RYMDRESAN LÄRARHANDLEDNING VISUALISERINGSCENTER.SE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RYMDRESAN LÄRARHANDLEDNING VISUALISERINGSCENTER.SE"

Transkript

1 RYMDRESAN LÄRARHANDLEDNING VISUALISERINGSCENTER.SE

2 UTSTÄLLNINGEN RYMDRESAN Välkommen in i vår utställning rymdresan! Här kommer du, med Christer Fuglesang som guide, att få möjligheten att ta en närmare titt på livet ombord på världens i särklass högst belägna arbetsplats den internationella rymdstationen ISS. Du får även följa med Christer på hans långa resa, från den dagen han blev antagen som ESA-astronaut fram till dess att han blev den första svensken i rymden. Med sina, nästan 27 dygn i rymden och fem rymdpromenader är Christer en av de mest meriterade ESAastronauterna hittills och har därmed varit en stor del i världens största forskningsprojekt. Ett projekt som har bidragit med så mycket mer än någon någonsin kunnat hoppas på. Ett besök i utställningen innebär inte enbart ett djupdyk i livet ombord på en rymdstation, utan blir även ett sätt att beröra olika typer av forskning och utveckling av ny teknik. Utställningen innehåller även delar som behandlar fysikaliska fenomen så som fritt fall, men också hur man med hjälp av olika metoder kan skapa de förutsättningar som krävs för att vi människor ska kunna befinna oss på plats i rymden under längre tidsperioder. En miljö där allt från regelbunden träning till kosthållning spelar stor roll. En miljö där allt från påklädning till olika typer av forskning får helt nya dimensioner. Tanken är att du ska kunna använda dig av innehållet för att antingen förbereda dig inför besöket eller som ett material för efterarbetning. Under arbetet med texterna har vi har haft Lgr 11 som stöd för att säkerställa att materialet har relevans i klassrummet. I materialet finns även ett antal arbetsuppgifter som kan användas innan eller efter besöket hos oss. Arbetsuppgifterna är utav mycket varierande svårighetsgrad och kan användas i sin helhet eller bara som en utgångspunkt i undervisningen. I materialet finner du även förslag på fördjupningsläsning. Vi hoppas att du kommer att ha användning av detta material och att det kommer att förstärka ert besök här hos oss. Utställningen Rymdresan och domproduktionen Rymdresan 3D passar utmärkt i naturvetenskaps- och teknikundervisningen, men får även kopplingar till andra ämnen exempelvis matematik och historia och samhällskunskap. Detta material är tänkt som ett stöd för dig som vill besöka vår utställning som en del i din undervisning.

3 DRÖMMEN OM EN RYMDSTATION Idén om bemannade rymdfärder är inget nytt. Redan 1951 presenterade Wehrner von Braun teknisk rådgivare i det amerikanska rymdprogrammet planer på hur en sådan resa skulle kunna gå till rent praktiskt. Med i planerna fanns även visioner om bemannade rymdstationer. Här skulle hela besättningar kunna bo under en längre period. Till rymdstationen skulle det komma farkoster fyllda med mat och andra förnödenheter. Rymdstationen skulle även vara en plats varifrån längre resor ut i rymden skulle ha sin utgångspunkt. Under det tidiga 1950-talet publicerades en stor mängd vetenskapliga artiklar på ämnet. Det publicerades även en stor mängd illustrationer, böcker och TV-serier som tillsammans medförde ett ökat intresse för rymden i allmänhet och rymdresor i synnerhet. Redan under det tidiga 1970-talet blev de första rymdstationerna en realitet. Den allra första rymdstationen den sovjetiska Saljut 1 sköts upp 1971 och var planerad som en testverksamhet för att studera hur människor skulle klara av att befinna sig i rymden under längre tidsperioder. Detsamma var fallet i den första amerikanska motsvarigheten U.S. Skylab. I dessa fall var besättningarna på plats under korta perioden och för en av besättningarna fick resan katastrofala följder. Men de första stegen mot en permanent rymdstation var taget och utvecklingen gick fort framåt. Den första permanenta rymdstationen blev den Sovjetiska MIR. Stationen var bemannad från 1986 fram 2001 då den avsiktligen fick brinna upp vid återinträdet i jordens atmosfär. MIR var inte bara den första permanenta rymdstationen, utan var även den första rymdstationen med ett tydligt forskningssyfte, där bland annat biologi, astrofysik och studier på jordens atmosfär stod i fokus. Verksamheten på MIR blev även en grund att stå på vid utvecklingen av den internationella rymdstationen ISS. 1998, efter många år av internationellt samarbete, lades den första delen av ISS i bana runt jorden. Sedan dess har rymdstationen vuxit successivt och har nu en yta som motsvarar en fotbollsplan. Ombord finns mängder med forskningsutrustning och andra nödvändigheter som gör det möjligt för astronauter att leva ombord under väldigt lång tid. Till rymdstationen transporteras det med jämna mellanrum mat och andra förnödenheter, precis på samma sätt som tanken var under det tidiga 1950-talet. Många av den tidens visioner har redan realiserats, men det finns fortfarande många drömmar att uppfylla.

4 Rymdstationernas historia 1971 sattes den allra första rymdstationen Saljut 1 i omloppsbana kring jorden. Stationen var ungefär 15 m lång och bestod av tre delar att leva, arbeta och träna i. Endast två besättningar kom att resa till Saljut. Den första besättningen fick problem när de skulle docka sitt rymdskepp till rymdstationen och kunde därför inte gå ombord. Besättning nummer två kom att bo på Saljut under 24 dagar, men omkom tragiskt under återinträdet i jordens atmosfär sattes den första och hittills enda amerikanska rymdstationen Skylab 1 i omloppsbana runt jorden. Under uppskjutningen fick rymdstationen svåra skador på bland annat sina solpaneler, vilket ledde till att temperaturen i Skylab höjdes till över 50 grader. Problemet med värmen löste man genom att montera solskydd som gav skugga åt rymdstationen. Den första besättningen bodde sedan på Skylab under 28 dagar. De följande två besättningarna kom att stanna under 59 respektive 84 dagar. Skylab var aldrig tänkt som en permanent rymdstation utan snarare som en experimentverkstad för att undersöka hur kroppen påverkas av en längre vistelse i rymden läggs den sovjetiska rymdstationen MIR i bana kring jorden. MIR var tänkt som en permanent rymdstation och bemannades och byggdes ut under de efterföljande tio åren. På Mir utfördes forskning om bland annat astrofysik och biologi samt studier på jordens atmosfär blev NASA-astronauten Norman Thagard den första amerikan som gick ombord på Mir. Detta markerar starten på ett rysk-amerikanskt samarbete som kan ses som ett viktigt steg i förberedelserna för arbetet med den internationella rymdstationen ISS sätts den första ISS-modulen Zarja i bana kring jorden. Den första besättningen kom att stanna på ISS under fem månader och hade till uppgift att starta upp olika system samt att utföra diverse experiment. ISS har allt sedan dess byggts ut och kan idag jämföras med storleken av en fotbollsplan. ISS På en höjd av 40 mil, synlig för blotta ögat, ligger den internationella rymdstationen ISS i bana runt jorden. ISS är det absolut största internationella forskningssamarbete där den europeiska rymdorganisationen ESA arbetar tillsammans med USA, Ryssland, Japan och Kanada för att driva och utveckla rymdstationen samt all kringorganisation som behövs för att kunna göra arbetet ombord möjligt. ISS tar sig ett varv runt jorden på 90 minuter. Detta innebär att rymdstationen färdas framåt med en hastighet av ungefär åtta kilometer per sekund. Historien om ISS startar redan 1984 när den dåvarande presidenten Ronald Reagan föreslår att man, i samarbete med andra nationer, ska bygga en permanent rymdstation. För att klara av de enorma kostnaderna i projektet startas ett samarbete mellan sammanlagt 14 nationer. Något senare bjuds även Ryssland med i samarbetet. Idag är det sammanlagt 16 nationer USA, ESA (den europeiska rymdstyrelsen där Sverige är en av medlemmarna), Japan och Kanada som tillsammans utvecklar verksamheten på ISS. Tanken var från början att ISS så småningom skulle kunna drivas helt på kommersiell basis, något inte har kommit att hända. Det finns flera anledningar till varför man vill konstruera rymdstationer. De allra första rymdstationerna byggdes för att kunna studera hur människokroppen reagerar på långa vistelser i tyngdlöshet, något som är viktigt vid längre resor i rymden. Detta är något som man fortfarande studerar på ISS. Att studera hur kroppen påverkas av miljön på rymdstationen ger även viktig kunskap om hur till exempel återbildande av muskler fungerar. Detta kan vara avgörande för hur vi behandlar olika muskelsjukdomar här på jorden. Tyngdlösheten på ISS erbjuder även en mycket speciell forskningsmiljö där olika typer av undersökningar, som på jorden skulle störas av jordens dragningskraft, går att utföra på ett kontrollerat sätt. Forskning som kan spela stor roll för vår miljö eller ge effektivare mediciner. Rymdstationens höga höjd gör den

5 dessutom till en unik för att kunna studera till exempel förändringar av miljön på vår egen planet. Den höga höjden gör även att ISS är en perfekt plats för ett teleskop. Den nästan totala avsaknaden av atmosfär gör att det inte finns mycket som begränsar utsikten. Fritt fall ISS befinner sig i bana runt jorden. Med andra ord befinner sig ISS i kontinuerligt fritt fall. Rymdstationen påverkas då inte av några yttre krafter vilket gör att den varken dras in mot jorden eller rör sig ut från jordens yta. Men hur fungerar då fritt fall? Oavsett var vi befinner oss påverkas vi av gravitationen. Jordens gravitation vilken även kallas jordens dragningskraft är anledningen till att vi kan hålla oss kvar här på jorden. Jordens gravitation drar oss hela tiden in mot jordens mitt, och vore det inte för det motstånd marken utgör skulle vi fortsätta att dras längre och längre in mot jordens mitt. Man skulle kunna säga att det blir en slags kamp mellan de krafter som drar oss in mot jorden och de krafter från marken som trycker oss utåt. Så länge dessa krafter är lika stora kommer vi att stå kvar på jordytan. Sovposition på ISS, ur utställningen Rymdresan Även i rymden påverkas vi av jordens dragningskraft. Man måste åka oerhört långt bort för att inte påverkas av jordens dragningskraft, och väl där skulle vi påverkas av andra planeters dragningskraft. För att ISS ska kunna befinna sig i bana runt jorden alltså befinna sig i fritt fall måste det finnas en kraft, riktad ut från joden som motverkar att jordens gravitation dra ISS ner mot jordytan. När dessa två motriktade krafterna är lika stora kommer ISS att hålla sig på samma höjd. Kraften ut från jorden får ISS i och med att den roterar kring jorden. Det är egentligen samma princip som gör att du trycks utåt i en karusell, eller att kläderna i en tvättmaskin trycks utåt vid en centrifugering. Det är storleken på denna kraft som avgör hur ISS bana kommer att se ut och det är ISS hastighet runt jorden som avgör hur stor kraften blir. Om ISS ökar sin hastighet för mycket kommer den utåtriktade kraften att bli för stor i förhållande till jordens dragningskraft. Detta skulle göra att ISS börjar öka i höjd. I själva verket är det så att ISS hela tiden bromsas en aning av den oerhört tunna atmosfär som finns på 40 mils höjd. Detta gör att ISS hela tiden dras en aning in mot jorden och med jämna mellanrum behöver hjälp att ta sig upp på rätt höjd igen.

6 LIVET PÅ ISS Hur ser då livet ut på ISS? För att kunna leva och arbeta i långa perioder krävs en hel del specialanpassningar till det faktum att man hela tiden lever i en tyngdlös miljö. På ISS existerar inget upp eller ner. Här finns inte heller någon klar skillnad på vad som är natt och dag. PERSONLIG HYGIEN Oavsett om man lever på jorden eller på en rymdstation har man samma behov av personlig hygien. För att man ska kunna tvätta sig, borsta tänderna eller gå på toaletten måste vissa saker anpassas för att fungera i mikrogravitation. Eftersom man inte kan duscha på ISS används ett speciellt torrschampo när man ska tvätta håret. Resten av kroppen får man helt enkelt torka av. Många astronauter har med sig ett personligt hygienkit, vilket gör att de kan välja sin egen tandkräm. Att borsta tänderna är förövrigt inget annorlunda än nere på jorden. Eftersom tandkrämen är kladdig sätter den sig fast på tandborsten. Löddret kan man sedan spotta ut i en pappersservett som man sedan slänger. Att gå på toaletten skiljer sig väsentligt från hur det går till på jorden. På grund av tyngdlösheten måste man spänna fast vid toaletten. Själva toaletten funderar lite som en dammsugare som suger ner allt i toaletten. Kissar gör man i en slang. Varje astronaut har sin egen tratt att kissa i. Kisset sugs sedan in i en tank för avloppsvatten, som sen kan renas till dricksvatten igen. TRÄNING En viktig del i astronauternas vardag är träning. Man måste träna eftersom den tyngdlösa miljön medför att muskler tillbakabildas och skelettet tunnas ut. Att styrketräna med vikter skulle inte fungera eftersom allt på ISS är tyngdlöst. Istället har man utvecklat speciella träningsredskap som skapar motstånd med fjädrar eller kolvar. Det finns även en typ av träningscykel som man använder för att träna både muskler och kondition. För att kunna träna måste man spänna fast sig i cykeln så att man inte flyger iväg när man börjar trampa. Själva cykeln har en speciell upphängningsanordning eftersom astronauternas träning annars skulle påverka rymdstationens bana kring jorden. Genom att studera hur astronauternas kroppar svarar på olika typer av träning kan man del förbättra möjligheterna för att klara av längre perioder i rymden, men också ta fram behandlingar mot muskelsjukdomar eller benskörhet. ÄTA För att kunna bo på en rymdstation måste man vara ordentligt förberedd med mycket mat och bra utrustning att laga maten i. Maten måste dessutom vara packad på ett sådant sätt att förpackningarna inte läcker eller förstörs. När man har ätit måste man kunna stuva undan alla tomma förpackningarna på ett bra sätt. Olika typer av mat tillagas på olika sätt. Till vissa rätter tillsätt vatten. Andra rätter äter man som de är. Astronauterna har tillgång till en ugn att värma maten med. Men det finns inget kylskåp ombord, så all mat måste kunna lagras i rumstemperatur. Saker som ketchup och senap finns att tillgå. Det gör även salt och peppar, men det är i flytande form. Om man skulle försöka använda det i sin vanliga form skulle det helt enkelt flyga iväg och riskera att täppa till ventilationen eller hel enkelt hamna i någons öga. Man äter tre gånger per dag. Dietister ser till att astronauterna får i sig tillräckligt med energi och näringsämnen för att klara sig. Hur mycket man behöver äta varierar från person till person. Därför har varje besättningsmedlem sin personliga kost.

7 ARBETE Det finns många uppgifter som måste utföras när man befinner sig i bana runt jorden. Dels handlar det om att utföra experiment och övervaka de experiment som huvudsakligen sköts från jorden. En rymdstation kräver dessutom en del underhåll för att den ska kunna fungera. Astronauterna sköter om, och deltar även i, experiment som handlar om hur deras egna kroppar påverkas av vistelsen på ISS. Generellt sett finns schemaläggs man för åtta timmars sömn, men precis som på jorden händer det att man vaknar och behöver gå på toaletten eller stannar uppe sent och läser. FRITID Livet på ISS består inte enbart av arbete. Besättningsmedlemmarna måste, precis som alla andra, få chansen att slappna av och ha lite roligt. Tiden för fritid är schemalagd, men även under arbetsdagen kan man få roa sig lite. Vissa forskningsprojekt kan involvera vanliga leksaker för att se hur de reagerar i mikrogravitation. En vanlig fritidsysselsättning är att helt enkelt ta en titt ut genom fönstret och betrakta jorden som passerar under dem. Ombord på rymdstationen finns gott om saker att göra. Man kan se på film, läsa, lyssna på musik, spela spel etc. Om inte annat kan man ju träna lite extra. Christer Fuglesang SOVA Det finns några stora skillnader mellan att sova på jorden och i tyngdlöst tillstånd. Eftersom det, i tyngdlöst tillstånd inte finns något upp eller ner kan man sova åt vilket håll som helst. Dock måste man se till att vara fastspänd i sin sovsäck. De astronauter som är på ISS under längre perioder sover i sin egen sovkapsel där det även finns plats att förvara lite personliga saker.

8 FRITT FALL När du åker berg- och dalbana upplever du, precis på toppen av ett krön, fritt fall. Du känner också tydligt hur kroppen påverkas av positiva och negativa g-krafter. Att hoppa studsmatta ger dig också en möjlighet att tydligt uppleva fritt fall och olika typer av acceleration. Precis när du vänder tillbaka efter ett hopp på studsmattan befinner du dig i fritt fall och när studsmattan trycker dig uppåt känner du hur kroppen trycks ihop en aning innan den slungas iväg igen. Föreställ dig nu hur det är att vara på ISS och hela tiden känna dig som på toppen av berg- och dalbanan eller på högsta punkten av ett riktigt högt hopp. MED VÄXTER I RYMDEN De gröna växterna är en enormt viktig resurs här på jorden och kan komma att bli en lika viktig resurs på resor längre ut i universum, där en av de svåra utmaningarna är att lagra mat för ett riktigt långt uppdrag. Här skulle möjligheten att kunna odla, och skörda sin egen mat kunna visa sig vara ovärderlig. Men för att det ska bli möjligt att odla växter i större skala måste vi lära oss mer om hur växter beter sig i en tyngdlös miljö, samt hur vi rent praktiskt ska kunna hantera dem. Bara en sådan enkel sak som att ge växterna vatten är en stor utmaning. När du sitter stilla påverkas din kropp med 1g. I de allra flesta åkattraktionerna på ett tivoli får du känna av krafter på 2g. Det innebär att det känns som om du väger dubbelt så mycket som du gör. Om du åker Balder på Liseberg kommer du att uppleva 4g. Hur mycket väger du i de värsta svängarna? För att träna sig i att vara i tyngdlös miljö tränar astronauterna med parabelflyg, där ett flygplan stiger kraftigt för att sedan sänka sin höjd. Då planet minskar sin höjd upplever passagerarna ca 20 sekunders tyngdlöshet. Med vilken hastighet behöver flygplanet sjunka för att passagerarna ska befinna sig i fritt fall? Under raketuppskjutningen till ISS utsätts astronauterna för enorma g-krafter under lång tid. För att kunna träna på hur man ska klara dessa påfrestningar sätter får astronauterna åka i något som liknar en vanlig centrifug. På vilket sätt påverkas kroppen av de enorma g-krafterna och vari ligger farorna med detta? Den absolut viktigaste biokemiska processen fotosyntesen - på jorden sker i de gröna bladen. Här spelar det bladens klorofyll en avgörande roll. Men vad behövs för att fotosyntesen ska fungera? Nere på jorden har växterna en förmåga att dra upp vatten ur jorden och på så sätt få ut vatten till varje blad. Hur går detta till och kommer det att fortsätta att fungera i en tyngdlös miljö? I en tyngdlös miljö existerar inget upp eller ner. Försök har visat att växten till att börja med växer åt alla möjliga håll för att sedan anpassa sig till miljön och växa i en bestämd riktning. Vilka faktorer är det som styr hur växten fortsätter att växa? Förutom den självklara nyttan att växterna kan användas som näring finns andra stora fördelar med att odla ombord på en rymdfarkost. Vilka skulle dessa kunna vara? Länkar för fördjupningsläsning Länkar för fördjupningsläsning research/#.uhpicazqvjg html stronggravity/

9 I RYMDEN TILLVERKAS KOL I en stjärnas inre pågår fusionsprocesser där lätta grundämnen trycks samman till tyngre grundämnen. I samband med detta frigör otroliga mängder energi som möjliggör bland annat livet på jorden. De riktigt tunga grundämnena kan enbart bildas i stora stjärnexplosioner supernovor. Ett av de mest förekommande grundämnena på jorden är kol. Kol ingår i allt levande och är därför en av grunderna för allt vi är och har omkring oss på jorden. ASTEROIDER - LIVSFARA ELLER RESURS Genom jordens långa historia har jorden drabbats av stora asteroidnedslag, vissa med värre effekt än andra. En av dessa platser där man kan se resultatet av ett större asteroidnedslag är Siljansringen i dalarna. Solsystemet är fullt av asteroider vilka är potentiella faror på vägen den dagen vi ger oss ut på resor till andra planeter. Men hur kommer det sig då att vi hittar kol och andra tunga grundämnen här på jorden? En stjärna genomgår flera olika faser under sin livstid. Solen befinner sig i sin huvudserie, vilket innebär att det är vätefusion som frigör all energi och upprätthåller dess form. Men hur fungerar vätefusion? När det inte längre finns tillräckligt med väteatomer i en stjärnas inre slutar vätefusionen och stjärnan kollapsar under gravitationen. I större stjärnor, där temperaturen och trycket i kärnan är högre, finns det möjligheter för att nya fusionsprocesser ska kunna sättas igång och tyngre grundämnen kan bildas. Hur länge kan denna process fortsätta, och vilka grundämnen kan bildas? De riktigt stora stjärnorna kollapsar i stora supernovor. De ännu större trycks samman till neutronstjärnor. De mest massiva stjärnorna kollapsar till sist till svarta hål. Förklara hur detta går till. Men vad är då en asteroid? Solsystemet är även fullt av mindre stenar: metiorider och mikrometiorider. Ibland kommer några av dessa in i jordens atmosfär. Hur uppfattar vi dessa från jorden? Det finns idag långtgående planer på hur man skulle kunna använda asteroider som en resurs för oss här på jorden. Hur skulle det kunna gå till och vad är det man tror sig kunna hitta? Länkar för fördjupningsmaterial UhpGpKzQvjg Länkar för fördjupningsmaterial

10

Lärarhandledning Rymdresan

Lärarhandledning Rymdresan Lärarhandledning Rymdresan Utställningen är producerad av Visualiseringscenter C i Norrköping. Syfte För att eleverna ska ta del av rymdutställningen på ett aktivt sätt och få större förståelse för rymdforskningen

Läs mer

Lärarhandledning Rymdresan

Lärarhandledning Rymdresan Lärarhandledning Rymdresan Utställningen är producerad av Visualiseringscenter C i Norrköping. Syfte Att eleverna ska ta del av rymdutställningen på ett aktivt sätt och få större förståelse för rymdforskning

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,

Läs mer

MITT I RYMDEN. Lärarhandledning

MITT I RYMDEN. Lärarhandledning MITT I RYMDEN Lärarhandledning 1 Gör en resa ut i rymden och upptäck hur det är att bo, leva och jobba på en rymdstation. Hur gör astronauterna när de går på toaletten och varför är de fastspända när de

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET 2003-05-31 PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET av Gabriel Jonsson Figur 1 Möjlig framtida marsraket enligt NASA Uppsats inom kursen Astronomi B, 5p Institutionen för fysik, Umeå Universitet Lärare:

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Minifakta om resor i rymden

Minifakta om resor i rymden TROELS GOLLANDER SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att resa i rymden. Hur länge har vi kunnat resa ut i rymden? Hur snabbt går det att åka till Mars och kan man bo i rymden?

Läs mer

Från väskor till rymden????

Från väskor till rymden???? Från väskor till rymden???? Hur kan ett projekt börja med väskor och sluta med rymden? Clara och Emilia började designa och klippa väskor av papper. Flera barn nappade på idén, väskproduktionen tog fart.

Läs mer

Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning

Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning SKOLAN OCH UTSTÄLLNINGEN Skolor är välkomna att besöka utställningen på egen hand. Då har läraren ansvaret för sin klass under besöket.

Läs mer

Månen. Månen i perigeum, Kalifornien

Månen. Månen i perigeum, Kalifornien Månen Månen i perigeum, Kalifornien Hur kan månen lysa? Allmänt om månen Månen bildades för över 4 miljarder år sedan. En jättestor planet krockade med vår jord som då var en glödande klump. Kollisionen

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY)

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) t(s) FRITT FALL Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man

Läs mer

Vi rymmer till rymden

Vi rymmer till rymden Lärarhandledning för Vi rymmer till rymden Syfte med boken Syftet är att stimulera det intresse för rymd som ofta finns hos eleverna och att ge baskunskap om hur bemannade rymdfärder går till. Att väcka

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen

Läs mer

Svenska för dig Läs & diskutera!

Svenska för dig Läs & diskutera! Svenska för dig Läs & diskutera! Med Lgr 11 som utgångspunkt har denna nya spännande serie vuxit fram. Delarna fokuserar på olika moment i svenskämnet för att tillsammans täcka in det centrala innehållet

Läs mer

Ett par av attraktionerna i Kaninlandet är lite äldre. Låt oss titta närmare på ett par av dem:

Ett par av attraktionerna i Kaninlandet är lite äldre. Låt oss titta närmare på ett par av dem: Liseberg - En matematik, fysik och tekniktur 2015 Ann-Marie.Pendrill@fysik.lu.se, tivoli.fysik.org och physics.gu.se/liseberg/ Några artiklar om fysik i nöjesparker (och lekplatser): http://tivoli.fysik.org/english/articles/

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Vattenresan. Följ med Sara, Roger och Bettan på ett riktigt blött äventyr!

Vattenresan. Följ med Sara, Roger och Bettan på ett riktigt blött äventyr! Vattenresan. Följ med Sara, Roger och Bettan på ett riktigt blött äventyr! Det är en solig dag i Västerås, och vattnet skvalpar runt i Mälaren. Men vänta, titta där! På ett blad som flyter i vattnet sitter

Läs mer

Hur kan en fallskärm flyga?

Hur kan en fallskärm flyga? Umeå Universitet Institutionen för fysik Hur kan en fallskärm flyga? Vardagsmysterier förklarade 5p Sommarkurs 2006 Elin Bergström Inledning En fallskärm finns till för att rädda livet på den som kastar

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Huvudnyheterna den 25 november 2016 handlade om:

Huvudnyheterna den 25 november 2016 handlade om: ARBETSBLAD PRODUCENT: KRISTOFER CARLSSON PROJEKTLEDARE: MIA BISANDER BESTÄLLNINGSNUMMER: 104656TV9 LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 25 NOVEMBER Lilla Aktuellt skola och Lilla Aktuellt teckenspråk är ett

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Vi rymmer till rymden

Vi rymmer till rymden Lärarhandledning Vi rymmer till rymden Syfte med boken Syftet är att stimulera det intresse för rymd som ofta finns hos eleverna och att ge baskunskap om hur bemannade rymdfärder går till. Att väcka elevernas

Läs mer

LÄRVUX kurser 2015/2016

LÄRVUX kurser 2015/2016 Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

Ett svävande forskningslaboratorium

Ett svävande forskningslaboratorium Unit 1 1.1 Vad Introduction är den Internationella What is the rymdstationen International för Space något? Station Den Internationella rymdstationen. Rymdstationen är som ett stort pussel När stationen

Läs mer

REDUCERAD GRAVITATION, LITE FETT

REDUCERAD GRAVITATION, LITE FETT Mission X Träna som en Astronaut REDUCERAD GRAVITATION, LITE FETT Lärardelen Introduktion Allteftersom astronauter åker till månen, Mars och längre ändå, blir behovet av balanserade måltider allt viktigare

Läs mer

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning). STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när

Läs mer

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:

Läs mer

Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy)

Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy) Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy) Fritt Fall Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när

Läs mer

Rymdresan. Kapitel 1. Äventyret börjar

Rymdresan. Kapitel 1. Äventyret börjar Rymdresan Kapitel 1 Äventyret börjar Det här är Gusten han är 13år gammal och gillar vinter sport. Och han är lång och har väldigt långt hår. Och hans familj ska åka och bo i ett Hotell i Stockholm. Och

Läs mer

Kapitel1 Att vara astronaut

Kapitel1 Att vara astronaut Kapitel1 Att vara astronaut Har du någon gång drömt om att få flyga i rymden? Du skulle kunna titta ner på jorden, eller titta upp och se mer stjärnor än du någonsin skulle kunna se från marken. Och du

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Varför bar Fuglesang blöjor? Allt du vill veta om rymden

Varför bar Fuglesang blöjor? Allt du vill veta om rymden Varför bar Fuglesang blöjor? Allt du vill veta om rymden Carsten Ryytty varför bar Fuglesang blöjor? Allt du vill veta om rymden Ordalaget Bokförlag Ordalaget Bokförlag Box 17018 167 17 Bromma Tel 08-808848

Läs mer

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt Ann-Marie Pendrill & David Eager Studsmattematte fritt fall och harmonisk svängningsrörelse Studsmattor finns i många trädgårdar och lekplatser. Under studsandet rör man sig huvudsakligen i vertikalled

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Vi rymmer till rymden

Vi rymmer till rymden Lärarhandledning Vi rymmer till rymden Människan i rymden Syftet är att stimulera det intresse för rymd som ofta finns hos eleverna och att ge baskunskap om hur bemannade rymdfärder går till. Att väcka

Läs mer

Resa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola

Resa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola Resa med barn Ja, Joanna, det här är den sista dagen för mig innan semestern. Ska du åka på semester snart? Ja, jag jobbar en vecka till men sen ska jag resa ganska mycket. Och vi kommer både att åka båt

Läs mer

Kraft och rörelse åk 6

Kraft och rörelse åk 6 Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

VISUALISERING LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5

VISUALISERING LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5 VISUALISERING LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5 Först av allt vill vi passa på att hälsa dig välkommen till oss här på Visualiseringscenter C. Vi är glada över att kunna ta emot er här på plats, för att få ge

Läs mer

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105)

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) Detta är ett tillägg till Boken om Fysik och Kemi som täcker in det centrala innehållet i både NO åk 1-3 och fysik 4-6 som handlar om Kraft och rörelse Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) av Hasse Persson

Läs mer

Coriolis-effekter. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den.

Coriolis-effekter. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den. Coriolis-effekter Christian Karlsson Uppdaterad: 131030 Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den. christian.karlsson@ckfysik.se Om bildsekvenserna För att

Läs mer

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

MEKANIKENS GYLLENE REGEL MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade

Läs mer

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi (Rymdresan) Swessy är en helt vanlig kille på 13 år som bor i Gotland. Mina kompisar Ebba, Kevin, Wilma och Pontus. Jag tänkte fråga dem om de var ensamma någon kväll. Och det blev då den 12/3 2015 sen

Läs mer

Innehåll: Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben. Nyhetsbrev oktober Referenslärare sökes!

Innehåll: Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben. Nyhetsbrev oktober Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben Innehåll: Nyhetsbrev oktober 2016 Referenslärare sökes! LÄRARFORTBILDNINGAR PÅ GÅNG Kromatografi Prova-på-programmering Mineral och bergarter

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

Tänk dig ett biljardklot på ett biljardbord. Om du knuffar till klotet, så att det sätts i rörelse, vad kallas knuffen då?...

Tänk dig ett biljardklot på ett biljardbord. Om du knuffar till klotet, så att det sätts i rörelse, vad kallas knuffen då?... MÅL med arbetsområdet När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall. ge exempel på krafter som påverkar

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: - Namn: Peggy norman Resa: Transylvanien Datum: 7 juli 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

Tentamen Fysikaliska principer

Tentamen Fysikaliska principer Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm NFYA02/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 15 januari 2016 8:00 12:00 Tentamen består

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

Rutschebanen - Fart och matematik med nöjesparkens populäraste attraktion

Rutschebanen - Fart och matematik med nöjesparkens populäraste attraktion Uppgiftsblad Attraktioner: Ta med: Måttband Eftersom både är Tivolis äldsta och mest populära attraktion tycker vi den ska få en alldeles egen uppgift. Den första frågan är därför också: Hur gammal är

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

En rundvandring i rymden

En rundvandring i rymden En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa

Läs mer

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,

Läs mer

Einstein's svårbegripliga teori. Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's svårbegripliga teori. Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's svårbegripliga teori Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den Speciella relativitetsteorin, Allmänt Einsten presenterade teorin 1905 Teorin gäller

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez Jag heter Antonio och jag arbetar som tandläkare. En tandläkare hjälper människor med deras tänder. Om du inte går till tandläkaren så kommer du att få hål i tänderna och väldigt ont. Att gå till tandläkaren

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors

Läs mer

Satsa på rymden och en Europa-farkost

Satsa på rymden och en Europa-farkost Satsa på rymden och en Europa-farkost 1. Bakgrund Sverige och övriga europeiska länder står inför flera strategiska beslut som kommer att påverka vår internationella roll under de närmaste 10 till 20 åren.

Läs mer

Skruttans badträning

Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan måste varje vecka gå till sjukhuset för att träna i den stora

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Ordlista gravitationen utvecklats praktisk användning blandning

Ordlista gravitationen utvecklats praktisk användning blandning Unit 1.1 4 Introduction Att arbeta på What Internationella is the International rymdstationen Space Station Ordlista ISS är inte bara det största internationella teknikprojektet genom tiderna. Det är också

Läs mer