RYMDRESAN LÄRARHANDLEDNING VISUALISERINGSCENTER.SE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RYMDRESAN LÄRARHANDLEDNING VISUALISERINGSCENTER.SE"

Transkript

1 RYMDRESAN LÄRARHANDLEDNING VISUALISERINGSCENTER.SE

2 UTSTÄLLNINGEN RYMDRESAN Välkommen in i vår utställning rymdresan! Här kommer du, med Christer Fuglesang som guide, att få möjligheten att ta en närmare titt på livet ombord på världens i särklass högst belägna arbetsplats den internationella rymdstationen ISS. Du får även följa med Christer på hans långa resa, från den dagen han blev antagen som ESA-astronaut fram till dess att han blev den första svensken i rymden. Med sina, nästan 27 dygn i rymden och fem rymdpromenader är Christer en av de mest meriterade ESAastronauterna hittills och har därmed varit en stor del i världens största forskningsprojekt. Ett projekt som har bidragit med så mycket mer än någon någonsin kunnat hoppas på. Ett besök i utställningen innebär inte enbart ett djupdyk i livet ombord på en rymdstation, utan blir även ett sätt att beröra olika typer av forskning och utveckling av ny teknik. Utställningen innehåller även delar som behandlar fysikaliska fenomen så som fritt fall, men också hur man med hjälp av olika metoder kan skapa de förutsättningar som krävs för att vi människor ska kunna befinna oss på plats i rymden under längre tidsperioder. En miljö där allt från regelbunden träning till kosthållning spelar stor roll. En miljö där allt från påklädning till olika typer av forskning får helt nya dimensioner. Tanken är att du ska kunna använda dig av innehållet för att antingen förbereda dig inför besöket eller som ett material för efterarbetning. Under arbetet med texterna har vi har haft Lgr 11 som stöd för att säkerställa att materialet har relevans i klassrummet. I materialet finns även ett antal arbetsuppgifter som kan användas innan eller efter besöket hos oss. Arbetsuppgifterna är utav mycket varierande svårighetsgrad och kan användas i sin helhet eller bara som en utgångspunkt i undervisningen. I materialet finner du även förslag på fördjupningsläsning. Vi hoppas att du kommer att ha användning av detta material och att det kommer att förstärka ert besök här hos oss. Utställningen Rymdresan och domproduktionen Rymdresan 3D passar utmärkt i naturvetenskaps- och teknikundervisningen, men får även kopplingar till andra ämnen exempelvis matematik och historia och samhällskunskap. Detta material är tänkt som ett stöd för dig som vill besöka vår utställning som en del i din undervisning.

3 DRÖMMEN OM EN RYMDSTATION Idén om bemannade rymdfärder är inget nytt. Redan 1951 presenterade Wehrner von Braun teknisk rådgivare i det amerikanska rymdprogrammet planer på hur en sådan resa skulle kunna gå till rent praktiskt. Med i planerna fanns även visioner om bemannade rymdstationer. Här skulle hela besättningar kunna bo under en längre period. Till rymdstationen skulle det komma farkoster fyllda med mat och andra förnödenheter. Rymdstationen skulle även vara en plats varifrån längre resor ut i rymden skulle ha sin utgångspunkt. Under det tidiga 1950-talet publicerades en stor mängd vetenskapliga artiklar på ämnet. Det publicerades även en stor mängd illustrationer, böcker och TV-serier som tillsammans medförde ett ökat intresse för rymden i allmänhet och rymdresor i synnerhet. Redan under det tidiga 1970-talet blev de första rymdstationerna en realitet. Den allra första rymdstationen den sovjetiska Saljut 1 sköts upp 1971 och var planerad som en testverksamhet för att studera hur människor skulle klara av att befinna sig i rymden under längre tidsperioder. Detsamma var fallet i den första amerikanska motsvarigheten U.S. Skylab. I dessa fall var besättningarna på plats under korta perioden och för en av besättningarna fick resan katastrofala följder. Men de första stegen mot en permanent rymdstation var taget och utvecklingen gick fort framåt. Den första permanenta rymdstationen blev den Sovjetiska MIR. Stationen var bemannad från 1986 fram 2001 då den avsiktligen fick brinna upp vid återinträdet i jordens atmosfär. MIR var inte bara den första permanenta rymdstationen, utan var även den första rymdstationen med ett tydligt forskningssyfte, där bland annat biologi, astrofysik och studier på jordens atmosfär stod i fokus. Verksamheten på MIR blev även en grund att stå på vid utvecklingen av den internationella rymdstationen ISS. 1998, efter många år av internationellt samarbete, lades den första delen av ISS i bana runt jorden. Sedan dess har rymdstationen vuxit successivt och har nu en yta som motsvarar en fotbollsplan. Ombord finns mängder med forskningsutrustning och andra nödvändigheter som gör det möjligt för astronauter att leva ombord under väldigt lång tid. Till rymdstationen transporteras det med jämna mellanrum mat och andra förnödenheter, precis på samma sätt som tanken var under det tidiga 1950-talet. Många av den tidens visioner har redan realiserats, men det finns fortfarande många drömmar att uppfylla.

4 Rymdstationernas historia 1971 sattes den allra första rymdstationen Saljut 1 i omloppsbana kring jorden. Stationen var ungefär 15 m lång och bestod av tre delar att leva, arbeta och träna i. Endast två besättningar kom att resa till Saljut. Den första besättningen fick problem när de skulle docka sitt rymdskepp till rymdstationen och kunde därför inte gå ombord. Besättning nummer två kom att bo på Saljut under 24 dagar, men omkom tragiskt under återinträdet i jordens atmosfär sattes den första och hittills enda amerikanska rymdstationen Skylab 1 i omloppsbana runt jorden. Under uppskjutningen fick rymdstationen svåra skador på bland annat sina solpaneler, vilket ledde till att temperaturen i Skylab höjdes till över 50 grader. Problemet med värmen löste man genom att montera solskydd som gav skugga åt rymdstationen. Den första besättningen bodde sedan på Skylab under 28 dagar. De följande två besättningarna kom att stanna under 59 respektive 84 dagar. Skylab var aldrig tänkt som en permanent rymdstation utan snarare som en experimentverkstad för att undersöka hur kroppen påverkas av en längre vistelse i rymden läggs den sovjetiska rymdstationen MIR i bana kring jorden. MIR var tänkt som en permanent rymdstation och bemannades och byggdes ut under de efterföljande tio åren. På Mir utfördes forskning om bland annat astrofysik och biologi samt studier på jordens atmosfär blev NASA-astronauten Norman Thagard den första amerikan som gick ombord på Mir. Detta markerar starten på ett rysk-amerikanskt samarbete som kan ses som ett viktigt steg i förberedelserna för arbetet med den internationella rymdstationen ISS sätts den första ISS-modulen Zarja i bana kring jorden. Den första besättningen kom att stanna på ISS under fem månader och hade till uppgift att starta upp olika system samt att utföra diverse experiment. ISS har allt sedan dess byggts ut och kan idag jämföras med storleken av en fotbollsplan. ISS På en höjd av 40 mil, synlig för blotta ögat, ligger den internationella rymdstationen ISS i bana runt jorden. ISS är det absolut största internationella forskningssamarbete där den europeiska rymdorganisationen ESA arbetar tillsammans med USA, Ryssland, Japan och Kanada för att driva och utveckla rymdstationen samt all kringorganisation som behövs för att kunna göra arbetet ombord möjligt. ISS tar sig ett varv runt jorden på 90 minuter. Detta innebär att rymdstationen färdas framåt med en hastighet av ungefär åtta kilometer per sekund. Historien om ISS startar redan 1984 när den dåvarande presidenten Ronald Reagan föreslår att man, i samarbete med andra nationer, ska bygga en permanent rymdstation. För att klara av de enorma kostnaderna i projektet startas ett samarbete mellan sammanlagt 14 nationer. Något senare bjuds även Ryssland med i samarbetet. Idag är det sammanlagt 16 nationer USA, ESA (den europeiska rymdstyrelsen där Sverige är en av medlemmarna), Japan och Kanada som tillsammans utvecklar verksamheten på ISS. Tanken var från början att ISS så småningom skulle kunna drivas helt på kommersiell basis, något inte har kommit att hända. Det finns flera anledningar till varför man vill konstruera rymdstationer. De allra första rymdstationerna byggdes för att kunna studera hur människokroppen reagerar på långa vistelser i tyngdlöshet, något som är viktigt vid längre resor i rymden. Detta är något som man fortfarande studerar på ISS. Att studera hur kroppen påverkas av miljön på rymdstationen ger även viktig kunskap om hur till exempel återbildande av muskler fungerar. Detta kan vara avgörande för hur vi behandlar olika muskelsjukdomar här på jorden. Tyngdlösheten på ISS erbjuder även en mycket speciell forskningsmiljö där olika typer av undersökningar, som på jorden skulle störas av jordens dragningskraft, går att utföra på ett kontrollerat sätt. Forskning som kan spela stor roll för vår miljö eller ge effektivare mediciner. Rymdstationens höga höjd gör den

5 dessutom till en unik för att kunna studera till exempel förändringar av miljön på vår egen planet. Den höga höjden gör även att ISS är en perfekt plats för ett teleskop. Den nästan totala avsaknaden av atmosfär gör att det inte finns mycket som begränsar utsikten. Fritt fall ISS befinner sig i bana runt jorden. Med andra ord befinner sig ISS i kontinuerligt fritt fall. Rymdstationen påverkas då inte av några yttre krafter vilket gör att den varken dras in mot jorden eller rör sig ut från jordens yta. Men hur fungerar då fritt fall? Oavsett var vi befinner oss påverkas vi av gravitationen. Jordens gravitation vilken även kallas jordens dragningskraft är anledningen till att vi kan hålla oss kvar här på jorden. Jordens gravitation drar oss hela tiden in mot jordens mitt, och vore det inte för det motstånd marken utgör skulle vi fortsätta att dras längre och längre in mot jordens mitt. Man skulle kunna säga att det blir en slags kamp mellan de krafter som drar oss in mot jorden och de krafter från marken som trycker oss utåt. Så länge dessa krafter är lika stora kommer vi att stå kvar på jordytan. Sovposition på ISS, ur utställningen Rymdresan Även i rymden påverkas vi av jordens dragningskraft. Man måste åka oerhört långt bort för att inte påverkas av jordens dragningskraft, och väl där skulle vi påverkas av andra planeters dragningskraft. För att ISS ska kunna befinna sig i bana runt jorden alltså befinna sig i fritt fall måste det finnas en kraft, riktad ut från joden som motverkar att jordens gravitation dra ISS ner mot jordytan. När dessa två motriktade krafterna är lika stora kommer ISS att hålla sig på samma höjd. Kraften ut från jorden får ISS i och med att den roterar kring jorden. Det är egentligen samma princip som gör att du trycks utåt i en karusell, eller att kläderna i en tvättmaskin trycks utåt vid en centrifugering. Det är storleken på denna kraft som avgör hur ISS bana kommer att se ut och det är ISS hastighet runt jorden som avgör hur stor kraften blir. Om ISS ökar sin hastighet för mycket kommer den utåtriktade kraften att bli för stor i förhållande till jordens dragningskraft. Detta skulle göra att ISS börjar öka i höjd. I själva verket är det så att ISS hela tiden bromsas en aning av den oerhört tunna atmosfär som finns på 40 mils höjd. Detta gör att ISS hela tiden dras en aning in mot jorden och med jämna mellanrum behöver hjälp att ta sig upp på rätt höjd igen.

6 LIVET PÅ ISS Hur ser då livet ut på ISS? För att kunna leva och arbeta i långa perioder krävs en hel del specialanpassningar till det faktum att man hela tiden lever i en tyngdlös miljö. På ISS existerar inget upp eller ner. Här finns inte heller någon klar skillnad på vad som är natt och dag. PERSONLIG HYGIEN Oavsett om man lever på jorden eller på en rymdstation har man samma behov av personlig hygien. För att man ska kunna tvätta sig, borsta tänderna eller gå på toaletten måste vissa saker anpassas för att fungera i mikrogravitation. Eftersom man inte kan duscha på ISS används ett speciellt torrschampo när man ska tvätta håret. Resten av kroppen får man helt enkelt torka av. Många astronauter har med sig ett personligt hygienkit, vilket gör att de kan välja sin egen tandkräm. Att borsta tänderna är förövrigt inget annorlunda än nere på jorden. Eftersom tandkrämen är kladdig sätter den sig fast på tandborsten. Löddret kan man sedan spotta ut i en pappersservett som man sedan slänger. Att gå på toaletten skiljer sig väsentligt från hur det går till på jorden. På grund av tyngdlösheten måste man spänna fast vid toaletten. Själva toaletten funderar lite som en dammsugare som suger ner allt i toaletten. Kissar gör man i en slang. Varje astronaut har sin egen tratt att kissa i. Kisset sugs sedan in i en tank för avloppsvatten, som sen kan renas till dricksvatten igen. TRÄNING En viktig del i astronauternas vardag är träning. Man måste träna eftersom den tyngdlösa miljön medför att muskler tillbakabildas och skelettet tunnas ut. Att styrketräna med vikter skulle inte fungera eftersom allt på ISS är tyngdlöst. Istället har man utvecklat speciella träningsredskap som skapar motstånd med fjädrar eller kolvar. Det finns även en typ av träningscykel som man använder för att träna både muskler och kondition. För att kunna träna måste man spänna fast sig i cykeln så att man inte flyger iväg när man börjar trampa. Själva cykeln har en speciell upphängningsanordning eftersom astronauternas träning annars skulle påverka rymdstationens bana kring jorden. Genom att studera hur astronauternas kroppar svarar på olika typer av träning kan man del förbättra möjligheterna för att klara av längre perioder i rymden, men också ta fram behandlingar mot muskelsjukdomar eller benskörhet. ÄTA För att kunna bo på en rymdstation måste man vara ordentligt förberedd med mycket mat och bra utrustning att laga maten i. Maten måste dessutom vara packad på ett sådant sätt att förpackningarna inte läcker eller förstörs. När man har ätit måste man kunna stuva undan alla tomma förpackningarna på ett bra sätt. Olika typer av mat tillagas på olika sätt. Till vissa rätter tillsätt vatten. Andra rätter äter man som de är. Astronauterna har tillgång till en ugn att värma maten med. Men det finns inget kylskåp ombord, så all mat måste kunna lagras i rumstemperatur. Saker som ketchup och senap finns att tillgå. Det gör även salt och peppar, men det är i flytande form. Om man skulle försöka använda det i sin vanliga form skulle det helt enkelt flyga iväg och riskera att täppa till ventilationen eller hel enkelt hamna i någons öga. Man äter tre gånger per dag. Dietister ser till att astronauterna får i sig tillräckligt med energi och näringsämnen för att klara sig. Hur mycket man behöver äta varierar från person till person. Därför har varje besättningsmedlem sin personliga kost.

7 ARBETE Det finns många uppgifter som måste utföras när man befinner sig i bana runt jorden. Dels handlar det om att utföra experiment och övervaka de experiment som huvudsakligen sköts från jorden. En rymdstation kräver dessutom en del underhåll för att den ska kunna fungera. Astronauterna sköter om, och deltar även i, experiment som handlar om hur deras egna kroppar påverkas av vistelsen på ISS. Generellt sett finns schemaläggs man för åtta timmars sömn, men precis som på jorden händer det att man vaknar och behöver gå på toaletten eller stannar uppe sent och läser. FRITID Livet på ISS består inte enbart av arbete. Besättningsmedlemmarna måste, precis som alla andra, få chansen att slappna av och ha lite roligt. Tiden för fritid är schemalagd, men även under arbetsdagen kan man få roa sig lite. Vissa forskningsprojekt kan involvera vanliga leksaker för att se hur de reagerar i mikrogravitation. En vanlig fritidsysselsättning är att helt enkelt ta en titt ut genom fönstret och betrakta jorden som passerar under dem. Ombord på rymdstationen finns gott om saker att göra. Man kan se på film, läsa, lyssna på musik, spela spel etc. Om inte annat kan man ju träna lite extra. Christer Fuglesang SOVA Det finns några stora skillnader mellan att sova på jorden och i tyngdlöst tillstånd. Eftersom det, i tyngdlöst tillstånd inte finns något upp eller ner kan man sova åt vilket håll som helst. Dock måste man se till att vara fastspänd i sin sovsäck. De astronauter som är på ISS under längre perioder sover i sin egen sovkapsel där det även finns plats att förvara lite personliga saker.

8 FRITT FALL När du åker berg- och dalbana upplever du, precis på toppen av ett krön, fritt fall. Du känner också tydligt hur kroppen påverkas av positiva och negativa g-krafter. Att hoppa studsmatta ger dig också en möjlighet att tydligt uppleva fritt fall och olika typer av acceleration. Precis när du vänder tillbaka efter ett hopp på studsmattan befinner du dig i fritt fall och när studsmattan trycker dig uppåt känner du hur kroppen trycks ihop en aning innan den slungas iväg igen. Föreställ dig nu hur det är att vara på ISS och hela tiden känna dig som på toppen av berg- och dalbanan eller på högsta punkten av ett riktigt högt hopp. MED VÄXTER I RYMDEN De gröna växterna är en enormt viktig resurs här på jorden och kan komma att bli en lika viktig resurs på resor längre ut i universum, där en av de svåra utmaningarna är att lagra mat för ett riktigt långt uppdrag. Här skulle möjligheten att kunna odla, och skörda sin egen mat kunna visa sig vara ovärderlig. Men för att det ska bli möjligt att odla växter i större skala måste vi lära oss mer om hur växter beter sig i en tyngdlös miljö, samt hur vi rent praktiskt ska kunna hantera dem. Bara en sådan enkel sak som att ge växterna vatten är en stor utmaning. När du sitter stilla påverkas din kropp med 1g. I de allra flesta åkattraktionerna på ett tivoli får du känna av krafter på 2g. Det innebär att det känns som om du väger dubbelt så mycket som du gör. Om du åker Balder på Liseberg kommer du att uppleva 4g. Hur mycket väger du i de värsta svängarna? För att träna sig i att vara i tyngdlös miljö tränar astronauterna med parabelflyg, där ett flygplan stiger kraftigt för att sedan sänka sin höjd. Då planet minskar sin höjd upplever passagerarna ca 20 sekunders tyngdlöshet. Med vilken hastighet behöver flygplanet sjunka för att passagerarna ska befinna sig i fritt fall? Under raketuppskjutningen till ISS utsätts astronauterna för enorma g-krafter under lång tid. För att kunna träna på hur man ska klara dessa påfrestningar sätter får astronauterna åka i något som liknar en vanlig centrifug. På vilket sätt påverkas kroppen av de enorma g-krafterna och vari ligger farorna med detta? Den absolut viktigaste biokemiska processen fotosyntesen - på jorden sker i de gröna bladen. Här spelar det bladens klorofyll en avgörande roll. Men vad behövs för att fotosyntesen ska fungera? Nere på jorden har växterna en förmåga att dra upp vatten ur jorden och på så sätt få ut vatten till varje blad. Hur går detta till och kommer det att fortsätta att fungera i en tyngdlös miljö? I en tyngdlös miljö existerar inget upp eller ner. Försök har visat att växten till att börja med växer åt alla möjliga håll för att sedan anpassa sig till miljön och växa i en bestämd riktning. Vilka faktorer är det som styr hur växten fortsätter att växa? Förutom den självklara nyttan att växterna kan användas som näring finns andra stora fördelar med att odla ombord på en rymdfarkost. Vilka skulle dessa kunna vara? Länkar för fördjupningsläsning Länkar för fördjupningsläsning research/#.uhpicazqvjg html stronggravity/

9 I RYMDEN TILLVERKAS KOL I en stjärnas inre pågår fusionsprocesser där lätta grundämnen trycks samman till tyngre grundämnen. I samband med detta frigör otroliga mängder energi som möjliggör bland annat livet på jorden. De riktigt tunga grundämnena kan enbart bildas i stora stjärnexplosioner supernovor. Ett av de mest förekommande grundämnena på jorden är kol. Kol ingår i allt levande och är därför en av grunderna för allt vi är och har omkring oss på jorden. ASTEROIDER - LIVSFARA ELLER RESURS Genom jordens långa historia har jorden drabbats av stora asteroidnedslag, vissa med värre effekt än andra. En av dessa platser där man kan se resultatet av ett större asteroidnedslag är Siljansringen i dalarna. Solsystemet är fullt av asteroider vilka är potentiella faror på vägen den dagen vi ger oss ut på resor till andra planeter. Men hur kommer det sig då att vi hittar kol och andra tunga grundämnen här på jorden? En stjärna genomgår flera olika faser under sin livstid. Solen befinner sig i sin huvudserie, vilket innebär att det är vätefusion som frigör all energi och upprätthåller dess form. Men hur fungerar vätefusion? När det inte längre finns tillräckligt med väteatomer i en stjärnas inre slutar vätefusionen och stjärnan kollapsar under gravitationen. I större stjärnor, där temperaturen och trycket i kärnan är högre, finns det möjligheter för att nya fusionsprocesser ska kunna sättas igång och tyngre grundämnen kan bildas. Hur länge kan denna process fortsätta, och vilka grundämnen kan bildas? De riktigt stora stjärnorna kollapsar i stora supernovor. De ännu större trycks samman till neutronstjärnor. De mest massiva stjärnorna kollapsar till sist till svarta hål. Förklara hur detta går till. Men vad är då en asteroid? Solsystemet är även fullt av mindre stenar: metiorider och mikrometiorider. Ibland kommer några av dessa in i jordens atmosfär. Hur uppfattar vi dessa från jorden? Det finns idag långtgående planer på hur man skulle kunna använda asteroider som en resurs för oss här på jorden. Hur skulle det kunna gå till och vad är det man tror sig kunna hitta? Länkar för fördjupningsmaterial UhpGpKzQvjg Länkar för fördjupningsmaterial

10

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning

Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning SKOLAN OCH UTSTÄLLNINGEN Skolor är välkomna att besöka utställningen på egen hand. Då har läraren ansvaret för sin klass under besöket.

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Ett par av attraktionerna i Kaninlandet är lite äldre. Låt oss titta närmare på ett par av dem:

Ett par av attraktionerna i Kaninlandet är lite äldre. Låt oss titta närmare på ett par av dem: Liseberg - En matematik, fysik och tekniktur 2015 Ann-Marie.Pendrill@fysik.lu.se, tivoli.fysik.org och physics.gu.se/liseberg/ Några artiklar om fysik i nöjesparker (och lekplatser): http://tivoli.fysik.org/english/articles/

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Svenska för dig Läs & diskutera!

Svenska för dig Läs & diskutera! Svenska för dig Läs & diskutera! Med Lgr 11 som utgångspunkt har denna nya spännande serie vuxit fram. Delarna fokuserar på olika moment i svenskämnet för att tillsammans täcka in det centrala innehållet

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Vi rymmer till rymden

Vi rymmer till rymden Lärarhandledning Vi rymmer till rymden Människan i rymden Syftet är att stimulera det intresse för rymd som ofta finns hos eleverna och att ge baskunskap om hur bemannade rymdfärder går till. Att väcka

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Den stora kometjakten

Den stora kometjakten Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Satsa på rymden och en Europa-farkost

Satsa på rymden och en Europa-farkost Satsa på rymden och en Europa-farkost 1. Bakgrund Sverige och övriga europeiska länder står inför flera strategiska beslut som kommer att påverka vår internationella roll under de närmaste 10 till 20 åren.

Läs mer

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt Ann-Marie Pendrill & David Eager Studsmattematte fritt fall och harmonisk svängningsrörelse Studsmattor finns i många trädgårdar och lekplatser. Under studsandet rör man sig huvudsakligen i vertikalled

Läs mer

REDUCERAD GRAVITATION, LITE FETT

REDUCERAD GRAVITATION, LITE FETT Mission X Träna som en Astronaut REDUCERAD GRAVITATION, LITE FETT Lärardelen Introduktion Allteftersom astronauter åker till månen, Mars och längre ändå, blir behovet av balanserade måltider allt viktigare

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez Jag heter Antonio och jag arbetar som tandläkare. En tandläkare hjälper människor med deras tänder. Om du inte går till tandläkaren så kommer du att få hål i tänderna och väldigt ont. Att gå till tandläkaren

Läs mer

Kapitel1 Att vara astronaut

Kapitel1 Att vara astronaut Kapitel1 Att vara astronaut Har du någon gång drömt om att få flyga i rymden? Du skulle kunna titta ner på jorden, eller titta upp och se mer stjärnor än du någonsin skulle kunna se från marken. Och du

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan

Läs mer

Ordlista gravitationen utvecklats praktisk användning blandning

Ordlista gravitationen utvecklats praktisk användning blandning Unit 1.1 4 Introduction Att arbeta på What Internationella is the International rymdstationen Space Station Ordlista ISS är inte bara det största internationella teknikprojektet genom tiderna. Det är också

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

Astronauter på rymdpromenad.

Astronauter på rymdpromenad. Unit 1.1 2 Introduction Att bygga Internationella What is the International rymdstationen Space Station Astronauter på rymdpromenad. Just nu är ISS världens högst belägna byggarbetsplats. Men hur bär man

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

LEVANDE BEN, STARKA BEN

LEVANDE BEN, STARKA BEN Mission X Träna som en Astronaut LEVANDE BEN, STARKA BEN Elevblad Elevens namn Den här lektionen hjälper dig att förstå hur du kan hålla dina ben vid god hälsa och visar dig effekten av reducerad gravitation

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

En ny grundbok för lågstadiet!

En ny grundbok för lågstadiet! Boken om NO 1 3 So/NO 1 3 enligt Lgr 11 En ny grundbok för lågstadiet! Författare är en av Sveriges främsta inspiratörer inom NO: Hans Persson. Boken om NO 1 3 är elevernas första grundbok i biologi, fysik

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

GPS. Robin Rikberg 30029. 16 februari 2009

GPS. Robin Rikberg 30029. 16 februari 2009 GPS Robin Rikberg 30029 16 februari 2009 Innehåll 1 Inledning 1 2 Satellitnavigeringens historia och framtid 1 2.1 Transit.............................. 1 2.2 GPS............................... 1 2.3 GLONASS...........................

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

UTSTÄLLNINGSFAKTA RYMDEN

UTSTÄLLNINGSFAKTA RYMDEN RYMDEN Plötsligt är du ute i den kalla rymden. Här känns allt oändligt stort. Solen lyser svagt som vilken stjärna som helst och jorden syns som en blå planet omgiven av tunn atmosfär. Varför ramlar inte

Läs mer

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105)

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) Detta är ett tillägg till Boken om Fysik och Kemi som täcker in det centrala innehållet i både NO åk 1-3 och fysik 4-6 som handlar om Kraft och rörelse Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) av Hasse Persson

Läs mer

blandad matematik åk 4

blandad matematik åk 4 blandad matematik åk 4 PROBLEMLÖSNING Mellan 1970 och 1980 1. Förr i tiden kunde man åka flygbåt mellan Landskrona-Köpenhamn och Malmö- Köpenhamn. 1974 kostade en enkelbiljett mellan Malmö-Köpenhamn 16

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max. Han har en rymdvarelse, som heter Allan, boende hemma hos sig. En dag står det en bil, från Lokal-teve, utanför Max hus. Man har sett mystiska

Läs mer

Lärarfortbildningar 2010

Lärarfortbildningar 2010 Lärarfortbildningar 2010 Vetenskapens Hus och Naturens Hus Vi bjuder härmed in dig som lärare till flera intressanta fortbildningar i Vetenskapens Hus och Naturens Hus under våren och hösten 2010. Vi erbjuder

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis

Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis Flygplanens utveckling Det första uppgifter om ritningar och flygförsök var av Ibn Firnasi det islamska Spanien år 875. I Europa skissade Leonardo Da Vinci på de första

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Nu åker den till himlen. Vingens utvärdering

Nu åker den till himlen. Vingens utvärdering Nu åker den till himlen Vingens utvärdering 2014/2015 Projekt Bakgrund Under höstens inskolning kunde vi se ett stort intresse för olika slags fordon i barngruppen. Bilder på flygplan och andra fordon

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

TILL MARS ALLA VILL RESA. Redan innan Juri Gagarin blev den första människan MEN HUR SKA VI KOMMA DIT? REPORTAGE

TILL MARS ALLA VILL RESA. Redan innan Juri Gagarin blev den första människan MEN HUR SKA VI KOMMA DIT? REPORTAGE REPORTAGE ALLA VILL RESA TILL MARS MEN HUR SKA VI KOMMA DIT? När kommer människan till Mars? Många vill dit, bland dem det kontroversiella projektet Mars One. Men när kommer någon att lyckas? Katja Lindblom

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 01

LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 01 LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 01 HEJ När du var 11 år, vad var du rädd för då? Vad hände i världen? Vad hände i ditt liv? Berättade

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

UTMANING 2 Kommunikation - utan tekniska hjälpmedel

UTMANING 2 Kommunikation - utan tekniska hjälpmedel UTMANING 2 Kommunikation - utan tekniska hjälpmedel Lärarhandledning: Det här är en rolig och lärorik aktivitet för 4 elever där 2 elever arbetar i en markkontroll och 2 elever är astronauter i en rymdstation.

Läs mer

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28 Energivecka 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen...

Läs mer

Stocksundsskolans Fyror!

Stocksundsskolans Fyror! Stocksundsskolans Fyror! På Stocksundsskolan i Danderyd har vi under några veckor arbetat med Energijakten. Vi har pratat om hur viktigt det är att försöka dra ner på vår energianvändning både hemma och

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

FIRA VIKTIGT DINA. DRÖMMaR. Nå dina mål DRIVKRAFT FOKUSERA LEDARE SKRIV VERKLIGHET RESURSER TRÄNING FRAMGÅNG BRA TYDLIGT MALIN BOSTRÖM

FIRA VIKTIGT DINA. DRÖMMaR. Nå dina mål DRIVKRAFT FOKUSERA LEDARE SKRIV VERKLIGHET RESURSER TRÄNING FRAMGÅNG BRA TYDLIGT MALIN BOSTRÖM RESURSER TRÄNING NÅ LYCKAS DRÖMMaR Ta VERKLIGHET DRIVKRAFT många VILjA Nå dina mål 10 enkla steg till framgång Malin Boström MÅLTAVLA TYDLIGT LEDARE FRAMGÅNG SKRIV INDER HANDLINGSPLAN DINA 10 ENkLA steg

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer