RYMDRESAN LÄRARHANDLEDNING VISUALISERINGSCENTER.SE
|
|
- Britta Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RYMDRESAN LÄRARHANDLEDNING VISUALISERINGSCENTER.SE
2 UTSTÄLLNINGEN RYMDRESAN Välkommen in i vår utställning rymdresan! Här kommer du, med Christer Fuglesang som guide, att få möjligheten att ta en närmare titt på livet ombord på världens i särklass högst belägna arbetsplats den internationella rymdstationen ISS. Du får även följa med Christer på hans långa resa, från den dagen han blev antagen som ESA-astronaut fram till dess att han blev den första svensken i rymden. Med sina, nästan 27 dygn i rymden och fem rymdpromenader är Christer en av de mest meriterade ESAastronauterna hittills och har därmed varit en stor del i världens största forskningsprojekt. Ett projekt som har bidragit med så mycket mer än någon någonsin kunnat hoppas på. Ett besök i utställningen innebär inte enbart ett djupdyk i livet ombord på en rymdstation, utan blir även ett sätt att beröra olika typer av forskning och utveckling av ny teknik. Utställningen innehåller även delar som behandlar fysikaliska fenomen så som fritt fall, men också hur man med hjälp av olika metoder kan skapa de förutsättningar som krävs för att vi människor ska kunna befinna oss på plats i rymden under längre tidsperioder. En miljö där allt från regelbunden träning till kosthållning spelar stor roll. En miljö där allt från påklädning till olika typer av forskning får helt nya dimensioner. Tanken är att du ska kunna använda dig av innehållet för att antingen förbereda dig inför besöket eller som ett material för efterarbetning. Under arbetet med texterna har vi har haft Lgr 11 som stöd för att säkerställa att materialet har relevans i klassrummet. I materialet finns även ett antal arbetsuppgifter som kan användas innan eller efter besöket hos oss. Arbetsuppgifterna är utav mycket varierande svårighetsgrad och kan användas i sin helhet eller bara som en utgångspunkt i undervisningen. I materialet finner du även förslag på fördjupningsläsning. Vi hoppas att du kommer att ha användning av detta material och att det kommer att förstärka ert besök här hos oss. Utställningen Rymdresan och domproduktionen Rymdresan 3D passar utmärkt i naturvetenskaps- och teknikundervisningen, men får även kopplingar till andra ämnen exempelvis matematik och historia och samhällskunskap. Detta material är tänkt som ett stöd för dig som vill besöka vår utställning som en del i din undervisning.
3 DRÖMMEN OM EN RYMDSTATION Idén om bemannade rymdfärder är inget nytt. Redan 1951 presenterade Wehrner von Braun teknisk rådgivare i det amerikanska rymdprogrammet planer på hur en sådan resa skulle kunna gå till rent praktiskt. Med i planerna fanns även visioner om bemannade rymdstationer. Här skulle hela besättningar kunna bo under en längre period. Till rymdstationen skulle det komma farkoster fyllda med mat och andra förnödenheter. Rymdstationen skulle även vara en plats varifrån längre resor ut i rymden skulle ha sin utgångspunkt. Under det tidiga 1950-talet publicerades en stor mängd vetenskapliga artiklar på ämnet. Det publicerades även en stor mängd illustrationer, böcker och TV-serier som tillsammans medförde ett ökat intresse för rymden i allmänhet och rymdresor i synnerhet. Redan under det tidiga 1970-talet blev de första rymdstationerna en realitet. Den allra första rymdstationen den sovjetiska Saljut 1 sköts upp 1971 och var planerad som en testverksamhet för att studera hur människor skulle klara av att befinna sig i rymden under längre tidsperioder. Detsamma var fallet i den första amerikanska motsvarigheten U.S. Skylab. I dessa fall var besättningarna på plats under korta perioden och för en av besättningarna fick resan katastrofala följder. Men de första stegen mot en permanent rymdstation var taget och utvecklingen gick fort framåt. Den första permanenta rymdstationen blev den Sovjetiska MIR. Stationen var bemannad från 1986 fram 2001 då den avsiktligen fick brinna upp vid återinträdet i jordens atmosfär. MIR var inte bara den första permanenta rymdstationen, utan var även den första rymdstationen med ett tydligt forskningssyfte, där bland annat biologi, astrofysik och studier på jordens atmosfär stod i fokus. Verksamheten på MIR blev även en grund att stå på vid utvecklingen av den internationella rymdstationen ISS. 1998, efter många år av internationellt samarbete, lades den första delen av ISS i bana runt jorden. Sedan dess har rymdstationen vuxit successivt och har nu en yta som motsvarar en fotbollsplan. Ombord finns mängder med forskningsutrustning och andra nödvändigheter som gör det möjligt för astronauter att leva ombord under väldigt lång tid. Till rymdstationen transporteras det med jämna mellanrum mat och andra förnödenheter, precis på samma sätt som tanken var under det tidiga 1950-talet. Många av den tidens visioner har redan realiserats, men det finns fortfarande många drömmar att uppfylla.
4 Rymdstationernas historia 1971 sattes den allra första rymdstationen Saljut 1 i omloppsbana kring jorden. Stationen var ungefär 15 m lång och bestod av tre delar att leva, arbeta och träna i. Endast två besättningar kom att resa till Saljut. Den första besättningen fick problem när de skulle docka sitt rymdskepp till rymdstationen och kunde därför inte gå ombord. Besättning nummer två kom att bo på Saljut under 24 dagar, men omkom tragiskt under återinträdet i jordens atmosfär sattes den första och hittills enda amerikanska rymdstationen Skylab 1 i omloppsbana runt jorden. Under uppskjutningen fick rymdstationen svåra skador på bland annat sina solpaneler, vilket ledde till att temperaturen i Skylab höjdes till över 50 grader. Problemet med värmen löste man genom att montera solskydd som gav skugga åt rymdstationen. Den första besättningen bodde sedan på Skylab under 28 dagar. De följande två besättningarna kom att stanna under 59 respektive 84 dagar. Skylab var aldrig tänkt som en permanent rymdstation utan snarare som en experimentverkstad för att undersöka hur kroppen påverkas av en längre vistelse i rymden läggs den sovjetiska rymdstationen MIR i bana kring jorden. MIR var tänkt som en permanent rymdstation och bemannades och byggdes ut under de efterföljande tio åren. På Mir utfördes forskning om bland annat astrofysik och biologi samt studier på jordens atmosfär blev NASA-astronauten Norman Thagard den första amerikan som gick ombord på Mir. Detta markerar starten på ett rysk-amerikanskt samarbete som kan ses som ett viktigt steg i förberedelserna för arbetet med den internationella rymdstationen ISS sätts den första ISS-modulen Zarja i bana kring jorden. Den första besättningen kom att stanna på ISS under fem månader och hade till uppgift att starta upp olika system samt att utföra diverse experiment. ISS har allt sedan dess byggts ut och kan idag jämföras med storleken av en fotbollsplan. ISS På en höjd av 40 mil, synlig för blotta ögat, ligger den internationella rymdstationen ISS i bana runt jorden. ISS är det absolut största internationella forskningssamarbete där den europeiska rymdorganisationen ESA arbetar tillsammans med USA, Ryssland, Japan och Kanada för att driva och utveckla rymdstationen samt all kringorganisation som behövs för att kunna göra arbetet ombord möjligt. ISS tar sig ett varv runt jorden på 90 minuter. Detta innebär att rymdstationen färdas framåt med en hastighet av ungefär åtta kilometer per sekund. Historien om ISS startar redan 1984 när den dåvarande presidenten Ronald Reagan föreslår att man, i samarbete med andra nationer, ska bygga en permanent rymdstation. För att klara av de enorma kostnaderna i projektet startas ett samarbete mellan sammanlagt 14 nationer. Något senare bjuds även Ryssland med i samarbetet. Idag är det sammanlagt 16 nationer USA, ESA (den europeiska rymdstyrelsen där Sverige är en av medlemmarna), Japan och Kanada som tillsammans utvecklar verksamheten på ISS. Tanken var från början att ISS så småningom skulle kunna drivas helt på kommersiell basis, något inte har kommit att hända. Det finns flera anledningar till varför man vill konstruera rymdstationer. De allra första rymdstationerna byggdes för att kunna studera hur människokroppen reagerar på långa vistelser i tyngdlöshet, något som är viktigt vid längre resor i rymden. Detta är något som man fortfarande studerar på ISS. Att studera hur kroppen påverkas av miljön på rymdstationen ger även viktig kunskap om hur till exempel återbildande av muskler fungerar. Detta kan vara avgörande för hur vi behandlar olika muskelsjukdomar här på jorden. Tyngdlösheten på ISS erbjuder även en mycket speciell forskningsmiljö där olika typer av undersökningar, som på jorden skulle störas av jordens dragningskraft, går att utföra på ett kontrollerat sätt. Forskning som kan spela stor roll för vår miljö eller ge effektivare mediciner. Rymdstationens höga höjd gör den
5 dessutom till en unik för att kunna studera till exempel förändringar av miljön på vår egen planet. Den höga höjden gör även att ISS är en perfekt plats för ett teleskop. Den nästan totala avsaknaden av atmosfär gör att det inte finns mycket som begränsar utsikten. Fritt fall ISS befinner sig i bana runt jorden. Med andra ord befinner sig ISS i kontinuerligt fritt fall. Rymdstationen påverkas då inte av några yttre krafter vilket gör att den varken dras in mot jorden eller rör sig ut från jordens yta. Men hur fungerar då fritt fall? Oavsett var vi befinner oss påverkas vi av gravitationen. Jordens gravitation vilken även kallas jordens dragningskraft är anledningen till att vi kan hålla oss kvar här på jorden. Jordens gravitation drar oss hela tiden in mot jordens mitt, och vore det inte för det motstånd marken utgör skulle vi fortsätta att dras längre och längre in mot jordens mitt. Man skulle kunna säga att det blir en slags kamp mellan de krafter som drar oss in mot jorden och de krafter från marken som trycker oss utåt. Så länge dessa krafter är lika stora kommer vi att stå kvar på jordytan. Sovposition på ISS, ur utställningen Rymdresan Även i rymden påverkas vi av jordens dragningskraft. Man måste åka oerhört långt bort för att inte påverkas av jordens dragningskraft, och väl där skulle vi påverkas av andra planeters dragningskraft. För att ISS ska kunna befinna sig i bana runt jorden alltså befinna sig i fritt fall måste det finnas en kraft, riktad ut från joden som motverkar att jordens gravitation dra ISS ner mot jordytan. När dessa två motriktade krafterna är lika stora kommer ISS att hålla sig på samma höjd. Kraften ut från jorden får ISS i och med att den roterar kring jorden. Det är egentligen samma princip som gör att du trycks utåt i en karusell, eller att kläderna i en tvättmaskin trycks utåt vid en centrifugering. Det är storleken på denna kraft som avgör hur ISS bana kommer att se ut och det är ISS hastighet runt jorden som avgör hur stor kraften blir. Om ISS ökar sin hastighet för mycket kommer den utåtriktade kraften att bli för stor i förhållande till jordens dragningskraft. Detta skulle göra att ISS börjar öka i höjd. I själva verket är det så att ISS hela tiden bromsas en aning av den oerhört tunna atmosfär som finns på 40 mils höjd. Detta gör att ISS hela tiden dras en aning in mot jorden och med jämna mellanrum behöver hjälp att ta sig upp på rätt höjd igen.
6 LIVET PÅ ISS Hur ser då livet ut på ISS? För att kunna leva och arbeta i långa perioder krävs en hel del specialanpassningar till det faktum att man hela tiden lever i en tyngdlös miljö. På ISS existerar inget upp eller ner. Här finns inte heller någon klar skillnad på vad som är natt och dag. PERSONLIG HYGIEN Oavsett om man lever på jorden eller på en rymdstation har man samma behov av personlig hygien. För att man ska kunna tvätta sig, borsta tänderna eller gå på toaletten måste vissa saker anpassas för att fungera i mikrogravitation. Eftersom man inte kan duscha på ISS används ett speciellt torrschampo när man ska tvätta håret. Resten av kroppen får man helt enkelt torka av. Många astronauter har med sig ett personligt hygienkit, vilket gör att de kan välja sin egen tandkräm. Att borsta tänderna är förövrigt inget annorlunda än nere på jorden. Eftersom tandkrämen är kladdig sätter den sig fast på tandborsten. Löddret kan man sedan spotta ut i en pappersservett som man sedan slänger. Att gå på toaletten skiljer sig väsentligt från hur det går till på jorden. På grund av tyngdlösheten måste man spänna fast vid toaletten. Själva toaletten funderar lite som en dammsugare som suger ner allt i toaletten. Kissar gör man i en slang. Varje astronaut har sin egen tratt att kissa i. Kisset sugs sedan in i en tank för avloppsvatten, som sen kan renas till dricksvatten igen. TRÄNING En viktig del i astronauternas vardag är träning. Man måste träna eftersom den tyngdlösa miljön medför att muskler tillbakabildas och skelettet tunnas ut. Att styrketräna med vikter skulle inte fungera eftersom allt på ISS är tyngdlöst. Istället har man utvecklat speciella träningsredskap som skapar motstånd med fjädrar eller kolvar. Det finns även en typ av träningscykel som man använder för att träna både muskler och kondition. För att kunna träna måste man spänna fast sig i cykeln så att man inte flyger iväg när man börjar trampa. Själva cykeln har en speciell upphängningsanordning eftersom astronauternas träning annars skulle påverka rymdstationens bana kring jorden. Genom att studera hur astronauternas kroppar svarar på olika typer av träning kan man del förbättra möjligheterna för att klara av längre perioder i rymden, men också ta fram behandlingar mot muskelsjukdomar eller benskörhet. ÄTA För att kunna bo på en rymdstation måste man vara ordentligt förberedd med mycket mat och bra utrustning att laga maten i. Maten måste dessutom vara packad på ett sådant sätt att förpackningarna inte läcker eller förstörs. När man har ätit måste man kunna stuva undan alla tomma förpackningarna på ett bra sätt. Olika typer av mat tillagas på olika sätt. Till vissa rätter tillsätt vatten. Andra rätter äter man som de är. Astronauterna har tillgång till en ugn att värma maten med. Men det finns inget kylskåp ombord, så all mat måste kunna lagras i rumstemperatur. Saker som ketchup och senap finns att tillgå. Det gör även salt och peppar, men det är i flytande form. Om man skulle försöka använda det i sin vanliga form skulle det helt enkelt flyga iväg och riskera att täppa till ventilationen eller hel enkelt hamna i någons öga. Man äter tre gånger per dag. Dietister ser till att astronauterna får i sig tillräckligt med energi och näringsämnen för att klara sig. Hur mycket man behöver äta varierar från person till person. Därför har varje besättningsmedlem sin personliga kost.
7 ARBETE Det finns många uppgifter som måste utföras när man befinner sig i bana runt jorden. Dels handlar det om att utföra experiment och övervaka de experiment som huvudsakligen sköts från jorden. En rymdstation kräver dessutom en del underhåll för att den ska kunna fungera. Astronauterna sköter om, och deltar även i, experiment som handlar om hur deras egna kroppar påverkas av vistelsen på ISS. Generellt sett finns schemaläggs man för åtta timmars sömn, men precis som på jorden händer det att man vaknar och behöver gå på toaletten eller stannar uppe sent och läser. FRITID Livet på ISS består inte enbart av arbete. Besättningsmedlemmarna måste, precis som alla andra, få chansen att slappna av och ha lite roligt. Tiden för fritid är schemalagd, men även under arbetsdagen kan man få roa sig lite. Vissa forskningsprojekt kan involvera vanliga leksaker för att se hur de reagerar i mikrogravitation. En vanlig fritidsysselsättning är att helt enkelt ta en titt ut genom fönstret och betrakta jorden som passerar under dem. Ombord på rymdstationen finns gott om saker att göra. Man kan se på film, läsa, lyssna på musik, spela spel etc. Om inte annat kan man ju träna lite extra. Christer Fuglesang SOVA Det finns några stora skillnader mellan att sova på jorden och i tyngdlöst tillstånd. Eftersom det, i tyngdlöst tillstånd inte finns något upp eller ner kan man sova åt vilket håll som helst. Dock måste man se till att vara fastspänd i sin sovsäck. De astronauter som är på ISS under längre perioder sover i sin egen sovkapsel där det även finns plats att förvara lite personliga saker.
8 FRITT FALL När du åker berg- och dalbana upplever du, precis på toppen av ett krön, fritt fall. Du känner också tydligt hur kroppen påverkas av positiva och negativa g-krafter. Att hoppa studsmatta ger dig också en möjlighet att tydligt uppleva fritt fall och olika typer av acceleration. Precis när du vänder tillbaka efter ett hopp på studsmattan befinner du dig i fritt fall och när studsmattan trycker dig uppåt känner du hur kroppen trycks ihop en aning innan den slungas iväg igen. Föreställ dig nu hur det är att vara på ISS och hela tiden känna dig som på toppen av berg- och dalbanan eller på högsta punkten av ett riktigt högt hopp. MED VÄXTER I RYMDEN De gröna växterna är en enormt viktig resurs här på jorden och kan komma att bli en lika viktig resurs på resor längre ut i universum, där en av de svåra utmaningarna är att lagra mat för ett riktigt långt uppdrag. Här skulle möjligheten att kunna odla, och skörda sin egen mat kunna visa sig vara ovärderlig. Men för att det ska bli möjligt att odla växter i större skala måste vi lära oss mer om hur växter beter sig i en tyngdlös miljö, samt hur vi rent praktiskt ska kunna hantera dem. Bara en sådan enkel sak som att ge växterna vatten är en stor utmaning. När du sitter stilla påverkas din kropp med 1g. I de allra flesta åkattraktionerna på ett tivoli får du känna av krafter på 2g. Det innebär att det känns som om du väger dubbelt så mycket som du gör. Om du åker Balder på Liseberg kommer du att uppleva 4g. Hur mycket väger du i de värsta svängarna? För att träna sig i att vara i tyngdlös miljö tränar astronauterna med parabelflyg, där ett flygplan stiger kraftigt för att sedan sänka sin höjd. Då planet minskar sin höjd upplever passagerarna ca 20 sekunders tyngdlöshet. Med vilken hastighet behöver flygplanet sjunka för att passagerarna ska befinna sig i fritt fall? Under raketuppskjutningen till ISS utsätts astronauterna för enorma g-krafter under lång tid. För att kunna träna på hur man ska klara dessa påfrestningar sätter får astronauterna åka i något som liknar en vanlig centrifug. På vilket sätt påverkas kroppen av de enorma g-krafterna och vari ligger farorna med detta? Den absolut viktigaste biokemiska processen fotosyntesen - på jorden sker i de gröna bladen. Här spelar det bladens klorofyll en avgörande roll. Men vad behövs för att fotosyntesen ska fungera? Nere på jorden har växterna en förmåga att dra upp vatten ur jorden och på så sätt få ut vatten till varje blad. Hur går detta till och kommer det att fortsätta att fungera i en tyngdlös miljö? I en tyngdlös miljö existerar inget upp eller ner. Försök har visat att växten till att börja med växer åt alla möjliga håll för att sedan anpassa sig till miljön och växa i en bestämd riktning. Vilka faktorer är det som styr hur växten fortsätter att växa? Förutom den självklara nyttan att växterna kan användas som näring finns andra stora fördelar med att odla ombord på en rymdfarkost. Vilka skulle dessa kunna vara? Länkar för fördjupningsläsning Länkar för fördjupningsläsning research/#.uhpicazqvjg html stronggravity/
9 I RYMDEN TILLVERKAS KOL I en stjärnas inre pågår fusionsprocesser där lätta grundämnen trycks samman till tyngre grundämnen. I samband med detta frigör otroliga mängder energi som möjliggör bland annat livet på jorden. De riktigt tunga grundämnena kan enbart bildas i stora stjärnexplosioner supernovor. Ett av de mest förekommande grundämnena på jorden är kol. Kol ingår i allt levande och är därför en av grunderna för allt vi är och har omkring oss på jorden. ASTEROIDER - LIVSFARA ELLER RESURS Genom jordens långa historia har jorden drabbats av stora asteroidnedslag, vissa med värre effekt än andra. En av dessa platser där man kan se resultatet av ett större asteroidnedslag är Siljansringen i dalarna. Solsystemet är fullt av asteroider vilka är potentiella faror på vägen den dagen vi ger oss ut på resor till andra planeter. Men hur kommer det sig då att vi hittar kol och andra tunga grundämnen här på jorden? En stjärna genomgår flera olika faser under sin livstid. Solen befinner sig i sin huvudserie, vilket innebär att det är vätefusion som frigör all energi och upprätthåller dess form. Men hur fungerar vätefusion? När det inte längre finns tillräckligt med väteatomer i en stjärnas inre slutar vätefusionen och stjärnan kollapsar under gravitationen. I större stjärnor, där temperaturen och trycket i kärnan är högre, finns det möjligheter för att nya fusionsprocesser ska kunna sättas igång och tyngre grundämnen kan bildas. Hur länge kan denna process fortsätta, och vilka grundämnen kan bildas? De riktigt stora stjärnorna kollapsar i stora supernovor. De ännu större trycks samman till neutronstjärnor. De mest massiva stjärnorna kollapsar till sist till svarta hål. Förklara hur detta går till. Men vad är då en asteroid? Solsystemet är även fullt av mindre stenar: metiorider och mikrometiorider. Ibland kommer några av dessa in i jordens atmosfär. Hur uppfattar vi dessa från jorden? Det finns idag långtgående planer på hur man skulle kunna använda asteroider som en resurs för oss här på jorden. Hur skulle det kunna gå till och vad är det man tror sig kunna hitta? Länkar för fördjupningsmaterial UhpGpKzQvjg Länkar för fördjupningsmaterial
10
Lärarhandledning Rymdresan
Lärarhandledning Rymdresan Utställningen är producerad av Visualiseringscenter C i Norrköping. Syfte För att eleverna ska ta del av rymdutställningen på ett aktivt sätt och få större förståelse för rymdforskningen
Läs merLärarhandledning Rymdresan
Lärarhandledning Rymdresan Utställningen är producerad av Visualiseringscenter C i Norrköping. Syfte Att eleverna ska ta del av rymdutställningen på ett aktivt sätt och få större förståelse för rymdforskning
Läs merMITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.
MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och
Läs merASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning
ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,
Läs merMITT I RYMDEN. Lärarhandledning
MITT I RYMDEN Lärarhandledning 1 Gör en resa ut i rymden och upptäck hur det är att bo, leva och jobba på en rymdstation. Hur gör astronauterna när de går på toaletten och varför är de fastspända när de
Läs mer10. Relativitetsteori Tid och Längd
Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en
Läs merUTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING
UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS
Läs merMinifakta om resor i rymden
TROELS GOLLANDER SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att resa i rymden. Hur länge har vi kunnat resa ut i rymden? Hur snabbt går det att åka till Mars och kan man bo i rymden?
Läs merKälla: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning
Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning SKOLAN OCH UTSTÄLLNINGEN Skolor är välkomna att besöka utställningen på egen hand. Då har läraren ansvaret för sin klass under besöket.
Läs merAstronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merPROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET
2003-05-31 PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET av Gabriel Jonsson Figur 1 Möjlig framtida marsraket enligt NASA Uppsats inom kursen Astronomi B, 5p Institutionen för fysik, Umeå Universitet Lärare:
Läs merMånen. Månen i perigeum, Kalifornien
Månen Månen i perigeum, Kalifornien Hur kan månen lysa? Allmänt om månen Månen bildades för över 4 miljarder år sedan. En jättestor planet krockade med vår jord som då var en glödande klump. Kollisionen
Läs merRymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]
Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som
Läs merInnehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Läs merAstronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Läs merMaria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2
Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9
Läs merFrån väskor till rymden????
Från väskor till rymden???? Hur kan ett projekt börja med väskor och sluta med rymden? Clara och Emilia började designa och klippa väskor av papper. Flera barn nappade på idén, väskproduktionen tog fart.
Läs merLEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY)
LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) t(s) FRITT FALL Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man
Läs merVattenresan. Följ med Sara, Roger och Bettan på ett riktigt blött äventyr!
Vattenresan. Följ med Sara, Roger och Bettan på ett riktigt blött äventyr! Det är en solig dag i Västerås, och vattnet skvalpar runt i Mälaren. Men vänta, titta där! På ett blad som flyter i vattnet sitter
Läs merI vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.
TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag
Läs merFöreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila
Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa
Läs merSvenska för dig Läs & diskutera!
Svenska för dig Läs & diskutera! Med Lgr 11 som utgångspunkt har denna nya spännande serie vuxit fram. Delarna fokuserar på olika moment i svenskämnet för att tillsammans täcka in det centrala innehållet
Läs merROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL
GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Fysik 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Energi...3 Uppgift 1 elektriska kretsar... 4 Uppgift 2 energianvändning... 6 Uppgift 3 energi och miljö... 8
Läs merHur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merMISSION X Elevens loggbok
MISSION X Elevens loggbok Träningslogg 1 AKTIVITETER Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vecka 5 Vecka 6 Astrokurs i vighet Tillbaka till basstationen Ta en rymdpromenad Bygga upp en inre astronaut Gruppsamling
Läs merDe gröna demonerna. Jorden i fara, del 2
De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker
Läs merNär du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall.
MÅL med arbetsområdet När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall. ge exempel på krafter som påverkar
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.
Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur
Läs merHur man gör en laboration
Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs
Läs merFRÅN MASSA TILL TYNGD
FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok
Läs merExempeluppgift. Förutsättningar för liv
Exempeluppgift Förutsättningar för liv exempeluppgift för läraren FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV I den här uppgiften får eleverna träna på informationssökning i en läroboks text. Informationen använder eleverna
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen
Läs merTryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14
Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer
Läs merMin ögonoperation - information inför skelningsoperation 1
Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.
Läs merEtt par av attraktionerna i Kaninlandet är lite äldre. Låt oss titta närmare på ett par av dem:
Liseberg - En matematik, fysik och tekniktur 2015 Ann-Marie.Pendrill@fysik.lu.se, tivoli.fysik.org och physics.gu.se/liseberg/ Några artiklar om fysik i nöjesparker (och lekplatser): http://tivoli.fysik.org/english/articles/
Läs merREGIONFINAL 2016 LAGEN
REGIONFINAL 2016 LAGEN 1. Rena grekiskan Grekiska arkeologer har hittat en gammal stentavla med något som verkar vara inristade matematiska formler. Med hjälp av andra stentavlor har de lyckats komma fram
Läs merHur kan en fallskärm flyga?
Umeå Universitet Institutionen för fysik Hur kan en fallskärm flyga? Vardagsmysterier förklarade 5p Sommarkurs 2006 Elin Bergström Inledning En fallskärm finns till för att rädda livet på den som kastar
Läs merKurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX
Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan
Läs merKraft och rörelse åk 6
Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer
Läs merAlbin går på toaletten
Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Fysik Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merUr Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105)
Detta är ett tillägg till Boken om Fysik och Kemi som täcker in det centrala innehållet i både NO åk 1-3 och fysik 4-6 som handlar om Kraft och rörelse Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) av Hasse Persson
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merMål med temat vad är ljud?
Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar
Läs merJULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012
JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.
Läs merVår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån
Livet. Detta ord berör hela jorden oavsett religion. I första hand hänvisar jag läsaren till följande länkar: Svarta hålets hemlighet, Vad händer i ett svart hål?, Resan genom det svarta hålet, Livet och
Läs merLÄRVUX kurser 2015/2016
Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig
Läs merProduktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto
Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............
Läs mera sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla
a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan
Läs merJag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team
3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband
Läs merFIRA VIKTIGT DINA. DRÖMMaR. Nå dina mål DRIVKRAFT FOKUSERA LEDARE SKRIV VERKLIGHET RESURSER TRÄNING FRAMGÅNG BRA TYDLIGT MALIN BOSTRÖM
RESURSER TRÄNING NÅ LYCKAS DRÖMMaR Ta VERKLIGHET DRIVKRAFT många VILjA Nå dina mål 10 enkla steg till framgång Malin Boström MÅLTAVLA TYDLIGT LEDARE FRAMGÅNG SKRIV INDER HANDLINGSPLAN DINA 10 ENkLA steg
Läs merMEKANIKENS GYLLENE REGEL
MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade
Läs merVi rymmer till rymden
Lärarhandledning för Vi rymmer till rymden Syfte med boken Syftet är att stimulera det intresse för rymd som ofta finns hos eleverna och att ge baskunskap om hur bemannade rymdfärder går till. Att väcka
Läs merKraft, tryck och rörelse
Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär
Läs merRymdresan. Kapitel 1. Äventyret börjar
Rymdresan Kapitel 1 Äventyret börjar Det här är Gusten han är 13år gammal och gillar vinter sport. Och han är lång och har väldigt långt hår. Och hans familj ska åka och bo i ett Hotell i Stockholm. Och
Läs merUniversums tidskalor - från stjärnor till galaxer
Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/
Läs merexempel på krafter i idealiserade situationer, som till exempel i Slänggungan / Kättingflygaren eller Himmelskibet.
Figur 1: Slänggungan på Liseberg Med Newton bland gungor och karuseller Ann-Marie.Pendrill@fysik.lu.se I nöjesparkens åkattraktioner är det din egen kropp som upplever krafterna i Newtons lagar, när den
Läs merUniversum. Stjärnbilder och Världsbilder
Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg
Läs merHT 99 Matematiklärande 10 p Delkurs 1 Att göra matematiken gripbar Sarah Dikman (ll99sdi@du.se) Johan Schröder (ll99jsc@du.se)
Högskolan Dalarna Skolrapport 1 Rika problem HT 99 Matematiklärande 10 p Delkurs 1 Att göra matematiken gripbar Sarah Dikman (ll99sdi@du.se) Johan Schröder (ll99jsc@du.se) Bakgrund Skolan är en mindre
Läs merTRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!
TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.
Läs merVi rymmer till rymden
Lärarhandledning Vi rymmer till rymden Syfte med boken Syftet är att stimulera det intresse för rymd som ofta finns hos eleverna och att ge baskunskap om hur bemannade rymdfärder går till. Att väcka elevernas
Läs mer1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING
1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle
Läs merInga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg
Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra
Läs merInga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg
Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra
Läs merEtt svävande forskningslaboratorium
Unit 1 1.1 Vad Introduction är den Internationella What is the rymdstationen International för Space något? Station Den Internationella rymdstationen. Rymdstationen är som ett stort pussel När stationen
Läs merLektion på Gröna Lund, Grupp 1
Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har
Läs mer2. MÄNNISKANS URSPRUNG
MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder
Läs merKapitel1 Att vara astronaut
Kapitel1 Att vara astronaut Har du någon gång drömt om att få flyga i rymden? Du skulle kunna titta ner på jorden, eller titta upp och se mer stjärnor än du någonsin skulle kunna se från marken. Och du
Läs merPå fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez
Jag heter Antonio och jag arbetar som tandläkare. En tandläkare hjälper människor med deras tänder. Om du inte går till tandläkaren så kommer du att få hål i tänderna och väldigt ont. Att gå till tandläkaren
Läs mer(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).
STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när
Läs mer5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.
Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merREDUCERAD GRAVITATION, LITE FETT
Mission X Träna som en Astronaut REDUCERAD GRAVITATION, LITE FETT Lärardelen Introduktion Allteftersom astronauter åker till månen, Mars och längre ändå, blir behovet av balanserade måltider allt viktigare
Läs merEdutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy)
Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy) Fritt Fall Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merInspiration till Bamses må bra tidning
Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och
Läs merVad är allt uppbyggt av?
ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting
Läs mer9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -
Namn: Peggy norman Resa: Transylvanien Datum: 7 juli 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar
Läs mer1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.
FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merInnehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25
Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod
Läs merLÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010
Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:
Läs merVi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.
Källa: Fysik - Kunskapsträdet Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Ljusets natur Ljusets inverkan
Läs merGRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)
GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget
Läs merMILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merLeia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden
Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning
Läs merResa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola
Resa med barn Ja, Joanna, det här är den sista dagen för mig innan semestern. Ska du åka på semester snart? Ja, jag jobbar en vecka till men sen ska jag resa ganska mycket. Och vi kommer både att åka båt
Läs merLenas mamma får en depression
Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merInstuderingsfrågor Krafter och Rörelser
1. Hur stor tyngd har ett föremål med massan: a) 4 kg b) 200 g Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser 2. Hur stor massa har ett föremål om tyngden är: a) 8 N b) 450 N 3. Hur stor är jorden dragningskraft
Läs merSärvux. Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux. Välkommen till. (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016. Sid 1
Lär dig mer, repetera dina kunskaper och studera i långsam takt i en liten grupp! Särvux Välkommen till (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016 Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux Sid 1 Välkommen
Läs merSagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer
2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade
Läs merTre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net
Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag
Läs mer