Kulturrådet, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: E-post: Webbplats:

Transkript

1 KULTURRÅDETS ÅRSREDOVISNING 2018

2 Bild omslag: Bästa möjliga stöd till landets kulturskolor det är uppdraget för Kulturrådets nya Kulturskolecentrum. Målet är att ge fler barn och unga kulturundervisning av hög kvalitet. Foto: Susanne Kronholm Statens kulturråd 2019 ISBN Kulturrådet, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

3 FÖRORD 2018 var ett expansivt år för Kulturrådet. Vi fick många nya stora uppdrag, mer pengar att fördela och fler medarbetare. Vi genomförde en flytt från Filmhuset och tillbaka till nyrenoverade lokaler. Barn och unga var en prioriterad målgrupp under året och flera av regeringens större satsningar syftar till att nå fler barn och unga. Kulturskolorna, biblioteken och bokgåvor till förskolan är tre exempel. Under 2018 inrättande Kulturrådet ett nationellt Kulturskolecentrum, med uppgift att ansvara för statistik och uppföljning, sprida forskning, identifiera utvecklingsbehov, fördela bidrag och främja samverkan mellan kommuner. Vi genomförde en omfattande satsning på folkbiblioteken som fick namnet Stärkta bibliotek. Första året gav ett högt söktryck med stor variation och bredd i ansökningarna. Under årets två ansökningsomgångar sökte hela 94 procent av landets kommuner bidraget. Vi fick också ett nytt uppdrag med läsfrämjande i förskolan. Alla Sveriges förskolor ska kunna beställa gratis böcker. Syftet är att skapa intresse för läsning hos barn och deras föräldrar. Höjda anslag till det fria kulturlivet under året har lett till ökade möjligheter att stödja verksamheter och projekt inom scen, musik, bild och form. Genom höjda bidrag har fler konstnärer kunnat få betalt bland annat i form av utställnings- och medverkansersättning till bild- och formkonstnärer. Att kulturutövarna får betalt för sitt arbete är en förutsättning för såväl den konstnärliga utvecklingen som för den konstnärliga friheten. Det finns ett fortsatt behov av att stödja den konstnärliga friheten, både i Sverige och runtom i världen. I början av september bjöd vi in till en stor konferens på temat konstnärlig frihet tillsammans med Konstnärsnämnden och i december arrangerade vi en konferens om fristadsfrågor Safe Havens i Malmö. Konferensen var den sista officiella programpunkten inom ramen för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Vår satsning på digitalisering fortsatte som ett prioriterat område för att effektivisera vår verksamhet och möta framtidens behov. Fokus framöver ligger på att digitalisera bidragsprocessen för bättre service till våra sökande. Alla har rätt att ta del av konst och kultur. Konsten kan överbrygga klyftor, vidga våra tankevärldar och ge oss upplevelser som vi inte visste var möjliga. Men alla tar inte del av den offentligt finansierade kulturen. Vi inledde därför under hösten en process för att vidareutveckla myndighetens arbete med breddat deltagande och ökad mångfald. Vi analyserar hur Kulturrådet kan arbeta mer strategiskt med breddat deltagande samt samverka nationellt och internationellt. Vi vill att fler ska få uppleva konst och kultur av hög kvalitet! Ulrika Stuart Hamilton, styrelseordförande Kulturrådet Staffan Forssell, generaldirektör Kulturrådet 3 (74)

4 INNEHÅLL 1 Om Kulturrådet, sid. 5 2 Om årsredovisningen, sid. 6 RESULTATREDOVISNING 3 Översikt 2018, sid Utgångspunkter för en hög kvalitet, sid Ekonomisk översikt, sid Bidragsgivning översikt, sid Strategisk kommunikation och omvärldsbevakning, sid Regionalt utfall, sid Medfinansiering, sid Kulturrådets bidragsgivning och andra främjande åtgärder, sid Kultursamverkansmodellen, sid Kreativa platser, sid Teater, dans, musik och övrig scenkonst, sid Litteratur, läsfrämjande, bibliotek och kulturtidskrifter, sid Bild- och formkonst, sid Barn och unga, sid Rättighetsperspektiv, sid Internationellt utbyte och samarbete, sid Det civila samhället, sid Kulturella och kreativa näringar samt regional utveckling, sid Regeringsuppdrag och remisser, sid Uppdrag enligt förordning med instruktion för Statens kulturråd, sid Regeringsuppdrag enligt regleringsbrev, sid Uppdrag enligt särskilt regeringsbeslut, sid Besvarade remisser, sid Personal, sid Kompetensförsörjning, sid Personalförsörjning, sid Lika rättigheter och möjligheter, sid Sjukfrånvaro, sid Arbetsmiljö och hälsa, sid Moderna beredskapsjobb i staten, sid. 56 FINANSIELL REDOVISNING 7 Sammanställning av väsentliga uppgifter, sid Resultaträkning, tkr, sid Balansräkning, sid Anslagsredovisning, sid Bemyndiganden, sid Noter, sid Tilläggsupplysningar och noter, sid. 70 Redovisningsprinciper, sid. 70 Värderingsprinciper, sid Intern styrning och kontroll, sid Beslut om årsredovisningen, sid (74)

5 1 OM KULTURRÅDET Kulturrådet är en myndighet under regeringen. Vår uppgift är att verka för kulturens utveckling och tillgänglighet och det gör vi genom att fördela och följa upp statliga bidrag. 1 Men vi stödjer och driver också utveckling genom att sprida information och kunskap på olika sätt. Vår utgångspunkt är de nationella kulturpolitiska målen. Kulturrådet ska verka för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör 1. teater, dans, musik och annan scenkonst 2. litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och bibliotek 3. bild och form samt museer och utställningar 4. regional kulturverksamhet 5. samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur 6. andra kulturella ändamål Kulturrådet ska främja konst- och kulturverksamheter och verka för ett ökat internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom hela kulturområdet. Som sektorsansvarig myndighet har vi ett särskilt ansvar för att kulturen görs tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Vi har även ett samlat ansvar för att inom vårt verksamhetsområde främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Kulturrådet ska också verka för ett jämställt kulturliv som präglas av hög kvalitet och mångfald samt ha ett barn- och ungdomsperspektiv i alla delar av verksamheten. Vi representerar staten i dialogen med regioner och kommuner inom kultursamverkansmodellen och vi administrerar Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA). Runt 93 personer arbetar på kansliet som ligger i Filmhuset på Gärdet i Stockholm. Kulturrådet leds av en styrelse vilken utses av regeringen. Generaldirektören ingår i styrelsen och är chef för den löpande verksamheten. För att garantera sakkunskap vid bidragsfördelningen tillsätter styrelsen arbetsgrupper och referensgrupper med kvalificerade ämnesexperter inom de olika konstområdena. 1. Förordning (2015:215) med instruktion för Statens kulturråd reglerar vårt uppdrag. Ramar sätts även av vårt årliga regleringsbrev, de 13 statsbidragsförordningarna och förordningen om Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. 5 (74)

6 2 OM ÅRSREDOVISNINGEN Denna årsredovisning sammanfattar Kulturrådets verksamhet under I resultatredovisningen beskriver vi vår verksamhet och redovisar hur verksamhetens prestationer har utvecklats när det gäller volym och kostnader. Kulturrådets huvudsakliga prestation i volym och kostnad består varje år av antalet prövade bidragsansökningar och antalet beviljade bidrag. 2 Med prövade ansökningar menar vi ärenden som beslutades under året, oavsett när ansökan kom in eller när bidraget betalas ut. Vi menar att dessa uppgifter tillsammans med den finansiella redovisningen ger en god bild av verksamheten, eftersom förskjutningarna i regel är av samma storlek från år till år. Kulturrådets omprövningsbeslut behandlas också som en ny ansökan och ingår i tabellerna över beslutade ansökningar för Våra prestationer kan även bestå av egeninitierade insatser för att främja konstens och kulturens utveckling. Dessa insatser har vanligen en direkt eller indirekt koppling till bidragen som vi delar ut. Vilka insatser som vi ska genomföra beslutas från år till år, vilket innebär att de inte alltid är möjliga att jämföra över tid. Det är svårt att bedöma de mer långsiktiga effekterna av verksamhetens resultat i en årsredovisning. 2. Dessa uppgifter hämtas ur Kulturrådets ärendehanteringssystem. Bland de prövade ansökningarna ingår även ärenden som vi har avvisat, avskrivit eller bordlagt. 6 (74)

7 RESULTATREDOVISNING

8 3 ÖVERSIKT Utgångspunkter för en hög kvalitet Kravet på att redovisa kvalitativa aspekter av verksamhetens resultat är ett komplement till bestämmelserna i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Kulturrådet har definierat de kvalitativa aspekterna som att vår beslutsprocess ska vara av god kvalitet, rättssäker och så transparent att processens delar är synliga och möjliga att granska för den som önskar. Motsvarande krav på kvalitet, rättssäkerhet och transparens gäller även för våra främjande insatser. Det är viktigt att hela bidragsprocessen utförs med god kvalitet från de administrativa stödprocesserna till att granska och bedöma ansökningar och följa upp bidrag. Genom denna process säkerställer vi att prioriteringarna och insatserna bidrar till en kulturpolitiskt värdefull utveckling. För att Kulturrådet ska kunna genomföra grunduppdraget krävs att vi har en nationell överblick inom kulturområdet. Den viktigaste kunskapsinhämtningen sker genom de cirka ansökningarna om bidrag som inkommer. Därtill inhämtar vi kunskap genom dialog, samarbete och omvärldsbevakning. Vi stödjer, samordnar och driver frågor om barn och unga, jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald, hbtq-frågor och tillgänglighet. Vi tar hänsyn till dessa perspektiv i vår bidragsgivning och främjar dem genom våra insatser. För att säkerställa ett strukturerat, målinriktat och långsiktigt kvalitetsarbete har vi utformat strategier för dessa tvärperspektiv. Att anlita kvalificerade ämnesexperter ser Kulturrådet som en grundläggande förutsättning för att säkerställa en hög kvalitet i bidragsbesluten och behålla ett högt förtroende inom den svenska kulturvärlden. Vi fördelar även vissa bidrag med stöd av sakkunniga. Under 2018 anlitade Kulturrådet 111 experter (2017:110, 2016:108) för 15 arbets- och referensgrupper (2017:15, 2016:15) inklusive ALMAjuryn. Grupperna sätts ihop för att ledamöterna ska bidra med olika perspektiv och kompetenser. Ledamöternas geografiska placering, kön, ålder, etniska och kulturella bakgrund är också viktiga aspekter för gruppernas sammansättning. När Kulturrådet anlitar ämnesexperter aktualiseras ibland frågor om jäv, vilka hanteras noga genom noteringar i beslutsprotokollen. På Kulturrådets webbplats informerar vi om hur det går till att söka bidragen, datum för ansökningsomgångar, vilka formella krav som ställs och hur vi prioriterar när inkomna ansökningar och ansökt belopp överstiger tillgängliga medel. Under 2018 har Kulturrådet beslutat om nio riktlinjer för statsbidrag. Under 2018 beslutade Kulturrådet om nio riktlinjer för statsbidrag. Riktlinjerna preciserar författningarna som styr Kulturrådets verksamhet, förordningen för bidraget, Kulturrådets generella villkor och prioriteringarna för det specifika bidraget. Alla som kontaktar oss ska bemötas professionellt med tydliga och korrekta svar. Interna rutiner för bidragsprocessen och riktlinjer som fastställts för de olika bidragen syftar till att säkerställa att bidragsgivningen sker transparent, rättssäkert och bidrar till en kulturpolitiskt angelägen utveckling. Även redovisningarna av den verksamhet som fått stöd från Kulturrådet är viktiga för kvalitetssäkringen dels för att säkra att beviljade medel använts till det de var avsedda för, dels för att få en samlad uppföljning av bidragsformernas relevans, funktion, effektivitet och resultat. Under året fortsatte vi arbetet med att strukturera och effektivisera bidragsuppföljningen. Kvaliteten i bidragsmottagarnas verksamhet kan dock inte enbart bedömas genom redovisningarna. Det sker bland annat genom att myndighetens personal och ledamöter i referensgrupperna besöker framföranden och utställningar. Ytterligare en kvalitetsaspekt är att bidragen kontinuerligt ska anpassas till nya behov som uppkommer, och Kulturrådet lägger stor vikt vid kontakter och dialog med regionala och kommunala företrädare samt kulturlivets företrädare för att göra stöden träffsäkra och anpassade till de olika områdena. Vi genomför även riktade informationsinsatser för att öka kunskapen om bidragen, eftersom vi bedömer att ökad kunskap om de statliga stöden bidrar till goda förutsättningar för såväl konstnärlig utveckling som ett ökat utbud. Flera faktorer som bidrar till en hög kvalitet i verksamheten är svåra att mäta, men vi har valt ut en del kvalitativa aspekter som kan kvantifieras och följas upp över tid med hjälp av ärendehanteringssystemet. Kvalitativa aspekter på resultatet framgår även löpande i kommentarerna i resultatredovisningen. Kulturrådet bedömer sammantaget att bidragsprocessen fungerar väl, och vi utvecklar den kontinuerligt för att verksamheten ska bli ännu mer effektiv. 8 (74)

9 Inom bidragsgivningen vidareutvecklar Kulturrådet digitala tjänster för att ge de bidragssökande en hög servicenivå, kvalitet och effektivitet. Genom att hantera bidragen digitalt blir det också enklare att sammanställa resultatet, vilket ger en mer effektiv uppföljning. Vårt mål är att 99 procent av alla ansökningar och redovisningar ska lämnas in via e-blanketter. År 2018 kom 95 procent av ansökningarna in elektroniskt och för redovisningar var andelen 84 procent. Tabell 1. Andelen ansökningar och redovisningar som lämnats i elektronisk form , procent Andel (%) elektroniska ansökningar Andel (%) elektroniska redovisningar A A. Uppgiften har justerats jämfört med årsredovisningen För Kulturrådet är en jämn könsfördelning ett kvalitetsmått på ett jämställt samhälle. Ett mål i vår handlingsplan för jämställdhetsintegrering är att könsfördelningen mellan män och kvinnor totalt sett ska vara jämn inom de stöd vi beviljar. Med hjälp av ärendehanteringssystemet kunde totalt 51 bidragsformer följas upp i detta avseende och 2018 uppnåddes målet för 30 av de 51 studerade bidragsformerna. Mer detaljerad information om könsfördelningen i bidragsgivningen finns i avsnitt Jämställdhet. Vid upphandlingar som överstiger tröskelvärden följer vi de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor i 17 kap. 2 5 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Som exempel kan nämnas den upphandling av litteratur till förskolorna som genomfördes 2018 inom ramen för regeringsuppdraget Läsfrämjande insatser i förskolan där kraven var införlivade i våra avtalsvillkor. Vi kommer i övrigt att under 2019 att se över och uppdatera våra riktlinjer för upphandlingar. 3.2 Ekonomisk översikt Kulturrådets totala anslagstilldelning 2018 var 2,7 miljarder kronor, varav drygt 2,5 miljarder kronor betalades ut som bidrag. Våra förvaltningskostnader uppgick till 113 miljoner kronor. Tabell 2. Verksamhetsutfall , tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Intäkter som inte disponeras Medel som tillförs statsbudgeten Medel från statens budget för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag SALDO TRANSFERERINGAR Under 2018 ökade Kulturrådets fördelade bidrag med 16 procent jämfört med Ökningen beror huvudsakligen på höjda anslag till det fria kulturlivet, den tidsbegränsade bidragsformen Stärkta bibliotek, och satsningen på barn och unga genom läsfrämjande insatser i förskolan för att stimulera läsande i tidig ålder samt uppdraget att fördela 10 miljoner kronor till kultur för barn och unga. Förvaltningskostnaderna för 2018 ökade med 18 procent. Under året har ny personal anställts eftersom vi fick ett flertal nya uppdrag som inte kunde hanteras med befintlig personalstyrka. Bland annat har vi fått i uppdrag att inrätta ett särskilt kulturskolecentrum. Under 2018 renoverades Kulturrådets kontorslokal. För att effektivisera arbetet var myndigheten utlokaliserad till andra lokaler i fem månader, och lokalkostnaderna för året blev därmed 33 procent högre än Även övriga driftkostnader ökade under året. Till viss del beror det på konsultationer i samband med 9 (74)

10 renovering, men även konsultkostnader inom IT och kostnader som är relaterade till de konferenser som Kulturrådet anordnade Kulturrådet har möjlighet att belasta sakanslagen med kostnader för att administrera verksamheten. Det gäller alla anslag förutom anslag 4:4 Bidrag till bild- och formområdet. Vi har definierat vilka kostnader som kan kopplas direkt till sakanslagen, såsom kostnader för arbets- och referensgrupper, mässor och konferenser inklusive kringkostnader och samtliga kostnader för ALMA och dess kansli. Kostnader för sakkunniga, arbets- och referensgrupper och juryn för ALMA är en betydande del av de direkta förvaltningskostnaderna på sakanslagen. Under 2018 uppgick kostnaderna för arvoden, resor med mera till cirka 8,7 miljoner kronor (2017: 7,3 miljoner kronor, 2016: 7,6 miljoner kronor). Därutöver fördelade vi 34,2 miljoner kronor som overheadkostnader på sakanslagen (2017: 29,1 miljoner kronor, 2016: 25,1 miljoner kronor). Overheadkostnader är de förvaltningskostnader som inte kan kopplas till något verksamhetsområde. Dessa kostnader har fördelats procentuellt mellan verksamhetsgrenarna Bidragsgivning och Andra främjande åtgärder. Tabell 3. Kostnader och intäkter per verksamhetsgren , tkr Bidragsgivning Andra främjande åtgärder Summa Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Lämnade bidrag Personalen redovisar tid som Bidragsgivning för både renodlad bidragsverksamhet, det vill säga bedömning, beslut och utbetalning och annat som är direkt knutet till denna verksamhet. Under Andra främjande åtgärder redovisas exempelvis vissa regeringsuppdrag och generella och särskilt riktade informationsinsatser. Tabell 4. Årsarbetstidens och förvaltningskostnadernas fördelning på områden Andel i procent av rapporterad arbetstid Andel i procent av totala förvaltningskostnader Teater, dans, musik och övrig scenkonst Litteratur, bibliotek och kulturtidskrifter Bild- och formkonst, muséer, utställningar Konstområdesövergripande Övrig främjande verksamhet Den procentuella fördelningen mellan bidragsgivningen (52 procent) och övrigt främjande arbete (48 procent) visar att den övriga främjandeverksamheten ökade jämfört med föregående år. Under 2018 var främjandearbetet inriktat på att sprida kunskap om nya bidragsformer, informationsinsatser för det nyinrättade Kulturskolecentrum och insatser som är riktade mot barn och unga. Förvaltningskostnaden per bidragsbeslut, som beräknas med hjälp av tidredovisningen, ökade jämfört med Detta beror på att Kulturrådet har rekryterat personal med ökade personalkostnader som följd, medan antalet fattade beslut inte ökade i motsvarande utsträckning. Tabell 5. Utveckling av Kulturrådets förvaltningskostnader , tkr och procent Total förvaltningskostnad, tkr/beslut 14,2 12,8 12,5 Beräknad förvaltningskostnad för bidragsgivning, tkr/beslut 8,3 8,2 7,6 Total förvaltningskostnad i procent av beviljade bidrag 4,5 4,3 4,4 Beräknad förvaltningskostnad för bidragsgivning i procent av beviljade bidrag 2,7 2,8 2,7 10 (74)

11 3.3 Bidragsgivning översikt Kulturrådets bidragsgivning utgör 52 procent av vår totala tidsanvändning, medan övrigt främjande står för 48 procent. Under 2018 inkom nya ansökningar om bidrag (2017: 7 481, 2016: 7 493). Av tabell 6 framgår var i bidragsprocessen våra öppna ärenden befann sig den 31 december åren De flesta bidragsärenden som kom in 2018 beslutades under året. Tabell 6. Kulturrådets ärendebalans , antal Ärendestatus Registrerat, avvaktar granskning Avvaktar komplettering ansökan Avvaktar beslut Avvaktar utbetalning Avvaktar revidering, rekvisition, granskning m.m Avvaktar redovisning Redovisat, avvaktar granskning Avvaktar komplettering redovisning Redovisning granskad Avvaktar återbetalning Hos Kammarkollegiet (för återkrav) Avslutat (men inte hunnit arkiveras) Begäran om omprövning TOTALT ANTAL ÄRENDEN I ärendebalansen ingår inte ärenden som rör läsfrämjande insatser i förskolan. Vid årsskiftet hade Kulturrådet totalt öppna bidragsärenden. Våra ansökningsperioder och handläggningstider är i stort sett desamma från år till år för respektive bidragsform och därför ger tabellen en ganska god bild av ett normalår. I ärendebalansen ingår också ärenden för vilka vi genom bemyndigande redan 2018 kunde besluta om stöd för Dessa ärenden avvaktade utbetalning och ska i de flesta fall redovisas Ett stort antal ärenden som bereddes hösten och vintern 2018 kan inte beslutas förrän i början av 2019, när medlen blivit disponibla genom regleringsbrevet. I tabell 6 avvaktar dessa ärenden granskning eller beslut. Antalet beslut ökade mellan 2017 och 2018 med 6,6 procent. Ökningen av antalet beslut beror bland annat på satsningen Stärkta bibliotek där vi fattade beslut om 427 ansökningar, och uppdraget att fördela 10 miljoner kronor till kultur för barn och unga där vi fattade beslut om 316 ansökningar. Vi valde även att pröva inkomna ansökningar mot andra tillgängliga anslag och fördelade totalt tkr till kultur för barn och unga. För 2018 beviljades i genomsnitt 68 procent av det totala sökta beloppet och 52 procent av ansökningarna beviljades. Beviljandegraden skiljer sig kraftigt mellan bidragsformerna. I tabell 7 visas en översikt av våra bidragsbeslut. Summan av beviljade bidrag är inte densamma som summan av lämnade bidrag enligt resultaträkningen. Skillnaden mellan dem består av återbetalningar, utbetalda bemyndiganden för 2017 års utställda bemyndiganden och beslut som kommer att utbetalas Uppdraget om läsfrämjande insatser i förskolan ingår inte heller i tabellerna 7 och (74)

12 Tabell 7. Kulturrådets bidragsbeslut per bidragsform samt Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne Antal Antal beviljade Antal Antal beviljade Antal Antal Beviljat Bidragsform ansökningar bidrag Beviljat bidrag, tkr ansökningar bidrag Beviljat bidrag, tkr ansökningar beviljade bidrag bidrag, tkr ALMA-pristagarsumma Barn och unga/projektbidrag Biblioteksverksamhet nyanlända Biblioteksverksamhet/stärkta bibliotek Bidragsärende Bild och form/projektbidrag Bokstart/projektbidrag Bokstart/språknätverk Centrala amatörkulturorganisationer Centrumbildningar Daglig träning för dansare Dansnät Folk- och skolbibliotek inköp av litteratur Forskning inom kulturområdet Fria aktörer dans/projektbidrag Fria aktörer dans/verksamhetsbidrag Fria musikgrupper/projektbidrag Fria musikgrupper/verksamhetsbidrag Fria aktörer teater/projektbidrag Fria aktörer teater/verksamhetsbidrag Fristäder Göteborgs bokmässa resor Internationell och interkulturell kulturverksamhet/verksamhetsbidrag Internationella nätverk Kollektivverkstäder utrustningsbidrag Konsthantverkskooperativ Kreativa platser Kulturexport Kultursamverkan förstärkning av scenkonsten Kultursamverkan/utvecklingsbidrag Kultursamverkan/verksamhetsbidrag Kulturtidskrifter produktionsstöd Kulturtidskrifter nättidskrifter Kulturtidskrifter/ spridningsbidrag (utvecklingsstöd) Litteraturprojekt i utlandet Litteraturstöd

13 Antal Antal beviljade Antal Antal beviljade Antal Antal Beviljat Bidragsform ansökningar bidrag Beviljat bidrag, tkr ansökningar bidrag Beviljat bidrag, tkr ansökningar beviljade bidrag bidrag, tkr Litteraturstöd/Barn- och ungdomslitteratur Litteraturstöd/Bildverk och serier Litteraturstöd/Facklitteratur Litteraturstöd/Skönlitteratur Litteraturstöd/Utgivning Lokalhållande organisationer Läs- och litteraturfrämjande Läsfrämjande/Skollov Musik- och kulturskolor Musikarrangörer/projektbidrag Musikarrangörer/verksamhetsbidrag Musikutgivning (Fonogram)/Produktionsstöd Nat min Litteratur Nationella minoriteter/projektbidrag Nationella minoriteter/verksamhetsbidrag Organisationer inom bild- och formområdet Regional biblioteksverksamhet/ verksamhetsbidrag Regional konsulentverksamhet Regional musikverksamhet Regionala museer/verksamhetsbidrag Romska kulturaktörer Samverkan med komponister Skapande förskola Skapande skola Skådebaneverksamhet TDM-inst. verksamhetsbidrag Utställningsarrangörer inom bild och form Vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse Översättare resor/internationella utbyten Översättningsstöd/Drama Översättningsstöd/Internationellt Översättningsstöd/Nordiskt TOTALSUMMA Not till tabell 7: I de 34 beviljade bidragen som i tabellen redovisas under bidragsformen Bidragsärende och tillsammans beviljats cirka 97,5 miljoner kronor ingår bland annat stöd till verksamheter som regeringen utpekat och i vissa fall angivit belopp för i regleringsbrevet. I tabellen ingår inte ärenden som rör läsfrämjande insatser i förskolan.

14 Tabell 8. Söktryck och beviljandegrad 2018 Beviljad Sökt belopp tkr, Andel (%) Andel (%) andel (%) av sökt Antal bidrags- Totalt sökt Antal av dem som Beviljat ansökningar av totalt sökt belopp belopp för dem Bidragsform sökande stöd, tkr beviljade bidrag fått bidrag belopp, tkr som beviljats som beviljats som beviljats stöd ALMA-pristagarsumma Barn och unga/projektbidrag Biblioteksverksamhet/stärkta bibliotek Bidragsärende Bild och form/projektbidrag Bokstart/projektbidrag Bokstart/språknätverk Centrala amatörkulturorganisationer Centrumbildningar Daglig träning för dansare Dansnät Folk- och skolbibliotek inköp av litteratur Fria aktörer dans/projektbidrag Fria aktörer dans/verksamhetsbidrag Fria musikgrupper/projektbidrag Fria musikgrupper/verksamhetsbidrag Fria aktörer teater/projektbidrag Fria aktörer teater/verksamhetsbidrag Fristäder Göteborgs bokmässa resor Internationell och interkulturell kulturverksamhet/verksamhetsbidrag Internationella nätverk Kollektivverkstäder utrustningsbidrag Konsthantverkskooperativ Kreativa platser Kulturexport Kultursamverkan förstärkning av scenkonsten Kultursamverkan/utvecklingsbidrag Kultursamverkan/verksamhetsbidrag Kulturtidskrifter/spridningsbidrag (utvecklingsstöd) Litteraturprojekt i utlandet Litteraturstöd/Barn- och ungdomslitteratur Litteraturstöd/Bildverk och serier Litteraturstöd/Facklitteratur

15 Beviljad Sökt belopp tkr, Andel (%) Andel (%) andel (%) av sökt Antal bidrags- Totalt sökt Antal av dem som Beviljat ansökningar av totalt sökt belopp belopp för dem Bidragsform sökande stöd, tkr beviljade bidrag fått bidrag belopp, tkr som beviljats som beviljats som beviljats stöd Litteraturstöd/Skönlitteratur Litteraturstöd/Utgivning Lokalhållande organisationer Läs- och litteraturfrämjande Läsfrämjande/Skollov Musik- och kulturskolor Musikarrangörer/projektbidrag Musikarrangörer/verksamhetsbidrag Musikutgivning (Fonogram)/Produktionsstöd Nat min Litteratur Nationella minoriteter/projektbidrag Nationella minoriteter/verksamhetsbidrag Organisationer inom bild- och formområdet Regional biblioteksverksamhet/verksamhetsbidrag Regional konsulentverksamhet Regional musikverksamhet Regionala museer/verksamhetsbidrag Romska kulturaktörer Samverkan med komponister Skapande skola Skådebaneverksamhet TDM-inst. verksamhetsbidrag Utställningsarrangörer inom bild och form Vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse Översättare resor/internationella utbyten Översättningsstöd/Drama Översättningsstöd/Internationellt Översättningsstöd/Nordiskt TOTALSUMMA

16 3.4 Strategisk kommunikation och omvärldsbevakning Kulturrådets externa kommunikation utgår från våra övergripande verksamhetsmål och strategiska prioriteringar. Enligt vår instruktion ska vi sprida information och kunskap om verksamheten. Centralt för Kulturrådets kommunikation är att stödja och synliggöra vår bidragsgivning. Våra främjande insatser är en grundläggande del av vår strategiska kommunikation. Vi beskriver dessa insatser mer detaljerat under respektive sakområde i årsredovisningen. För att öka räckvidden för kommunikationsinsatserna och nå nya målgrupper fortsatte vi under 2018 att utveckla den strategiska kommunikationen. Vägledande för hur vi kommunicerar är att myndigheten ska uppfattas som engagerande, trovärdig, öppen och utvecklande. Under 2018 fortsatte vi att ta tillvara digitaliseringens möjligheter att göra vår kommunikation och omvärldsbevakning mer effektiv, öppnare och mer tillgänglig. Vårt arbete med digitalisering utgår från Digital strategi för Kulturrådet Digital förnyelse av det offentliga Sverige har också varit en högt prioriterad fråga för regeringen. Sverige blir mer digitalt genom att alla myndigheter och offentliga verksamheter skapar en enklare, öppnare och mer effektiv förvaltning. Digitalt först är en princip som säger att digitala tjänster, när det är möjligt och relevant, ska vara förstahandsvalet i den offentliga sektorns kontakter med privatpersoner och företag. Det offentliga behöver samverka för att säkerställa förtroendet för offentlig sektor och förenkla tjänster och kontakter med myndigheter. Inom ramen för det digitala utvecklingsarbetet inledde vi under året en dialog med andra statliga myndigheter med kulturbidrag om hur vi kan informera gemensamt. År 2018 fortsatte också det omfattande arbetet med att ta fram en ny webbplats för myndigheten, och fokus var koncept, design och innehållsproduktion, inför lanseringen I början av 2018 lanserades också en ny webbplats för Bokstart, Kulturrådets satsning för att främja små barns språkutveckling. Under året hade vi ambitionen att nå ut till en bredare målgrupp, bland annat genom rörligt innehåll. De 54 videoklipp som Kulturrådet producerade och lanserade på Youtube hade cirka unika visningar, vilket är en ökning från cirka visningar Visningstiden har ökat med 76 procent. Antalet följare på Kulturrådets Facebooksida ökade med 14 procent jämfört med 2017, till cirka personer. Vi skickade ut 135 pressmeddelanden om bidragsfördelningar under året. Dessa synliggör effekterna av de statliga medel som gick till olika konstområden under 2018 och fick genomslag i nationell och lokal press. Sammantaget låg pressutskick och annan kommunikation till grund för inslag och artiklar. Den tjänst för mediebevakning som vi använder bedömer att 27 procent av dessa är positiva, 66 procent neutrala och 7 procent negativa. Kulturrådets kommunikation i sociala medier och press genererade sammantaget engagemang (likes, delningar och liknande). I syfte att förbättra Kulturrådets service gentemot våra användare lanserade vi under 2017 ett forum med frågor och svar på webbplatsen. Under 2018 fortsatte vi att vidareutveckla forumet, bland annat genom att lägga in vanligt förekommande frågor och svar. Besöken i forumet har fortsatt att öka och under året hade forumet nästan sidvisningar. Vi arrangerade flera konferenser och seminarier, både självständigt och i samverkan med andra myndigheter. Syftet var att främja samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande mellan lokala, regionala, nationella och internationella aktörer vars verksamhet har betydelse för kulturens utveckling. Som en del av uppdraget att verka för kulturens betydelse inom andra samhällsområden deltog vi på det kulturpolitiska konventet Folk och Kultur, med monter och fyra seminarier för att belysa konstens och kulturens roll i samhällsbygget. Konventet nådde främst målgrupperna tjänstepersoner och politiker från olika nivåer samt företrädare för olika branschorganisationer inom kulturområdet. På våra seminarier deltog sammantaget runt 450 personer. Vi fanns också tillgängliga för möten med representanter för kultursektorn och regionala företrädare i vår monter. Under 2018 deltog vi också med arrangemang i Almedalen under temat Kulturklyftan. Vi arrangerade ett seminarium med bland annat ordföranden för Arts Council England, sir Nicholas Serota, tillsammans med de myndigheter som ingår i Samverkansrådet för kultursamverkansmodellen. 3 Ett samarbete med nordiska 3. Kungliga biblioteket, Konstnärsnämnden, Kulturrådet, länsstyrelserna (genom Länsstyrelsen i Halland), Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Riksteatern och Svenska filminstitutet. 16 (74)

17 kulturmyndigheter resulterade också i ett seminarium. Cirka 200 personer såg seminarierna på plats, och filmerna från dessa livesändes och fick cirka 800 unika visningar på Youtube. Sveriges Radio intervjuade också sir Nicholas Serota i anslutning till seminariet, och en filmad intervju med Serota som Kulturrådet producerade fick cirka visningar. I filmen lyfter Serota bland annat fram konstens och kulturens värde i samhället samt vikten av internationellt och interkulturellt samarbete. Yttrandefriheten ligger till grund för den nationella kulturpolitiken och är en grundpelare för Kulturrådets bidragsgivning och övriga främjande verksamheter. Som en del i främjandet av kulturen som en dynamisk, utmanande och obunden kraft arbetade vi för att främja den konstnärliga friheten i flera sammanhang under året. På konferensen Konstnärlig frihet inom ramen för kulturpolitiken med runt 250 deltagare lyftes frågor om konstnärlig frihet i relation till kvinnors möjlighet att verka inom kultursektorn. Vi arrangerade konferensen i samverkan med Konstnärsnämnden och bjöd in regionala kulturchefer och andra företrädare för kultursektorn för att också diskutera hur vi kan motverka sexuella trakasserier. Konferensen webbsändes och filmerna från den fick cirka visningar. Yttrandefrihet och konstnärlig frihet var också centrala för konferensen Safe Havens som vi genomförde tillsammans med Malmö stad, som del av Sveriges ordförandeskap för Nordiskt ministerråd. Fler än 160 personer från ett stort antal länder deltog. Av dessa var ungefär 90 personer från Norden, 30 från andra europiska länder och 20 från andra delar av världen. Medverkande kom från USA, Italien, Österrike, Irland, Bahrain, Norge, Bangladesh, Palestina, Belgien, Kirgizistan, Storbritannien, Serbien, Kanada, Sydafrika, Danmark, Sudan, Egypten, Sverige, Finland, Schweiz, Frankrike, Libanon, Tyskland, Turkiet, Indien, Myanmar och Iran. Konferensen bedöms stärka samverkan mellan flera nordiska och internationella aktörer som på olika sätt arbetar för yttrandefriheten och för att skydda hotade konstnärer, journalister och författare. Kulturrådet skrev under året fyra debattartiklar där vi bland annat lyfte fram vikten av att värna yttrandefriheten och den konstnärliga friheten i relation till allas lika rättigheter och möjligheter att både skapa och ta del av konst och kultur. Vårt nya intranät KIN lanserades i slutet av 2017, och 2018 fortsatte vi arbetet med att implementera och utveckla det så att våra medarbetare ska ha tillgång till relevant information på ett och samma ställe. Omvärldsbevakning och omvärldsanalys är viktiga inslag när vi analyserar hur omvärldsfaktorer påverkar vårt uppdrag. Omvärldsbevakningen är integrerad i verksamheten, och under 2018 samlade vi kunskap genom omvärldsbevakning på olika sätt. Information kommer bland annat från inkomna ansökningar och redovisningar; möten med referensgrupper, bidragsmottagare, andra myndigheter, konferenser och seminarier, rapporter, medlemskap i organisationer, resor och annan bevakning. 3.5 Regionalt utfall Den geografiska fördelningen av Kulturrådets bidrag är en viktig indikation på hur väl våra bidrag medverkar till att göra kulturen tillgänglig för alla i hela landet. Under 2018 delade Kulturrådet ut bidrag för cirka 2,5 miljarder kronor totalt, varav drygt 2,1 miljarder kronor går att härleda till specifika regioner. Tabell 9 visar hur Kulturrådets bidrag fördelades över landet för åren Tabellen visar även hur regionerna preliminärt har vidarefördelat 1,2 miljarder för regional kulturverksamhet efter konstområde. 17 (74)

18 Tabell 9. Regionalt utfall , tkr Konst, Konstområdes- Litteratur, bibliotek Kronor Region museer och utställningar övergripande och kulturtidskrifter Teater, dans och musik Totalt /invånare Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Nationellt Internationellt TOTALSUMMA

19 Av Kulturrådets totala utfall på 2,5 miljarder kronor 2018 gick 55 procent till teater-, dans- och musikområdet. Områdets andel inkluderar de statliga medel som regionerna har vidareförmedlat genom kultursamverkansmodellen för regional kulturverksamhet. Motsvarande andel var 61 procent under 2017 och I kategorin Konstområdesövergripande ingår även de kultursamverkansmedel som regionerna har förmedlat till film, hemslöjd och konst- och kulturfrämjande verksamhet. Dessa konstområden ingår inte annars i Kulturrådets direkta bidragsgivning. Det finns stora skillnader mellan regionerna sett till det samlade utfallet: Västra Götaland står för 18 procent och Region Skåne och Stockholms län står för 12 respektive 11 procent av det totala regionala utfallet Den relativt låga andelen till Stockholm bör dock vägas mot att många statligt direktfinansierade centrala museer och scenkonstinstitutioner finns i Stockholmsregionen. Vi ger därför en mer komplett finansieringsbild i våra rapporter om den samlade statliga finansieringen. I de rapporterna kan den regionala spridningen av vissa beviljade medel komma att bedömas annorlunda än här. Gotland och Västerbotten har fått mest stöd sett till antal kronor per invånare. Främst gäller det bidrag till den regionala kulturverksamheten, där båda dessa län har fått stora bidragssummor i förhållande till antalet invånare. Flera av de bidrag som Kulturrådet fördelar har kategoriserats som nationella. Det gäller exempelvis bidrag till alliansverksamheter, centrumbildningar och kulturtidskrifter samt litteraturstöd. 3.6 Medfinansiering En av de faktorer som Kulturrådet tar med i bedömningen av en ansökan är om, och i så fall hur, den statliga bidragsgivningen kompletteras genom medfinansiering av regioner, kommuner eller andra aktörer. Detta gäller de flesta stödformer. Vi helfinansierar sällan verksamheter eller projekt utan har nästan alltid medfinansiering som krav. Medfinansieringen vägs in i bedömningen när det gäller bland annat fria teater-, dansoch musikgrupper, musikarrangörer, utvecklingsbidrag, stöd inom bild och form, regionala verksamheter i Stockholms län och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse. Under 2018 beslutade Kulturrådet om cirka 737 miljoner kronor i bidrag till dessa mottagargrupper. För andra bidrag gäller att finansiering från annat håll visserligen krävs för att verksamhet ska kunna bedrivas, men preciserad medfinansiering är inte avgörande för Kulturrådets bidragsbeslut. Det gäller bland annat stöd till Skapande skola, stöd till musik- och kulturskolor, efterhandsstöd till litteratur, stöd till bidragsmottagare eller ändamål som framgår av regleringsbrevet (till exempel scenkonstallianserna, lokalhållande organisationer och Hanaholmen). Under 2018 beslutade Kulturrådet om cirka 523 miljoner kronor i bidrag till sådana mottagare. Uppgifter om medfinansieringen inom kultursamverkansmodellen 2018 kommer inte att finnas tillgängliga förrän i mitten av Kulturrådet beskriver medfinansiering inom kultursamverkansmodellen för i en uppföljningsrapport som publicerades i december av Figur 1 visar att Kulturrådets finansiering 2018 utgjorde 48 procent av de bidrag som beviljades utanför kultursamverkansmodellen. Redovisningen utgår från informationen som lämnades i ansökningarna. De flesta som beviljas statligt stöd får dock inte hela det sökta beloppet, vilket gör att många aktörer sannolikt ändrar sina ekonomiska åtaganden efter förutsättningarna. Kulturrådet kräver därför in en reviderad ansökan med utgångspunkt i det slutligt beviljade beloppet, om vi bedömer att det är nödvändigt. Med andra ord kan vi endast få en tillförlitlig finansieringsbild i efterhand, när vi följer upp bidragsmottagarnas genomförda aktiviteter och ekonomiska redogörelser. 19 (74)

20 Figur 1. Finansieringsbild 2018 för beviljade bidrag (exklusive kultursamverkansmodellen) Stat, 48 procent Regioner/landsting, 11 procent Kommuner, 28 procent Egen finansiering, 13 procent 20 (74)

21 4 KULTURRÅDETS BIDRAGSGIVNING OCH ANDRA FRÄMJANDE ÅTGÄRDER I detta kapitel redovisar vi årets bidragsfördelning och andra främjande åtgärder såsom generella och särskilt riktade informationsinsatser samt vissa regeringsuppdrag. Figur 2. Kulturrådets direkt fördelade bidrag inom kultursamverkansmodellen och inom konstområden , tkr Konstområdesövergripande Kultursamverkansmodellen Teater, dans, musik och övrig scenkonst Litteratur, bibliotek Bild- och formkonst, och kulturtidskrifter museer och utställningar 4.1.Kultursamverkansmodellen Verksamhetsbidrag till regional kulturverksamhet Genom kultursamverkansmodellen skapas ett ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer. I det här avsnittet presenterar vi de olika insatser som vi har genomfört inom modellen. Inom ramen för modellen fördelas två typer av statsbidrag: verksamhetsbidrag och utvecklingsbidrag. Vi använder de regionala kulturplanerna som grund för våra beslut om vilka verksamhetsbidrag som ska gå till regionerna. Innan Kulturrådets styrelse fattar beslut om bidrag för regional kulturverksamhet sker också ett samråd med Samverkansrådets parter. 4 Bidragen gör det möjligt att upprätthålla en kulturell infrastruktur i hela landet, samtidigt som de ger utrymme för regionala prioriteringar och variationer. 5 Kulturrådets verksamhetsbidrag till de regioner som ingår i modellen har bidragit till att de i högre grad uppfyller de kulturpolitiska målen. Kulturrådet fördelade 2018 drygt 2 miljoner kronor av anslaget till regional kulturverksamhet som bidrag till civilsamhällets och de professionella kulturskaparnas arbete med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Möten, dialoger och publika arrangemang Under året hade Kulturrådet minst ett enskilt möte med de regioner som ingår i kultursamverkansmodellen. Samverkansrådets parter hade fyra möten på generaldirektörsnivå, där de diskuterade principiella frågor inom modellen. Kulturrådet arrangerar årligen en samverkanskonferens för att möjliggöra dialog mellan de regionala kulturcheferna och parterna i Samverkansrådet. Merparten av deltagarna vid samverkanskonferensen 2018 var mycket nöjda, och de uppskattade särskilt möjligheten till snabbmöten (så kallade speedmeetings) mellan regionerna och Samverkansrådets parter ett inslag som deltagarna gärna vill se en fortsatt utveckling av. Rundabordssamtal som samlar regionala företrädare har också blivit en viktig del för 4. Samverkansrådet har inrättats av regeringen och består av Kulturrådet (ordförande), Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket, länsstyrelserna (genom Länsstyrelsen i Halland), Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Svenska filminstitutet. 5. Genom bidragsfördelningen säkerställer vi att invånare i regionerna har god tillgång till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, läs- och litteraturfrämjande verksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, hemslöjdsfrämjande verksamhet och bild- och formverksamhet. 21 (74)