Dialogmöte Hälsoval. Gävle Söderhamn regiongavleborg.se

Transkript

1 Dialogmöte Hälsoval Gävle Söderhamn

2 Program förmiddag Inledning och presentation kl Presentation av HoS förvaltningens org förändring kl Samverkanslagen kl BHV enheten kl Bensträckare kl Uppdrag för Hälsocentral 2019 kl Övriga frågor kl Receptavgift Teststickor diabetes RIK Digitala besök?

3 Program eftermiddag Samverkan mellan autism och intellektuell funktionsnedsättning Diabetesriktlinjer NKK-Nationella kunskapsstöd Samverkan Psykiatri-PV SVF Ambulansstöd Virtuella möten Närsjukvård ST-läkare

4 Hälso- och sjukvårdsnämndsförvaltingens nya organisation

5 Ny organisation inom Hälso- och sjukvården

6 Vi behöver se till helhet och utgå från vad som är bäst för patienten, det gäller även hur vi är organiserade Övergripande ledningsstrukturen för hälso-och sjukvårdsförvaltningen som främst förändras Den organiseras på ett mer processorienterat sätt och ett organisatoriskt gränssnitt tas bort, Förutsättningarna stärks för den övergripande hälso - och sjukvårdsledningen att mer obehindrat fokusera på den gemensamma målbilden. Vi ska bedriva ständiga förbättringar med processtyrd verksamhetsutveckling som grund Region Gävleborg ska bli ledande inom Nära Vård! Ny organisation inom Hälso- och sjukvården

7 Ny organisation hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsgemensamma resurser Hälso- och sjukvårdsdirektör Nära vård Produktion Ledarskap Smittskydd Verksamhetsområden Vårdenheter Medarbetare

8 Grundläggande principer i den nya organisationen Bitr. HSD innebär att bistå HSD att utöva sitt uppdrag och ledarskap med profilering mot de olika funktionsområdena Bitr. HSD har därmed HSD:s mandat. Intentionen är att uppdragen för HSD och Bitr. HSD ska vara tydliga och transparenta. Funktionernas ansvar och uppdrag kommer att vara både uppdelat och samtidigt överlappande, och uppdragen utvecklas i förhållande till de behov HSD har. Modellen bygger på ett gemensamt ansvar, ett nära samspel, förtroendefulla och prestiglösa relationer, tät kommunikation och gemensamma värderingar. Ledarskapet ska baseras på hög grad av tillit till cheferna beslut ska fattas så långt ut i organisationen som möjligt Uppföljning av bland annat verksamhetens mål blir en väsentligt del i att utveckla och förbättra vården vi ska hjälpa varandra att bli bättre

9 Hälso- och sjukvårdsgemensamma resurser Hälso- och sjukvårdsdirektör Bitr HSD Bitr HSD Bitr HSD Nära vård Produktion Ledarskap Verksamhetschefer är i linje direkt underställda HSD. Bitr. HSD har dock personalansvaret för verksamhetschefer. Samverkan och samordning med övriga funktionsområden och stab sker kontinuerligt. Sammanfattningsvis innebär uppdraget för bitr. HSD ledarskap att bistå HSD med: att stödja verksamhetschefer i uppdraget och att nå målen uppföljning av verksamheternas resultat och ledarskapet för verksamhetscheferna per se arbetsmiljöuppgifterna för verksamhetschefer, vilket formellt medför att arbetsmiljöansvaret för verksamhetschefer delegeras till Bitr. HSD. medarbetarsamtal och lönedialoger avseende verksamhetschefer att planera och bevilja ledigheter och frånvaro att följa upp behov av individuell kompetensutveckling och rekrytering

10 Hälso- och sjukvårdsgemensamma resurser Hälso- och sjukvårdsdirektör Bitr HSD Bitr HSD Bitr HSD Nära vård Produktion Ledarskap Syftet med funktionsområde Produktion är att driva, stödja och följa upp hälso- och sjukvårdens produktion för att möta invånarnas behov av tillgänglig och god vård. Produktionsområdet omfattar samtliga vårdkontakter i egen producerad vård (akut och planerad) och vård utförd av extern part (köpt vård); Mott/besök/dagsjukvård, telefonkontakter, behandling/åtgärd/operationer, undersökningar/analyser, VPL; beläggning, vårdtillfällen, vårdtid etc. Dessutom ingår att säkerställa arbete och utveckling inom Produktionsplanering Flöden och vårdprocesser, arbetssätt etc. Produktivitet/effektivitet Ledtider och tillgänglighet Dialog/kundråd mellan diagnostik och de kliniska verksamhetsområdena

11 Hälso- och sjukvårdsgemensamma resurser Hälso- och sjukvårdsdirektör Bitr HSD Bitr HSD Bitr HSD Nära vård Produktion Ledarskap Syftet med funktionsområde Nära vård är att driva arbetet med utvecklandet av den nära vården utifrån befolkningens behov av en tillgänglig och God vård med hög kontinuitet. Nära vård definieras som vård nära patienten som inte kräver den fullt utrustade sjukhusvårdens resurser. Nära vården består av tre delar: Primärvård, specialiserad sjukvård och vård i samverkan med kommunerna Vanligt förekommande sjukdomar Ofta förekommande insatser Det innebär bland annat: Kunna erbjuda en hög tillgänglighet och kontinuitet Utveckla en digitaliserad Nära vård Inkludera patienten och anhöriga i teamet i Nära vård Utveckla personcentrerad vård i Nära vård kontexten

12 Hälso- och sjukvårdsgemensamma resurser Hälso- och sjukvårdsdirektör Bitr HSD Bitr HSD Bitr HSD Nära vård Produktion Ledarskap HSR har den strategiska spetskompetens som behövs för att bistå våra chefer, processägare och politiker i sina uppdrag i rätt tid, på rätt plats och i rätt antal. Bidra till att skapa förutsättningar för att driva en verksamhet med hög kvalitet, god arbetsmiljö och effektivitet utifrån principerna om god patientcentrerad vård

13 Hälso- och sjukvårdens stab Patientsäkerhet o anmälan Stöd i verksamhetsutveckling Samordnare m.m Divisions staberna HR Controller Kommunikation Sekreterare Lokaler m.m Hälso- och sjukvårdsgemensamma resurser HSR Utvecklingsavdelningen, LOV Samordning och utveckling läkarutbildning Samordning och utveckling klinisk yrkesutbildning Klinisk utbildning och träning Samordning och utveckling praktik/prao Sjukhusbibliotek Samordning och utveckling läkemedelsområdet Samordning och utveckling inom klinisk farmaci Läkemedelsförsörjning

14 Hälso- och sjukvårdsgemensamma resurser Stabschef Tommy Stokka Ledningsstöd HoS Chef Tommy Stokka Patientsäkerhet och Vårdkvalitet Chef Tommy Stokka Klinisk träningscentrum Chef Angelica Högberg Centrum för klinisk utbildning Utbildningschef Pia Johansson Läkemedelsenhet Chef Johanna Carlsson Utvecklingsenhet HoS Utvecklingschef Simon Nilsson Produktionsstöd HoS TF Chef ÅsaLinnea Davidsson HR Ekonomi Kommunikation Sekreterare HSD och biträdande Medicinsk rådgivare Samordnare Lokal Samordnare Funktionsnedsättning Samordnare Försäkringsmedicin Samordnare Ärendehantering Samordnare Statistik/Uppföljning Processledare Fast vårdkontakt Stödresurser för mellankommunala relationer, ex Länsledningen KTC skapar förutsättningar för personal och studerande inom vårdyrket att träna på praktiska moment, få teoretiska kunskaper samt ansvarar för hjärt- och lungräddningsverksamheten. Bistår vid upprättande av övergripande kliniska dokument Läkemedelskommittén ordförande Informationsläkare Läkemedelsenheten samordnar läkemedelsfrågor i Region Gävleborg och är en stödfunktion för allehanda frågor som rör läkemedel, läkemedelshantering och stödsystem. Läkemedelsenhetens farmaceuter arbetar även kliniskt på vårdavdelningar och i primärvård, utför kvalitetsuppföljning av vårdens läkemedelshantering samt ansvarar för läkemedelsförsörjningen till sjukvården. Dedikerad stöd för BHSD Produktion Leansamordnare Verksamhetsutvecklare Vårdplatskoordinatorer Controller Produktionssamordnare Patientsäkerhet Kvalitetsuppföljning avvikelser, skador mm Samordning anmälningar Lex Maria Stödja vid driftsstörningar, i stabs- och beredskapsläge Chefläkarna Kliniskt utbildningscentrum bidrar till regionen och länets långsiktiga kompetensförsörjning, genom att utveckla, samordna och administrera regionens kliniska yrkesutbildningar, sjukhusbibliotek samt praoverksamhet. Processbaserad verksamhetsutveckling Långsiktigt förbättringsarbete Nationell kunskapsstyrning E-hälsa Samordnare Vårdinformatik Framtidsbygget och nytt vårddatasystem är ytterligare områden som ligger inom enhetens uppgifter.

15 Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp, HSL Göran Angergård; Hälso- och sjukvårdsdirektör, HSD Helena Björkman, Biträdande HSD, funktionsansvar Produktion Roger O Nilsson, Biträdande HSD, funktionsansvar Nära Vård Johan Kaarme, Biträdande HSD, funktionsansvar Ledarskap Tommy Stokka, Stabschef Simon Nilsson, Utvecklingschef John Mälstam, Chefläkare Maria Wikström, HR chef Erik Lundgren, Chefscontroller Susanne Åkerlind, chefssekreterare Anna-Karin Lith, Kommunikationsdirektör

16 HSL Plus 2018 arbetsformer och upplägg Avstämning HSD Deltagare HSD BHSD Stabschef HR chef Chefcontroller Sekreterare Syfte Samordning, avstämning, planering, här och nu frågor, planering HSL och HSL Plus 1g/vecka HSL Deltagare HSD BHSD Stabschef HR chef Chefscontroller Kommunikatör Chefsläkare Utvecklingschef Syfte Övergripande strategiska frågor för HoS Beredning av frågor inför beslut Växelverkan och samordning mellan HSL och HSL Plus Varannan vecka Mötesanteckningar publiceras på Plexus HSL Plus Deltagare HSD BHSD Stabschef Verksamhetschefer Chefer HSR HR chef Chefcontroller Kommunikatör Chefsläkare Utvecklingschef Syfte Ett forum dialog och information Samordning och säkerställande av gemensam riktning, mål och strategier Beredning av frågor inför beslut Arbetande organ i olika gruppering, Växelverkan och samordning mellan HSL och HSL Plus 1 gång/ månad Mötesanteckningar publiceras på Plexus

17 Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

18 Ny lag 1 jan 2018: Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Hälsovalskontorets Dialogmöten för chefer, medicinska rådgivare och ekonomer inom primärvård 20 och 22 febr 2018 Ingrid Åsberg, Kerstin Hallonqvist Ledningsstöd Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

19 Nya lagen gäller f o m 1 januari och nya arbetssätt ska utvecklas 6 mars driftsätts nya IT-stödet Lifecare SPU/SIP F o m 6 mars gäller alla nya rutiner i sin helhet. Utgångspunkt är: Överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Gävleborg

20 Målgrupp för nya lagen Den nya lagen ska främja en god vård och en socialtjänst med god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården Lagen omfattar alla åldrar

21 För länets invånare i 10 kommuner finns 43 Hälsocentraler (privat 16, Lt 27) 5 sjukhus BOLLNÄS SJUKHUS Sjukhusvägen Bollnäs GÄVLE SJUKHUS Lasarettsvägen Gävle HUDIKSVALLS SJUKHUS Kungsgatan Hudiksvall LJUSDALS NÄRSJUKHUS Vårdslingan Ljusdal SANDVIKENS NÄRSJUKHUS Lasarettsleden Sandviken Alla samarbetar TILLITSFULLT för patientens nytta i en personcentrerad vård. När patient/närstående görs till medaktörer blir effektiviteten god

22 Målbild Gävleborg Mål för hela utskrivningsprocessen är att en patient, när alla samverkat och tagit sitt ansvar för planering, skrivs hem samma dag som patienten är utskrivningsklar oavsett vilken boendeform patienten har eller behöver. Patienter ska bara vara på sjukhus när de behöver det av medicinska skäl.

23 Definition utskrivningsklar En patient är utskrivningsklar om han eller hon av den behandlande läkaren inte längre bedöms behöva vård vid en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård. Lag (2003:193).

24 Nya Lifecare SPU/SIP - ett IT stöd anpassat till ny lagstiftning ersätter Lifecare SVP

25 Stöd för nytt arbetssätt Överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Gävleborg Ersätter Utskrivningsklar patient. Länsgemensam rutin för info-överföring Regionen och kommuner Gävleborg Rutiner kompletterar ÖK Samverkan vid utskrivning + hantering i Lifecare SPU, ny Samverkan vid utskrivning + hantering i Lifecare SIP, rev Manualer Lifecare SPU + SIP E-learning fr.o.m driftsättning 6 mars Lifecare SPU + SIP Frågor svar: Ny lagstiftning och Lifecare Samverkanswebben Några befintliga rutiner uppdateras Samverkanswebben Ny rutin för Ankomstsamtal med patient/närstående vid inskrivning på sjukhus Syfte: delaktighet + identifiera om pat tillhör målgruppen + inhämta olika samtycken

26 Samverkanswebben Under Samverkanwebben finns direktlänken till kommun- och regionsamverkan med aktuella samverkansdokument, som avtal, överenskommelser, riktlinjer och rutiner som rör detta arbete. (direktlänk) första sidan (Gå in på Hälsa vård tandvård, Kommun- och regionsamverkan, där finns ex Samverkan vid utskrivning, Utbildning mm)

27 Underlag för dialog om Hälsocentralernas arbetssätt enligt nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård 1. Kvittera inskrivningsmeddelande kl och alla kalenderdagar. Beräknad tidpunkt för utskrivning anges av slutenvården inom 24 tim. 2. Svara på inskrivningsmeddelandet med information till slutenvården via Vårdbegäran och Planeringsunderlag i Lifecare SPU. Alla som fått inskrivningsmeddelande startar sin planering för utskrivningen. Kontakt tas med patienten och vid behov samarbete med berörda. Generellt meddelande används i Lifecare SPU för dialog. 3. Meddela från Hc vem som är patientens fasta vårdkontakt (FVK). Patient som är inskriven i kommunal hemsjukvård/säbo har FVK där. Kommunen meddelar vem. 4. Kvittera meddelande om utskrivningsklar och alla kalenderdagar. Vad händer om någon part inte kvitterar? Då ska snabbt orsak meddelas till slutenvården och dialog startar mellan öppenvård, slutenvård och patienten. Utskrivningsklar patient ska inte behöva bli kvar på sjukhus. 5. Utskrivning alla kalenderdygn: Patienten får sin skriftliga information. Det ska vara ordnat för tryggt mottagande. Ex sondmat, näringsdryck och hjälpmedel för primära behov* första tiden i hemmet är klart vid utskrivning. Allas åtgärder för detta har startat fr.o.m. inskrivning. Läkaransvaret tydliggörs. /* primära behov: uträtta toalettbehov, ta sig i och ur säng, förflytta sig inomhus./ 6. Följ vid behov upp hemma för att säkerställa att det fungerar, ge trygghet och undvika återinskrivning. 7. FVK, vanligen på Hc, skickar kallelse till upprättande av SIP inom 3 dygn från meddelande om utskrivningsklar. Tid och plats för SIP-mötet avgörs utifrån den enskilde patientens situation och önskemål. Planen följs upp och uppdateras vid behov, en process. Lifecare SIP ger stöd.

28 Patientbroschyr

29 Patientbroschyr

30 Rapportera avvikelser kring nya samverkanslagen och Lifecare, är ett tacksamt stöd i förändring av arbetssätt Ex avvikelserapport från Hc: Om inte inskrivningsmeddelande kommit för patient i målgruppen inom 24 tim Om beräknad tidpunkt för utskrivning inte angivits, eller inte förnyats vid förändring Ex avvikelserapport från sjukhus: Om man inte fått namn på fast vårdkontakt Osv

31 Väntetider i vården: Utskrivningsklara DECEMBER 2017 Län / kommun Vårdtillfällen Totalt antal dagar Snitt Jfr. NOVEMBER 2017 Snitt Alla län ,6 3,8 Gävleborgs län ,9 3,6 Nordanstigs kommun ,6 4,6 Gävle kommun ,2 3,7 Sandvikens kommun ,1 3,9 Hofors kommun ,0 3,0 Söderhamns kommun ,9 4,7 Bollnäs kommun ,7 3,5 Ljusdals kommun ,7 2,0 Ockelbo kommun 2 5 2,5 4,8 Hudiksvalls kommun ,3 2,3 Ovanåkers kommun ,0 4,3

32 Exempel på uppgifter som kan tas ur nya Lifecare SPU/SIP Inskrivningsmeddelande har skickats med beräknat datum för utskrivningsklar Nytt beräknat datum, om det inte blir utskrivning som först aviserats Fast namngiven vårdkontakt, när det är aktuellt Information till mottagande part (vid utskrivning) inklusive; läkarepikris/slutanteckning korrekt läkemedelslista, när det är aktuellt med läkemedel Information till patient/anhörig vid utskrivning - sammanfattning av vård som getts under vårdtiden - information om planeringar för vård och omsorg efter utskrivningen - vem som är fast vårdkontakt, om det är aktuellt - tidpunkt för samordnade individuella vårdplaneringen Kallelse till upprättande av SIP inom 3 dagar efter meddelande om utskrivningsklar Utskrivningsklar (ev. kvardagar)

33 Hälsovalshandbok 2019

34 Utökad mätning av väntetider i vården Del av Regeringens Patientmiljard Patientmiljarden har två delar: Skärpt vårdgaranti i primärvård Patientkontrakt

35 Vad följer vi idag i primärvård

36 40 miljoner besök i primärvård PV andel av kostnaderna 15% PV PV 15 miljoner telefonsamtal i primärvård Telefonkontakt som ersatt vanligt besök och som journalförts (Läkare 4 milj. Sjuksköterska 8 milj.) Vad följer vi SIGN-e?

37 Tillgängligheten ska följas upp för att: Ge bättre underlag för ledning och styrning av verksamheten, till exempel information om tillgänglighet för olika diagnosgrupper Stödja och följa utveckling och förbättring, till exempel enklare bokningssätt, nya former för vårdmöten och rätt kompetens i patientmötet Lättare att göra jämförelser med andra verksamheter, till exempel hitta goda förebilder

38 Bakgrund SKL har under 2016 tillsammans med landstingen tagit fram en modell för en utökad uppföljning av primärvård för att användas såväl lokalt som nationellt: Överenskommelse 2017: Stödja landstingen i implementeringen av en utvecklad uppföljning av primärvården och införa utökade möjligheter för uppföljning av primärvården i den nationella väntetidsdatabasen.

39 Tillgänglighet ska följas ur såväl patientens som sjukvårdens fokus 1. Patientupplevd tillgänglighet för att fånga och förstå patienternas upplevelse av tillgänglighet Projektet har: genomfört intervjuer och jämfört med frågor i Nationell patientenkät (NPE) och Hälsobarometern, för att säkerställa att de följer upp patienternas upplevelse av tillgänglighet. Projektet har tagit fram förslag på kompletterande frågeställningar. 2. Ur sjukvårdens fokus genom att mäta och presentera tillgänglighet ur flera perspektiv Projektet har: tillsammans med landstingen tagit fram en modell för en utökad uppföljning av primärvård för att användas såväl lokalt som nationellt:

40 Läkarbesök i primärvård inom 7 dagar Besökstyp Yrkeskategori Form av öppenvårds kontakt Organisation Avvikelse Folkbokföring Remiss Bokning Orsak Nybesök Läkare Mottagningsbesök Landsting/region, vårdcentral, ägarform Patientvald väntan Den utvidgade modellen har kompletterats med Återbesök Övriga vårdgivare Brev- och telefonkontakt Distanskontakt Hembesök Vårdande enhet, listning, HSA verksamhetskod Medicinskt orsakad väntan Län, kommun Remittenttyp, remittent Bokat själv, bokat, obokat Diagnos, åtgärdskod, yttre orsak

41 Utomlänsbesök Idag: Patienter från andra län som gör PV besök i Gävleborg så går intäkten till HC. När Gävleborgare gör besök på HC i annat län så tar HVK kostnaden åt HC. Fundering: Patienter från andra län som gör PV besök i Gävleborg så går intäkten till HC. När HC s patienter gör besök i annat län så läggs kostnaden direkt på HC.

42 Regionövergripande utvecklingsuppdrag Idag: ersätter utvecklingsarbeten på regional eller nationell nivå. Förslag: möjlighet att avropa ett visst antal timmar per HC för utvecklingsarbeten på regional eller nationell nivå.

43 Täckningsgrad Idag: Täckningsgraden beräknas enligt följande: Besök hos läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer och psykologer ingår vid beräkning av täckningsgrad. I formeln räknas läkarbesöken som 1,0. Sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer och psykologers besök som 0,5. Undersköterskors besök räknas som 0,25. Täljaren = de listade gävleborgarnas alla besök på primärvårdsnivå hos ovanstående personalkategorier hos offentligt finansierade vårdgivare i länet. Nämnaren = de listade gävleborgarnas samtliga besök i täljaren samt alla övriga öppenvårdsbesök hos samma personalkategorier, hos samtliga offentligt finansierade vårdgivare i länet. Förslag: Att räkna de yrkeskategorier som krävs i uppdraget räknas med 1,0. Samt att justera den nedre gränsen för teckningsgradsersättning till 55% från som idag 50%

44 Förändring TG med 1,0 för alla besök ,00% 75,00% 70,00% 65,00% Senaste 12 mån 60,00% Ny Senaste 12 mån 55,00% 50,00%

45 Tillgänglighet och kontinuitet Till besök, närhet och tid

46 Tillgänglighet till besök Idag: kontakt med primärvård samma dag, läkarbesök inom 7 dagar. Förslag: Att följa överenskommelsen i patientmiljarden.

47 Tillgänglighet till HC? Krav på öppettider? Krav på specialist i allmänmedicin under öppettider? Krav på Distriktssköterska efter hemsjukvårdsväxlingen?

48 Målrelaterad ersättning Antibiotika: Att reducera antibiotikaförskrivningen till max 40 recept/1000 listningspoäng per 3 månaders period eller att minska förskrivningen med minst 3 procentenheter i jämförelse med motsvarande period föregående år. Beroendeframkallande läkemedel:att Reducera beroendeframkallande läkemedel till max 1300 DDD per 1000 listade per 3 månaders period eller att minska förskrivningen med minst 3 procentenheter i jämförelse med föregående period. Justering av mål nivå för den målrelaterade ersättningen för antibiotikaförskrivning och beroendeframkallande läkemedel. Målnivån sätts i samarbete med Läkemedelskommittén och Strama. Tankar på målrelaterad ersättning kring diabetes och kontinuitet

49 Utveckling Digitala besök

50 30000 Antal digitala läkarbesök per månad totalt jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 Antal digitala läkarbesök per månad Gävleborg jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17

51 Insatser för vuxna vid autism, intellektuell funktionsnedsättning och psykiatrisk samsjuklighet Primärvård, Vuxenhabilitering och Vuxenpsykiatri Marie Hed Engberg

52 Arbetet genomfört av Arbetsgrupp Vuxenhabilitering: Patrik Avidsson och Malin Nilsson Vuxenpsykiatri: Ulrika Mjöhagen Primärvård: Charlotte Agnevik Jonsson och Peo Hermansson Styrgrupp Kristina Lingman, VC, VO Habilitering och Barnpsykiatri Elin-Love Rosengren VC, VO Vuxenpsykiatri Susanne Cliffoord, VC, PV västra Gästrikland Magnus Thuresson, AC, HVK Adjungerade: Mats Rosengren VUP och Robert Hill PV Processledare: Marie Hed Engberg, verksamhetsutvecklare, Hälso- och sjukvård gem.

53 Deluppdrag utifrån Habiliteringsutredningen 2015 Målgrupper Vuxna personer med autism, med eller utan intellektuell funktionsnedsättning autism och psykiatrisk samsjuklighet intellektuell funktionsnedsättning, autism och psykiatrisk samsjuklighet intellektuell funktionsnedsättning (utan autism) med eller utan psykiatrisk samsjuklighet Uppdrag Skapa ett Vårdprogram för att eliminera de gråzoner som finns idag och som innebär att patienter hänvisas mellan olika verksamheter. Vårdprogrammet ska tydliggöra ansvars- och uppgiftsfördelning mellan de verksamheter som ingår i uppdraget.

54 Fokus på vårt gemensamma ansvar individens behov sätts främst vårdplanering, fast vårdkontakt, SIP och vårdgivarmöte Använda de verktyg som finns!

55 Stöddokument Beslutsstöd vid remittering från PV till VUH och VUP Beskrivning över samverkan och olika roller vid stöd och behandling Flödesbeskrivningar

56 Innehåll i dokumenten Remittera Symtom och svårigheter, stödpunkter som talar för remittering till utredning och till vilken verksamhet remissen ska riktas Hänvisning till remissmallar Hänvisning till kontaktuppgifter Samverkan och ansvar vid stöd och behandling Vägledning vem ansvarar (PV, VUH och/eller VUP) för insatser Vilka insatser som kan ges Läkemedelsförskrivning Intyg Handledning till personal vid boenden Enkla stödsamtal Samverkan och planering för patientens bästa Kontaktuppgifter

57 Publicerat på Samverkanswebben

58 Kontaktuppgifter vid frågor om dokumenten Peo Hermansson Primärvård Charlotte Agnevik Jonsson Primärvård Patrik Arvidsson Vuxenhabilitering Ulrika Mjöhagen Vuxenpsykiatri Marie Hed Engberg HSR