Boverkets BBR-dagar i samverkan med länsstyrelserna

Transkript

1 Boverkets -dagar i samverkan med länsstyrelserna

2 På programmet idag i sitt sammanhang Förutsättningar för revidering avsnitt 3, 8 och 9 3:1 Tillgänglighet och användbarhet 3:2,4 Bostadsutformning & Driftutrymmen 8:1-9 Säkerhet vid användning 9:1-7 Energihushållning Länsstyrelsernas byggtillsyn Avslut och mingel

3 i sitt sammanhang

4 Från lag till allmänt råd Lag PBL BVL Förordning PBF BVF Föreskrifter BKR Allmänna råd BKR BÄR

5 Från lag till allmänt råd Lag Förordning Krav Föreskrifter Allmänna råd Sätt att uppfylla krav

6 Tekniska egenskapskrav i BVL 1. Bärförmåga, stadga och beständighet 2. Brandskydd 3. Hygien, hälsa och miljö 4. Säkerhet vid användning 5. Bullerskydd 6. Energihushållning 7. Lämplighet för avsett ändamål 8. Tillgänglighet och användbarhet 9. Hushållning med vatten och avfall

7 Hjälpmedel för regeltolkning Rättsfall Motiv för Lagar: för Förordningar: för : Doktrin Lagförarbeten Förordningsmotiv Konsekvensutredning

8 Ansvar och roller i PBL Ansvar för det som byggs Tillsyn av det som byggs Tillsyn över kommunerna Uppsikt över det som byggs Byggherren Kommunens byggnadsnämnd Länsstyrelsen Boverket

9 Bygg - helt enkelt Byggprocessutredningens förändringsförslag Bygg - helt enkelt (SOU 2008:68) Ändringar i PBL m.fl. kan bli verklighet tidigast 1 april 2010 April 2010

10

11 När gäller? omfattar: Byggnader Tomter som tas i anspråk för bebyggelse omfattar inte: Andra byggnadsverk, t.ex. vindkraftverk gäller då man: Bygger nytt Bygger till Utför mark- eller rivningsarbeten gäller inte: Annan ändring än tillbyggnad

12 Från detalj till funktion Verifierbara funktionskrav i Ofta kombination föreskrifter och allmänna råd

13 Regelsamling, Del 1: Läsanvisningar -Del till regler 2: om byggande Boverkets byggregler, - till Boverkets byggregler, BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. Del 3: BFS 2008:6 Lagar och förordningar PBL, PBF, BVL och BVF

14 Mer information om

15 Mer information om

17 Tidplan för -översyn Principer 1. Inledning 3. Tillgänglighet 5. Brandskydd vid revidering 6. Hygien, hälsa och 2. Allmänna regler 8. Säkerhet vid 7. Bullerskydd 9. Energihushållning

18 Principer vid -revidering Verifierbara funktionskrav tydligare regler Klargöra de juridiska ramarna Anpassning till EU Stödja de nationella miljökvalitetsmålen Införa livslängdstänkande i byggreglerna

19 (BFS 2008:6) Ikraftträdande: 1 juli 2008 Övergångstid: 1 juli 2009 Innehåller större revidering av avsnitten 3 och 8 Mindre revideringar av avsnitten 1, 2, 5, 6 och 7

20 Avsnitt 3 Avsnitt 3 3:1 Tillgänglighet 3:2 Bostadsutformning 3:3 Rumshöjd 3:4 Driftutrymmen 3 Tillgänglighet,

22 Avsnitt 3:1 Tillgänglighet och användbarhet Foto: Magnus von Schenck

23 Ny struktur Tillgänglighet och användbarhet Avsnitt 3:1 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 3:11 Allmänt 3:12 Tomter 3:13 Entréer till byggnader 3:14 I byggnader 3:1 Tillgänglighet,

24 Tillgänglighet och användbarhet Tillämpningsområde Regler för: bostäder arbetslokaler lokaler dit allmänheten har tillträde (publika lokaler) tomter avsedda för bebyggelse 3:1 Tillgänglighet,

25 3 Kap. 15 Plan- och bygglagen Tillgänglighet på tomter Inte alltid samma kravnivå som för allmänna platser 3:12 Tillgänglighet,

26 Tillgänglighet på tomter Gångvägar och angöring med bil Gångvägar mellan tillgängliga entréer och bostadskomplement parkeringsplatser angöringsplatser friytor allmänna gångvägar Angöringsplats för bil ska finnas inom 25 meters gångavstånd 3:12 Tillgänglighet,

27 Tydligare regler Tillgänglighet på tomter Gångvägar mellan tillgängliga entréer och t.ex. friytor Lätta att följa Särskiljas från möblerade ytor Ledstråk 3:12 Tillgänglighet,

28 Tillgänglighet på tomter Utformning av gångvägar m.m. Gångytor Ramper Kontrastmarkeringar Belysning Orienterande skyltar 3:12 Tillgänglighet,

29 12 Byggnadsverksförordningen Tillgänglighet till byggnader Huvudentrén placeras och utformas tillgängligt 3:13 Tillgänglighet,

30 Tydligare regler Småhus För småhus räcker det att tillgänglighet till byggnad är förberedd Ramp ska kunna ordnas på tomten 3:13 Tillgänglighet,

31 12 Byggnadsverksförordningen Tillgänglighet i byggnader

32 Tillgänglighet i byggnader Entré- och kommunikationsutrymmen Tydligare föreskrifter och allmänna råd Gångytor Ramper Kontrastmarkeringar Belysning Orienterande skyltar 3:14 Tillgänglighet,

33 Tillgänglighet i byggnader Dörrar och portar Dörrar ska enkelt kunna öppnas Tunga dörrar bör ha automatiska dörröppnare 3:14 Tillgänglighet,

34 Tillgänglighet i byggnader Hissar 1,10 2,00 1,40 1,40 Hänvisning till harmoniserad standard SS-EN Extra lättanvänd manöverpanel i hissar i publika lokaler Hissar för sjukbår som tidigare enl svensk standard 3:14 Tillgänglighet,

35 Tillgänglighet i byggnader Publika lokaler Receptioner utrustas med teleslinga Samlingslokaler tillgängliga inkl scener eller podier dock inte alla åskådarplatser Toaletter för allmänheten 3:14 Tillgänglighet,

36 Tillgänglighet i byggnader Bostäder i ett våningsplan Föreskrift: Rum, uteplatser och bostadskomplement tillgängliga Allmänt råd: Svensk standard SS , normalnivån 3:14 Tillgänglighet,

37 Bostäder i ett våningsplan Uteplatser inom tillgängligt våningsplan Terrasser på det tillgängliga vånings- planet, inte tillgängliga från början Om de kompletterar tillgängliga och väl placerade balkonger Ramp ska kunna ordnas 3:14 Tillgänglighet,

38 Tillgänglighet i byggnader Bostäder - flera våningsplan Hela entréplanet samma krav som bostäder i ett våningsplan Bostadsfunktioner på entréplanet nu i bostadsutformning 3:14 Tillgänglighet,

39 Tillgänglighet i byggnader Vad menas med ett våningsplan? Våningsplan Våningsplan VÅNING VÅNING TNC - Golvplanet i en våning En våning avgränsas av två på varandra följande bjälklag Ett våningsplan kan innehålla trappor men de ska vara kortare än mellan två våningar 3 Tillgänglighet,

40 Tillgänglighet i byggnader Hur kan nivåskillnader inom det tillgängliga våningsplanet tas upp? Ramp, hiss eller annan lyftanordning Permanent lösning 3 Tillgänglighet,

41 Sammanfattning Ny struktur - tillgänglighet 3:11 Allmänt 3:12 Tomter 3:13 Entré till byggnader 3:14 I byggnader Förtydliganden och vissa justeringar 3 Tillgänglighet,

43 Avsnitt 3:2 Bostadsutformning Foto: Magnus von Schenck

44 Bostadsutformning Ny struktur Uppdelad på flera föreskrifter Allmänt om utformning Bostäder i flera våningsplan Större än 55 m2 Om högst 55 m2 Olika boendeformer 3:22 Tillgänglighet,

45 Ny regel Gemenskapsboende T.ex. seniorbostäder och kollektivhus Får rum eller utrymmen delvis sammanföras till gemensamma utrymmen Gäller inte bostäder enligt LSS och socialtjänstlagen 3:22 Tillgänglighet,

46 Ny regel Bostäder för en studerande Inget krav på avskiljbarhet i bostäder, för en studerande, som är mindre än 25 m 2 3:22 Tillgänglighet,

47 Tydligare regler Bostadskomplement Foto: Åke E:son Lindman Utrymme för postboxar I bostadslägenhetens närhet Gemensam tvättstuga Bör finnas inom 25 meters gångavstånd 3:23 Tillgänglighet,

48 Foto: Åke E:son Lindman

49 Avsnitt 3:4 Driftutrymmen Foto: Magnus von Schenck

50 Förändring/Borttaget Arbetsmiljörelaterade regler Regler om arbetsmiljö i driftutrymmen har lyfts ur byggreglerna Hänvisningar till Arbetsmiljöverket 3:4 Tillgänglighet,

51 Nytt allmänt råd Maxavstånd till avfallsutrymmen Avfallsutrymmen bör ligga så nära bostaden som möjligt Avståndet bör inte överstiga 50 meter 3:4 Tillgänglighet,

52 Ny föreskrift Källsortering Krav på plats för källsortering av avfall i bostadslägenheter 3:4 Tillgänglighet,

54 Avsnitt 8 Säkerhet vid användning Foto: Magnus von Schenck

55 Vilken olyckstyp leder till flest dödsfall? 1. Kvävning 2. Drunkning 3. Brand 4. Förgiftning 5. Fallolyckor 6. Vägtrafik

56 Nya underrubriker i Skydd mot fall Skydd mot att halka och att snubbla Skydd mot fall från höjder 8:2 Säkerhet vid,

57 Nya allmänna råd Skydd mot att halka Gränsvärde för friktion; µ 0,30 på torra golv CEN-arbete pågår för att ta fram provningsmetod för halka på våta ytor Hänvisning till standard med klasser för stegsäkra golv 8:22 Säkerhet vid,

58 Nytt allmänt råd Skydd mot att halka Stödhandtag bör finnas i duschutrymmet 8:2 Säkerhet vid,

59 Nya allmänna råd Skydd mot att snubbla Trösklar bör undvikas om de inte är nödvändiga för att klara luft- och ljudkrav 8:22 Säkerhet vid, B Krävs trösklar bör de vara låga och fasas

60 Ny föreskrift Skydd mot fall från höjder Om fönstret har lägre bröstning än 60 cm krävs spärranordning och säkerhetsbeslag 8:22 Säkerhet vid,

61 Nya allmänna råd Trappans utformning Kontrastmarkering på trappans nedersta och översta steg 8:23 Säkerhet vid,

62 Nya allmänna råd Trappans utformning Trapplan Bårtransport i svängda trappor kräver mer plats än transport i raka trapplopp I flerbostadshus bör trapplan vara minst 1,5 meter breda 8:22 Säkerhet vid,

63 Separata avsnitt för räcke och ledstång Skydd mot fall Ledstång är främst ett balansstöd Räcke skyddar mot fall från hög höjd Räcket bör vara 110 cm då våningshöjden, från golv till golv, > 3 m 8:2 Säkerhet vid,

64 Nya allmänna råd Ledstång i ramper och trappor I publika lokaler på båda sidor I andra trappor om de har > 3 steg Minst en ledstång i lägre trappor 8:2 Säkerhet vid,

65 Nya allmänna råd Utformning av ledstång Ledstänger bör sitta på 90 cm höjd Bör ledas 30 cm förbi trappans början och slut Ledstången bör kontrastera gentemot omgivningen 8:2 Säkerhet vid,

66 Avsnitt 8:24 Taksäkerhet Foto: Magnus von Schenck

67 Förändring/Borttaget: Allmänt Reglerna om taksäkerhet har omarbetats helt Många hänvisningar till standarder är borttagna Snörasskydd är tillagt 8:24 Säkerhet vid, B Reglerna om taksäkerhet har förenklats

68 Ny föreskrift, nytt allmänt råd Skyddsanordningar 8:2434 Skyddsanordningar mot fallande is och snö vid entréer Föreskriften kompletterar ordningslagens bestämmelser 8:24 Säkerhet vid,

69 Ny föreskrift, nytt allmänt råd Skyddsanordningar Exempel på snörasskydd vid entré 8:24 Säkerhet vid,

70 Nytt allmänt råd Skydd mot klämning Klämskydd bör finnas i dörrar i skolor och förskolor entrédörr till bostad 8:3 Säkerhet vid,

71 Avsnitt 8:35 Glas i byggnader

72 Förtydligar huvudregeln Begränsa personskador Glaset ska tåla dynamisk påverkan av en människa Kravet omfattar också glasets infästningar 8:35 Säkerhet vid,

73 Tydligare terminologi Glasklasser Provningsmetod och klassindelning i SS-EN Termiskt härdat säkerhetsglas enligt SS-EN Lägst klass 1(C)2 Laminerat säkerhetsglas enligt SS-EN Lägst klass 2(B)2 8:35 Säkerhet vid,

74 Tre nya underrubriker Glas i byggnader 8:35 Huvudregeln 8:351 Skydd mot sammanstötning 8:352 Skydd mot fall genom glas 8:353 Skydd mot skärskador 8:35 Säkerhet vid,

75 Nytt allmänt råd Skydd mot sammanstötning Märkningen bör avvika mot bakgrunden och kunna ses av både stående och sittande i rullstol samt barn 8:35 Säkerhet vid,

76 Ny föreskrift, nytt allmänt råd Skydd mot fall Skydda med hjälp av laminerat glas Skydda med hjälp av räcke eller ledstång 8:35 Säkerhet vid,

77 Nya allmänna råd Användning av säkerhetsglas Härdat eller laminerat säkerhetsglas I glasräcken I glasytor i entréer & kommunikationsutrymmen där avståndet mellan underkant fönster och golv < 1,5 m 8:35 Säkerhet vid,

78 Nytt allmänt råd Användning av säkerhetsglas i bostäder Härdat eller laminerat säkerhetsglas I glasytor i entrédörr I övriga glasytor där avståndet från underkant fönster till golv < 60 cm 8:35 Säkerhet vid,

79 Ingen ändring Användning av säkerhetsglas utanför bostad I glasytor i utrymmen där barn kan vistas, där avståndet mellan glasytan och golv < 0,8 meter I dörrar i skolor och förskolor där avståndet mellan glasytan och golvet < 1,5 m 8:35 Säkerhet vid,

80 Ny föreskrift, nytt allmänt råd Skydd mot skållningsskador Utslagsvask ska placeras så att risken för skållningsskador begränsas Utslagsvask bör placeras i samma inredningslängd som spisen 8:4 Säkerhet vid,

81 Ny struktur Säkerhet vid användning Avsnitt 8 8:1 Allmänt 8:2 Skydd mot fall 8:3 Skydd mot sammanstötning och klämning 8:4 Skydd mot brännskador 8:5 Skydd mot explosioner 8:6 Skydd mot instängning 8:7 Skydd mot förgiftning 8:8 Skydd mot elstötar och elchocker 8:9 Skydd mot olyckor på tomter 8 Säkerhet vid,

82 Nya föreskrifter, nya allmänna råd Skydd mot olycksfall på tomt 8:91 Skydd mot fall på tomter 8:92 Skydd av öppningar i marken på tomter 8:93 Skydd mot olyckor vid fasta lekredskap på tomter 8:94 Skydd mot olyckor vid rörliga anordningar på tomter 8:95 Skydd mot drunkning på tomter 8 Säkerhet vid,

83 Nya föreskrifter, nya allmänna råd Skydd mot fall på tomt Både säkerhet och tillgänglighet Ledstänger Kontrastmarkering av trappor 8:9 Säkerhet vid,

84 Ny föreskrift och nytt allmänt råd Lekplatser och lekredskap Allmänt råd om stötdämpande underlag lyfts till föreskrift Hänvisning till SS-EN Tidigare endast hänvisat till SS-EN och SS-EN :9 Säkerhet vid,

86 Avsnitt 9 Energihushållning

87 Avsnitt 9 Energihushållning Reviderad 1 juli 2006 (BFS 2006:12)

88 Energihushållning Föreskrifter och allmänna råd till 8 och 10 tredje stycket BVF 8 Byggnader och deras installationer - energi för uppvärmning, kylning och ventilation - liten mängd - tillfredställande värmekomfort 9 10 En- och tvåbostadshus - direktverkande elvärme - särskilt goda energihushållningsegenskaper (Före ändring 1 april 2008) Energihushållning

89 Problem med tidigare regler Energianvändning minskar inte Otydlig beräkningsmodell Inte acceptabelt! Spridning i energianvändning Geografiska skillnader 9 Energihushållning

90 2006: Målsättning Antal hus -krav Energianvändning 9 Energihushållning

91 Huvudsakliga förändringar Nya regler Krav på byggnadens specifika energianvändning, kwh/m 2 år Kravnivåer för bostäder respektive lokaler uppdelade på två klimatzoner Strängare krav vid direktverkande elvärme (småhus) Verifiering via beräkning och mätning i färdig byggnad Alternativt krav för mindre byggnader ( 100 m 2 ) Krav på kylanvändningen i byggnader Krav på mätsystem för uppföljning 9 Energihushållning

92 Huvudsakliga förändringar Ändrade regler Ny beräkningsmetod för värmeisolering Borttagna regler Undantag från krav på värmeåtervinning 9 Energihushållning

93 Energihushållning Avsnitt 9 9 Energihushållning 9:1 Allmänt 9:2 Bostäder 9:3 Lokaler 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning 9:5 Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer 9:6 Effektiv elanvändning 9:7 Mätsystem för energianvändning

94 Byggnadens specifika energianvändning kwh/m 2 år = Byggnadens energianvändning A temp 9:12 Energihushållning

95 Byggnadens energianvändning Den energi som vid normalt brukande årligen tillförs för: Uppvärmning Kyla Tappvarmvatten Drift av installationer (pumpar, fläktar etc.) Övrig fastighetsel 9:12 Energihushållning

96 A temp Golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att uppvärmas till mer än 10ºC begränsad av klimatskärmens insida (m 2 ) 9:12 Energihushållning

97 Förutsättningar för beräkning av specifik energianvändning Golvarea i garage räknas inte in i A temp Energi från solfångare och solceller får dras ifrån (liksom solinstrålning genom fönster) Hushålls- och verksamhetsel räknas inte Verklig förbrukning i värmepumpar och kylmaskiner 9 Energihushållning

98 Bostäder Max energianvändning Klimatzon Maximal specifik energianvändning [kwh/m 2 år] Norr Söder En- och tvåbostadshus med direktel [kwh/m 2 år] Maximalt U m -värde: 0,5 W/m 2 K 9:2 Energihushållning

99 Lokaler Max energianvändning Klimatzon Maximal specifik energianvändning [kwh/m 2 år] Tillägg vid höga uteluftsflöden* ) [kwh/m 2 år] Norr (q-0,35) Söder (q-0,35) *) Uteluftsflöden större än 0,35 l/s m 2 Maximalt U m -värde: 0,7 W/m 2 K 9:3 Energihushållning

100 Verifiering av kravuppfyllnad Kraven bör verifieras genom Beräkning - med tillräckliga säkerhetsmarginaler Mätning - 12 månaders period inom 24 månader efter färdigställande - samordning med Energideklaration Certifierade sakkunniga enligt PBL (energiexpert) 9:2,3 Energihushållning

101 Mätsystem för energianvändning Byggnadens energianvändning ska kunna följas upp kontinuerligt Byggnadens energianvändning: Uppvärmning Kyla Tappvarmvatten Drift av installationer Övrig fastighetsel 9:7 Energihushållning

102 Sammanfattning 2006 Systemskifte krav på kwh/m 2 Oberoende av energitillförselsystem Verklig energianvändning 9 Energihushållning

103 Reviderade energiföreskrifter i (BFS 2008:20)

104 Ändring av 10 BVF Regeringsbeslut 14 februari 2008 Särskilda krav på hushållning med elenergi Konsekvensen blir skärpning av kraven för all sorts elvärme Trädde i kraft den 1 april 2008 Övergångsbestämmelser till och med 1 januari 2010

105 Bakgrund till förordningsändring (10 BVF) Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande (proposition 2005/06:145) Motiv El är en högvärdig energiform som av tekniska skäl inte kan ersättas med andra energiformer i de flesta andra användningsområden annat än vid uppvärmning

106 Målsättning för nya byggnader Antal hus 9 El Annat -krav -krav Energianvändning 2009 Energihushållning

107 2009 Skärpta krav på elenergi [kwh/m 2 ] I II III Maximalt installerad eleffekt för uppvärmning Definition av elvärme El till komfortkyla räknas upp x 3 3 klimatzoner I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas, och Värmlands län III: Övriga län Energihushållning

108 2009, Bostäder med elvärme I II III Klimatzon I II III Specifik energianvändning [kwh/m 2 år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] 5,5 5,0 4,5 Eleffekttillägg då A temp är 0,035 större än 130 m 2 (A temp - 130) U m [W/m 2 K] 0,030 (A temp - 130) 0,025 (A temp - 130) 0,40 0,40 0, Energihushållning

109 Definition av elvärme Mer än 10 W/m2 Elvärme Uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m 2 (A temp ) Energihushållning

110 Bestämning av byggnadens energislag Elvärme Elvärme 9 Samma fastighet eller samma ägare 2009 Energihushållning

111 Förtydliganden av Täthetskrav har förtydligats Placering av solfångare och solceller Definitioner A temp Byggnadens fastighetsenergi Energihushållning

112 A temp Arean av samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 C, som begränsas av klimatskärmens insida. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. 9 L B A temp = L * B 2009 Energihushållning

113 Byggnadens fastighetsenergi Den del av fastighetselen som är relaterad till byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. B 2009 Energihushållning 9

114 Tidplan för reviderade energiföreskrifter i Maj Augusti December Februari Övergångsbestämmelser till den 1 januari Energihushållning

115 Det nya energiavsnittet i BFS 2008:20 (innehåller endast förändringar) Supplement till Regelsamling för byggande 2008 (innehåller hela avsnitt 9) Energihushållning

116 Sammanfattning kwh/m 2 1 feb 2009 Skärpta krav för all elvärme 9 Energihushållning

118 Tydligare statligt ansvar i Plan- och bygglagen Boverksrapport 2007 Lars Brask Agneta Gardar, June Lindahl, Mikael Jardbrink, Maria Lotz

119 Uppdraget Tydliggöra Boverkets och länsstyrelsernas ansvar inom planering och byggande Föreslå revidering av 1 kap. 8 i PBL Bedöma personella och kompetensmässiga konsekvenser Beakta Riksrevisionens rekommendationer och Tillsynsutredningens förslag Samverka med länsstyrelserna Komplettering av PBL-kommitténs betänkande

120 Bakgrund Kritik från Riksrevisionen Överblicken av den fysiska planeringen är bristfällig Rapporter från Boverket Bristande byggtillsyn av både länsstyrelser och kommuner

121 Utgångspunkter och mål Helhetsgrepp på planering och byggande Tydliggöra statens ansvar Tillgodose Riksrevisionens kritik Anamma Tillsynsutredningens syn på tillsyn Vid behov skärpa statens granskningsansvar där staten har ett intresse Rimliga resurser

122 Länsstyrelserna Ansvar för: regional uppsikt Förslag regional kunskapsförmedling tillsyn över kommunernas tillsyn enligt 10 kap1 PBL att inför varje ny mandatperiod överlämna en aktuell redogörelse för statliga intressen till kommunerna

123 Förslag Länsstyrelserna Ansvar för: att lämna utställningsyttrande över alla DP/OB att bevaka att kommunerna upprätthåller formkraven i planprocessen att ingripa och upphäva planer vid väsentliga formella fel att vid behov förordna om granskning av lov och förhandsbesked och vid väsentliga formella fel upphäva beslutet

124 Förslag Boverket Förstärkt ansvar för uppsikt kunskapsförmedling Utökat samarbete med och arbete genom länsstyrelserna

125 Statens ansvar enligt PBL Planering Byggande Bo overket och Länsstyrelsen Samordna och ta till vara statens intressen Uppsikt Kunskapsförmedling Länsstyrelsen Ingripande enligt 12 kap. PBL Tillsyn över kommunens byggtillsyn

126 Allmänna konsekvenser Effektivare och bättre inhämtning och vidareförmedling av kunskap om PBL- tillämpningen och dess slutresultat Bättre kunskaps- och beslutsunderlag för länsstyrelserna, Boverket, regeringen och riksdagen Mer enhetlig, lagenlig, rättssäker och effektiv PBL-process Tidigare och tydligare besked till kommunerna om statliga intressen i planprocessen Snabbare plan- och byggprocess med lägre kostnader för kommuner och enskilda (regelförenkling) = bättre tillämpning och slutresultat samt ökade förutsättningar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling!

127 För bättre tillämpning av PBL Kompetenssatsning för länsstyrelserna Resursförstärkning med 30 miljoner i årets budgetproposition PBL-proposition i vår

128 Årets byggtillsyn Uppdrag i regleringsbrevet Medverka till effektiv, ändamålsenlig och enhetlig tillämpning av bygglagstiftningen Särskild inriktning på hur kommunen har arbetat med kraven på energieffektivisering

130 Boverkets regler framöver BKR BÄR ändrade energiregler: 1 februari 2009 ändrade brandregler: prel ändrade regler och ny regelsamling: slutet av 2009 eventuellt föreskrifter: prel Personcertifieringsregler tillgänglighet nya regler: prel. 1/ Följ ändringsarbetet på

131