Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 KALLELSE U U 2014-il-il BARN OCH UTBILDNING Ledamöter kallas Ersättare informeras Barn- och utbildningsnämnden OBS! Tiden Sammanträde: , kl 09:00-12:00 Strategisammanträde: (Verksamhetspian 2015) , kl 13:00-15:00 Plats sammanträde: Kl 09:00-12:00 Rådhuset, Söderhamn Kl 13:00-15:00 Kulturens Hus, Söderhamn Inbjudna personalföreträdare: Beatrice Hagström, SACO Thomas Eriksson, TCO Agneta Höglin, LO Särskilt kallade: Alf Enbom, punkt 3, kl 09:00 Kerstin Vennberg, punkt 4-5, kl 09:10 Pernilla Lund, punkt 7-9, kl 10:30 Bo Wikström Ordförande OBS! Eventuellt förhinder anmäls till Yvonne Sundin på barn- och utbildningsnämndens förvaltningskontor, tfn för inkaflande av ersättare.

2 LDLL 1/Å\r1r1 FÖREDRAGNINGSLISTA Barn- och utbildningsnämnden BARN OCH UTBILDNING 1. Val av justerare 2. Upprop 3. Presentation av ny psykolog 4. Ekonomisk rapport BUN/2014/0018 (handlingar kommer i ett separat utskick) 5. Budget 2015 BUN/2014/ Yttrande över förslag till kommunal avfalispian BUN/2014/ Systematiskt kvalitetsarbete - kunskapsresultat och åtgärdsprogram för åk 6 och 9 BUN Systematiskt kvalitetsarbete rapporterade kränkningar april-september 2014 ; BUN/2014/ Yttrande över motion om en giftfri förskola BUN/2014/ Begäran om utökning av fristående pedagogisk omsorg BUN/2012/ Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m 12. Anmälan av delegationsbeslut BUN/2014/ Rapporter a) Kommunalfärhund för gymnasie- och vuxenutbildning i Hälsingland b) Lararlegitimationer 14. Förslag till nya ärenden 2

3 1 Ärende 5

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) JJU Datum Dnr BUN/2014/00 BARN OCH UTBILDNING Kerstin Vennberg Budget 2015 Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att budgeten för 2015 fördelas per program enligt framlagt förslag. Vidare beslutar nämnden om investeringar upp till ett totalbelopp om en miljon kronor per år. Ökade driftskostnader i form av kapitaltjänstkostnader motsvarande 200 tkr-250 tkr får rymmas inom ordinarie budgetram. 1 det fall investeringsbehovet förändras används budgeterade medel för kapitaltjänstkostnader till utbyte av möbler och utrustning. Ärendet Barn- och utbildningsnämndens nettobudgetram för 2015 uppgår till totalt tkr, ursprungsramen är tkr och beräknad tilläggsbudget tkr. Budgeten är beräknad per verksamhet (program) två positioner och innehåller en budgetreserv om 500 tkr. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Budgeten för perioden , som beslutades av kommunfullmäktige oktober 2011, ligger fast för alla fyra åren. För omvårdnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden sker dock en årlig anpassning av budgeten efter den demografiska utvecklingen. Nämndens verksamheter påverkas olika av demografianpassningen beroende på beräknad förändring av antalet barn eller elever per verksamhet. Inom budgetramen har nämnden att genomföra de inriktningsmål som kommunfullmäktige beslutat om samt att i övrigt genomföra den verksamhet som respektive nämnd ansvarar för. Nämnderna har stor frihet att besluta om omdisponeringar mellan verksamheter inom sin nettobudget, under förutsättning att inga principiella avsteg görs från av kommunfullmäktige beslutade mål och resultatkrav. 1 budgetramen för 2015 ingår en riktad satsning mot fritidshem, fritidslyftet, med 3 mkr. Dessutom fortsätter det kommunala kunskapslyftet. Budget 2015 innehåller en avsatt budgetreserv med 500 tkr. Under 2015 övergår de frivilliga skolformerna i ett gemensamt kommunalförbund och avsatt budget följer med i samband med övergången från och med Nämnden föreslås även besluta om investeringar upp till en miljon kronor för eventuella förelägganden avseende arbetsmiljöåtgärder. 1 det fall förelägganden inte förekommer används budgeterade tkr i kapitaltjänstkostnader till utbyte av möbler och utrustning.

5 2 (3) Barn- och utbildningsnämnden Bokslut Årsbudget Prognos Årsbudget Gymnasieslirskola Kostnader lnthkter Nettokostnad gymnasiesärskola Kulturskola Kostnader Intäkter Nettokostnad rerksa,n het Administration Kostnader, administration Kostnader, politisk verksamhet Intäkter, administration Budgetreserv 500 Nettokostnad administration Förskola Kostnader Intäkter Nettokostnadfdrskola Grundsärskola Kostnader Intäkter Nettokostnadgrundsärskola Grundskola Kostnader Intäkter -Il lo Nettokostnad grundskola Gymnasieskola Kostnader varav inte rkonununal ersättning * Intäkter il varav inte rkonnnunal ersättning * Nettokostnadgy,nnasieskola Fritidshem Kostnader Intäkter Nettokostnadfritidshemn Förskoleklass Kostnader Intäkter Nettokostnadforskoleklass Summa kostnader Summa intlikter Nettokostnad Nettoram Summa

6 3 (3) Ekonomiska konsekvenser Den föreslagna budgeten för 2015 ryms inom tilldelad budgetram. Budget 2015 har räknats fram utifrån kända kostnads- och intäktsökningar samt de prisantaganden som använts i beräkningen av nämndernas budgetramar. För att få en budget i balans är det beräknat med viss verksamhetsanpassning till följd av förändrade barn- och elevunderlag. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Tomas Hartikainen Förvaltningschef Kerstin Vennberg Verksamhetsekonom

7 UDEFHLMNS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BUDGET Uppdaterad oktober 2014 r] r r rj II. 1L il 1\ 1 JJJJJ J JI j 1

8 Förskola Fritidshem F-klass Grundskola Gymnasiesar Gymnasiesk Förändring elevantal och demografijustering Utgångsläge Prognos antal antal barn/elever barn/elever Antal barn/elever budget Fl 2 r rj JIi ; \ [Vin : ri i iiii ij JJr.jJJJJ JI 2

9 SÖDElHtMNS KMMUN PRISANTAGANDEN För uppräkning av nämndernas budgetramar: Arbetsgivaravgifter 39,1% 38,5% 38,5% 38,5% Löner 3,0% 3,0% 2,5% 2,5% Övriga kostnader 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% Intern ränta 4,5% 3,0% 3,0% 3,0% Interna lokaler 0% 0% 0% 0% Avgifter/Bidrag 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% BUN:s övriga uppräkningar: Höjning av kost 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% taxan (2,6%) (3,14%) (2,4) (5,98%) Höjning av städ 3% 3% 3% 0% taxan (3%) (0%) (0%) IT-priser 3,5 % 2,5% (1,0%) rj I1 3

10 SÖCERH4MNS RMMUN Budget 2015 Verksamhet Tkr 45Gymnasiesrskola Kulturskola Administration Förskola Grundsärskola Grundskola Gymnasieskola Fritidshem Förskoleklass Nettobudget r [j -u-jj jjj\j)j j j 6

11 SÖOERHAMNS KOMMUN Budget Gymnasiesärskola.47 Kulturskola 60 Administration 62 Förskola.63 Grundsärskola 64 Grundskola B65 Gymnasieskola *68 Fritidshem *69 Förskoleklass r rj )illij jjj\j)jjj 7

12 SÖDERHMNS KMMUN Förutsättningar Förskola 17 barn/3,0 tjänst (förskolelyftet) Fritidslyft 3,0 mkr Kommunalförbund gymnasieutbildning Ny resursfördelningsmodell för personalresurser i grundskolan, med socioekonomisk omfördelning Migration organisation, förstärkning nyanlända ( PUT-peng ) r r rj.l) JJLLJJ I \ \I\I jj3jjj jj 4

13 SDERH&MNS K)MMUN Förstärkning nyanlända ( PUT-peng ) Söderhamns kommun får ett bidragsbelopp för nyanlända personer med permanent uppehållstillstånd (PUT) som betalas ut under två år. Bidraget avseende personer i åldern 0-20 år fördelas till barn- och utbildningsförvaltningen med 90% av kommunbidragsbeloppet. Av bidragsbeloppet fördelas sedan 65% ut till verksamheten. Resterande 35% används till finansiering av centrala kostnader bland annat samordnarfunktion och delar av centrala elevhälsan. (Gäller för 2015) Säkerställer att bidragsbeloppet betalas ut till verksamheten, utifrån det antal barn och elever som är berättigade till bidragsbeloppet och som finns i verksamheten vid avläsningstillfället. Beloppet kan då direkt omsättas till resurser i verksamheten. Resursförstärkningen ska användas till särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap skollagen (SFS 2010: ). Betalas ut till rektor med belopp per elev och månad r rj )Jii±Li IJ.\iiiIi :1

14 cfo U0 1 Söderhamns kommun Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förslag till nya ärenden Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att frågan behandlas på nämndens novembersammanträde i samband med ärendet om budget för Ärendet Nedanstående fråga väcks på sammanträdet: Alexandra Gard (S) undrar vad som händer med språkassistenter när projektet tar slut. Projektet finansieras genom den sociala investeringsfonden. Beslutet skickas till Nämndsekreteraren

15 9 pujv

16 - Det CD TJÄNSTEUTLÅTANDE j 0 DnrBUN/2014/0115 IJ Datum (2) Barn och Utbildning Tomas 1-lartikainen Yttrande över kommunal avfalispian Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Alternativ 1 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens yttrande och anta det som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Alternativ 2 Att säga NEJ till barn- och utbildningsförvaltningens förslag till yttrande. Ärendet Enligt milj öbalken ska varje kommun ha en avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Den kommunala avfallshanteringen står inför en rad stora utmaningar som alla ska bidra till ett långsiktigt hällbart samhälle. För att nå dit måste renhållningsverksamheten hela tiden utvecklas så att den kan ta hand om det avfall som produceras. Samtidigt måste vi tillsammans sträva mot att återvinna och återanvända mer för att på så vis minska avfallsmängderna. Förslag till avfallsplan för Söderhamns kommun är framtagen i samarbete mellan Söderhamns kommun, Söderhamn NÄRA och samtliga Hälsingekommuner, under ledning av Sweco. Kommunstyrelsen har berett barn- och utbildningsnämnden att yttra sig över förslag till avfallsplan. Ärendet har remitterats till berörda instanser och i enlighet med miljöbalken varit urställt för granskning fram till och med den 6 november. Tidigare beslut Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Förslaget till kommunal avfallsplan har tagits fram i samverkan med övriga kommuner i Hälsingland och den bedöms följa de strikta nationella krav som ställs på kommunerna. Förslaget är genomarbetat och tydligt vilket framgår av ärendet och bilagorna. Ledstjärnorna i avfallsarbetet är tilltalande och de föreslås vara: ska vara lätt för alla konimuninvånare att göra rätt. - Renhållningsarbetet ska vara hållbart och långsiktigt, där vi förebygger uppkomsten av avfall med omtanke på kommande generationer. - Det ska finnas en helhetssyn där hela kedjan i avfallshanteringen finns med. - Renhållningsarbetet ska vara robust och arbetet ska ske systematiskt och effektivt.

17 2 (2) Barn- och utbildningsnämndens verksamheter blir indirekt och direkt berörda i flera avseenden. Det gäller framför allt inom matavfall från skolor och förskolor samt hantering av miljöfarligt avfall så som batterier och elektronik. Indirekt berörs skolor och förskolor genom utbildningsinsatser och attitydförändringar som långsiktigt krävs för att uppnå målen. De direkta utbildningsinsatserna ryms mycket väl inom de nationella styrdokumenten. La roplaner och kurs-/ämnespianer beskriver återkommande vikten av milj ömedvetande och det långsiktigt hållbara samhället. Strategierna för förbättringsarbetet ligger i linje med det arbete som utförs inom barn- och utbildningsförvaltningen och det gäller att skapa samsyn med de kommunala verksamheterna hur vi antar och genomför förbättringsarbetet under perioden Under den senaste mandatperioden har vi framför allt inom förskolan deltagit i utvecklingsproj ekt rörande matavfall, med gott resultat. Barn- och utbildningsförvaltningen har inte något sa rskilt att erinra i det föreliggande forslaget till avfahsplan för Söderhamns kommun och föreslår därför barn- och utbildningsnämnden att tillstyrka förslaget i sin helhet. Beslutsalternativ 1 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens yttrande och anta det som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Ekonomiska konsekvenser Vissa ekonomiska konsekvenser finns grovt beskrivna i förslaget från kommunstyrelsen. För barn- och utbildningsnämndens del är det en grannlaga uppgift att peka på vilka direkta kostnader som uppkommer och det torde vara nästa steg att bedöma kort- och långsiktiga kostnader i förhållande till formulerade strategier och mål. Beslutsalternativ 2 Att säga NEJ till barn- och utbildningsförvaltningens yttrande. Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, (KS/20 12/03 79) Tomas Hartikainen

18 Söderhamns kommun PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum LO OS DnrKS/2012/0379 Kommunal avfalisplan i samarbete inom Hälsingland Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna handlingar i förslag till Kommunal avfallsplan och ställa ut förslaget för granskning under fyra veckor i enlighet med miljöbalken, samt skicka förslaget på remiss till berörda instanser. Ärendet För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Milj öbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Förslaget till Kommunal avfallspian är nu klart och beslut skall tas om dokumenten kan godkännas för utställning i fyra veckor. Beslutsunderlag Utställningsdokument Tjänsteutlåtande Beslutet skickas till Enligt sändlista. Vid protokollet JennyEkdahl Ordförande Sven-Erik Lindestam Justerare Lennart Gard Rätt utdraget intygar:

19 Avfalispian Söderhamns kommun En introduktion till den kommunala avfallsplanen och hur den påverkar dig. Planen ärframtagen i samarbete mellan samtliga kommuner i Hälsingland. SÖDER HAMN

20 genom Därför gör vi en avfalispian Enligt Miljöbalken måste varje kommun ha en avfallspian. Syftet med avfalispianen är att tydligt visa vilka ambitioner kommunen har på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också ett viktigt dokument som ger en helhetsbild över avfallshanteringen, så att politiker. invånare och verksamheter kan se att utvecklingen går åt rätt håll. Det här säger lagen att vi ska göra Det är hårt reglerat i lag vilket ansvar en kommun har i allt som rör avfallsfrågor. Kommunen har ansvar för att omhänderta kommuninvånarnas hushållsavfall. Det innefattar även administration och service. Renhållningen kan skötas i egen regi eller helt eller delvis läggas ut på entreprenad. Varje kommun har en skyldighet att upprätta en kommunal renhållningsordning som ska innehålla föreskrifter, avfal Isplan och en renhållningstaxa. Renhållningsordningen beslutas av kommunful 1- mäktige. Länsstyrelsen och kommunens til Isynsmyndighet ansvarar för tillsyn, anmälningar, till ståndsärenden och rnyndighetsbeslut enligt gällande regelverk. Utmaningar Den kommunala avfallshanteringen står inför en rad stora utmaningar, som alla ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. För att nå dit måste renhållningsverksamheten hela tiden utvecklas så att den kan ta hand om det avfall som produceras. Samtidigt måste vi tillsammans sträva mot att återvinna och återanvända mer för att på så vis minska avfallsrnängderna. Du kan läsa mer om utmaningarna 1 Avfalisplan del 3, underlag. Avfallstrappan Avfallstrappan är ett lagstadgat EU-direktiv som syftar till att minska soprnängderna. 1 den mån det är möjligt ska det förhindras att avfall uppstår över huvud taget förbättrade produk tionsmetoder och förändrade konsumtionsmönster.

21 Ledstjärnor Fyra ledstjärnor föreslås vägleda vårt avfallsarbete de kommande fem åren. De innebär att: * Det ska vara lätt för alla kommuninvånare att göra rätt. * Renhållningsarbetet ska vara hållbart och långsiktigt, där vi förebygger uppkomsten av avfall med omtanke om kommande generationer. * Det ska finnas en helhetssyn där hela kedjan i avfalls hanteringen finns med. * Renhållningen ska vara robust och arbetet ska ske systematiskt och effektivt. Strategier och mål För att nå avfalisplanens mål fram till 2020, finns en rad delmål som ska uppfyllas. Delmålen ska nås genom olika strategier som omfattar alla aspekter på modern renhållning. Det innebär bland annat övergripande mål som att avfalishanteringen ska ingå som en naturlig del i kommunens samhällsplanering och att information om renhållning ska utvecklas. Avfalispianen innehåller även delmål och strategier som rör farligt avfall, ökad källsortering, hantering av grovavfall, latriner och nedlagda deponier. Förväntade konsekvenser Syftet med avfallspianen är att göra det tydligt vilka ambitioner kommunen har på avfallsområdet och vilka de förväntade konsekvenserna blir för miljön, kommunen, våra invånare och verksamheter. Det viktigaste som ska uppnås i den nya avfallsplanen är ökad återvinning och återanvändning och minskad resurs förbrukning. Källsortering och insamlande av farligt avfall ska öka genom att kommuninvånarna ska få större kunskap och förståelse för kretsloppet och ett hållbart samhälle. Uppföljning Eftersom avfalisplanen sträcker sig över fem år och innehåller en rad delmål kommer den att be höva följas upp. Uppföljningen görs för att alla inblandade ska veta hur det går och vilka resultat åtgärderna i delmålen har gett. Uppföljningen är också viktig så att alla invånare, politiker och övriga intressenter ska kunna ta del av och förstå vad som görs i avfallsplanens olika delprojekt. Avfallsplanen uppdateras årligen.

22 6 Vill du veta mer? Vill du fördjupa dig i den nya avfalispianen för behöver du ta del av tre dokument: 1 Strategier och mål Strategier och mål talar om vilka mål kommunen har satt upp för verksam hetens alla delar och vilka strategier vi valt för att nå målen. 2 Åtgärder Åtgärdsprogrammet visar vilka åtgärder och aktiviteter som ska göras i varje mål, vem som bär ansvaret och när det ska göras fram till och med år Underlag Underlaget förklarar hur vi tänkt när avfallsplanen arbetats fram. Det innehåller alla faktorer som planen bygger på och tar avstamp i ramverk från riksdagen och EU. Underlaget innehåller allt från styrande faktorer, befolkningsunderlag och framtidstrender till insamlingsrnängder, hur nöjda vi är med renhållningen och en hel del annat. Det finns även en sammanfattning av strategier, mål och åtgärder. Avfalispianen på samråd Avfallsplan för Söderhamns kommun är framtagen i samarbete mellan Söderhamn kommun, Söderhamn NÄRA och samtliga kommuner i Hälsingland. Planen är utställd för samråd 24 september november Du är välkommen att lämna synpunkter på dokumenten. Synpunkter på avfalispianen Dina synpunkter måste lämnas skriftligt senast den 6 november. Märk dokumentet med ärendenum mer KS/2012/0379 och lämna till Rådhusets reception, skicka till kommunstyrelsen@soderharnn.se eller per brev till Söderhamns kommun Kommunstyrelsen KS/20 12/ Söderhamn Frågor under samrådstiden Margareta Öm Liljedahl, miljöstrateg på kommunstyrelseförvaltningen margareta.ornliljedahlsoderhamn.se, Christina Åström, renhållningschef på Söderhamn NÄRA christina.astrom@soderhamnnara.se, Tillgång till dokument Avfallsplanens dokument finns att ladda ner från Under samrådstiden finns avfallsplanen utställd i förvaltningshuset och stadsbiblioteket i Söderhamn. SÖDER

23 CE n - 1 Avfalispia n Söderhamns kommun Framtagen i samarbete mellan samtiiga kommuner i Hälsingland. Del 1 Strategier och mål Kommunstyrelseförvaltningen Söderhamn i augusti 2014 )UULI HAMN

24 Kommunal Avfalispian Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Strategier och mål Antagen i kommunfullmäkfige XX-XX Version

25 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också viktigt att ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Kommunala avfallsplanen är framtagen i en process där Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamns kommun medverkat. En projektgrupp med representanter från de sex kommunerna har tillsammans med extern resurs (Sweco) drivit arbetet. Avfallsplanen gäller för perioden Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsdokument och ett underlagsdokument som beslutas i kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Dokumentstrukturen framgår nedan där denna del är skuggad: Avfall spi an Underlag Avfalispian Strategier och mål Avfalispian Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Underlaget fastställs ej kommunfullmäktige då det kan ändras årligen. Utifrån behoven har en prioritering gjorts för den kommande perioden, vilket har resulterat i avfallsplanens mål, strategier och åtgärder. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod. Åtgärdsprogrammet anger de specifika åtgärder som varje berörd aktör har till uppgift att genomföra under perioden för att målen ska kunna nås. Åtgärdsprogrammet kan revideras årligen, se uppföljning sida 13.

26 Varje år ska uppföljning av strategier och mål genomföras. Uppföljningen tillsammans med en analys om förändrade förutsättningar ligger sedan till grund för en årlig revidering av åtgärdsprogrammet.

27 INNEHÅLL AVFALLSHANTERING ÅR System och ansvar 1 Styrkor och svagheter 2 UTMANINGAR FÖR AVFALLSHANTERINGEN 3 STRATEGIER OCH MÅL 5 Ledstjärnor 6 Övergripande 7 Förebyggande av hushålisavfail 7 Källsortering hushåiisavfall 7 Farligt avfall 8 Matavfall 8 Grovavfall 9 Latrin och siam från enskilda brunnar 9 Nediagda deponier 9 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 11 Miijökonsekvenser 11 Ledstjärnor 11 UPPFÖLJNING 13 FÖRKLARINGAR 14

28 AYFALLSHANTERING ÅR 2013 SYSTEM OCH ANSVAR Kommunerna ansvarar för att omhänderta hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunfullmäktige ansvarar för att fastställa kommunal renhållningsordning med föreskrifter och avfallsplan och att besluta om renhållningstaxa. Alla hushåll är skyldiga att sortera ut avfall enligt av kommunfullmäktige beslutat system (minimum farligt avfall, tidningar och förpackningsmaterial). Kommunens utsedda renhållare ansvarar för att ombesörja det kommunala ansvaret med att insamla och omhänderta hushållsavfall och därtill hörande administration och service. Grovavfall hanteras på likartat sätt där hushållen dels kan få grovavfall hämtat vid fastighet och dels kan lämna avfallet vid en åte,vinningscentral (ÄVC). 1 Hälsinglands kommuner samlas det mesta kärlavfallet in som blandat brännbart/matavfall för transport till avfalisförbränningsanläggningar för energiutvinning (fjärrvärme, el). Söderhamn inför utsortering av matavfall. 1 flerbostadshus är fastighetsägare ansvarig för att informera boende om gällande regler om avfallshantering och att tillhandahålla utrymmen och ge förutsättningar i övrigt för att ordna avfalishantering. Förpacknings- och tidningsmaterial som normalt lämnas vid åteivinningsstationer (ÅVS) ansvarar producenterna för att samla in och omhänderta (ej kommunen). Ansvaret för verksamheternas avfall åligger verksamhetsutövarna. Länsstyrelsen och kommunens tillsysnkontor ansvarar för tillsyn, anmälningarltillståndsärenden och myndighetsbeslut enligt gällande regelverk. 1 underlaget framgår fakta och statistik om den kommunala avfallshanteringen. 1

29 STYRKOR OCH SVAGHETER Kommunerna tar varje år fram statistik i branschföreningen Avfall Sveriges Avfall web. Under 2012 och 2013 genomfördes dessutom plockanalys och kundenkät. Resultat redovisas mer utförligt i underlagsdelen. Utifrån detta kan styrkor och svagheter sammanfattas enligt följande; STYRKOR God standard AVC Låga avfallstaxor God nöjdhet avfallshantering villaägare (ej Nordanstig) God nöjdhet avfalishantering fritidshus God nöjdhet hämtning kärlavfall God nöjdhet besök ÅVC (ej Nordanstig) Liten mängd grovavfall Låga service- och administrationskostnader inki AVC (ej Ljusdal) Låga insamlingskostnader kärlavfall (Bollnäs, Hudiksvall, Ovanåker) KOMMENTAR Generellt upprustade Jämförelse nationell statistik Kundenkät Kundenkät Kundenkät Kundenkät Jämförelse nationell statistik Jämförelse nationell statistik Jämförelse nationell statistik Matavfallsinsamling påbörjad i Södehamn SVAGHETER Dålig nöjdhet information Hög andel förpacknings- och tidningsmaterial i kärlavfall Separat insamling av matavfall saknas, utom i Söderhamn Höga behandlingspriser förbränning KOMMENTAR Kundenkät Plockanalys Nationellt miljömål Jämförelse nationell statistik Skev fördelning öppettider AVC (lite kväll/helg) Stor andel enskilda avloppsanläggningar 2

30 mål samhällsutvecklingens regionens UTMANINGAR FÖR AVFALLSHANTERENGEN En avfallspian ska möta behovet av att utveckla hanteringen av såväl det befintliga avfallet som de föremål som istället för att bli avfall kan hitta nya användare och nya användningsområden. Dessa behov bestäms av: och regler som sätts av EU, riksdag, regering och nationella myndigheter tekniska, sociala och politiska dimensioner specifika aktuella förutsättningar form av invånare, avfalisfiöden och befintlig infrastruktur för avfallshanteringen Dessa områden finns närmare beskrivna i Avfallsplanens underlagsdel. 1 det följande redogörs kortfattat för vilka utmaningar som följer av dess punkter. Miljö- och resursfrågornas utrymme den offentliga debatten varierar stort över tiden. Den långa trenden är dock att de långsiktiga hållbarhetsfrågorna blir allt viktigare både för enskilda individer, för företag och organisationer och för politiska beslutsfattare. Det innebär att förväntningarna på slutna, effektiva och rena kretslopp ökar vilket förutsätter en fortsatt utveckling av teknik och kompetens inom avfalishanteringen. Exempel på aktuella krav är förväntningar på att minska avfallet inom livsmedelssektorn samt ta vara på matavfallets energiinnehåll. Konkurrensen om avfallets resursvärden och uppdraget att ta vara på det ökar. En allt snabbare teknikutveckling innebär både en utmaning att kunna ta hand om nya produkter och nya material och en möjlighet att utveckla nya metoder för avfallshanteringen. Den politiska inriktningen från EU-nivå och nedåt kan beskrivas som en strävan att minska avfailsmängderna och åstadkomma resurseffektiva och giftfria kretslopp. Avfallshierarkin eller avfallstrappan åskådliggör den grundläggande strategin i detta arbete. Avfallshierarkin är fastställd på EU-nivå och ska tillämpas i lagstiftning och avfallsplaner på både nationell och lokal nivå. 3

31 Avfall Sverige Avfalistrappan. 4

32 STRATEGIER OCH MÅL Övergripande mål och riktlinjer EU direktiv Nationella miljömål Nationell avfallsplan [ Strategier Strategier som visar det arbetssätt som ska tillämpas för att nå de övergripande målen Åtgärdsprogram Åtgärder som visar tydliga delsteg på vägen mot målen Mål Preciserade mätbara mål i kommunerna utifrån övergripande mål och riktlinjer 5

33 Inledningsvis anges de Ledstjärnor som avses vara vägledande för alla beslut och åtgärder inom Hälsinglands avfallssektor. Ledstjärnorna har varit vägledande hela processen med framtagande av nya kommunala avfallsplaner. Strategier och mål är sedan indelade i ett antal delområden som avser att täcka in avfallsområdets alla perspektiv, utifrån den kommunala avfallsplanens ansvarsområde. Strategier och mål utgör en prioritering av avfallsarbetet för den kommande planperioden. 1 avfallsplanens underlagsdel finns dessa delområden belysta utifrån en utvärdering av tidigare avfallsplan och de samlade behov som har framkommit avfallspianeprocessen. För varje delområde har det fastställts mål som är mätbara. Till dessa mål har det kopplats strategier som visar på det arbetssätt som generellt ska tillämpas för att nå de preciserade målen. 1 det separata åtgärdsdokumentet finns därtill specificerade praktiska åtgärder angivna som utgör tydliga delsteg på vägen mot målen. LED STJÄRNOR Fyra ledstjärnor föreslås vägleda avfallsarbetet i Hälsingland den kommande femårsperioden: Lätt att göra rätt - Enkelt att sortera och lämna avfall - Pedagogisks information - Incitament - Goda exempel Hållbart - Omtanke om kommande generationer - Förebyggande av avfall - God arbetsmiljö - Fungera över tid Helhetssyn - Se hela kedjan i avfallssystemet - Omvärldsanalyser - Samordning - Effektivitet Robusta system - Systematiskt arbetssätt - Analys av konsekvenser 6

34 ÖVERGRIPANDE Övergripande för samtliga områden STRATEGIER Utveckla information och kommunikation med återkoppling till hushåll Kommunen ska vara ett föredöme gällande förebyggande, återanvändning, källsortering av hushållsavfall och hantering av farligt avfall Prioritera mindre klimatbelastande transporter Avfallshantering ska ingå som en naturlig del i kommunens samhällsplanering Arbeta med incitament som stödjer avfallsplanens mål FÖREBYGGANDE AV HUSHÅLLSAVFALL Det vill säga det arbete som sker innan avfall uppstår STRATEGIER Fortsätta att använda samt utveckla återvinningscentraler som en plats för återbruk Förebyggande av avfall och återanvändning av produkter ska alltid prioriteras Påverka konsumtion och attityder särskilt rörande vikten av att minska matavfall MÅL ÅR 2020 (BASÅR 2013 OM INTE ANNAT ANGES) 1. Minst 75 % av hushållen ska vara ganska eller mycket nöjd med möjligheten att lämna till återbruk vid AVC (ej mätt tidigare) 2. Matsvinnet per portion ska minska i kommunal offentlig verksamhet (nivån bestäms samråd med kommunernas kostorganisationer) KÄLLSORTERING HUSHÅLLSAVFALL Det vill säga det arbete som hushåll och företag utför när avfall uppstått och det ska sorteras rätt STRATEGIER Det ska vara enkelt att sortera och lämna sitt avfall Matavfall ska källsorteras Identifiera de mest frekventa avfallsslagen och öka servicen för insamling av dessa Arbeta för att återvinningsstationerna är estetiskt tilltalande, välstädade och har god tillgänglighet 7

35 Bevaka utvecklingen gällande fastighetsnära insamling av förpacknings- och tidningsmaterial och vid behov initiera insatser Mål år 2020 (basår 2013 om inte annat anges) {ÄL ÅR 2020 (BASÅR 2013 OM INTE ANNAT ANGES) 3. Mängden insamlat kärlavfall ska minska till <210 kg/person 4. Farligt avfall samt elavfall ska inte förekomma i kärl- och säckavfallet 5. Förpacknings- och tidningsmaterial ska på sikt inte förekomma i käri- och säckavfallet. Till 2020 ska mängden understiga 70 kg/person (98 kg år 2012). 6. Minst 75 % av hushållen ska vara ganska eller mycket nöjd med information om sortering av hushållsavfall (67% år 2013) FARLIGT AVFALL Det vill säga insamling, transport och behandling av utsorterat farligt avfall STRATEGIER Det ska vara enkelt att sortera och lämna sitt farliga avfall Identifiera de mest frekventa farligt-avfalls-slagen och öka servicen för insamling av dessa Öka kunskapen kring farligt avfall bland hushållen System för insamling och mellanlagring av farligt avfall ska vara säkert och uppmuntra till hög insamlingsgrad MÅL ÅR 2020 (BASÅR 2013 OM INTE ANNAT ANGES) 7. Minst 80 % av hushållen ska vara ganska eller mycket nöjd med information om sortering av hushållens farliga avfall (75% år 2013) 8. Minst 80 % av hushållen ska vara ganska eller mycket nöjd med tillgänglighet för att lämna hushållens farliga avfall (69% år 2013) MATAVFALL Det vill säga insamling, transport och behandling av matavfall STRATEGIER Energi och näring i källsorterat matavfall ska nyttiggöras i enlighet med nationella mål/krav. Erfarenheter ska återföras till hushåll 8

36 1 MÅL ÅR 2020 (BASAR 2013 OM INTE ANNAT ANGES) 9. Minst 50 % av matavfallet ska källsorteras. Målet är att insamlat matavfall skall energiutvinnas utifrån bästa möjliga klimatnytta och återtörsel av näring ska vara påbörjad GROVAVFALL Det vill säga insamling, transport och behandling av grovavfall STRATEGIER Hushåll ska kunna lämna grovavfall på ett enkelt sätt MÅL ÅR 2020 (BASÅR 2013 OM INTE ANNAT ANGES) 10. Minst 70 % av hushållen ska tycka att det är ganska eller mycket enkelt att lämna eller på annat sätt bli av med grovavfall (69 % år 2013) 11. Minst 90 % av hushållen ska vara ganska eller mycket nöjd efter besök vid kommunens återvinningscentral LATRIN OCH SLAM FRÅN ENSKILDA BRUNNAR Det vill säga insamling, transport och behandling av latrin och siam från enskilda brunnar STRATEGIER Följa och anpassa verksamheten utifrån den nationella utvecklingen Säkerställa god arbetsmiljö vid latrin och slamtömning 1 MÅL ÅR 2020 (BASÅR 2013 OM INTE ANNAT ANGES) 12. Antalet latrinkärl ska minska med minst 60 % NEDLAGDA DEPONIER 1 STRATEGIER Arbete med undersökning och åtgärder av nedlagda deponier ska ske i samråd mellan kommuner och Iänsstyrelse 9

37 MÅL ÅR 2020 (BASÅR 2013 OM INTE ANNAT ANGES) 13. Alla nedlagda kommunala deponier med riskklass 1 och 2 ska vara undersökta enligt MIFO 21 och behov av åtgärder fastställda. Ett åtgärdsprogram ska tas fram inklusive ansvar och finansiering 1 MIFO fas 1 är en orienterande studie. Riskklassningen av området görs utifrån besök på platsen och tillgängliga uppgifter om vilken verksamhet som bedrivits, vilka ämnen som hanterats m.m. MIFO fas 2 är en översiktlig undersökning av föroreningssituationen på platsen. Syftet är främst att kontrollera om det finns föroreningar och i vilka halter dessa förekommer samt spridningsvägar. 10

38 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER Vid genomförandet av de åtgärder som föreslås i planen kan både positiv och negativ miljöpåverkan uppstå. Följande miljöbedömning är gjord av arbetsgruppen. Förväntad betydande positiv miljöpåverkan vid genomförande av avfallsplanen är: Minskad resursförbrukning genom ökad återanvändning och återvinning. Minskade koldioxidutsläpp från vägtrafiken genom rötning till biogas, vilken kan ersätta fossila fordonsbränslen. Ökad miljömedvetenhet. Betydande negativ miljöpåverkan som skulle kunna uppstå vid genomförande av avfallsplanen är: Risk för ökade utsläpp av klimatpåverkande gaser på grund av ökade transporter vid separat insamling och rötning av matavfall. LED STJÄRNOR Avfallsplanens genomförande bedöms ge främst positiva effekter på ledstjärnorna. Nedan sammanfattas avfallsplanens intentioner kopplat till ledstjärnorna. LÄTT ATT GÖRA RÄTT Planen innehåller strategier, mål och åtgärder som avser att förenkla för invånare att källsortera och lämna hushållsavfall till rätt ställe, exempelvis förpackningar, farligt avfall och grovavfall. HÅLLBART Planen syftar till att för sträva uppåt i EUs avfallshierarki många avseenden, som att förebygga avfall via minskad konsumtion, öka förutsättningarna till återanvändning och ökad återvinning av förpackningar och grovavfall. Minimering av deponering och säkerställande av att nedlagda deponier ej blir ett framtida miljöproblem fortsätter under perioden. 11

39 HELHETSSYN Bättre källsortering medför normalt lägre kostnader främst gällande förpackningar och tidningsmaterial. Ledstjärnan helhetssyn, som inkluderar effektivitet, ska vara vägledande som ett utvärderingskriterium vid utredningar som berör transporter av avfall. ROBUSTA SYSTEM 1 föreskrifter om avfallshantering avses god arbetsmiljö säkerställas genom att enas om regler vid exempelvis hämtning av kärlavfall och siam från enskilda brunnar. 12

40 UPPFÖUNING 1 Planen ska årligen följas upp med Avfall Hälsingland som ansvarig. 1 maj månad sammankallas utsedd projektgrupp till ett möte där summering av föregående års verksamhet presenteras följt av en diskussion gällande behov av revidering av åtgärdsdokument. Vid behov kallas även lokala arbetsgrupper. Efter mötet färdigställs summering samt förslag på reviderat åtgärdsprogram för lokal förankring. Större avvikelser från ursprungligt åtgärdsprogram ska godkännas politiskt på sedvanligt sätt. / - 1/4 Framtagande av statistik 1/7-1/9 lokal förankring 1/4-1/5 Summering och planering 1 1/61fl Färdigställande av summering och åtgärdsprogram 1/5-1/6 Genomförande av ärligt revideringsmöte 13

41 Matavfall Latrin Farligt Avfall Hushållssopor FÖRKLArnNGAR BEGREPP Avfall Sverige Centrala uppsamlingsplatser Delade kärl Farligt avfall Förebyggande av avfall Grovavfall Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall FÖRKLARING Rikstäckande branschorganisation där kommuner och företag är medlemmar. Arbetar för att hjälpa medlemmarna i dess utveckling av avfalisverksamheten och agerar som lobbyist mot myndigheter och samhälle. Plats där flera fastighetsägare fått godkännande om att lägga sitt kärlavfall (matavfall och brännbart) i gemensamma behållare. Används exempelvis vid förhindrande transportförhållanden eller när fastighetsägare vill effektivisera hämtningsarbetet (lägre avgifter). Två fastighetsägare som överenskommer om att dela abonnemang på ett kärl. Används exempelvis när fastighetsägare vill effektivisera hämtningsarbetet. Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt. Formellt sett avfall som är markerat med * bilaga 2 till Avfallsförordningen 4. Åtgärder som vidtas för att hindra att avfall uppkommer. Exempelvis minimera inköp av skolmat, undvika inköp av produkter eller lämnande av använda saker till återanvändning. Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl Från hushåll: och brännbart som läggs kärl. - Grovavfall och siam från enskilda avloppsanläggningar avfall som omfattas av producentansvar 2 Från verksamheter: och städsopor från personalutrymmen, 2 Kommun ansvarar för avfall som omfattas av producentansvar om det inte lämnas i producenternas system 14

42 Siam Matlagningsfett restauranger, storkök och liknande från fettavskiljare från verksamheter Latrin Komposteringsanläggningar Plockanalys Producentansvar Renhållare Rötningsanläggning Återanvändning Återvinning Återvinningscentral (ÅVC) Återvinningsstation (AVS) Anläggning där biologiskt avfall bryts ned under förbrukning av syre. Jordfraktion bildas. Till skillnad mot rötningsanläggning bildas ej gas som kan energiutvinnas. Undersökning där avfall på ett systematiskt och statistiskt vedertaget sätt sorteras i efterhand för att utröna hur väl källsorteringen fungerar. Producenters ansvar för vissa utpekade produkter under hela dess Iivscykel inklusive design, produktion och omhändertagande som avfall. Exempelvis tidningspapper och förpackningar av papper, weil, glas och metall. Även däck, bilar, läkemedel och elavfall omfattas. Mer om producentansvar framgår av Av kommunen utsedd förvaltning, kommunalägt bolag eller kommunalförbund som ombesörjer kommunens ansvar inom avfallshanteringen enligt miljöbalken. Anläggning där biologiskt avfall bryts ned utan tillgång till syre. Rötgas och rötrest bildas. Rötgas kan användas för energiutvinning och rötrest för näring. Användning av en kasserad produkt utan föregående förädling. Exempelvis när hushåll lämnar saker till återbruk eller biståndsorganisationer där saken ska användas till samma ändamål som den är gjord för. Användning, behandling eller omhändertagande av material, näringsämnen eller energi från avfall. Exempelvis glas, papper, tidningar och metall återvinns till framställning av nya produkter. Bemannad anläggning för mottagning av grovavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall, etc Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och returpapper. Ansvar förpacknings- och tidningsinsamlingen (ej kommun). 15

43 Earn- c ui.jninsnam..n 2C Avfalispia n Söderhamns kommun Framtagen i samarbete mellan samtliga kommuner Hälsingland. Del 2 Åtgärder Kommu nstyrelseförvaltni ngen Söderhamn i augusti 2014 JuUL HAMN!

44 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Åtgärdsprogram Version

45 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också viktigt att ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Kommunala avfallsplanen ärframtagen i en process där Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamns kommun medverkat. En projektgrupp med representanter från de sex kommunerna har tillsammans med extern resurs (Sweco) drivit arbetet. Avfallsplanen gäller för perioden Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsdokument och ett underlagsdokument som beslutas i kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Dokumentstrukturen framgår nedan där denna del är skuggad: Avfalisplan Avfallspian Underlag 1 1 Strategier och mål Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallspianen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Underlaget fastställs ej i kommunfullmäktige då det kan ändras årligen. Utifrån behoven har en prioritering gjorts för den kommande perioden, vilket har resulterat i avfallspianens mål, strategier och åtgärder. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod. Åtgärdsprogrammet anger de specifika åtgärder som varje berörd aktör har till uppgift att genomföra under perioden för att målen ska kunna nås. Åtgärdsprogrammet kan revideras årligen. Varje år ska uppföljning av strategier och mål genomföras. Uppföljningen tillsammans med en analys om förändrade förutsättningar ligger sedan till grund för en årlig revidering av åtgärdsprogrammet, se uppföljning sida 13.

46 ÅTGÄRDSPROGRAM ANVISNINGAR Åtgärd: Tidplan: Ansvar: Beskrivning av aktivitet för att nå strategi eller mål. År då åtgärd avses påbörjas respektive avslutas AH = Samarbetsorganet Avfall Hälsingland, bestående av ren hållarna för hälsingekommunerna RR = Respektive Renhållare MN = Miljönämnden eller motsvarande SN Stadsbyggnadsnämnden eller motsvarande KN = Kostnämnden eller motsvarande KS = Kommunstyrelsen Åtgärderna är numrerade och bokstaven före numreringen anger åtgärder som är gemensamma för Hälsingland (H) och vilka som är kommunspecifika (1<). För varje åtgärd har en bedömning gjorts av den ekonomiska konsekvensen samt om det är avfallstaxan eller kommunalskatten som påverkas. Liggande pil visar att bedömningen är att man med omfördelning av pengarna kan ligga på samma nivå. Uppåtpekande pil visar att bedömningen är att åtgärden har så stor inverkan att taxan måste höjas! skattemedel budgeteras. 1

47 ÅTGÄRDER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR EKONOMISK KONSEKVENS Övergripande Hl. Ta fram informations AH Nej och kommunikationsplan för uppfyllande av strategier och mål hela avfalisplanen. H2. Fortlöpande AH Nej sammanställa, 2020 analysera och delge nyheter från nationell/regional nivå till lokal nivå samt vid behov initiera utbildnings- eller informationsinsatser. H3. Ta fram rutiner för att 2015 RR Avfallsfrågorna ska Nej avfallshantering komma in tidigt i kommer in tidigt i planeringsprocessen. kommunens Egen rubrik i planärenden. dokumenten? Förebyggande av hushållsavfall H4. Utveckla mätmetod 2015 AH Nej och rutiner för uppföljning av mängder till återbruk. H5. Arbeta för att minska KS Viktig når yngre, kan Ja finansieras svinnet av matavfall i 2020 vara varumärke/ av skattemedel kommunal offentlig profilfråga för verksamhet inklusive avfallplanen. mätmetoder för Eventuellt utveckla uppföljning, samarbete inom Hälsingland eventuellt med syfte att tillsätta en gemensam resurs. 2

48 ÅTGÄRDER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR EKONOMISK KONSEKVENS Källsortering hushållsavfall H6. Utreda behov av 2018 AH Nej service för insamling av material (plast, metall, etc) som inte går under producentansvar. H7. Utveckla 2015 AH Ja finansieras insamlingssystem av av avfallstaxa textil till återbruk och återvinning. H8. Införa källsortering av KS Ja finansieras förpacknings- och 2020 av skattemedel tid ningsm aterial samtliga kommunala verksamheter. Farligt avfall - H9. Förstärkt information AH Tidssätts och Ja finansieras till hushållen om planeras i åtgärd Hl av avfallstaxa hantering av farligt Informations- och avfall inklusive kommunikationsplan. mediciner och Samordnas med H12 vattenbaserad färg. insamling farligt avfall. HiO. Utveckla metoder för AH Inkluderar samarbete Ja finansieras säker hantering och 2019 med handeln kring av avfallstaxa förbättrad servicenivå hantering av uttjänt for insamling av farligt elektronik/farligt avfall (inklusive avfall. elavfall). Hil. Utveckla tillsynsrutiner 2015 MN Nej för uttjänt elektronik. Matavfall H12. Se genomförandeplan Ja finansieras matavfall. av avfallstaxa 3

49 ÅTGÄRDER TIDPLAN ANSVAR KOMM ENTAR EKONOMISK KONSEKVENS Grovavfail H13. Utredabehovav 2019 AH Nej insamlingssystem för grovavfall anpassade till förutsättningar i Hälsingland, landsbygd och skärgård. H14. Analysera behov och RR Ja finansieras anpassa service AVC av avfallstaxa Kl. Insamling av ris. Ris RR Lokal åtgärd för Ja finansieras behövs till 2017 Söderhamn. av avfallstaxa Söderhamns biogasanläggning. Latrin och siam från enskilda brunnar H15. Införa taxa som styr 2016 RR Ja finansieras mot en minskad av avfallstaxa användning av latrin latrinkäri. H16. Informera om alternativ 2016 MN Nej till latrinkärl och utöva erforderlig tillsyn. K2. Hantering av siam från Kan bli en lokal fråga enskillda brunnar. Nediagda deponier H17. Initiera en regional 2015 KS Förslag KS Söder- Nej samverkansgrupp hamn tar tag i frågan. kring nedlagda deponier. K3. Kommunens KS Berör Ovanåker och prioriterade_deponier 4

50 ÅTGÄRDER TIDPLAN ANSVAR KOMMENTAR EKONOMISK KONSEKVENS ska bedömas enligt MIFO 11 senast 2015 Söderhamn H18. Genomföra MIFO KS Ja finansieras av de deponier där det 2020 av skattemedel behövs. H19. Framtagandeav KS Nej åtgärdsprogram för 2020 nedlagda kommunala deponier inklusive ansvar och finansiering. 1 MIFO fas 1 är en orienterande studie. Riskklassningen av området görs utifrån besök på platsen och tillgängliga uppgifter om vilken verksamhet som bedrivits, vilka ämnen som hanterats mm. 2 MIFO fas 2 är en översiktlig undersökning av föroreningssituationen på platsen. Syftet är främst att kontrollera om det finns föroreningar och i vilka halter dessa förekommer samt spridningsvägar. 5

51 E Avfalispia n Söderhamns kommun Framtagen i samarbete mellan samtliga kommuner i Hälsingland. Del 3 Underlag HAMNI Kommunstyrelseförvaltningen Söderhamn i september 2014

52 Kommunal Avfalispian Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Underlag Version

53 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också viktigt att ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Kommunala avfalisplanen ärframtagen i en process där Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamns kommun medverkat. En projektgrupp med representanter från de sex kommunerna har tillsammans med extern resurs (Sweco) drivit arbetet. Avfallsplanen gäller för perioden Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsdokument och ett underlagsdokument som beslutas kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Dokumentstrukturen framgår nedan där denna del är skuggad: Avfal Ispi an Avfa 1 Ispl an Avfal Ispi an Underlag Strategier och Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Underlaget fastställs ej i kommunfullmäktige då det kan ändras årligen. Utifrån behoven har en prioritering gjorts för den kommande perioden, vilket har resulterat i avfallsplanens mål, strategier och åtgärder. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod. Atgärdsprogrammet anger de specifika åtgärder som varje berörd aktör har till uppgift att genomföra under perioden för att målen ska kunna nås. Åtgärdsprogrammet kan revideras årligen, se uppföljning sida 13. Varje år ska uppföljning av strategier och mål genomföras. Uppföljningen tillsammans med en analys om förändrade förutsättningar ligger sedan till grund för en årlig revidering av åtgärdsprogrammet.

54 NNEHÅLLSFÖRTECKNNG BAKGRUND 1 Innehåll i avfallspian 1 Planens framtagande 1 STYRANDE FAKTORER 2 EU 2 Riksdagens generationsmål 2 Miljöbalken 3 Nationella miljömål 4 Nationell avfalisplan 4 Avfallsutredningen 5 BEFOLKNING OCH BOENDE 6 HUSHÅLLSAVFALL 6 Insamlingssystem 6 Avfalismängder (mängd per person) 7 Avfalismängder (ton) 9 Avfallsanläggningar 11 Återvinningsstationer 12 Nedlagda deponier 16 Kundnöjdhet 21 Kvalitet källsortering 24 UPPFÖLJNING FÖREGÅENDE AVFALLSPLAN 25 Bollnäs och Ovanåker (BORAB) Hudiksvall 27 Ljusdal 30 Nordanstig 30 Söderhamn 32 TRENDER SOM FORMAR FRAMTIDEN 33 Politik 33 Socialt 34

55 Teknik 35 SAMRÅD 35 Genomförande 35 Synpunkter vid samråd 35 MILJÖBEDÖMNING AV PLANEN 36 Bedömning av miljöpåverkan 36

56 BAKGRUND INNEHÅLL 1 AVFALLSPLAN Innehåll i en avfalisplan ska, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) om innehållet en kommunal avfalisplan och länsstyrelsens sammanställning, bestå av: Nulägesbeskrivning, inklusive förhållanden som kan påverka avfallets mängd och sammansättning samt uppgifter om avfailsmängder, -hantering och -anläggningar. Uppgifter om nedlagda deponier. Mål och åtgärder för insamling och behandling samt hur avfallets mängd och farlighet kan minskas. Beskrivning av hur uppställda mål kan bidra till att regionala och nationella mål nås. Beskrivning av hur mål och åtgärder har följts upp och kommer att följas upp. Beskrivning av genomförda samråd. Beskrivning av hur miljöbedömning av planen genomförts. Uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpacknings- och tidningsavfall uppkommer och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar och tidningar PLANENS FRAMTAGANDE Kommunala avfallsplanen är framtagen i en process där tjänstemän och politiker från kommunerna varit representerade via en projekt- och referensgrupp. Lokala informationsträffar har hållits i samtliga kommuner och vid projektmöten har intressenter bjudits in för samråd. För att underlätta information och kommunikation under arbetet har en gemensam websida används där alla berörda tjänstemän och politiker haft tillgång till via lösenord. 1

57 STYRANDE FAKTORER EU Inom EU ar den så kallade avfalishierarkin styrande; 1 direktivet sätts mål med miniminivåer för medlemsländerna till år 2020: 1. Förberedandet för återanvändning och materialåtervinning av avfallsmaterial, som ska omfatta åtminstone papper, metall, plast och glas från hushåll och, eventuellt, samma material från andra källor förutsatt att dessa avfallsfiöden liknar avfall från hushåll, ska öka till totalt minst 50 viktprocent. 2. Återanvändning och materialåtervinning av icke farligt bygg- och rivningsmaterial ska överstiga 70 % RIKSDAGENS GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för riksdagens miljöpolitik formuleras i det så kallade generationsmålet som innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att: 2

58 Vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad, Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart, Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt om miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen, En god hushållning sker med naturresurserna, Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, Konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. MILJÖBALKEN Miljöbalken anger i 15 kapitlet att varje kommun skall svara för att hushållsavfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning, om det behövs för att tillgodose såväl skyddet för människors hälsa och miljön som enskilda intressen, och hushållsavfall från kommunen återvinns eller bortskaffas. När kommunen planlägger och beslutar hur denna skyldighet skall fullgöras, skall hänsyn tas till fastighetsinnehavares och nyttjanderättshavares möjligheter att själva ta hand om hushållsavfallet på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Kommunen skall i sin planering och i sina beslut vidare beakta att borttransporten anpassas till de behov som finns hos olika slag av bebyggelse. 1 sådana planer och beslut skall anges under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare själva får ta hand om hushållsavfall och, när föreskrifter enligt 10 gäller, annat avfall som uppkommit hos dem antog Sveriges riksdag propositionen Om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (den s k kretsloppspropositionen, 1992/93:180) som bl a innehöll lagstiftningen om producentansvar. Ett bemyndigande att föreskriva om producentansvaret gavs till regeringen. Lagen om producentansvar ingår 1 Miljöbalken (SFS 1998:808), kapitel 15. Beslut om genomförande av producentansvar för förpackningar och tidningar tog regeringen 1994 genom förordningen om producentansvar för returpapper(1994:1205) och förordningen om producentansvar för förpackningar (SFS 1994:1235, numera 2006:1273). Genom dessa förordningar fick alla företag som 3

59 tillverkar, importerar eller säljer en förpackning, förpackad vara eller tidning ett ansvarar för att de ska samlas in och återvinnas. NATIONELLA MILJÖMÅL Nya nationella miljömål beslutades Gällande avfallshanteringen berörs främst miljökvalitetsmålen God be byggd miljö samt Giftfri miljö. Nedan anges det som har särskilt koppling till det kommunala ansvaret för avfall: Etappmålet om ökad resurshushållning i Iivsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas senast 2018 så att resurshushållningen i Iivsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Inom giftfri miljö anges etappmål som är inriktade på internationellt arbete men i preciseringar framgår följande: o o användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört, spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga NATIONELL AVFALLSPLAN Från avfallshantering till resurshushållning är Sveriges avfallsplan Den ersätter den tidigare avfallsplanen från 2005 Strategi för hållbar avfallshantering Sveriges avfallsplan. Alla EU:s medlemsländer ska enligt direktivet för avfall ha avfalispianer. Länderna ska också ta fram särskilda program för förebyggande av avfall, som ska vara klara Detta ska visa hur vi kan minska våra avfallsmängder och samtidigt få dem renare. Nedan anges mål som har särskilt koppling till det kommunala ansvaret för avfall; Ateranvändning av hushållsavfall ska öka, bland annat genom att återanvändn ing och materialåtervinning ökar. Konsumtion av textilier från nyråvara ska minska, bland annat genom att återanvändning och materialåtervinning ökar. Materialåtervinning av hushållsavfall ska öka och minst 90 % av hushållen ska vara nöjda med insamlingen. 4

60 Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall. Arbeta för att produkter som hushåll vill lämna på återvinningscentraler styrs till återanvändning Upplysa om miljövinster med återanvändning och ge förslag på aktörer som kan ta emot begagnade produkter som avfallshanteringen till kom muninvånarna Samarbeta med aktörer som tar emot begagnade produkter och erbjuda dem platser för insamling inom kommunen. Det kan till exempel ske på återvinningscentralerna, men även på andra platser kommunen År 2015 har matavfallet minskat med 20 % jämfört med år År 2015 behandlas minst 40 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker så att växtnäring och energi tas till vara. År 2015 tas minst 60 % av fosforföreningarna i avlopp tillvara och återförs till produktiv mark, varav mist hälften återförs till åkermark. A VEA L LS UTRE DN ING EN Under 2012 lades avfallsutredningen Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering, betänkande av avfallsutredningen SOU 2012:56 fram. Utredningen ger förslag som innebär de största förändringarna för svensk avfallshantering på många år. De viktigaste förslagen är som följer; Kommunen ska överta ansvaret att samla in förpacknings- och tidningsmaterial. Materialet ska lämnas till godkänd mottagare (typ FTI) på särskild plats. Huvudalternativet är fastighetsnära insamling (optisk sortering, flerfack, etc). Krav på att matavfall ska sorteras ut och målet är att det ska energiutvinnas och näringen ska återföras till jordbruksmark. Grovavfall från hushåll ska kunna hämtas av vilken godkänd entreprenör som helst (marknaden). Innebär att kommunen inte längre får kontroll på dessa avfallsflöden. Kommunen ska kunna finansiera förebyggande av avfall via avfallstaxan. Tanken är att kommunen ska erbjuda plats vid återvinningscentraler till intressenter som erbjuder omhändertagande av återanvändningsmaterial. Kommunen får ej reparera och göra iordning för egen försäljning. Hushållsavfall ska avse enbart avfall från bostäder och ej från verksamheter med jämförligt avfall. 5

61 BEFOLKMNG OCH BOENDE BEFOLKNING INVÅNARE HUSHÅLL 1 HUSHÅLL 1 FRITIDS- GÄST- PENDLINGS OCH EN- OCH LÄGEN- HUS NÄTTER NETTO BOENDE, TVÅ- HETER FAMILJS- HUS Bollnäs Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ovanåker Söderhamn REGIONEN INSAMLINGSSYSTEM Fem av de sex kommunerna har till största del blandat brännbart och matavfall i kärlavfallet. 1 Söderhamns kommun sorteras matavfallet ut i separat kärl. KARL- OCH IDENTIFIERING AV UTSORTERING AV HEMKOMPOSTERING SÄCKAVFALL KARL MATAVFALL AV MATAVFALL, ENFAM 1 LJSH US Bollnäs 100 % 0 % 0,4 % Hudiksvall 50% 0 % 11 % Ljusdal 85% 0% 13% Nordanstig 50 % 0 % 2,8 % Ovanåker 100% 0% 0,2% Söderhamn 0 % 30 % 1,4 % 6

62 GROVAVFALL ANTAL Åvc BUDNING MOBIL INSAMLING GROVAVFALL Ävc FARLIGT AVFALL GROVAVFALL OCH ELAVFALL Bollnäs 1 Varannan vecka - Hudiksvall 2 6 ggr/år - Körturlista 2 ggr/år Körturlista 1 ggr/år Ljuscial 1 12 ggr/år 2 hämtningsplatser, - 1 ggr/år Nordanstig 2 6 ggr/år - Ovanåker 1 Varannan vecka - - Söderhamn 1 Permanentboende 4 ggr/år, fritidsboende 2 ggr/år Körturlista 2 ggr/år Körturlista 2 ggr/år - REGIONEN 8 SUMMA AVFALLSMÄNGDER (MÄNGD PER PERSON) HUSHÅLLS- FRAKTIONER LÄMNAS MEDEL MEDIAN AVFALL 2013 REGIONEN, KOMMUN KG/ PERSON SVERIGE, KG/ PERSON Producent- Glas, tidningspapper, Atervinnings ansvars- weil/kartong, plast, metall stationer material Farligt avfall Småkemikalier, oijehaltigt Atervinnings- 9,7 8,0 avfall, impregnerat trä, central småbatterier, bilbatterier, asbest Farligt avfall SväI inom som utom Atervinnings elavfall producentansvar central Grovavfall Trädgårdsavfail, trä, Atervinnings brännbart, weil, metall, icke central återvinningsbart Kärlavfali Brännbart och matavfall Behåliare vid fastighet 7

63 HUSHALLSAVFALL KARL- GROV- FÖRPACKNINGAR FARLIGT FARLIGT SUMMA 2013, KG/PERSON AVFALL AVFALL OCH TIDNINGAR AVFALL AVFALL ELAVFALL Bollnäs Hudiksvall , Ljusdal , Nordanstig ,67 19, Ovanåker ,25 9, Söderhamn , REGIONEN, MEDEL , SVERIGE, MEDIAN , KÄRLAVFALL 2013, AVFALL TILL MATAVFALL TILL HEMKOMPOST KG/PERSON FÖRBRÄNNING, BIOLOGISK KARL BEHANDLING, KARL Bollnäs ,1 Hudiksvall ,1 Ljusdal Nordanstig ,8 Ovanåker ,2 Söderhamn 242 6,8 1,4 REGIONEN, MEDEL 243 4,3 SVERIGE,MEDIAN ,7 GROVAVFALL 2013, BRÄNNBART METALL TRÄ ÖVRIGT KG/PERSON Bollnäs Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ovanåker

64 Söderhamn REGIONEN, MEDEL SVERIGE, MEDIAN FÖRPACKNINGS- TIDNING WELL PLAST METALL GLAS SUMMA OCH TIDNINGS- MATERIAL 2013, KG/PERSON Bollnäs 24,0 8,9 3,8 1,4 16,3 54,3 Hudiksvall 38,0 11,2 4,3 0,9 15,8 70,2 Ljusdal 25,0 32,0 3,6 1,2 17,5 79,3 Nordanstig 37,0 11,4 6,4 0,9 15,8 71,5 Ovanåker 17,0 11,8 5,5 1,5 16,2 51,9 Söderhamn 32,0 13,2 6,4 5,1 15,7 72,5 REGIONEN, MEDEL 28,8 14,8 5,0 1,8 16,2 66,6 SVERIGE, MEDIAN 35,0 12,7 5,2 1,7 17,1 71,7 AVFALLSMÄNG DER (TON) Avfall som kommunen ansvarar för (3) - Total insamlad mängd avfall (inkl farligt avfall, siam och annat flytande avfall, exkl förpackningar) Bollnäs Hudiks- Ljusdal Nordan- Ovan- Söder- Summa vall stig åker hamn Insamlad mängd matavfall till biologisk behandling Insamlad mängd farligt avfall inki elavfall utanför producentansvaret Avfall som omfattas av producentansvar (4) Förpackningar och returpapper, totalt Elektriska och elektroniska produkter Batterier ,5 19, ,3 9

65 Bollnäs Hudiks- Ljusdal Nordan- Ovan- Söder- Summa vall stig åker hamn Insamlat hushållsavfall (3) KärI- och säckavfall, inkl matavfall Grovavfall Matavfall Latrin 1,3 8,8 2,9 0,6 1,1 11,5 26,2 Siam från enskilda anläggningar Fettavskiljarslam och fett/matolja fr hushåll, restauranger och storkök Farligt avfall från hushåll Elavfall utanför producentansvaret ,5 9,5 9, ,1 Omhändertagande (3 punkt 4) Kärl-ochsäckavfalltill förbränningsanläggning Trädgårdsavfall till förbränning Grovavfall och impregnerat trä till färbränningsanläggni ng Matavfall till central komposteringsanläggning Matavfall till central biogasanlägg Matavfall till reningsverk Trädgårdsavfall till central biologisk behandling Matavfall som hemkomposteras i en- 3, , och tvåfamiljshus Matavfall som hemkomposteras i flerbostadshus Producentansvar (4) Returpapper Wellpapp- och kartongförpackningar Plastförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar Däck Bärbara batterier 10 12,4 4,8 0, ,3 46,82 10

66 [batterier ,2 9, Elektriska och elektroniska produkter AVFALLSANLÄGGNINGAR EGNA MELLANLAGER Avc BOLLNÄS HUDIKS- LJUSDAL NORDAN- SÖDER- VALL STIG HAMN Namn Sävstaås Ulvbergets Akerslunds Homåns Långtå Avfalls- AVO ÅVC AVC ÅVC anläggning SNI kod Typ av avfall som hanteras Hushålls- Hushålis- Hushålls- Hushåils- Hushålls avfall, avfall avfall, avfall, avfall, verksam- verksam- verksam- verksam hetsavfall hetsavfall hetsavfail hetsavfati, industriavfall bygg- och rivnings avfall Mottagna mängder avfall totalt, ton Anläggningens kapacitet, ton/år Tillstånd, ton/år BEHANDLINGS- BOLLNÄS SÖDERHAMN ANLÄGGNINGAR 2012 Namn Säverstaverket Långtå kompostering SNI kod 40.40, Metod som används för Förbränning Kompostering återvinning eller bortskaffande Typ av avfall som hanteras Hushållsavfall, Avvattnat avioppsslam, verksamhetsavfall fettavskiljarslam, övrigt siam, grönflis och hästgödsei Behandlade mängder avfall totalt, ton 11

67 Anläggningens kapacitet, ton Tillstånd DEPONIER Namn SÖDERHAMN Långtå avfallsanläggning SNI kod Typ av avfall som hanteras Icke-farligt avfall Mottagna mängder avfall totalt, ton Anläggningens kapacitet, ton Under inmätning Tillstånd, ton/år Deponin 1 Ljusdal Lappmyrans avfallsstation är sluttäckt och i efterbehandlingsskede. ÅTER VIN NIN G SSTATION ER ATERVINNINGSSTATIONER (ÅVS) OMRÅDE BOLLNÄS Forum, Storgatan ICA/Servus, Storgatan 26 Blomkransen, Kransgatan Folkets Hus, Västergatan Granbergshöjden Karlslunds centrum P-plats Coop Extra Stadshuset P-plats Sävesta Hemköp, Aseavägen Sävstaås Avfallsanläggning Avc, Edsbyvägen 200 Affären Konsum Godsmagasinet,.Järnvägsgatan Ren Trion, Trion Rens Centrum, Centrum Arbro Arbro Bollnäs Bollnäs Bollnäs Bollnäs Bollnäs Bollnäs Bollnäs Bollnäs Hällbo Kilafors Ren Ren 12

68 Läten vid fabriken CA Kvantum gamla (Skidan Gärdet), Hamrevägen Svempas Lunchbar och Cafe, Odlingsvägen Orbaden Affären, Orbaden 4155 Vallsta Affären Växbo Isbanan, Isbanan Regnsjö Gärdet Segersta Vallsta Vallsta Växbo HUDIKSVALL Delsbo Skogsfrakt Gamla TAXI. Enångersvägen Konsum, Strömbackavägen 17 Albert & Herbert, Hudiksvall Ostanbäcksvägen 5 Borgarparken, Borgarparken Coop Extra Furulundsvägen 2 Hudiksvalls Järn. Hamnplan. Godsgatan 5 ICA Kvantum, Blockvägen 1 lca Supermarket (gamla Rimi), Västra vägen 9 ICA Träffpunkten, Djupegatan 47 OKQ8, Södra vägen 20 Ulvbergets Avfallstation (AVC) Q Star, Hög COOP Konsum, Stora vägen 9 Preem, Stora vägen 54 Linde Livs Malsta skola Folkets hus OKQ8, Näsviken lngstahernrnet AK kiosken (All livs), Lundvägen 33 AK kiosken (All livs), Lundvägen 33 Delsbo Ennger Friggesund Hudiksvall Hudiksvall Hudiksvall Hudiksvall Hudiksvall Hudiksvall Hudiksvall Hudiksvall Hudiksvall Hög Iggesund Iggesund Lindefallet Malsta Njutånger Näsviken Rogsta Sörforsa Ängebo LJUSDAL Färila Delins, Härjedalsvägen 168 Hybo Stationen, Hybo Byaväg 10 Järvsö Stationsgatan, Stationsgatan/ Industrivägen Färila Hybo Järvsö 13

69 Tempo Nybo Korskrogen Krogsvängen, Krogsvängen 17 Krböle Preem, Riksväg 84 Ljusdal Coop, Norra Järnvägsgatan 30 Ljusdal Delins Gärdeåsen, Verkstadskolevägen 7 Ljusdal Matpunkten, Norra Järnvägsgatan 58 Los Affären, ICA Nickeln Gruvbyvägen 26 Järvsö Korskrogen Kårböle Ljusdal Ljusdal Ljusdal Los Nor Affären, CA Norboa Livs Nor Nor Hennan Affären, Hennan Ramsjö Affären, Tempo Ramsjö Sundsvägen 7 Tallåsen Torget. Stationsvägen 1 NORDANSTIG Bergsjö G:a idrottsplatsen, Skolvägen Gnarp Skolan, Skolan Harmånger Centrum, Centrum Hassela Centrum bakom macken Ätervinningscentral, Hassela (AVC). Reningsverket lisbo fd ICA, Kyrkvägen Homon AVC, Jättendal avfallsstation (AVC), Bergsjövägen Mellanfjärden Affären Norrfjärden, gamla affären Stocka Ffolkets hus Strömsbruk Humlegården, Källbacksvägen Ramsjö Ramsjö Tallåsen Bergsjö Gnarp Harmånger Hassela Hassela llsbo Jättendal Mellanfjärden Norrfjärden Stocka Strömsbruk 200 m väster vägkorsning Norrfjärden/Sörflärden Sörtjärden OVANAKE R Alfta Bornvägen, Bornvägen Alfta, Järnvägsgatan, Järnvägsgatan 8 Edsbyn Centralgatan CA Supermarket Edsbyhallen, Långgatan 19 Edsbyn Centrum, Långgatan 4 Edsbyn Voxnavägen Handlarn på norr Edsbyn AVC, Gamla Landsvägen Knåda Sport handlarn Roteberg ICA Alfta Alfta Edsbyn Edsbyn Edsbyn Edsbyn Edsbyn Roteberg 14

70 Runemo Affären/Pizzerian, ICA Nära Viksjöfors Handel, Viksjöforsvägen 134 Voxnabruk Preem Runemo Viksjöfors Voxnabruk SÖDERHAMN Variant köpcenter Holmsvedens livs Alavägen Smedsvägen Marma centrum Moskolan Moheds centrum, Mohedsvägen Kungsgården, Torsängsvägen ICA Nyplan Skärs fiskeläge ICA Strandgatan SöderaTa Vivo Cityparkeringen/Busstorget E-center F.d ICA kanonen, Norrmyravägen Faxevallen, Gamla Stugsundsvägen Flygvägen/Medelpadsvägen Gatukontorets förråd, Forsbackabron/Kungsgatan Oxtorgsgatan Kvarnen, Oxtorgsgatan Södra Hamngatan, Södra Hamngatan Trönö Livs, Glamsta Vallvik Torget Vågbro Tempo, gamla ca Bergvik Holmsveden Ljusne Ljusne Marmaverken Mo i1ohed Norrala Sandarne Skärså Stråtjära Stugsund Söderala Söderhamn Söderhamn Söderhamn Söderhamn Söderhamn Söderhamn Söderhamn Söderhamn Trönödal Vallvik Vågbro 15

71 5 NEDLAGDA DEPONIER NULÄGE Uppgifterna i sammanställningen nedan har hämtats från Länsstyrelsens rapport Förorenade områden i Gävleborg 2009:9. Rapporten är ett resultat av inventering och riskklassning enligt MIFO 1 av nedlagda deponier. Tabell 1. Det totala antalet inventerade och riskklassade deponier fördelade på riskklass och kommun (Länsstyrelsen Gävleborg 2009:9). TOTALT ANTAL INVENTERADE DE P0 N le R RISK FÖR MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ Mycket stor Stor Måttlig Ingen/liten riskklass 1 riskklass 2 riskklass 3 riskklass 4 Bollnäs 9 - Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ovanåker Söderhamn 11 - Totalt antal som bör 3 24 undersökas vidare Riskklass innebär: 5 1 Klass 1. Mycket stor risk. Mätningar, undersökningar behövs och åtgärder behövs eventuellt. Klass 2. Stor risk. Mätningar och undersökningar utförs för senare ställningstagande. Klass 3. Måttlig risk. Begränsade åtgärder behövs. Klass 4. Liten risk. Inga åtgärder behövs. Deponier i riskklass 1 och 2 kommer enligt Länsstyrelsens rapport att prioriteras för vidare utredning och undersökning för att vidimera föroreningsnivåer och spridningsförutsättningar. Deponier riskklass 1 har högsta prioritet. Om man efter utförd miljöteknisk undersökning bedömer risken för människors hälsa och miljö som stor eller mycket stor kan det bli aktuellt med efterbehandlingsåtgärder. 16

72 Tabell 2. Deponier prioriterade för vidare utredning (Länsstyrelsen Gävleborg 2009:9). RISK- MIFO- OBJEKTNAMN FASTIGHET OCH UPPFÖLJNING 2013 KLASS FAS VERKSAMHET BOLLNÄS 2 1 Rudtjärnstippen Koldemo 30:27 Deponi för hushållsavfall samt avfall från gjuteriverksamhet, mekanisk verkstad och sågverksamhet tal till 1960-tal. 2 1 Norrborntippen 1 (södra) Bom 8:4,8:10, 8: Sibotippen Sibo 2:1 Deponi för hushållsavfall tal till Deponi för hushållsavfall. Slamdamm. Eldning eldugn tal till Vallsta avfallsupplag 1 Arbrå Äkre 3:42, Hov 9:13, Vallsta 2:52 HUDIKSVALL Deponi för hushållsavfall till Brändbotippen Kolvan 2:3 Deponi för hushållsavfall samt flertalet bilvrak. Eldning i brandgrop tal till 1970-tal 2 1 Delsbo avfallsupplag Deponi för hushålls- och deponiavfall Därefter grov- och rivningsavfall. Ytlig eldning till nutid. 2 1 Glysis avfallsuppiag Solbacka 4:1 Deponi för hushållsavfall samt trikloretylenslam från kemtvätt tal till 1940-tal. 17

73 2 1 Iggesundstippen 1 Iggesund 14:112, 14:137, 14:277 Deponi för hushållsavfall tal till Iggesundstippen 2 Iggesund 14:1 lndustritipp askor, grönlutsslam, grovsopor, bark, metalloxider eventuellt kvicksilveravfall tal till Ängebotippen Bjuråkers-Ängerbo 1 :2 LJUSDAL Deponi för hushållsavfall tal till 1980-tal. 1 1 Färila avfallsupplag Veckebo 10:41 Det har inte hänt något Deponi för hushållsavfall. efter Eldning 1 öppen brännugn och på deponlyta tal till 1980-tal. 2 1 Skansentippen Skogsta 3:39 Det har inte hänt något Deponi för hushållsavfall. efter Eldning skedde tal till 1970-tal. 2 1 Tevetippen Ulvsta 4:2 Det har inte hänt något Deponi för hushållsavfall. efter Eld ning tal. eldgrop. 2 1 Järvsö Kyrkbytippen Öje 1 1:22 Det har inte hänt något Deponi för hushållsavfall. efter tal till 1970-tal. 2 1 Sjöbotippen Sjöbo 10:7 Det har inte hänt något Deponi för hushållsavfall. efter Eldning skedde tal till 1970-tal. 2 1 Los avfallsupplag Norrbyn 2:3 Det har inte hänt något Deponi för hushålls-, grov-, efter

74 rivnings- och trädgårdsavfall tal till Järvsö Järvsö-Kyrkbyn 5:11 Det har inte hänt något industriområdesdeponi Deponi för bygg- och efter NORDANSTIG rivningsavfall, jord- och schaktmassor samt industriavfall tal till 1990-tal. Bergsjötippen Högen 6:23 Bergsjötippen har Deponi för hushålls- och medverkat i ett projekt rivningsavfall. som beställts från 1960-tal till Svenska Naturvårdsverket. Projektet undersökte organiska ämnen i lakvatten från deponier. Projektet startades Fas 1: grundvattenscreening. Fas 2: Inriktat på Makrofyter. Projektet finns sammanställt i rapport. Ett flertal grundvattenrör finns placerade runt släntfoten. En liten mängd jordmassor har påförts under 2013 för att utjämna släntfoten där farliga objekt och håligheter finns. Hela deponin är dåligt övertäckt. På toppen finns en fotbollsplan. 1 planen uppstår ibland håligheter vid kraftiga regn. 2 1 Hasselatippen Kyrkbacken 1 :30 Inga provtagningar Deponi för hushålls-, grov- gjorda. Platsbesök har och byggavfall. genomförts för att tal till tal undersöka om diket ser 19

75 påverkat ut av lakvatten. Ytan är dåligt täckt och det finns material/avfall idagen samt håligheter i deponiyta n. OVANAKER Voxnabruk avfallsupplag Voxna 1:12 Den är riskklassad och Deponi för hushålls-, grov- det finns en och rivningsavfall. Eldning provtagniflgsplan. förekom. Konsult håller på att ta 1960-tal till fram en plan med exakta punkter för provrören. 2 1 Koltjärnstippen Ämnebo 1:4 Det har inte hänt något Deponi för hushålls-, och efter träavfall. Eldning på ytan tal till 1970-tal. 2 1 Vikebergets Viken 5:1 Det har inte hänt något avfallsupplag Deponi för aska från efter SÖDERHAMN förbränning av hushållsavfall samt grov-, rivnings- och industriavfall. Eldning till Källvattenstjärnstippen, Östansjö 16:1 6 Sluttäckt. Länsstyrelsen Sandarne industrideponi Deponi för avfall från massa- drivit ärendet i och kemiindustri. tillsynskrav tal till Ljusne industrideponi Sörljusne 1:13 MIFO1 klar. Deponi för industriavfall. Länsstyreslen har inte Förbränning på brännplats. vidtagit några 1950-tal till 1980-tal. åtgärder/stallt några vidare krav. 2 1 Ala avfallsupplag Ljusne 7:75 MIFO1 klar. Provtagning Deponi för hushålls- och utförd i samordnat projekt grovavfall samt bilvrak. Naturvårdsverket via Slamdamm. SWECO ej utvärderat tal till Granskärstippen Fors 1:68 och 4:14 MIFO1 klar. Ej provtaget, skall göras när 20

76 Deponi för hushålls-, grov- utvärdering klar de andra och rivningsavfall. deponierna. Plan tal till Myskjetippen Myskje 1:4 MIFO1 klar. Provtagning Deponi för hushålls-, bygg- utförd samordnat projekt och rivningsavfall samt Naturvårdsverket via bilvrak. SWECO ej utvärderat tal till 1970-tal. Under arbetet med riskklassning framgick att några av de deponier som inte ingick i inventeringen sannolikt utgör en större risk än vad som antogs inledningsvis. Dessa deponier bör inventeras och riskklassas. Tabell 3. Deponier som kan behöva inventeras enligt MIFO 1 (Länsstyrelsen Gävleborg 2009:9). OVANÅKER SKÄL FÖR RISKKLASSNING UPPFÖLJNING Mo Industrideponi för härdplaster Det har inte hänt något efter avfal Isupplag Lobonäs Kommunaldelstipp med Det har inte hänt något efter avfallsupplag förbränning Rötippen Kommunaldelstipp med Det finns ett provtagningsprogram. Deponin försågs förbränning med en kompletterande täckning Det finns också dubbla diken runt deponin, grävda 2004/05. Lakvattenprover tas. Öjung Förbränning av avfallet Det har inte hänt något efter avfal Isupplag SÖDERHAMN Stråtjära Kommunaldelstipp Det har inte hänt något efter avfal Isu pplag K U N DN ÖJ D HET Kundenkäter har genomförts 2011 och Enkäten skickades ut till 300 avfallskunder i vardera kommunen. Samma enkät har används i 36 kommuner. Svaren från de andra kommunerna används för jämförelse. 21

77 Andel som är ganska eller mycket nöjd sammanfattningsvis efter ett besök vid kommunens återvinningscentral il III! BORAB Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Söderhamn Sverige Dalarna HälsinglandHalsingland Andel som är ganska eller mycket nöjd sammanfattningsvis efter ett besök vid en återvinningsstation flfljfl{ _ BORAB Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Söderhamn Sverige Dalarna HälsinglandHälsingland

78 _ Andel som är ganska eller mycket nöjd hur sophämtningen från fastighet sköts fl BORAB Hudiksvall Ljusdal NordanstigSöderhamn Sverige Dalarna HälsinglandHälsingland Andel som tycker att det är ganska eller mycket enkelt att lämna, eller på annat sätt bli av med grovavfall -1 ZI III ZIIJE BORAB Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Söderhamn Sverige Dalarna Hälsingland Andel som är ganska eller mycket nöjd med tillgängligheten till det inlämningsställe för farligt avfall, dvs öppettider och närhet till din bostad Hl BORAB Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Söderhamn Sverige Dalarna HälsinglandHälsingland

79 Andel som är ganska eller mycket nöjd med information om sortering av hushållets avfall Iii 58 ijr BORAB Hudiksvall Ljusdal NordanstigSöderhamn Sverige Dalarna HälsinglandHälsingland Andel som har ganska eller mycket stort förtroende för att det avfall kommunen samlar in behandlas och återvinns på ett riktigt sätt i1j: BORAB Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Söderhamn Sverige Dalarna HälsinglandHälsingland KVALITET KÄLLSORTERING Plockanalys genomfördes av kärl- och säckavfall under oktober-november Resultaten sammanfattas nedan. PLOCKANALYS FÖRPACKNINGS- OCH FÖRPACKNINGS- OCH KÄRLAVFALL, 2012 TIDNINGSMATERIAL 1 TIDNINGSMATERIAL 1 KÄRLAVFALL, KÄRLAVFALL, % KG/PERSON Bollnäs Hudiksvall Ljusdal

80 Gemensam Gemensam Gemensam Ingen Nordanstig Ovanåker Söderhamn REGIONEN MEDEL SVERIGE MEDIAN 28 - UPPFÖUNLNG FÖREGÅENDE AVFALLSPLAN Uppföljning av mål i föregående avfalispianer. BOLLNÄS OCH OVANÅKER (BORAB) MÅL 1. Uppföljning: Mängden hushållsavfall skall minska 1. Insamlad mängd hushållsavfall för Bollnäs och Ovanåker har med 5% till 2013 under perioden minskat från totalt ton/år till ton/år, dvs. 7,13%. Åtgärder: 2. Budget för information har ökats från ca kr 2008 till ca. 1. Oka medvetenheten hos kr 2013 allmänheten att köpa produkter som minska avfallets mängd och farlighet. T ex påverka att onödigt stora förpackningar till varor blir mindre. Kostnad: Informationsbudget ökas med 100 kkr/år i - - i MÅL 2. Uppföljning: Mängden avfall som deponeras ska 1. Ingen formell massbank eller materialhantering har inrättats. minska med 5% årligen. Bättre planering och samordning mellan olika objekt har dock Mängden avfall som 1) återanvänds eller 9enomförts inom TFN går till 2) materialåtervinning eller 3) 2. AVC Edsbyn har renoverats under En helt ny Åvc har energiutvinning ska öka öppnats på Sävståas avfallsanläggning Öppettider har utökats till ca 14 tim/v i Edsbyn och ca 47 tim/v Bollnäs. Åtgärder: 3. Ingen utredning har genomförts 1. Inrättande av massbank Tre utredningar har genomförts 2. Utreda antal Åvc och öppettider. - utredning med Gästrikland och Ecogas Åvc skall finnas i både Bollnäs och utredning med LRF Bollnäs Ovanåker utredning med övriga Hälsingekommuner 3. Utredning av rötning av utsorterat 2008 via Avfall Hälsingland. livsmedelsavfall från industri- och av utredningarna har dock resulterat i något restauranger vid ARV bör startas beslut ang. matavfall från hushållen senast under Samverkan med Ffl sker regelbundet. Åvs är Ffl,s 4. Utökad utredning där även 2013 huvudsakliga insamlingskanal biologiskt avfall från hushåll ingår. 6. Mängd avfall till återanvändning har ej kunnat följas upp Detta kräver regional samverkan 7. Mängd avfall som samlats in till materialåtervinning har ökat och storskalighet. med ca l0% Bollnäs och 25% j Ovanåker. Plockanalyser visar 5. Påverka materialbolagen att införa 2013 dock att mellan 38-42% förpackningsmaterial slängs i gröna fastighetsnära insamling (FNI) av tunnan förpackningar 8. Total mängd som behandlats till energiutvinning har ökat från ca ton/år till ca ton/år MÅL 3. Uppföljning: Andelen insamlat farligt avfall ska öka 1. Budget för information har ökats från ca kr 2008 till ca. 25

81 till inom landet försåld mängd kr Insamlade mängder Farligt avfall har under perioden ökat från Åtgärder: ca 256 ton/år till ca ton/år. 1. Information till företag och hushåll BoTinäs Bostäder har infört FNI i flera av sina bostadsområden. angående farligt avfall utökas med Borab arbetar aktivt med stöd och information åt fastighetsägare 50 kkr/år 2. Samtliga flerfamiljshus skall ha 2010 fungerande system för insamling och förvaring av farligt avfall MÅL 4. Uppföljning: Miljöpåverkan från transporter av avfall 1. Ingen övergång till biobränslen har genomförts. ska minska 2. Senaste upphandlingen av insamling av hushållsvaafall från 2008 innehöll inget utbildningskrav på Eco driving. Åtgärder: Utbildning Ed driving har genomförts för personalen på Borab. 1. Övergång från fossila bränslen till Krav på högsta miljöklass ställs dock på soptransporter och biobränslen skall ske successivt allt arbetsmaskiner eftersom det blir miljömässigt och 3. Avfallsaskan från Värmeverket levereras idag till godkänd deponi ekonomiskt realistiskt. i Sverige. 2. Till den offentliga upphandlingen av hämtning av hushållsavfall bör det införas ett krav på att entreprenören och dennes personal skall ha gått sk. ecodrive utbildning 3. Påverka att avfalls aska får deponeras inom Sverige. MÅL 5. Uppföljning: Förpackningsinsamling utvecklas till 1. Ingen direkt påverkan har genomförts materialinsamling Åtgärder: Påverka naturvårdsverket, Riksdagen etc. för ändrad lagstiftning i MÅL 6. Uppföljning: De nedlagda deponierna ska inte orsaka 1. Inventering och MIFO klassning har genomförts 2009 av gamla skada eller olägenhet för människors deponier i Bollnäs och Ovanåker. hälsa eller för miljön 2. 1 Bollnäs har fyra klass 2 deponier identifierats och Ovanåker har en klass 1 deponi respektive två klass 2 deponier Åtgärder: identifieras. Se särskild punkt nedan! 1, Inventering av gamla deponier enligt Länsstyrelsens förslag MÅL 7. Uppföljning: Ekonomiska resurser inom 1. Insamling och hantering av trädgårdsavfall sker idag separat på avfallshanteringen ska användas Åvc i Bollnäs respektive Edsbyn. effektivt till nytta för kommuninvånarna 2. Förbränningsskatt slopad på trädgårdsavfall. och miljön 3. Kärlidentiflering genomförd 2010 i båda kommunerna Åtgärder: 1. Förändra insamling och hantering av trädgårdsavfall 2. Utreda mottagningsstationer på Sävtstaås avfallsanläggning samt ÅVC Edsbyn. 3. Kärlidentiflering införs i Bollnäs och Ovanåker MÅL 8. Uppföljning: Påbörja återföring av näringsämnen i 1. Ingen speciell utredning genomförd. VA Bollnäs arbetar med avloppsvatten till produktiv mark Revaq certiflering för Arbrå ARV 2. Sporadiska kontakter har genomförts av VA kollektivet. Ingen Åtgärder: verksamhet har etablerats. 1. Utreda_om_intresse_och 26

82 förutsättningar finns för att återföra källsorterat toalettavfall till åkermark 2. Utveckla kontakterna med jord- och skogsbrukare för att få till stånd ökad spridning av avloppsslam MÅL 9. Miljöpåverkan från Sävstaås avfallsanläggning skall minska Åtgärder: 1. Avslutning av deponering på Sävstaås avfallsanläggning före 2009 och därefter sluttäckning av deponin till Oljeslamhantering på Sävstaås avfallsanläggning upphör från Slammet kommer därefter att rnellanlagras för transport till annan anläggning 3. Förebygga deponi- och rnellanlaghringsbränder. Uppföljning: 1. Deponering upphörde på Sävståas avfallsanläggning Två etapper av sluttäckning av deponin har genomförts 2010 respektive Sista etappen beräknas att genomföras Oljeslamm hanteringen upphörde Endast mellanlagring av oljeslam och vidaretransport till annan anläggning sker sedan Utredning kring förebyggande av brand har genomförts. Slutliga villkor för lagring har fastställts av Länsstyrelsen Reningsanläggning för rening av lak- och dagvatten har påbörjats och beräknas att tas i provdrift fr o m Slutliga villkor för anläggningen beräknas beslutas HUDIKSVALL MAL UPPFÖLJNING 2013 Minska påverkan från gamla deponier. EN MIFO undersökning har gjorts tillsammans med andra kommuner i Gävleborg. Hudiksvall har 6 deponier som är undersökta. Brändbo, Angebo är under fortsatt utredning, plan för åtgärd är framtagen. Deponin som är belägen vid Glysisvallen kommer att provtas vid eventuell utbyggnad av idrottsanläggningen. Deponierna vid Delsbo och två deponier i Iggesund kvarstår att utreda av de som klassats som 2:or i utredningen. 27

83 2. Mängden förpackningar i hushållens Som etappmål har mängden minskat med 7% kärisopor ska minska med 25 % från 2009 års nivå. 3. Matavfall från hushåll och verksamheter ska Utredningar har utförts, vissa utredningar och insamlas och hanteras med sikte på beslut kvarstår biogasproducerat fordonsbränsle. 4. Minskad miljöpåverkan från transporter. Miljökrav på fordonhar ställts vid upphandling Energieffektivisering. transporter Euro V för borttransport av avfall. 5. Mängden farligt avfall i hushållens kärlsopor Mängden har ökat arbeten kvarstår ska minska med 50 % från 2009 års nivå. ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING 2013 la En fördjupad utredning ska göras av sex EN MIFO undersökning har gjorts tillsammans med utvalda deponier som valts ut i en tidigare andra kommuner Gävleborg. Hudiksvall har 6 utförd inventering. deponier som är undersökta. Brändbo, Ångebo är under fortsatt utredning, plan för åtgärd är framtagen. Deponin som är belägen vid Glysisvallen kommer att provtas vid eventuell utbyggnad av idrottsanläggningen. Deponierna vid Delsbo och två deponier Iggesund kvarstår 1 B En tidsplan för åtgärder fastställs. SE la 10 Åtgärder påbörjas. SE la id Sluttäckning av deponietapp 1 på Ulvberget. Pågår 2A Återvinningen av förpackningar ska Sorteringsguide framtagen, informationen på förbättras, bland annat genom bättre hemsidan förbättras kontinuerligt. Arbete kvarstår information som t.ex. sorteringsguider samt med att förbättra informationen uppsökande och aktiv rådgivning. Anställande av en informatör prioriteras. 2B Fler återvinningscentraler ska tillskapas, Ökad tillgänglighet införd på befintliga åvc med alternativt ska tillgängligheten på befintliga ändrade öppettider anpassade efter återvinningscentraler öka. besöksfrekvenser. 20 Utredning om differentierad taxa (liten Ej utförd. Bör göras i samband med sopmängd-iåg taxa, stor mängd-hög taxa). matavfallsinsamling. 3A En gemensam hälsingeutredning genomförs. Utredningen är utförd Utredningen ska klarlägga förutsättningarna för rötning i regionen, olika insamlingssystem ska beskrivas, kostnader ska redovisas och 28

84 jämföras. 3B Upphandling av entreprenör för insamling Utfört, tagg ning pågår påbörjas 2011 och slutförs Taggning av sopkärl upphandlas som förberedelse inför matavfallsinsamlingen. 30 En ny avtalsperiod för insamling av Nytt avtal påbörjat, Förberedelse för hushållsavfall påbörjas. Matavfalls- matavfallsinsamling pågår insamlingen förbereds under perioden för att kunna påbörjas kommande avtalsperiod. 3D Utredning om hur Reffelmansverkets Pågår rötningsanläggning kan utvecklas. 4A Vid upphandling av avfallsinsamling ska Miljökrav ställda men lågt för att kunna teckna kort miljökrav ställas på hämtningsfordonen. avtal. 4B Alla fordonsanvändare inom Ej utfört renhållningsverksamheten ska vara utbildade i sparsam körning. 40 Lokal sorteringsanläggning för Sortering utförs i stor utsträckning på Ulvberget verksamhetsavfall ska utvecklas. Nya sorteringsytor och ramper är byggda. Maskiner (Omlastning, sortering och för sortering införskaffade mm. bränsletillverkning) 40 Utredning om ny deponietapp för ickefarligt Tillstånd för ny etapp finns???? (Datum) avfall ska iordningställas vid Ulvberget. 4E Generell fyraveckorshämtning i landsbygd Utredning ej utförd (se fråga 20) utreds. 5A En informatör anställs. Uppsökande och aktiv Kundenkäter utförs, sorteringsguide är framtagen. rådgivning. Arbeten kvarstår med information och anställande Förbättrad information till hushållen, till av informatör exempel framtagande av sorteringsguide, kundundersökningar etc. 5B Fler återvinningscentraler ska tillskapas Ökad tillgänglighet införd på befintliga åvc med alternativt ska tillgängligheten på befintliga ändrade öppettider anpassade efter återvinningscentraler öka. besöksfrekvenser. 50 Beroende på resultat av plockanalys vidta de åtgärder som kan behövas. 29

85 LJUSDAL MÅL UPPFÖLJNING Minst 50 % av hushåliens avfall ska materialåtervinnas, varav minst 35 % av matavfallet genom biologisk behandling. 2. Mängden farligt avfall i sopkärlen ska minska med 10 % jämfört med 2008 års nivå. 3. Minst 60 % av fosforn i siam från Svårlöst problem avloppsreningsverk och enskilda avloppsanläggningar ska återföras till produktiv mark. 4. Avfalismängderna ska minska. Almanacka Hemsida Fakturautskick 5. Nedlagda deponier ska inte orsaka skada för människors hälsa eller miljön. 6. Klimatpåverkan från kommunens system för avfallsinsamling ska minska. 7. Mer än 90 % av Renhållningens kunder ska vara nöjda med systemet för renhållning. 8. Kunskapen om hantering av avfall och återvinn ing ska öka hos alla. NORD AN STIG LÅNGSIKTIGA MÅL 1994 Trenden mot ökade avfailsmängder ska varaktig brytas. Atervinningen ur det avfall som omhändertas ska öka Restavfallet ska utnyttjas på sådant sätt att resurser sparas. Det avfall som inte kan utnyttjas ska omhändertas på ett sådant sätt att människor och miljö skyddas både på kort och lång sikt. Vårt avfall ska inte belasta miljön för framtida genarationer. Den höga sanitära standarden i dagens renhållning ska bibehållas. 30

86 DELMAL UPPFÖLJNING Minska avfalismängderna. la Mängden källsorterat material (papper, glas, Vet ej hur det såg ut Siffrorna är inte hemkompost) bör 1995 uppgå till ca 15 % av jämförbara med dagens mätningar. den totala mängden hushållsavfall. 1 dag är reduktionen genom källsortering ca 6 % i Nordanstig. ib Hemkompostering av köksavfall ska 2013 Hemkomposterar 0,2 % utvecklas till att omfatta minst 10 % av kommunens hushåll år lc För allt trädgårdsavfall skall ett eget Lämnas idag in till AVC eller hemkomposteras. omhändertagande genom kompostering på de enskilda fastigheterna eftersträvas. Id Mängden allmänt industri-och byggavfall till Har inga jämförbara siffror. deponering ska minska med 30 % till år Utnyttja avfallets energiinnehåll. Hushållsopor skickas till förbränning och värme utvinns. 3. En långsiktig lösning för omhändertagande Ny AVC med bättre förutsättningar för inlämning av hushållsavfallet säkerställs. och återvinning av avfall. 4. Egna deponeringsresurser for industri- och grovavfall säkerställs for minst en 25- årsperiod. 5. Miljöpåverkan från nedlagda avfallsupplag Asbestdeponin är inkapslad och övertäckt. elimineras eller reduceras till en för Homotippens tredje cell är under sluttäckning. omgivningen acceptabel nivå. 6. Ett miljöriktigt omhändetagande av allt specialavfall ska kunna erbjudas både industri och allmänhet. 7. Deponering av avloppsslam upphör senast Avloppsslam deponeras ej

87 SÖDERHAMN MAL UPPFÖLJNING 2013 la Produktionen av hushållsavfall exklusive producentansvarsmaterial per invanare skall minska med 5 % till planperiodens slut jämfört med Minskning 3 % Seminarier via energieffektiviseringsprojekt och framtidsveckorna, som handlat om livsstilsfrågor och omställning. lb Mängden producentansvarsmaterial i Räkning brännbarasäck och kärlsopor från hushåll ska Villor 30,5% 31,02% minska till högst 25 %... Flerfamiljshus 313% 36,66 / Söderhamn samlar in 57% av totalen på förpackningar. BM har tittat på hanteringen av producentansvarsmaterial vid tillsynsbesök på verksamheter 2. Mängden farligt avfall säck och kärlsopor ska minska till högst 0,1 % från hushåll och Villor 0,55% 0,02% foretag. Flerfam 0,14% 0,96% Sedan 2009 har NÄRA satsat på att utöka (Ansvariga, BM och NARA) möjlighet att lämna smått elavfall i respektive flerfamiljsfastighet. BM har sina tillsynsbesök på verksamheter tittat på hanteringen av farligt avfall. 3. Avfallet skall sorteras och hanteras på ett Andra kommuner nyttjar Långtå. Därför ökar sådant sätt att mängderna till deponi minskar. deponeringen på Långtå. Deponeringen av avfall från Söderhamn ligger mellan 1000 och 1500 ton och har kommit så lågt det går med nuvarande utsortering. Om vi ska komma längre borde vi hantera gips särskilt samt planglas. 4. Nedlagda deponier ska inte orsaka skador på Vissa utredningar klara. Fler ska göras som människor eller miljö fördjupning av vissa deponier. Se nedan. 5. Den höga sanitära standarden i dagens Inget nytt system införs om det inte är hygieniskt renhållning skall bibehållas och förbättras. säkert. 6. Avfallshanteringssystemets klimatpåverkan Utredning genomförd. 32

88 skall minimeras. Möjligheterna att utnyttja den organiska delen av säck och kärlsoporna för produktion av drivmedel till fordon skall utredas Den organiska delen i sack- och karlsopor.. kommunens skall sorteras ut för att möjliggöra kompostering eller biogasframställning av materialet. Minst 60 % av den organiska delen av säck och kärlsoporna skall gå till rötning alternativt kompostering. % av tillfrågade hushåll deltar. Hälften av hushall har tillfragats. 8. Minst 60 % av fosforn i siam från Mycket arbete återstår. avloppsreningsverk och enskilda avloppsanläggningar ska återföras till produktiv mark. Rötrest från biogasproduktion av matavfall skall användas till jordförbättring och gödning 9. Tillgängligheten till återvinningsstationer och Klart andra anläggningar för avfall skall vara sådan att även människor med lättare handikapp ska kunna använda sig av dem. TRENDER SOM FORMAR FRAMTIDEN Branschorganisationen Avfall Sverige har i rapport U20 10:06 Med blicken mot 2020 beskrivit ett antal trender som formar framtiden för svensk avfallshantering. Nedan är den sammanfattad i ett antal punkter. POLITIK Ökad hållbarhetsfokus Hållbar utveckling kan definieras såsom att målet är att förbättra levnadsstandarden för oss människor samtidigt som man ska se till att kommande generationer ska få chansen att ha det lika bra. Hållbar utveckling som paradigm börjar bli alltmer etablerat i världen. Hållbar är den utveckling som innebär att vi inte tillfredsställer våra behov på ett sätt som äventyrar andras möjlighet att tillgodose sina behov, nu eller i framtiden. Okad urbanisering Antalet människor ökar kontinuerligt i världen och inflyttningen till städer ökar likaså, vilket gäller även Sverige. 33

89 Ökad globalisering och gränslöshet Produkter och tjänster blir allt mer lika världen över och resandet ökar. Hand elshinder tas bort och ökade kommunikationsmöjligheter medför att handeln blir allt mer gränslös. Detta har också inneburit ökad bevarandedrift av lokala marknader. Allt tuffare offentlig ekonomi Teknik- och produktionsutveckling medför bättre effektivitet och lägre kostnader medan tjänstebaserad verksamhet är mycket svårare att effektivisera vilket påverkar synen av effektiviteten hos den offentliga sektorn. EUs politiska makt och inflytande ökar Ca 80 % av besluten riksdagen inom miljöom rådet baseras på EU beslut. Ökat fokus på miljöfrågor Miljöfokus går vågor men trenden är att miljöfrågorna får allt mer fokus, inte minst inom energi och hållbar utveckling. Ökad komplexitet i beslutsfattande Beslutsfattande är allt mer komplex på grund av olika omvärldsfaktorer som kräver ökad grad av processinriktning som leder vägen fram till beslut. Kommunarenans utveckling Alternativa vägar att lösa kommunala frågor aktualiseras allt mer Samarbete med grannkommuner ökar Regionförstoring kring storstäder. Ökad teknisk integrering av kommunal infrastruktur (VA, avfall, energi, stadsbyggnad, etc) SOCIALT Nya värderingar och livsstilar Vi satsar hellre på välmående än välstånd. Svenskar har icke auktoritära värderingar vilket bland annat innebär att vi inte så lätt böjer oss/tar order från människor med formell ställning. Unga vill i högre grad leva rätt. Vi vill inte bara överleva eller leva längre vi vill må bättre än bra. Allt mer krävande och kunniga människor 34

90 Människor ska inte bara tillgodose behov utan vill bejaka temporära behov som innebär något extra. TEKNIK Interaktionssamhället växer fram Ökande utbud av media och ökad misstänksamhet mot information som ska påverka oss. Kommunikation med människor blir allt viktigare för att skapa delaktighet och uppfylla deras behov av att bli sedda. Fortsatt snabb förändringstakt Förändringar sker snabbare och snabbare. Allt snabbare utveckling och spridning inom teknik och forskning. Hastighet teknikgenombrott och produktutvecklingstakt är högre än någonsin. Medleutvecklingen Unga läser lite morgontidningar och ser lite nyheter på TV. Internetbaserad användning ökar kraftigt bland unga och då inte minst de olika internetgemenskaperna där deltagare hjälper och tipsar varandra om saker och ting. Avfallshantering En strävan att utveckla avfallshanteringen till en högre nivå i avfallshierarkin. Ökad konkurrens om avfall/material. Biogasproduktion. Ökade kompetenskrav på personal som hanterar avfallsfrågor. Teknisk utveckling inom avfallshantering och avfalisbehandling. SAMRÅD GENOMFÖRANDE Kommer att kompletteras efter att samråd har genomförts. SYNPUNKTER VID SAMRÅD Nedan redovisas synpunkter från samråd. FRÅGA VID SAMRÅD x x SVAR FRÅN STYRGRUPP OCH ARBETSGRUPP x x x x x 35

91 MIUOBEDQMNLNG AV PLANEN 1 Miljöbalken med följdlagstiftning saknas specifika bestämmelser om miljöbedömning av nationella avfallsplaner. Enligt 6 kap 11 Miljöbalken gäller generellt att planer som upprättas av myndigheter och krävs i lag eller annan författning ska miljöbedömas om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbedämning är utförd med utgångspunkt från Naturvårdsverkets bedömning av den nationella avfallspianen där stora delar är direkt refererat om det bedöms gälla även för Hälsinglands kommuner. Miljöpåverkan av regional betydelse redovisas, däremot inte miljöpåverkan från enskilda anläggningar eller för enskilda kommuner eller invånare. BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Även planer och program som huvudsakligen har en positiv miljöpåverkan, så som avfallspianer, kan medföra en betydande risk för negativ miljöpåverkan med avseende på vissa miljöaspekter. 1 tabell nedan visas en sammanställning över vilka miljöaspekter som bedöms kunna komma att påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av avfallsplanen. Påverkan på de olika aspekterna kan vara antigen positiv eller negativ eller både positiv och negativ. ASPEKT INTE BETYDANDE TROLIGEN BETYDANDE MILJÖPAVERKAN MILJÖPAVERKAN Biologisk mångfald, växt- och X djurliv Befolkning och människors hälsa X (positiv) Mark X Vatten X Luft och klimatfaktorer X (positiv och negativ) Materiella tillgångar X (positiv) Landskap X Bebyggelse X Forn- och kulturlämningar samt X annat kulturarv BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Miljöaspekter som kan komma att påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av planen: Befolkning och människors hälsa: Om vi lyckas förebygga avfall har det positiv betydelse för resurshushållningen samt människors hälsa och miljön i de tillverkande länderna, det vill säga även långt utanför nationsgränsen. 36

92 Luft och klimatfaktorer: Vid genomförandet av planen kan såväl positiva som negativa effekter förväntas uppstå genom minskade respektive ökade utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar. Den föreslagna inventeringen av nedlagda deponier syftar till att ge ett underlag för åtgärdsprioritering. Åtgärderna kan i sin tur minska okontrollerat läckage av metangas från de äldre deponierna. Målen och åtgärderna som handlar om förebyggande av avfall kommer sannolikt att medföra minskade utsläpp av växthusgaser, särskilt i uppströmsledet. Ökad biologisk behandling av avfall kan medföra bland annat ökade utsläpp av växthusgaser vid lagring av avfallet inför behandling och vid kompostering. Vid rötning till biogas ersätter biogasen ofta fossila fordonsbränslen och koldioxidutsläppen från vägtrafiken kan därigenom minska. Materiella tillgångar: Genomförandet av planen bedöms ge betydande positiva effekter när det gäller materiella tillgångar; Minskad resursförbrukning till följd av förebyggande av avfall och ökad återanvändning kan förväntas. INTE BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Miljöaspekter som inte bedöms komma att påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av planen: Biologisk mångfald, växt- och djurliv: Det bedöms inte vara sannolikt att genomförandet av planen medför en betydande positiv eller negativ påverkan på biologisk mångfald, växt- eller djurliv. Vatten: Generellt bedöms genomförandet av planen ge positiva effekter för yt- och grundvatten. Föroreningsproblematiken kring lakvatten från deponier, läckage av skadliga ämnen från upplag och avfallsbränder kan antas minska om åtgärderna som föreslås planen genomförs. Mark: Planen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan på landskapet eller landskapsbilden. Bebyggelse: Det bedöms inte uppstå någon betydande miljöpåverkan på bebyggelse till följd av genomförandet av planen. Forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv: Det bedöms inte uppstå betydande miljöpåverkan på kulturmiljövärden till följd av genomförandet av planen. Avfallsplanen behandlar inte lokalisering av nya avfallsanläggningar, varför eventuell påverkan på forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv kommer att bli frågor i kommande tillståndsprövningar av verksamheter samt i fysisk planering och avfallsplanering på kommunal nivå. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Vid framtagandet av denna miljöbedömning har det inte identifierats någon sådan betydande negativ miljöpåverkan som föranleder särskilda åtgärder för att hindra eller motverka miljöpåverkan vid genomförandet av avfallsplanen. 37

93 OVtLC Avfalispian Söderhamns kommun Framtagen 1 samarbete mellan samtliga kommuner i Hälsingland. Del 4 Sammanfattning av strategier, mål & åtgärder till 2020 Kommunstyrelseförvaltningen Söderhamn 1 augusti 2014 I\MN

94 Kommunal avfallsplan Hälsingland SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen till stor del styrs av nationella mål ansätts strategier som tydliggör Hälsinglands sätt att omsätta detta med mål som anger den nivå avfallshanteringen avses vara på år En del strategier och mål pekar på fler än ett målområde och återkommer därför i flera rutor. 1 slutförslag kan strategier och framförallt mål begränsas och struktureras så att målen ej upprepas. Utgångsår är om inte annat anges Målnivån sätts gemensamt i Hälsingland vilket kan leda till att kommunerna måste arbeta olika mycket för att nå målen beroende på utgångsläget. Det är inte alltid målen visar på en förbättring utan det kan peka på en förvaltning av nuvarande nivå (som är bra). Det är viktigt att tidigt få en dialog och harmoniering med kommunens budget- och planeringsprocess. Ansvar: AH = Samarbetsorganet Avfall Hälsingland, bestående av renhållarna för hälsingekommunerna RR Respektive Renhållare MN = Miljönämnden eller motsvarande SN = Stadsbyggnadsnämnden eller motsvarande KN = Kostnämnden eller motsvarande KS = Kommunstyrelsen Kursiv text lokala åtgärder. 1

95

96 JLÅUYTJRU2 BARN OCH UTBILDNING Markus Thorsteinsen Datum: Enkätsvar från: Kunskapsresultat åk 6 bedömning i nedan definierade ämne. Syfte: Avser att ge en samlad bild av kunskapsnivån avseende åk 6. Ger möjlighet till analys och tid för att sätta in åtgärder i ett tidigt skede för de elever som behöver extra stöd. Tillvägagångssätt: Enkäten skickades ut till berörda rektorer den 8:e oktober med sista svarsdatum den 25:e oktober. En påminnelse gick ut dagarna före sista svarsdatum. En bedömning görs huruvida eleverna kommer att klarar kraven i respektive årskurs i ett antal definierade ämnen. Enkäten behandlar även hur många elever som bedöms ej klara målen i minst ett ämne. Svarfrekvens: Enkäten skickades ut till elva skolor och samtliga har besvarat enkäten. Svarsfrekvens 100 %. Antal elever per skola i åk 6: Stugsunds skola 23 elever Mo skola 9 elever Stråtjära skola 7 elever Rosenvalls skola 18 elever Trönö skola 17 elever Sandarne skola 22 elever Graf 1 Östra skola Norrtull skola Bergviks skola Stenberga skola Vågbro skola Totalt 51 elever 39 elever 23 elever 21 elever 22 elever 252 elever Antal elever i åk 6 som bedöms ej klarar kraven i Antal elever som ej klarar kraven Antal ÅP h -4 Extra anpassning 0 Graf 1 påvisar antal elever som bedöms ej klara nzålen i minst ett ämne i åk 6, antal upprättade ÅP och extra anpassning. Notera att de allmänna råden gällande åtgärdsprogramförändrades i juni 2014

97 - Kommentarer graf 1: Totalt i kommunen är det 72 elever som bedöms ej nå kraven i minst ett ämne i åk 6. Av dessa elever finns 34 st upprättade åtgärdsprogam och 25 st extra anpassningar. Av dessa 72 elever är de 12 som levt i Sverige i mindre än 1 år (Norrtull 6 st, Vågbro 4 st, Stenberga och Östra skolan 1 st vardera). På Norrtull bedöms att nästa hälften av eleverna ej kommer att nå kraven i minst ett ämne. Graf 2 Elever som bedöms ej klara kraven per ämne och kön 35 - MA SV ENG SVA Ml M2 BL HKK IDH MU Bl FY KE GE Hl RE SH SL TK Graf 2 påvisar antal elever i åk 6 som bedöms ej klara kraven uppdelat på ämne och kön Kommentarer graf 2: Vid diskussioner kring varför elever ej klarar av kraven i skolan finns ofta ett behov av att se huruvida det är pojkar eller flickor som ej klarar kraven. Grafen ovan visar på att det i samtliga ämnen är fler pojkar än flickor som bedöms ej klarar kraven. Vid en närmare granskning av skolorna kan man urskilja att Vågbroskolan (samtliga pojkar), Rosenvall (5 av 7) och Östra skolan (9 av 12) utmärker sig med fler pojkar än flickor som ej klarar av kraven. Hur kan det komma sig att den tredjedel av eleverna på Vågbro som ej beräknas klara kraven är pojkar? Graf 3 16 Antal elever som bedöms ej klarar målen i ii - rna, sv, eng, sva MA t[ii1ekiizi i_r...iiiht E: Graf 3 påvisar antal elever i åk 6 som bedöms ej klara kraven i ämnena MA, SV, ENG eller SVA. Kommentarer graf 3: Av de 72 eleverna som bedöms ej klara kraven är det 64 elever (ca 89%) som bedöms ej klara kraven i något av ämnena rna, sv, eng eller sva. Av de 19 eleverna som bedöms ej klara kraven på Norrtull är det 15 elever som ej klarar kraven i ämnet SVA.

98 50% Graf 4 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% Förändring andel elever som ej klarar kraven 6% 4% 2% 0% MA SV ENG SVA Ml M2 BL HKK IDH MU Bl FY KE GE Hl RE SH SL TK 1Dec2013 1Juni2014 1Okt2014 Graf 4 påvisar andelen elever som bedöms ej klara målen i mätningarna dec 2013, juni 2014 och okt 2014 Kommentarer graf 4: För att få en bild av progressionen för de elever som nu går i åk 6 ger graf 4 en rätt dyster bild. Det önskade resultatet vore att andelen elever som ej klarar kraven minskar, och inte som vår verklighet påvisar da r andelen istället ökar. Detta är generellt genomgående över samtliga ämnen med undantaget svenska som stått stilla. Hur kan det fo rklaras att det ökar så i samtliga ämnen? Graf 5 60% Förändring över tid andel elever per skola 49% 40% 30% - 20% 10% 0% -26%- LI 29% p 1 Dec 2013 ljuni 2014 Okt 2014 Graf 5 påvisar andelen elever som bedöms ej klara målen i mätningarna dec 2013, juni 2014 och okt 2014 per skola Kommentarer graf 5: Bedömningarna av eleverna som ej kommer att klarar kraven i åk 6 har från mätningen i dec 2013 till okt mätningen 2014 generellt sett ökat, så när som på Stråtjära skola och Stenberga skolan.

99 Kommentarer kring resultaten Enkäten görs för att i ett tidigt skede kunna sätt in rätt åtgärder för de elever som bedöms ej nå kunskapskraven i åk 6. Via graf 5 kan vi dock se att den önskade effekten av att antalet elever som bedöms ej klara kraven uteblivit och istället stigit. En förklaring som kan lyftas fram är att det är många nyanlända som har förkunskaper som varierar. Utifrån de inlämnade uppgifterna är det 12 st elever som levt i Sverige i mindre än ett år och det är 21 elever som läser svenska som andra språk. Vi kan därmed konstatera att det är ett viktigt arbete vi har framför oss vad gäller nyanlända eleverna. Det är således fortfarande 51 elever som bedöms ej klara kraven som inte kan förklaras av att det är nyanlända. Hur tar vi oss an denna utmaning och hur kan vi applicera det vi lärt oss under Skolforum Såsom vikten av förväntningar, motivation, att berömma prestation och inte resultat, formativ bedömning, lärmål och framgångskriterier m.m. Viktigt att jobba systematiskt och fråga sig själv följande: Vartärjagpåväg? Hur går det för mig? Vad är nästa steg? Frågor som bör genomsyra samtliga nivåer med elever, lärare, rektorer, skolor, ledning.

100 - Antal cmm Datum: BARN OCH UTBILDNING Markus Thorsteinsen Enkätsvar från: Kunskapsresultat åk 9 bedömning i nedan definierade ämne. Syfte: Avser att ge en samlad bild av kunskapsnivån avseende åk 9. Ger möjlighet till analys och tid för att sätta in åtgärder i ett tidigt skede för de elever som behöver extra stöd. Tillvägagångssätt: Enkäten skickades ut till berörda rektorer den 8:e oktober med sista svarsdatum den 25:e oktober. En påminnelse gick ut dagarna före sista svarsdatum. En bedömning görs huruvida eleverna kommer att klarar kraven i respektive årskurs i ett antal definierade ämnen. Svarfrekvens: Enkäten skickades ut till fyra skolor och samtliga har besvarat enkäten. Svarsfrekvens 100 %. Antal elever per skola 1 åk 9: Norrtullskolan 110 elever Stenbergaskolan 23 elever Vågbroskolan 35 elever Bergviksskolan 42 elever Totalt 210 elever Graf 1 Antal elever som bedöms ej klara kraven åk Antal elever som ej klarar kraven Antal ÅP ri Bergvik Norrtull Vågbro Stenberga 7 extra 6 anpassning Graf] påvisar antal elever soni bedöms ej klara målen i minst ett ämne och hur många som haråp eller extra anpassning i åk 9 Kommentarer graf 1: 1 Söderhamns kommun är det 48 elever som bedöms ej klara målen i minst ett ämne i åk 9 (Det är 15 elever som enbart har 1 ämne de bedöms ej klara kraven i). Av dessa elever så har 16 elever utarbetade åtgärdsprogram och det finns 17 st extra anpassningar i kommunen. 1 Bergvik är det ca 31% som bedöms ej klara kraven. På Stenbergaskolan är det ca 26 % och på Vågbroskolan och Norrtullskolan är det ca 20 % vardera.

101 Graf 2 Antal elever som bedöms ej klarar målen i rna, sv, eng, sva Bergvik Norrtull MA sv RENG Vågbro SVA z. Ste nberga Graf2illustrerar antalet elever i åk 9 på resp skola som bedöms ej klara,nålen i ä,nn ena MA, SV, ENG, SVA. Kommentarer graf 2: Då ca 85% av de elever som bedöms ej klarar kunskapskraven i åk 9 ej klarar kraven i ämnena matematik, svenska, engelska eller SVA ger graf 4 en bild av dess spridning mellan dessa ämnen. Grafen visar att det framförallt är matematik och engelska som är de ämnena som eleverna har svårigheter med. Graf Fl 1 1 Elever som ej klarar målen per ämne och kön ierhhi1lll I IIRTWt MA SV ENG SVA Ml M2 BL HKK IDH MU Bl FY KE GE Hl RE SH SL TK 1 1 Pojkar 1 Flickor Graf 3 illustrerar antalet elever i åk 9 på resp skola som bedöms ej klara inålen uppdelat på ämne och kön. Kommentarer graf 3: Grafen ovan påvisar att de elever i Söderhamns kommun som ej bedöms klara kraven domineras av pojkar. Av kommunens fyra skolor är det i tre av fallen mer än dubbelt så många pojkar som flickor som bedöms ej klara kraven. På Bergviksskolan är förhållandet mellan andelen pojkar och flickor ca

102 Graf 4 14 Antal elever i åk 9 som bedöms ej uppnå kraven Bergvik Norrtull Vågbro Stenberga HL MA SV ENGSVA Ml M2 BL HKK IDH MU Bl FY KE GE Hl RE SH SI TK Graf 4 på visar antal elever son bedoins ej klara kraven ä,nnesvis i åk 9 uppdelat på respektive skola. Kommentarer graf 4: Graf 4 påvisar att det framförallt är i ämnena matematik och engelska som elever har svårigheter att klarar kunskapskraven. Även ämnena NO och SO är välrepresenterade. 1 Vågbro kan vi se att samtliga ämnen är representerade och vid en närmare granskning av dess elever är det enbart 1 elev som har ett ämne som han/hon bedöms ej klarar kraven inom. På Stenberga är det ämnen som engelska, idrott och slöjd där eleverna bedöms ej nå kraven. Bör poängteras att Norrtull har mer än dubbelt så många elever gentemot de övriga skolorna. Graf 5 35 Förändringen från 2013 till Dec 2013 Juni 2014 okt MA SV ENG SVA Ml M2 BL HKK IDH MU Bl FY KE GE Hl RE SH SL TK Graf 5 påvisar antal elever som bedöms ej klara inålen ämnesvis i åk 9 i Söderhamns kommun 2014 gentemot hur det såg utiåk8idec20l3. Kommentarer graf 5: Graf 5 visar på hur det förändrat sig över tiden för samma elever som i dec 2013 gick i år 8 och huruvida de bedömdes klara kraven i åk 9 gentemot hur samma elever nu bedöms klara kraven då de går i åk 9. Ett önskat scenario skulle varit att antalet elever som ej bedöms klara kraven

103 generellt ska ha sjunkit markant i samtliga ämnen. Det är dock inte fallet utan vi kan istället se en motsatt förändring där antalet elever istället ökar, så när som på ämnena matematik, hemkunskap och idrott och hälsa. Glädjande att antalet elever som bedöms ej klarar kraven i matematik har sjunkit, från 33 till 26 elever, dock är antalet fortfarande högt. Graf 6 40% Förändringen andel elever från 2013 till % 30% 25% 23% Dec % WJuni2Ol4 Okt % 10% 5% 0% Bergvik Norrtull Vågbro Stenberga Kommunen Graf 6 illustrerar andelen elever i respektive skola soni bedöms ej klara inålen i minst ett ämne iförhållande till antalet elever i samma årskurs och skola från när de gick i 8.an dec 2013 till 9:an okt 2014 Kommentarer graf 6: Graf 6 illustrerar den historiska förändringen avseende om eleverna bedöms klarar kunskapskraven i åk 9 från dec 2013 till okt För de skolor där trenden är negativ i förhållande till tidigare mätningar (Vågbro och Stenberga) är det viktigt att göra en noggrann analys av förändringarna samt att omgående genomföra åtgärder för att åstadkomma förbättringar. Kommentarer kring resultaten Uppföljningen genomförs för att i ett tidigt skede kunna sätt in rätt åtgärder för de elever som bedöms ej nå kunskapskraven i åk 9. Via graf 6 kan vi dock se att den önskade effekten av att antalet elever som bedöms ej klara kraven uteblivit. Andelen har över tid stått still utifrån ett kommunperspektiv. Vikten av att arbeta med att förbättra förmågan att göra bedömningar har pågått ett tag och pågår fortfarande. Vad kan vi säga om det arbetet utifrån resultaten ovan? Uppgifterna ovan visar att ett stort antal elever bedöms ej klara kraven och att flertalet av dessa elever ej klarar kraven inom ämnen som behövs för att ta sig in på gymnasiet. Hur tar vi oss an denna utmaning och hur kan vi applicera det vi lärt oss under Skolforum 2014? Exempelvis tankar kring förväntningar, motivation, att berömma prestation och inte resultat, formativ bedömning, lärmål och framgångskriterier m.m. Viktigt att jobba systematiskt och fråga sig själv följande: Vart ärjag på väg? Hur går det för mig? Vad är nästa steg? Frågor som bör genomsyra samtliga nivåer med elever, lärare, rektorer, skolor, ledning.

104 o

105 RAPPORT Datum Sida 1(1) Barn- och utbildningsförvaltningen Antal inrapporterade kränkningar april september 2014 Utifrån det systematiska kvalitetsarbetet sammanställs här antalet inrapporterade kränkningar avseende perioden 1:a april till 30:e september. Syftet med rapporteringen är att nämnden ska ha kännedom om antalet kränkningar och hur detta varierar över tid. Vågbroskolan har 3 st inrapporterade fall av kränkningar. Norrtullskolan har 2 st och Stråtjäraskolan samt Sandarne skola har 1 st vardera. 4 Antal kränkningar av elev per skola (April - september 2014) Vågbro Norrtull St rå tj ä ra Sandarne Nästa mätning kommer att göras för perioden 1:a okt till 31:a mars och kommer att rapporteras till nämnden i maj.

106 )

107 CDE LI1 TJÄNSTEUTLÅTANDE f [ D Dnr BUN/2014/0075/600 tju Ii Datum U 1 (2) Barn och Utbildning Carin Mellqvist, Pemilla Lund Yttrande över motion om en giftfri förskola Barn- och utbildningsförvaltriingens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anse motionen vara besvarad. Ärendet Gabriella Petterson (MP) och Bengt Samuelsson (MP) har lämnat in en motion där de föreslår kommunfullmäktige att besluta att inventera kommunens förskolor i jakt på gifter och kemikalier samt därefter inleda arbetet med att eliminera så mycket gifter som möjligt ur förskolemiljön. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Inköp Gävleborg är upphandlande myndighet för Söderhamns kommun. Vid upphandlingar till kommunens verksamhet där även förskolan ingår har Inköp Gävleborg skallkrav inom miljöområdet. Skallkraven innebär att leverantörerna ska uppfylla både miljökrav och miljödeklaration för att försäkra oss om att inga otillåtna färger, lacker, ytbehandlingar, plastmaterial eller övriga giftiga komponenter eller tillsattsmaterial förekommer i produkterna. Barn- och utbildningsförvaltningen följer den för förvaltningen beslutade miljöplanen där de övergripande målen är: Förskola och skola ska utveckla miljötänkandet hos barn/elever och i praktisk handling agera miljömedvetet. Förskola, skola och förvaltningens administration ska långsiktigt arbeta för ett ekologiskt hållbart samhälle. Återvinning och återanvändning ska vara självklara begrepp för alla. Alla verksamheter ska sträva efter fungerande avfalls/retursystem. Alla verksamheter ska källsortera. Den lokala milj öplanen ska vara känd av elever, personal och föräldrar. Dessutom står under rubriken inomhusmiljö att den ska vara så god att såväl alla barn och elever som personal ska kunna vistas i barn- och utbildningsförvaltningens lokaler. Endast för särskilt känsliga ska speciallösningar användas. Förvaltningens personal ska ha en så god kunskap om inomhusmiljö och allergi att barns och elevers vistelse i lokalerna blir trygg. 1 och med att förskolorna följer miljöplanen och att inköp ska ske genom upphandlade avtal pågår redan arbete med att eliminera gifter i förskolemiljön. Besi utsalternativ Motionen anses vara besvarad.

108 2 (2) Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Jämställdhet Beslutet har ingen påverkan. Tillväxt Beslutet har ingen påverkan. Hållbar utveckling Beslutet har ingen påverkan. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen /& Carin Mellqvist Verksamhetschef Pernilla Lund Controller/utredningssekreterare

109 trns )5 06 söderhomr J1 En giftfri Gifter 1 miljön är ett stort prob em. Vår strävan är att skapa ett, för människan och tnhijön, giftfritt samhålle. Känsligast f& gifter är vka barn. Under mkga år har Naturskyddsföreningen varnat för skadliga kemikalier 1 vår vardag. Framförallt har det uppmärksammats att den så kallade cocktalleffekten kan vara problematsk och oroar forskare världen över. Alltså vad som hander nar amnen från produkter, mat och nrednmg blandas i v$ra kroppar. Itormonst*rande ämnen r vanliga vardagsprodukter. Det är ämnen som är skadliga för oss människoré men de hamnar odcså i naturen dr de har an stark negativ miijöpverkan. På rskølan &r barnen utsatta för ungefär samma kemikalier som hemma fast ibland i ännu högre utsträckning, visar forskningen. bet kan bero på att problemmatenal som skumgumm och mjukgjord PVC är srskiit vanliga p fötskolan. Det är extra oroande med tanke på hur mytket tid de flesta barn spenderar där, Barn är också känsligare och påverkas mer än vwrna. Vi ftreslår att: kommunfullmäktige beslutar Inventera kommunens förskolor 1 jakt på gifter och kemikalier samt därefter inleder arbetat med att eliminera så mycket gifter san. möjligt ur finkolem1ljkki mitjöpartiet de gröna Söderhamn 14O3-1O L: > /

110 1 sj:::r Ba, n cd utbdnncjsndnr..n Söderhamns kommun PROTOKOLLSU RM Kommunstyrelsen 110 DnrKS/2014/0115 S ammanträdesdatum rien rni T bewckning oj4oo/oo Motion om en giftfri förskola Beslut Kommunstyrelsen beslutar remittera motionen till kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och samhällsutvecklingsnärnnden för beredning. Ärende Gabriella Pettersson (MP) och Bengt Samuelsson (MP) har lämnat in en motion där de föreslår att kommunfullmäktige beslutar inventera kommunens förskolor i jakt på gifter och kemikalier samt därefter inleder arbetet med att eliminera så mycket gifter som möjligt ur förskolemiljön. Beslutet skickas till Motionärerna Vid protokollet Jonna Käliström Böresson Ordförande Justerare Sven-Erik Lindestam (S) Monica Zellafors (5) Rätt utdraget intygar: Signatur Namnförtydligande

111 01 PUJV

112 cffl TJÄNSTEUTLÅTANDE UU j Datum Dnr B1JN/2012/00: 1 (2) BARN OCH UTBILDNING Tomas Hartikainen Begäran om att få utöka antalet platser i pedagogisk verksamhet fristående Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna ansökan från Mathilda Nilsson om utökning av den pedagogiska omsorgsverksamheten vid Sjögläntan med en plats till totalt 8 platser from Ärendet Ansökan har inkommit från Mathilda Nilsson om godkännande för att utöka verksamheten med ytterligare en plats vid familjedaghemmet Sjögläntan. Sjögläntan har i dag ett godkännande för 7 platser. Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden , 6 Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Etableringsfrihet gäller för fristående pedagogiska verksamhet och det innebär att kommunen är skyldig att lämna godkännande för fristående pedagogisk verksamhet som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunen skall också, om godkännande finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Av skollagen (2010:800) framkommer det i 25 kap.10 att man har rätt till bidrag om: 1. huvudmarinen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet. 2. verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarandeverksamhet. 3. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag för barn som hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för enligt 13 andra stycket (hemkommunen är inte skyldig att lämna tilläggsbelopp för ett barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen). 4. avgifterna inte är oskäligt höga. Konirnunen får besluta att en huvudman har rätt till bidrag trots att villkoret i första stycket 3 inte är uppfyllt, om det finns skäl med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. Enligt barn- och utbildningsförvaltningens bedömning uppfyller familjedaghemmet Sjögläntan i huvudsak de kriterier som krävs och tillsyn genomfördes i oktober 2013.

113 2 (2) Inför beslutet har kontakt tagits med ansvarig för verksamheten. Samtliga barn är idag inskrivna på heltid men de är inte på plats samtidigt. Bedömningen är därför att ytterligare ett barn inte medför några förändrade förutsättningar för familjedaghemmet Sjögläntans verksamhet med avseende på kvaliteten varför godkännande att bedriva verksamheten med ytterligare ett barn bör ges. Beslutsalternativ 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna ansökan från Mathilda Nilsson om utökning av den pedagogiska omsorgsverksamheten vid Sjögläntan med en plats till totalt 8 platser from Ekonomiska konsekvenser Sjögläntans fristående pedagogiska verksamhet har rätt till ersättning enligt de bestämmelser som finns i skollagen. Beslutsalternativ 2 Att säga NEJ till förvaltningens förslag. Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1. Tomas Hartikainen

114 DLL O5UL12 BARN OCH UTBILDNING fl- oj ut,, Ansökan om godkännande för att bedriva fristående verksamhet ui / Antal bilagor 1. Vemlvilka ska driva verksamheten (bolags- eller annat organisationsbevis med uppgift om organisationsnummer, firmaadress, firmatecknare, bolagsordning, f-skattebevis bifogas ansökan) Sökande namn Mathilda Nilsson Adress Postnummer Ort Färssjövägen Söderhamn Telefon E-postadress Mathildanilsson@hotmail.com 2. Verksamhet Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 3. Antal platser Max antal platser 1 dagsläget har jag plats för 7 barn men jag vill utöka till 8 barn. 4. Startdatum Beräknat startdatum Från och med Lokalens adress Adress Postnummer Ort Färssjövägen Söderhamn 6. Beskriv verksamhetens innehåll (bifogas ansökan) Pedagogiskt innehåll Personalens utbildning och erfarenhet (utbildningsbevis bifogas) Barngruppens storlek och sammansättning Föräldraavgifter (maxtaxa tillämpas) Ansvarig kontaktperson (namn och kompetens) 7. Ekonomisk kalkyl (bifogas ansökan) 8. Besiktningsprotokoll för lokalen (senast sex månader från beslutsdatum ska besiktningsprotokoll visas upp för att ersättning ska utbetalas) Namnteckning Ansökan med bilagor skickas till: Söderhamns kommun Barn- och utbildningsnämnden Söderhamn Utgäva

115 Hej! 201A 1 fli l/oo2j}( Jag bifogar bara 1 sida då jag redan har en firma och jag vill utöka den jag hart jag vill ire starta en ny. Jag har haft min firma i 2 år nu och det är så roligt. Jag älskar mitt jobb. Det jobbiga är att många ringer och är intresserad av att ha barnet hos mig och jag kan inte erbjuda en plats för det är fullt. Jag vill gärna ha 1 plats till i min barngrupp. Jag har jobbat mig in med mina dagbarn, jag har haft barnen länge, jag känner dom väl och dom är väldigt duktiga och snälla. Vi är en jättebra grupp som gör så mycket roligt tillsammans. Barnen blir äldre och mer självständiga. Jag skulle gärna vilja få in 1 litet barn igen. Jag har 1 barn som är 2år resterande är mellan 3-5 år gammal. Vi gör många utflykter tillsammans, vi åker iväg på äventyr flera dagar i veckan. Vi badar varje torsdag och många förstår inte hur jag klarar av att bada med så många barn och ja det är inga problem. Dom sköter sig exemplariskt och det är så kul att ta med dom ut på saker för vi får så mycket beröm jämt. Alla är imponerade av hur duktiga barnen är och det är så roligt för mig att höra. På fredagar besöker vi kuliversium. Vi är alltid ute i skogen 1 dag! v, vi har gympa flera gånger varje vecka.( Jag håller även i barngymnastik åt Söderhamns gymnastik förening). Alla mina dagbarn deltar i det förutom det yngsta barnet på 2 år, plus att jag har 17 barn till inskriven i den gympagruppen. Utflykter vi gjort är bland annat att vi har besökt Järvzoo, varit på Mulle Meck (huddiksvall) *, besökt Furuvik, Buspalatset i Bollnäs, Trolldalen, Trolska skogen, varit på Sjörövaräventyret i Stenö (Vi var där samtidigt som Karin Mellqvist), bondgårdar, ridit i Stråtjära, övernattat, varit på cirkus, varit på After dagis på biblioteket, ja jag vet inte allt vi har gjort. Vi har gjort så himla mycket roligt tillsammans. Jag känner verkligen att jag har tid för alla barn. Alla barn blir sedda och det är så himla kul att få se hur mycket dom utvecklas, helt otroligt. Vi arbetar i läroböcker varje vecka, barnen som är över 4 år har börjat jobba med plus/minus och engelska ord. Dom tar ett stort ansvar. Dom dukar, hjälper till med maten. Dom hjälper dom yngre med kläder och annat. De yngre barnen jobbar med färger, siffror, djur och former. Vi är kreativa genom färg/musik/och rörelse. Hos mig trivs barnen. Jag ger alla lika mycket tid. Jag sitter ned med alla barnen varje dag dom är hos mig. Alla blir sedda, alla får uppmärksamhet, alla får den hjälp dom behöver för att kunna utvecklas. Jag känner att jag har tid för 1 barn till i min grupp så jag skulle gärna vilja utöka min grupp från 7 barn till 8 barn. Medvänliga hälsningar Mathilda Nilsson P. S Kika gärna in på min fina hemsida där jag uppdaterar varje vecka vad vi gör.

116 -5 1 1

117 2014 CDLIL1 1RU BARN OCH UTBILDNING Förteckning över inkomna skrivelser och protokollsutdrag under perioden Barn- och elevombudet Beslut efter anmälan om kränkande behandling. Söderhamns kommun har inte följt bestämmelserna när det gäller skyldigheten att motverka kränkande behandling (Dnr BUN/20 14/0098/606) Sveriges kommuner och landsting Cirkulär 14:39, Budgetpropositiionen för Cirkulär 14:41, Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering ändringar i diskrimineringslagen den 1januari 2015 Kommunfullmäktige , Budget års uppdatering Kommunstyrelsen , Översyn av kommunstyrelsens interna organisation och rekrytering av förvaltningschef Kultur och samhällsutvecklingsnämnden , Kosttaxor 2015 Lärande och arbete , Revidering av överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning (Dnr BUN/20 12/0067/600) Barn- och utbildningsförvaltningen Protokoll från förvaltningsövergripande samverkan (FOSAM) Sida 1 av 1

118 Ärende 12

119 RAPPORT 1 (1) Datum Dnr BUN/2014/0008 BARN OCH UTBILDNING Yvonne Sundin Anmälan av delegationsbeslut november 2014 Ärendet Barn- och utbildningsnämnden delges delegationsbeslut enligt nedanstående: Punkt Delegat Bilaga Förvaltningschef Tomas Hartikainen 0.4 Förändring av läsårstider 20 14/15 1 Biträdande förvaltningschef Åsa Arvidsson Tillsynsrapport från besök på Mårdens förskola 4 (Dnr BUN/20 14/0019/718) Verksamhetschef Johan Rasmussen Beslut om ekonomiskt stöd till elevs resor och inackordering Beslut om utdelning ur Gymnasieskolans elevfond Beslut om utdelning ur Abel Ankarstens stipendiefond 3