Datornätverk. Patric Fors »If you want to make an apple pie from scratch, you must first create the universe.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datornätverk. Patric Fors 2004-05-29. »If you want to make an apple pie from scratch, you must first create the universe."

Transkript

1 Datornätverk Patric Fors »If you want to make an apple pie from scratch, you must first create the universe.«carl Sagan Sammanfattning Dokumentet ska i sin relativa korthet förklara hur datorer fungerar i nätverk. Fokus kommer att vara på själva nätverket och inte hur ett visst operativsystem konfigureras för att kopplas in på ett nätverk även om det kommer att nämnas en del i texten. Ethernet är den vanligaste typen utav nätverk så texten kommer att lägga fokus där. Ethernet är på det så kallade»länkskiktet«som beskriver hur kommunikationen mellan nätverkskort sker. Fler skikt kommer att tas upp då de är en viktig del i hur datornätverk fungerar. De lager som kommer att beskrivas är ifrån tillämpnings- till länkskikt. Även de komponenter som tillhör ett nätverk kommer att beröras, så som nätverkskort, hub, switch, router, brandvägg, binära tal, storlek, storheter, lite nätverktyg och en lagom skvätt säkerhet. 1

2 Innehåll 1 Grunder Vad är ett nätverk? Vad behövs för att koppla in en dator till ett nätverk? Vilka delar består ett nätverk utav? TCP/IP 5 3 Tillämpningsprotokoll SMTP POP3/IMAP HTTP Mindre synliga delar Binära tal Hastigheten på nätverket Storlek på nätverk Verktyg DHCP DNS Verktyg Routing Verktyg Speciella nät Privata nät ICMP Verktyg Säkerhet Lösenord Nätverk NAT Brandvägg E-post Virus, maskar, trojanska hästar och annan ohyra Spam Operativsystem Patcha Aktiva tjänster Säkra sin utrustning Licens 31 7 Förändringar 31 8 Tack för Er hjälp! 31 2

3 1 Grunder 1.1 Vad är ett nätverk? Ett nätverk är flera datorer eller annan utrustning sammankopplade via ett gemensamt sätt att kommunicera. Det kan vara Internet eller till och med sitt lokala företagsnät med två datorer och en skrivare sammankopplade. Man brukar sätta ett namn på den typ och storlek utav nätverk man pratar om, det kan vara namn så som»internet«,»wan«,»lan«osv. Här kommer en förklaring på några utav dem. Internet Datorer eller annan utrustning sammankopplade till ett gemensamt globalt nätverk. WAN»Wide Area Network«, vanligen företag och institutioner uppkopplade till ett eget nätverk som går över ett stort område t ex mellan städer eller länder. Det vill säga mellan kontoren. LAN»Local Area Network«, nätverket hemma och på kontoret räknas som ett LAN. WLAN»Wireless Local Area Network«, trådlöst och vanligtvis radiobaserat LAN. PAN»Personal Area Network«, ett betydligt mindre nätverk än de andra. Den utrustning man kopplar till ett PAN är fysiskt mycket nära en som kanske hörs på namnet. Det kan vara en blåtandsbaserad mobiltelefon eller kanske sin portabla handdator kopplad via USB till den stationära datorn. Med andra ord så är räckvidden högst ett par meter. Ovanstående kan givetvis vara kopplade till varann, dvs ett WAN eller LAN till Internet. Men i tal och skrift så behöver man en benämning på just det nätverk man tar upp. 1.2 Vad behövs för att koppla in en dator till ett nätverk? Det beror givetvis på vilken typ utav nätverk man vill koppla in sig i. Egen inkoppling till Internet utan internetoperatör kräver speciell utrustning, samt att det går utanför denna text, så det kommer vi inte att ta upp. Köper man»färdig«internetkoppling via ett abbonemang till en internetleverantör så får man vanligtvis idag ett jack i väggen eller någon form utav xdsl-modem. Man kopplar då in sig i jacket eller modemet för access till Internet. Ett WAN kräver nästan lika mycket som ett Internet om man ska sätta upp ett själv, men vanligast är det bara att koppla in sig i ett färdigt nätverk. Då behövs lika mycket utrustning som för ett LAN, dvs nätverkskort (inbyggt i de flesta datorer numera) samt kabel att koppla in sig med. Kabeln kopplas in i en hubb eller switch, mer om det i nästa del. 3

4 WLAN kräver lite annan typ utav nätverkskort, ett radiobaserat, samt att hubben eller switchen bytts ut mot en accesspunkt som har motsvarande funktion. 1.3 Vilka delar består ett nätverk utav? Nätverkskort, kabel, hubb, switch samt accesspunkt har vi nämt ovan men vad har de för funktion samt vad mer behövs för att få ett nätverk att fungera. Nätverkskort Används för att koppla in datorn till ett nätverk. Modernare nätverkskort har ofta en lysdiod för att tala om nätverket är inkopplat samt en annan lysdiod som blinkar för att visa att trafiken flyter. Kabel Vanligtvis sk.»tp-kabel«där»tp«står för»twisted Pair«och kontakterna heter»rj-45«. Både kabel och kontakter är besläktade med vanlig telefonkabel, det syns väl. TP-kablar finns i två sorter, en för inkoppling utav dator till hubb/switch samt en som kallas»korsad«och används för att koppla samman två datorer. De kan vara svåra att skilja åt men ibland så är de korsade TP-kablarna markerade med en annan färg på kabel eller kontakter. Om inte markering finns så får man plocka fram förstoringsglaset och titta närmare på färgen på ledarna, de syns igenom kontakterna. Håll upp båda kontakterna på samma sätt. Är det samma ordning på färgerna så är kabeln»rad«annars är den»korsad«. Det finns även optisk kabel där signalerna i kabeln består utav ljus istället för elektriska impulser. De klarar betydligt högre hastigheter i kabeln, men kräver då dyrare och mer speciell utrustning för att kunna användas samt att fiberkabeln är betydligt mer känsligt för böjskador. Hubb Används för att koppla samman flera datorer och annan utrustning. Vanlig rak TP-kabel används för inkoppling. En hubb har inte något minne över vem som är inkopplad i vilken port, så all trafik skickas till alla portar. Detta gör att den inte blir så effektiv då flera datorer skickar samtidigt trafik in i samma hubb. Något som kallas paketkollisioner (mer om paket i kapitel 2) sker då och de paket som krockade måste sändas igen. Om bara två utav portarna används så blir det minimal mängd paketkollisioner, men med varje extra port som används så ökar risken samt att hastigheten minskar. Nyare hubbar brukar ha en speciell port som kallas»uplink«eller något liknande namn. I den kan man koppla in en rak eller korsad TP-kabel. Om inte hubben har s.k.»auto crossing«så måste man ställa om en knapp för att inkopplingen till»uplink«porten ska kännas vid. Man kan likna en hubb med en förgreningsdosa. Switch Samma funktion som en hubb men är betydligt smartare då den lär sig vem som inkopplat i varje port. Det innebär att trafik mellan t ex två datorer i samma switch endast berör de två portar där de är inkopplade i. Hastigheten blir då betydligt snabbare samt att paketkollisionerna blir till ett minimum. Även dessa har en uplink port likt hubbar. Man bör även 4

5 tänka på att switchar även har en intern begränsning på hur mycket trafik som kan flöda mellan alla portar samtidigt. Accesspunkt Används för trådlösa nätverk där trafiken skickas med radiovågor. Funktionen är likt en hubb, dvs inkoppling utav flera datorer eller annan utrustning till ett nätverk. De brukar även inkludera andra funktioner så som brandvägg (kapitel 5.2.2), DHCP (kapitel 4.4). De frekvenser som används är 2,4 GHz, de mindre vanliga på 5,2 GHz och 5,5 GHz. Hastigheterna i trådlösa nätverk är inte lika höga som de som går i kabel. Router En routers funktion är att skicka de paket den får till rätt mottagare på ett annat nätverk, med andra ord så kopplar den ihop nät. Den skapar en intern tabell med alla de olika vägar som leder till andra nätverk, samt att den har koll på vilka som är kortare/snabbare och vilka som fungerar. Detta gör den med hjälp utav andra routrar, de utbyter information med varann om hur deras nätverk ser ut. En router kan vara speciell hårdvara men även en vanlig hemdator kan göra samma sak om den har fler nätverkskort och programvara för det. Se mer om routrar i (kapitel 4.6) TCP/IP Denna del är döpt efter två delar som ingår,»tcp«( kapitel 2) samt»ip«(kapitel 2). TCP/IP är en del utav alla vanliga operativsystem samt den mjukvara som styr ovanstående hårdvara. Man brukar kalla denna delen för»ip-stacken«, och är den del som skapar de flesta delarna i det nätverkspaket som skickas i ett nätverk. 2 TCP/IP Ett protokoll beskriver hur något skall göras, och TCP/IP är inget undantag. TCP/IP är en hierarkisk protokollfamilj där varje skikt använder sig utav de undre som byggklossar, lite som de ryska dockorna där en mindre finns inuti den andra. Men i detta fallet kallas delarna för»paket«där»tillämpningsskiktet«(se nedan) är inslaget i»transportskiktet«som i sin tur är inslaget i»nätverksskiktet«osv. Man har delat in det i skikt för att lättare kunna hantera komplexiteten. Varje skikt har sina egna protokoll för hur kommunikationen ska ske. TCP/IP baserar sina skikt löst på en teoretisk modell som kallas för»osireferensmodell«(»open System Interconnection Reference Model«). Den består utav sju stycken skikt medans TCP/IP endast består utav fem då man slagit ihop två utav dem. Vi börjar beskriva dem inifrån och går utåt.. Tillämpningsskiktet Detta är det mest synliga utav skikten i datorn fast det är mest»inbakat«bland de fem. Anledningen till att det är synligt är att dessa de protokoll som man som användare mest kommer i kontakt med. Exempel på protokoll är HTTP (3.3) för surfning på webben och SMTP (3.1) när man skickar e-post. 5

6 Transportskiktet Här finns två typer utav protokoll,»udp«(»user Datagram Protocol«) samt»tcp«(»transmission Control Protocol«). De har lite olika egenskaper och vilken man väljer när man skapar sitt program beror helt på vilken typ av kommunikation man söker. TCP verifierar att alla paket kommer fram till mottagaren samt gör omsändningar om så behövs. Detta sker med hjälp utav kontrollnummer som mottagaren kvitterar. UDP har inte den kontrollen utan skickar iväg paket på vinst och förlust. Man kan då undra varför något som UDP används när det finns risk att man tappar paket på vägen. UDP används för spel, internetbaserad telefoni och andra applikationer där det inte är så viktigt om man förlorar lite information eller där information som blivit»gammal«inte längre skulle vara värd att vänta på för omsändning. UDP är betydligt snabbare då den»bara slänger iväg«paket jämfört med TCP som hela tiden måste ha grym kontroll på vad som kommit fram och vad som inte klarat sig. Även något som kallas»portar«tillkommer i detta skikt, det är ett nummer som adresserar en viss tjänst. Många tjänster har ett bestämt portnummer så som»80«för HTTP (kapitel 3.3). Det finns st olika portar och de används både av sändare och mottagare utav ett TCP eller UDP paket. Avsändarporten brukar vara ett mer eller mindre slumpmässigt värde högre än 1024 medan mottagarporten är en fast port som vanligtvis ligger under 1024 då de vanligaste tjänsterna har sina portar där. Nätverksskiktet I detta skikt så kommer själva»ip-paketet«som även den kanske känns bekant på grund av den så välkända IP-adressen. Den används för identifiering för sändare och mottagare i ett paket. En IP-adress består utav fyra stycken så kallade oktetter. En oktett är ett binärt (kapitel 4.1) tal med 8 bitar och ett värde mellan 0 och 255. Varje oktett i en IP-adress skiljs åt med en punkt, t ex» «. Routrar (kapitel 4.6) jobbar på detta skikt. Länkskiktet Här är det»ethernet«protokollet som bestämmer. Ytterst sällan man behöver påverka eller undersöka något i detta skikt. Detta skikt står för kontakten mellan de nätverkskort som är direkt sammankopplade med varann i en hubb eller switch. Alla nätverkskort har ett unikt idnummer, en så kallad MAC-adress (»Media Access Control«) och den används för identifiering i Ethernet. Switchar och hubbar (kapitel 1.3) jobbar på detta skikt. Fysiskaskiktet Detta är det skikt man kan»ta på«då det beskriver kontakter, kablar, signalstyrka, modulation och våglängder för signalen osv. Det finns även en så kallad RFC (kapitel??) hur man använder en brevduva som fysiskt skikt. RFC 1149 beskriver detta. Man kan säga att de olika skikten paketeras in i ett större paket utav den del i kedjan där paketet befinner i. Som ett exempel kan vi ta webbläsaren som stoppar in paket av typen»http«i tillämpningsskiktet, IP-stacken skapar 6

7 »TCP-paketet«med rätt portnummer i transportskiktet, samt stoppar in det i ett»ip-paket«med avsändar- och mottagar-ip-adress i nätverksskiktet. Nätverkskortet tar sedan hand om det och lägger alltihopa i ett»ethernet«paket med en»mac«adress i länkskiktet. Under paketets väg så öppnas det fysiska samt länkskiktet för varje steg på vägen, samt att det packas in i nya med just det MAC-adress och typ utav fysiskt skikt. Ett paket kan t. ex. färdas igenom kopparkabel, vidare i optisk länk och därefter via radio och sen tillslut in i kopparkabel. Det omvända sker på mottagarsidan, då öppnas paketen i tur och ordning och tillslut får, som i exemplet ovan, webbservern innehållet i»http-paketet«. 3 Tillämpningsprotokoll De flesta»servrar«använder tillämpningskiktet. En server är en programvara som bistår med en tjänst, det kan t ex vara webbsidor eller e-post. En»klient«är den dator eller annan utrustning som kopplar upp sig mot en server. Alla protokoll nedan använder»tcp«paket. 3.1 SMTP Alla har vi nog skickat iväg ett e-brev eller två, och då har vi omedvetet använt oss utav en del i»smtp-protokollets«repertoar. SMTP är en förkortning för»simple Mail Transfer Protocol«, och är det protokoll som används för att transportera e-post. Transporterna sker mellan din e-postklient och SMTPservern själv samt mellan SMTP-servrar då de skickar vidare e-posten till mottagaren. De maskiner som hanterar»smtp«är vanliga datorer med programvara som förstår detta protokoll. När man ställer in sin e-postklient så skriver man in vanligtvis ett namn på den dator som ska få den e-post man skickar iväg, t ex»smtp.example.com«. Man brukar kalla tjänsten för»mailserver«eller»mejlrelä«. Den port som en SMTP server jobbar på är vanligtvis»25«. Vi kommer nu att bekanta oss närmare med den porten när vi går igenom några bitar av protokollet. Vi ska även för egen hand skicka iväg ett e-brev med hjälp utav SMTPprotokollet. Till detta så behöver vi använda oss utav programmet»telnet«, det finns med i alla moderna operativsystem och används ifrån kommandoläget (»command.exe«under Windows). Den text som kommer från SMTP servern kan variera en del beroende på vilken mjukvara man använder som mailserver men den numreriska statuskoden följer en standard och det är den som ens»mailprogram«bryr sig om. Statuskod på»1xx«,»2xx«samt»3xx«betyder att det är»okej«,»4xx«är temporärt fel (»försök igen senare«) samt att»5xx«innebär att felet är permanent (»försök inte fler gånger«). 7

8 I detta exempel så kopplar vi upp oss mot en e-postserver som ligger på IPadressen» «och heter»mail.zro.se«, vi skickar ett e-brev ärenderaden»testar SMTP manuellt«och»meddelandet i brevet...<nyrad>mvh Patric«som innehåll. Text ifrån SMTP servern är markerad i fet stil. telnet mail.zro.se 25 Trying Connected to as5-4-6.sbn.s.bonet.se. Escape character is ^]. 220 mail.zro.se ESMTP HELO 250 mail.zro.se MAIL From: 250 ok RCPT To: 250 ok DATA 354 go ahead From: To: Subject: Testar SMTP manuellt Meddelandet i brevet... Mvh Patric. 250 ok qp QUIT 221 mail.zro.se Connection closed by foreign host. Nu ska vi gå igenom steg för steg i vad vi precis gjorde. Alla»SMTP«kommandon är endast fyra bokstäver långa så»helo«är rättstavat. 1.»telnet mail.zro.se 25«, skapa en uppkoppling till SMTP servern på»mail.zro.se«med port»25«2. Telnet skriver en del statusinformation innan uppkopplingen skett. 3.»220 mail.zro.se ESMTP«, här svarar SMTP servern med statuskod»220«som innebär att den är redo. 4. Vi skriver ett»helo«som hälsningsfras tillbaka. 5.»250 mail.zro.se«, betyder»okej, fortsätt«. Nu börjar det som kallas för»envelope«, man kan likna det med kuvertet med mottagare- och avsändareadresser. 6. Vi fortsätter med»mail From: avsändare. 7.»250 ok«, användaren är godkänd, fortsätt. 8. Och vi fortsätter med mottagaren»rcpt To: 9.»250 ok«, mottagaren är godkänd, fortsätt. 10. Nu slutar»envelope«och vi kliver in i själva e-brevet med»data«. 8

9 11.»354 go ahead«, dvs kör på med resten utav e-brevet. Nu lyssnar den inte efter kommandon längre så en ensam punkt (».«) först på en rad innebär att e-brevet är slut. 12. Nu kan man säga att vi skriver direkt på pappret i kuvertet, typ»hej Patric!«och avsändaren uppe i höger hörn. Men på SMTP sätt skriver man»from: nästa rad blir»to: att raden under är ärendet för e-brevet»subject: Testar SMTP manuellt«. 13. En tom rad skiljer ovan ifrån själva e-brevets innehåll. 14. Nu kan vi skriva på hur mycket som helst, detta är e-brevets innehåll. 15. En ensam punkt (».«) först på raden talar om att innehållet är slut, e- brevet skickas iväg samt att SMTP-servern nu lyssnar på SMTP-kommandon igen. Nu kan du skicka ett till e-brev om du vill. 16.»250 ok qp 13641«, e-brevet fick ett»okej«och några nummer som hamnar i SMTP-serverns loggar. 17. Vi skriver»quit«och hoppar ur då vi är klara med e-brevet. En rätt konfigurerad SMTP-server hanterar endast e-post för sina användare/kunder. Den är inställd så att användarna kan skicka e-brev till alla mottagare, ett så kallad»mejlrelä«, samt att den endast tar emot e-brev utifrån till användarnas e-postadresser. Detta är mest för att förhindra så kallad»spam«(kapitel 5.3.2). De flesta har nog fått oönskad e-post till sin låda med reklam och det mest underliga saker som de vill att man ska köpa eller webbsidor man ska besöka. Om en SMTP-server tillåter obehöriga skicka e-brev via sig för alla möjliga mottagare så kallas den för ett»öppet relä«och det är inte önskvärt för någon annan än de som skickar spam. En stor risk finns då att IP-adressen hamnar i svartalistor och får svårt att skicka e-post till de som filtrerar ut IP-adresser ifrån listorna. Använd den SMTP server som du fått utav din internetleverantör om du vill testa ovanstående men med andra avsändare och mottagare utav e-brevet. När bifogade filer läggs med så kodas de om ifrån att vara binära till ren text i ett speciellt format. Alla vanliga e-postklienter kan göra detta samt att de känner igen flera olika format som de kan göra den omvända processen till en binär fil. 3.2 POP3/IMAP Även någon av dessa ställer man in i sin e-postklient enligt det man fått ifrån sin internetleverantör.»pop3«är det protokoll som används för att hämta hem sin e-post. Förkortningen står för»post Office Protocol«och version 3 utav den. POP3 använder sig utav port»110«. 9

10 »IMAP«har samma funktionalitet men är mindre vanlig hos internetleverantörer då man läser e-posten direkt ifrån servern istället för att hämta hem den. Det innebär att e-breven hela tiden tar plats på internetleverantörerns hårddiskar istället för sin egna. Förkortningen»IMAP«står för»internet Message Access Protocol«. IMAP använder port»143«. Vi skulle kunna labba med protokollen manuellt likt det vi gjorde med SMTP, men det finns risk att förlora e-post så vi hoppar över laborationen. 3.3 HTTP Detta protokoll borde vara en aning mer känt då namnet används för webbadresser, t ex»http://www.varmdo.fro.se«. Man kan då gissa rätt så enkelt att protokollet är det som all webbaserad trafik använder sig utav.»http«står för»hyper Text Transfer Protocol«och använder port»80«. En webbserver är vanligtvis en vanlig dator med programvara för att hantera protokollet. En enda webbserver kan ta hand om flera företags och kunders webbsidor, t ex så kan»http://www.evensen.org«samt»http://www.svart.com«finnas på samma webbserver. De som har en internetbank är vana att se»https://«före sin banks webbadress.»https «är krypterad HTTP och förkortningen står för»hyper Text Transfer Protocol Secure«. HTTPS använder sig utav kryptografiska certifikat, och några pålitliga verifieringsföretags certifikat brukar finnas inbakade i webbläsaren. Dessa används för att på ett säkert sätt avgöra om man verkligen besöker rätt sida så måste webbläsaren verifiera certifikaten. Det gör den genom att jämföra webbsidans certifikat med verifieringsföretagets certifikat (på nätet) samt med den inbakade. Skulle den se något fel så meddelar webbläsaren det direkt. Var noga när ni läser felmeddelanden ifrån säkra webbsidor. När webbsidan är verifierad så kommer all kommunikation mellan den och din webbläsare vara krypterad, dvs oläsbar för obehöriga. HTTPS använder sig av en annan port än HTTP, och den är»443«. Vi ska titta närmare på HTTP och testa lite manuellt för att se lite hur protokollet fungerar. Även denna gång telnet så som när vi testade SMTP (kapitel 3.1). Text ifrån webbservern är i fet stil. telnet 80 Trying Connected to thorild.fro.se. Escape character is ^]. GET /index.htm HTTP/1.1 Host: HTTP/ OK Date: Thu, 05 Feb :23:44 GMT Server: Apache/ (Unix) Debian GNU/Linux AuthMySQL/3.1 PHP/4.1.2 mod_perl/1.26 Last-Modified: Sun, 25 Jan :03:52 GMT ETag: "16c011-a b0a8"Accept-Ranges: bytes Content-Length: 2625 Content-Type: text/html; charset=iso

11 <html xmlns:o="urn:schemas-microsoft-com:office:office" xmlns:w="urn:schemas-microsoft-com:office:word"xmlns= "http://www.w3.org/tr/rec-html40"> <head> <meta http-equiv=content-type content="text/html; charset= windows-1252"><meta name=progid content=word.document>...och så vidare... Även HTTP har statuskoder likt SMTP protokollet.»2xx«är»okej«,»3xx«är ompekare till annan webbplats,»4xx«visat att klienten gjort fel samt»5xx«som indikerar webbserverfel. De flesta känner nog till felmeddelandet»404 Not Found«som anger att den önskade sidan inte finns att tillgå. 1.»telnet 80«skapar uppkopplingen till webbservern på destinationsport»80«. 2. Telnetklienten meddelar att den försöker skapa en uppkoppling samt hur man kommer ur den. 3. Vi skriver»get /index.htm HTTP/1.1«som innebär hämta»index.htm«ifrån huvudkatalogen»/«samt med»http«version»1.1«4. Vi fortsätter med att skriva»host: att tala om vems webbsida vi vill hämta hem»index.htm«ifrån. Innan version 1.1 fanns utav HTTP-protokollet få fick varje domän ha en egen IP-adress. Man kan snabbt räkna ut att om det skulle fortsatt så skulle alla IPadresser snart ta slut. Nu räcker det med en enda IP-adress per webbserver för alla domäners webbsidor. 5. För att tala om att vår begäran är färdig så behövs en tom rad med endast vagnretur, dvs tryck på RETURN eller ENTER knappen en gång extra. 6. Nu kommer information om vad det är för webbserver, vilka funktioner den stödjer samt själva HTML-koden 1 för webbsidan. 7. Efter en stund så»släpper«webbservern din förfrågan och du kommer tillbaka till kommandoläget. du kan även trycka»ctrl-c«2 om du vill bryta den snabbare. 4 Mindre synliga delar 4.1 Binära tal»det finns 10 typer av personer, de som kan räkna binärt och de som inte kan.«okänd 1 HTML står för Hyper Text Markup Language och är det sätt man beskriver hur en webbsida ska se ut. 2 Håll inne Ctrl kappen och tryck sedan på c. 11

12 »Ettor och nollor«är ett utryck som nästan alla hört när det gäller datorer, och det är precis vad binära tal är. De består utav ettor och nollor eftersom talbasen är»2«istället för»10«som den är för våra mer vanliga decimala tal. Exempel på binära tal:»1001«blir decimalt»9«,» «blir»254«. Vad menas då med»talbasen är 2«? Jo, det finns två (»0«samt»1«) möjliga kombinationer för varje position jämfört med vår decimala som har tio olika (»0«till»9«).»Deci-«betyder»tio«och»bi-«betyder»två«. Varje position har även sitt värde, precis som i det decimala. En ensam trea (»3«) är inte lika mycket»värd«som en trea följt utav en nolla (»30«). Trean följt av nollan är ju tio gånger mer värd. I binära tal så dubblas värdet för varje position, så en ensam etta (»1«) är värt ett, en etta följt utav en nolla (»10«) är värd två osv. För att få hela värdet så summerar man värdet på alla positioner, precis som i de decimala. Exempel»39«är»30+9«, binära»11«är»10+01«(summan i decimalt blir»3«). Varje position i ett binärt tal kallas för»bit«, åtta bitar kallas för en»byte«eller»oktett«. Man brukar gruppera binära tal i oktetter för läsbarhetens skull. Som en kort överkurs så kan jag även nämna att även hexadecimala tal är en vanlig gruppering i programmering, talbasen är då sexton och man går från 0 till 9 och fyller sedan på med A till F för att skapa 16 möjliga kombinationer per sifferposition. Det maximala värdet som en byte kan ha är»255«och det minsta är givetvis»0«, dvs»256«olika värden. För att beskriva större tal så används flera bytes brevid varann, t ex två bytes blir sexton bitar och ett maxvärde på»65535«(»65536«olika värden). När man beskriver storlekar och hastigheter så är det viktigt att man vet vilken storhet och enhet man menar. Det som har blivit praxis är att»b«står för»byte«och»b«för»bit«. Ett exempel på felaktig storlek är»200 mb hårdisk«, dvs»200 millibit hårddisk«, fyrtio stycken sådanna och vi är uppe i en hel bytes hårddisk. Datatermgruppen 3 har som rekommendation att skriva»byte«eller»bit«för att förtydliga enheten. Här följer en tabell med en bytes alla positioner och värden Exempel,» «blir decimalt»105«: =105 En liten påminnelse, en IP-adress har 32 bitar uppdelat på fyra oktettet (mer i kapitel 2). Lite vanliga storheter: 3 12

13 Storhet Namn 4 SI-värde 5 Värde i datorvärlden 6 Exempel k- kilo kbit/s M- mega MByte G- giga GByte T- tera TByte 4.2 Hastigheten på nätverket När man talar om hastigheter i ett nät så brukar man använda ordet»bandbredd«. Den hastighet man beskriver är»rå«hastighet i bitar per sekund. När man lägger på ett protokoll så som»tcp/ip«så tar även det en liten del av bandbredden. Protokollet tar plats därför det beskriver vad som kommer, t ex vem som ska ha paketet samt avsändaren, typ utav paket, ordningsnummer och så själva innehållet. Om det står»10 Mbit/s«så innebär det 1,25 Mbyte/s och med protokollet pålagt så kan man få ut en teoretisk maxhastighet på ca 1 Mbyte/s. 4.3 Storlek på nätverk När man sätter upp ett datornätverk så är det inte bara den fysiska utrustningen som ska begränsa storleken på nätet, man sätter även en begränsning på hur många IP-adresser som det ska bestå utav. Anledningarna till en begränsning kan vara många men en vanlig är för att hårdvara som jobbar på länkskiktet gör en så kallad»broadcast«för att få reda på MAC-adressen (kapitel 2) för en viss IP-adress i samma nät. Det finns även andra protokoll som gör broadcast för att få reda på information. Så med ett för stort nätverk så kommer det att svämma över utav alla dessa förfrågningar. Kallas lite elakt för»broadcast stormar«. Det finns lite olika sätt att benämna storlekarna, det vanligaste för några år sedan var att man pratade om»a-«,»b-«och»c-nät«. Ett»C-nät«är minst med 256 st IP-adresser,»B-nät«har st och störst är»a-nät«med st. För att kunna veta vilken typ utav nätverk som beskrivs så behövs en»subnätmask«. Den ser ut som en IP-adress till skrivsättet men den beskriver med hjälp utav åtta (» «) till tjugofyra (» «) binära ettor ifrån vänster hur stort nätet är. De binära ettorna markerar hur stor del utav IPadressen som är nätet. En IP-adress tillsammans med en subnätmask anger hur stort datornätet är samt att den är en nätadress för den utrustning man kopplat in. Med andra ord så är en del av IP-adressen nätet, och subnätmasken beskriver hur stor den delen är. Exempel. Typ IP-adress för nätet Max IP-adresser Nätmask A 10.x.x.x 256*256*256= st B x.x 256*256=65536 st C x 256 st

14 Skalan inte är så flexibel om man har en nätstorlek som inte passar in i någon utav dem. IP-adresserna skulle snabbt ta slut om man inte löste flexibiliteten. Därför infördes något som kallas»klasslösa nät«som innebär att man delar upp näten i ytterligare mindre delar. Nu fick»subnätmasken«även beskriva delar utav»a-«,»b-«samt»c-näten«. Denna gång så behöver man inte fylla på med åtta bitar åt gången utan man fyller bara på med så många binära ettor ifrån vänster så långt man behöver (glöm inte att en IP-adress har max 32 bitar). Om ni minns hur man räknar ut binära tal (kapitel 4.1) så blir nätmasken enkelt att räkna ut. Åtta stycken ettor (» «) blir»255«och är en vanlig oktett i en nätmask. Så om en nätmasks sista oktett är» «så blir hela nätmasken» «om vi skulle ha delat upp ett»c-nät«. Hur stort skulle då vårt uppdelade»c-nät«bli, dvs hur många IP-adresser får vi i det nya mindre nätet? Det är rätt så enkelt att räkna ut det med. Man räknar summan på de positioner till höger i nätmasken som är nollor som om de vore ettor. Så i vårt exempel med» «som nätmask så skulle vi få 32 st IP-adresser i det nätverket (fem nollor). Nu kan vi inte använda oss utav alla 32 st, första och sista IP-adressen är reserverade för annat. Den första beskriver nätverket och används inte av tradition till maskiner även om det skulle kunna funka och den sista är broadcastadressen för nätet. Då blir det 30 st kvar att använda för datorer och annat. Vi får inte glömma att vi även får fler små nät när vi delar upp större på detta sätt. Istället för att ha 256 st ( 254 st användbara) IP-adresser i ett C-nät så har vi nu utav samma nät fått 8 st nät med 32 st IP-adresser vardera, där 30 st går att använda. Det första nätet är»x.x.x.0«till»x.x.x.31«, nästa på»x.x.x.32«till»x.x.x.63«osv. Om vi skulle dela upp det i ännu mindre bitar, t ex med en nätmask på» «så skulle vi få 64 st nät med 4 st IP-adresser vardera. Precis som innan så kan inte första och sista IP-adressen användas så det lämnar oss med endast 2 st kvar per nät. Inte så många alls, då hela 128 st IP-adresser»försvinner«när vi delade upp det i så små bitar. Det finns tillfällen då dessa små nät är användbara. Att ange en nätmask för att beskriva storleken blir lite otympligt efter en stund så ett annat skrivsätt finns som heter»cidr«. CIDR står för»classless Inter-Domain Routing«och anger de antalet bitar som står för storleken på nätverket. I vårt exempel ovan där nätmasken var» «så skulle det stå som»/27«i CIDR benämning. Minns att en IP-adress består utav 32 st bitar så»/27«betyder att de första 27 st bitarna är nätstorleken och de 5 st som är kvar blir de IP-adresser som kan användas för utrustning. För att förenkla yttrligare så brukar man hoppa över att skriva de nollor som är givna, t ex» /8«blir»10/8«. Här är en tabell med nätmask, motsvarande CIDR samt hur många IPadresser nätet består utav. 14

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

DATA CIRKEL VÅREN 2014

DATA CIRKEL VÅREN 2014 DATA CIRKEL VÅREN 2014 Ledare: Birger Höglund och Sten Halvarsson Sida:1 av 6 Kursdag 22 januari 2014 Olika kablar: Sten berättade och visade upp olika möjligheter att ansluta kablar till dator och telefoner.

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress

Läs mer

Stiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning

Stiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning Stiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning VANLIGA FRÅGOR 1 NÄTVERKSINSTÄLLNINGAR, WINDOWS 2000/XP 2 Hastighet/duplex-inställningar för nätverkskort 3 Inställningar

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Konfigurera Xenta från Babs

Konfigurera Xenta från Babs Konfigurera Xenta från Babs Nedan följer en instruktion hur du konfigurerar din nya Xenta terminal från Babs PayLink med JobOffice Kassa. Om du känner dig osäker på det här, kontakta någon lokal data-

Läs mer

Bordermail instruktionsmanual

Bordermail instruktionsmanual Bordermail instruktionsmanual Du kan själv skapa upp till 4 nya e-postadresser via självadministrationssidorna Du kan läsa och skicka e-post på 2 sätt För att komma till självadministrationssidorna öppna

Läs mer

Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN

Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN Win95/98 Nätverks Kompendium av DRIFTGRUPPEN Sammanfattning Vad håller jag i handen? Detta är en lättförståelig guide till hur man lägger in och ställer in nätverket i Windows 95 och 98 Efter 6 (sex) enkla

Läs mer

SkeKraft Bredband Installationsguide

SkeKraft Bredband Installationsguide SkeKraft Bredband Installationsguide SkeKraft Bredband Installationsguide Innan du startar installationen av SkeKraft Bredband bör du kontrollera om din dator har ett nätverkskort installerat. OBS! Har

Läs mer

Startanvisning för Bornets Internet

Startanvisning för Bornets Internet Startanvisning för Bornets Internet Denna guide kommer att hjälpa dig igång med Bornets Internet. Sidan 1 av 41 Innehållsförteckning Titel Sidan Kapitel 1. Introduktion... 3 Kapitel 2. TCP/IP-inställningar

Läs mer

Felsökning i TCP/IP-miljö

Felsökning i TCP/IP-miljö I detta kapitel går vi igenom felsökning på IP-nivå med hjälp av ping och traceroute. De funktioner som är inblandade i routing och namnuppslagning gås igenom samt hur man kan fastställa var i kedjan felet

Läs mer

KARLSBORGS ENERGI AB ADSL INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2010.05

KARLSBORGS ENERGI AB ADSL INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2010.05 KARLSBORGS ENERGI AB ADSL INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2010.05 Karlsborgs Energi AB 2 Innehåll 1. LOKALISERA FÖRSTA TELEFONJACKET... 4 2. ANSLUT DITT MODEM... 4 3. ANSLUT OCH KONFIGURERA DIN UTRUSTNING...

Läs mer

Se till att alltid starta om nätverket i den här ordningen:

Se till att alltid starta om nätverket i den här ordningen: Kapitel 2 Felsökning I det här kapitlet får du information om felsökning av routern. Snabbtips Här följer några tips om hur du rättar till enklare problem. Se till att alltid starta om nätverket i den

Läs mer

KARLSBORGS ENERGI AB INTERNET KABEL-TV INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2011.01

KARLSBORGS ENERGI AB INTERNET KABEL-TV INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2011.01 KARLSBORGS ENERGI AB INTERNET KABEL-TV INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2011.01 Karlsborgs Energi AB 2 Innehåll 1. ANSLUT KABELMODEMET... 4 2. ANSLUT OCH KONFIGURERA DIN UTRUSTNING... 5 OM DU VILL ANVÄNDA DIN

Läs mer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5.1 INTERNET - internet Ett internet (litet i!) är en samling av nätverk som kan kommunicera med varandra, alltså ett nätverk av nätverk. Det internet som är mest

Läs mer

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TRÅDLÖSA NÄTVERK Trådlösa nätverk blir allt vanligare i hemmen.

Läs mer

Installationsguide / Användarmanual

Installationsguide / Användarmanual (Ver. 2.6.0) Installationsguide / Användarmanual Innehåll 1. Välkommen Sid 1 Välkommen som Internet kund hos Seth s Bredband Kontrollera att din Internetlåda innehåller: 2. Anslutningsguide Sid 2 Koppla

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

BIPAC-711C2 / 710C2. ADSL Modem / Router. Snabbstart Guide

BIPAC-711C2 / 710C2. ADSL Modem / Router. Snabbstart Guide BIPAC-711C2 / 710C2 ADSL Modem / Router Snabbstart Guide Billion BIPAC-711C2/710C2 ADSL Modem / Router För mer detaljerade instruktioner om konfiguration och användning av denna ADSL Modem/Router, hänvisar

Läs mer

Compose Connect. Hosted Exchange

Compose Connect. Hosted Exchange Sida 1 av 15 Compose Connect Hosted Exchange Presentation av lösningen: Compose Hosted Exchange Följande möjligheter finns för hantering av e-post 1. Lokalinstallerad Outlook-klient För att kunna använda

Läs mer

Dator- & nätverksteknik - Övningar

Dator- & nätverksteknik - Övningar Dator- & nätverksteknik - Övningar NAMN: Persondatorn 1. Hur många bitar är en byte? 2. Vad är skillnaden mellan lagringskapacitet och överföringshastighet och vilka beteckningar används? 3. Vad gör ett

Läs mer

Installationsanvisning För dig som har valt fast IP-Adress

Installationsanvisning För dig som har valt fast IP-Adress Installationsanvisning För dig som har valt fast IP-Adress Inomhusnod Comega FTTH-TVMC... 2 Inomhusnod Allied Telesyn img616... 4 Inomhusnod CTS HET-3109... 5 Nätverkskort... 6 Kontakter och kablar...

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL OWNIT!

VÄLKOMMEN TILL OWNIT! INSTALLATIONSMANUAL Bästa VÄLKOMMEN bredbandskund! TILL OWNIT! VÄLKOMMEN TILL OWNIT! Du har nu mottagit dina uppgifter från Ownit som är är nödvändiga för för dig dig för för att att du du skall skall

Läs mer

Installationsanvisning ADSLmodem: SpeedTouch 546v6. Bredband ADSL. Hitta första telefonjacket

Installationsanvisning ADSLmodem: SpeedTouch 546v6. Bredband ADSL. Hitta första telefonjacket Installationsanvisning ADSLmodem: SpeedTouch 546v6 Bredband ADSL Hitta första telefonjacket Börja alltid med att läsa den lilla foldern SpeedTouch Anvisning hitta första jacket. Följ anvisningarna noga

Läs mer

ADSL INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.2. Bredbands felanmälan och support nås på 0502-60 65 90. Alla dagar 08:00-22:00

ADSL INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.2. Bredbands felanmälan och support nås på 0502-60 65 90. Alla dagar 08:00-22:00 ADSL INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.2 Bredbands felanmälan och support nås på 0502-60 65 90 Alla dagar 08:00-22:00 Innehåll 1. LOKALISERA FÖRSTA TELEFONJACKET... 3 2. ANSLUT DITT MODEM... 3 3. ANSLUT OCH

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel:

3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: - Installera en Fortigate ditt nätverk. - Anslut Fortigaten till IPv6 nätverket. - Anslut din PC till Fortigaten. - Så kan du surfa på internet med

Läs mer

1. Internets Applikationer 8 poäng

1. Internets Applikationer 8 poäng 1. Internets Applikationer 8 poäng 1a) Det som kallas för sockets används för att komma åt och leverera tjänster från Internets applikationer. Ponera att en värddator C kör webbserver med portnummer 80

Läs mer

Installationsanvisning. ADSLmodem: SpeedTouch 780WL. Bredband ADSL

Installationsanvisning. ADSLmodem: SpeedTouch 780WL. Bredband ADSL Installationsanvisning ADSLmodem: SpeedTouch 780WL Bredband ADSL Hitta första telefonjacket Börja alltid med att läsa den lilla foldern SpeedTouch Anvisning hitta första jacket. Följ anvisningarna noga

Läs mer

Hjälp! Det fungerar inte.

Hjälp! Det fungerar inte. Hjälp! Det fungerar inte. Prova först att dra ur elsladden på telefonidosan och elsladden till ditt bredbandsmodem/bredbandsrouter (om du har en) och vänta ca 30 min. Koppla därefter först in strömsladden

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

KARLSBORGS ENERGI AB FIBER INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2009.01

KARLSBORGS ENERGI AB FIBER INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2009.01 KARLSBORGS ENERGI AB FIBER INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2009.01 Karlsborgs Energi AB 2 Innehåll 1. KONTROLLERA DIN ANSLUTNING... 4 2. SÅ HÄR ANSLUTER DU DIN DATOR... 4 3. KONFIGURERA DIN PC FÖR INTERNET...

Läs mer

Vilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA

Vilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA IPv6-introduktion 1 Vilka är vi Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA 2 Övergripande om IPv6 3 IPv4 och IPv6 - skillnader Adresslängd 32 resp 128 bitar Autokonfigurering DHCP och ev Zeroconf

Läs mer

En felsökningsguide för rcloud Office tjänsterna och lite manualer.

En felsökningsguide för rcloud Office tjänsterna och lite manualer. Årsta 2014-05-27 En felsökningsguide för rcloud Office tjänsterna och lite manualer. rcloud molntjänster är helt beroende av att nätverket fungerar och du kan komma ut på Internet, Dina program och dina

Läs mer

Setup Internet Acess CSE-H55N

Setup Internet Acess CSE-H55N Setup Internet Acess CSE-H55N Installation och konfigurering av converter (omvandlare) CSE-H55N för tillgång till internet Rev 1.0 September 2014 Översatt till Svenska Innehåll 1. Installationsverktyg...

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 5 Brandvägg och DNS. Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 19 februari 2013

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 5 Brandvägg och DNS. Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 19 februari 2013 Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 5 Brandvägg och DNS Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 19 februari 2013 Innehåll 1 Inledning och mål 3 2 Material och genomförande 3 3 Förberedelseuppgifter

Läs mer

Hemmanätverk. Av Jan Pihlgren. Innehåll

Hemmanätverk. Av Jan Pihlgren. Innehåll Hemmanätverk Av Jan Pihlgren Innehåll Inledning Ansluta till nätverk Inställningar Bilaga 1. Om IP-adresser Bilaga 2. Inställning av router Bilaga 3. Trådlösa inställningar Manuella inställningar Inledning

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Denial of Services attacker. en översikt

Denial of Services attacker. en översikt Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon

Läs mer

P-660H Triple Play modem. Snabbinstallation. Version 2.0

P-660H Triple Play modem. Snabbinstallation. Version 2.0 P-660H Triple Play modem Snabbinstallation Version 2.0 1 Det här dokumentet hjälper dig att installera och använda ditt P-660H Triple Play modem. Följande installationsguide beskriver installation av modemet

Läs mer

Installation och setup av Net-controller AXCARD DS-202

Installation och setup av Net-controller AXCARD DS-202 Installation och setup av Net-controller AXCARD DS-202 Setup av Net-Controller DS202 Installation av programvara Stoppa in Axbase CD n i din CD-spelare. När skivan startat installationsprogrammet klickar

Läs mer

Kapitel 1 Felsökning. Basfunktioner

Kapitel 1 Felsökning. Basfunktioner Kapitel 1 Felsökning I det här kapitlet får du information om felsökning av router med ADSL-modem. Efter varje problembeskrivning finns det instruktioner som hjälper dig att lokalisera och lösa problemet.

Läs mer

SMC Barricade Routers

SMC Barricade Routers SMC Barricade Routers Användarhandbok SMC7004BR V1.0 Gratulerar till din nya SMC Barricade TM. SMC Barricade är en bredbandsrouter som är till för delad Internettillgång, ökad säkerhet och för att nätverksansluta

Läs mer

Använda bärbar dator som operatörspanel

Använda bärbar dator som operatörspanel Använda bärbar dator som operatörspanel Sammanfattning Genom att koppla en bärbar dator direkt till IQHeat så erhålls en operatörspanel/handterminal i form av web-sidor. På så vis får användaren full tillgång

Läs mer

Installationsanvisning För dig som har dynamisk IP-Adress

Installationsanvisning För dig som har dynamisk IP-Adress Installationsanvisning För dig som har dynamisk IP-Adress Inomhusnod Comega FTTH-TVMC... 2 Inomhusnod Allied Telesyn img616... 4 Inomhusnod CTS HET-3109... 5 Nätverkskort... 6 Kontakter och kablar... 6

Läs mer

Uppstart av er bredbandsuppkoppling

Uppstart av er bredbandsuppkoppling Byggprojektet 19 sep 2007 1 / 10 sförteckning ALLMÄNT...2 KAREBY BREDBAND... 2 K-NET... 2 TJÄNSTER... 2 INTERNET / E-POST...2 INTERNETHASTIGHET... 2 E-POST... 3 TELEFONI...3 IP-TELEFONI... 3 KOSTNADER...3

Läs mer

Inkoppling av ADSL-modem

Inkoppling av ADSL-modem Här nedan följer hjälpavsnitt för: Inkoppling av ADSL-modem. Inkoppling av Kabel-TV modem Inkoppling av fiberanslutning Inkoppling av LAN-anslutning E-post Support Inkoppling av ADSL-modem Först så måste

Läs mer

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson.RUWIDWWDGHO VQLQJVI UVODJWLOORPWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW

Läs mer

DI-624+ AirPlus G+ trådlös 2.4 GHz router

DI-624+ AirPlus G+ trådlös 2.4 GHz router Denna produkt kan installeras med hjälp av en vanlig webbläsare, t.ex. Internet Explorer 6 eller Netscape Navigator 6.2.3. DI-624+ AirPlus G+ trådlös 2.4 GHz router Innan du börjar 1. Om du har köpt denna

Läs mer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

Vanliga frågor och svar

Vanliga frågor och svar Vanliga frågor och svar Anslutning och konfiguration 2014-04-21 TaHoma, ta kontroll over ditt hem! 1. Hur upprättar jag anslutningarna? Koppla först boxen till bredbandsmodemet med hjälp av medföljande

Läs mer

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera Innehåll 1 Externa antenner 2 GSM/GPRS 3 MMS 4 Ethernet inställningar 5 Fjärrhjälp OBS! För grundläggande information

Läs mer

INNEHÅLL 30 juni 2015

INNEHÅLL 30 juni 2015 INNEHÅLL 30 juni 2015 INNEHÅLL 1 Introduktion 1 1.1 Inloggning...................................... 1 2 E-post 3 2.1 Administrera din e-post............................... 3 2.1.1 Skapa vidarebefodran

Läs mer

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning 1. Inledning... 2 2. Att göra inställningar... 2 3. Grundinställningar för Telia SIP-anslutning... 3 4. Inställningar

Läs mer

Konfigurera Routern manuellt

Konfigurera Routern manuellt Konfigurera Routern manuellt Den här guiden beskriver hur du ställer in din Internetanslutning mot Belkin Routern. Steg 1. Stäng av din Kabel eller ADSL-modem. I det fall det inte finns en på- och avstängningsknapp

Läs mer

FIBER INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.0. Felanmälan och support nås på 0502-60 65 90. Alla dagar 08:00-22:00

FIBER INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.0. Felanmälan och support nås på 0502-60 65 90. Alla dagar 08:00-22:00 FIBER INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.0 Felanmälan och support nås på 0502-60 65 90 Alla dagar 08:00-22:00 1. ANSLUT OCH KONFIGURERA DIN UTRUSTNING Er anslutning är klar först när den gröna lampan på Fiberkonverten

Läs mer

1. Inkoppling till bredbandsnätet

1. Inkoppling till bredbandsnätet Sid 1 (19) Innehåll 1. Inkoppling till bredbandsnätet a) Aktiv utrustning CTS 2. Nätverksinställningar för datorer med Windows XP eller 2000 3. Nätverksinställningar för datorer med Windows 95, 98, ME

Läs mer

COAX INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.0. Felanmälan och support nås på 0502-60 65 90. Alla dagar 08:00-22:00

COAX INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.0. Felanmälan och support nås på 0502-60 65 90. Alla dagar 08:00-22:00 COAX INSTALLATIONSHANDBOK VERSION 1.0 Felanmälan och support nås på 0502-60 65 90 Alla dagar 08:00-22:00 1. ANSLUT OCH KONFIGURERA DIN UTRUSTNING Alt. 1. OM DU ANSLUTER EN DATOR 1. Anslut den medföljande

Läs mer

Prestige 660M. Snabbinstallation. Version 1.0

Prestige 660M. Snabbinstallation. Version 1.0 Prestige 660M Snabbinstallation Version 1.0 1 Det här dokumentet hjälper dig att installera och använda din Prestige 660M. Observera att denna installationsguide endast beskriver installation av modemet

Läs mer

BiPAC 7402VL/VGL/VGP. VoIP/(802.11g) ADSL2+ Router. Snabbstartsguide

BiPAC 7402VL/VGL/VGP. VoIP/(802.11g) ADSL2+ Router. Snabbstartsguide BiPAC 7402VL/VGL/VGP VoIP/(802.11g) ADSL2+ Router Snabbstartsguide Billion VoIP/(802.11g) ADSL2+ Router För mer detaljerade anvisningar om inställning och användning av en VoIP/(802.11g) ADSL2+ Router,

Läs mer

Detta dokument beskriver enbart konfigurering av FX3U-ENET för att programmera/monitorera via Ethernet.

Detta dokument beskriver enbart konfigurering av FX3U-ENET för att programmera/monitorera via Ethernet. FX1S FX1N FX2N(C) FX3U(C) 1 Funktion och användningsområde Genom att använda FX3U-ENET kan man kommunicera med ett FX3U-system via Ethernet. Kommunikationsmodulen stödjer funktioner som överföring av PLC-program,

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Dokumenttitel Datum Godkänd av Sid SIT24 Manual E-post 2007-03-09 Sign 1(14) Utgivare/Handläggare Dokumentbeteckning Version Info Klass Björn Carlsson SIT24 mailmanual.doc 1.0.2 Öppen SIT24 Manual E-Post

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011 Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst

Läs mer

LABORATION 2 DNS. Laboranter: Operativsystem 1 HT12. Martin Andersson. Utskriftsdatum: 2012-09-12

LABORATION 2 DNS. Laboranter: Operativsystem 1 HT12. Martin Andersson. Utskriftsdatum: 2012-09-12 LABORATION 2 DNS Laboranter: Kurs: Klass: Operativsystem 1 HT12 DD12 Handledare: Hans Ericson Martin Andersson Utskriftsdatum: 2012-09-12 Mål, syfte, förutsättningar Mål Laborationen skall ge insikt i

Läs mer

ico-worker.com Användarvillkor och andra saker som du bör känna till för att kunna vara säker online.

ico-worker.com Användarvillkor och andra saker som du bör känna till för att kunna vara säker online. ico-worker.com Användarvillkor och andra saker som du bör känna till för att kunna vara säker online. Vi har alla ansvar för säkerheten En del av IKEA andan är att Jag gör lite grann, du gör lite grann,

Läs mer

Tilläggs dokumentation 4069 Dns

Tilläggs dokumentation 4069 Dns Tilläggs dokumentation 4069 Dns Magnus Larsson FMTS/UtbE/ElektrosystemA it-sektionen 4069 DNS- Tilläggsdokumentation 4069 DNS-Tilläggsdokumentation...2 Domäner och Zoner...3 C:\Mina Dokument\PowerFolders\Försvarsmakten,FMTS\Kurser\4069A,

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Internetprotokollen. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition

Läs mer

SÄKERHET KUNSKAPER OM SÄKERHET OCH FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA OCH MOTARBETA ATTACKER

SÄKERHET KUNSKAPER OM SÄKERHET OCH FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA OCH MOTARBETA ATTACKER SÄKERHET KUNSKAPER OM SÄKERHET OCH FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA OCH MOTARBETA ATTACKER ANSLUTA=RISK Fast bredband attraktiv plattform att angripa från Mobilt bredband/trådlösa nätverk/bluetooth lätt att ta

Läs mer

Kom i gång med trådlösa

Kom i gång med trådlösa 1 Kom i gång med trådlösa nätverk Lite historia För ganska många år sedan började man att koppla samman datorer i ett nätverk med kablar. Detta gör man fortfarande, och kommer även att göra i framtiden.

Läs mer

Kurs: Windowsadministration II, 1DV424 Datum: 2015-01-13. Förberedelseuppgift

Kurs: Windowsadministration II, 1DV424 Datum: 2015-01-13. Förberedelseuppgift Förberedelseuppgift Inledning Under hela kursens gång kommer ni att jobba med samma fiktiva företag. Företaget är ett nystartat företag någonstans i världen. De har ett huvudkontor och ett lokalkontor

Läs mer

Eltako FVS. 6 steg för att aktivera fjärrstyrning med hjälp av din smartphone (Mobil klient)

Eltako FVS. 6 steg för att aktivera fjärrstyrning med hjälp av din smartphone (Mobil klient) Eltako FVS 6 steg för att aktivera fjärrstyrning med hjälp av din smartphone (Mobil klient) Obegränsad flexibilitet och bekvämlighet i fastighetsautomation 1. Konfigurera åtkomst till din dator/nätverk

Läs mer

BIPAC-7100S / 7100 ADSL Modem/Router

BIPAC-7100S / 7100 ADSL Modem/Router BIPAC-7100S / 7100 ADSL Modem/Router Snabbstartsguide Snabbstartsguide För mer detaljerade anvisningar om inställning och användning av en (Trådlös) ADSL Firewall Router, v.g. konsultera on-line-handboken.

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA GER EXEMPEL HUR DE OLIKA KOMPONENTERNA

Läs mer

BredbandsGuide. Fastighet med kopparnät UTP/Cat5/Cat6/Cat6A

BredbandsGuide. Fastighet med kopparnät UTP/Cat5/Cat6/Cat6A BredbandsGuide Fastighet med kopparnät UTP/Cat5/Cat6/Cat6A Välkommen till Stockholms Stadsnät! Välkommen till Stockholms Stadsnät! Stockholms Stadsnät levererar bredbandstjänster (Internet, IP-telefoni,

Läs mer

E-POSTINSTÄLLNINGAR I E-POSTPROGRAMMET

E-POSTINSTÄLLNINGAR I E-POSTPROGRAMMET E-POSTINSTÄLLNINGAR I E-POSTPROGRAMMET För att kunna läsa sin e-post i sin dator, utan att logga in i webbmailen, måste man göra ett par inställningar i e-postprogrammet i datorn. Det finns många typer

Läs mer

Uppstart av er bredbandsuppkoppling

Uppstart av er bredbandsuppkoppling Västerlanda Fibernät Styrelsen (Original från Byggprojektet Kareby) 13 feb 2007 1 / 10 sförteckning ALLMÄNT...2 VFEF... 2 BIK BREDBAND I KUNGÄLV... 2 K-NET... 2 TJÄNSTER... 2 INTERNET / E-POST...3 INTERNETHASTIGHET...

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer

Grattis till ett bra köp!

Grattis till ett bra köp! Grattis till ett bra köp! Du har valt världens ledande programvara för skydd av din dator. ZoneAlarm har bara i Sverige 100.000-tals användare och programmet finns att köpa i de flesta välsorterade databutiker

Läs mer

F5 Exchange 2007. 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1

F5 Exchange 2007. 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1 F5 Exchange 2007 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1 Spam Control and Filtering Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 2 Idag: Relaying Spamhantering och filtrering

Läs mer

Modul 6 Webbsäkerhet

Modul 6 Webbsäkerhet Modul 6 Webbsäkerhet Serverskript & Säkerhet Webbservrar & serverskript exponerar möjlighet för fjärranvändare att skicka data och köra kod vilket medför risker. Man ska aldrig lita på att alla vill göra

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande:

Denna genomgång behandlar följande: itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Olika typer av nätverk Översikt av nätverkskomponenter Många viktiga begrepp gällande nätverk och datorkommunikation Ett nätverk består av enheter som kan

Läs mer

1. Inkoppling till bredbandsnätet

1. Inkoppling till bredbandsnätet Sid 1 (23) Innehåll 1. Inkoppling till bredbandsnätet a) Aktiv utrustning CPS 500 b) Aktiv utrustning DRG 58x-serien c) Aktiv utrustning DRG 48x och DRG 46x-serien d) Aktiv utrustning DRG Ease e) Aktiv

Läs mer

E-post inställningar. webgr.nu. Vill ni ha mer information hör av er:

E-post inställningar. webgr.nu. Vill ni ha mer information hör av er: E-post inställningar webgr.nu Vill ni ha mer information hör av er: Webgruppen Tel: 018-42 51 00 Varpvägen 33 E-post: info@webgruppen.se 757 57 Uppsala Dokumentversion: v11 Innehåll E-post uppgifter...2

Läs mer

Datainsamling över Internet

Datainsamling över Internet Datainsamling över Internet I den här uppgiften skall du styra ett mätförlopp och hämta mätdata via internet. Från en dator skall du styra en annan dator och beordra den att utföra en mätning och skicka

Läs mer

Handbok Remote Access TBRA

Handbok Remote Access TBRA NESTOR NESTOR NESTOR SV.TBRA web.131219 Handbok Remote Access TBRA 1. ALLMÄNT Remote Access är en kommunikationsenhet som möjliggör stabil och tillförlitlig fjärranslutning, via mobil uppkoppling, till

Läs mer

Lathund Beställningsblankett AddSecure Control

Lathund Beställningsblankett AddSecure Control LATHUND Datum Rev 2015-04-16 A Skicka beställningen till: order@addsecure.se AddSecure, Kundtjänst, 020-32 20 00 Dokumentnummer 45BL0002 Lathund Beställningsblankett AddSecure Control 1. Nytt Ändring Annullering

Läs mer

ZYXEL PRESTIGE 660H-61 INSTALLATIONSMANUAL

ZYXEL PRESTIGE 660H-61 INSTALLATIONSMANUAL 1 ZYXEL PRESTIGE 660H-61 INSTALLATIONSMANUAL 2 ZYXEL PRESTIGE 660H-61 INSTALLATIONSMANUAL...3 KABLARNAS INKOPPLING... 3 DATORNS INSTÄLLNINGAR... 3 IBRUKTAGNING AV INTERNETFÖRBINDELSEN... 4 MÄRKLAMPOR...

Läs mer

snabbmanual för installation av trådlöst bredband och telefoni

snabbmanual för installation av trådlöst bredband och telefoni snabbmanual för installation av trådlöst bredband och telefoni STARTBOXEN INNEHÅLLER FÖLJANDE UTRUSTNING Modem Två nätverkskablar Strömadapter Splitter Testplugg Bredbandsbolaget Kundservice: 0770-777

Läs mer

Kom igång med Provectus Groupware

Kom igång med Provectus Groupware Kom igång med Provectus Groupware Provectus Groupware är en sammarbetsplattform för arbetsgrupper som innehåller alla de funktioner som en modern Microsoft Exchange lösning gör så som e-post, kalender,

Läs mer

snabbmanual för installation av bredband och telefoni

snabbmanual för installation av bredband och telefoni snabbmanual för installation av bredband och telefoni Startboxen innehåller följande utrustning Nätverkskablar Modem Strömadapter Testplugg Splitter Antenner Väggfäste Bredbandsbolaget Kundservice: 0770-777

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Installation Tele2 Bredband via TV-uttaget

Installation Tele2 Bredband via TV-uttaget Installation Tele2 Bredband via TV-uttaget Den här manualen hjälper dig att installera ditt bredband.glöm inte att ha dina abonnemangsuppgifter tillgängliga. T2P_053_01-01 tele2.se tele2.se 2 Innehåll:

Läs mer

Manual för din hemsida

Manual för din hemsida Manual för din hemsida Dynamiska hemsidor är en lösning för att man på ett enkelt sätt skall kunna lägga till, ändra och ta bort sidor på sin hemsida. För att detta skall vara möjligt bygger lösningen

Läs mer

Snabbguide. till Mini-router

Snabbguide. till Mini-router Snabbguide till Mini-router Välkommen till din nya surftjänst! Med den här trådlösa Mini-routern surfar du på ett smartare sätt. Dels kan flera personer surfa på ett och samma abonnemang, dels kan du

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer