Reviderad Budget 2015 Stadsdelsnämnd

Transkript

1 Bilaga 1 Reviderad Budget 2015 Stadsdelsnämnd SDN Centrum

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Förutsättningar... 6 Vision och förhållningssätt... 6 Omvärldsanalys... 6 Befolkningsförändring... 8 Generellt stadsdelssektorn... 8 Lokalt perspektiv Villkor för en hållbar utveckling Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Lokaler Personal Ledarskap och medarbetarskap Jämställda och konkurrenskraftiga löner Strategisk kompetensförsörjning Hälsa och arbetsmiljö Ekonomi Aktuell ekonomisk situation Eget kapital Mål KF:s BUDGET Barn och unga (Centrum) Vuxna (Centrum) Äldre (Centrum) SDN Centrums prioriterade uppdrag Uppdrag från KF utöver SDN Centrums prioriterade (ovan) Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för en balanserad ekonomi Ekonomisk plan för kommande budgetår SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 2(37)

3 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 3(37)

4 Sammanfattning De vi är till för De flesta Centrumbor lever ett gott liv. Antalet invånare har ökat under flera år och uppgår idag till lite mer än I Centrum är det övergripande målet att öka förutsättningarna till goda livschanser för alla. Stadsdelsförvaltningen för kontinuerliga dialoger med dem vi är till för och fångar in vad våra brukare och medborgare tycker är viktigt i våra välfärdstjänster. Vi arbetar med att våga tänka nytt och se möjligheter i det dagliga arbetet för att utveckla såväl verksamhet som ledare och medarbetare. Centrum ska erbjuda likvärdig service till alla oavsett kön. Förvaltningen strävar efter att motverka skillnader i livsvillkor mellan könen genom att årligen jämställdhetssäkra de insatser som görs. För målgruppen barn och unga är strategin att säkra att flickor och pojkar får likvärdigt stöd för att lära och utvecklas. Vi vet att en individs livschanser i hög grad formas under de första levnadsåren. En stor del av fokus ligger därför på att skapa förutsättningar för en bra start i livet, med en bra förskoleverksamhet som grund och ingång i det livslånga lärandet. Centrum har full behovstäckning i förskolan och arbetar successivt för att förbättra kvaliteten i den fysiska miljön. Skolverksamheten står sig starkare idag än för tre år sedan. Det genomsnittliga meritvärdet ökade från 202,7 till 218,5 vid senaste mätningen och för 2015 är målvärdet 225. De elever som är längst ifrån måluppfyllelse i grundskolan ska få stöd och hjälp genom individuellt riktade insatser. Tillfälliga medel ur den sociala utvecklingsfonden ökar förvaltningens förutsättningar att nå resultat. Bristen på ändamålsenliga skollokaler är en risk som lyfts fram och som kräver fortsatt arbete under Rätten till en rik och meningsfull fritid är grundläggande för barn och unga. Bland annat är det viktigt att flickor och pojkar i Centrum har kunskap om det utbud som finns att tillgå i staden. I stadsdelen utreder vi nu förutsättningarna för att skapa en mötesplats för unga samt hur vi kan skapa ett större utbud i kulturskolan. Med kultur kan vi också utjämna livsvillkor och ge barn och unga bättre förutsättningar i livet. Stadens arbete med social hållbarhet, Gör Göteborg jämlikt, kommer att intensifieras under 2015 och är relevant också för Centrum. Dagens centrumbor har bättre hälsa än göteborgare i allmänhet, men har sämre värden rörande allergi, alkoholkonsumtion och psykisk hälsa. Invånarna i den norra delen av stadsdelen har något bättre värden än invånarna i den södra. Alla kvinnor och män ska ha möjlighet till egen försörjning och känna delaktighet. Det gäller särskilt vuxna med psykisk ohälsa och personer med funktionsnedsättning. Alla ungdomar som slutat skolan, med eller utan fullständiga betyg och är arbetslösa ska få särskild uppmärksamhet. Flickor och pojkar som gått ut gymnasiesärskolan ska ha möjlighet till meningsfull, långsiktig och utvecklande sysselsättning. I majoritetens budget betonas att bostadsbyggandet behöver öka så att bostadsbristen försvinner. För att klara bostadsförsörjningen och få en socialt hållbar bostadspolitik anges att de allmännyttiga bostadsbolagen ska ta ett större ansvar. Bristen på bostäder för kvinnor och män med funktionsnedsättning är fortsatt stor både vad gäller biståndsbedömda bostäder och bostäder i det ordinarie beståendet. Stadsdelen arbetar också för en större bredd av boendeformer för äldre i Centrum såsom trygghetsboende, seniorboende och gemenskapsboende. I dialogen med våra äldre framkommer även önskemål om mötesplatser och möjligheter till aktiviteter i närområdet Äldre kvinnor och män ska kunna vara delaktiga i att utforma sina dagliga liv och deras anhöriga ska vara en naturlig del av nätverket. Alla äldre ska uppleva att självbestämmande och ett hälsofrämjande förhållningssätt genomsyrar våra SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 4(37)

5 verksamheter. Äldre ska på lika villkor, oavsett kön, ha tillgång till sociala sammanhang, god kultur, mötesplatser och ny teknik. Medarbetarna För att nå en god måluppfyllelse är det viktigt med engagerade medarbetare. Ett kommunikativt ledarskap ska säkerställa att vi har medarbetare som vet vart vi är på väg och varför. De senaste två åren har vi haft relativt många chefsbyten. Med en organisation i utveckling och förändring är det viktigt att stärka förutsättningarna för ett gott medarbetarskap och ledarskap. Under de närmsta åren behöver vi därför mer aktivt arbeta med att skapa en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och främjar hälsa, så att vi blir en ännu attraktivare arbetsgivare. De ekonomiska satsningarna som gjorts inom staden för att uppnå jämställda löner har bidragit till att Centrums lönebild har närmat sig den lönepolitiska målbilden för Göteborgs Stad. För att kartlägga och säkerställa kompetensförsörjningen inför framtiden görs kompetensförsörjningsplaner. Det handlar om att attrahera nya medarbetare men också att utveckla och behålla dagens medarbetare. Konkurrensen om arbetskraft ökar, utbildningar inom flera av våra verksamhetsområden tappar i popularitet hos ungdomarna och det är därför en fråga som måste prioriteras. Ekonomi Budgetförutsättningarna inför 2015 innebär en ökning av kommunbidraget med 4,5 procent inkluderat index. Under 2014 har stort fokus lagts på en budget i balans. Arbetet kommer fortsätta även 2015 där fokus kommer ligga kvar på samarbete, se helheter och arbeta förändringsorienterat. Detta arbetssätt kommer bli viktigt under året då vi ser demografiska förändringar som kommer kräva handlingskraft för att hanteras. Trenden med färre antal äldre över 85 år fortsätter och förvaltningen måste fortsätta jobba med att anpassa. Samtidigt ökar antalet barn i grundskolan som ställer krav på oss att dimensionera verksamheten. Prognosen som förvaltningen lämnat i oktober på 17 mkr förstärker det egna kapitalet som vi årets början var 3 mkr. Planen för året var att förstärka det egna kapitalet med 8 mkr. Trots att årets resultat är 9 mkr bättre än planerat så väljer förvaltningen att fortsätta den antagna planen om att återställa det egna kapitalet till stadens riktnivåer. För 2015 blir således planen att förstärka det egna kapitalet med 10 mkr. Nämnden har valt att fortsätta med satsningarna som gjordes 2014 på de prioriterade målen även under Nämnden har även valt att göra ytterligare satsningar på ökad grundbemanning inom sektor Utbildning och sektor Äldreomsorg. SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 5(37)

6 Förutsättningar Vision och förhållningssätt Vision - En stad för alla Vår vision är ett hållbart och solidariskt Göteborg, där alla har goda möjligheter att utveckla sina liv. Detta ska ses i tre dimensioner den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Dessa tre hänger samman och ska beaktas i alla våra verksamheter. De internationella konventioner som Sverige tagit på sig att följa ska förverkligas. Barnperspektivet ska särskilt beaktas, liksom kommande generationers intressen av en livskraftig miljö. Målet är ett bra liv för alla människor i Centrum! Det inkluderar bland annat rätten till social trygghet, bostad, bästa möjliga hälsa, utbildning, kultur, arbete och jämställda löner. Centrumbornas möjlighet till inflytande ska stärkas. Segregation ska vändas till integration. Invånarnas livschanser ska utjämnas. I våra verksamheter ska medborgare och brukare mötas av hög kvalitet och kontinuitet hos personalen. Verksamheter och personal inom den offentliga sektorn har ett särskilt ansvar att ta tillvara medborgarnas demokratiska rättigheter. Förtroendet från medborgarna utgör grunden för våra verksamheter. Därför måste likabehandling och rättssäkerhet genomsyra hela verksamheten. Utgångspunkten ska vara att se medborgare utifrån deras hela livssituation. Det är en förutsättning för att man ska känna en trygghet i våra verksamheter. Som medborgare och brukare ska man bli professionellt och korrekt bemött av stadsdelens personal. Omvärldsanalys En ljusnande ekonomi men fortsatt stora utmaningar Den globala ekonomiska återhämtningen har varit trög men förväntas nu ta fart. Kommunernas finansieringsförutsättningar är starkt kopplade till den svenska konjunkturutvecklingen. Den svenska ekonomin har förbättrats det senaste året och prognoserna för 2015 och 2016, vad gäller skatteunderlagstillväxten, visar på en högre ökningstakt. Detta ställs dock mot ökade demografiska behov och oförändrade statsbidrag vilket leder till att det förbättrade ekonomiska läget urholkas av löne- och prisökningar. Förutom de ökade demografiska behoven i kärnverksamheterna är de ökade investeringsbehoven en stor ekonomisk utmaning för kommunen. Göteborgs befolkning fortsätter att växa Göteborgs befolkning fortsätter att växa kraftigt och ökade, under 2013, med personer. Den höga befolkningstillväxten förklaras främst av en ökad invandring och en minskad utvandring under året. De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen, men i en lägre takt än de senaste åren. Antalet grundskoleelever ökar snabbt i antal. De senaste årens höga födelsetal får nu fullt ut genomslag på grundskolan. Under en tioårsperiod kommer antalet elever öka med cirka , vilket motsvarar 500 nya skolklasser med 25 elever i varje klass. SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 6(37)

7 De stora årskullarna födda runt 1990, som ibland kallas babyboomsbarnen kommer att öka trycket på både bostads- och arbetsmarknaden. Den stora fyrtiotalistgruppen når nu åldrarna år, som därmed kommer att öka med 50 procent fram till Den stora ökningen sker från 2017 och framåt. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det ökade trycket ställer höga krav på planeringen av vår verksamhet. Stora skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Ytterligare en utmaning för staden är den växande segregationen. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Detta beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet. Detta stärker i sin tur förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. I Göteborg finns det betydande skillnader, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Rapporten visar på de stora skillnaderna inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslösheten. Faktorer som är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. Utbildningsnivån skapar förutsättning för goda livsvillkor genom hela livet. Våren 2013 var skillnaden, vad gäller behörighet till gymnasiet, mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (99 %) och mellanområdet Bergsjön (61 %) 38 procentenheter. Rapporten visar också att kopplingen mellan vuxnas utbildningsnivå och ungas behörighet till gymnasiet är tydlig då utbildningsgapet mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (51 %) och mellanområdet Norra Angered (12 %) är 39 procentenheters skillnad. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna så är skillnaderna stora. I primärområdet Björlanda är andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll 2 procent. I primärområdet Östra Bergsjön är motsvarande siffra 60 procent. Medelinkomsten i primärområdet med högst inkomster har ökat med kronor mellan 1992 och I primärområdet med lägst inkomster har medelinkomsten däremot minskat med kronor under samma period. Vid jämförelse över tid syns även att skillnaderna i medianinkomst mellan stadens primärområden ökar. Dagens kunskapsunderlag visar också att ju längre arbetslöshet, desto fler och tydligare blir de negativa effekterna på hälsan. Långtidsarbetslöshet har därför mer negativa effekter på hälsan än vad kortare arbetslöshet har. I Göteborg är långtidsarbetslösheten nästan 14 gånger högre i mellanområdet Bergsjön än i Södra Skärgården. Under året har vi sett ett flertal tecken på social oro i staden. De skottlossningar som har varit i vissa stadsdelar har fått stor medial uppmärksamhet och de ökar människors upplevelse av otrygghet i vardagen. Detta ställer stora krav på ansträngningar från stadens sida för att vända utvecklingen, bland annat genom ett omfattande trygghetsarbete. För medborgarna i de berörda stadsdelarna och för stadens varumärke är detta en mycket viktig framtidsfråga. Ökning av antalet nyanlända Staden har att vänta ett omfattande flyktingmottagande såväl i år som under nästa år. Under de tre senaste åren har mottagandet av nyanlända stadigt ökat, såväl i riket som i Göteborg, på grund av ökade konfliktsituationer i olika delar av världen. Prognosen för SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 7(37)

8 asyl- och flyktingmottagandet i riket är numera på motsvarande nivåer som under Balkan-krisen. Mellan åren 2012 och 2013 har mer än en fördubbling skett av mottagandet i Göteborg, nyanlända år 2012 jämfört med 2 400, år Den preliminära prognosen för 2014 uppgår till minst nyanlända. För 2015 förväntas mottagandet kvarstå på minst 2014 års nivå. Under året har även en betydande ökning skett av asylsökande ensamkommande barn. Prognosen för 2014 och 2015 är ca 450 asylsökande ensamkommande barn för vart och ett av åren. Som i många andra kommuner är bostadsbristen allmänt svår i Göteborg och därmed en utmaning för staden i mottagandet av nyanlända. En majoritet av de nyanlända har för närvarande osäkra boendeförhållanden. Det höjda mottagandet innebär också utmaningar för stadens skolor och ställer krav på planering för de nyanlända barnens skolgång. Det blir fler barn och unga som är i behov av extra stödinsatser i ett inledningsskede. Tillgången till lokaler för skola och förskola måste också hålla jämna steg med behoven och redan idag har ett antal stadsdelar betydande svårigheter att få planeringen att fungera på ett bra sätt. Socialtjänsten behöver bemannas och resursmässigt förstärkas långsiktigt för att möta de behov som ett ökat mottagande kommer att innebära både i form av utredningskapacitet men också köp av olika insatser. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personernas möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på att i högre grad anpassa samhällets etableringsinsatser till individens behov. Den sociala dimensionen får inte reduceras till den lokala dimensionen De stora skillnaderna mellan stadsdelarna gäller även i stor utsträckning inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Nämnderna har i uppdrag att arbeta kompensatoriskt för att utjämna dessa skillnader. Segregationsproblemen i Göteborg är dock först och främst ett stadenövergripande problem. Stadsdelsnämnderna måste därför se vilken roll stadsdelen kan ha för att nå en social hållbarhet för hela staden. Det finns en risk att den sociala dimensionen endast blir en lokal fråga för stadsdelsnämnderna. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden med tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. Befolkningsförändring Generellt stadsdelssektorn I slutet av 2013 hade Göteborg invånare. Under den kommande femårsperioden visar prognosen på en ökning med invånare, en genomsnittlig befolkningstillväxt på invånare per år. Sett till hela prognosperioden fram till 2025 förväntas staden öka med invånare och folkmängden ökat till I samband med 400-års jubileum passerar staden invånare. SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 8(37)

9 Befolkningsprognos för Göteborg Stad, förändring och efter ålder Källa: Stadsledningskontoret År 2014 har präglats av en stor folkökning. Enligt den senaste tillgängliga folkmängdsuppgiften (från vecka 41) så har den prognostiserade folkökningen för året redan överskridits. Om det inte sker en drastisk förändring gentemot de senaste åren så kommer årets folkökning bli den största på över 50 år. Bakom den stora befolkningstillväxten ligger en ökad invandring, minskad utvandring och ovanligt låga dödstal. Antalet födda ligger däremot i linje med de senaste tre åren. Veckovis befolkningsförändring i Göteborg Stad vecka 41 Källa: Procapita, stadsledningskontoret SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 9(37)

10 Lokalt perspektiv I detta avsnitt redovisas befolkningsstrukturen för Centrum samt befolkningsförändringar fram till år Sett till befolkningens storlek är Centrum den näst största stadsdelsnämnden efter Majorna-Linné. Som kärnan i Göteborg och därmed hela Göteborgsregionen skiljer sig stadsdelen i flera avseende från kommungenomsnittet. Centrum består till en hög andel av flerbostadshus och inom stadsdelen finns flera stora studententområden. Detta åskådliggörs i nedan bild som också visar att två tredjedelar är hyresrätter. Centrum har till skillnad från övriga Göteborg många äldre lägenheter och få från miljonprogramstiden. Den befintliga bostadsstrukturen i ett område är en viktig förklaringsfaktor till flyttmönster till och från områden. Vilken typ av bostäder och när bostäderna byggts säger också en hel del om vilka grupper som bor i området samt vilka grupper som söker sig dit. Bostadsstruktur i Göteborg (antalet bostäder i Centrum ) Källa: Stadsledningskontoret. Bostadsbeståndet och det geografiska läget har bidragit till att befolkningens åldersstruktur på ett markant sätt skiljer sig från övriga stadsdelar. Få barnfamiljer bor i Centrum samtidigt som stadsdelen har attraherat många unga vuxna. Detta framgår av nedan bild över befolkningens ålderstruktur. Befolkningens åldersstruktur i Centrum Källa: Stadsledningskontoret. SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 10(37)

11 Enligt fastighetskontorets senaste bedömning gjord våren 2014 över bostadsbyggandet i Göteborg och i stadsdelarna planeras det bostäder i ny- och ombyggnad för åren Om denna plan genomförs innebär detta en kraftig ökning jämfört med den senaste femårsperioden då det byggdes bostäder. Historiskt sett brukar det framtida bostadsbyggandet överskattas. I Centrum beräknas bostäder uteslutande i flerbostadshus uppföras under planperioden. I stadsdelarna Västra Göteborg och Majorna-Linné utgör studentbostäderna cirka 50 respektive 60 procent av det planerade byggandet. I Lundby, Askim-Frölunda-Högsbo och Centrum planeras det flest nya bostäder, vilket framgår av nedan tabell. Prognos över bostadsbyggande Källa: Stadsledningskontoret Villkor för en hållbar utveckling Stadsdelen Centrum har drygt invånare, vilket gör stadsdelen till en av de största i Göteborg. I stadsdelen bor cirka hushåll vilket visar att en relativt stor andel av befolkningen är ensamstående. Den dominerande andelen av befolkningen utgörs av förvärvsarbetande invånare mellan år. I stadsdelen vistas dagtid ungefär högskolestuderande samt gymnasiestuderande. Centrum har lägst andel barn och unga jämfört med alla stadsdelar medan andelen år är mycket högre än i Göteborg i sin helhet. Ungefär 40 procent av centrums invånare är mellan år. Centrum består till största delen av tät stadsbebyggelse. De flesta bor i flerfamiljshus, var tredje hushåll äger sin bostadsrätt och de flesta övriga hushåll har privata hyresvärdar. Allmännyttan äger strax över 20 procent av bostadsbeståndet. Även i de mest centrala delarna finns det bostäder och i hela Centrum finns det goda förutsättningar för service, kollektivtrafik, cyklande och gående. Många väljer också att ta sig fram på andra sätt än med bil. Centrum har den största arbetsinpendlingen av alla stadsdelar med ungefär arbetsplatser vilket innebär biltrafik, bilköer, buller såväl som luftföroreningar. Både bostäder och skolor och förskolor ligger i vissa områden i närheten av hårt trafikerade SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 11(37)

12 leder. Grönområden finns framförallt i den södra delen av Centrum medan de norra delarna runt Stampen har långt till parker och grönytor. Centralt belägna parker utnyttjas av boende i närområdet men även av besökare och närliggande förskolor/skolor. Inom citymiljön finns det få ytor som är särskilt anpassade till barns behov av utevistelse. Det sker emellertid successiva förbättringar såsom aktivitetsyta på Heden samt anlagd lekplats vid trädgårdsföreningen. I dialoger som gjorts under 2014 med föreningar, äldre i stadsdelen och ungdomar har värdet av både befintliga och nya gröna ytor, platser för rekreation och mötesplatser uttryckts. Många vill vistas i Centrum och många samsas om de lokaler och idrottsytor som finns. Flera av de centrala delarna av Centrum däribland Nordstan, Brunnsparken och Centralen, är knutpunkter som genomströmmas av hela staden och regionen. De utgör också viktiga mötesplatser för många, däribland unga. Under de närmsta decennierna sker en hög förtätning av staden med nya verksamheter, bostäder och infrastruktur. Det ställer höga krav på att staden ska fungera både för närboende, besökande och inpendlande. För att skapa goda förutsättningar för en socialt hållbar stadsutveckling krävs att flera görs delaktiga och att många perspektiv vägs in. Cirka 17 procent av invånarna är födda utomlands. Motsvarande andel för Göteborg som helhet är 23 procent. I Centrum kommer de utrikes födda till övervägande delen från länder inom Europa och därefter är de största grupperna Iranier och Irakier. Centrumbornas medelinkomst motsvarar genomsnittet för hela staden, medan invånare över 65 år har högre inkomst än Göteborgssnittet. De boende i Lorensberg har högst inkomst och de boende i Krokslätt lägst. Kvinnor har i genomsnitt lägre medelinkomst än män, och i vissa områden som Lorensberg, Vasastaden och Inom Vallgraven betydligt lägre genomsnittlig inkomst. Inkomstskillnaderna har ökat under många år. Stadsdelsnämnder med höga inkomster har haft en snabbare inkomstökning än stadsdelsnämnder med lägre inkomster. Inkomstskillnaderna är stora inom flera stadsdelsnämnder framförallt mellan områden med småhus och områden med hyreslägenheter. Andelen av befolkningen som har högskolestudier har ökat under många år. Andelen med högskolestudier är mycket hög, och betydligt högre bland de yngre än de äldre generationerna. Detta mönster märks tydligt i vår stadsdel Centrum, där det bor många yngre och samtidigt är utbildningsnivån mycket hög. Studenttäta områden som Centrum kännetecknas av hög utbildningsnivå och låga inkomster. I Centrum har 66 procent i åldern år (2013) eftergymnasial utbildning. Högst andel har Johanneberg medan Heden har lägst. Förvärvsfrekvensen eller andelen sysselsatta visar hur stor andel av befolkningen som förvärvsarbetar. Förvärvsfrekvensen är generellt högst i småhusområden och i delar av centrala Göteborg. Studentområden och stadsdelar med många nyligen invandrade har en lägre förvärvsfrekvens. Förvärvsintensiteten ligger på nästan 78 procent i Centrum vilket är något högre än genomsnittet i staden. Arbetslösheten i Centrum är ungefär fyra procent. Arbetslösheten är högst i Landala (sex procent) och lägst i Johanneberg (tre procent). I staden var ungefär sju procent öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i oktober Ungdomsarbetslösheten, år, i Centrum uppgick till tre procent medan staden som helhet redovisade åtta procent vid ovan mättidpunkt. Johanneberg har lägst ungdomsarbetslöshet med en procent, medan Heden och Landala har fem procent vardera. Ungefär 2,2 procent av familjerna har försörjningsstöd varav största andelen bor i Landala (3,5 procent) och lägsta i Johanneberg och Lorensberg (1,4 procent). När det gäller socioekonomiska faktorer har norra Centrum oftast bättre värden än södra Centrum. SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 12(37)

13 Dagens centrumbor har bättre hälsa än göteborgare i allmänhet men har sämre värden rörande till exempel allergi, alkoholkonsumtion och psykisk hälsa. Invånarna i norra delen av stadsdelen har något bättre värden än invånarna i södra delen när det gäller även dessa faktorer. Ohälsotalet, som beskriver antalet utbetalade ersättningsdagar från försäkringskassan, är lägre än genomsnittet för Göteborg. Kvinnor har något högre ohälsotal än män och allra högst ligger kvinnor med utländsk bakgrund. Livskvalitet och hälsa påverkas av att känna delaktighet och gemenskap och för Centrums invånare finns det goda möjligheter att utöva olika fritidsintressen och de har många möjligheter till olika upplevelser och möten. Innerstadens miljöer innehåller också negativa inslag, en del områden kan upplevas otrygga och på vissa platser sker många brott De flesta våldsbrott sker utanför krogar i samband med alkoholförtäring. Både utsatta och förövare gällande våld i offentlig miljö utgörs i huvudsak av män. Anmälningsstatistiken visar emellertid att den här typen av misshandel har minskat under de senaste åren. Våld i nära relationer sker främst mot kvinnor. Centrum är en av de stadsdelar med lägst antal anmälningar av våld i nära relation. Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna SDN Centrums folkmängd förväntas att öka med personer de kommande fem åren. Det innebär att stadsdelens folkmängd förväntas öka i en långsammare takt än vad som skett de gångna fem åren. De primärområden som ökar mest är Krokslätt, Guldheden och inom Vallgraven. Dessa tre primärområden växer samtliga med över 700 invånare. Bostadsbyggandet står för största delen av områdenas befolkningstillväxt. Om det planerade bostadsbyggandet inte följer nuvarande tidsplan påverkas våra befolkningsprognoser något och därmed våra bedömningar om våra verksamheters behov och dimensionering kommande år. Folkmängd och befolkningsprognos SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 13(37)

14 Sektor utbildning Förskolan I åldrarna 1-5 år har befolkningsutvecklingen ökat årligen under många år. Denna trend bryts nu och antalet barn kommer vara oförändrat fram till Det blir viktigt att under de kommande åren följa nyttjandegraden av förskolan som i dagsläget ligger på ca 84 % men är ökande. Tillförlitligheten i ovan prognos över utvecklingen inom åldersintervallet är svår, vissa år har avvikelserna varit relativt stora. Detta skapar svåra planeringsförutsättningar inom förskolan då alla ska erbjudas förskoleplats inom rimlig tid. En osäkerhet kring 50 barn är inte orealistisk utifrån historisk erfarenhet av utvecklingen Grundskola Antalet grundskolebarn kommer öka successivt under de kommande fem åren. Ökningen ligger i genomsnitt på 100 barn per år. Här finns utmaningar för att dimensionera och planera vår egen verksamhet utifrån hur många som väljer stadsdelens skolor. Sektor kultur och fritid Den förväntade ökningen av ungdomar kommande år innebär troligen att fler vill ta dela av kulturskolans aktiviteter och fritidssektorns verksamheter. Sektor individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Funktionshinderverksamheten Under 2015 kommer två bostäder med särskild service (BmSS) öppnas i stadsdelen på Landalahus. Detta innebär att 13 platser öppnas. Beroende på vilka som erbjuds plats kan detta även innebära en expansion inom daglig verksamhet. Verksamhetens utveckling drivs inte av befolkningsutvecklingen på samma sätt som andra verksamheter. Individ- och familjeomsorg Verksamhetens omfång drivs i större utsträckning av andra faktorer än den demografiska utvecklingen. Socialt boende har bevittnat en stark kostnadsutveckling under de senaste åren. Ökningen har avtagit och nivån har varit konstant under året. Inom barn och unga har man haft en stor ökning av ensamkommande barn. Utvecklingen med fler ensamkommande barn bedöms fortsätta och eventuellt öka under kommande år. Försörjningsstöd Försörjningsstöd har fortfarande en hög andel långtidsberoende vuxna och unga vuxna medan antalet nyansökningar minskar något. Sammantaget har antalet ärenden minskat framförallt under senaste halvåret, vilket inneburit färre utbetalningar av försörjningsstöd. Sektor äldreomsorg Minskningen av äldre pensionärer fortsätter. Fram till 2018 minskar gruppen som är 85 år och äldre med nästan 300 personer. Detta innebär fortsatta anpassningar inom äldreomsorgen. Att denna utveckling successivt bryts visar ökningarna i åldergrupperna år (+ 500) och år (+ 700). De äldres behov möts generellt först i form av insatser inom hemtjänsten och allteftersom behoven tilltar finns möjligheten till plats på särskilda äldreboenden. SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 14(37)

15 Lokaler I detta avsnitt redovisas en sammanfattning av planerad och pågående byggnation av verksamhet i Centrum som kan få påverkan på förutsättningarna och på måluppfyllelsen. Verksamhet Gustaviskolan Ombyggnad av skolgården klar Johannebergsskolan Johannebergsskolan Johannebergsskolan Guldhedsskolan Landalahus, vån 3-6 Landalahus, vån 1(Trubaduren) Landalahus, vån 2 (Björkö) Förskolan Rudedammsgatan Förskolan Rudedammsgatan Förskolan Lennart Torstenssons gata Upphandling gällande ombyggnad av skolgården har överklagats till Förvaltningsrätten. Beslut väntas i slutet på Lokalförvaltningen (LF) gör en förstudie samt påbörjar ombyggnad av förskolans gamla lokaler i hus C för skolverksamhet. Uppdrag till Lokalsekretariatet (LS) om inhyrning av ny lokal för Montessori högstadiet. Anpassningar av vaktmästarbostaden för skolverksamhet. Klart Förstudie samt projektering gällande anpassningar av hygienutrymmen mm (LF). Förstudie samt projektering av bostäder med särskild service (LF). Förstudie samt projektering (LF) för bostäder med särskild service. Förstudie samt projektering gällande ombyggnad av förskolegården (LF) Förstudie gällande verksamhetsanpassningar i den gamla delen av förskolan (LF). Förskolan Olof Rudbecks gatan har flyttat in i ombyggda lokaler under hösten Ombyggnad av skolgården under sommaren 2015, under förutsättning att upphandlingen godkänns i Förvaltningsrätten. Anpassningar i förskolans lokaler, klart i mars Mindre anpassningar i olika delar av skolan klara innan höstterminen Inhyrning samt eventuella anpassningar av lokalen för Montessori högstadiet. Anpassningar av hygienutrymmen m.m. i lägenheterna. Klart innan sommaren Under ombyggnaden kommer verksamheten att evakueras till ett äldreboende i Lillhagsparken. Mindre anpassningar av lokaler till bostäder med särskild service. Klart innan sommaren Mindre anpassningar av delar på vån 2 till bostäder med särskild service. Ombyggnad av förskolegården. Projektering samt ombyggnad under förutsättning att nödvändiga beslut fattas. Förskolan Syster Ainas gata Byggnation Färdigställt mars 2015 Förskolan Framnäsgatan16 Bohusgatan Krokslätts äldreboende Familjecentralen (Glasmästaregatan) Förstudie gällande anpassningar av plan 2 från skollokaler till förskola (LF). Förstudie gällande inhyrning av ny lokal för verksamheter inom sektor IFO-FH samt Hälsooch sjukvårdsenheten som idag finns på Bohusgatan (LF). Förstudie samt projektering gällande mindre anpassningar i aktivitetslokalen (LF). Förstudie gällande anpassningar av lokalen till öppen förskola och barnavårdscentral (LF). Projektering samt ombyggnad av plan 2 för förskoleverksamhet. Klart hösten Projektering samt inhyrning av ny lokal Ombyggnad av aktivitetslokalen så att dagvården från Glasmästaregatan också kan få plats i lokalen. Klart mars Projektering samt anpassning av lokalen. Inflyttning hösten Mötesplats för unga Uppdrag till LS Inhyrning av lokal under förutsättning att nödvändiga beslut tas. Postgatan 8a Ny lokal beslutad för cirka medarbetare Inhyrning av lokalen under cirka 2 år. Förskolan Kapellgången Aschebergsgatan 46 Förstudie samt projektering gällande ombyggnad av förskolegården (LF). Uppdrag till LS gällande mindre verksamhetsanpassningar på Ungdomsmottagningen. Ombyggnad av gården under sommaren Genomförande av åtgärder. SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 15(37)

16 Personal Ledarskap och medarbetarskap För att nå en god måluppfyllelse är det viktigt med engagerade medarbetare. Mötesplatser för att skapa delaktighet med möjlighet att påverka är bland annat arbetsplatsträffar, planeringsmöten och utvecklingssamtal. Dessa möten ska förutom skapa delaktighet och inflytande även bidra till medarbetarnas kunskap om verksamhetens mål och hur de kan bidra till en bättre måluppfyllelse. I medarbetarenkäten 2014 svarar medarbetarna på ett antal frågor som sammanfattas under rubriken " Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för". Resultatet visar på en förbättring jämfört föregående mätning. I samma enkät finns dessutom ett mått på Hållbart Medarbetar Engagemang (HME). Det är en sammanvägning av resultatet av ett antal frågor som avser mål och uppdrag, meningsfullhet, möjlighet att påverka samt upplevelse av ledarskapet. Resultatet för HME 2012 var 75, 2014 har det ökat till 77 (skala 1 till 100). Mot bakgrund av många chefsbyten under de senaste två åren och en organisation i utveckling och förändring är det viktigt att fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för ett gott medarbetarskap och ledarskap. Förvaltningen kommer att fortsätt med systematiserade avgångssamtal med chefer i syfte att kartlägga orsaker till avgång och åtgärda eventuella brister. Eftersom chefers förutsättningar och arbetsmiljö har varit i fokus under det senaste året kommer vi att fortsätta arbetet med en översyn av och åtgärder för chefers organisatoriska förutsättningar. En viktig arena för att utveckla ledarskapet är de återkommande chefsmötena. Syftet med chefsmötena är att skapa förutsättningar för inflytande, delaktighet och ansvar, visa vägen framåt i det gemensamma arbetet och bygga ett kitt mellan sektorerna som stärker helhetssynen. För att stärka ledarskapet ytterligare så arbetar förvaltningen kontinuerligt med att förbättra och systematisera den interna kommunikationen genom informationsspridning via chefsbrev och intranät. Vårt kommunikationsindex i senaste mätningen hamnade på 71 (skala 1 till 100) vilket är en ökning från föregående mätning med 3 enheter. Kommunikationsindexet grundar sig på våra medarbetares svar i medarbetarenkäten. Under 2015 kommer samtliga chefer inom förvaltningen delta i en tre dagars kommunikationsutbildning i syfte att ytterligare förstärka det kommunikativa ledarskapet i organisationen. Jämställda och konkurrenskraftiga löner Förvaltningen har under de senaste åren arbetat med lönebildningen för att skapa jämställda och konkurrenskraftiga löner. Varje år görs en lönekartläggning och analys för att få så bra beslutsunderlag som möjligt. De ekonomiska satsningar som gjorts inom staden för att uppnå jämställda löner har bidragit till att Centrums lönebild har närmat sig den lönepolitiska målbilden för Göteborgs Stad. Det finns fortfarande insatser som behöver göras när det gäller exempelvis förskollärare, lärare, socialsekreterare samt grupper inom hälso- och sjukvård. Inom förvaltningen finns det inga osakliga löneskillnader beroende på kön. Däremot anser förvaltningen att det finns osakliga löneskillnader beroende på kön i förhållande till övriga förvaltningar i staden. Det är därför viktigt att stadsdelsförvaltningarna även fortsättningsvis prioriteras med riktade satsningar för att de osakliga löneskillnaderna på sikt ska kunna minskas. SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 16(37)

17 Strategisk kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplaner är det verktyg som används för att kartlägga och säkerställa kompetensförsörjningen inför framtiden. Det handlar om att attrahera nya medarbetare men också att utveckla och behålla dagens medarbetare. Konkurrensen om arbetskraft ökar, utbildningar inom flera av våra verksamhetsområden tappar i popularitet hos ungdomarna och det är därför en fråga som måste prioriteras. Det finns i dagsläget gemensamma kompetensförsörjningsplaner i staden inom flera verksamheter ÄO- HS, IFO-FH, förskola och måltidsverksamhet. En fördjupad satsning på kompetensförsörjning finns inom äldreomsorgens hemtjänstuppdrag där en del handlar om att bli en attraktiv arbetsgivare och skapa goda arbetsplatser. Kompetensförsörjningsplanerna innehåller kartläggning av nuläget, kommande utmaningar och förslag om olika kompetensförsörjande insatser. De kommuncentrala planerna ska anpassas till lokala behov och förutsättningar och förvaltningen kommer att under 2015 ta fram att en lokal kompetensförsörjningsplan med tillhörande handlingsplan. Utifrån skollagens krav på behörighet för lärare pågår ett gemensamt kartläggningsarbete i staden som ska vara avslutat första kvartalet Handlingsplaner kommer därefter att tas fram utifrån förvaltningarnas olika behov. Inom ramen för den årliga lönekartläggningen görs också regelbundna analyser av vilka yrkesgrupper som är eller kommer att bli svårrekryterade för att kunna möta med relevanta och riktade åtgärder vid rekrytering och löneöversyn. Grupper som i dagsläget bedöms svårare att rekrytera är förskollärare till tidsbegränsade anställningar och utbildad vård och omsorgspersonal i allmänhet. Som en åtgärd för att på sikt lösa situationen gällande brist på vård- och omsorgspersonal påbörjas från årsskiftet en kommungemensam satsning för att uppmuntra och underlätta för tim- och tidsbegränsat anställda att påbörja utbildning inom området. Detta i syfte att skaffa sig den formella kompetensen att kunna söka tillsvidareanställningar inom staden. För våra nya medarbetare är det viktigt med en god introduktion både på arbetsplatsen och förvaltningsgemensamt. Vi kommer att under 2015 erbjuda två förvaltningsgemensamma tillfällen för introduktion. För medarbetare som finns i vår verksamhet idag är det viktigt att utvecklingssamtal med god kvalitet genomförs och att det resulterar i en individuell utvecklingsplan. Förvaltningen har ett kontinuerligt behov av att rekrytera nya chefer under kommande år. En handlingsplan för att öka andelen chefer födda utanför Norden kommer att tas fram. Vi kommer också att utveckla och förbättra chefers introduktion i förvaltningen och staden. Det arbetet kommer att prioriteras under Hälsa och arbetsmiljö Att vara en attraktiv arbetsgivare innebär att attrahera nya medarbetare och behålla och utveckla befintliga medarbetares bild av förvaltningen. Arbetet med att utveckla staden som en attraktiv arbetsgivare måste ske såväl centralt som lokalt där vårt samarbete med övriga stadsdelar blir ett viktigt inslag för att säkra bland annat likabehandling. En lokal handlingsplan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter kommer att fastställas under 2015, med tydliga och mätbara mål. Ett aktivt arbete med att skapa arbetsmiljöer som förebygger ohälsa och främjar hälsa är en framgångsfaktor. Det förutsätter ett nära och kommunikativt ledarskap i det dagliga arbetet. Vi arbetar för att våra medarbetare ska ha trygga anställningsvillkor och jämställda löner. Arbetet med bemanningsplanering och verksamhetsanpassade scheman pågår SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 17(37)

18 även under Det ska resultera i att alla tillsvidareanställda ska erbjudas en heltidsanställning med möjlighet till deltid och att andelen arbetad tid som utförs av timavlönade ska minska. För våra brukare innebär det att kontinuiteten blir högre genom att det är medarbetare med kompetens och kunskap om verksamhet och brukaren som ersätter ordinarie personal vid kortare frånvaro. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att göra de kommungemensamma arbetsgivarerbjudanden kända och använda inom organisationen. Detta sker bland annat i samband med rekrytering, introduktion och i utvecklingssamtal. De frågor i Medarbetarenkäten (2014), som rör arbetsmiljö och som medarbetare relativt sett skattar lägst inom det området, återfinns arbetsbelastning, möjlighet till återhämtning, balans mellan fritid/arbete och fysiska besvär. Under slutet av 2014 och första kvartalet 2015 genomförs en arbetsmiljöutbildning för samtliga chefer och skyddsombud. Syftet är att uppdatera och säkerställa att samtliga chefer och skyddsombud har kunskaper i grundläggande arbetsmiljöarbete. Därefter kommer samtliga områdesledningar att utbildas i förvaltningens modell och tillämpning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr Befolkningsansvar 1 388, ,4 Förändring i mkr 62,7 Förändring i procent 4,52 Resursnämndsuppgifter 3,6 3,6 Befolkningsansvar: För 2014 inkluderas tilläggsbudget på 2,4 mkr samt utvecklingsfond på 0,5 mkr. Aktuell ekonomisk situation Nettokostnadsutvecklingen till och med oktober 2014 var 0,6 procent och prognosen på helår beräknas till 1,6 procent. Förvaltningens prognos på helår i oktober pekar på ett resultat på 17 mkr i uppföljningsrapport 3. De stora avvikelserna inom Individ och familjeomsorgen där en stark kostnadsutveckling startade under senare delen av 2012 och fortsatte in i 2013 inom gruppen barn och unga har stannat upp och nettokostnaderna ligger nu i nivå med budget. En förklaring är arbetet som gjorts inom enheterna med handlingsplaner. Kostnadsutvecklingen inom socialt boende har även den planat ut och ligger kvar på samma nivå som föregående år. Utvecklingen inom försörjningsstödet har under de senaste tre månaderna sjunkit från en nivå på 4,4 mkr per månad till 4 mkr per månad. Förvaltningens målmedvetna arbete med att få klienterna till rätt försörjning bidrar till den positiva utveckling som vi ser i nuläget. Detta arbete ger också förhoppningar in i verksamhetsåret Äldreomsorgen har under flera år jobbat med anpassningar kopplat till befolkningsutvecklingen. Anpassningar har gjorts under 2014 men sektorn kommer inte nå balans för Sektorn kommer även under 2015 jobba med anpassningar då trenden med färre antal äldre håller i sig. SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 18(37)

19 Utbildningssektorn har tidigare år haft en stor expansion inom förskolan som under 2014 har stagnerat. I nuläget är förskolan i balans med tilldelade resurser. Under hösten har vår egen förskoleverksamhet haft färre antal barn än planerat men lyckats balansera det med avsatta buffertar. Under 2012 genomförde Centrum en stor omorganisation av grundskoleverksamheten där en skola stängdes. Förändringen skapade förutsättningar för fler elever i de kvarstående skolorna. Effektiviteten är viktig inom denna verksamhet dels av det skälet att hälften av stadsdelens elever går i fristående skolor och dels beroende på ersättningen till friskolorna som grundas på vår effektivitet (självkostnad). Grundskolan prognostiserar ett underskott på ca 2,9 mkr för Merparten härrör till fler elever, vilket finansieras i budget Lokaler är en viktig fråga för sektorn. Inom skolverksamheten letar förvaltningen efter en ny lokal för att möta befolkningsutvecklingen inom de yngre åldrarna. För förskolan handlar det om att ha en bra lokalplanering för de kommande åren för att parera befolkningsutvecklingen. Det ekonomiska läget i Centrum har förbättrats under 2014 men ställer fortfarande höga krav på organisationens förmåga att hantera ett förändringsorienterat arbetssätt. En viktig framgångsfaktor är ett målinriktat arbete i samverkan med olika aktörer såväl internt inom staden som externt i syfte att hitta effektiva och bra lösningar för våra medborgare på såväl kort som långsikt. Budgetförutsättningarna inför 2015 innebär en ökning av kommunbidraget med 4,52 procent inkluderat index. Eget kapital Prognosen i oktober om 17 mkr innebär att SDN Centrum har ett prognostiserat eget kapital på 20 mkr. I budget 2014 reserverades det 8 mkr för att stärka det egna kapitalet som vid ingången till 2014 låg på 3,1 mkr. Prognosen stärker det egna kapitalet med 9 mkr utöver de planerade 8 mkr. För 2015 budgeteras ett resultat på 5 mkr samt att det avsätts en buffert på ytterligare 5 mkr kopplat till att stärka det egna kapitalet. För åren 2016 och 2017 uppgår målet till 10 mkr respektive 12 mkr. Resultatmålen syftar bland annat till att bygga upp en handlingsberedskap över tid för oförutsedda händelser. Planen stödjer ett successivt återställande av det egna kapitalet i stadsdelen till den riktnivå om mkr som ekonomistyrningsreglerna anger som rätt nivå för vår nämnd över tid. För resursnämndsramen bedöms det egna kapitalet ligga runt en nivå om 0,4 Mnkr. SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 19(37)

20 Mål Kommunfullmäktiges mål om att öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader är övergripande och vägledande för nämndens och förvaltningens arbete, där fokus ska ligga på de grupper eller individer som har särskilda behov. Syftet är att jämna ut människors livschanser så att alla får ett bra liv. Under detta avsnitt presenteras strategier för måluppfyllelse vad gäller särskilt prioriterade lokala mål. Det är kommunfullmäktige mål som nämnden bedömt som mycket viktiga utifrån Centrums förutsättningar samt lokala mål som inte finns i kommunfullmäktiges budget. Vid bedömning av nuläge för att kunna prioritera bland målen har detta skett utifrån tre målgrupper, barn och unga, vuxna och äldre. Genom att fokusera på de grupper som har särskilda behov - kommer arbetet för måluppfyllelse vad gäller de lokalt prioriterade målen att leda till det övergripande målet - att utjämna dagens skillnader. Även de mått som bedöms som mest relevanta för att mäta måluppfyllelse presenteras i detta avsnitt. Följande symboler används i avsnittet som vägledning. Prioriterat mål: Kommer från kommunfullmäktige: Kommer från nämnden: Följs upp i uppföljningsrapport 2: Följs upp i årsrapport: Målvärde 2015 ex = 17,8 och senaste utfall redovisas inom parentes (18). SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 20(37)

21 KF:s BUDGET 2015 Barn och unga (Centrum) Barns fysiska miljö ska bli bättre (Barn och unga) Strategi Vad Kartläggning av Centrums fysiska miljö. Varför - Hur den fysiska omgivningen används av flickor och pojkar och - vilka förutsättningar barnen har att använda den fysiska miljön och - hur miljön påverkar barn. Den fysiska miljön betyder mycket för barns hälsa, för deras utveckling och för deras hälsa som vuxna. Den fysiska miljön påverkar fysisk aktivitet, vila och avkoppling som i sin tur har stor betydelse för individens utveckling. Den fysiska miljön ger förutsättningar för socialt liv och umgänge och påverkar vilka andra barn det enskilda barnet möter och interagerar med. Den fysiska miljön möjliggör eller begränsar barnets utveckling till självständig vuxen. Hur Sammanställa evidensbaserade teorier som finns om faktorer i den fysiska miljö som är viktiga för barns välmående och deras utveckling Kartlägga nuläget i stadsdelen kring dessa faktorer/indikatorer och samspelet mellan individ - plats kultur (vad vi gör tillsammans) Kartläggningen sker genom att - Sammanställa, strukturera, aggregera befintlig information som förvaltningen redan idag har angående befolkningen och stadsdelen utifrån sambandet barn och fysisk miljö - Hämta och sammanställa information från andra förvaltningar och andra organisationer - Inhämta synpunkter, preferenser, berättelser från barn och unga, från föräldrar, från medarbetare och andra som har kunskap om livsvillkor för barn i stadsdelen. - Inventeringen sker genom fysiska möten med barn och föräldrar i skolor och förskolor (inklusive friskolor), genom riktade intervjuer, genom enkäter. Inventeringen ska fånga barnens och barnfamiljernas egna erfarenheter, synpunkter och preferenser. - Kartläggningen ska beskrivas utifrån geografiska områden, ålder, kön. Kartläggningen är en del av projektet lokal kunskapsbas. SDN Centrum, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 21(37)