenliga med mänskliga rättigheter. Jag mötte flickor som inte fick gå ut efter skoltid, inte fick umgås med den de önskade, flickor som inte fick sminka sig, flickor som bytte om i skolan, flickor som blev utsatta för hot och våld om de bröt mot familjens regler samt flickor som blivit bortförlovade mot sin vilja. Jag mötte även pojkar som inte fick välja sin partner och pojkar som hade i uppdrag att ha koll på sina kvinnliga släktingar. I mötet med föräldrar framkom att de hade förväntningar på sig från andra släktingar om hur de skulle uppfostra sina barn. Flera föräldrar som jag mötte saknade andra redskap än hot och våld i sin fostran av sina barn. I samtal med kollegor på skolan lyftes olika svårigheter fram. Vi hade barn som inte fick delta på sexualundervisningen och barn som inte fick följa med på skolutflykter. Vi började fundera över vad allt detta handlade om. För mig var det en problematik som jag inte mött tidigare under mina år som socialarbetare. Idag förstår jag att anledningen till att jag tidigare inte uppmärksammat problematiken, handlar om att jag inte hade de rätta glasögonen. Jag saknade kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Tillsammans med mina kollegor och skolledning formulerade vi en projektidé- Emiliaprojeket. Emiliaprojektet innebär samtalsgrupper för tjejer, pojkar, kvinnor och män utifrån olika samtalsteman. Projektet har varit framgångsrikt och har möjliggjorts via medel från Länsstyrelsen Värmland. Jag har som projektledare för Emilia fått en unik möjlighet att lära mig mer om hedersrelaterat våld och förtryck och vi har kommit en bra bit på vägen på vår skola när det gäller att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen Värmland anordnade under en spetskompetensutbildning i hedersrelaterat våld och förtryck som jag hade förmånen att få gå. Genom utbildningen fick jag möjlighet att möta andra professionella från olika verksamheter. Idag har vi tillsam- 2 3

3 mans bildat resursteam heder i Värmland. I resursteamet har det blivit alltmer tydligt att vi behöver sprida kunskaperna om hedersrelaterat våld och förtryck och att vi behöver samverka bättre olika verksamheter emellan. Barn som lever under hedersrelaterat våld och förtryck finns mitt ibland oss och det är viktigt att vi inom våra olika verksamheter har kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck så att vi kan uppmärksamma och hjälpa barn som lever under förhållanden som inte är förenliga med mänskliga rättigheter. Under våren 2007 formulerade jag en projektansökan Rätten till eget liv till Myndigheten för skolutveckling (idag Skolverket), för att tillsammans med andra myndigheter och verksamheter i olika kommuner i länet arbeta fram handlingsplaner och samverkansplaner för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Barn och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun är huvudman för projektet. Projektet startade upp under hösten 2007 och avslutas under våren Samarbetspartners i projektet är förskola, grundskola, gymnasieskola, socialtjänsten, Polismyndigheten Värmland, Åklagarkammaren i Karlstad, ungdomsmottagningarna i Värmland, Alla kvinnors hus/tjejjouren, Kronoparkskyrkan, regional kvinnofridssamordnare, Brottsofferjouren, Stella, Resursteam heder, Länsstyrelsen Värmland och Länsstyrelsen Östergötland. De kommuner som samverkar i projektet är Arvika, Karlstad, Kil, Kristinehamn och Säffle. Projektet har fått stöd i form av handledning, inspiration och metodstöd av Länstyrelsen Östergötland. Inom projektet har vi bildat olika arbetsgrupper. Dessa arbetsgrupper med representanter från olika kommuner har arbetat fram handlingsplaner för sina respektive verksamheter. De olika grupperna har därefter arbetat fram en samverkansplan. Samverkansplanerna är ett resultat av vårt gemensamma arbete tillsammans. Målet med samverkansplanerna är att personal inom de olika verkamheterna ska kunna identifiera och möta barn som lever under förhållanden som inte är förenliga med mänskliga rättigheter. Handlingsplanerna ska kunna användas i ett förebyggande arbete, i ett akut skede, i ett uppföljnings och utvärderingsarbete. De samverkansplaner som arbetats fram beskriver vad man kan förvänta sig av respektive verksamhet i en samverkansprocess. I samverkan är det viktigt att tydliggöra sina roller så att alla vet vad respektive verksamhet kan bidra med i samverkan. Idag när de olika handlingsplanerna och samverkansplanerna är framarbetade tänker jag på vilken fantastisk arbetsprocess vi alla fått vara deltagare av. Som projektledare har det hela tiden varit viktigt att skapa en dialog mellan de olika verksamheternas representanter och att arbeta för att skapa en känsla av att det är vi tillsammans som kan arbeta för en förändring och utveckling. Jag ser fram emot det förankringsarbete som kommer att påbörjas och jag har redan genom projektet fått uppleva hur vi tillsammans kan förbättra förhållandena för våra unga. Vad gäller lagtexter och styrdokument som stödjer oss i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck så finns dessa presenterade som bilaga. Vi har i projektet enats om att använda oss av regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck. Teresa Dahlström, projektledare för Rätten till eget liv. DEFINITION AV HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningen om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge, rörelsefrihet. Det rör också livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkande i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. Det hedersrelaterade våldets karaktär innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Hederstänkandet kan ta sig till olika uttryck beroende på kulturella föreställningar och religion men är inte kopplat till någon specifik kultur eller religion. Hederstänkande kan även förekomma i icke-religiösa sammanhang. Definitionen av heder är tagen ur SKR 2007/2008:39 4 5

4 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN I KARLSTADS KOMMUN NÄR ANVÄNDS HANDLINGSPLANEN? När information inkommer till socialnämnden där det finns anledning att tro att barnets eller den vuxnes mänskliga rättigheter inte tillgodoses bör en probleminventering och bedömning av skyddsbehov göras, se nedan för metodologisk hjälp. Om informationen rör ett barn ska en anmälan enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) göras till den enhet inom förvaltningen som handlägger barnavårdsärenden. I handlingsplanen finns flödesschema kring handläggningen av barn och vuxna, avseende både handläggning enligt SoL och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, 1990:52). Nedan beskrivs de delar i flödesschemat som särskilt gäller hedersrelaterat våld och förtryck. ATT TÄNKA PÅ UNDER FÖRHANDSBEDÖMNINGEN Det finns stöd i 14 kap. 4 2 st sekretesslagen, se sid 51 (Sekrl) för sekretess i förhållande till vårdnadshavarna att en förhandsbedömning pågår. Det finns också möjlighet Använd tolk. Överväg möjligheten att tolka via telefon så att tolken inte ska uppfattas som ett hot av barnet. att ha klargörande samtal några gånger med barnet utan att informera vårdnadshavarna (Enligt 2002/03:SoU 15 s.62 samt JO 1999/ 100 s.243 ). Under förhandsbedömningen får inga kontakter med utomstående aktörer tas. Förhandsbedömningen ska ske under en begränsad tid. Utifrån det underlag som framkommer i riskbedömningen bör en bedömning göras om ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU är tillämpligt. Det är viktigt att i denna bedömning väga in konsekvensen av att barnet eventuellt får lämna och/eller återvända till hemmiljön. Nedanstående text är hämtad från handböcker från Östergötlands län samt Lärjedalen i Göteborgs stad. Probleminventeringen syftar till att få information så att socialsekreteraren kan bedöma om det är problematik som rör hedersrelaterat våld och förtryck eller tonårsproblematik. Informationen som framkommer i probleminventeringen ligger också till grund för en bedömning kring barnets behov av skydd. Om det handlar om hedersrelaterat förtryck påverkar detta skyddsbilden och hur man som socialsekreterare bör agera i ärendet. Var noggrann! Ge barnet hopp. Bedöm behovet av akut hjälp. 6 7

5 Bedöm efter probleminventeringen och en riskbedömning barnets behov av skydd. Ta hänsyn till barnets egna tankar om lösningar och eventuella konsekvenser av dessa. Informera tydligt om hur socialtjänsten kan hjälpa! Hur påverkar det enskilda beslutet barnet? Ta reda på hennes/hans önskan, situation och behov. Kan det finnas en konflikt mellan barnets skyddsbehov och vårdnadshavarens bestämmanderätt? PROBLEMINVENTERING Det är viktigt att inte bara ställa allmänna och generella frågor då dessa ofta ger allmänna och generella svar. Det är viktigt att ställa konkreta, specifika och tydliga frågor då vi måste få en så konkret uppfattning som möjligt av barnets situation. Nedan kommer två allmänna frågor som kan användas inom olika områden. Nedan följer mer konkreta och specifika frågor: Om det finns risk för hot undersök möjligheten att sekretesskydda delar av anmälan. Tänk även på att mötesplatsen ska vara säker för barnet så att så få som möjligt får kännedom om kontakten. Beakta att hedersproblematik är ny i förhållande till SoL och LVU (Se Socialstyrelsens meddelandeblad nr 6:2002). Utnyttja möjligheten att göra en noggrann undersökning och var aktiv under förhandsbedömningen. Detta underlättar även arbetet med riskbedömning i ett senare skede. Klargör tydligt olika möjligheter till hjälp och stöd från skola, socialtjänst och polis när det gäller till exempel skydd och boende. Gör barnet medveten om olika alternativ och deras olika konsekvenser. Samtala ingående om hur den nya, fria situationen kan gestalta sig. Vem kan barnet vända sig till när barnet känner sig ensam och längtar hem? Hur kan man bygga upp ett nytt nätverk på en ny bostadsort? Tala inte till barnet i termer av att har du blivit utsatt för hedersrelaterat förtryck?. I det hedersrelaterade förtrycket och i hederskulturen är det det utsatta barnet som skuldbeläggs. Barnet anses vara skyldig eftersom hennes/hans handlande tvingat släkten att vidta hot och sanktioner på grund av att barnet brutit mot hederskoderna. Förövarna däremot anses ha rätt i sitt utövande av förtrycket. Att tala till barnet eller barnet i termer av att barnet utsatts för hedersrelaterat förtryck kan ge upphov till skuldkänslor detta är mitt fel och att den utsatta blir osäker i sin anmälan och rätt till hjälp. Få istället barnet att själv berätta om sin situation. Var noga med att bestämma tid för nästa möte eller telefonsamtal så att barnet känner sig trygg och förstår att du arbetar aktivt med ärendet. I tolkningsfrågor av lagen kan man söka råd från länsstyrelsens socialkonsulenter. Om förhandsbedömningen avslutas utan att utredning inleds kan barnet vid behov hänvisas till annan verksamhet. Syftet med detta är att barnet kan finna en samtalspartner som barnet kan få förtroende för och som kan stödja dem i att hantera sin situation. Har barnet eller familjen haft kontakt med socialtjänsten tidigare? I så fall av vilken anledning? Var kommer barnet och föräldrarna ifrån? Hur ser barnets nuvarande familjesituation ut? Föräldrar, syskon, släkt, boende, skola, pratner, etc? Har barnet utsatts för våld? Hur ofta och på vilket sätt? Har barnet utsatts för hot? Hur ofta och på vilket sätt? Har barnet utsatts för kränkningar? Hur ofta och på vilket sätt? Vem har utsatt barnet för hot, våld och kränkningar? Vad har anledningen varit? Har barnet eller har barnet haft synliga skador? Var på kroppen har det varit? När har detta våd skett? Har någon annan sett detta våld eller dessa skador? Är barnet utsatt för begränsningar och bevakning när det gäller skola, kamrater, klädsel, fritid, tider? På vilket sätt? Av vem? Får barnet delta i all skolundervisning till exempel idrott, simning, religionsundervisning, livskunskap, sex & samlevnadsundervisning och utflykter? Måste barnet gå direkt till skolan och direkt hem efter skolan? Bevakar någon i familj/släkt barnet i och kring skolan samt på fritiden? Till exempel syskon, föräldrar, andra? Kan barnet gå ut själv? Har barnet kamrater? Kan barnet umgås med kamrater? Får barnet ha kamrater av motsatt kön? Har barnet någon fritidssysselsättning? Får barnet ha fritidssysselsättning? Har barnet haft fritidssysselsättning? Vad måste barnet göra hemma när det gäller hemsysslor som städning, matlagning, passning av småsyskon etc.? Vilka tider har barnet då barnet måste vara hemma? Vad måste du göra som du inte vill göra? Vad vill du göra som du inte får göra? Astrid Schlytter 8 9

6 Har barnet egna beteendeproblem? Missbruk? Kriminalitet? Kontakter med kamrater som har ett socialt nedbrytande beteende? Skolfrånvaro? Hur är barnets skolkunskaper och förmåga? Har barnet valt partner själv? Vet föräldrarna om detta? Accepteras barnet i så fall av dem? Finns det planer på förlovning eller giftermål mot barnets vilja eller med en person som barnet inte känner? Är barnet redan förlovat eller gift med någon barnet inte vill leva med eller själv valt? Vad har föräldrarna för syn på barn, ungdomar, giftermål, skola, svensk/annan kultur? Ljuger eller undanhåller barnet information till hemmet? Lever barnet dubbelliv? Har barnet fysiska problem, psykiska problem eller psykosomatiska problem? (Till exempel huvudvärk, magont, sömnsvårigheter, självmordstankar etc.). Frågor kring sexualitet: Har barnet haft sexuella kontakter eller är barnet oskuld? Fråga kring sexuell läggning: Vad har föräldrarna för inställning kring sexualitet? Vem bestämmer i familjen? Vilken släkt finns i Sverige och vilken släkt finns i andra länder? Vem bestämmer i släkten? Finns det äldre barn i släkten som begränsats, hotats, utsatts för våld, gifts bort mot sin vilja? Vad har barnet för relation till pappa och mamma? Har barnet stöd från någon i familjen/släkten? Har barnet kamrater och stöd utanför familjen? Vem vet om barnets situation? Vad händer/kan hända om barnet bryter mot föräldrarnas/släktens krav/önskemål? Vad är barnet rädd för? Vad har barnet för egna tankar om lösningar/ önskemål? Konsekvenser av dessa enligt barnet? Vad har barnet haft för strategi fram till nu? Har barnets situation förvärrats över tid (Ökad begränsning, hot, våld med stigande ålder)? Föreligger en akut situation/händelse? Finns det behov av skydd? På sikt? Akut? Hur är barnets uppfattning om samarbete och insatser tillsammans med föräldrarna? Hur går vi vidare? Vad är barnets önskan? Tala om vad olika alternativ av lösningar kan få för konsekvenser. Planera framåt och ligg steget före när det gäller behov av hjälp/stöd. Ge tydlig information om vad socialtjänsten kan göra. I vissa fall är barnets situation så akut att ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU måste göras. I andra fall planerar vi framåt utifrån vad barnet önskar, till exempel påverka föräldrar och syskon själv, få hjälp med att förändra sin hemsituation via socialtjänsten, olika stödinsatser/kontakter som finns samt finner en strategi om det inte blir som barnet önskar och hoppas. RISKBEDÖMNING Ju fler varningssignaler som föreligger (se nästa sida) desto större risk finns för att barnets hälsa och utveckling påtagligt skadas. Det är dock viktigt att vara medveten om att någon enstaka av dessa varningssignaler kan vara så allvarliga och omfattande att det innebär en fara för barnets hälsa och utveckling

7 VARNINGSSIGNALER Synliga skador på barnet Barnet är konkret utsatt för hot, stark kontroll, kränkningar, fysisk/psykisk misshandel Flera inom familj/släkt utsätter barnet för hot och våld Hot och våld som straff Hoten och våldet mot barnet har ökat successivt Rigid kontroll av fritid, klädsel, kamrater, tider Ökad begränsning och kontroll med stigande ålder Konkreta planer på äktenskap mot barnets vilja/att barnet ska åka utomlands Är redan bortgift eller förlovad Utsatt för sexuella övergrepp Graviditet Icke accepterad partner Avsaknad av stöd inom familjen från föräldrar och syskon Få eller inga kamratkontakter Avsaknad av sociala kontakter och vuxna stödpersoner utanför familjen Barnet och familjens bakgrund Tidigare våld mot barnen i familjen Våld från fadern och modern Bortgifta syskon/kvinnor/barn finns i familj/släkt Patriarkal familjestruktur/isolerad familj/stor och belastad familj/ekonomiskt utsatt familj Tidigare aktuella inom socialtjänsten för anmälan/utredningar om barn som far illa Tidigare dömda för våldsbrott inom familj/släkt ANONYMT SAMRÅD MED ÅKLAGARE SAMT POLISANMÄLAN Vid misstanke om brott mot barn kan socialsekreteraren föredra ärendet anonymt för åklagare för att få en vägledning kring huruvida polisanmälan ska göras eller ej. Polisanmälan ska lämnas skriftligen till åklagarkammaren. SAMRÅDSGRUPPEN En grupp med representanter från socialtjänst, polis, åklagare, barnkliniken, Barn- och ungdomspsykiatriska länsverksamheten (BUP) samlas för att diskutera ett ärende anonymt. Syftet är att samordna de olika verksamheternas handläggning i det gemensamma ärendet så att stödet till barnet utgår från en helhetssyn. Se samverkansplanen. UTREDNING Vid en utredning finns det precis som under förhandsbedömningen en del saker som är viktiga att tänka på om det är frågan om hedersrelaterad problematik, bland annat när det gäller riskbedömningen. De uppgifter som framkom under förhandsbedömningen och som rör skyddsbehovet är mycket värdefulla i den fortsatta riskbedömningen. När en utredning öppnats finns möjlighet att genom ytterligare bearbetning bekräfta eller förkasta dessa uppgifter i kontakten med andra än anmälaren och barnet. Astrid Schlytter menar att BBIC (Barns behov i centrum, Socialstyrelsen) i vissa delar inte är tillämplig gällande ärenden kring hedersrelaterat våld och förtryck. Utifrån detta kan nedanstående frågor och områden vara ett komplement till BBIC

8 UNDERSÖK FÖREKOMSTEN AV: Förekommer tidigare anmälningar, insatser, utredningar inom socialtjänst? Familjens bakgrund inställning till hedersrelaterad problematik? Föräldrarnas uppgifter/barnets uppgifter - är berättelserna olika - vad skiljer sig? Vilka brister i omsorgen föreligger? Är de allvarliga såsom misshandel och övergrepp? Vilka krav ställer barnet för att kunna återvända till familjen? Är kraven realistiska med tanke på barnet ålder/utveckling? Vilka av dessa krav kan föräldrarna acceptera? Vilka krav måste barnet acceptera enligt föräldrarna? Hur ställer sig barnet till dessa krav? Bedöm barnets resurser/svårigheter och behov ANSÖKAN OM VÅRD ENLIGT LVU I en proposition står det att ett barn som växer upp under hot från sin familj samt växer upp i familjer med starkt patriarkala värderingar där deras utveckling hindras genom hot från i första hand manliga släktingar definieras som utsatta för psykisk misshandel (Proposition 2002/03:53 s.82.) I en dom från Kammarrätten i Jönköping (Målnummer ) framkommer att rätten avslår ett överklagande om upphörande av vård enligt 2 LVU då utredningen visar att den unga utsatts för hot och misshandel från familjen. INSATSER ENLIGT LVU Enligt 14 LVU kan barnets vistelseort undanhållas vårdnadshavarna och umgänget regleras. Observera att om beslut fattats kring begränsning av umgänge eller undanhållande av barnets vistelseort ska detta övervägas var tredje månad. Det är viktigt att tänka på att enbart en insats i form av placering utanför hemmet inte är tillräcklig. Utöver detta kan exempelvis kontaktperson, identitetsskyddande åtgärder, ekonomiskt bistånd samt krisbearbetning vara aktuella. Socialtjänsten kan även initiera kontakt med polisen vid behov. Bedöm föräldrarnas resurser/brister samt förmåga att se och tillgodose barnets behov Vilka behov kan tillgodoses inom familjen? Finns det samtycke till insatser? Vilka behov kan inte tillgodoses? Föreligger grunder för LVU? Gör en riskbedömning Förekomst av våld i familjen; tidigare våld mot barnen, våld mellan föräldrarna? Personer i barnets släkt och omgivning som tidigare är dömda för våldsbrott. Starkt patriarkal familjestruktur. Bortgifta syskon i familjen/släkten. Redan inarbetade relationer hos någon vuxen, till exempel på skolan, som är insatt i barnets situation och som kan var ett stöd för barnet under utredningsprocessen. INSATSER ENLIGT SOL Vid insatser i hemmiljö bör vårdplanen innehålla till exempel: Inget våld, inga hot eller kränkningar får förekomma Barnets rättigheter enligt bland annat föräldrabalken och barnkonventionen skall tillgodoses Enskilda samtal med barnet Andra specifika stödinsatser det kan finnas behov av för barnet Gemensamma samtal med föräldrar Överenskommelse gällande resor etc. Överenskommelser kring tider, regler, fritid, kamrater etc Stödinsatser för föräldrar i deras föräldraroll/kring uppfostringsfrågor, kommunikation, etc Om utredningen avslutas utan insats så ska socialtjänsten enligt 5 kap. 1 SoL med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som visat tecken på ogynnsam utveckling. Vid placering utanför hemmet enligt både SoL eller LVU skall barnet placeras utanför det egna nätverket trots intentionerna i SoL. Uppföljning/utvärdering Det bör också tydligt framgå vilka konsekvenserna blir om vårdplanen bryts, till exempel placering utanför hemmet. Socialtjänsten har ansvaret för att vårdplanen blir tydlig och realistisk i sin utformning och ansvarar även för uppföljningen av den. Uppföljning måste ske tillsammans med föräldrar samt med barnet enskilt. Vid placering utanför hemmet enligt både SoL eller LVU skall barnet placeras utanför det egna nätverket trots intentionerna i SoL

9 SAMTAL MED DEN VUXNE Probleminventeringen syftar till att få information så att socialsekreteraren kan bedöma om det är problematik som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Informationen som framkommer i probleminventeringen ligger också till grund för en bedömning kring den vuxnes behov av skydd. Om det handlar om hedersrelaterat förtryck påverkar detta skyddsbilden och hur man som socialsekreterare bör agera i ärendet. Var noga med att bestämma tid för nästa möte eller telefonsamtal så att den vuxne känner sig trygg och förstår att du arbetar aktivt med ärendet. I tolkningsfrågor av lagen kan man söka råd från länsstyrelsens socialkonsulenter. Tänk här på att ge den vuxne möjlighet att själv berätta om sin situation, om vad eller vilka den vuxne upplever som ett hot och om vilka lösningar den vuxne själv kan hitta. Lyssna och fråga! Hjälp den vuxne att reflektera kring hur livet ser ut idag och vad det är som är begränsande. Tänk även på att mötesplatsen ska vara säker för den vuxne. De två frågorna längst ner är till stor hjälp för att få reda på hur situationen ser ut: Vilka begränsningar är den vuxne utsatt för? Är den vuxne utsatt för kränkningar och hot? Är den vuxne utsatt för våld och misshandel? Finns det i så fall synliga skador på den vuxne? Vid behov av tolk, överväg möjligheten att tolka via telefon så att tolken inte ska uppfattas som ett hot av den vuxne. Lyssna på personens egna önskemål. Talar den vuxne om att förlova sig eller gifta sig trots att personen är ung? Är partnern någon som den vuxne rimligen inte kan känna särskilt väl? Vad ska den vuxne göra på sommaren? Finns det planer på att åka till hemlandet? Kanske blir en semesterresa till hemlandet istället en överenskommelse om förlovning och arrangerat giftermål. Fick den vuxne själv välja sin partner? Är den vuxne släkt med sin partner? Hur gammal var den vuxne vid giftermålet? Måste den vuxne ljuga om partner, vilka den vuxne umgås med, fritidsvanor och dylikt? Uppvisar den vuxne psykosomatiska symptom (till exempel huvudvärk eller magont)? Talar den vuxne om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Vad är det som kommer att hända om den vuxne bryter mot dessa krav? YTTERLIGARE FRÅGOR TILL KVINNOR Är hon utsatt för någon form av bevakning, till exempel från manliga släktingar? Är hon kraftigt begränsad när det gäller kläder, rörelsefrihet och fritid? Hur ser arbetsfördelningen ut i hemmet? Får hon delta i all undervisning? Får hon själv bestämma över arbete eller praktik? Vad måste du göra som du inte vill göra? Vad vill du göra som du inte får göra? Astrid Schlytter 16 17

10 RISKBEDÖMNING För att bättre kunna värdera risker och möjligheter i olika alternativ är det till hjälp att göra en analys och bedömning av den vuxnes kontaktnät. Analysen är också en viktig hjälp för den vuxne att själv på ett realistiskt sätt bedöma konsekvenserna av olika alternativ. Följande frågor kan vara en hjälp i bedömningen: Vem slår och hotar? Vem är det som styr och bestämmer om sanktioner i släkten? Är det farfar eller har ansvaret fallit på partner, pappa eller en bror? Finns denna person i Sverige? Vilka är de hotande personerna som förtrycker den vuxne? Vilken nära släkt har den vuxne i eller utanför Sverige? Har någon familjemedlem eller annan nära släkting, till exempel en kusin, tidigare gifts bort mot sin vilja eller misshandlats eller mördats på grund av hedersbrott? Finns det kanske någon ung person i släkten som tidigare lyckats med att gå sin egen väg? Har dennes val i så fall accepterats av släkten? Var befinner sig den vuxne geografiskt? i Sverige eller i utlandet? Vilka närstående är neutrala eller positiva till den vuxnes krav på förändring och kan vara ett stöd i dennes frigörelse? Saknas helt stöd från familjen? Finns det några sociala kontakter och stödpersoner utanför familjen, till exempel inom skolan eller på arbetet? Vilka kamrater kan den vuxne lita på ställer upp? Finns det en partner? Är denne ett stöd eller en belastning i frigörelsen? Vilka andra vuxna i eller utanför den egna etniska gruppen litar den vuxne på som kan bli ett framtida stöd? För att ytterliga bedöma riskerna kan man också göra en släktpyramid tillsammans med den vuxne. På så sätt kan man få en tydligare bild över var i släkten de hotande personerna finns. POLISANMÄLAN Socialnämnden kan göra polisanmälan vid brott där minimistraffet är lägst ett år (14 kap. 2 Sekretesslagen). Gällande övriga brott ska polisanmälan endast göras i samråd med den vuxne. MÖTE KRING DEN VUXNE Socialnämnden har ansvar för att samordna kontakterna kring den vuxne (3 kap. 4 SoL). Exempelvis ett samverkansmöte med representanter från de instanser den vuxne kan få stöd och hjälp från närvara. Ett sådant möte kan bara ske med samtycke från den vuxne. Ett anonymt samråd vid högriskärenden kan också ske för att möjliggöra en säkrare bedömning i ärendet. INSATSER Exempelvis kan insatser i form av kontaktperson, ekonomiskt bistånd, skyddat boende samt krisbearbetning vara aktuella. FÖREBYGGANDE ARBETE Vid introduktion av nyanställda på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen bör information kring handläggning av dessa ärenden ingå. Resursteam Heder erbjuder utbildning till hela länets kommuner. Informera personal inom skolan en gång per år om socialtjänstens handläggning kring barn som far illa. Under introduktionsperioden för nyanlända bör det ingå att informera och diskutera kring FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och FN:s konvention om barnets rättigheter. Det är viktigt att ge verktyg till de nyanlända om hur dessa rättigheter ska kunna tillgodoses. Det är viktigt att denna information sker vid flera tillfällen under de första åren i Karlstad kommun. Det är önskvärt om det inte bara blir en information utan även en diskussion kring barns och vuxnas rättigheter och skyldigheter. UTVÄRDERING Utvärdering görs av Fredagruppen där intern kritik tillåts att bli synliggjord och även att brukarnas åsikter tillvaratas. Utvärderingen ska göras utifrån följande övergripande frågeställningar: Hur känd är handlingsplanen? Hur fungerar handlingsplanen i praktiken? SOCIALTJÄNSTENS VÄRDEGRUND Karlstad kommuns arbetsmarknads- och socialförvaltnings värdegrund sammanfattas i begreppen tillit, totalperspektiv, trygghet och tydlighet. INFORMATION Ge information om var den vuxne kan få stöd och hjälp samt vilket stöd och vilken hjälp som kan fås. Ge information om sekretess, FN:s mänskliga rättigheter, SoL, Brottsbalken samt vilka olika former av skydd som finns. BARN I FAMILJEN Om det finns barn i familjen och det finns anledning att tro att dessa kan vara i behov av stöd och hjälp från socialtjänsten, konsultera mottagningsgruppen på Familjeavdelningen och/eller gör en anmälan enligt 14 kap. 1 SoL. FÖR VIDARE LÄSNING Rutin för arbetet med våldsutsatta och hotade personer, finns på Solsidan under Fredafrågor. Länsrutinen Familjevåld. Fysiska, psykiska och sexuella övergrepp ger på sidan 25 vägledning i socialtjänstens handläggning kring ärenden där det finns misstanke om hedersrelaterat hot och förtryck. Finns att läsa på: Även Socialstyrelsens meddelandeblad nr. 6/02 ger vägledning i socialtjänstens handläggning. Finns att läsa på: 4E3E-822F-A003BE420E79/1271/mb0206.pdf 18 19

11 HANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH GYMNASIESKOLA I KARLSTADS KOMMUN Syftet med den här handlingsplanen är att barn som är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld ska få så bra stöd och hjälp som möjligt. Det är viktigt att personal inom skolan har kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld så att de i sin verksamhet kan uppmärksamma och hjälpa barn som lever under förhållanden som inte är förenliga med mänskliga rättigheter. Denna handlingsplan syftar till att vara ett metodstöd till personal när det gäller arbetet kring hedersrelaterat förtryck och våld och i skolans uppdrag att motverka kränkningar av mänskliga rättigheter samt att ge vägledning i enskilda typfall av hedersrelaterat våld och förtryck. I skolan har alla barn rätt att bli sedda och det är viktigt att det inom skolan finns personal som har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Okunskap kan leda till att vi i skolan inte ser ett barn som behöver stöd. Denna handlingsplan ska ses som ett stöd vid utarbetandet av lokala handlingsplaner för detta område. MÅL FÖR HANDLINGSPLANEN Målet med denna handlingsplan är att all personal som är verksamma inom skolan ska kunna identifiera och möta barn som lever under förhållanden som ej är förenliga med FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. Målet är även att handlingsplanen ska bli en naturlig del i verksamheten. DIALOG I SAMVERKAN MED ANDRA MYNDIGHETER Det är viktigt att utveckla direkta personkontakter och samtala om hur de olika myndigheterna och skolan kan samverka kring barn som misstänks fara illa. Vad gäller socialtjänsten bör gemensamma rutiner kring anmälan och uppföljning därefter finnas. Att skapa ett preventivt arbete mellan olika myndigheter har visat sig fungera bra eftersom alla verksamheterna får möjligheter att uppmärksamma barn i ett tidigt skede. Skolan arbetar utifrån ett demokratiskt uppdrag som är definierat i skollag och andra styrdokument. Polismyndigheten Värmland, socialtjänsten och ungdomsmottagningarna är exempel på viktiga samarbetspartners i det attitydpåverkande arbetet. NÄR SKA HANDLINGS- PLANEN ANVÄNDAS? Planen används i ett förebyggande arbete för att motverka hedersrelaterad problematik. Det är viktigt att det finns en förkunskap om hur personal ska agera om personal möter ett barn som vi misstänker lever under förhållanden som ej är förenliga med de mänskliga rättigheterna, om vi möter ett barn/elev som uttrycker att de lever under förhållanden som ej är förenliga med de mänskliga rättigheterna, om det framkommer iakttagelser eller indikationer från omgivningen att ett barn lever under förhållanden som ej är förenliga med de mänskliga rättigheterna

12 FÖREBYGGANDE ARBETE Nedanstående punkter är exempel på insatser i det förebyggande arbetet som bör bedrivas inom skolorna, på de olika nivåerna. Utvecklingssamtal/IUP Individuella stärkande samtal INDIVIDNIVÅ ORGANISATIONSNIVÅ Utbildning av personal kring mänskliga rättigheter och barns rättigheter Utbildning i hedersrelaterat våld och förtryck Vuxennärvaro skapar trygghet Tydliga rutiner för närvaroregistrering Tillse att skolan har litteratur för personal och elever om mänskliga rättigheter, hedersrelaterat våld och förtryck Väl utbyggd elevhälsa Samverkan med andra myndigheter och organisationer Alla barn ska få möjlighet att utveckla goda relationer på skolan Hälsosamtal hos skolsköterska Vid introduktionssamtal/utvecklingssamtal tas punkter som simundervisning, studieresor/ besök, sex och samlevnadsundervisning upp. Detta är en obligatorisk del i vår verksamhet. VIKTIGA OBSERVATIONSPUNKTER SOM STÖD I ARBETET MOT HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD Om det kommer till skolans kännedom att ett barn lever under förhållanden som ej är förenliga med mänskliga rättigheter kan följande observationspunkter vara bra att kartlägga. Observationspunkterna kan även användas som ett stöd i arbetet för att upptäcka barn som lever under hedersrelaterat våld och förtryck. GRUPPNIVÅ Arbeta i klasserna/grupperna om mänskliga rättigheter Föräldramöten där mänskliga rättigheter lyfts Viktigt att föräldrarna får information på sitt eget modersmål I mötet med föräldrarna är skolans viktigaste uppgift att informera föräldrarna om barns rättigheter och föräldrars ansvar att sätta gränser - men inte begränsa barns liv. Killgrupp och tjejgrupp där vi arbetar med olika samtalsteman och värderingsövningar jmf projekt Emilia. Arbeta förebyggande med livskunskap/set/komet/art/genus Klassförebyggande råd och elevråd Kamratstödjarverksamhet med syfte att motverka kränkande behandling Inspirationsdagar för värdegrundsarbete Lägerskola Ge pojkar och flickor kunskap om rätten till eget liv och samhällets stöd i olika former Samverkan med olika externa verksamheter t.ex. ungdomsmottagning Vi fångar upp barn i behov av särskilt stöd genom diskussioner i våra arbetslag I sexualundervisningen lyfta mödomshinna och att alla inte blöder 22 23

13 FLICKA Får hon delta i all undervisning inklusive idrott och sex och samlevnad? Får hon följa med på skolresor, studieresor, studiebesök och lägerskolor? Finns det ett krav på att hon ska ta ett stort arbete för hemarbete och småsyskon? Måste hon ljuga om vilka hon umgås med, pojkvän/flickvän, fritidsvanor och dylikt? Hur ser hennes studiemotivation och koncentration ut över tid? Är hon tidvis (oförklarligt) ledsen, orolig eller uppgiven? Uppvisar hon psykosomatiska symptom (t.ex. magont eller huvudvärk)? Har hon sömnsvårigheter? Begränsas hon i sitt privatliv (kontroll av mobiltelefon, dagbok, kläder, väskor osv.)? Är hon utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en bror på skolan? Verkar hon oförklarligt rädd för något/någon? Talar hon om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Talar hon om att förlova sig eller gifta sig trots att hon är ung och inte klar med skolan? Är partnern någon som hon rimligen inte kan känna särskilt väl? Måste han ljuga om pojkvän/flickvän? POJKE Hur ser hans studiemotivation och koncentration ut över tid? Är han tidvis (oförklarligt) ledsen, orolig eller uppgiven? Uppvisar han psykosomatiska symptom (t.ex. magont eller huvudvärk)? Har han sömnsvårigheter? Tvingas han bevaka en syster eller en kusin på skolan? Talar han om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Talar han om att förlova sig eller gifta sig trots att han är ung och inte klar med skolan? Är partnern någon som han rimligen inte kan känna särskilt väl? Utifrån dessa observationspunkter kan det bildas ett mönster som ger en övergripande bild av flickans eller pojkens livssituation. Det är viktigt att vara medveten om att särskilt flickornas liv begränsas successivt med stigande ålder och en utförlig dokumentation, också över tid, bidrar till att personalen lättare kan skapa sig en helhetsbild. Om man ser några av dessa tecken måste skolans personal våga samtala med barnet om dennes allmänna situation. Våga fråga om vilka krav som föräldrarna ställer

14 I samtal med barnet är det av vikt att du ställer korta, enkla och raka frågor. Utifrån dessa kan personalen sen skapa sig en övergripande bild. Det är också viktigt att inte ställa ledande frågor utan att barnet får berätta med egna ord, inte utifrån personalens förväntningar. Exempel på bra frågor är: -Vad är det du vill göra som du inte får göra? -Vad är det som du måste göra som du inte vill göra? Astrid Schlytter I samtalet är det viktigt att prata om vad barnet är utsatt för i relation till svensk lagstiftning och de mänskliga rättigheterna istället för att prata om hedersbegreppet. Om du som personal känner dig osäker kan du kontakta elevhälsan och/eller skolledning för stöd. Vid misstanke om att ett barn/elev är utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck har skolan en skyldighet att agera. Enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen skall Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom är skyldiga att anmäla till socialnämnden. HANDLÄGGNINGSRUTINER AV FÖRTRYCK I HEDERNS NAMN, AKUTA INSATSER Följande exempel och råd syftar till att underlätta i det dagliga arbetet. OMYNDIGT BARN UTSATT FÖR BROTT (OLAGA TVÅNG, HOT ELLER VÅLD) EXEMPEL FRÅN FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA ÅR 0-6 Pojken är tre år och kommer från en religiös familj. Pojken har två äldre systrar. Pojken är för det mesta tyst under dagarna och observerar andra barn hela tiden. Han har svårt att ta kontakt med andra barn. En dag berättar pojken för en förskollärare att Min pappa slår min syster. Hon lyssnar inte på pappa. Hon vill gå ut när skolan är slut. EXEMPEL FRÅN ÅR 6-9: Som mentor i år 9 har du sedan en längre tid känt dig orolig för en flicka i klassen. Hon verkar ibland nedstämd och har vid några tillfällen uteblivit från några lektioner. Vid samtal med flickan har hon bedyrat att allt är bra och hon har haft olika ursäkter för de lektioner hon uteblivit från. Hon uppger bland annat att hon varit till tandläkaren och vårdcentralen. En dag kommer flickan till skolan och ser att flickan har märken på armen. Du ber efter lektionens slut att få prata med flickan. Hon berättar då att pappa slagit henne i helgen då hon vägrar gifta sig med en kusin som släkten anser att hon ska gifta sig med. I dessa fall måste skolan göra en anmälan till socialtjänsten eftersom barnen berättar om missförhållanden. Som mentor kontaktar du elevhälsan och skolledning som i sin tur gör en anmälan till socialtjänsten. Föräldrarna ska inte informeras om att skolan gör en anmälan. Tyder skolans iakttagelser på att det omyndiga barnet är utsatt för olaga tvång, hot eller våld måste en anmälan göras till socialtjänsten. Beroende på ålder på barnet ska du berätta för barnet om att hjälp finns och se till att elevhälsan erbjuder stöd enligt en lokalt utarbetad stödmetod. Om skolan får kännedom om fler omständigheter efter att anmälan har gjorts måste skolan också lämna kompletterande uppgifter till socialtjänsten. Om det framkommer att ett barn lever under förhållanden som inte är förenliga med mänskliga rättigheter kan följande råd vara bra att utgå ifrån: Träffa barnet ensam och lyssna på dess berättelse. Ta barnets information på stort allvar och ge känslomässigt stöd. Kontakta elevhälsan för råd och stöd. Elevhälsan/skolledningen bedömer skaderisken med att involvera föräldrarna. Handlar ärendet om misshandel eller sexuella övergrepp får inte föräldrarna informeras om anmälan till socialtjänsten. Är du osäker kan du kontakta socialtjänsten för en preliminär bedömning av situationen. Anmäl till socialtjänsten och eventuellt polisen. Tänk på att anmälan till socialtjänsten ska göras skriftligt. Detta är ett sätt att själv bli medveten om vilka uppgifter man lämnar och vad man går vidare med. I anmälan till socialtjänst och polis har skolan stor nytta av den dokumentation som skolan har utfört under arbetets gång. Informationen är också till nytta för dem som övertar stödansvaret och vid en eventuell rättegång. OMYNDIGT BARN I RISKZON INTE UTSATT FÖR BROTT FÖRSKOLANS EXEMPEL: Pojken är 5 år. Han har gått i förskolan sedan ett års ålder. Familjen har invandrarbakgrund. Hans två äldre systrar har tidigare gått på förskolan. Den äldre systern är tretton år och den yngsta systern är 7 år. Familjen har många släktingar i samma stad. Personalen har alltid upplevt att det är rörigt i familjen. Barnet kan vara borta i flera dagar utan att förskolan blir meddelad. Pojken blir lämnad och hämtad av den äldsta systern. Hon kan lämna honom klockan o7.00 på morgonen eller senare innan hon själv ska till skolan. Innan hon går vidare kontrollerar hon alltid sin brors extrakläder. Personalen upplever att den äldre systern har ansvaret för yngre syskon. Systern upplevs som trött och stressad. Barnen på förskolan som känner barnen pratar om att pojkens systrar aldrig är ute på eftermiddagarna eller kvällarna. EXEMPEL FRÅN ÅR 5: En elev i år fem uppger att hon inte kan vara med på simundervisningen som ska genomföras nästa vecka. Flickan kan inte ge någon förklaring, så mentor ringer hem till flickans föräldrar. I telefonen uppger flickans mamma att dottern inte kan vara med på simundervisningen eftersom det inte är brukligt i deras kultur att visa sig nästan naken inför andra. Mentorn förklarar vänligt men bestämt att simundervisning inte är ett val, utan att det ingår i den obligatoriska undervisningen på skolan. Mamman vägrar att ändra sitt beslut. Efter samråd med skolledning kallar rektor till en elevvårdskonferens. Under elevvårdskonferensen uppger flickans båda föräldrar att de vägrar att deras dotter deltar i simundervisningen. Rektor tar då beslut om att en anmälan skall göras till socialtjänsten. I ovanstående situationer kan alltid skolan konsultera socialtjänsten för råd och stöd. EXEMPEL FRÅN ÅR 6-9: En flicka kommer en dag till skolan. Hennes mentor upplever att flickan verkar ledsen. Flickans mentor har tidigare uppmärksammat att flickan ofta byter om i skolan och hon 26 27

15 misstänker att flickan inte har någon fritid. På mentorstiden samma dag frågar mentorn flickan hur det står till. Flickan börjar då gråta och berättar att hennes pappa är så sträng. Igår kallade han henne hora eftersom han sett henne prata med två killar i klassen på väg hem från skolan. Även i denna situation kan skolan konsultera socialtjänsten för råd och stöd. GYMNASIUM ÅR En flicka (17år) med invandrarbakgrund kommer till skolsköterskan och uttrycker oro inför ett kommande giftermål. Det är sen vår och flickan skall giftas bort med sin kusin i Turkiet kommande sommar. Flickan vill gifta sig (motsätter sig inte) men uttrycker oro för att hon inte skall blöda på bröllopsnatten. Hon vill att skolsköterskan ska hjälpa henne till gynekologmottagning på sjukhuset för att få en rekonstruerad mödomshinna. Flickan understryker att det är mycket viktigt för familjen att hon blöder. När brott inte skett finns som regel tid för förändring och utveckling. Du kan få en tydligare bild över flickans respektive pojkens situation genom att ställa följande frågor: FLICKA Hur begränsas hennes livsrum? Vilka regler och krav gäller för henne? Vilka bestraffningar sker vid regelbrott? Är hon utsatt för bevakning? Har föräldrarna bestämt hennes framtid vad gäller utbildning, boende och äktenskap? POJKE Hur begränsas hans livsrum? Vilka regler och krav gäller för honom? Vilka bestraffningar sker vid regelbrott? Upplever han påtryckningar att han själv utdela bestraffningar mot en syster eller kusin? Tvingas han bevaka t.ex. en syster eller släkting? Har föräldrarna bestämt hans framtid vad gäller utbildning, boende och äktenskap? Lyssna på flickans eller pojkens krav och syn på sina egna och sina systrars rättigheter. Hur överensstämmer dessa med barnkonventionen och svensk lagstiftning? (Se även nya regler om barnäktenskap, Regeringskansliet ) Vid minsta misstanke om att eleven kan vara utsatt för förtryck, hot eller våld kontakta socialtjänsten och gör en anmälan. UPPFÖLJNING Det är viktigt att vi följer upp ett ärende som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan bör gå igenom sina rutiner vad gäller arbetet kring barn i behov av särskilt stöd så att man följer den struktur som finns. Har en mentor lämnat över till elevhälsan är det viktigt med återkoppling från elevhälsan. Har vi samverkan med externa myndigheter är det viktigt med en uppföljande elevvårdskonferens dit berörda samverkanspartners inbjuds. UTVÄRDERING Denna handlingsplan utvärderas och revideras en gång per läsår av representanter som skolledningen utsett

16 HANDLINGSPLAN FÖR POLISMYNDIGHETEN VÄRMLAND Hedersrelaterad brottslighet är brott mot någon ofta en släkting som enligt gärningsmannen och övriga släktens uppfattning riskerar att vanära eller har vanärat gärningsmannens eller släktens heder. Brottet begås i syfte att förhindra att BAKGRUND I Polismyndigheten Värmlands verksamhetsplan för 2008 framgår att kompetensen och kunskapen om brott som har hedersbegreppet som motiv ska öka. Insatserna inom området ska präglas av hög kvalitet och ett helhetstänkande med utgångspunkt från brottsoffrets situation. MÅL Polismyndigheten Värmland ska enligt Verksamhetsplan för 2009 utveckla arbetsmetoder i syfte att förbättra arbetet med att upptäcka hedersrelaterat brottslighet, skydda brottsoffer samt att förbättra lagföringen. STRATEGI Det är viktigt att uppmärksamma att ett brott som begåtts kan vara hedersrelaterat. Skulle motivet vara hedersrelaterat har det stor betydelse för det fortsatta arbetet i förundersökningen, såväl vad gäller stöd till målsägande som utredningsmetodik och vid åtal. Även om brottet inte är hedersrelaterat men begåtts i en sådan miljö där hederstänkande är utbrett, är det för målsägandes och vittnens säkerhet viktigt att vara observant på hur ett brott mot normerna kan leda till repressalier. Polismyndigheten ska genom hedern skall skadas alternativt förloras. Brottet kan även begås för att reparera eller återställa den skadade eller förlorade hedern. Handlingen kan vara kollektiv och sanktionerad av gruppen. utbildning, samverkan med övriga myndigheter och organisationer samt genom utredare med särskild kompetens förbättra arbetet med att upptäcka hedersrelaterad brottslighet, skydda brottsoffer och förbättra lagföringen. ÅTGÄRDER Utbildning beträffande upptäckt och identifiering av hedersrelaterat brottslighet har påbörjats under 2008 för att avslutas under 2009 för samtlig berörd personal inom Polismyndigheten. Utbildning i bedömning av risk för patriarkalt våld genom riskbedömningsinstrumentet Patriark, ska genomföras för särskilt utsedd personal. Utbildning och fortbildning bör därefter kontinuerligt genomföras för nyanställda. Utbildningsbehovet bevakas av utbildningsansvarig på myndigheten. Samverkan ska ske i såväl det brottsförebyggande som det händelsestyrda arbetet tillsammans med externa samverkansparter. Polismyndigheten Värmland ska samverka med kommunerna i Värmland, Landstinget i Värmland, Länsstyrelsen samt övriga för arbetet relevanta organisationer. Samverkansarbetet ska bibehållas och utvecklas. Polismyndighetens handlingsplan ska harmonisera med kommunernas handlingsplaner. Ansvarig för samverkansarbetet är brottsoffercontroller, avdelningschefen kriminalavdelningen, avdelningschefen ordningsavdelningen samt för området utsedda kontaktpersoner. Polisarbetet ska bedrivas på ett tydligt och likartat sätt inom länet. De brott som kan misstänkas vara hedersrelaterade, ska utredas med stöd av kriminalavdelningens utredare med särskilt kompetens inom området. Åtgärderna med anledning av handlingsplanen ska följas upp enligt särskild ordning. Avdelningschef för kriminalavdelningen har ansvar för uppföljning halvårsvis. Åklagarkammaren i Karlstad arbetar utifrån en nationell handbok som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld - handbok. Den 7 juli 2005 fick åklagarmyndigheten i uppdrag att genomföra en undersökning och en analys av åklagarnas handläggning av ärenden rörende hedersrelaterat våld mot TIDSPLAN Handlingsplanen träder i kraft fr.o.m. 1 december 2008 METODSTÖD Framtaget metodstöd ( ) finns tillgängligt på polisens intranät. SAMRÅD Detta beslut har skett i samråd med operativa ledningen. HANDLINGSPLAN FÖR ÅKLAGARKAMMAREN I KARLSTAD ungdomar. Det tillsattes en projektgrupp. Det var åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg som fick uppdraget. Handboken är ett resultat av utvecklingscentrums projektarbete. Handboken används idag i hela åklagarväsendet, se vidare

17 HANDLINGSPLAN FÖR UNGDOMSMOTTAGNINGARNA I VÄRMLAND FÖRORD Ungdomsmottagningens personal har såväl enskilda besök av ungdomar som gruppbesök av ungdomar och vuxna. Vid både dessa typer av besök skall hedersrelaterad problematik uppmärksammas. Det är viktigt att vi som är personal på ungdomsmottagningar finner kunskap och håller oss väl informerade om hedersrelaterad problematik. Det vill säga att vi som personal vågar fråga vid misstanke, att vi lyssnar och som alltid visar respekt och tar den unga på allvar. Läs boken Hedersrelaterat våld och förtryck som är ett kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården, utgiven av Länstyrelsen i Skåne län. Sidorna vänder sig till personal inom ungdomsmottagning. HANDLINGSRUTINER VID HEDERS- RELATERAD PROBLEMATIK Lyssna, ta oro på allvar och tänk på att det är socialtjänstens uppgift att skilja hedersrelaterad ungdomsproblematik från vanlig tonårsproblematik. Det är viktigt att vara två i arbete i dessa ärenden så försök att få en kollega att samarbeta med så fort det går. Börja med att utforska hur det kommer sig att personen söker hjälp just nu och vad han/hon önskar hjälp med. Därefter behöver vi få mer kunskap om hur hans/hennes livssituation ser ut. Två frågor som alltid kan ställas är: Vad är det du vill göra som du inte får göra? Vad måste du göra som du inte vill göra? /Astrid Schlytter Träffa ungdomenbarnet och lyssna på hans/hennes berättelse. Barn/ungdomen är kanske ambivalent/rädd och behöver ett lugnt omhändertagande och kanske mer tid för samtal än du avsatt. Försök boka om nästa besök eller be honom/ henne vänta en stund. (De flesta förstår när något akut uppstått då vi skulle göra samma sak för honom/henne om akut hjälp behövdes.) De kanske finns möjlighet att be någon annan personal om hjälp med nästa besök. Viktigt är att den som börjat samtalet med den ungdom som är utsatt för hedersrelaterat våld fortsätter detta, under förutsättning att en god kontakt etablerats. Vi behöver också tänka på att ungdomen skall våga komma tillbaka till oss vid behov. 2. Informera om anmälningsplikten som skydd för honom/henne. Om en omyndig flicka eller pojke är utsatt för brott (olaga tvång, hot eller våld) måste en anmälan göras till socialtjänsten Kontakta socialtjänsten för att rådgöra/ anmäla ärendet. Om misstanke om brott uppkommer efter kontorstid kontakta socialjouren. Det går också bra att lämna telefonnummer till socialjour och polis om ungdomens situation inte är akut men riskerar att bli det. Det är bra om anmälan till socialtjänsten är skriftligt. Det är ett sätt att själv bli medveten om vilka uppgifter man lämnar och det blir mer tydligt vad anmälan gäller. Kontakta inte hemmet och föräldrarna

18 OM EN MYNDIG UNG PERSON ÄR UTSATT FÖR BROTT (OLAGA TVÅNG, HOT ELLER VÅLD) Börja samtalet med samma tillvägagångssätt som punkt 1 och 2. Informera om vilket stöd som finns från tex socialtjänst, Stella, polis, tjejjour, kvinnojour och mansjour. Om den unga kvinnan eller mannen känner osäkerhet är det bra om någon kan följa med som stöd vid myndighetskontakt. Av säkerhetsskäl och för att den utsatta ska känna sig trygg kan det vara att föredra att socialtjänst eller polis kommer till ungdomsmottagningen. OM ETT OMYNDIGT BARN ÄR I RISKZONEN INTE UTSATT FÖR BROTT ELLER NÄR EN MYNDIG UNG PERSON ÄR I RISKZON - INTE UTSATT FÖR BROTT När ett brott inte skett finns som regel tid för förändring och utveckling. Ställ frågor, se boken hedersrelaterat våld och förtryck. Hur överensstämmer barnets berättelse med barnkonventionen och svensk lagstiftning? Börja samtalet med samma tillvägagångssätt punkt 1 och 2. Medvetandegör henne/honom om vilka rättigheter en myndig person har enligt svensk lagstiftning. Hjälp henne/honom förstå innebörden och konsekvenser av olika alternativ. Uppmana han/henne till ett eget personligt ställningstagande. Vilka konsekvenser får ett avståndstagande från föräldrarna/familjen/klanens regler och normer? Om ungdomen vill gå vidare, klargör att det i förlängningen kan innebära att bryta med familjen. Kontakta sedan socialtjänsten och kontaktpersonen där. Hjälp henne/honom att få det stöd som ni kommer fram till. Vid besök av omyndig ungdom tillsammans med förälder: Tala med båda parter tillsammans först. Om önskemålet från förälderns sida är kroppslig undersökning av något slag för t.ex. önskemål om oskuldsintyg, gör ingen kroppslig undersökning i sällskap med förälder. Hänvisa till FN:s barnkonvention artikel 16 om barns rätt till privatliv och etiska riktlinjer att inte göra undersökning i närvaro av annan än patienten själv. Samtala sedan med ungdomen enskilt för att ta reda på hur ungdomen ställer sig till detta med undersökning/besiktning och behov av intyg. VID GRUPPBESÖK Diskutera och belys frågan om hedersrelaterat våld i förebyggande syfte. Bemöt åsikter som strider mot allas människors lika rätt till respekt och frihet gällande kroppen, sexualiteten och sexuell läggning, partnerval och tidpunkt för sexuell debut. Lämna korrekt information kring kroppen och sexualiteten. VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ! I samtalet är det viktigt att prata om vad hon/han är utsatt för i relation till svensk lagstiftning och de mänskliga rättigheterna istället för att prata om hedersbegreppet. Om du kopplar hennes/hans situation till heder kan hon/han ta på sig skulden för den bestraffning som familjer har utsatt henne/ honom för. Journalanteckningar i dessa ärenden bör vara kortfattade eftersom hot mot besökaren förekommer. Informationen i journalen om det gäller hedersrelaterat våld och förtryck skrivs med fet stil. Vid minsta misstanke om att den unge/ barnet kan vara utsatt för förtryck, hot eller våld kontakta socialtjänsten. UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING Det är bra om det utses en kontaktperson på varje ungdomsmottagning som kan informera ny personal. Uppföljning och erfarenhetsåterföring av enskilda ärenden görs vid personalmöte. Utvärdering av handlingsplanen skall ske en gång per år av arbetsgruppen. Kontaktlistan skall ses över en gång per år av ungdomsmottagningens kontaktperson

19 HANDLINGSPLAN FÖR KRONOPARKSKYRKAN 1. Vi behöver förbättra vår uppmärksamhet över huruvida barn och ungdomar som vi möter i vår verksamhet blir kränkta pga HRVF. 2. Vi behöver utveckla policys och rutiner vad gäller barn som kränks pga HRVF. För att underlätta arbetet med våra rutiner och vår handlingsplan kommer dessa att vara skriftliga. En plan kommer att tas fram för information och utbildning om handlingsplanens syfte och problemet med kränkningar pga HRVF. 3. Vi kommer att utse en person som har ansvar för anmälan av kränkningar pga HRVF. Denna person kommer också att ingå i en samverkansgrupp. Den personen kommer att ha tillräcklig kunskap för hur hon/han skall agera. Vi kommer i förekommande fall att samråda med skolan respektive socialkontoret hur vi i samband med kränkningar pga HRVF, dels gör anmälan, dels informerar föräldrarna. Vi bör även utse en ersättare för denna person. Frågan är också hur utsatt en sådan person kan bli och vad vi kan göra för att stötta denna person. 4. Vi kommer att anordna en fortbildning för vårt arbetslag, så att de vet hur de skall agera vid misstanke om kränkningar pga HRVF. Viktiga frågor att belysa gäller tystnadsplikt och anmälningsplikt. Här har diakoner och präster/pastorer en speciell kompetens. Vi bör också uppmärksamma den kompetens som finns bland flera ideellt engagerade. 5. Vi kommer att utveckla rutiner för stödåtgärder med tidigare åtgärder för barn, men de kommer att bygga på att en snabb kontakt görs med skolans kontaktperson. Det är också viktigt att bedöma, dels vad som kan göras nu, dels vad som kan vänta. 6. Vi har intern handledning respektive möjligheter att öka personalresurserna genom insatser från övriga distrikt i Norrstrands församling och Karlstads Missionsförsamling. Det finns också behov av att utveckla utvärderingsrutiner i samband med en aktuell händelse (s.k. debriefing). 7. Rutiner för media kommer att tas fram. Media är varken välkomna att intervjua eller fotografera personer i Kronoparkskyrkan. Kyrkan skall vara en fredad plats. Vi bör utveckla och förtydliga våra rutiner för media. Dessutom bör vi reflektera över hur vi ska förhålla oss till mobilkameror. Kanske mobilerna ska vara avstängda i kyrkan precis som de förväntas vara avstängda då man är på konsert, på bio eller teater o.dyl.? 8. Handlingsplanen kommer att ingå i arbetsintroduktionen av nyanställda i Kronoparkskyrkan. 9. Förtroendevalda i den kyrkliga organisationen informeras av kyrkoherden / församlingsföreståndaren alt. av den ansvarige personen (se punkt 3)

20 HANDLINGSPLAN FÖR BROTTSOFFERJOUREN SÖDRA VÄRMLAND (BOJ) FÖRSTA KONTAKTEN Genom olika kanaler kan brottsoffer få kontakt med BOJ, kanalerna kan vara polis, social-tjänst, skola, sjukvård, kyrkan och andra frivilligorganisationer. Eftersom BOJ är en öppen verksamhet som arbetar utåt har vi informationsblad om stöd och hjälp till människor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Andra sätt att nå brottsoffren är extern information, i skolor och föreningar. En viss problematik har funnits kring att brottsoffer som kommer till oss när det gäller hedersrelaterad problematik söker hit av andra anledningar, de kan ha varit utsatta för ett annat brott som olaga hot, misshandel etc. Bakom detta kan den hedersrelaterade problematiken finnas. Svårigheten för oss har varit att uppmärksamma detta och ställa rätt frågor. I och med Resursteam Heder och samarbete med mottagningen Stella kan vi nu förbättra vår kunskap. STÖDSAMTAL OCH RÅDGIVNING Genom ökad kunskap angående hedersrelaterat våld och förtryck så kan vi också förbättra våra stödinsatser. Hos oss kan människor få samtal som ger råd och stöd samt förmedlar kontakt till rätt hjälpinsats. Möjlighet finns också att få hjälp till kontakten att göra polisanmälan, på plats eller i polishuset. Vi vill skapa en atmosfär där individen ska känna sig trygg och att de ska känna förtroende för den de möter, det betyder att vi samtalar om anmälan men att vi gärna vill att en anmälan skall ske i samråd och på brottsoffrets villkor. Undantagsfall är när vi får vetskap om när det gäller små barn i fara, då vi anmäler till socialtjänsten. Om en anmälan sker är BOJ en hjälp till att ordna tillvaron efter anmälan så den känns trygg, det kan handla om skyddat boendet, hjälp till rätt kontakter, hjälp till (på brottsoffrets begäran) att informera berörda områden ex skolkuratorer, lärare mm. Hjälpen på BOJ är kostnadsfri och alla medarbetare har tystnadsplikt. PRAKTISK VÄGLEDNING I RÄTTSPROCESSEN Vår uppgift är att informera om vad som sker i en rättsprocess, hur det går till och vad som kommer att ske. Vi gör också studiebesök på tingsrätten där vi visar en förhandlingssal, vart brottsoffret ska sitta och vart de andra berörda personerna i en rättegång befinner sig. HJÄLPEN TILL RÄTT MYNDIGHET När brottsoffret börjar prata om situationen de har hemma när det gäller hedersrelaterat förtryck och våld så kan situationen och vardagen kännas överväldigande. Många känslor cirkulerar och rädslan är ofta central. Ibland så kan kontakter som måste göras vara svårt och jobbigt. BOJ hjälper brottsoffret till dessa kontakter. Här finns möjlighet att använda Internet och telefon eftersom i vissa fall brottsoffret av rädsla att bli upptäckt inte vågar använda det hemma. Viktigt är då att brottsoffret får de rätta kontakterna som har kunskap med en gång, annars så kan det få negativa konsekvenser för brottsoffret och hon/han kanske väljer att dra sig tillbaka. Det är viktigt att brottsoffret får direkta personkontakter. Genom Resursteam Heder kontaktnätverkslista kan vi hjälpa till och förmedla dessa kontakter. SKYDDAT BOENDE Alla Kvinnor Hus och Brottsofferjouren Södra Värmland har tillsammans ett skyddat boende. Lägenheten kan ta emot både män, kvinnor och även husdjur. Om lägenheten är ledig kan brottsoffret snabbt få ett akutboende. I lägenheten får han/hon bo två veckor, efter de veckorna sker en omförhandling ifall det behövs längre tid kan det vara möjligt beroende på hur situationen ser ut

21 HANDLINGSPLAN FÖR ALLA KVINNORS HUS, KARLSTAD DEFINITION AV VÅLD Våld är handlingar, riktade mot en annan person, som smärtar eller skadar, skrämmer eller kränker, eller får personen att göra eller avstå från att göra någonting mot sin vilja Per Isdal, psykoterapeut, driver ATV (alternativ till våld) ARTIKEL 1 DEFINITION AV VÅLD MOT KVINNOR I denna deklaration avses med uttrycket våld mot kvinnor varje könsbetingad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor innefattande hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig det sker offentligt eller privat. FN:s deklaration om våld mot kvinnor VILKA ÄR VI OCH VAD JOBBAR VI MED? Sedan starten 1982 har vi främst haft två viktiga uppgifter. Nämligen att stödja och hjälpa kvinnor och barn som utsatts för mäns våld, samt att genom information arbeta för att förebygga våldet. Alla Kvinnors Hus primära uppgift är att i feministisk anda stödja och hjälpa kvinnor och barn som söker sig till oss. Vilket i detta sammanhang betyder för oss att stärka och främja kvinnan att ta individuella och självständiga beslut. Och att arbeta förebyggande, för att kvinnor och barn skall kunna leva fritt och utan våld. Alla Kvinnors Hus vision är att våld mot kvinnor och barn skall upphöra och att vår verksamhet inte längre skall behövas. FÖREBYGGANDE ARBETE OCH METODER Synliggöra vårt arbete och vara delaktiga i samhällsdebatten; Vi ska verka för att vara en organisation som finns med i den allmänna debatten om hedersrelaterat våld och förtryck. På samma sätt som vi idag deltar i att främja kvinnors och barns rättigheter ska även detta ämne vara något som prioriteras. UTÖKA KUNSKAPEN OM FEMINISM Den samhälleliga debatten fortskrider ständigt om feminism, vi ser oss som en viktig del i denna påverkansfråga som för oss rör frågor gällande de orättvisor som är baserade på kön. Det är viktigt att belysa problematiken kring våldet och dess konsekvenser. Vi, som en aktiv kvinnojour, ser en möjlighet att i denna debatt bidra till en fördjupad kunskap om ämnet. Mycket av jobbet idag på Alla Kvinnors Hus går ut på att ha och förmedla kontakt med olika myndigheter och instanser. Vårt arbete kräver att man hittar nyckelpersoner inom alla de organisationer vi behöver ha kontakt med. När det kommer till hedersproblematiken är det även viktigt att ha ett välfungerande nätverk och utnyttja de personer som sitter med spetskompetens inom Resursteam Heder. NÄR ANVÄNDS HANDLINGSPLANEN Handlingsplanen ska användas i de fall när vi möter en kvinna som kan vara eller är utsatt för hedersrelaterat våld/förtryck. Märk väl att i de uttryck som används, t.ex. familjevåld eller hedersrelaterat våld, läggs inga värderingar in. Detta är bara benämningar för att kunna möta den utsatte och dess specifika behov efter bästa förmåga. De rutiner som idag redan finns på kvinnojouren för att möta kvinnor som lever under hot och förtryck är en bra grund för arbetet, men behöver utvecklas lite ytterligare på vissa punkter. ATT GÖRA I AKUT SKEDE Om en myndig ung kvinna är utsatt för brott (olaga tvång, hot eller våld) Träffa kvinnan och lyssna på hennes berättelse. Ta berättelsen/informationen på stort allvar Se till att försöka i största möjliga mån att klargöra hur hennes hotbild ser ut och om det finns anledning att hon inte ska placeras på vår jour. Finns barn? Detta är viktigt att tänka på om hotbilden är för stor i Karlstad och det kan hindra kvinnan från att vistas utomhus med barnen, bör placering ske på annan ort. Om hotbilden anses för stor, ta kontakt med övriga jourer i länet. Informera om vad vi kan hjälpa henne med när hon befinner sig på jouren. Finns anmälan hos polis eller socialtjänst? Om den unga kvinnan känner osäkerhet är det viktigt att någon kan följa med som stöd vid myndighetskontakt. Av säkerhetsskäl och för att den utsatta ska känna sig trygg kan det vara att föredra att socialtjänst eller polis kommer till kvinnojouren,om den utsatta kvinnan bestämt sig för att anmäla. Informera om när jourkvinnor finns på plats, var direktlarmet till polisen finns, på vilket telefonnummer och vilka tider man kan nå jourkvinnorna och även ge den information som gäller angående våra trivselregler. VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ I familjevåld är det mer vanligt förekommande att det endast finns en gärningsman. I hedersrelaterat våld är det dock vanligare med flera gärningsmän. Med detta kommer också en i större utsträckning bredare hotbild. Flera kan vara inblandade och kvinnans hotbild blir därmed större. Var vaksam om tolk behövs, detta kan vara problematiskt med tanke på att det sociala nätverket kan finnas i många olika instanser och på det sättet vara kopplade till gärningsmännen. Placeringen av unga flickor och kvinnor kan vara en förödande faktor. Ensamheten kan vara en stress och extra stöd kan vara viktigt när dessa kvinnor placeras. Det är viktigt att komma ihåg att dessa kvinnor har allt som oftast blivit av med stora delar av sitt sociala nätverk p.g.a. det som hänt. Därför är det viktigt att dessa kvinnor måste få sina kontaktkvinnor inom jouren snabbt. ATT GÖRA I ICKE AKUT SKEDE; Om en myndig ung kvinna är i riskzon - inte utsatt för brott Medvetandegör henne om vilka rättigheter en myndig person har enligt svensk lagstiftning. Hjälp henne förstå innebörden och konsekvensen av olika alternativ

22 Hjälp henne att få det stöd som ni kommer fram till. Var lyhörd inför kvinnans historia Bekräfta hennes funderingar om det rör sig om en inskränkning av individens frihet. Hänvisa till lagar om hur det svenska rättssamhället ser ut. Försök att vägleda men inte bestämma. Du kan ha åsikter om vilka åtgärder som ska göras men det är viktigt att kvinnan själv står för de beslut som fattas. Det är hon som måste leva med konsekvenserna av besluten. VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ! I samtalet är det viktigt att prata om vad hon är utsatt för i relation till svensk lagstiftning och de mänskliga rättigheterna istället för att prata om hedersbegreppet. Om du kopplar hennes situation till heder kan hon ta på sig skulden för den bestraffning som familjen har utsatt henne för. UTVÄRDERING Eftersom detta är en problematik som vi ofta möter krävs att utvärderingen görs kontinuerligt. De utvärderingar som ges till alla kvinnor som lämnar det skyddade boendet ska tas i beaktande och rutiner ses över om vilka förändringar som kan ske. Uppföljningen med kvinnan är också av stor vikt eftersom vi kan komma och betyda mycket i hennes sociala nätverk. Med uppföljning i detta sammanhang menas att ha fortsatt kontakt med kvinnan efter det att hon lämnat det skyddade boendet. IMPLEMENTERING Detta är ett förslag till handlingsplan som vi på Alla Kvinnors Hus i Karlstad har valt att jobba utifrån. Det ska som redan nämnts vara ett levande dokument som måste ändras om det krävs för att passa varje jours speciella egenskaper och resurser. Se detta dokument som en vägledning. Om det finns frågor eller funderingar ta gärna kontakt med oss. HANDLINGSPLAN FÖR RÅDGIVNINGEN STELLA Rådgivningen Stella har arbetat fram metoder för stöd och rådgivning riktat till flickor som lever i två kulturer och i och med detta upplever konflikter inom sig själva eller familjen. Vi är särskild inriktade på hedersrelaterat våld och förtryck. Målet med Rådgivningen Stella är: Att arbeta mot förtryck och våld i heders namn som flickor och kvinnor utsätts för Att synliggöra och arbeta mot det psykiska förtrycket och det fysiska våldet Att arbeta mot förtryck på grund av sexuell läggning Verka för flickor och kvinnors rätt till egen sexualitet Att arbeta mot kontroll och disciplinering av flickors och kvinnors kroppar så som könsstympning 42 43

23 LAGTEXTER OCH KONVENTIONER LAGTEXTER OCH INTERNATIONELLA KONVENTIONER SOM STÖDJER ARBETET MED DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA MOT HEDERSRELATERAT VÅLD. VÄRDEGRUND Hedersrelaterat våld i alla dess former är oförenligt med Alla människors lika värde. Individens rätt till frihet, integritet och respekt. Grundläggande demokratiska principer. Jämställdhet mellan kön och generationer. Barn och Ungdomar under 18 år omfattas av FN:s Barnkonvention från Ungdomar över 18 år omfattas av Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna antagen i FN FN S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda om broderskap. Artikel 3 Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Artikel 16 Vuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning på grund av sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. De äger lika rättigheter vid giftermål under äktenskapet och vid äktenskapets upplösning. FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 2 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Artikel 3 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Artikel 6 1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. 2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 7 1. Barnet skall registreras omedelbart efter födelsen och skall ha rätt från födelsen till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem. 2. Konventionsstaterna skall säkerställa genomförandet av dessa rättigheter i enlighet med sin nationella lagstiftning och sina åtaganden enligt tillämpliga internationella instrument på detta område, särskilt i de fall då barnet annars skulle vara statslöst. Artikel 8 1. Konventionsstaterna åtar sig att respektera barnets rätt att behålla sin identitet, innefattande medborgarskap, namn och släktförhållanden såsom dessa erkänns i lag, utan olagligt ingripande. 2. Om ett barn olagligt berövas en del eller hela sin identitet, skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd och skydd i syfte att snabbt återupprätta barnets identitet. Artikel 9 1. Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, t ex vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas angående barnets vistelseort. Artikel Konventionsstaterna skall vidta åtgärder för att bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet. 2. För detta ändamål skall konventionsstaterna främja ingåendet av bilaterala eller multilaterala överenskommelser eller anslutning till befintliga överenskommelser. Artikel Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Artikel 14:1 Konventionsstaterna skall respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Artikel Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella över

24 grepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård. 2. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande. Artikel Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning Artikel Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Artikel 36 Konventionsstaterna skall skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. FN: S KONVENTION OM AVSKAFFANDE AV ALL DISKRIMINERING AV KVINNOR Artikel 1 I denna konvention uttrycket diskriminering av kvinnor varje åtskillnad undantag eller inskränkning pga kön som har tillföljd eller syfte att begränsa eller om intetgöra erkännandet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, social, kulturella eller medborgeliga området eller något annat område för kvinnor, oberoende av civilstånd och med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, eller åtnjutandet eller utövandet av dessa rättigheter och friheter. FÖRÄLDRABALKEN 6:1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. 6:2 Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. SOCIALTJÄNSTLAGEN 5:1 Socialnämnden skall verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling aktivt arbeta för att förebygga och mot

25 verka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. 5:1a Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av sekretesslagen. Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. 5:11 Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. 14:1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen om Barnombudsman. BROTTSBALKEN Kap. 3 om brott mot liv och hälsa Kap. 4 om brott mot frihet och frid Kap. 6 om sexualbrott LAGEN OM VÅRD AV UNGA I VISSA FALL 2 Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. I förarbetena (prop 2002/03:53) står att psykisk misshandel är svår att definiera. Det är inte fråga om enskilda händelser utan om en relation och ett förhållningssätt som bl.a. hindrar utvecklingen av en positiv självbild hos barnet. Till gruppen hör barn som upplevs negativt av föräldrarna och som ständigt blir känslomässigt avvisade, barn som kränks, som hotas med att bli övergivna och som terroriseras. Hit hör t.ex. barn eller unga som växer upp under hot från sin familj. Hit hör t.ex. flickor som växer upp i familjer med starkt patriarkala värderingar och vars utveckling hindras genom hot från i första hand manliga släktingar. Det är således fråga om brister i hänsynen till barnets behov och i insikten om vad ett barn är. Den vuxne uppfattar att barnet är till för att uppfylla de vuxnas behov; det får inte vara en person i sin egen rätt. Förväntningarna på barnet är orealistiska och överensstämmer inte med barnets utvecklingsnivå. 3 Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. SEKRETESSLAGEN 14 kap. 2 Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än som avses i 1 lämnas till myndighet, om uppgiften behövs där för 1. förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer, 2. omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften förekommer, eller 3. tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer. Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i muntligt eller skriftligt yttrande av sakkunnig till domstol eller myndighet som bedriver förundersökning i brottmål. Sekretess hindrar inte att uppgift om enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats eller uppgift i form av fotografisk bild av enskild lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Uppgift hos myndighet som driver televerksamhet om enskilds telefonnummer får dock, om den enskilde hos myndigheten begärt att abonnemanget ska hållas hemligt och uppgiften omfattas av sekretess enligt 9 kap. 8 tredje 48 49

26 stycket, lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl. Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda annan påföljd än böter. Vad som föreskrivs i fjärde stycket gäller inte för uppgift som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1 c tredje stycket första meningen. För uppgift som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1 c första stycket, andra stycket, tredje stycket andra meningen eller fjärde stycket, 7 kap. 2-6 och 34, 8 kap. 8 första stycket, 9 eller 15 eller 9 kap. 4 eller 7, 8 första eller andra stycket eller 9 gäller vad som föreskrivs i fjärde stycket endast såvitt angår misstanke om 1. brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, 2. försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller 3. försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 smittskyddslagen (2004:168), om inte annat följer av sjätte-åttonde styckena. Sekretess enligt 7 kap. 1 c första stycket, andra stycket, tredje stycket andra meningen eller fjärde stycket, 4 eller 34 hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott 1. enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken eller 2. som avses i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor, mot någon som inte har fyllt arton år lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet. Sekretess enligt 7 kap. 4 första och tredje styckena hindrar vidare inte att uppgift, som angår misstanke om: 1. överlåtelse av narkotika i strid med narkotikastrafflagen (1968:64), 2. överlåtelse av dopningsmedel i strid med lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller 3. icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker enligt alkohollagen (1994:1738), till den som inte fyllt arton år, lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet. Sekretess som avses i sjunde stycket hindrar vidare inte att uppgift som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till polismyndighet när någon som kan antas vara under arton år påträffas av personal inom socialtjänsten under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling. Detsamma gäller om den unge påträffas när han eller hon begår brott. 14 kap. 4 Sekretess till skydd för enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv och kan i övrigt helt eller delvis efterges av honom. Vad nu har sagts gäller dock inte om annat följer av bestämmelse i denna lag. Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges av denne, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Lag (1989:385)