Budget 2016 Stadsdelsnämnder. SDN Centrum

Transkript

1 Budget 2016 Stadsdelsnämnder SDN Centrum

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Förutsättningar... 6 Vision och förhållningssätt... 6 Ledning och styrning... 6 Omvärldsanalys... 7 Befolkningsförändring Generellt stadsdelssektorn Lokalt perspektiv Villkor för en hållbar utveckling Utgångspunkter och förutsättningar i centrum Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Lokaler Personal Ledarskap och medarbetarskap Jämställda och konkurrenskraftiga löner Strategisk kompetensförsörjning Hälsa och arbetsmiljö Ekonomi Aktuell ekonomisk situation Eget kapital NÄMNDENS POLITISKA MÅL OCH UPPDRAG Mänskliga rättigheter Jämställdhet Funktionsnedsättning Förskola och skola Äldre Stadsutveckling och bostäder Kultur Nämndens uppdrag Effektiv resursanvändning Ekonomisk plan för kommande budgetår SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 2(41)

3 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 3(41)

4 Sammanfattning De vi är till för Staden kraftsamlar för att minska klyftorna och öka den sociala hållbarheten. I Centrum är visionen ett hållbart och solidariskt Göteborg, där alla har goda möjligheter att utveckla sina liv. Det inkluderar bland annat rätten till social trygghet, tillgänglighet, bostad, bästa möjliga hälsa, utbildning, kultur och arbete. Centrumbornas möjligheter till delaktighet och inflytande ska stärkas. Invånarnas livschanser ska utjämnas. Alla kvinnor och män ska ha möjlighet till egen försörjning och känna delaktighet. Alla ungdomar som slutat skolan, med eller utan fullständiga betyg och är arbetslösa ska få särskild uppmärksamhet. Flickor och pojkar som gått ut gymnasiesärskolan ska ha möjlighet till meningsfull, långsiktig och utvecklande sysselsättning. Det gäller även vuxna med psykisk ohälsa och personer med funktionsnedsättning. Framgångsrik samverkan mellan olika aktörer är viktigt för att uppnå goda resultat. I vår verksamhet ska medborgare och brukare mötas av hög kvalitet och kontinuitet hos personalen. Stadsdelsförvaltningen för kontinuerliga dialoger med dem vi är till för och fångar in vad våra brukare och medborgare tycker är viktigt i våra välfärdstjänster. Vi arbetar med att våga tänka nytt och se möjligheter i det dagliga arbetet för att utveckla såväl verksamhet som ledare och medarbetare. I dialogen med våra äldre har framkommit önskemål om mötesplatser och möjligheter till aktiviteter i närområdet. Äldre kvinnor och män ska kunna vara delaktiga i att utforma sina dagliga liv och deras anhöriga ska vara en naturlig del av nätverket. Centrum ska erbjuda likvärdig service till alla oavsett kön. Våra äldre invånare ska på samma sätt som andra åldersgrupper i stadsdelen, ha tillgång till sociala sammanhang, god kultur, mötesplatser och ny teknik. Förvaltningen strävar efter att motverka skillnader i livsvillkor mellan könen genom att årligen jämställdhetssäkra insatser och processer och öka den normkritiska kompetensen. Vi vet att en individs livschanser i hög grad formas under de första levnadsåren. En stor del av fokus ligger därför på att skapa förutsättningar för en bra start i livet, med en bra förskoleverksamhet som grund och ingång i det livslånga lärandet. En del i detta är att öka närvaron i förskolan för barn till långvarigt arbetslösa. I Centrum fortsätter arbetet med att successivt minska barngruppernas storlek. Skolverksamheten står sig starkare idag än för några år sedan. För andra året i rad ökade meritvärdena i åk 9, från ett genomsnitt på 218,5 till 237,9. För 2016 är målvärdet X. Svårigheter med ändamålsenliga lokaler är en ständig utmaning i Centrum. För Montessorieleverna på Johannebergsskolan är Elyseum ny hemvist. Behovet av lokaler är trots detta fortsatt stor både på grund av den demografiska utvecklingen, men också på grund av att fler ensamkommande barn förväntas anlända framöver. Rätten till en rik och meningsfull fritid är grundläggande för barn och unga. Förutsättningarna för att starta en mötesplats för unga i närheten av Ullevi utreds med ambitionen att verksamhet kan startas under Genom beslutet att skapa en gemensam organisation med Majorna-Linné finns förutsättningar för att erbjuda barn och unga ett större utbud i kulturskolan. Bostadsbyggandet behöver öka så att bostadsbristen försvinner. Bristen på bostäder för kvinnor och män med funktionsnedsättning är fortsatt stor både vad gäller biståndsbedömda bostäder och bostäder i det ordinarie beståendet. Stadsdelen arbetar också för en större bredd av boendeformer för äldre i Centrum såsom trygghetsboende, seniorboende och gemenskapsboende. Stadsdelens uppdrag i stadsutvecklingsfrågorna är bland annat att bidra med ett lokalt perspektiv och en social dimension i den fysiska planeringsprocessen, som leds och SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 4(41)

5 samordnas av stadsbyggnadskontoret och/eller fastighetskontoret. För att öka möjligheterna i detta arbete har bland annat ett stadsbyggnadsråd inrättats och bemanningen inom stadsutveckling har utökats. I syfte att nå en högre kvalitet i remissyttranden och i olika skeenden av planeringsprocesserna i staden bygger Centrum upp en lokal kunskapsbas om vår befolkning och den fysiska strukturen. Medarbetarperspektivet För att nå en god måluppfyllelse är det viktigt med engagerade medarbetare och chefer. Konkurrensen om arbetskraft ökar. Med en organisation i utveckling och förändring är det viktigt att stärka förutsättningarna för ett gott medarbetarskap och ledarskap. Det handlar om att attrahera nya medarbetare men också att utveckla och behålla dagens medarbetare. Ett kommunikativt ledarskap ska säkerställa att vi har medarbetare som vet vart vi är på väg och varför. Ett led i att skapa bra förutsättningar för våra chefer är att identifiera och kartlägga deras strukturella och organisatoriska förutsättningar för att utöva sitt chefskap. Detta är ett pågående arbete i samarbete med Göteborgs universitet (Chefios). De ekonomiska satsningarna som gjorts inom staden för att uppnå jämställda löner har bidragit till att Centrums lönebild har närmat sig den lönepolitiska målbilden för Göteborgs Stad. En extra satsning på de anställda med lägst löner görs i budget Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna och budgetföljsamheten har stärkts genom ett målinriktat arbete i hela förvaltningen under ett antal år. Prognosen som förvaltningen lämnat i augusti uppgår till plus 20 miljoner kronor. Detta är ett starkare resultat än målsättning om tio miljoner för Den ekonomiska situationen med nuvarande prognos ger bättre förutsättningar och en något bättre trygghet inför Budgetförutsättningarna inför 2016 innebär en ökning av kommunbidraget med 4,5 procent. Utmaningarna att uppnå budgetföljsamhet bedöms fortsatt som störst inom äldreomsorgen. Där anpassas budgeten även kommande år till den demografiska utvecklingen som innebär att antalet invånare i åldersgruppen över 85 år minskar. Samtidigt tillförs resurser till de yngre åldrarna där antalet invånare beräknas öka kommande år, med större åtaganden som följd inom grundskolan. Inom försörjningsstödet beräknas nuvarande minskning av utbetalningarna fortsätta och något mindre resurser har avsatts under Det sammantagna åtagandet kopplat till antalet nyanlända och antalet ensamkommande barn är i nuläget svårt att överblicka fullt ut och utgör en viss osäkerhet i budgetarbetet. En central reserv om 0,5 procent av nämndbidraget har budgeterats för oförutsedda händelser. SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 5(41)

6 Förutsättningar Vision och förhållningssätt Vision - En stad för alla Vår vision är ett hållbart och solidariskt Göteborg, där alla har goda möjligheter att utveckla sina liv. Detta ska ses i tre dimensioner den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Dessa tre hänger samman och ska beaktas i alla våra verksamheter. De internationella konventioner som Sverige tagit på sig att följa ska förverkligas. Barnperspektivet ska särskilt beaktas, liksom kommande generationers intressen av en livskraftig miljö. Målet är ett bra liv för alla människor i Centrum! Det inkluderar bland annat rätten till social trygghet, bostad, bästa möjliga hälsa, utbildning, kultur och arbete. Centrumbornas möjlighet till delaktighet och inflytande ska stärkas. Segregation ska brytas och samhörigheten med övriga staden ska stärkas. Invånarnas livschanser ska utjämnas. Generationsmöten överbrygger klyftor och ska uppmuntras. I våra verksamheter ska medborgare och brukare mötas av hög kvalitet och kontinuitet hos personalen. Ledning och styrning Inledning Budgeten och dess uppföljning är viktiga delar av kommunens styrsystem. Styrning är samtliga åtgärder som ledningen på olika nivåer i en organisation vidtar för att uppnå önskade resultat. För att Centrum ska utveckla bra verksamheter utifrån tillgängliga resurser är det viktigt att ansvar och befogenheter fördelas i hela organisationen så att engagemang och kompetens tas tillvara fullt ut. Budgetprocessen i Centrum Centrum har en samlad förvaltningsorganisation där det ekonomiska ansvaret är fördelat på många chefer. Denna decentralisering är ändamålsenlig. Förvaltningen har arbetat med att stärka och tydliggöra ledarskapet, tydliggjort ansvarsnivåer, genomfört bra kommunikation och bra processer för budget och uppföljning vilket skapat en förutsättning för ett kvalificerat budget och uppföljningsarbete. Helhetssyn är i denna process nödvändig så att andra dimensioner utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen också kan beaktas. För att få effekt och uppnå gemensamma mål är det viktigt att engagemang och kompetens tas tillvara i organisationens olika delar. Det är viktigt att utrymme finns för dialog, delaktighet och ansvarstagande i processerna. Tydliga spelregler och tidiga planeringsförutsättningar ger stabilitet och är en central framgångsfaktor i god ekonomisk hushållning. I detta ligger att under vårens planeringsarbete klargöra så många förutsättningar som möjligt för alla parter. Processen inleds med en presentation och analys för vår nämnd utifrån föregående års årsrapport. I syfte att bland annat förstå utgångsläget, hur ser vårt resultat ut? finns förbättringsområden? Vid detta nämndmöte i början på februari deltar förutom nämnden också ledningsgrupper och nyckelpersoner i förvaltningen. Syftet är bland annat att på ett effektivt sätt dela en gemensam analys och lägesbild. Därefter påbörjas arbete med nuläge och omvärldsanalys på förvaltnings och sektorsnivå. Detta arbete presenteras och diskuteras under två budgetdagar i början på juni i syfte att bland annat: SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 6(41)

7 Stärka möjligheterna för nämnden att göra välgrundade prioriteringar i mål- och inriktningsdokumentet för Skapa sammanhang och delaktighet genom att tillsammans rita upp Centrums nuläge och framtida utmaningar. Öka ledningsgruppernas och nyckelpersonernas förståelse och kunskap om helheten och samtidigt stärka deras förutsättningar att utifrån insikterna ta vid i sitt arbete. Öka förutsättningarna för deltagarna att kommunicera och översätta sammanhang till sin del av organisationen, sina medarbetare. Bygga vi-känsla och ett gemensamt ansvarstagande för resultaten och helheten. Höstens planeringsarbete utgår ifrån nämndens beslut vid augusti sammanträdet kring mål och inriktningsdokument. Utifrån mål och inriktningsdokumentet får förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på budget för kommande år. Mål konkretiseras i form av strategier med mått och målvärden. Beräkningar och beslutsunderlag tas fram kopplat till bland annat mål och uppdrag inför dialoger mellan förvaltning och politik. Dessa dialoger leder fram till förslag på prioriteringar som beslutas vid nämndens sammanträde i oktober. Därefter planerar förvaltningen i sina verksamhetsplaner på områdes- och enhetsnivå det fortsatta arbetet. Omvärldsanalys I Göteborg finns det betydande skillnader vad gäller livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Utanförskap skapar brist på tillit till välfärdssystemet vilket leder till att den sociala oron blir allt tydligare i samhället. Under året har vi sett ett flertal tecken på social oro i staden. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader engagerar många i stadens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det engagemanget håller i sig och konkretiseras i olika insatser och handlingar. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan med civilsamhället som präglas av tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. Förra året upplevde Göteborg sin största folkökning på 50 år. Orsakerna är flera, bland annat den ökande globaliseringen som leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, men också konflikter i omvärlden som gör att människor flyr till länder som Sverige för att finna trygghet. Här står vi inför en stor utmaning att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till allt fler människor. Göteborgs befolknings- och bebyggelsestruktur och den befolkningsutveckling som vi tror kommer att ske framåt innebär också utmaningar när det gäller att bygga en fungerande infrastruktur som gör det möjligt för oss att resa snabbt och miljövänligt till exempel till arbetsplatser och skolor. Sammantaget innebär det att staden måste kunna finansiera både en fungerande välfärd för allt fler människor och investeringar i infrastruktur som gator, kollektivtrafiklösningar, lokaler med mera. Stora skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Den växande segregationen är en stor utmaning för Göteborg. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, i takt med att SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 7(41)

8 inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet som i sin tur stärker förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. Rapporten visar på de stora skillnaderna i Göteborg inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslösheten. Faktorer som är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. Våren 2013 var skillnaden, vad gäller behörighet till gymnasiet, mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (99 %) och mellanområdet Bergsjön (61 %) 38 procentenheter. Rapporten visar också att kopplingen mellan vuxnas utbildningsnivå och ungas behörighet till gymnasiet är tydlig då utbildningsgapet mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (51 %) och mellanområdet Norra Angered (12 %) är 39 procentenheters skillnad. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna så är skillnaderna stora. I primärområdet Björlanda är andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll 2 procent. I primärområdet Östra Bergsjön är motsvarande siffra 60 procent. Medelinkomsten i primärområdet med högst inkomster har ökat med kronor mellan 1992 och I primärområdet med lägst inkomster har medelinkomsten däremot minskat med kronor under samma period. Vid jämförelse över tid syns även att skillnaderna i medianinkomst mellan stadens primärområden ökar. Dagens kunskapsunderlag visar också att ju längre arbetslöshet, desto fler och tydligare blir de negativa effekterna på hälsan. I Göteborg är långtidsarbetslösheten nästan 14 gånger högre i mellanområdet Bergsjön än i Södra Skärgården. Den grupp som ökar mest är kvinnor med barn, utländsk bakgrund, låg utbildningsnivå och som inte har en funktionell svenska. Dessa kvinnor och framförallt deras barn är en grupp som stadens kompensatoriska uppdrag måste uppmärksamma. Kraftig folkökning jämfört med tidigare prognoser Den nya kommunprognosen visar att befolkningstillväxten blir större än vad som tidigare antagits. Fram till 2025 förväntas kommunens folkmängd öka med till , vilket är fler än i den förra befolkningsprognosen. Den nya prognosen innebär att befolkningen ökar snabbare i alla åldersgrupper, särskilt märkbart för den kommunala serviceproduktionen blir det i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Förra årets prognos underskattade befolkningstillväxten med knappt personer. Det var framför allt invandringen som blev större än vad som antagits. Barn i grundskoleåldern och befolkning i de förvärvsarbetande åldrarna var de grupper som främst påverkades av underskattningen i prognosen utgjorde ett rekordår vad gäller befolkningstillväxten, in- och utflyttningen, födelseöverskottet och invandringen. Samtidigt var antalet döda det lägsta som uppmätts. De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen, men i en lägre takt än de senaste åren. Befolkningsprognosen visar på fler 1-5 åringar fram till Grundskoleåldrarna tillhör de som påverkas mest av den ökade invandringen i årets prognos. Den redan tidigare stora ökningen förstärks. Fram till och med 2020 växer antalet personer med Omräknat till skolklasser med 25 elever i varje klass betyder det 380 nya klasser De stora årskullarna födda runt 1990, som ibland kallas babyboomsbarnen, kommer att öka trycket på både bostads- och arbetsmarknaden. Befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna ökar med drygt fram till och med SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 8(41)

9 2025. Tack vare den stora inflyttningen i åldrarna mellan 20 och 30 år växer både den yngre och den äldre delen av arbetskraften. Trots den till antalet stora folkökningen i gruppen så är den procentuella tillväxten lägre än för befolkningen som helhet. Detta innebär att fler ska försörjas av färre. Den stora fyrtiotalistgruppen når nu åldrarna år, som därmed kommer att öka med 50 procent fram till Den stora ökningen sker från 2017 och framåt och kommer ställa krav på stadens hälso- och sjukvård och kräva fler äldreboendeplatser. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det ökade trycket ställer höga krav på planeringen av vår verksamhet. Bostadsbristen fortsatt hög Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta. Nettokostnaderna för bistånd till boende ökade med 14,8 procent mellan vilket motsvarar 79 miljoner kronor. Bristen på bostäder för personer med funktionsnedsättningar är fortsatt ett problem i staden. Nya boendeformer samt boendestödet behöver utvecklas. En fortsatt ökning av antalet nyanlända Invandringen var rekordhög 2014, både till Sverige i stort och till Göteborg. Det är framförallt krisen i Syrien som ligger bakom, men även oroligheter i ett flertal andra länder har bidragit. Enligt Migrationsverkets prognos från februari 2015 förväntas invandringen fortsätta att öka kraftigt till följd av stora flyktingströmmar. Fram till år 2017 antas antalet flyktingar som beviljas asyl och tas emot av kommunerna mer än fördubblas jämfört med Mot bakgrund av detta har prognosen vad gäller förväntad inflyttning till Göteborg höjts för samtliga år i den senaste kommunprognosen. Fram till år 2019 ligger den årliga höjningen på till per år och därefter på 500 årligen. Det finns en stor osäkerhet kring invandringens storlek, framförallt på några års sikt. Osäkerhet finns både när det gäller hur stor flyktingströmmen blir till Sverige och hur stor andel av flyktingarna som kommer att bosätta sig i Göteborg. Om Migrationsverkets prognos om flyktinginvandringen för 2016 och framåt slår in och Göteborgs andel av flyktingmottagningen blir lika stor som 2014 så blir befolkningstillväxten betydligt större än vad som antagits i årets kommunprognos. Det höjda mottagandet innebär, förutom problem att hitta bra bostäder, också utmaningar för stadens skolor. Det blir fler barn och unga som är i behov av extra stödinsatser i ett inledningsskede. Tillgången till lokaler för skola och förskola måste också hålla jämna steg med behoven och redan idag har ett antal stadsdelar betydande svårigheter att få planeringen att fungera på ett bra sätt. Socialtjänsten behöver bemannas och resursmässigt förstärkas långsiktigt för att möta de behov som ett ökat mottagande kommer att innebära, både i form av utredningskapacitet men också köp av olika insatser. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på att i högre grad anpassa samhällets etableringsinsatser till individens behov. SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 9(41)

10 Svårt att rekrytera rätt kompetens Demografiska förändringar kommer leda till förändrade krav på välfärden framöver. År 2025 har vi många äldre, en förväntad babyboom samt en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor. Sammantaget kommer utvecklingen ställa välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det är inte bara demografin som sätter ökad press på kommunernas ekonomi, utan även medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen. Ett ökat generellt välstånd ökar såväl medborgarnas efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningarna på hög kvalitet. Samtidigt som vi är inne i ett stort generationsskifte på arbetsmarknaden är det svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal och inom vissa verksamheter personal med erfarenhet. Det gäller framförallt fritidspedagoger, förskollärare, lärare med vissa ämneskombinationer, socionomer, specialistutbildade sjuksköterskor samt rektorer och chefer generellt. Nationella föreskrifter och satsningar gällande de olika verksamheterna inom stadsdelarnas ansvarsområde kan innebära kraftigt ökade rekryteringsbehov. Exempelvis kommer satsningar på kvalitet inom grundskola och förskola samt ökande antal barn i skolåldern att medföra ökade rekryteringsbehov av förskollärare och lärare. Inom socialtjänsten är utmaningen framför allt den höga omsättningen och att det ofta saknas erfarna handläggare som står för stabilitet och som kan introducera nyanställda, ofta nyexaminerade socialsekreterare. En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli relativt kraftig under 2015 och 2016 för att därefter dämpas. Det ger en god skattetillväxt för kommunsektorn 2015 och Samtidigt ökar de demografiska behoven kraftigt i framför allt skolåldrarna. Utvecklingen förstärks av flyktinginvandringen som på kort sikt medför ökade kostnader. Trots en god skattetillväxt förväntas kostnadsutvecklingen för staden bli ännu högre. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är mycket svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det åstadkoms genom att ett investeringssynsätt appliceras även på välfärdstjänsterna genom så kallade sociala investeringar. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Det finns ett stort behov av att i Göteborgs Stad hitta en accepterad modell för sociala investeringar som möjliggör detta. SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 10(41)

11 Befolkningsförändring Generellt stadsdelssektorn I slutet av 2014 uppgick stadens folkmängd till personer. Under den kommande femårsperioden förväntas befolkningen öka med Det är en högre folkökning än vad som tidigare antagits. Att befolkningstillväxten förväntas bli snabbare beror på Migrationsverkets antaganden om att flyktinginvandringen kommer att öka. Den nya prognosen visar på att folkmängden stiger till år Befolkningsprognos, förändring och efter ålder Källa: Stadsledningskontoret Folkökningen 2015 ligger på en hög nivå om än något lägre än år Såväl födda som döda ligger på samma nivåer som de senaste åren. Att antalet födda inte ökar trots stadens befolkningstillväxt tyder på att fruktsamheten (genomsnittligt antal barn per kvinna) fortsätter att minska. Det är flyttningarna som är den stora osäkerhetsfaktorn för hur stor befolkningstillväxten blir. Osäkerheten om flyktinginvandringen är mycket stor då det är svårt att bedöma hur många som kommer till Sverige och till Göteborg. De flyktingar som bosätter sig i Göteborg i avvaktan på att få sina asylansökningar prövade ingår inte i befolkningsstatistiken eller i prognosen. I prognosen ingår endast de flyktingar som beviljats uppehållstillstånd och som därmed blir folkbokförda. Migrationsverkets handläggningstider kommer därmed också att spela en roll för hur snabbt flyktingarna kommer in i folkmängden. Veckovis befolkningsförändring vecka 28 SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 11(41)

12 Lokalt perspektiv I detta avsnitt redovisas befolkningsstrukturen för Centrum samt befolkningsförändringar fram till år Sett till befolkningens storlek är Centrum den näst största stadsdelsnämnden efter Majorna-Linné. Som kärnan i Göteborg och därmed hela Göteborgsregionen skiljer sig stadsdelen i flera avseende från kommungenomsnittet. Centrum består till en hög andel av flerbostadshus och inom stadsdelen finns flera stora studentområden. Detta åskådliggörs i nedan bild som också visar att två tredjedelar är hyresrätter. Centrum har till skillnad från övriga Göteborg många äldre lägenheter och få från miljonprogramstiden. Den befintliga bostadsstrukturen i ett område är en viktig förklaringsfaktor till flyttmönster till och från områden. Vilken typ av bostäder och när bostäderna byggts säger också en hel del om vilka grupper som bor i området samt vilka grupper som söker sig dit. Bostadsstruktur i Göteborg (antalet bostäder i Centrum ) (38 786) Källa: Stadsledningskontoret. Bostadsbeståndet och det geografiska läget har bidragit till att befolkningens åldersstruktur på ett markant sätt skiljer sig från övriga stadsdelar. Få barnfamiljer bor i Centrum samtidigt som stadsdelen har attraherat många unga vuxna. Detta framgår av nedan bild över befolkningens ålderstruktur. Befolkningens åldersstruktur i Centrum Källa: Stadsledningskontoret. Enligt fastighetskontorets senaste bedömning gjord våren 2015 över bostadsbyggandet i Göteborg och i stadsdelarna planeras det bostäder i ny- och ombyggnad för åren inklusive den s k jubileumssatsningen. Om denna plan genomförs innebär detta en kraftig ökning jämfört med den senaste femårsperioden då det byggdes bostäder. Historiskt sett brukar det framtida bostadsbyggandet bli lägre SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 12(41)

13 än vad som planerats. I Centrum beräknas bostäder uteslutande i flerbostadshus uppföras under planperioden vilket är fler än förra årets planperiod då motsvarande plan för Centrum var flerbostadshus. I stadsdelarna Västra Göteborg och Majorna-Linné utgör studentbostäderna cirka en tredjedel av det totala bostadsbyggandet. I Lundby, Askim-Frölunda-Högsbo och Centrum planeras det flest nya bostäder, vilket framgår av nedan tabell. Prognos över bostadsbyggande Källa: Stadsledningskontoret Villkor för en hållbar utveckling Stadsdelen Centrum har invånare, vilket gör stadsdelen till en av de största i Göteborg. I stadsdelen bor cirka hushåll vilket visar att en relativt stor andel av befolkningen är ensamstående. Den dominerande andelen av befolkningen utgörs av förvärvsarbetande invånare mellan år. I stadsdelen vistas dagtid ungefär högskolestuderande samt gymnasiestuderande. Centrum har lägst andel barn och unga jämfört med alla stadsdelar medan andelen år är mycket högre än i Göteborg i sin helhet. Ungefär 50 procent av centrums invånare är mellan år. Centrum består till största delen av tät stadsbebyggelse. De flesta bor i flerfamiljshus, var tredje hushåll äger sin bostadsrätt och de flesta övriga hushåll har privata hyresvärdar. Allmännyttan äger strax över 20 procent av bostadsbeståndet. Bostäderna i Centrum är gamla, strax under 60 % är byggda före 1960, vilket innebär att tillgängligheten är sämre och möjligheten att bo kvar i alla livets skeden begränsas. I Centrum finns 57 %, eller 5 500, av Göteborgs studentbostäder. Även i de mest centrala delarna finns det bostäder och i hela Centrum finns det goda förutsättningar för service, kollektivtrafik, cyklande och gående. Många väljer också att ta sig fram på andra sätt än med bil. Centrum har den största arbetsinpendlingen av alla stadsdelar med ungefär arbetsplatser vilket innebär biltrafik, bilköer, buller såväl som luftföroreningar. Både bostäder och skolor och förskolor ligger i vissa områden i närheten av hårt trafikerade leder. Stadsdelen har inte bara mycket biltrafik utan även en stor mängd lastbilstransporter och det är den mest kollektivtrafiktätaste delen av kommunen. Bussar SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 13(41)

14 och spårvagnar bidrar till högre maximala ljudnivåer och trafiken dominerar ljudbilden på många platser. Grönområden finns framförallt i den södra delen av Centrum medan de norra delarna runt Stampen har långt till parker och grönytor. Centralt belägna parker utnyttjas av boende i närområdet men även av besökare och närliggande förskolor/skolor. Inom citymiljön finns det få ytor som är särskilt anpassade till barns behov av utevistelse. Det sker emellertid successiva förbättringar såsom aktivitetsytan på Heden samt anlagd lekplats i Trädgårdsföreningen. I dialoger med föreningar, äldre i stadsdelen och ungdomar har värdet av både befintliga och nya gröna ytor, platser för rekreation och mötesplatser uttryckts. Många vill vistas i Centrum och många samsas om de lokaler och idrottsytor som finns, inte bara centrumbor. Flera av de centrala delarna av Centrum däribland Nordstan, Brunnsparken och Centralen, är kollektivtrafikknutpunkter som genomströmmas av hela staden och regionen. De utgör också viktiga mötesplatser för många, däribland unga. Under de närmsta decennierna sker en hög förtätning av staden med nya verksamheter, bostäder och infrastruktur. Det ställer höga krav på att staden ska fungera både för närboende, besökande och inpendlande. För att skapa goda förutsättningar för en socialt hållbar stadsutveckling krävs att flera görs delaktiga och att många perspektiv vägs in. Cirka 18 procent av invånarna är födda utomlands. Motsvarande andel för Göteborg som helhet är 24 procent. I Centrum kommer de utrikes födda till övervägande delen från länder inom Europa och därefter är de största grupperna från Iran och Kina. Centrumbornas medelinkomst ligger något lägre än genomsnittet för hela staden, medan invånare över 65 år har högre inkomst än Göteborgssnittet. De boende i Lorensberg har högst inkomst och de boende i Krokslätt lägst. Kvinnor har i genomsnitt lägre medelinkomst än män, och i vissa områden som Lorensberg, Vasastaden och Inom Vallgraven betydligt lägre genomsnittlig inkomst. I Lorensberg är kvinnornas inkomst för gruppen 65+ mindre än hälften av männens inkomst. Andelen med högskoleutbildning är hög, och betydligt högre bland de yngre än de äldre generationerna. Studenttäta områden som Centrum kännetecknas av hög utbildningsnivå och låga inkomster. I Centrum har 47,5 procent i åldern år (2014) eftergymnasial utbildning. Högst andel har Johanneberg medan Heden har lägst. Kvinnor har något högre utbildningsnivå än män i Centrum Förvärvsfrekvensen eller andelen sysselsatta visar hur stor andel av befolkningen som förvärvsarbetar. Förvärvsfrekvensen är generellt högst i småhusområden och i delar av centrala Göteborg. Studentområden och stadsdelar med många nyligen invandrade har en lägre förvärvsfrekvens. Förvärvsintensiteten ligger på 78 procent i Centrum vilket är något högre än genomsnittet i staden. Arbetslösheten i Centrum är ungefär 4 procent. Arbetslösheten är högst i Landala (5 procent) och lägst i Johanneberg (3 procent). I staden var ungefär sju procent öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i oktober Ungdomsarbetslösheten, år, i Centrum uppgick till 2,5 procent medan staden som helhet redovisade 7 procent. Johanneberg har lägst ungdomsarbetslöshet med 1 procent, medan Stampen och Inom Vallgraven har 4 procent vardera. Ungefär 1,7 procent av familjerna har försörjningsstöd varav största andelen bor i Landala (2,5 procent) och Guldheden (2,5 procent) lägsta i Lorensberg (0,9 procent). Det finns stora skillnader mellan könen där män står för 60 % och kvinnor 40 % av det totala försörjningsstödet. När det gäller socioekonomiska faktorer har norra Centrum oftast bättre värden än södra Centrum. SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 14(41)

15 Dagens centrumbor har bättre hälsa än göteborgare i allmänhet men har sämre värden rörande till exempel allergi, alkoholkonsumtion och psykisk hälsa. Invånarna i norra delen av stadsdelen har något bättre värden än invånarna i södra delen när det gäller även dessa faktorer. Ohälsotalet, som beskriver antalet utbetalade ersättningsdagar från försäkringskassan, är lägre än genomsnittet för Göteborg. Kvinnor har något högre ohälsotal än män och allra högst ligger kvinnor med utländsk bakgrund. Livskvalitet och hälsa påverkas av att känna delaktighet och gemenskap och för Centrums invånare finns det goda möjligheter att utöva olika fritidsintressen och de har många möjligheter till olika upplevelser och möten. Boende i relativt välbeställda stadsdelar som Centrum är mer trygga än boende i socioekonomiskt utsatta stadsdelar. Kvinnor är mer otrygga än män och äldre mer otrygga än yngre. Men innerstadens miljöer innehåller också negativa inslag, en del områden kan upplevas otrygga och på vissa platser sker många brott. Brottslighet där Centrum ligger högt jämfört med Göteborg i stort är bland annat våldsbrott, sexualbrott, stöld, skadegörelse, alkohol- och narkotikabrott samt ordningsstörning. Att Centrum ligger högt i dessa brottskategorier beror på social aktivitetsnivå, sociala rörelsemönster och koncentration av brottstillfällen. De flesta våldsbrotten, mycket av ordningsstörningen och en del av sexualbrotten sker till exempel i samband med alkoholförtäring och i anslutning till krogar, eller på väg till och från dessa. Stölder sker framför allt från butiker eller bilar. Centrums invånare är sällan vare sig förövare eller offer. Våld i offentlig miljö sker oftast mellan män medan våld i nära relationer främst sker av män mot kvinnor. Anmälningsstatistiken visar att misshandel i offentlig miljö har minskat de senaste åren medan våld i nära relation är oförändrat. Utgångspunkter och förutsättningar i centrum Generellt har vi nöjda brukare och goda resultat i våra verksamheter, vilket i allt väsentligt har framkommit och redovisats i uppföljningar och rapporter under innevarande år. De ekonomiska förutsättningarna ställer alltid höga krav på organisationens förmåga att samarbeta och hantera ett förändringsorienterat arbetssätt. De ekonomiska förutsättningarna och budgetföljsamheten har stärkts genom ett målinriktat arbete i hela förvaltningen under ett antal år. Prognosen som förvaltningen lämnat i augusti uppgår till plus 20 miljoner kronor. Detta är ett starkare resultat än målsättning om tio miljoner för Den ekonomiska situationen med nuvarande prognos ger bättre förutsättningar och en något bättre trygghet inför framtiden. Budgetförutsättningarna inför 2016 innebär en ökning av kommunbidraget med 4,5 procent. Utmaningarna att uppnå budgetföljsamhet bedöms fortsatt som störst inom äldreomsorgen. Där anpassas budgeten även kommande år till den demografiska utvecklingen som innebär att antalet invånare i åldersgruppen över 85 år minskar. Samtidigt tillförs resurser till de yngre åldrarna där antalet invånare beräknas öka kommande år, med större åtaganden som följd inom grundskolan. Inom försörjningsstödet beräknas nuvarande minskning av utbetalningarna fortsätta och något mindre resurser har avsatts under Det sammantagna åtagandet kopplat till antalet nyanlända och antalet ensamkommande barn är i nuläget svårt att överblicka fullt ut och utgör en viss osäkerhet i budgetarbetet. En central reserv om 0,5 procent av nämndbidraget har budgeterats för oförutsedda händelser. De större utmaningarna och svårigheterna som stadsdelen har att fårhålla sig till är bristen på ändamålsenliga verksamhetslokaler. Detta leder i flera fall till dyrare lösningar än nödvändigt. Behovet av ändamålsenliga lokaler bland annat inom skola och förskola är fortsatt stort och ökar väsentligt inför läsåret 2016/17 och åren därefter på grund av den demografiska utvecklingen och fler ensamkommande barn. Även SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 15(41)

16 bristen på bostäder påverkar kostnadsnivån negativt med konsekvensen att verksamheternas budgetar belastas med dyra externa lösningar. Våra invånare är exponerade för en stor valfrihet, vilket avspeglar sig i att en stor del av verksamheten bedrivs av annan utförare. Detta är en svårighet i planeringsförutsättningarna. Svårigheter att rekrytera rätt kompetens och svårigheter att behålla medarbetare så att vi får kontinuitet i det interna arbetet blir mer märkbart och arbetet med att bli en attraktivare arbetsgivare blir viktigare. Utvecklingen i omvärlden och i vårt samhälle påverkar i allt större utsträckning stadsdelarnas planeringsförutsättningar. Vi ser i stadens prognoser för stadsdelarna som är fram till år 2019 en fortsatt befolkningsökning till Göteborg och centrum vilket innebär en fortsatt tillväxt efterfrågan av våra välfärdstjänster. Tillväxten ställer krav på effektivitet i de processer som jobbar med att anpassa dimensionering av lokaler osv till de som är ansvariga för innehållet i verksamheten. Vi ser också en stor osäkerhet kopplat till mottagande av ensamkommande barn och anhöriga, dels utifrån situation idag, men också utifrån nästa fas, där vi ska leverera skola, vård och omsorg utifrån olika individuella förutsättningar och behov. Kommande år kommer stora investeringar att genomföras i Göteborg, inte minst i de centrala områdena. Omfattningen av investeringarna innebär utmaningar för stadsdelen, inte minst utifrån sitt befolkningsansvar. Nämnden har för 2016 särskilt prioriterat sju mål i sin budget. Dessa beskrivs och konkretiseras i strategier med mått och målvärden i kapitel längre fram i handlingen. Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Allmänt om Göteborgs befolkningsutveckling Den höga invandringen som bidrog till 2013 års höga befolkningstillväxt fortsatte under Enligt Migrationsverkets prognoser kommer invandringen fortsätta att vara hög de kommande åren. Exakt hur dessa flyttströmmar kommer att se ut framöver är svårt att förutspå och det bidrar till en ökad osäkerhet i prognoserna, särskilt på primärområdesnivå. Stadsdelen Centrums befolkningsutveckling SDN Centrums folkmängd förväntas att öka med personer de kommande fem åren. Det innebär att stadsdelens folkmängd förväntas öka i samma takt som de gångna fem åren. De primärområden som ökar mest är Krokslätt och Guldheden. Bostadsbyggandet står för största delen av områdenas befolkningstillväxt. Om det planerade bostadsbyggandet inte följer nuvarande tidsplan påverkas våra befolkningsprognoser något mellan åren och därmed påverkas våra bedömningar om våra verksamheters behov och dimensionering kommande år. Likaså utgör stadsdelens åldersstruktur, med en mycket hög andel unga vuxna att flyttningsintensiteten är mycket hög. Detta påverkar svårigheten och osäkerheten i prognoserna. Ungefär 20 procent, vilket motsvarar av alla Göteborgs flyttningar varje år berör Centrum. Framtida bedömningar av befolkningsutveckling blir av det skälet känslig för förändringar i dessa flyttströmmar. Ser man till enskilda åldersgrupper så är det viktigt att notera att antalet barn och ungdomar i grundskoleåldrarna förväntas öka med 400 personer fram till år Förskoleåldrarna däremot förväntas ligga på samma nivå som idag. Under prognosperioden kommer pensionärerna att föryngras, de äldsta över 85 år minskar medan de yngre, i åldersgrupperna och år ökar kraftigt i antal. SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 16(41)

17 Folkmängd och befolkningsprognos Alla primärområden utom Stampen förväntas att öka sin folkmängd fram till år De primärområden som ökar mest är Krokslätt och Guldheden som växer med runt personer. Inom Vallgraven oh Johanneberg växer med vardera 600 invånare. I dessa områden står bostadsbyggandet för den största delen av befolkningstillväxten. Folkmängd primärområden och befolkningsprognos SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 17(41)

18 Lokaler Verksamhet Johannebergsskolan Johannebergsskolan Lokalförvaltningen (LF) gör en förstudie kring anpassning av matsalen. Ombyggnad av skolgården pågår. Klart hösten Genomförande av anpassningar enligt förstudien. Förskolan Rudedammsgatan Lokalförvaltningen gör en förstudie gällande verksamhetsanpassningar i den gamla delen av förskolan. Projektering samt ombyggnad under förutsättning att nödvändiga beslut fattas. Förskolan Framnäsgatan Ombyggnad av plan två fån skollokal till förskolelokal. Start oktober Färdigställt januari Bohusgatan samt Engelbrektsgatan 71 Förstudie gällande samlokalisering av verksamheterna på Bohusgatan och Engelbrektsgatan i ett gemensamt stadsdelshus. Lokalförvaltningen utreder möjligheter att hyra in en ny lokal som ska anpassas efter verksamheternas behov. Förstudien pågår. Anpassning av lokalen samt eventuell inflyttning. Familjecentralen (Glasmästaregatan 6A) Förstudie samt projektering gällande anpassningar av lokalen till öppna förskolan och barnavårdscentral. Ombyggnad klar april-juni Generationsöverskridan de mötesplats Förstudie gällande anpassningar av lokalen på Stampgatan 1 (Mariagården) Ombyggnation samt inflyttning under hösten 2016 under förutsättning att nödvändiga beslut tas. Förskolan Baldersplatsen Tidsbegränsat bygglov till Osäkert om bygglovet går att förlänga med 5 år till. Lokalsekretariatet (LS) har uppdrag att hitta ersättningslokaler. Förskolan Engelbrektsgatan Tidsbegränsat bygglov till Osäkert om bygglovet går att förlänga med 5 år till. Lokalsekretariatet har uppdrag att hitta ersättningslokaler. Daglig verksamhet Idrottsplatsen Lokalsekretariatet har uppdrag att hyra in en lämplig lokal för verksamheten. Anpassning av lokalen samt eventuell inflyttning Mottagning för unga män (MUM) samt utbildningslokal inom hälso- och sjukvården. Lokalsekretariatet har uppdrag att hyra in en lämplig lokal som de båda verksamheterna kan samutnyttja. Anpassning av lokalen samt eventuell inflyttning Hemtjänsten Heden Norra Lokalsekretariatet har uppdrag att hyra in en lämplig lokal för verksamheten. Anpassning av lokalen samt eventuell inflyttning Egnahemsvägen (Bostad med särskild service) Boende med 6 lägenheter öppnas i juni Vissa av de planerade lokalförändringarna förutsätter att nödvändiga beslut tas i nämnden och kommunstyrelsen innan genomförande kan påbörjas. Vid alla inhyrningar, ny- och ombyggnationer eller andra förändringar i verksamhetslokaler behövs en IT-analys, såväl ur ett kostnads- som ett säkerhetsperspektiv. Varje förändring som påverkar IT-infrastrukturen (nätverk, uttag, trådlöst, antal datorer med mera) får konsekvenser för IT-budgeten och blir därmed kostnadsdrivande för förvaltningen som helhet. SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 18(41)

19 Personal Ledarskap och medarbetarskap För att nå en god måluppfyllelse och ge våra brukare det de förväntar sig är det viktigt med engagerade chefer och medarbetare. Ledarskap och medarbetarskap utövas alltid i samspel och måste arbetas med i relation till varandra för att vi ska ha en väl fungerande verksamhet. Mötesplatser för att skapa delaktighet och möjlighet att påverka är arbetsplatsträffar, utvecklings- och bedömningssamtal och andra verksamhetsmöten. Dessa möten ska, förutom att skapa delaktighet och inflytande, även bidra till medarbetarnas kunskap om verksamhetens uppdrag och mål och hur de kan bidra till en bättre måluppfyllelse. Samverkansarbetet är en annan viktig faktor för ett väl fungerande ledar- och medarbetarskap där utbildning om innehåll och tillämpning av vårt samverkansavtal kommer att vara en prioriterad fråga under Det förutsätter också ett konstruktivt och aktivt samarbete med våra fackliga organisationer En viktig arena för att utveckla ledarskapet är de återkommande chefsmötena. Syftet med chefsmötena är att skapa förutsättningar för inflytande, delaktighet och ansvar, visa vägen framåt i det gemensamma arbetet och skapa samhörighet mellan sektorerna som stärker helhetssynen. En av flera förutsättningar för väl fungerande ledar- och medarbetarskap är en bra intern kommunikation. Vi arbetar därför kontinuerligt med att förbättra och systematisera den. Det sker genom chefsbrev, intranät och utbildning. Eftersom chefers förutsättningar att utöva sitt chefskap har varit i fokus under det senaste året kommer vi att fortsätta arbetet med att förbättra chefers organisatoriska förutsättningar att vara chefer. Vi kommer också att utveckla och förbättra chefers introduktion i sin roll både i förvaltningen och i staden. Jämställda och konkurrenskraftiga löner Förvaltningen har under de senaste åren arbetat med lönebildningen för att skapa jämställda och konkurrenskraftiga löner. Varje år görs en lönekartläggning och analys för att få så bra beslutsunderlag som möjligt. De ekonomiska satsningar som gjorts inom staden för att uppnå jämställda löner har bidragit till att Centrums lönebild har närmat sig den lönepolitiska målbilden för Göteborgs Stad. Det finns fortfarande insatser som behöver göras när det gäller exempelvis undersköterskor, förskollärare, socialsekreterare samt grupper inom hälso- och sjukvård. Inom förvaltningen finns det inga osakliga löneskillnader beroende på kön. Däremot anser förvaltningen att det finns osakliga löneskillnader beroende på kön i förhållande till övriga förvaltningar i staden. Det är därför viktigt att stadsdelsförvaltningarna även fortsättningsvis prioriteras med riktade satsningar för att de osakliga löneskillnaderna på sikt ska kunna minskas. Strategisk kompetensförsörjning Stadsdelsförvaltningarnas utmaning för att klara att leverera tjänster till vår befolkning är avhängigt vår förmåga att både behålla nuvarande och attrahera blivande medarbetare. Våra medarbetare har olika förväntningar och krav på oss som arbetsgivare och sitt uppdrag. Utmaningen för oss som arbetsgivare är att identifiera de drivkrafter och faktorer som motiverar våra medarbetare. Arbetsplatsträffar och SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 19(41)

20 utvecklingssamtal med god kvalitet är en framgångsfaktor i det sammanhanget och en angelägen fråga för både chefer och medarbetare att jobba med. För våra nya medarbetare är det även viktigt med en god introduktion både på arbetsplatsen och förvaltningsgemensamt. Under 2016 erbjuder vi, utöver den arbetsplatsförlagda introduktionen, även två tillfällen för förvaltningsgemensam introduktion. Kompetensförsörjningsplaner används för att kartlägga och säkerställa kompetensförsörjningen nu och i framtiden. Konkurrensen om arbetskraft ökar, utbildningar inom vissa verksamhetsområden tappar i popularitet hos ungdomarna och är därför en fråga att prioritera. Vi har stadengemensamma kompetensförsörjningsplaner inom de flesta verksamhetsområden. Planerna behöver anpassas till lokala behov och förutsättningar vilket är ett pågående arbete under 2016 i förvaltningen. Inom ramen för den årliga lönekartläggningen görs också regelbundna analyser av vilka yrkesgrupper som är eller kommer att bli svårrekryterade för att kunna möta med relevanta och riktade åtgärder vid rekrytering och löneöversyn. Grupper som i dagsläget bedöms svårare att rekrytera till i förvaltningen såväl som i staden är förskollärare (framförallt till tidsbegränsade anställningar), lärare inom vissa ämnesområden (ma/no och estetista ämnen) och sjuksköterskor med specialistutbildning. En grupp som också börjar bli svårrekryterad är utbildad vård och omsorgspersonal. Som en åtgärd för att på sikt lösa situationen gällande brist på vård- och omsorgspersonal fortsätter arbetet med att erbjuda våra tim- och tidsbegränsat anställda upphandlad utbildning inom området. Förvaltningen har ett kontinuerligt behov av att rekrytera nya chefer. Vi kommer fortsätta jobba med att identifiera och utveckla medarbetare som har potential och intresse för chefsrollen. Vi kommer även att arbeta för att öka andelen chefer födda utanför Europa/Norden i samarbete med övriga staden. Allmänt ökade krav på formell utbildning och en väsentlig erfarenhet och skolans krav på lärarbehörighet bidrar till ökad kvalitet i verksamheterna men bidrar även till att vissa grupper helt ställs utanför arbetsmarknaden i staden. För att bidra till en socialt hållbar stad krävs därför ett nytänk kring utbildningskrav och arbetsinnehåll. Vi måste därför arbeta för att ha yrkesområden som har både enkla och kvalificerade arbetsuppgifter. Praktik och ferieplatser är ett viktigt inslag i vår kompetensförsörjning och vi behöver skapa förutsättningar för att ha fler platser i organisationen. Hälsa och arbetsmiljö Att vara en attraktiv arbetsgivare innebär att attrahera nya medarbetare och behålla och utveckla befintliga medarbetares uppfattning om staden och förvaltningen på ett positivt sätt. Ett aktivt arbete med att skapa arbetsmiljöer som förebygger ohälsa och främjar hälsa är en viktig framgångsfaktor i att vara en attraktiv arbetsgivare. Det förutsätter bland annat ett nära och kommunikativt ledarskap i det dagliga arbetet. Det förutsätter även rimlig tid för kunskapsutbyte, reflektion och mötestider för arbetsgruppen. It-stöd innebär ofta effektiviseringar och kvalitetshöjningar men tidsåtgången och nyttan SDN Centrum, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 20(41)