ÅRSREDOGÖRELSE 2012 KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2013:1

Transkript

1 ÅRSREDOGÖRELSE 2012 KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2013:1

2 Tryck: Ineko AB Bild omslag: Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minnes jubileumsutställning på Bologna Book Fair 2012, foto: Stefan Tell. Statens kulturråd 2013 ISSN x ISBN Kulturrådet, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

3 INNEHÅLL Förord sid. 5 Resultatredovisning sid. 7 Bidragsgivning sid. 13 Bidrag till olika områden sid. 21 Kultursamverkansmodellen sid. 22 Teater, dans och musik sid. 27 Litteratur, bibliotek och kulturtidskrifter sid. 37 Bild- och formkonst, museer och utställningar sid. 44 Konstområdesövergripande bidrag sid. 48 Andra främjande åtgärder sid. 52 Återrapportering av uppdrag inom verksamhetsområdet sid. 62 Verksamhetsstyrning sid. 63 Finansiell redovisning sid. 66

4 4

5 FÖRORD Utgångspunkt för Kulturrådets verksamhet är de nationella kulturpolitiska målen om att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund och att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Konsten och kulturen är en förutsättning för de demokratiska samtalen. Att konstnärlig frihet råder är avgörande för kulturens fortsatta utveckling. Yttrandefriheten innebär också ett moraliskt krav på att stödja fristäder för förföljda författare och andra kulturskapare. För Kulturrådet innebär yttrandefrihet även att ge barn och unga möjlighet att uttrycka sig och att bli lyssnade till. De äldre och de funktionshindrade ska ha möjlighet att hitta sina uttrycksvägar och göra sig hörda. Det gäller alla. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. En viktig uppgift för Kulturrådet är att föra fram vilken betydelse konsten och kulturen har och hur det står till inom olika delar av kulturområdet. Hög aktualitet just nu har konstformen litteratur och den försämrade läsförmågan bland unga som Litteraturutredningen pekar på i betänkandet Läsandets kultur. Den försämrade läsförmågan ger inte bara sämre förutsättningar för deltagande i kulturlivet utan även i samhället som medborgare och blir ytterst ett hot mot den yttrandefrihet som det demokratiska samhället vilar på. Huvuddelen av allt arbete som utförs på Kulturrådet handlar om att på ett kompetent och välgrundat sätt fördela stöd till det professionella kulturlivet och att på andra sätt främja konstens och kulturens utveckling. Konst- och kulturlivet är heterogent och i ständig utveckling. Vissa aktörer behöver lång framförhållning i sin verksamhet, vilket ställer krav på att det i Kulturrådets bidragsgivning finns en viss förutsägbarhet. Detta balanseras mot behovet av omprioriteringar för att kunna möta nya konstnärliga uttryck. Som en följd av detta är bidragsgivningen i ständig utveckling. Förutom de bidrag som fördelas via kultursamverkansmodellen, fördelar Kulturrådet bidrag till bl.a. fria teater-, dans- och musikgrupper, litteratur, bild- och formkonst, museer och utställningar, nationella minoriteter och organisationer inom civilsamhället. Tillgången till många olika typer av stöd möjliggör stor bredd på kulturutbudet, ger möjlighet att finansiera nyskapande kultur, att få in internationella impulser och att verka för att kulturutbudet får stor geografisk spridning i landet. Under 2011 anslöt sig de första fem regionerna/landstingen till kultursamverkansmodellen är 20 län anslutna. Modellen har gjort de kulturpolitiska frågorna synligare och viktigare än tidigare runt om i landet. Kulturutövare och företrädare för civilsamhället har kunnat ha insyn och haft möjlighet att påverka den regionala planeringen. På central statlig nivå samverkar Kulturrådet med berörda aktörer inom Samverkansrådet. I föreliggande årsredovisning försöker vi ge en rättvisande och så heltäckande bild som möjligt av Kulturrådets breda verksamhet och samtidigt peka på utvecklingsinsatser som kommer att behövas framöver. Kerstin Brunnberg Styrelseordförande Kennet Johansson Generaldirektör 5

6 6

7 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens principer och metoder Verksamhetsindelningen bygger på strukturen i Kulturrådets instruktion, dvs. uppdelningen i främjande genom bidragsgivning och genom andra främjande åtgärder. Gränsdragningen är i viss mån problematisk i redovisningssammanhang eftersom Kulturrådet för ökad måluppfyllelse strävar efter att integrera främjande och bidragsgivning. Inom bidragsgivningen finns det från olika håll intresse av att få helhetsperspektiv på de olika konstområdena samt kultursamverkansmodellen. Kultursamverkansmodellens olika delar arbetet med dialogen, framtagandet och bedömning av regionala kulturplaner, beslut om kultursamverkansmedel och stöd till utvecklingsprojekt, uppföljning etc. påverkar hur konstområdena som sådana utvecklas. I årsredovisningen blir det därför ibland en avvägning av var en redovisning bäst görs. En förenklad tidredovisning har, liksom 2011, delvis legat till grund för fördelningen av förvaltningskostnaderna mellan Kulturrådets verksamheter. Metoden har varit att avdelnings- och enhetscheferna bedömt hur samtliga under året anställda har fördelat sin tid mellan de två verksamhetsgrenarna och för de som varit direkt involverade i bidragshanteringen även hur deras tid fördelats mellan de fem konstområdena. För rent administrativ personal, t.ex. inom ekonomifunktionen och IT-stödet, har den samlade tidfördelningen inom övrig verksamhet i huvudsak använts som schablon för tidfördelningen. Som komplement till denna tidsstudie har även de för olika verksamhetsområden övriga specifika kostnader identifierats. Handläggningstid för bidragsärenden har definierats som antal dagar mellan ärendets initiering i Kulturrådets ärendehanteringssystem (vanligtvis inkommen ansökan) och datum för beslut i ärendet. Mätmetoden, som 2011 användes för första gången, har vissa brister eftersom registreringsrutinerna inte är upplagda med tanke på att handläggningstid ska mätas. Enstaka ärenden kan t.ex. vara initierade i systemet långt innan en ansökan slutligen inkommer. Med hänsyn till de stora ärendevolymerna bedöms dock metoden ändå ge en relativt rättvisande bild. Kulturrådets huvudsakliga prestationer utgörs av antal prövade bidragsansökningar samt beviljade bidrag. Uppgifter om antal prövade bidragsärenden erhålls genom uttag från Kulturrådets ärendehanteringssystem och definieras som de ärenden som under året avgjorts genom beslut om avslag eller beviljande av stöd, oavsett när ansökan kommit in eller när utbetalning ska ske. Eftersom förskjutningarna ser ungefär likadana ut från år till år bedöms detta mått, tillsammans med den rent finansiella redovisningen, ge en god bild av verksamheten. Bland de prövade ansökningarna ingår även ärenden som under året har avvisats, återtagits eller avskrivits för att de inte uppfyllt de formella kriterierna samt ärenden som lyfts ut för fortsatt handläggning. Dessa genererar ofta lika mycket arbete som de ansökningar som beviljats eller ärenden som avslagits. Totalt utgjorde de cirka tre procent av alla prövade ärenden och cirka 1,5 procent Den ålderklassindelning som regeringen har angivit att Kulturrådet ska efterfråga i underlagen håller på att successivt implementeras i alla relevanta elektroniska redovisningsblanketter. Hela blankettöversynen beräknas vara klar under 2013 så att alla redovisningar under 2014 kommer att ske med de angivna åldersklasserna. Kulturrådets uppdrag, resurser och organisation Kulturrådets uppdrag Kulturrådet har till uppgift att med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag och genom andra främjande åtgärder. (Ur aktuell Förordning med instruktion för Statens kulturråd.) Inom Kulturrådets uppdrag ligger det specifika ansvaret fr.o.m för stöden inom den nya kultursamverkansmodellen. Till modellen är knutet ett av regeringen tillsatt Samverkansråd i vilket berörda statliga myndigheter och organisationer ingår och där Kulturrådet är ordförande. Kulturrådet har även ett särskilt ansvar för administration av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) samt ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Under 2011 gick en del av Kulturrådets tidigare uppgifter över till Myndigheten för kulturanalys respektive Kungl. Biblioteket. Således övertog Myndigheten för kulturanalys ansvaret för utvärdering av Kulturrådets delar av kulturpolitiken samt den allmänna kulturpolitiska forskningen medan Kungl. Biblioteket övertog ansvaret för det strukturella stödet till biblioteksområdet samt den officiella biblioteksstatistiken övertog Myndigheten för kulturanalys ansvaret för övrig officiell 1. Totalt 196 ärenden (14 avvisade, 50 återkallade, 63 avskrivna och 69 bordlagda) 7

8 kulturstatistik samt uppdraget rörande besöksutveckling vid statliga museer tillkom Statens musikverk samt Kulturbryggan som aktörer inom samma kulturområden som Kulturrådet verkar inom. Denna nya ansvarsfördelning innebär behov av ett kontinuerligt samarbete mellan myndigheterna. Kulturrådet ska redogöra för hur myndighetens verksamhet har påverkats och förändrats i och med att Statens musikverk och Myndigheten för kulturanalys är nya aktörer samt att kultursamverkansmodellen har införts på kulturområdet. (Ur regleringsbrev för 2012) Kulturrådets uppdrag innebär ett ständigt pågående brett samarbete och samverkan med många statliga myndigheter och andra aktörer. Därvid har inrättandet av Statens musikverk inte inneburit någon väsentlig skillnad för Kulturrådets verksamhet frånsett en mindre förstärkning av medlen till musikområdet och en ny part att samråda och samverka med. Viss tid har även ägnats åt att i olika sammanhang förtydliga de olika myndigheternas uppdrag och resurser. Då bidragsgivning är en ny uppgift för Musikverkets organisation har Kulturrådet varit behjälpligt i ett antal frågor kring bl.a. statlig bidragshantering och jäv. Musikverket har även köpt juristtjänster från Kulturrådet för att stärka sin kompetens. Under året har myndigheterna samverkat kring såväl det jämställdhetsuppdrag som Musikverket har samt det uppdrag att göra en kartläggning av arrangörer på musikområdet som Kulturrådet har tillsammans med Konstnärsnämnden. Däremot innebar tillkomsten av Myndigheten för kulturanalys en reell förändring genom att ansvaret för den officiella statistiken på kulturområdet, stöd till allmänna forskningsprojekt och ansvar för övergripande analys av delar av kulturområdet lyftes bort från Kulturrådet. Samtidigt innebär Kulturrådets breda uppdrag att behovet av en bred överblick över vad som händer inom kulturområdet kvarstår, inte minst för att kunna ha den nationella överblick som krävs såväl rörande utveckling inom olika konstområden som rörande den regionala utvecklingen för att kunna hantera den nya kultursamverkansmodellen, men även uppdrag kring regional tillväxt och kulturella och kreativa näringar. Frågan om rätt bemanning och kompetens finns därför ständigt närvarande i planeringen, budgeteringen, genomförandet och uppföljningen av verksamheten. De oklarheter som funnits kring myndigheternas olika uppdrag har klarats ut. Hur Kulturrådets verksamhet har påverkats och förändrats genom införandet av kultursamverkansmodellen framgår i avsnittet Kultursamverkansmodellen där en samlad bild ges av arbetet med modellen och medlen. Kulturrådet ska övergripande redovisa hur regeringens kulturpolitiska prioriteringar under mandatperioden har fått genomslag i myndighetens verksamhet. (Ur regleringsbrev för 2012) Regeringens kulturpolitiska prioriteringar under mandatperioden är barns och ungas rätt till kultur, kulturarv för framtiden samt förbättrade villkor för den nyskapande kulturen. Som framgår genom hela årsredovisningen arbetar Kulturrådet systematiskt med ett barn- och ungdomsperspektiv i verksamheten. En övergripande redovisning finns i avsnittet Samverkan för ökad kunskap om barnoch ungdomskultur under Andra främjande åtgärder. När det gäller kulturarv för framtiden så är detta ett perspektiv som är aktuellt såväl vid bedömning av ansökningar från centrala museer som vid val av regionala utvecklingsprojekt. Kulturrådet ger dessutom bidrag till Kungl. Akademien för de fria konsterna Kungl. Musikaliska akademien och kulturarvet finns ju även i institutionernas repertoar. Den rapport som Kulturrådet lämnade till regeringen i augusti 2012 om Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar tangerar också frågan. Kulturbryggan visar i sin rapport Fyra essäer om nyskapande på komplexiteten i att använda begreppet nyskapande som utgångspunkt för bedömning. Det är för Kulturrådet en ständig strävan att försöka förbättra villkoren för konstnärligt skapande och utövande, vilket kan sägas utgöra grunden för ett nyskapande kulturliv. Nyskapande kan därigenom sägas inrymmas i den konstnärliga utveckling som är ett kriterium vid bedömning av bidragsansökningar och överväganden om hur bidragsgivningen kan utvecklas, och vilka främjande insatser som behövs. I styrelsens direktiv till arbets- och referensgrupper ingår att löpande diskutera kvalitetsbegreppet. Det är Kulturrådets uppfattning att de flesta aktörer inom kulturområdet som myndigheten kommer i kontakt med strävar efter att utvecklas. Samtidigt finns det vissa aktörer som i vissa skeden är mer nyskapande än andra. Inom barn- och ungdomsteaterområdet är Unga Klara ett aktuellt exempel på en verksamhet som bedöms vara av nationellt intresse men där otillräckliga möjligheter till långsiktig finansiering varit en återkommande fråga som bl.a. Kulturrådet har behövt hantera och som ännu inte är löst. Kulturrådets organisation Kulturrådets kansli utgörs av generaldirektören samt personalen på de tre avdelningarna och kansliet för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA). 8

9 Figur 1. Kulturrådets organisation under 2012 Internrevisor STYRELSE GENERALDIREKTÖR Referensgrupper (11 st) Arbetsgrupper (5 st) Jury Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne Avdelningen för administration Avdelningschef Avdelningen för kommunikation Avdelningschef Avdelningen för konst och kultur Avdelningschef Litteraturpris et till Astrid Lindgrens minne Kanslichef Enhetschef Enhetschef TABELL 1. KULTURRÅDETS KANSLIPERSONAL Antal anställda (medelantal under året) 81, Varav kvinnor/män 57/25 52/22 58/19 66/22 60/21 Årsarbetskrafter 69,7 64,3 71,6 74,4 72,5 Under året har 13 personer rekryterats, främst handläggare. Könsfördelningen uppvisar att kvinnor fortsatt är i majoritet, 70 procent, vilket även överensstämmer med könsfördelningen av sökande i samband med rekryteringar. För att säkerställa kvalitet och tillräcklig expertkompetens i beredningen av ansökningar är till Kulturrådet är också knutet fem arbetsgrupper, 11 referensgrupper och en jury för ALMA. De sammanlagt 120 arvoderade ledamöterna i dessa utses av Kulturrådets styrelse. Se vidare om dessa under avsnittet Kvalitetssäkring och kvalitativa aspekter. Ekonomi Den totala omslutningen för Kulturrådet 2012 blev tkr varav tkr betalades ut som bidrag. TABELL 2. VERKSAMHETSUTFALL TOTALT , TKR Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Medel från statens budget för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo transfereringar

10 Kulturrådets förvaltningskostnader uppgick 2012 till tkr, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år då det var stor personalomsättning och vakanser i samband med uppgiftsförändringar för myndigheten. Med förvaltningskostnader menas de kostnader som inte avser bidragsutbetalningar. Den kraftiga omfördelningen från 2011 till 2011 av kostnader mellan bidragsgivning och Andra främjande åtgärder beror främst på att Kulturrådets verksamhetsindelning är problematisk genom att all verksamhet är väl sammanlänkad och gränsdragningen mellan verksamhetsgrenarna är oskarp. Många handläggare arbetar med flera olika stöd och angränsande andra främjandefrågor samtidigt och tidsåtgången inom olika verksamhetsområden blir därmed svår att mäta. Den använda metoden att mäta nedlagd tid är dessutom en efterhandskonstruktion. Översyn pågår av metoderna för tidredovisning med mål att införa en ny modell under Figur 2. Utveckling av Kulturrådets förvaltningskostnader Förvaltningskostnaderna i förhållande till beviljade bidragsbelopp respektive i förhållande till antal prövade bidragsansökningar är i princip oförändrad. De samlade förvaltningskostnaderna har ökat jämfört med 2011 samtidigt som de prövade bidragen var fler och det totala bidragsbeloppet större. De förvaltningskostnader som belastar de olika sakanslagen avser det som i instruktionen för Kulturrådet anges som Andra främjande åtgärder (än bidragsgivning) och utgörs av arvoden och andra kostnader för arbetsoch referensgrupper, löner för viss kanslipersonal, övriga kostnader (t.ex. för mässdeltagande, produktion av barnbokskatalog, distribution av böcker mm) samt uttagna overheadkostnader. Förvaltningskostnader per konstområde samt kultursamverkan Figur 3 visar hur förvaltningskostnader (direkta och indirekta) samt årsarbetstid fördelas på konstområden och kultursamverkan. Totalt sett redovisas 60 procent av den samlade årsarbetstiden och 75 procent av förvaltningskostnaderna på bidragsgivning, vilket är en minskning jämfört med Ökningen av Andra främjande åtgärder förklaras bl.a. av arbetet med yttrandefrihet (fristäder), priset till minne av Astrid Lindgrens 10-årsfirande, Almedalen, Strindbergsåret, bokmässor samt internationellt arbete men kan också delvis vara en slumpmässig effekt av trubbiga mätverktyg Förvaltningskostnad i % av beviljade bidrag Förvaltningskostnad tkr/prövad ansökan Förvaltningskostnad tkr/ prövad ansökan 12,3 13,4 12,9 12,8 Förvaltningskostnad i % av beviljade bidrag 4,7 4,5 4,2 4,2 TABELL 3. KOSTNADER OCH INTÄKTER PER VERKSAMHETSGREN, TKR Bidragsgivning Andra främjande åtgärder 1 Summa Intäkter av anslag Övriga intäkter S:a intäkter Kostnader Lämnade bidrag Kallades i ÅR2011 för Kommunikation och särskilda insatser 10

11 TABELL 4. FÖRVALTNINGSKOSTNADER PÅ ANSLAGSPOSTER TILL SAKANSLAG, TKR Arbets- o Anslag(spost) Ändamål År ref.grupper Löner Övrigt OH Totalt Bidrag till allmän kulturverksamhet Skapande skola Forskning och utvecklingsinsatser Bidrag till regional kulturverksamet Bidrag till vissa teater, dansoch musikändamål Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter TOTALT Figur 3. Årsarbetstid samt förvaltningskostnader på konstområden Fördelning (%) av Kulturrådets samlade årsarbetstid samt förvaltningskostnader mellan konstområden Kultursamverkansbidrag Teater, dans och musik Litteratur, läsfrämjande, bibliotek, kulturtidskrifter Konst, museer, utställningar Konstområdesövergripande Figur 4. Förvaltningskostnad per prövat och beviljat bidrag. Kulturrådets förvaltningskostnader för bidragsgivning per konstområde Andra främjande åtgärder Förv.kostn Förv.kostn årsarbetare 2012 årsarbetare SAMV TDM LBT KMU KÖ Förvaltningskostnad tkr/prövad ansökan 2012 Förvaltningskostnad tkr/prövad ansökan 2011 Förvaltningskostnad i % av beviljade bidrag 2012 Förvaltningskostnad i % av beviljade bidrag 2011 Ett försök har även gjorts att beräkna förvaltningskostnaderna per konstområde samt för kultursamverkansmodellen. Detta illustreras på olika sätt i figur 3 och 4. Grunden för denna fördelning är dels fördelningen av de direkta kostnaderna, dels en efterhandsbedömning av hur alla anställdas tid fördelades mellan områdena under 2011 och Jämförelse med 2010 har inte kunnat konstrueras i efterhand på denna detaljnivå. Utfallet av beräkningarna som utgör underlag för figur 4 styrs av antalet ärenden och deras karaktär inom respektive område. Inom t.ex. området Kultursamverkansmodellen (SAMV) är det samlade bidragsbeloppet stort och ärendena ganska få vilket ger en låg förvaltningskostnad i förhållande till utbetalade bidrag men en hög förvaltningskostnad per prövad ansökan. Man måste också komma ihåg att en del av grunden för beräkningar har skapats genom att all arbetstid har fördelats till något område. Det är ju inte detsamma som att all tid har använts för att bereda bidrag. Mycket av nedlagd 11

12 tid används ju de facto för kontroll, sammanställning och analys av redovisningar, för utåtriktad verksamhet, samverkan med olika myndigheter och andra aktörer, etc. som är en viktig del i Kulturrådets uppdrag. Sådan verksamhet har nu ingen egen stapel i diagrammet. Kulturrådets nuvarande tidredovisning är inte anpassad till heltäckande analysbehov i samband med verksamhetsplanering, årsredovisning, etc. Vid den pågående översynen av tidredovisningen undersöks om den även kan fylla sådana behov men för det krävs en ny teknisk lösning. 12

13 BIDRAGSGIVNING Utgångspunkter: 1 Statens kulturråd har till uppgift att, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag och genom andra främjande åtgärder. 2 Myndigheten ska särskilt verka för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör 1. teater, dans, musik och annan scenkonst, 2. litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och bibliotek, 3. bild och form samt museer och utställningar, 4. regional kulturverksamhet, 5. samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur, och 6. andra kulturella ändamål. 3 Myndigheten ska också 1. Verka för ökat internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom hela kulturområdet, 4.inom ramen för kultursamverkansmodellen enligt förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet representera staten i dialogen med berörda landsting och kommuner, 5. pröva frågor om utställningsgarantier enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier, 6. administrera det pris som avses i förordningen (2002:1091) om litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. (ur Kulturrådets instruktion som gäller fr.o.m. 1 juli 2012) Förutom genom Förordning med instruktion respektive regleringsbrev sätts ramar för bidragsgivningen också genom ett antal av regeringen beslutade bidragsförordningar vilka anger mer detaljerade villkor. För närvarande finns 13 bidragsförordningar som gäller för nya bidragsansökningar och åtta som fr.o.m. 1 januari 2013 upphörde att gälla utom för bidrag som beviljades före På Kulturrådets webbplats framgår alla förutsättningar och villkor för Kulturrådets bidragsgivning. Övergripande om bidragsgivningen Bidragsgivningen är Kulturrådets resursmässigt mest krävande uppgift. Under verksamheten bidragsgivning redovisas tidsmässigt såväl renodlad bidragsverksamhet (bedömning av ansökningar, beslutsprocess, utbetalning) som all annan verksamhet som är direkt knuten till detta, t.ex. regelverkarbete, utformning av blanketter, information på webbplatsen om aktuella stöd, deltagande i konferenser för att informera om bidragen, uppföljande besök hos bidragsmottagare, sammanställning och bedömning av redovisningar från bidragsmottagarna, etc. Som framgår inledningsvis av tabell 3 rör den del av verksamheten som gäller bidragsgivning under 2012 cirka 75 procent av Kulturrådets totala förvaltningskostnader. För 2011 bedömdes den till 71 procent. Verksamheten följs upp genom bl.a. sammanställningar 7 8 gånger under året av ärendebalansen för varje ärendetyp, det vill säga alla ärenden som inte är avslutade och arkiverade. Ärenden som resulterat i att bidrag beviljats är öppna tills Kulturrådet fått in och godkänt redovisning av hur bidraget använts. Av tabell 5 framgår i vilket skede i bidragsprocessen som alla öppna ärenden befann sig vid de senaste årsskiftena. Under 2012 inkom 6340 nya ansökningar om bidrag samt utställningsgarantier. De flesta togs upp för beslut under året men som framgår av översta raden i tabell 5 över ärendebalansen så var det vid årsskiftet 414 bidragsärenden som ännu inte hunnit granskas och 124 där ansökningarna måste kompletteras för att kunna behandlas. TABELL 5. KULTURRÅDETS ÄRENDEBALANS FÖR BIDRAGSÄRENDEN 2011 OCH 2012 Ärendestatus Registrerat, avvaktar granskning Avvaktar komplettering ansökan Avvaktar beslut Avvaktar utbetalning Avvaktar rekvisition Avvaktar redovisning Redovisat, avvaktar granskning Avvaktar komplettering redovisning Redovisning granskad Avvaktar återbetalning Hos Kammarkollegiet (för återkrav) 9 6 Avvaktar garantitid Avslutat (men inte hunnit arkiveras) 0 52 TOTALT antal ärenden Anm. Motsvarande uppgifter om ärendebalans finns inte framtagen och kan inte återskapas i efterhand i ärendehanteringssystemet eftersom ingen tidskod sätts när ärendestatus ändras. Totalt balanserades vid det senaste årsskiftet bidragsärenden. Den minskade ärendebalansen jämfört med 2011 är ett resultat av förbättrade rutiner. I och med att Kulturrådets tidpunkter för ansökningar och beslut i 13

14 stort sett är desamma från år till år för respektive stödform bör tabellen ge en ganska bra bild av ett normalår. De flesta som har beviljats stöd ska lämna redovisning året därpå. Ett stort antal ärenden bereddes som vanligt under hösten/vintern 2012 men kunde beslutas först i början av 2013 när bidragsmedlen blev disponibla för Kulturrådet. I tabellen avvaktar de följaktligen granskning eller beslut. De flesta av de ärendena med status avvaktar redovisning är sådana som beslutades under 2012 och vanligtvis ska redovisas under I siffran ingår också ärenden för vilka Kulturrådet tack vare ett bemyndigande redan under 2012 kunde besluta om stöd för Dessa ska i de flesta fall, liksom de för vilka stöd beslutades i början av 2013, lämna redovisningar våren Enskilda ärenden är öppna tills redovisningarna har godkänts och kunnat arkiveras. Kvalitetssäkring och kvalitativa aspekter Kvalitetsfrågan beaktas på olika sätt genomgående i hela bidragsprocessen. Grundläggande är att det på Kulturrådets webbplats finns genomtänkt och korrekt information om när och hur stöd kan sökas, att det finns ansökningsblanketter som är logiska från den sökandes perspektiv och som ger Kulturrådet tillräcklig information om den sökande och den verksamhet för vilken bidrag söks samt att de sökande får god service och support när de har frågor kring ansökningar och Kulturrådets behandling av ansökningar. När inkomna ansökningar ska bedömas är det angeläget för Kulturrådet att ha tillgång till nödvändig och kvalificerad sakkunskap vid bedömningarna. Därför finns, förutom Kulturrådets egna handläggarresurser, ett antal arbets- och referensgrupper bestående av kvalificerade ämnesexperter 2. Dessa bedömer ansökningar inom berörda områden och för en ständigt pågående diskussion om det komplexa kvalitetsbegreppets innehåll och värde. För all bidragshantering gäller att inga fullständiga kriterier finns uppställda men ofta finns vissa formella krav som måste uppfyllas, givna i förordningar och föreskrifter. Endast ansökningar som bedöms ha tillräcklig kvalitet kommer ifråga för bidrag. Perspektiv som är viktiga i kvalitetsbedömningen vid sidan av konstnärlig kvalitet är bl.a. hur de sökande hanterar frågor kring jämställdhet, mångfald, förnyelse, tillgänglighet såväl i lokaler som geografiskt, verksamhetsmässiga prestationer, ekonomiska förutsättningar, m.m. Samlade bedömningar görs också av om en bidragsomgång av ett stöd t.ex. uppnår målen när det gäller eftersträvad könsfördelning eller andel bidragsmedel som går till barn- och ungdomsinriktad verksamhet. Under 2012 anlitade Kulturrådet 127 (2011:130 st.) experter till 16 (2011:17 st.) olika arbets- och referensgrupper samt ALMA- och Bolognajuryerna. Sammansättningen av grupperna ska bidra till att garantera god kvalitet i besluten. Dessa experter anlitas vanligtvis under högst fyra år. Arbetsgrupper med beslutsrätt finns inom litteraturområdet och för fonogramsstödet. Inom teater- och dansområdet ingår det även i referensgruppsledamöternas uppdrag att bevista föreställningar för att upprätthålla god kunskap om aktuella aktörer och deras kvaliteter. På litteraturområdet krävs läsning av kulturtidskrifter och böcker, för fonogramstödet och stödet till fria musikgrupper krävs lyssning på ljudprover. Kvalitetsaspekterna i bidragshanteringen säkras också genom att alla ansökningar bereds av flera personer/nivåer innan beslut fattas. I de fall det är beslut som ska fattas av Kulturrådets styrelse sker t.ex. först beredning med enhetschef, avdelningschef och generaldirektören. När det gäller ärenden inom ramen för kultursamverkansmodellen sker beredning även med det av regeringen utsedda Samverkansrådet. För att bidragsgivningen ska kunna medverka till kulturens utveckling krävs expertkompetens. Av detta följer att jäv ibland aktualiseras och då måste hanteras noga genom skriftliga noteringar, såväl i arbets- och referensgrupper som vid beslut av GD och Kulturrådets styrelse. Kansliets personal håller sig löpande uppdaterad vad gäller olika kulturaktörers verksamhet samt trender och tendenser inom kulturlivet. Kulturrådets breda kontaktnät och många möten med olika konstellationer av aktörer inom kulturområdet är av stor betydelse för att kunna upprätthålla kvalitet i beredningsprocesser och beslutsfattande. Det gäller såväl i bidragshanteringen som i arbetet med andra främjande åtgärder. För att säkerställa kvaliteten i beslutsprocessen kring bidragen utvecklade Kulturrådet 2011 de interna rutinerna för bidragshanteringen genom att fastställa en generell bidragsprocess som tydliggör ansvarsfördelningen mellan handläggare och administratörer i bidragshanteringen. En särskild processbeskrivning för litteraturstödet fastställdes också. De fastställda processrutinerna har tillämpats under 2012 med gott resultat. Även redovisningarna av den verksamhet som haft stöd från Kulturrådet är viktiga för kvalitetsutvecklingen, såväl för att säkra att beviljade stöd använts till det de var avsedda för, som för samlad uppföljning av de många bidragsformernas funktion, effektivitet och resultat. Ett internt projekt pågår för att effektivisera uppföljningen. Ett viktigt mål med projektet är att det i slutet av 2013 ska vara förberett så att alla redovisningar från utlysta bidrag ska kunna hämtas in online vilket bland annat ska underlätta arbetet med att sammanställa, kvalitetssäkra och analysera informationen. I föreliggande På Kulturrådets webbplats, finns aktuell förteckning över samtliga ledamöter i Kulturrådets arbets- och referensgrupper samt juryn för litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Kulturrådets styrelse utser ledamöterna i dessa. Arbetsgrupperna fattar på styrelsens uppdrag själva beslut medan referensgrupperna är rådgivande inför beslut som styrelsen har delegerat till GD att fatta. Arbetsgrupper finns inom litteraturområdet (4 st) samt för fonogramstödet. En tillfällig jury utsågs för urval av illustratörer till Bologna-utställningen i mars 2013.

15 årsredovisning redovisas en del uppgifter från de senaste årens redovisningar från Kulturrådets bidragsmottagare inom teater-, dans- och musikområdet. Det bör påpekas att detta material genom denna begränsning av kretsen inte utgör någon heltäckande statistik för berörda områden. Ett problem med uppgifterna från redovisningar avseende 2009 och 2010 är också att de har gjorts manuellt och delvis långt i efterhand vilket innebär att brister och oklarheter i redovisningarna inte har kunnat elimineras. Uppgifterna för 2011 är av bättre kvalitet och i nästa årsredovisning kommer kvaliteten ytterligare ha förbättrats. Kvalitet i resultaten kan inte enbart bedömas genom redovisningarna. Främst inom scenkonstområdet men även inom bild- och formområdet krävs kompletterande kunskapsinhämtning genom att t.ex. myndighetens personal och ledamöter i referensgrupperna läser recensioner och gör personliga besök vid framföranden. Kulturrådets personal besöker också ofta föreställningar, deltar vid konferenser, mässor etc. För efterhandsstödet inom litteraturstödet är kvalitetsbedömningen inbyggd i systemet genom att det är den färdiga boken som bedöms. Ansökningar, beviljade stöd, redovisningar och uppföljning En viktig utgångspunkt för Kulturrådets bidragsfördelning är att alla ska få tillgång till ett omfattande och varierat utbud av kultur av hög kvalitet. Kulturrådets interna beredningsprocesser av de många olika formerna för bidrag ska bidra till detta. Avsikten med tabell 6 är att ge en översiktlig bild av Kulturrådets alla ärendetyper, deras omfattning samt genomsnittlig handläggningstid. Den breda tillgången till stöd av olika slag möjliggör en stor bredd på kulturutbudet och goda möjligheter att finansiera nyskapande kultur samtidigt som den speglar områdets heterogenitet. Tabellen togs 2011 fram för första gången och det har inte varit möjligt att ta fram tillförlitliga jämförande uppgifter för Med anledning av tabellens storlek hänvisas den som vill se motsvarande uppgifter för 2011 till förra årets årsredovisning som finns tillgänglig på Kulturrådets webbplats. Totalt sett har bidrag beviljats i 54 procent av de ärenden som beslutats under 2012 (53 procent 2011). Av tabellen framgår att beviljandegraden varierade kraftigt mellan olika ärendetyper. Lägst var den för ärenden av projektkaraktär, högst inom ärendetyper med få och stabila aktörer. De 58 ärenden som i tabellen neutralt benämns Bidragsärende och av vilka 47 tillsammans beviljats 83,4 mkr utgörs till stor del beloppsmässigt av stöd till verksamheter som regeringen angivit i Kulturrådets regleringsbrev (RB) för Under beteckningen Bidragsärende finns bl.a. teater-, dans- och musikallianserna (62,036 mkr enl. RB) Kungl. Akademien för de fria konsterna (1,66 mkr enl. RB) verksamhetsbidrag till Hanaholmen (1,2 mkr enl. RB) Sveriges författarfond (1 mkr enl. RB) Institutet Dans i skolan (1,6 mkr enl. RB) Dansnät Sverige (2,4 mkr) Moomsteatern (2,6 mkr) pensionsmedel till Stockholms konserthusstiftelse (0,643 mkr) 8 projekt med fristadsförfattare (0,483 mkr) kulturprojekt i utlandet genom svenska ambassader resp. Svenska institutet (1,15 mkr) Kulturrådet tog under 2012 ställning till bidragsansökningar (jmf beslut 2011). Dessa ansökningar var av olika karaktär och komplexitet vilket tabellen över alla stödformer indikerar. Till exempel kräver beredningen av kultursamverkansärendena (dvs. regionernas kulturplaner) insatser från många personer på Kulturrådet och i det av regeringen tillsatta Samverkansrådet medan t.ex. stöd till utgivning av en bok beslutas av en arbetsgrupp efter att 2 3 personer i arbetsgruppen läst och bedömt boken. Medelsfördelning till inköpsstöd inom folk- och skolbiblioteksområdet kan ske mera schabloniserat baserat på kommunernas invånarsiffror samt kvalitet och innehåll i kommunernas läsfrämjandeplaner. När det gäller t.ex. stöd till fria grupper inom teater-, dans- och musikområdet bedöms ett stort antal ansökningar av referensgrupper som läser ansökningar och lyssnar på ljudprover (musik) eller studerar rörligt material (dans) på DVD samt sammanträder under ett antal dagar för att väga samman sina bedömningar. Sammantaget blir detta en process som kräver en relativt lång handläggningstid. De beviljade bidragen har i enlighet med Kulturrådets arbetsordning beslutats av antingen Kulturrådets styrelse, Kulturrådets GD eller av någon av styrelsen utsedd arbetsgrupp eller juryn för ALMA. 15

16 TABELL 6. KULTURRÅDETS BIDRAGSBESLUT 2012 PER ÄRENDETYP Summa Beviljade Handläggnings- Andel (%) Beslutade Antal beslutade Summa sökta Antal beviljade beviljade belopp i genom- tid i genom- beviljande belopp i % av Ärendetyp ärenden belopp, tkr ärenden medel, tkr snitt, tkr i snitt, dgr beslut totalt sökt Aktörssamverkan % 43% ALMA-pristagarsumma Arrangerande musikföreningar % 60% Arrangörsstöd konstomr.övergr % 55% Arrangörsstöd dans projektbidrag % 22% Arrangörsstöd dans verksamhetsbidrag % 61% Bidragsärende % 89% Centrala amatörkulturorganisationer % 60% Centrumbildningar % 62% Daglig träning för dansare % 47% Dansnät % 100% Folk- och skolbibliotek inköp av litteratur % 100% Fonogram/Marknadsstöd % 12% Fonogram/Produktionsstöd % 21% Forskning inomkulturområdet % 61% Fria dansgrupper/projektbidrag % 21% Fria dansgrupper/verksamhetsbidrag % 44% Fria musikgrupper % 25% Fria teatergrupper/projektbidrag % 14% Fria teatergrupper/verksamhetsbidrag % 46% Internationell kulturverksamhet/ mobilitetsbidrag % 25% Internationell kulturverksamhet/projektbidrag % 20% Internationell och interkulturell kulturverksamhet/verksamhetsbidrag % 51% Internationella nätverk % 51% Internationellt litteratursamarbete % 33% Kollektivverkstäder - utrustningsbidrag % 43% Konsthantverkskooperativ % 78% Kultur för äldre % 64% Kultursamverkan/utvecklingsbidrag % 44% Kultursamverkan/verksamhetsbidrag % 100% Kulturtidskrifter/Nättidskrifter % 29% Kulturtidskrifter/Produktionsstöd % 44% Kulturtidskrifter/Utvecklingsstöd % 37% Litteraturstöd % 100% Litteraturstöd/e-bok % 100% Litteraturstöd/Invandrarspråk % 100% Litteraturstöd/Skolklassiker % 100% Litteraturstöd/Utgivning % 28% Litterära evenemang % 25% Litterära evenemang/bokhandeln % 27% Lokalhållande organisationer % 71% Läsfrämjande % 44% Läsfrämjande/studieförbund % 79% Musik/projektbidrag % 38% Nat min Kultur % 50% Nat min Litteratur % 21% Organisationer inom bild- och formområdet % 74% Regional biblioteksverksamhet/verksamhetsbidrag % 95% Regional konsulentverksamhet % 40% Regional musikverksamhet % 69% Regional mångkulturkonsulentverksamhet % 67% Regionala museer/utvecklingsbidrag % 52% Regionala museer/verksamhetsbidrag % 96% Skapande skola % 65% Skådebaneverksamhet % 39% TDM-inst. tonsättarbidrag % 37% TDM-inst. utvecklingsbidrag % 35% TDM-inst. verksamhetsbidrag % 83% Utställningsarrangörer inom bild och form % 45% Utställningsgarantier Viss teaterverksamhet % 52% Översättningsstöd/Drama % 39% Översättningsstöd/Internationellt % 29% Översättningsstöd/Nordiskt % 28% Totalsumma % 72% Anm. Litteraturstöd/Invandrarspråk finns även i ärendetypen Litteraturstöd. 16

17 Figur 5. Bidrag i storleksklasser. Antal bevlijade bidrag i olika storleksklasser 1 49 (tot 36 mkr) (tot 65 mkr) (tot 113 mkr) (tot 85 mkr) (tot 100 mkr) (tot 145 mkr) (tot 125 mkr) (tot 74 mkr) (tot 142 mkr) > (tot mkr) Stödformerna är även mycket olika om man ser till hur stora belopp som varje beviljat bidrag omfattar. Cirka 63 procent av de beviljade stöden uppgick 2012 till högst 100 tkr. Endast 28 beslut under 2012 gällde belopp överstigande 10 miljoner kronor. Dessa avsåg kultursamverkansbidrag, bidrag till regionala verksamheter i de län som ännu inte var med i kultursamverkansmodellen samt två av alliansverksamheterna. De under 2012 beslutade bidragen till projekt inom Skapande skola ligger i intervallet tkr med ett genomsnitt på 392 tkr. För mobilitetsstöd inom ramen för stöd till internationellt kulturutbyte beviljas en del små bidrag under 20 tkr, dock med ett genomsnittligt belopp på 47 tkr. Den stora spridningen i beloppsstorlekar speglar de sökandes mycket olika förutsättningar men även bidragsformernas stora flexibilitet. De flesta som beviljas stöd får inte det belopp som de sökt. Vid stora minskningar kräver Kulturrådet för vissa stöd in reviderade planer/budgetar för att veta att även det minskade beloppet möjliggör verksamhet som bör få stöd. Det är sällsynt att beslutade bidrag inte tas i anspråk. Inom Skapande skola sker dock sent varje höst ett antal återbetalningar av outnyttjade delar av erhållna bidrag. Kulturrådet har de senaste åren arbetat med att utveckla och förbättra tekniken kring bidragshantering i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra arbetsprocesser, dokumentation och uppföljning. Under 2012 kom 91 procent (2011: 86 procent) av ansökningarna in online, men endast cirka 47 procent av redovisningarna. Ett internt projekt pågår för att möjliggöra att alla redovisningar fr.o.m kan komma in online och ännu bättre än idag utgöra grund för myndighetens uppföljning av bidragens funktion och effektivitet för tänkta syften. Den ökade bidragsvolymen 2011 berodde främst på den fortsatta utbyggnaden av Skapande skola, satsningen på Kultur för äldre, aktörssamverkan i samarbete med Sida, pris- och löneuppräkning av vissa anslag samt vissa medel från Svenska filminstitutet, Riksarkivet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Riksteatern som flyttats in i kultursamverkansmodellen. Samtidigt övertog Kungl. Biblioteket biblioteksmedel från Kulturrådet. För 2012 utgörs förändringen främst av att anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet ökades med 25 mkr för utvecklingsmedel och cirka 20 mkr från andra kulturmyndigheter lyftes in i kultursamverkansmodellen. Vidare ökade anslaget till fria grupper med 14 mkr. Därtill utnyttjade Kulturrådet för första gången bemyndigande avseende Kulturtidskrifter med 17 mkr, dvs. beslut togs under 2012 om utgifter som belastar anslaget först Den tillfälliga satsningen 2011 på 30 mkr för Kultur för äldre kompletterades med 10 mkr TABELL 7. VOLYMUPPGIFTER KULTURRÅDET TOTALT Beslutade bidragsansökningar, antal Beviljade bidrag, antal Beviljade bidrag, tkr Not 1. I denna siffra ingår även avvisade, avskrivna, återkallade och utlyfta ( bordlagda ) ärenden vilka vanligtvis också kräver en hel del arbete. Under 2012 handlade det om sammanlagt 196 ärenden, 2011 cirka 98, 2010 cirka 115. I siffrorna ingår även utställningsgarantier som dock inte innefattar några belopp som ska utbetalas. För 2012 var det 17 stycken, 2011 var det 25 stycken och stycken. Not 2. Exkl. beslut om utställningsgarantier För de flesta verksamhetsbidrag sker en relativt omfattande redovisning från bidragsmottagarna året efter det år som bidraget beviljats för. För projektbidrag anpassas redovisningsdatum helt efter projektets specifika förutsättningar. Inom litteraturområdet och för fonogramstödet är det den färdiga boken eller fonogrammet som utgör redovisningen. Varje stödform är anpassad efter konstformernas olika förutsättningar. Geografisk och konstområdesvis fördelning av bidragen Den geografiska fördelningen av Kulturrådets bidrag till de olika länen är en viktig indikation på hur väl bidragsbesluten medverkar till att göra kulturen tillgänglig för alla i hela landet. De utbetalade totalbeloppen speglar i hög grad befolkningstätheten i landet medan bidragen omräknade till kronor per invånare ger en helt annan bild. Här är det istället de befolkningssvaga regionerna med Gotland och Västerbotten i täten som beviljats högst belopp per invånare. Det låga stödet till Stockholmsområdet beror till stor del på att många av de stora scenkonst- 17

18 TABELL 8. FÖRDELNING AV BESLUTADE BIDRAG PER LÄN OCH KONSTOMRÅDE Litteratur, bibliotek Konst, museer Län Teater, dans och musik och kulturtidskrifter och utställningar Konstområdesövergripande Totalt Kr/invånare totalt Stockholms län Uppsala län Södermanlands län * Östergötlands län * Jönköpings län * Kronobergs län * Kalmar län * Gotlands län * Blekinge län * Skåne län * Hallands län * Västra Götalands län * Värmlands län Örebro län * Västmanlands län * Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län * Jämtlands län * Västerbottens län * Norrbottens län * Nationellt Summa nationellt Internationellt Totalsumma Ingick i Kultursamverkansmodellen

19 institutionerna och museerna i Stockholm är statliga och inte får sitt stöd från Kulturrådet utan från egna anslag på statsbudgeten. En mera komplett finansieringsbild ges därför återkommande i Kulturrådets rapporter om den samlade statliga finansieringen. Nästa sådan rapport ska redovisas till regeringen senast den 30 juni Vid den geografiska fördelningen i tabell 8 av Kulturrådets samtliga beslutade bidragsmedel har även de samlade kultursamverkansmedlen totalt 960 mkr till 16 landsting 2012 respektive 552 mkr till 5 landsting 2011 fördelats på konstområden med hjälp av uppgifter från landstingen/ regionerna om hur de i sin tur har vidareförmedlat de statliga medlen. Till kategorin konstområdesövergripande har i tabell 8 (Obs! Endast i tabell 8) lagts de kultursamverkansmedel som landstingen förmedlat till film, arkiv, hemslöjd och kulturfrämjande verksamhet (t.ex. teaterkonsulentverksamhet). Dessa konstområden förekommer inte annars i Kulturrådets direkta bidragsgivning. Den sista kolumnen i tabell 8 visar de av Kulturrådet beslutade bidragsmedlens fördelning mellan länen som kronor per invånare. Spridningen är stor och delvis historiskt betingad av den institutionsstruktur som funnits, var det även finns annan statlig finansiering och hur kommunernas och landstingens egna insatser ser ut inom kulturområdet. Cirka 66 procent av de bidragsmedel som utbetalades från Kulturrådet 2012, liksom 2011, gick till teater-, dansoch musikområdet (TDM), inbegripet regionernas vidareförmedling av statliga medel genom samverkansmodellen för regional kulturverksamhet där TDM-siffran 2012 var 76 procent. Denna struktur är relativt stabil mellan åren vilket bl.a. beror på stabiliteten i Kulturrådets, regionernas och berörda kommuners egen finansiering till de stora regionala institutionernas verksamheter. Även vid regionernas fördelning av de statliga medlen inom kultursamverkansmodellen är således teater-, dans- och musikområdet starkt dominerande. Beaktande av Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 Kulturrådet lämnade 30 maj 2012 rapport till regeringen om möjligheten att medverka inför och under kulturhuvudstadsåret Bland annat konstaterade Kulturrådet att det sedan 2007, då myndigheten svarade för samordningen av urvalsprocessen för kulturhuvudstad, haft löpande kontakt med Umeå kommun samt att Kulturrådet även ingår som Sveriges observatör i den särskilda nämnd för övervakning och rådgivning (Monitoring and advisory panel) som EU inrättade. Denna nämnd ska ge underlag till Kommissionen för prövning av EU:s ekonomiska bidrag till kulturhuvudstadsprojektet. När rapporten lämnades till regeringen hade dittills under året 11 projekt (om 4,7 mkr) med bäring på Umeå fått bidrag från Kulturrådet. Kulturrådet har under året fört samtal med representanter för Umeå 2014 om myndighetens bidragsformer och möjligheter att stödja olika typer av aktiviteter, liksom med Region Västerbotten. I samarbete med Umeå kommun har informationsmöten arrangerats riktade till kulturlivet i Umeå och Västerbotten om stöden till internationell mobilitet och internationellt samarbete, stödet till det fria kulturlivet samt om EU:s kulturprogram, följt av enskild rådgivning för potentiella sökande. Offentlig samt privat finansiering För de flesta bidrag till verksamheter och projekt som Kulturrådet beviljar kompletteras den statliga finansieringen av ännu större andel finansiering från landsting, kommun och andra aktörer. Tabell 9 ger en sammanfattande faktisk summerad finansieringsbild genom redovisningar av genomförd verksamhet under 2011 för ett urval av viktiga stödformer. Under övrigt i tabellen ingår beroende på verksamhet t.ex. sponsring, biljettintäkter, gager, prenumerationer, kaféintäkter, etc. I sista kolumnen framgår hur stor del de statliga medlen utgjorde av den samlade offentliga finansieringen. TABELL 9. SAMLAD FINANSIERINGSBILD 2011 FÖR VISSA OMRÅDEN SOM HAFT BIDRAG FRÅN KULTURRÅDET Statlig Finansieringsbild 2011 andel av för vissa stödformer Staten Landsting Kommun Övrigt offentligt Kultursamverkansmedel (5) 23% 38% 18% 21% 29% Fria teatergrupper 30% 11% 17% 42% 52% Fria dansgrupper 50% 6% 11% 33% 74% Fria musikgrupper 26% 3% 2% 70% 86% Dansarrangörer 28% 12% 37% 24% 36% Kulturtidskrifter 25% 0% 0% 75% 100% Utställningsarrangörer 13% 9% 28% 50% 27% För de enskilda aktörerna som haft stöd inom en stödform kan finansieringsbilden se helt olika ut. Figur 7. Statsbidragets vikt i fria teatergruppers totala finansering Totala intäkter tkr Andel (%) av intäkter som utgörs av bidrag från Kulturrådet. Respektive grupps totala intäkter (tkr) % 19