UTSTÄLLNINGSFAKTA RYMDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTSTÄLLNINGSFAKTA RYMDEN"

Transkript

1 RYMDEN Plötsligt är du ute i den kalla rymden. Här känns allt oändligt stort. Solen lyser svagt som vilken stjärna som helst och jorden syns som en blå planet omgiven av tunn atmosfär. Varför ramlar inte månen ner på jorden? Hur högt skulle ditt hopp bli på månen? Hur tror du att det skulle se ut om du hamnade i ett svart hål? Hur lever egentligen astronauterna och varför åker man överhuvudtaget upp till rymden? Vad forskar man om i rymden? Kommer man att kunna bo på Mars i framtiden? Kan rymdturism bli det senaste inom resebranschen? I utställningen Rymden gör du en resa ut i universum. Ta dig till rymdstationen ISS, testa att hoppa på månen och fortsätt längre bort från jorden mot svarta hål och vackra stjärnor. Trevlig resa! 1

2 PÅ RYMDSTATIONEN är allting tyngdlöst Du har säkert sett hur astronauterna svävar omkring i sina rymdfarkoster runt jorden. Men har du någon gång funderat på varför? Svaret är att de är tyngdlösa, eftersom de enbart påverkas av jordens gravitation och inga andra krafter. Fritt fall Om det däremot inte finns någon kraft som motverkar gravitationen, kan du inte känna någon tyngd. Då finns det heller inget som hindrar dig från att falla. Du befinner dig då i s k fritt fall du är tyngdlös. Det är just fritt fall som gör att astronauterna blir tyngdlösa. Både astronauten och rymdfärjan och köttbullarna, pennorna och allt annat inne i rymdfärjan befinner sig i fritt fall runt jorden, och allt faller precis lika fort. Observera alltså att tyngdlöshet inte är det samma som frånvaro av gravitation. Låt oss studera begreppet fritt fall lite närmare. På jorden, om vi försummar luftmotståndet, faller alla föremål exakt lika fort mot marken. Jordens gravitation får alla fallande föremål att accelerera med den konstanta accelerationen 9,81 m/s2. Det innebär att alla objekt faller så att hastigheten ökar med 9,81 m/s för varje sekund de faller. (I praktiken däremot kan vi naturligtvis inte försumma luftmotståndet, och alla vet vi att en sten faller fortare mot marken än en fjäder.) Rymdstationen ISS. Gravitation Gravitationen (av latin gravis = tung) eller tyngdkraften är en av universums fyra fundamentala krafter. Det är den attraherande kraft som massor utsätter varandra för, och ger upphov till det som vi kallar massans tyngd. På månen, med mindre gravitation än jorden, blir också din tyngd mindre. Din massa däremot är densamma som på jorden. Astronauterna i banor runt jorden befinner sig konstant i fritt fall med en hastighet som är avpassad så att de inte faller ner mot jorden, utan konstant faller runt jorden. Upplev tyngdlöshet på jorden Men du behöver inte vara astronaut i rymden för att vara tyngdlös. Även på jorden kan du uppleva tyngdlöshet. Du kan exempelvis hoppa från ett hopptorn eller åka Uppskjutet på Liseberg, där du också accelererar 9,81 m/s varje sekund du åker neråt. Med andra ord; du befinner dig i fritt fall. 2

3 Mikrogravitation Att göra experiment i mikrogravitation (definieras som en miljö mycket nära tyngdlöshet) har många fördelar ur forskningssynpunkt. Och mikrogravitation kan uppnås på två sätt. Ett sätt är att resa bort från jorden, eftersom gravitationen alltid minskar med avståndet. För att nå en punkt där jordens gravitation har reducerats till exempelvis en miljondel av gravitationen på jordens yta, måste vi resa 6,37 miljoner km bort från jorden (nästan 17 gånger så långt bort som månen). Men det verkar mycket opraktiskt, åtminstone för bemannade rymdfarkoster. Som tur är finns ett enklare sätt att skapa mikrogravitation fritt fall! Fritt fall åstadkommer vi antingen i bana runt jorden, t ex i en rymdfärja som nämnts ovan, eller med hjälp av sondraketer. Sondraketen skickas ut från jorden, och när den har nått en viss höjd vänder den och faller ner mot jorden igen. Under en kort stund kommer raketen och dess innehåll att falla fritt och vara i tyngdlöst tillstånd, på det sätt som redan beskrivits ovan. Under denna korta tid utförs experimenten. Man kan också skapa tyngdlöshet under en flygresa genom att flyga i parabler. Astronauter på ISS. Den svenske astronauten Christer Fuglesang. 3

4 Rymdstationen iss Ungefär 400 km över våra huvuden snurrar den internationella rymdstationen (ISS). Denna station är det största internationella samarbete någonsin. Tillsammans jobbar Europas rymdorganisation (via ESA:s 15 medlemsländer) med rymdorganisationerna i USA, Ryssland, Japan och Kanada för att utveckla, konstruera och bygga ihop en rymdstation. Den sista rymdfärjan till ISS skickades upp under Gravitationen på 400 km höjd är ca 90% av den som vi känner på jordens yta. Men rymdstationens rörelse runt jorden gör att allting i stationen befinner sig i ett fritt fall och blir tyngdlöst. Zvezda var en av de första delarna till ISS som placerades i omloppsbana. Ryssarnas erfarenheter från Mir har spelat stor roll i utvecklingen av ISS. Kolla in rymdstationens status på esa.int/export/esahs/iss och Building the ISS. Fundera över hur livet är ombord. Vad händer med kroppen i tyngdlöshet? Hur går man på toaletten? Vad äter man? Man kan jämföra den slutliga utbredningen av ISS med höjden av ett 20-våningshus och ytan av två fotbollsplaner. Stationen är planerad att ta fyra år att bygga (effektiv tid) och den kan ta en besättning på 2-7 personer. Den höjd stationen ska röra sig på innebär att stationen måste ha en kort omloppstid för att inte dras in mot jorden. Stationens hastighet är ca 8 km/sek, vilket innebär att ett varv tar 90 min. Eller annorlunda uttryckt: Solen går upp eller ner var 45:e minut. En skillnad på den höjden är att stjärnorna lyser starkare och med klarare färger än på jordytan. Rymdstationen ISS. Vad äter man i rymden? Liksom allt på rymdstationen måste maten förpackas och förvaras på ett sätt så att den inte svävar iväg. För att maten ska hålla länge är den frystorkad. Man tillsätter vatten till förpackningen och värmer sedan maten med hjälp av varm luft. När rymdfärjan anländer till stationen kan astronauterna även få vissa färska matvaror. När maten tillagas läggs den på en special-designad bricka som håller kvar förpackningarna. Sedan använder astronauterna gaffel eller sked. Om maten är tillräckligt kladdig fastnar den på besticken, annars får man skyffla in maten i munnen. Om innehållet i en förpackning är flytande används sugrör. Men på jorden sugs vätskan upp och sedan drar gravitationen den ner igen. I rymden flyter vätskan tills du stoppar den. Därför har sugrören klämmor för att stoppa vätskan. Tappad vätska bildar klotrunda droppar som åker runt i luften. 4

5 När måltiden är över packas rester och avfall ihop och förvaras tills nästa besökande rymdfarkost kommer och kan ta hand om soporna. Det är antingen rymdfärjan eller mer vanligt Progress, en obemannad farkost som kan frakta mat, luft, vatten och andra förnödenheter till stationen. Det har visat sig att lukt och smak ändras i rymden. Astonauterna vill ha maten mer kryddad än vanligtvis på jorden. All kryddning och sammansättning av astronauternas mat under vistelsen på stationen bestäms innan avfärd från jorden. Sovplats eller Crew compartment Varje astronaut som ingår i besättningen ombord på ISS har ett litet eget utrymme. Det är inte mer än en garderob i storlek. I det egna utrymmet kan astronauterna ha bilder på sina nära och kära, sätta upp sina maskotar och förvara sina personliga saker. Här finns ett fönster och sovsäcken sitter fast med hjälp av gummiband. Då solen går upp eller ner var 45:e minut behöver astronauterna använda någon form av ögonbindel. Likaså låter det mycket ombord ISS från fläktar och elektronisk utrustning. Därför är de egna sovrummen vadderade på insidan. Men öronproppar kan ändå vara bra att ha med sig. I rymden kan du sova på den bästa luftmadrassen. Fast du behöver inte madrassen, du kan sova på luft! Tänk, inga lakan att tvätta! Men för att undvika att åka runt i stationen behöver en astronaut som ska sova spänna fast sig. De flesta astronauter använder en sovsäck att sova i, men en del föredrar att bara vara fastspända. Sovsäck eller inte så sover alla i samma ställning: Kroppen är rak och händerna flyter naturligt fram framför kroppen med slappa handleder. Hur går man på toaletten i rymden? Badrummet är inte heller större än en garderob. Där inne finns en toalettstol som du måste spänna fast dig på och ett handfat som du måste sticka in händerna i. Toaletten fungerar nästan som en dammsugare. När du öppnar locket till toaletten börjar fläktar i sitsen att låta. Fläktarna drar in luft genom hål under sitsen. Utan sugen skulle inget samlas i toaletten, utan flyta runt som allt gör i tyngdlöshet. Det gäller att det är tillräckligt sug från toaletten så att bajset inte fastnar på kroppen! När du ska sätta dig på toaletten öppnar du först locket, sätter fast dina fötter och spänner sedan fast låren så du kan sitta kvar på toalettstolen. Kissar gör man i en speciell behållare och varje astronaut, kvinna som man, har sitt eget munstycke. Urin samlas upp separat för att kunna separera luft från vätskan. Det görs i en centrifug och sedan kan urinet tas till vara. Urin innehåller mycket vatten och när det är renat skulle vattnet kunna användas i stationens kretslopp. Idag sker inte detta av etiska skäl, enligt Rymdstyrelsen. I toalettstolen sitter en påse som samlar upp avfallet. När du är färdig knyter du ihop påsen och skickar iväg den ner i toalettstolen. Påsen från toaletten hamnar i en stor behållare och nästan allt går iväg med annat avfall. En del avföring sparas och tas med till jorden för analys. En ny plastpåse sätt sedan på stolen och locket fälls ner. Fläkten stängs inte av förrän locket är stängt. Ingen lämnar toalettlocket uppe i rymden! 5

6 Att tvätta sig i rymden När du har varit på toaletten ska händerna tvättas. Vattnet får inte komma ut i rymdstationen då det är mycket elektronik som kan kortslutas. Därför används ett handfat som är mer eller mindre tillslutet och bara händerna kan stickas in. Vattnet rinner inte heller som på jorden utan formar kulor som flyter runt. Därför sprutar man vatten på en handduk och torkar sedan händerna med den. En dusch tar du på samma sätt. Du torkar av dig med en fuktig handduk. Det går också att skvätta vatten på kroppen och sedan torka sig. Vattnet från duschningen får sedan dammsugas upp innan dörren till duschen öppnas. En dusch i rymden tar mycket längre tid än en på jorden! Hur borstar man förresten tänderna i rymden? Förvaring och avfall Allting i rymdstationen måste spännas fast eller stängas in för att inte flyta iväg. Eftersom luften pumpas runt i rymdstationen av fläktar kommer ett tappat föremål röra sig mot ventilationsluckorna. Mycket av astronauternas tid på stationen under ihopbyggandet går åt till att packa och stuva utrustning och förnödenheter. Avfall lagras ombord och packas på en obemannad Progress (se också under rubriken Dockning i tyngdlöshet). Farkosten brinner upp vid återinträdet genom atmosfären. En del avfall tas också tillbaka till jorden med rymdfärjan. Metoderna i rymdstationens återvinningssystem hjälper oss att utveckla metoderna att konservera vatten på jorden och på sikt även för längre resor ut i rymden. Syre och kväve Syre och kväve transporteras upp i flytande form. Dessutom utvinns syre ur vatten under dagtimmarna. Extra luft tas från rymdskytteln när den kommer. Det gäller inte Soyuz då den är för liten. Då används istället flyttbara syregeneratorer som från början utvecklats för u-båtar. Generatorerna tänds och brinner sedan under syreutveckling i 5-20 min. För att undvika koldioxidförgiftning i skytteln och i rymddräkten används litiumhydroxid som absorberar koldioxiden. Litiumhydroxid kan inte återvinnas. Rymdstationen är för stor för att använda samma slags rening. Luftreningen drivs av fläktar som för luften genom filter och in i reningssystemet. Här får luften, efter att den avfuktats, röra sig över bäddar av zeolit (mineralblandning). Koldioxid fastnar och syre och kväve transporteras vidare. När bädden är mättad stängs luftflödet och bädden värms upp. Då frigörs koldioxiden ur bädden och kan ventileras ut ur stationen. Avfuktningen av luften sker genom kondensation på kalla rör och cirkulerande rörelse tvingar vattnet in i en lagringstank för återanvändning. Vatten Vattenförbrukningen minskas genom att en vattenlös toalett används, tvätt skickas tillbaka till jorden och mat värms med torr värme, inte kokande. Allt detta ger en förbrukning på ca 30 l per dag och person (jmfr med jorden där siffran är drygt 600 l per dag och person). Fyra personer ger ca 49 l urin och vattenavdunstning per dag. Vattnet i detta tar ca 9 tim att återvinna. Vatten i fast avfall återanvänds inte, inte heller vatten absorberat av kläder, handdukar, växt- eller djurexperiment eller av kemiska reaktioner. 6

7 Solenergi Solpanelerna fångar upp solljus. Vingarna är rörliga och roterbara. En vinge är ca 33x11 m och totalt har vingarna en area som motsvarar ca en fotbollsplan. Varje panel består av två filtar av solceller en på var sida om en central mast, runt vilken vingarna kan justeras. Solcellerna är uppbyggda av två lager silikon med ett gap emellan. Gapet är av storleks ordningen en atomdiameter. När ljus träffar silikonet gör energin att elektroner hoppar över gapet och transporteras åt sidan. Elektroner i rörelse är ström. Varje panel består av solceller och tillsammans ger de 31 kw per panel. Batterier finns monterade nära de roterande delarna av panelerna utanpå stationen och laddas upp med halva den mängd ström som går åt till nattanvändning. Kylning Borttagning av värme ur luften görs med hjälp av värmeväxlare. Värmeväxlaren består av ca 30 lager av luft och vatten som är åtskiljda av lager med metall. Varmluft i kabinen leds in i värmeväxlaren och värmer metallen som värmer upp kallt vatten. Kyld luft leds ur systemet och varmt vatten leds vidare och tar upp värme från utrustning för att sedan ledas in i en ny värmeväxlare med ammoniak istället för luft. Ammoniak har lägre fryspunkt än vatten. Därför kan uppvärmd ammoniak ledas ut på utsidan och avkyls genom att värmen strålar iväg. Det är av säkerhetsskäl (för att inte få ammoniak i luften) som processen görs via två värmeväxlare. 7

8 Rymdpromenader En astronaut på rymdpromenad visas på en helkroppsbild. Några detaljer finns markerade på rymddräkten, t ex handskar, ryggsäcken, de färgade banden och säkerhetslinan. I rymden finns ingen luft och inget vatten. Vi kan inte bara gå ut och handla ny mat om den tar slut, och på promenad måste vi kunna klara en temperaturskillnad på 500 o C mellan skugga och ljus. Runt jorden har vi atmosfären som skyddar oss mot t ex gamma- och röntgenstrålning. Det är också atmosfären som bidrar till att vi har en relativt behaglig och jämn temperatur dygnet runt. I rymden måste vi skydda oss på annat sätt. Så länge astronauterna är inne i rymdstationen skyddas de av dess väggar. På rymdpromenad måste astronauterna skydda sig mot farlig strålning och mot vakuum genom att sätta på sig en rymddräkt. för att klara ev tryckfall i skytteln. Färgen är för överlevnadssyfte. Den vita rymddräkten används utanför rymdskytteln eller ISS. Det finns en rysk och en amerikansk variant. Rymddräkt för rymdpromenader Rymddräkten för rymdpromenader består av många lager i olika material för att klara olika uppgifter. Innerst finns the bladder, gjort av nylon och i gulfärg. Detta är det viktigaste vakuumskyddet. The bladder är sytt utan sömmar som en påse, med öppningar bara i de kanter där resten av den amerikanska rymddräkten sätts ihop. Detta t ex vid hjälmen, mellan byxor och överdel och vid handskar och skor. Sedan kommer the creamlayer, ett lager i polyester som ger dräkten sin form. Materialet är starkt och håller ihop dräkten. Utanpå detta ligger ett prassligt thermolayer gjort i ett syntetiskt material som kallas mylar. Det skyddar astronauten från strålning. Ytterlagret är gjort av teflon med kevlartrådar i. Teflon är slitstarkt och kevlartrådarna fungerar som s k ripstop. Det hindrar en ev reva att sprida sig. De yttre lagren ger skydd mot vakuum, strålning och partiklar som rör sig i rymden och som skulle kunna tränga igenom en människas hud. Rymdpromenad. Rymddräkten Det finns två olika typer av rymddräkter. Den orange rymddräkten används i rymdskytteln och är delvis en tryckdräkt Rymddräkten blir som en termos för astronauten. Kroppsvärmen stannar kvar och astronauten riskerar att bli överhettad om han/hon inte hade haft ett underställ som är försett med vattenrör. Kopplat till vattenrören sitter ett kylaggregat som pumpar ut kylvatten genom vattenrören. I ryggsäcken sitter de livsuppehållande systemen: En batteridriven radio, luftkonditione ring och tillräckligt med luft 8

9 för en åtta timmar lång promenad. Då det är vanligt att flera astronauter är ute på promenad samtidigt och alla har vit dräkt, identifieras personerna med hjälp av färgade band på olika delar av dräkten. Under rymdpromenaden är astronauten hela tiden fastsatt vid stationen med sin säkerhetslina. Astronauten tar sig fram genom att dra sig mellan handtag och fotstöd. Ibland kan robotarmarna ombord flytta astronauterna till en ny plats. Astronauten sitter då fast på ett fotstöd på robotarmen och manövreras från stationens insida. En fördel med detta är också att astronauten då har båda armarna fria för arbete. rymdens vakuum. Rörlighet fås också genom de olika metallringarna som finns där dräktens olika delar sätts ihop. En snabb förändring från ett högt till ett lägre tryck gör att kvävet i blodet formar gasbubblor. Om tryck-ändringen sker för hastigt riskerar astronauten att få ont i blodkärlen och kan också orsaka hjärtsvikt. Jämför med dykning! För att motverka detta andas astronauten rent syre före promenaden för att byta ut kvävet mot syre. Påklädnad Först tar astronauten på sig en specialdesignad blöja som kan hålla ca 1 l avfall. Därefter kommer ett underställ, inte för att hålla värme utan för att kyla. Understället innehåller ca 91 m vattenfyllda slangar. De transporterar bort den värme som dräkten annars skulle ha hållit kvar (som en termos). Den ryska dräkten tar ett par minuter att ta på sig. Hela dräkten, förutom handskarna, sitter ihop i ett stycke. Den öppnas i ryggen och astronauten kliver in och stänger dörren till dräkten. Rymdpromenad. Rymdpromenad Astronauter kan inte bara ta på sig sin rymddräkt och gå direkt ut på promenad. Det krävs lite förberedelse. Lufttrycket i dräkten ska vara lägre än det på stationen. Stationen har samma lufttryck som det är vid havsnivån på jorden, 101,3 kpa. Dräkten ska ha ett tryck som motsvarar ungefär en tredjedel av detta värde. Ett lägre tryck i dräkten förhindrar att dräkten blir för stel när den kommer ut i Den amerikanska tar längre tid, då den består av fler delar. Först kommer byxdelen och skorna och sedan överdelen. De två delarna sätts ihop i midjan och då behöver en annan astronaut hjälpa till. Sedan tas ev glasögon och kommunikationstekniken på, de specialgjutna handskarna och sist hjälmen med kamera och lampa fastsatta på. Dräkterna är anpassade för promenad i rymden och viktlöshet. För promenad på t ex Mars, där gravitationen känns av, krävs en mer rörlig dräkt. På rymdstationen finns delar till tolv rymddräkter som komponeras efter behov. Vanligast är att se till att fem rymddräkter hela tiden finns beredda. 9

10 Tryckkammaren Astronauterna går efter påklädnad in i en tryckkammare där hälften av luften pumpas ur. Sedan sänker de trycket i dräkterna. När de har rätt tryck pumpas resten av luften ur tryckkammaren till vakuum. Därefter kopplar astronauterna loss sig från stationens system och därefter förser astronauternas ryggsäck dem med vatten, el, och syre. De har nu ca 7 timmar på sig att arbeta och ta sig tillbaka in. Utanför rymdstationen Fläktar blåser syre över ansiktet och suger utandningsluften ner till vristerna och handlederna. Kemiska filter tar bort koldioxiden från luften. Utan filter och fläktar skulle astronauten kvävas på mindre än 30 min. Vattenånga från andningsluften och svettningen kondenseras ut som dagg genom en vattenseparator. Borttaget vatten pumpas in i underställets kylsystem En behållare med 0,65 l vatten och ett sugrör sitter i hjälmen. Vid behov finns en fruktkaka (som äts med papper och allt). Verktygen som används är som vanliga verktyg fast med tjockare handtag och med en fastsättningsanordning, t ex som en liftkortsjojo. Vid rymdpromenader är det viktigt att sätta fast alla verktyg. Även astronauten är alltid fastsatt under promenaderna, men då i ISS. Träning inför rymdpromenader The Underwater World of Space The Neutral Buoyancy Lab är bassängen där astronauter tränar inför sina rymdpromenader. För varje timme en astronaut är planerad att vara på rymdpromenad tränas denne 3-10 tim i bassängen före avresa. Bassängen är 31x62 m och 12 m djup (ca fyra skolbussar får plats på rad). Det finns plats att träna två uppdrag/tester samtidigt och totalt kan man ha igång fem dräkter samtidigt. Dykarna hör all kommunikation mellan astronauterna och kontrollrummet. De har dessutom en egen slinga med kontrollrummet som astronauterna inte hör. Dykare Dykarna ser till att astronauterna är rätt avvägda. Vikter fästs på ryggen och på bröstet. Astronauterna ska kunna rulla runt (framåt) och ligga på rygg. Likaså avvägs verktyg, utrustning och ev stationsdelar som ska flyttas och monteras. Vatten ger motstånd så för att öva på att ge saker rätt kraft när de ska flyttas används luftskenor. Hur rymddräktens känns under rymdpromenaderna tränas i vakuumkammaren. Det finns tre typer av dykare. En är filmare och följer rörelserna hos en och samma astronaut. De andra är säkerhetsdykare. En har ett övergripande ansvar för en astronaut och kan också filma, och den andra ansvarar för att simulera vissa rörelser hos astronauten som skulle ske i rymden men som inte sker i bassängen p g a vattnets motstånd. Det krävs alltså tre dykare per astronaut. Dykarna använder en nitroxblandning som räcker 2,5-3 tim, fördelade i två tankar. Våtdräkt, handskar, fenor, regulator m m är som vanligt för dykaren. Kommunikationen sker genom en fullfacemask samma som amerikanska flottan använder och helmasken är svensk! Totalt finns det ca 70 dykare på NASA varav 42 används i dykningsövervakningar. De jobbar i treskift och varje dräkt behöver tre dykare. Dykarna på NASA får dyka varje dag! 10

11 ISS tur och retur Man skulle kunna jämföra rymdstationen ISS, med en öde ö. Det är långt till andra människor och platser och att ta sig dit och hem kräver mycket planering. På båda ställena måste man se till att ha tillräckligt med mat och vatten. Till rymdstationen måste man dessutom ta med sig luften man ska andas. Som tur är, är ISS inte helt isolerad. Det finns sätt att föra människor, vatten, mat och andra nödvändiga saker mellan jorden och stationen. Människor kan åka till och från rymdstationen på två sätt: Med de ryska Soyuzkapslarna och med de amerikanska rymdfärjorna. I Soyuz får det plats tre personer och i rymdfärjan en besättning på sju personer. En Soyuskapsel finns alltid kopplad till rymdstationen och fungerar då som en räddningsfarkost ifall astronauterna måste lämna ISS p g a en olycka. Rymdfärjan landar på jorden som ett stort flygplan, medan den del av Soyuz som astronauterna sitter i landar med fallskärm och resten brinner upp vid återinträdet i atmosfären. Rymdfärjan En amerikansk rymdskyttel har använts fram till och med 2012 för att transportera upp allt material som byggt upp ISS. Rymdskytteln skickades iväg genom den tjockaste delen av atmosfären, de första 48 km, på 2 minuter och sedan ökades hastigheten till fyra gånger ljudets hastighet. När skytteln nått 100 km över jorden blev besättningen verkligen astronauter. De två första minuterna användes fast raketbränsle (syre plus kemikalier). När det bränslet var slut kopplades dessa raketer loss från skytteln och återvände i fallskärm till jorden för återanvändning. Resten av resan användes flytande bränsle från en extern tank. Trycket på besättningen i skytteln blev då 3xg (för Soyuz blir det 4xg). 8-9 min efter avfärd stängdes huvudmotorerna av. Då befann sig skytteln på ca 113 km höjd och kraften i skytteln försvann. Allt var då i fritt fall. Den externa tanken släpptes och på väg ner mot jorden brann den upp i atmosfären. Små manövreringsbara motorer användes för att anpassa banan. Ca 45 minuter från uppskjutning hade skytteln förflyttat sig mer än halvvägs runt jorden från uppskjutningsrampen. Soyuz Soyuz sänds upp med protonraketer. Det tar 9 min från start tills Soyuz är i rymden. Sedan dockar den med stationen på sitt 34:e varv runt jorden (motsvarar ett par dagar) Den kommer tillbaka med fallskärm med en hastighet som ger en kraft på 18 g (!) vid nedslag. Mycket dämpas av att stolen tar upp kraften. Kroppen känner av 4 g. Tiden för nerfart är ca 2 timmar. Den är tillverkad för att fungera i rymden i 6 månader, sedan behöver den bytas ut. Kapseln återanvänds inte. Soyuz är en trestegsfarkost som är 49 m lång och väger ca 310 ton när den är lastad med bemannad kapsel och ett räddningstorn. Kapaciteten för last är ca 8 ton för att nå en låg omloppsbana. På ISS finns alltid en Soyuz som fungerar som en räddningskapsel (Emergency crew return vehicle). Den har en livstid på 200 dagar vilket gör att en ny måste upp till stationen var sjätte 11

12 månad. Detta genomförs med en s k taxiresa på tio dagar där även icke ryska passagerare kan medfölja. Kapseln väger 7,7 ton med tre personers besättning och en last på kg. Uppsändning Vid uppsändningen av soyuzraketen är steg 1 de fyra utanpåliggande startraketer som är nästan 20 m långa och består av en undre cylindrisk del och en övre konformad. Varje raket med flytande raketbränsle ger en drivkraft på 102 ton. Steg 2 är en central kärna på 28 m och tänds samtidigt som steg 1, men de brinner längre. Steg 2 ger en drivkraft på 96 ton. Steg 3 sätter soyuzkapseln i bana. Detta steg är ca 8 m långt och 2,7 m brett med drivkraften 30 ton. Efter 9 min har soyuz nått önskad hastighet. Motorerna slocknar och den bemannade kapseln separeras från steg 3. Tre moduldelar Soyuz består av tre moduldelar. Den bakre delen är 2,5 m lång och innehåller motorerna, manövreringsbara drivraketer och bränsletank. Här sitter också en tryckkabin med kontrollsystem för temperatur, batterier, höjdkontroll och datorer. Två solpaneler (ca 3 m långa) förser Soyuz med ström under största delen av resan. En annan modul är en ca 2 m lång nedfärdskapsel, men är den del där astronauterna/ kosmonauterna sitter vid uppskjutning. Här finns de flesta huvudkontrollerna, radio och livsuppehållande system. För återinträdet finns också en värmesköld, fallskärm och mjuklandningsmotorer. Den sista delen är en omloppsmodul. Den används för måltider, sovande och förströelse under lugna perioder av flygningen. Här finns också luft och reningssystemet. På dess nos sitter dockningsenheten. Obemannade farkoster Det finns också obemannade farkoster som transporterar förnödenheter mellan jorden och rymdstationen. Nu används en rysk modell som heter Progress (liknar Soyuskapseln till det yttre). Europa håller också på att utveckla en ny obemannad farkost som kallas ATV (Automated Transfer Vehicle) som ska användas. Saab i Göteborg är med och utvecklar det datorsystem som ska övervaka dockningen mellan ATV och ISS. Den obemannade Progress kan leverera mat, kläder, hårdvara, reservdelar, post och gåvor till ISS. Dockad med ISS lastas farkosten om och fylls med sopor. Den brinner sedan upp i atmosfären vid återinträdet. Innan den lossas från ISS kan Progress användas för att korrigera höjden på ISS. Den ger då stationen en liten knuff med sina motorer. Dockad med ISS lastas de obemannade farkosterna om och fylls med sopor. Allt brinner sedan upp i atmosfären vid återinträdet. Innan de lossas från ISS kan Progress och ATV:n användas för att korrigera höjden på ISS. Hur och varför flyttas stationen? Lite atmosfär finns fortfarande på den höjd som stationen ligger på. Det gör att ISS bromsas något och behöver korrigeras i höjd ibland. Korrigering sker även för att utjämna temperaturskillnader (banan har en lutning på 51,5 mot ekvatorn). Vanligast är att detta sker med skytteln då den lämnar stationen, men också med de obemannade farkosterna. Skytteln använder små jetmotorer som kräver bränsle. Det finns även ett gyro (CMG) i mitten av stationen som fungerar som en kontrollmotor. 12

13 Krafter och motkrafter När astronauterna rör sig i tyngdlöshet behöver de hela tiden tänka på krafter och motkrafter. När du är på jorden finns båda dessa krafter, antingen du går, står eller gör något annat. När de ska lyfta något i rymdstationen kan de inte lyfta på samma sätt som på jorden. De måste tänka på att sätta fast fötterna. Eller när de ska öppna en låda eller en lucka måste de hålla fast sig och ta spjärn i handtaget bredvid. Newtons lagar Newtons tre lagar om kraft ger en utgångspunkt för denna monter. Den första säger att ett föremål är i vila eller rör sig med konstant fart tills det påverkas av en annan kraft som ändrar riktningen eller farten. Den andra lagen beskriver hur ett föremål kan accelereras med hjälp av en kraft. Den tredje lagen behandlar krafter och motkrafter. Om ett föremål påverkar ett annat med en given kraft, återverkar det senare föremålet på det förra med en lika stor men motsatt riktad kraft. Ta nu exemplet med luckan igen. Om du står på golvet och öppnar luckan påverkar du luckan med en kraft. Då återverkar luckan på dig med en lika stor kraft. Men friktionen mellan dina fötter och marken gör att du kan öppna luckan. När du står på plattan däremot så finns det fortfarande friktion mellan dina fötter och plattan, men då plattan kan röra sig kommer motkraften från luckan att transporteras genom dig och ner till plattan. Effekten blir att plattan börjar snurra. Mer fakta och kuriosa Nasas vision: To improve life here, to extend life to there and to find life beyond. Spacescience Aerospace Technology Earth Science Biological and Physical Research Human exploration and development of Space Månen ligger på ett avstånd som är ca 30 x jordens diameter. Avståndet till månen är 9,5 x jordens omkrets eller 30 x jordens diameter. GTJC Star city är det ryska rymdcentret utanför Moskva. Här tränar astronauter och kosmonauter bl a med Soyuzkapseln. Mars yta motsvarar den sammanlagda landytan på jorden. Tänk att undersöka den med a toastersized robot. Tidigare rymdstationer: Ryska Mir och amerikanska Skylab som skickades upp 1973 och togs ner Första resan med rymdfärjan gjordes Ihopbyggandet av ISS 1:a uppsändningen: Zarya, rysk självförsörjande modul som är själva ankaret i stationen. Den har egna solpaneler och ett vatten- och luftsystem som fungerar själv. 2:a: Node 1 USA. 3:e: Zvezda, rysk service modul med bl a plats för två living quarters, matberedningsrum och toalett. 4:e: C1 trust fäste för solpanelerna och robotarm. 5:e: P6 powermodule. 6:e: Unity USA laboratory. 7:e: Canadian arm 8:e: USA airlock 9:e: Russian airlock 10:e: SO anker of the trust Forskning som NASA bedriver: 13

14 Europas bidrag till ISS Columbus största delen av stationens forskningsinnehåll. Specialitet; vätskefysik, materialvetenskap och livsforskning. ATV utrustningsskepp (se nedan). DSM-R-datasystem. Cupola kontrollrummet i stationen. Fönstret mot rymden. 2 noder som binder samman stationen. ERA robotarm som ska assistera vid sammansättningen av vissa delar på stationen. Transportmodul för tryckförpackad last. Cupola Forskare vid Arbetslivsinstitiutet Väst och tidigare Lindholmen Utveckling har utvärderat ergonomin i en del av ISS. Det gäller Cuploa, en observations- och manövermodul och görs i samarbete med den italienska tillverkaren Alenia Aerospazio. Cupolaprogrammet är ett resultat av en överens-kommelse mellan NASA och ESA som säger att ESA ska leverera Cupola till ISS i utbyte mot transport av europeisk utrustning till rymdstationen. Dessutom ges möjlighet för Europa att genomföra forsknings-experiment ombord. Cupolan är en hexagon med fönster i alla riktningar. Huvudsyftet är att därifrån sköta manövreringen av den robotarm som används vid olika operationer på stationens utsida, t ex urlastning av utrustning från rymdfärjan. Cupolan kommer även att användas för vetenskapliga observationer av jorden och rymden. Forskarteamet har haft till uppgift att ur ergonomisk synvinkel utvärdera den invändiga utformningen. Målet har varit att utveckla en operationsmiljö som tillfredsställer NASA:s mycket omfattande och detaljerade kravspecifikation över ergonomi och säkerhet för rymdstationens besättning. En stor del av arbetet har bestått av datorsimuleringar. I dessa har datormiljöer skapats som återspeglar Cupolan med dess olika ingående utrustningar och komponenter. I denna miljö har sedan en avancerad datormanekin, TransomJack, integrerats. Denna har fått simulera de arbetsuppgifter som astronauterna planeras att utföra. På så sätt har arbetsområden för att utföra vissa arbetsuppgifter bestämts. Man har också kunnat testa utförandet av ett arbete på ett föreslaget vis utan att komma i konflikt mellan ergonomiska krav och krav på säkerhet. Forskargruppen har också byggt en fullskalemodell (mock-up) av Cupolan. Mock-upen har också använts för ytterligare utvärderingar av ergonomin i Cupolan. Byggandet av modellen har utförts av Designkonsulterna i Göteborg. Det är denna modell som Universeum har fått och som nu hänger i taket på Kalejdo. Utvärderingsförsöken i modellen har utförts dels med hjälp av försökspersoner, utan erfarenhet från vistelse i rymden, och dels vid två olika tillfällen av sammanlagt fyra astronauter från NASA och ESA. Alla resultat av de ergonomiska utvärderingarna har återförts till konstruktörerna och designförbättringar har genomförts. Cupolan skjöts upp i februari

15 I utställningen PLANETVÅGARNA Vågarna är inställda på att visa det värde de skulle få om de stod på respektive planet. Det betyder inte att din massa skulle ändras om du flyttade dig till en annan planet. Däremot ändras gravitationskraften som verkar på dig. Magic Planet Se jorden på ett sätt som du aldrig gjort förut. Undersök kontinenter, hav och olika vädersystem. Du kan även välja andra planeter som du vill undersöka, allt i tre dimensioner. Vågen visar i själva verket gravitationskraften delad med tyngdfaktorn (9,81 N/kg). Om du vill fundera på hur kraften ändras på olika planeter kan du ta värdet som vågen visar och multiplicera med 9,81. Ofta avrundar man till 10 så att om vågen visar 70 kg så är gravitationskraften ca 700 N. Gravitationstratten Hur kommer det sig att satelliter rör sig runt jorden utan att ramla ner? Här kan du med en kula som modell simulera en satellit. Alla rörelser i rymden styrs av gravitationen och gravitationstratten kan användas för att beskriva planeternas rörelser enligt de allmänna gravitationslagarna. Tratten kan också illustrera en planets rörelse kring en stjärna. Dimkammaren Kan man se saker som är mindre än en atom? Ja! Med hjälp av dimkammaren kan du se spår av några av de minsta partiklar vi känner till som finns runt omkring oss. En del kommer utifrån rymden och en del inifrån jorden. Alfaoch betapartiklar, protoner och myoner är några av partiklarna man kan se. Magic planet. Mät din längd med radar Hur lång är du egentligen? Ställ dig under radarmätaren, räta ut ryggraden och stå still en stund! Med hjälp av elektromagnetisk strålning har du nu mätt dig med en millimeters noggrannhet! 15

16 Snurrplattor Fler konsekvenser av tyngdlöshet kan du undersöka om du kliver på en av våra snurrplattor. Pröva att utföra någon av astronauternas uppgifter. Försök att dra i en spak. Upptäck själv vilka krafter och motkrafter som verkar. ISS-modulen Den internationella rymdstationen ISS snurrar ungefär 400 km över våra huvuden och är det största internationella samarbetet någonsin. Tillsammans jobbar Europas rymdorganisation (via ESA:s 15 medlemsländer) med rymdorganisationerna i USA, Ryssland, Japan och Kanada för att utveckla och bygga ihop en rymdstation. Hur ser det ut på en rymdstation? Du kan gå in i en fullskalig modell av Zvezda-modulen, en rysk servicemodul. Modulen var en av de första på ISS (International Space Station) och är helt självför-sörjande. Du kan gå in i och se föremål eller bilder av föremål som finns på rymdstationen. Känn hur trångt det är! I anslutning till modulen kan du även se hur en rymddräkt fungerar. Vardagsbehov i rymden Rymdstationen snurrar runt jorden i en bestämd bana vilket motsvarar ett fritt fall. Denna bana innebär att allt inne i rymdstationen faller med den. Följden blir att allt är tyngdlöst i stationen. Tyngdlösheten gör att många vardagliga saker beter sig annorlunda än på jorden. Här vill vi visa på vardagsproblem som uppstår i tyngdlöshet samt lösningar på dessa. Ställ dig på en snurrplatta och utför några givna uppgifter! Klarar du astronauternas arbete? Rymdtoalett och kretslopp Hur gör astronauterna när de måste gå på toaletten? Vad gör man sedan med avfallet? Du kan själv se hur toaletten ser ut och fungerar på ISS. ISS-modulen. Ett varv runt jorden tar ungefär 90 min för stationen och banan kan jämföras med ett fritt fall. Gravitationen på 400 kilometers höjd är ca 90% av den som vi känner på jordens yta. Men gravitationen motverkas av rymdstationens rörelse runt jorden och allting i stationen befinner sig i tyngdlöshet. Fler kopplingar i utställningen Rymden är något som fascinerar många barn och det finns många olika sätt att prata om vad som finns i rymden. Här följer några frågor och övningar som kan användas i den nya delen för att koppla ihop utställningen. Naturligtvis får de anpassas efter barnens ålder. 16

17 Hur långt bort är olika himlakroppar och fenomen från jorden? Diskutera t ex planet, stjärna, satellit, vintergatan, solsystem, sol, måne, ISS, flygplan, ljusår och andra längdmått, komet, norrsken m m. Varför blir ditt höjdhopp annorlunda på månen mot ett hopp på jorden? Hur stor är skillnaden? Hur skulle det bli om du istället hoppade på någon annan planet? Eller på solen? För äldre elever kan man prata om tyngdpunktens förflyttning. Den enkla beräkningen att du hoppar sex gånger högre på månen än på jorden gäller bara om det är ett jämfota hopp med raka ben i upphoppet. Hur blir det med en annan hoppstil? Satelliter rör sig på olika höjd från jordens yta och med olika hastighet. Ta hjälp av Gravitationstratten och gör observationer. Vilka rör sig snabbast? Långsammast? Hur långa är avstånden till de olika satelliterna? Om jorden skulle vara stor som en badboll var skulle då den internationella rymdstationen befinna sig? Eller en geostationär satellit? Försök hitta något i vardagen som går att jämföra med. Olika kulturer har haft olika förklaringar på himlakroppar och fenomen. Hur ser den naturvetenskapliga bilden ut? Hur långt ut i rymden har människan varit? Vad hindrar oss från att komma längre? Hur långt ut kan vi se? Vilka instrument och metoder använder vi för att studera saker ute i rymden? Varför vill människan ut i rymden? Att leva i rymden är annorlunda mot livet på jorden. Kroppen fungerar annorlunda, saker rör sig på ett ovant sätt och man måste tänka på att skydda sig mot den ogästvänliga miljön som rymden är. Om du fick träffa en riktig astronaut, vad skulle du helst vilja fråga om? Mat, vatten, luft? Vad måste man ta med sig för att klara sig utanför jordens atmosfär? Hur fungerar en rymddräkt? Egentligen är vi alla astronauter på resa genom rymden. Vårt rymdskepp är jordklotet, men varför behöver vi inte ha rymddräkt när vi är på jorden? Diskutera skillnaden mellan att gå på en gata och på en isbana. Vad är det som gör att vi halkar och inte kan röra oss lika säkert på is som på asfalt? När man är i tyngdlöshet så svävar man inte för att det inte finns någon gravitation, utan för att man motverkar gravitationen med t ex en rörelse. Hur rör sig saker i tyngdlöshet? Hur går det till när man arbetar på utsidan av en rymdstation? Hur påverkas människan av gravitationen? Vad skulle hända om gravitationen inte fanns? För de äldre eleverna kan begrepp som friktion och motkraft diskuteras. I dag finns många filmer som utspelar sig i framtiden och i rymden. Ta exempel från en rymdfilm och diskutera vad som är möjligt och vad som är science fiction. Hur ser det ut om 50 år? 100 år? Hur långt ut i rymden är vi då? Om vi hittar liv på en annan planet, hur tror du att det skulle se ut? Hur ser rymdfarkosterna ut? 17

18 Länklista Litteratur Kan man torka tvätt i rymden? Rymden fakta och experiment. Ett häfte utgivet av Space Station Science life in free fall. Författare: Marianne J Dyson The continuing story of The International Space Station. Författare: Peter Bond länkar Rymdstyrelsen. Rymdbolaget. Institutet för rymdforskning. Länktips från Nationellt resurscentrum för fysik. ESA:s hemsida. NASA:s hemsida med allt om NASA och dess verksamhet. Human Exploration and Development of Space. NASA News. Space Benefits. NASA Education Programs. NASA TV Education file. 18

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

RYMDRESAN LÄRARHANDLEDNING VISUALISERINGSCENTER.SE

RYMDRESAN LÄRARHANDLEDNING VISUALISERINGSCENTER.SE RYMDRESAN LÄRARHANDLEDNING VISUALISERINGSCENTER.SE UTSTÄLLNINGEN RYMDRESAN Välkommen in i vår utställning rymdresan! Här kommer du, med Christer Fuglesang som guide, att få möjligheten att ta en närmare

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

Astronauter på rymdpromenad.

Astronauter på rymdpromenad. Unit 1.1 2 Introduction Att bygga Internationella What is the International rymdstationen Space Station Astronauter på rymdpromenad. Just nu är ISS världens högst belägna byggarbetsplats. Men hur bär man

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Så funkar EcoDry MANUAL. Fakta EcoDry: OBS. Läs igenom hela manualen innan montering påbörjas.

Så funkar EcoDry MANUAL. Fakta EcoDry: OBS. Läs igenom hela manualen innan montering påbörjas. MANUAL OBS. Läs igenom hela manualen innan montering påbörjas. Så funkar EcoDry Porslin Porslin är mycket mer hygieniskt och lättare att hålla rent än andra material som plast eller liknande. Urinslang

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Benefit Sports 300 996101

Benefit Sports 300 996101 Benefit Sports 300 996101 1 Säkerhetsinstruktioner Konsultera med läkare innan användning Om du känner smärta i bröst, yrsel eller andfåddhet avbryt träningen och kontakta läkare. Använd inte kläder som

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Chalmers Teknisk fysik Teknisk matematik Arkitektur och teknik Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Provtid: 2h. Hjälpmedel: inga. På sista sidan finns en lista över fysikaliska konstanter som eventuellt

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

Den stora kometjakten

Den stora kometjakten Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning

Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning SKOLAN OCH UTSTÄLLNINGEN Skolor är välkomna att besöka utställningen på egen hand. Då har läraren ansvaret för sin klass under besöket.

Läs mer

TILLVERKA ETT EGET FORDON

TILLVERKA ETT EGET FORDON TILLVERKA ETT EGET FORDON Övningens mål Eleverna vet att alla transportmedel behöver energi för att ta sig fram, och att olika energikällor kan användas, med varierande effekt på miljön. Eleverna förstår

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105)

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) Detta är ett tillägg till Boken om Fysik och Kemi som täcker in det centrala innehållet i både NO åk 1-3 och fysik 4-6 som handlar om Kraft och rörelse Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) av Hasse Persson

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Vi rymmer till rymden

Vi rymmer till rymden Lärarhandledning Vi rymmer till rymden Människan i rymden Syftet är att stimulera det intresse för rymd som ofta finns hos eleverna och att ge baskunskap om hur bemannade rymdfärder går till. Att väcka

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Bruks- och monteringsanvisning till Abilica Trex 3 Art. nr. 555 033

Bruks- och monteringsanvisning till Abilica Trex 3 Art. nr. 555 033 Bruks- och monteringsanvisning till Abilica Trex 3 Art. nr. 555 033 Modell T-1600 EA VARNING: För att undvika brand, elektriska stötar eller andra skador, läs följande säkerhetsföreskrifter innan du använder

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Massa och vikt Mass and weight

Massa och vikt Mass and weight Massa och vikt Mass and weight Massa beskriver hur mycket materia e> föremål innehåller, det är ju konstant oavse> vilken tyngdkraeen är. Kapitel 4: Newtons 2:a lag Vikten beror enbart på hur tyngdkraeen

Läs mer

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och

Läs mer

since 1870 Duschsystem för seniorer

since 1870 Duschsystem för seniorer since 1870 Duschsystem för seniorer Passar alla rum Glan finns i ett flertal olika utföranden för att passa olika rum. Förutom nedanstående standardutföranden kan vi tillverka specialutföranden såsom anpassning

Läs mer

Kapitel3 Ombord på rymdstationen

Kapitel3 Ombord på rymdstationen Kapitel3 Ombord på rymdstationen Den internationella rymdstationen är ett svävande laboratorium där astronauterna kan bo flera månader åt gången. Den är full av utrustning för att utföra vetenskapliga

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Chapter4 Att bo i rymden

Chapter4 Att bo i rymden Chapter4 Att bo i rymden Livet på rymdstationen känns väldigt konstigt, i alla fall tills astronauterna har vant sig. Rymdstationen går runt hela jorden på bara 1,5 timme. Så besättningen ser solen gå

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Ytterfack till regnkläder + matsaker är bra att ha samt en möjlighet att öppna underifrån.

Ytterfack till regnkläder + matsaker är bra att ha samt en möjlighet att öppna underifrån. Packa inför hajk Jacob-style! Jag kommer skriva det i prioritetsordning med det viktigaste först och gå igenom vissa saker som ofta går lite snett och som många undrat över lite mer i detalj! Ryggsäck:

Läs mer

Användarmanual till GS-luftsolfångare

Användarmanual till GS-luftsolfångare GS solvärmeventilation 1 Användarmanual till GS-luftsolfångare Innehåll: Solcellspanel med solceller och ventilator Värmeregulator Plaströr diameter 100 mm, längd 63 cm, inkl. dragring) Flänsmontering

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Boazuls rullmanschetter är ett komplett system för att åstadkomma och bibehålla blodtomhet i armar och ben vid operationer i blodtomt fält.

Boazuls rullmanschetter är ett komplett system för att åstadkomma och bibehålla blodtomhet i armar och ben vid operationer i blodtomt fält. 1 2 Innehållsförteckning sid 1. Introduktion 2 2. Innehåll 2 3. Säkerhetsanvisningar 2 4. Komma igång 3 5. Rengöring 5 6. Desinfektering 5 7. Sterilisering 5 8. Förpackning och lagring 7 9. Garanti 7 1.

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL TEMA LUFT

LÄRARHANDLEDNING TILL TEMA LUFT 1 LÄRARHANDLEDNING TILL TEMA LUFT Av och Temat är utvecklat av Fenomenmagasinet i Linköping. Lärarhandledningen har finansierats av NTA Produktion och Service Ekonomisk förening, som genom avtal har rätt

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

En vandringsutställning från Teknikens Hus Luleå

En vandringsutställning från Teknikens Hus Luleå En vandringsutställning från Teknikens Hus Luleå Air ett luftrum Air ett luftrum är producerad av Teknikens Hus Luleå med stöd av Stiftelsen Björn Wahlströms fond Air ett luftrum Vi kanske inte tänker

Läs mer

Skötselinstruktioner och monteringsanvisning

Skötselinstruktioner och monteringsanvisning Skötselinstruktioner och monteringsanvisning Rostfria Plåtarbeten Luxgatan 1 3 112 62 Stockholm Tel/fax 08-656 28 30 info@rostfriaarbeten.se 1 2 Markera toalettstolens plats i toalettutrymmet, i förhållande

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 02-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-9 Del III: Långsvarsfrågor. Uppgift 10-16

Läs mer

DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA

DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA 7A OCH 7B BERGUNDASKOLAN, VÄXJÖ 2015 DIKTA MOT STJÄRNORNA En diktsamling av 7a & 7b, Bergundaskolan, Växjö 2015 LINUS Rymddikt Rymden skiner starkt av alla

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

B R U K S A N V I S N I N G. Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128

B R U K S A N V I S N I N G. Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128 B R U K S A N V I S N I N G Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128 1 Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Asksugen/grovsugen ska inte användas nära lättantändliga eller

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 Produkt Zinc Air-batteri Modellnamn IEC Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 PR312-D6A PR41

Läs mer

Satsa på rymden och en Europa-farkost

Satsa på rymden och en Europa-farkost Satsa på rymden och en Europa-farkost 1. Bakgrund Sverige och övriga europeiska länder står inför flera strategiska beslut som kommer att påverka vår internationella roll under de närmaste 10 till 20 åren.

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK?

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Visst minns du att allting består av atomer? En sten, en penna, ett videospel, en tv, en hund och även du består av atomer. Atomer bildar molekyler eller

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Kapitel1 Att vara astronaut

Kapitel1 Att vara astronaut Kapitel1 Att vara astronaut Har du någon gång drömt om att få flyga i rymden? Du skulle kunna titta ner på jorden, eller titta upp och se mer stjärnor än du någonsin skulle kunna se från marken. Och du

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial). ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen

Läs mer