Februari Kommunbeskrivning för Motala kommun Översiktlig planering 2012

Transkript

1 Kommunbeskrivning för Motala kommun Översiktlig planering

2 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 6 Utbildning - nivå och studieresultat Sysselsättning Antal sysselsatta Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen Arbetsmarknad Näringsliv Kommunikationer Kommunikationsstruktur Bilanvändning Pendling Att bo, verka och besöka kommunen - tillgängligt utbud Bostadsmarknad Serviceutbud Utbildningsutbud Kultur- och fritidsutbud Omgivande lokalmiljö Klimatpåverkande utsläpp Folkhälsa Källor... 54

3 Inledning I denna kommunbeskrivning ges en samlad faktapresentation rörande aktuella förhållanden i kommunen. En kontinuerlig uppdatering av materialet kommer att ske. En kommun har tre huvudroller: 1) som servicegivare, 2) som hemort för sina invånare och sitt näringsliv samt 3) som en del av en större geografisk helhet (region, län, land, kontinent). Rollerna går i varandra. Kommunbeskrivningens upplägg tar i första hand sin utgångspunkt i kommunens roll som hemort för sina invånare och sitt näringsliv. I rapporten presenteras faktainformation om befolkning och näringsliv i kommunen. Beskrivningen tangerar även kommunens roll som servicegivare och som del av en större geografisk helhet genom att på en övergripande nivå ge en bild av det utbud som finns tillgängligt för invånarna ( lokalt såväl som regionalt). Genom att ta fram likartade uppgifter för samtliga kommuner i regionen kan kommunens roll i det större geografiska sammanhanget (regionen) tydliggöras. Jämförelser möjliggörs liksom potentiella synkroniserings- och effektiviseringsmöjligheter i fråga om att kunna erbjuda medborgare och näringsliv ett varierat utbud av möjligheter. Det faktum att kommunen är en del av en större geografisk helhet gör också att vissa frågor kräver strategisk planering och utveckling på fler nivåer än den lokala. Arbetet med att ta fram statistik och andra uppgifter har pågått under 2008 och I och med att det under hela perioden förts en diskussion mellan kommunerna och regionförbundet Östsam över vilken statistik som har varit intressant att ta med i kommunbeskrivningen har processen med att ta fram detta dokument varit ganska utdragen. Till följd av detta är en del av statistiken som finns i dokumentet inte den nyaste statistiken som finns tillgänglig. I de allra flesta fallen är detta av underordnad betydelse oftast förekommer inga stora förändringar från ett år till ett annat. Kommunbeskrivningen är ett samlat underlag för analys, strategisk planering och utveckling. Den ger också underlag för den kommunala verksamhetsplaneringen. 2

4 Befolkning Detta inledande kapitel handlar om Motalas befolkning, åldersstrukturen, befolkningsutveckling, in- och utflyttare, samt en prognos för befolkningsutvecklingen fram till år Storlek och sammansättning En kommuns ålderssammansättning är av stor betydelse för kommunens utvecklingsförutsättningar och ekonomi. En positiv befolkningsutveckling och bra fördelning mellan åldersgrupperna ger förutsättningar för en positiv utveckling. Motala kommun är den tredje största kommunen i Östergötlands län med en befolkning på totalt personer. Storleksmässigt efter Motalas kommun följer Mjölby kommun med personer. I denna rapport jämförs Motala kommun med Mjölby kommun och även med Vadstena kommun. I Vadstena bor personer. Sedan år 2011 har Mjölbys befolkning ökat medan både Motala och Vadstenas har minskat. Motala är Sveriges 55:e kommun i storlek och ligger nära rikets befolkningsmässiga centrum, år 2011 var det den 50:e kommunen. Befolkningstäthet är i Motala 42,5 invånare/km2, Mjölby 47,9 invånare/km2 och Vadstena 40,3 invånare/km2. Motala har en normal befolkningsstruktur sett till en kommun av sin storlek med avsaknad av högskola/universitet och befolkningsstrukturen följer rikets och regionens struktur i stort. Motala har framför allt underskott av unga människor i åldern år i förhållande till länet, men även sett till hela riket. Även andelen barn upp till 13 år visar ett mindre underskott. Åldersgruppen efter 40-årsåldern är något överrepresenterade men ser i stort sett ut som resten av länet och riket med några få enstaka undantag. Sammansättningen efter etnisk bakgrund är typisk för mindre kommuner. Sammanlagt 13 procent av Motalas befolkning har utländsk bakgrund. Norrköping har den högsta andelen i länet med 20 procent. Vadstena och Mjölby har vardera åtta procent. 3

5 Befolkningspyramid, 2011 Diagram 1: Diagrammet visar åldersstrukturen i Motala kommun efter 1-årsklasser, fördelat på män och kvinnor. Befolkningspyramiden avser data från den sista december Motala har en typisk befolkningspyramid för något mindre kommuner. Basen i pyramiden är smal då barn i åldrarna noll till tolv år är få med sammanlagt ca 400 i varje årskull. Antalet barn i högstadie- och gymnasieåldrarna är många. Detta beror på babyboomen år då många i den stora sextiotalisgenerationen fick barn. Få personer i åldrarna 21 till 35 år ger pyramiden en smal midja. 4

6 Befolkningspyramid relativa tal, 2011 Diagram 2: Åldersstrukturen i Motala år 2011 jämfört med Östergötlands län och riket. Motala har en normal befolkningsstruktur sett till en kommun av sin storlek med avsaknad av högskola/universitet. Befolkningsstrukturen följer rikets och regionens struktur i stort. Motala har framför allt underskott av unga människor i åldern år i förhållande till länet, men även riket. Även andelen barn upp till 13-årsålder visar ett mindre underskott. Det finns ett större antal äldre yrkesverksamma i åldern år samt fler kvinnor i åldern år än i resten av Östergötland men även sett till hela riket. Motalas befolkningspyramid liknar Mjölbys och Finspångs kommun med något lägre andel personer i åldrarna år och något högre andel i de äldre åldersgrupperna. Befolkning efter etnisk bakgrund, 2011 Diagram 3: Befolkningen i Motala efter födelsebakgrund år Tre procent av motalaborna har föräldrar som båda är födda utomlands. Dessa tillsammans med dem som är födda utomlands brukar kallas personer med utländsk bakgrund. Andelarna 5

7 födda i Norden, födda i övriga Europa och utanför Europa är ungefär lika stora. Personer med utländsk bakgrund utgör 13 procent av befolkningen i kommunen. Det är mer än i Vadstena och i Mjölby som båda har åtta procent vardera. Personer med utländsk bakgrund väljer i högre grad att bosätta sig i de större kommunerna i Östergötland. I Östergötlands län har Norrköping störst andel personer med utländsk bakgrund, 20 procent. Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning Befolkningen i Motala minskade mellan år 1980 och år 1985, men utvecklingen vändes till en kraftig tillväxt fram till år Tillväxten var närmare personer och folkmängden nådde en toppnotering 1995 på invånare. Motala har under de senaste tio åren haft stabila befolkningssiffror med runt invånare. Immigrationsöverskottet har varit positivt. Inrikesflyttningsöverskottet har varierat kraftigt och samvarierar med befolkningsförändringen. Befolkningsutvecklingen i Motala är starkt beroende av ett positivt flyttningsnetto. Enligt kommunens egen befolkningsprognos beräknas befolkningen öka, infrastrukturprojekten riksväg 50 och dubbelspåret förväntas bidra till den positiva befolkningsutvecklingen. Inom den kommande 10-årsperioden kommer befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna att minska medan antalet pensionärer ökar. År 2011 föddes 223 pojkar och 183 flickor, vilket motsvarar ett barn per 103 invånare. Motalas kommun har färre antal födda, än länet som har ett barn per 90 invånare. Befolkning i 10-årsklasser i kommunen Totalt Källa SCB Tabell 1: Tabellen visar antalet invånare i Motalas kommun uppdelat i tioårs klasser för åren Motalas kommun har under tioårsperioden varit stabil med runt invånare, åldersgrupperna har under åren varierat ytterst lite. Åldersgruppen år är den grupp som minskat mest, år 2010 är det ca personer 6

8 färre i gruppen än det var år Gruppen som ökat mest är år som under tioårsperioden varje år ökat med ca tre procent, vilket ger en sammanlagd ökning på 36%. Även grupperna år, år och 90+ har ökat. Generellt minskar de yngre grupperna och de äldre grupperna ökar. Motala kommun och Vadstena kommun har år 2011 endast något mindre befolkning än de hade år Befolkningssiffror för Motala kommun har förändrats marginellt från år till år men har under de senaste 40 åren varit stabila. I jämförelse har Vadstena haft en långsamt minskande befolkning under de senaste åren. Befolkningsutveckling och framskrivning Diagram 4: Befolkningsutveckling från år samt framskrivning till år 2020 enligt SCB och kommunens egna. Ända sedan år 1980 har Motala kommun haft runt invånare. Befolkningen minskade med 600 personer mellan år 1980 och år 1985, men utvecklingen vändes till en kraftig tillväxt fram till år Befolkningen har sedan minskat med personer från denna toppnivå. Befolkningsframskrivningen från SCB bygger på att födelsetal, inflyttningar m.m. följer samma mönster som det gjort under en tioårsperiod. Denna framskrivning pekar på att befolkningen kommer att fortsätta vara stabil runt invånare. I kommunens egen framskrivning förväntas befolkningen öka mer än SCB:s prognos. Skillnaden beror på att kommunen har satt ett politiskt mål för sin befolkningstillväxt och tagit hänsyn till kommande samhällsförändringar som infrastrukturprojekten riksväg 50 och dubbelspåret som förväntas bidra till en positiv befolkningsutveckling. 7

9 Befolkningsutveckling och framskrivning efter åldersklasser Diagram 5: Befolkningsutveckling i olika åldersklasser år samt förväntad framskrivning till år 2020 enligt SCB. I dagens befolkning är det få personer som är mellan år, vilket beror på de låga födelsetalen på 1930-talet. Framöver kommer detta att ändras och de stora barnkullar som föddes efter andra världskriget kommer år 2020 vara i åldrarna år. År 2011finns invånare i arbetsför ålder, mellan år. År 2020 förväntas denna grupp vara runt personer. Samtidigt förväntas åldersgrupperna över 65 år växa från till ca personer, dvs. med ca personer. Försörjningskvoten förväntas därför sjunka och färre personer förväntas försörja en större andel personer som inte arbetar. Antalet barn och ungdomar förväntas minska något. När den stora gruppen 40-talister går i pension ger det utrymme för unga människor att etablera sig på arbetsmarknaden. Befolkningsutveckling efter födelseöverskott och nettoflyttning Diagram 6: Årlig befolkningsförändring i Motala åren Befolkningsförändringen består av immigrationsnetto, inrikes flyttningsnetto och födelsenetto. Immigrationsnetto är invandrare minus utvandrare. Inrikes flyttningsnetto är inflyttade minus utflyttade över kommungräns. Födelsenetto är födda minus avlidna. Vertikalaxeln visar antalet personer. Under tioårsperioden har kommunens befolkningsförändring pendlat runt noll med plus/minus 100 personer. 8

10 Antal inflyttare till kommunen har under tioårsperioden varit positiv med fler inflyttare än utflyttare men sedan år 2009 är trenden sjunkande. År 2011 flyttade totalt personer till och ifrån Motala kommun, vilket ger en nettoinflyttning på -72 personer dvs. det var fler som flyttade ut ifrån kommunen. Födelsenettot var negativt fram till år 2009 men år 2010 fick kommunen för första gången på tio år en naturlig befolkningsökning då det var fler som föddes än som avled. År 2011 är födelseöverskottet negativt. Immigrationsnettot och födelsenettot följer varandra. Inrikes flyttningsnettot har varierat kraftigt och samvarierar med befolkningsförändringen. Befolkningsförändringen härrör från ett underskott av inflyttare gentemot utflyttare samt från födelsenetto med fler döda än födda. Befolkningsutvecklingen i Motala är starkt beroende av ett positivt flyttningsnetto. In- och utflyttare till kommunen efter ålder och kön, genomsnitt per år de senaste fem åren, 2011 Diagram 7: Genomsnitt antal in- och utflyttade till Motala kommun uppdelat på olika åldersgrupper år Den enda åldersgruppen där Motala kommun har fler utflyttare än inflyttare är i åldrarna år. Detta visar bakgrunden till underskottet av invånare mellan 20 och 29 år som visades i befolkningspyramiden. Underskottet hänger delvis ihop med högskole- och universitetsstudier. Arbetsmarknaden påverkar antalet in- och utflyttningar då personer som är arbetslösa i större utsträckning flyttar än personer som har en sysselsättning. Om personer arbetspendlar ökar sannolikheten för flytt. Bland gifta och sambo minskar sannolikheten för flytt med ålder samt om det finns hemmavarande barn. Motala har en stor nettoutflyttning till Linköping och relativt stor till Norrköping. Nettoinflyttningen är stor från Vadstena. Enligt undersökningen Utvecklingsplan Motala, Resultat av enkätundersökning inflyttning Motala kommun år 2012 gjord av studenter vid Linköpings universitet i samarbete med kommunen kommer inflyttare till kommunen främst ifrån Östergötland. Linköping är den kommun flest inflyttare kommer ifrån. Närheten till vatten är en av de faktorer som haft stor betydelse för beslutet att flytta till Motala. 9

11 Befolkningspyramid, framskrivning till 2020 Diagram 8: Befolkningspyramid för Motala kommunframskrivning av befolkningsutvecklingen år Denna prognos bygger på SCB:s framskrivning och tar inte hänsyn till kommunens egen framskrivning. Pyramiden visar en åldrande befolkning i Motala med en smal midja för gruppen åringar. Östsams rapport Östgötarnas åldrande visar att en 20-procentig ökning av invånare över 65 år kommer att vara uppnådd år Det kommer att finnas ungefär lika många män som kvinnor i de äldsta åldersgrupperna. Utbildning - nivå och studieresultat Utbildningsnivån bland östgötarna har ökat stadigt under den senaste 20-årsperioden. Framför allt ökar andelen med eftergymnasial utbildning i Östergötland men även andelen med gymnasiet som högsta utbildningsnivå ökar. I Östergötland är det förhållandevis stor rörlighet på gymnasieeleverna. Läsåret 2010/11 hade Motala ca 70 procent av gymnasieeleverna på en skola i den egna kommunen. Enbart Linköping och Norrköping hade högre andel medan alla andra kommuner i länet hade lägre andel. I diagrammen nedan redovisas utbildningsnivån i Motala kommun samt resultat från grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningsnivå i kommunen Utbildningsnivån i kommunen är relativt låg, endast 26 procent har eftergymnasial utbildning, ungefär 10 procent lägre än både i länet och i riket. I Vadstena har kvinnorna högre utbildningsnivå jämfört med Motala. Motala har genom tiderna haft många industrier som gett sysselsättning utan krav på högre utbildning. Det har lett till att många börjat arbeta tidigt i livet utan att gå vidare till högre studier. Enligt skolverkets rapport Studieresultat och social bakgrund av Britt Hallerdt 1995 finns det samband mellan föräldrars utbildningsnivå och barns studieresultat i skolan. Det påverkar betygen och val av fortsatta studier. 10

12 Kvinnorna i Motala har högre utbildningsnivå än männen. Det kan bero på att de kvinnodominerade yrkena som sjuksköterskor, lärare och förskolelärare kräver eftergymnasial utbildning. Personer med utländsk bakgrund har lika stor andel eftergymnasial utbildningsnivå som personer med svensk bakgrund men lägre andel med gymnasial utbildningsnivå. Utbildningsnivå, befolkning år, 2011 Diagram 9: Diagrammet visar utbildningsnivå för åldrarna år. I Motala kommun har 56 procent gymnasial utbildning som den högsta utbildningsformen, följt av eftergymnasial utbildning med 26 procent. Varje år ökar utbildningsnivån då de äldre som lämnar gruppen i större utsträckning har lägre utbildningsnivå än de som kommer in i åldersgruppen. Motala kommun har liksom övriga mindre kommuner i Östergötland en lägre utbildningsnivå än länsgenomsnittet. Utbildningsnivå efter kön, befolkning år, 2011 Diagram 10: Diagrammet visar utbildningsnivå för åldrarna år uppdelat på män och kvinnor. Utbildningsnivån skiljer sig kraftigt mellan könen, kvinnor är mer välutbildade än männen. 11

13 Av kvinnorna har 31 procent eftergymnasial utbildning, av männen 21 procent. För yrken där kvinnorna dominerar, såsom lärare och sjuksköterskor finns det krav på högre utbildning. Utbildningsnivå efter etnisk bakgrund, befolkningen år, 2011 Diagram 11: Utbildningsnivån för personer med svensk respektive utländsk bakgrund i åldern år. Lika stor andel med svensk bakgrund som utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning, 26 procent. Större andel personer med utländsk bakgrund har förgymnasial utbildning, jämfört personer med svensk bakgrund. Bland utrikesfödda finns en större andel som saknar uppgifter om utbildningsnivå. I denna grupp finns personer som helt saknar formell utbildning eller endast har en kort skolgång, men det finns också personer som inte har kunnat styrka den utbildning de faktiskt har. Resultat från grundskola och gymnasieskola Genom den nya gymnasieformen år 2011 ökade behörighetskraven till gymnasieskolan. Det medför att statistiken inte är helt jämförbar med tidigare år. Alla uppgifter i avsnittet gäller elever folkbokförda i Motala kommun, oavsett studieort. År 2011 har andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan samt övergångsfrekvensen till gymnasiet i Motala kommun ungefär samma fördelning som Östergötland och riket. Andelen elever bosatta i kommunen som är behöriga till gymnasieskolan har sedan år 2007 minskat år för år. 12

14 Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen, 2011 Diagram 12: Resultat från grundskolan för elever folkbokförda i Motala kommun år År 2011 skärptes intagningskraven till gymnasiet. Eleven måste vara godkänd i minst åtta ämnen för att läsa på ett yrkesprogram och minst tolv ämnen för högskoleförberedande program. Tidigare räckte det att vara godkänd i matematik, engelska och svenska. År 2011 är andelen elever behöriga till gymnasieskolan nere på ca 84 procent. I tidigare rapport med statistik från år 2007 var andelen över 90 procent, däremot var övergångsfrekvensen till gymnasieskolan densamma, 89 procent. Den låga andelen beror delvis på att ett fåtal elever i antal kan ge stort utslag i andel. Enligt Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket visar utvärderingar att elever idag lär sig mindre i skolan vilket även syns i betygen. Att minska frånvaron och se till att de elever som behöver får särskilt stöd är en nyckelfråga enligt intervjun, Fler än någonsin saknar gymnasiebehörighet av Ulrika Zaccheus Det är större andel som går vidare till gymnasiestudier än som har behörighet till gymnasieskolan. Detta kan bero på att elever läser upp sina betyg på komvux under sommaren men att betygen registreras i databasen vid vårterminens slut. Det kan även vara så att skolor tar in elever även om de inte är behöriga för att kunna fylla de platser som finns. 13

15 Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen Diagram 13: Utveckling av resultat från grundskolan för elever bosatta i Motala kommun, Andelen behöriga till gymnasieskolan har varierat mellan åren. Detta beror delvis på att ett fåtal elever i antal kan ge stort utslag i andel. Generellt sett har andelen varit procent mellan år År 2011 är andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ca 84 procent. Övergångsfrekvensen till gymnasieskola exklusive individuella programmet ligger under perioden stabilt runt 90 procent. Övergångsfrekvensen till gymnasieskola inklusive individuella programmet ligger på en stabil nivå nära hundra procent. Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen, 2011 Diagram 14: Resultat från gymnasieskolan för elever folkbokförda i Motala kommun år Andelen elever som slutförde sina gymnasiestudier är något lägre i Motala än i länet och riket. För perioden hade Motala, Linköping och Norrköping den högsta andelen som gick vidare till högre studier inom tre år i länet. 14

16 Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen Diagram 15: Utveckling av resultat från gymnasieskolan för Motala kommun år Andelen elever som slutförde sina gymnasiestudier inom fyra år exklusive IV har under tioårsperioden variertat runt 80 procent. Andelen elever som slutförde sina gymnasiestudier inom fyra år inklusive IV har en andel runt 70 procent. Andelen elever som påbörjat högskolestudier inom tre år ligger under tioårsperioden på runt 40 procent. Jämfört med Vadstena har Motala haft en stabilare period. Jämfört med Mjölby har Motala lägre andel elever som slutför gymnasiestudierna men högre andel som påbörjar högskolestudier. 15

17 Sysselsättning Detta kapitel behandlar sysselsättning, arbetslöshet, ohälsotal, förtidspensionerade samt ekonomiskt bistånd. Sysselsättning beskrivs genom dag- och nattbefolkning. Dagbefolkning är alla de personer som arbetar i kommunen och bor antingen i eller utanför kommunen. Nattbefolkningen är arbetande personer, oavsett var de arbetar, som är folkbokförda i kommunen. Skillnaden mellan antalet dag- och nattbefolkning visar nettopendlingen för arbetande i kommunen. För att på ett övergripande sätt beskriva hälsotillståndet i kommunen används ohälsotalet som mått. Ohälsotal avser det genomsnittliga antalet sjukdagar med utbetalning från försäkringskassan per invånare och redovisar hur många dagar med sjukpenning (inkl. förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjuk- och rehabiliteringspenning samt sjukoch aktivitetsersättning som Försäkringskassan har betalat ut. Den största delen av ohälsotalet kommer från sjuk- och aktivitetsersättning. Antal sysselsatta Strax under Motalabor förvärvsarbetar och kommunen har ca arbetstillfällen. 75 procent av männen och ca 70 procent av kvinnorna i åldersgruppen år förvärvsarbetar. Sysselsättningsgraden är högst i åldrarna år. Sedan år 2005 har förvärvsintensiteten följt utvecklingen i länet. Motala och Vadstena har till viss del en gemensam arbetsmarknad då det pendlar drygt 600 personer i båda riktiningarna. Sysselsatt dag- och nattbefolkning efter kön (flera år) Diagram 16: Utveckling av sysselsatt befolkning år i ålder år. Nattbefolkning = förvärvsarbetande personer som är bosatta i kommunen. Dagbefolkning = förvärvsarbetande personer med arbetsplats i kommunen. Motala kommun har ca sysselsatta personer som är bosatta i kommunen (nattbefolkning). Antalet personer med arbetsplats i kommunen (dagbefolkningen) har under tioårsperioden minskat till ca , vilket visar att många pendlar ut från staden för att arbeta. I hela Östergötland minskade antalet sysselsatta mellan åren 2008 och 2009 i och med 16

18 finanskrisen och så skedde även i Motala. Mellan år 2009 och år 2010 har ytterst små förändringar skett i dag- och nattbefolkningen. Något färre kvinnor än män har varit sysselsatta över tiden. Den kvinnliga dagbefolkningen har närmat sig antalet sysselsatta män under 2000-talet. År 2010 sjönk den manliga dagbefolkningen och nådde samma nivå som den kvinnliga dagbefolkningen. Väl fungerande kommunikationer är en förutsättning för ut- och inpendlare. Infrastrukturprojektet med omläggning av riksväg 50 och dubbelspåret Mjölby-Hallsberg som ska stå klart den 9 oktober 2013, förväntas bidra till detta. Sysselsättningsgrad efter kön och ålder, 2010 Diagram 17: Sysselsättningsgrad efter kön och ålder för år Diagrammet visar sysselsättningsgraden för olika åldersgrupper mellan år. I samtliga åldersklasser är det en högre andel män än kvinnor som är sysselsatta. Omkring 75 procent av männen och 70 procent av kvinnorna i åldersgruppen år förvärvsarbetar. Högst sysselsättningsgrad återfinns i åldersgrupperna år. Minst 70 procent av männen i åldern år är sysselsatta. För kvinnorna ökar sysselsättningsgraden efter 25 års ålder och når sin topp i åldersgruppen år då ca 80 procent av kvinnorna förvärvsarbetar. I åldersgruppen år är sysselsättningsgraden lägre än i övriga grupper. Ungdomsarbetslösheten i Motala kommun är enligt Svenskt näringsliv högst i länet. Sysselsättningen för denna grupp har ökat från år 2009 då den var under 50 procent för både män och kvinnor. År 2010 uppgår sysselsättningsgraden till 50 procent. Sysselsättningsgraden är låg även för personer år vilket tyder på att den faktiska pensionsåldern är lägre än 65 år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för Motala kommun är ca 72 procent, det är lägre än både Mjölby och Vadstena som har en genomsnittlig sysselsättningsgrad på ca 79, respektive ca 78 procent. 17

19 Sysselsättningsgrad Diagram 18: Utveckling av sysselsättningsgraden år Motala hamnade under rikets genomsnittsliga sysselsättningsgrad år Sysselsättningsgraden i Motala var högre än i länet fram till år 2007, därefter följer den länets negativa utveckling till år År 2010 vände sysselsättningsgraden för kommunen och länet uppåt igen, medan den sjönk i riket. År 2010 befinner sig Motala ca fyra procent under riksgenomsnittet. Sysselsättningsgraden varierar mellan kommunerna i Östergötland och generellt sett är den lägre i de större kommunerna än i de mindre. Jämfört med Vadstena och Mjölby har Motala under tioårsperioden haft en sämre utveckling. Båda dessa kommuner håller sig över riket, länet och Motalas nivå. Alla kommuner i länet har år 2010 ökat sin sysselsättningsgrad förutom Vadstena där den sjunkit marginellt. Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare Östergötlands ekonomiska utveckling släpar efter i jämförelse med andra liknande regioner.såväl sysselsättningsnivån som företagens tillväxt är lägre, trots goda yttre förutsättningar. Enligt rapporten Östergötlands ekonomiska utveckling framtagen av Östsam har näringslivet inte klarat omställningen från gamla och krympande branscher till nya och växande lika bra som andra regioner. En slutsats är att den huvudsakliga orsaken till regionens tillväxtproblem inte beror på dåliga yttre förutsättningar, utan snarare beror på att företagen har alltför länge blivit kvar i branscher där tillväxttakten är låg. Samtidigt har företag i andra regioner snabbare sökt sig till växande branscher med hög tillväxt. Arbetslösheten varierar efter konjunktursvängningar och speciellt ungdomsarbetslösheten och utrikesföddas arbetslöshet visar kraftiga svängningar. År 2011 har den genomsnittliga arbetslösheten i kommunen sjunkit med en procentenhet. Ohälsotalet för Motalas population ligger betydligt högre än för såväl länet som riket. Ohälsotalet har sjunkit sedan år 2002 och utvecklingen är den samma i Motala, länet och i riket. Motala har större andel förtidspensionerade, ca 13 procent mot åtta procent i Östergötland och i riket. 18

20 Arbetslöshet i kommunen Diagram 19: Arbetslösheten bland olika grupper i kommunen år Arbetslösheten varierar efter konjunktursvängningar. Speciellt ungdomsarbetslösheten men även arbetslösheten för utrikesfödda visar kraftiga svängningar. Trots den höga arbetslösheten är det många företag i Östergötland som har ett stort behov av arbetskraft. Uppgången i konjunkturen år 2006 innebar en minskad ungdomsarbetslöshet men sedan dess har den ökat och nådde 19 procent år År 2011 sjönk arbetslösheten för samtliga grupper i kommunen. Ungdoms- och utrikesföddas arbetslöshet sjönk mest med vardera två procentenheter till 17 respektive 14 procent. Det finns flera förklaringar till att ungdomsarbetslösheten är hög. Strukturomvandlingen i näringslivet har inneburit att många industriarbeten försvunnit vilket har minskat antalet ingångsjobb. Representanter från Motala kommun, Vadstena kommun och Arbetsförmedlingen har tillsammans tagit initiativ till att utarbeta projektet, Ung Möjlighet, för att sänka arbetslösheten bland ungdomar i kommunerna. Arbetslösheten i kommunen för hela populationen har följt rikets utveckling fram till år 2008 då arbetslösheten ökade mycket mer i Motala och Östergötland än i riket. År 2011 är arbetslösheten i kommunen nio procent för samtliga åringar och lika stor andel män som kvinnor är arbetslösa. Arbetslösheten i Motala kommun har under tioårsperioden ökat med ca fem procentenheter. Detta visar att det behövs nya idéer och lösningar för att skapa sysselsättning för fler personer. 19

21 Ohälsotalet i kommunen, personer år Diagram 20: Ohälsotalets utveckling i Motala, Östergötland och riket bland kvinnor och män år Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med sjuk- och aktivitetsersättning divideras med befolkningen år. Skalan till vänster anger antalet ohälsodagar. Ohälsotalet har sjunkit kraftigt sedan år 2002, en utveckling som kan ses i både Motala, Östergötland och i riket. Ohälsotalet för Motalas befolkning i åldern år är högre än för Östergötland respektive riket som helhet. Speciellt kvinnornas ohälsotal ligger högt över länet och riket men även männen i Motala har högre ohälsotal än övriga män. År 2010 har Motala sitt lägsta ohälsotal på hela tioårsperioden. Områdena Charlottenberg och Västra är två av de tolv minst välmående stadsdelarna ur ett socioekonomiskt perspektiv av alla stadsdelar i Linköping, Norrköping och Motala år Andel av befolkningen år som är förtidspensionerade Diagram 21: Förtidspensionerade år , procent av åringar. Trenden för förtidspensionerade ser likadan ut i kommunen, länet och riket. Under hela perioden ligger Motala ca fem procentenheter över länet och riket. År 2010 har Motala en andel förtidspensionerade på ca 13 procent mot åtta procent i Östergötland och i riket. Detta innebär att ca 13 procent av den arbetsföra befolkningen inte är en del av arbetskraften. I Vadstena är andelen elva procent och i Mjölby är den ca tio procent. 20

22 Andelen förtidspensionerade ökade fram till år 2007 och har sedan minskat. År 2003 infördes nya regler som ledde till en tillfällig nedgång i utvecklingen. Reglerna ersatte bestämmelserna om förtidspension med sjuk- och aktivitetsersättning. Antal personer och hushåll i kommunen som har fått ekonomiskt bistånd Diagram 22: Utveckling av antal personer och hushåll med ekonomiskt bistånd år Både antalet personer, antalet hushåll och antal barn som fått ekonomiskt bistånd minskade fram till år 2008, därefter har den långsamt ökat. En orsak till minskningen är ett förändrat arbetssätt vid ansökan och utbetalning av ekonomiska bistånd. År 2010 är det över hushåll som fått bistånd, ca personer och ca 500 barn som fått bistånd. Jämfört med länet och riket (diagram 23 nedan) visar Motala sedan år 2006 en stabil trend gällande bistånd. I Mjölby får en högre andel av befolkningen bistånd och i Vadstena få lägre andel bistånd jämfört med Motala. Andel av befolkningen som har fått ekonomiskt bistånd Diagram 23: Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd år Eftersom Norrköping och Linköping är stora städer väger deras siffror tungt i statistiken för försörjningsstödskostnader och påverkar länssiffrorna mycket. Andelen som får ekonomiskt bistånd i Motala kommun har sedan år 2001 sjunkit från ca sju procent för att plana ut år 2006 till fyra procent. År 2010 är den totala andelen fortfarande på 21

23 fyra procent. Sedan år 2005 är andelen i Motala som får ekonomiskt bistånd lägre än både i länet och riket. Det är nio procent som är arbetslösa men bara fyra procent som får bistånd. Detta skulle kunna innebära att vissa Motalabor går miste om en del ekonomisk ersättning. En bidragande orsak kan vara det förändrade arbetssättet vid ansökan och utbetalning av ekonomiska bistånd. 22

24 Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen Detta kapitel tar upp arbetsmarknadens utveckling och struktur, sett till både näringsgrenar, sektorer och kön. Pensionsavgångar i kommunen inom fem till tio år redovisas. Även näringslivet i kommunen, arbetsställenas storlek, sysselsättningarna samt nerlagda och nystartade företag redovisas. Arbetsmarknad Arbetsmarknadens struktur skiljer sig åt i olika delar av Östergötland men i stora delar fungerar länet som en sammanhållen arbetsmarknad. Motalas arbetsmarknad präglas av tillverkningsindustrin och hälso- och sjukvården. I båda dessa branscher finns större andel sysselsatta i kommunen än i länet och i riket. Branscherna är dessutom könssegregerade med tydlig manlig resp. kvinnlig dominans. Närmare hälften av de sysselsatta i Motala finns i det privata näringslivet. Tillverknings- och utvinningsindustri är den bransch som minskat mest i Motala, denna bransch har även minskat i länet och i riket. Sett till den sysselsatta dagsbefolkningen under den senaste tioårsperioden har företagstjänster samt hotell och restauranger i Motala ökat betydligt mer än i övriga länet och riket. Inom fem år kommer ca 14 procent av arbetskraften gå i pension och om tio år blir pensionsavgångarna ännu större då 25 procent av de sysselsatta förväntas gå i pension. Vård och omsorg, tillverknings- och utvinningsindustri samt utbildning kommer att ha flest pensionsavgångar. Detta kan komma att leda till ökad konkurrens om arbetskraften framöver. Sysselsatt dagbefolkning fördelad efter näringsgren och kön, 2010 Diagram 24: Andelen sysselsatt dagbefolkning i olika branscher år (Dagbefolkning = arbetsplatser i Motala kommun) Motalas arbetsmarknad präglas av tillverkningsindustrin samt vård och omsorg. I båda 23

25 branscher finns större andel sysselsatta än i länet och i riket. Tillverkningsindustri är vanligare i mindre kommuner och verkar i hög grad på nationella och internationella marknader. Därför är det geografiska läget och goda kommunikationsmöjligheter viktigt. Fler kvinnor jobbar inom vård och omsorg samt inom utbildning, detta stämmer överens med resten av landet. Motala har något mindre andel sysselsatta inom bland annat transport, informations- och kommunikationsföretag, företagstjänster samt civila myndigheter och försvaret. Förändring av sysselsatt dagbefolkning de senaste 10 åren efter näringsgren, 2010 Diagram 25: Förändringar i andelen sysselsatta i olika branscher år Förändringen per näringsgren ska ses i relation till antalet anställda. Detta medför att ett fåtal personer i en liten näringsgren ger stor förändring procentuellt. Arbetslösheten i Motala kommun har under tioårsperioden ökat med fem procentenheter. Detta visar att det behövs nya idéer och lösningar för att skapa sysselsättning för fler personer. Tillverknings- och utvinningsindustri är den bransch som minskat mest i Motala, denna bransch har även minskat i länet och i riket. Minskat har även informations- och kommunikationsföretag, kreditinstitut och försäkringsbolag samt civila myndigheter och försvaret, varav de sista två har ökat både i länet och i riket. I Motala har hotell och restaurang samt företagstjänster ökat betydligt mer än i övriga länet och riket. Även energi och miljö, handel, fastighetsbolag samt personliga och kulturella tjänster har ökat. Förändringen per näringsgren ska ses i relation till antalet anställda och tolkas med försiktighet då ett fåtal personer i en liten näringsgren ger stor förändring procentuellt. Detaljhandeln, hotell- och restaurang och städbranschen är enligt Svensk Näringsliv viktiga branscher som generera instegsjobb för bland annat ungdomar. 24

26 Sysselsatt dagbefolkning fördelad på sektorer efter kön, 2010 Diagram 26: Andelen sysselsatta kvinnor och män i Motala efter olika sektorer år Närmare hälften av den sysselsatta dagbefolkningen finns i det privata näringslivet. Större andel män än kvinnor arbetar i aktiebolag. Förhållandet är det omvända i offentliga sektorn där många traditionellt kvinnliga arbetstillfällen finns. Sysselsatt dagbefolkning efter sektor Diagram 27: Utveckling av antal sysselsatta i näringssektorerna år Antalet sysselsatt dagbefolkning i de privatägda aktiebolagen har sjunkit från personer till ca personer under tioårsperioden, detta innefattar företag som i stor utsträckning återfinns i tillverkningsindustrin. Den offentliga förvaltningen har under perioden varit stabil och sysselsätter ca personer. Sysselsättningen inom aktiebolag har minskat någon. Övriga branscher har inte förändrats nämnvärt och sysselsätter lika många personer över hela perioden. 25

27 Pensionsavgångar i kommunen inom 5 och 10 år efter näringsgren, andel av de sysselsatt i respektive näringsgren som går i pension, 2010 Diagram 28: Kommande pensionsavgångar inom 5 till 10 år. Andel sysselsatta i olika branscher över 55 år och över 65 år. Ett grovt sätt att mäta kommande pensionsavgångar är att titta på hur många som är över 55 år och 60 år. Metoden blir bara en uppskattning då till exempel inte alla går i pension vid 65 års ålder. Pensionsåldern varierar även mellan olika näringsgrenar, sektorer och yrkesgrupper. Den genomsnittliga faktiska pensionsålder i Sverige ligger närmare 60 år än 65 år. Inom fem år kommer ca 14 procent av arbetskraften gå i pension och om tio år blir pensionsavgångarna ännu större då 25 procent av de sysselsatta förväntas gå i pension. De näringsgrenar med störst andel sysselsatt dagbefolkning är de branscher där arbetskraften kommer att behöva ersättas över de kommande tio åren. Dessa näringsgrenar är tillverkningsindustrin, vård och omsorg samt utbildning. Inom utbildning samt vård och omsorg är runt 25 procent av arbetskraften över 55 år, var fjärde person, och i tillverkningsindustrin är ca 24 procent över 55 år. Detta kan komma att leda till ökad konkurrens om arbetskraften framöver. Enligt lärarförbundet förväntas bristen på lärare fortsätta öka. Störst andel över 55 år finns i branscherna jordbruk, skogsbruk och fiske samt energi och miljö, 40 procent, dessa två branscher berör ett fåtal anställda. Minst andel av de sysselsatta som är över 55 år återfinns i hotell- och restaurangbranschen. Det finns många andra faktorer än ålder som påverkar pensionsavgångarna. Måttet skall därför användas med försiktighet. 26

28 Pensionsavgångar i kommunen inon 5 och 10 år efter näringsgren, antal sysselsatta i respektive näringsgren som går i pension, 2010 Antal över 60 år Antal över 55 år Totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverknings- och utvinningsindustri Energi och miljö Byggindustri Handel Transportföretag Hotell och restauranger Informations- och kommunikationsföretag Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsbolag Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret Utbildningsväsendet Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster m.m Okänt Totalt Källa SCB Tabell 2: Kommande pensionsavgångar inom 5 till 10 år, Antal av de sysselsatta i olika branscher för åldrarna över 55 år och över 60 år. Sammanlagt nästan sysselsatta kommer att gå i pension i Motala inom den kommande fem till tioårsperioden. Vård och omsorg, tillverknings- och utvinningsindustrin samt utbildning kommer att ha haft flest pensionsavgångar. Inom vård och omsorg är 909 personer över 55 år. Konkurrens om arbetskraften kommer sannolikt att bli följden av de stora avgångarna. För att uppskatta ett framtida behov av arbetskraft finns det ännu fler faktorer att ta hänsyn till. Rationaliseringstryck kan göra att en person som lämnar arbetsmarknaden inte ersätts på grund av teknikutveckling, ändrade arbetsmetoder m.m. Även det omvända kan gälla då kompetensförlust kan uppstå. Näringsliv I detta kapitel redovisas arbetsställen inom företag och andra privata organisationer samt antalet sysselsatta i dem. Statistiken redovisar arbetsställen inom privat och offentligt ägda företag, samt privata organisationer. Offentlig förvaltning ingår inte i statistiken. Ett företag kan ha mer än ett arbetsställe om det är ett större företag. De arbetsställen som finns med är de som har minst en sysselsatt person. Detta innebär att många företag inte finns med i statistiken eftersom ingen person får sin huvudsakliga inkomst därifrån. De privata organisationer som finns med i statistiken är sådana som har anställd personal. Det finns ett tidsseriebrott år 2004 då en förändring i insamlingsmetodiken skedde, detta ledde till att fler arbetsställen kunde identifieras. Brottet får det att se ut som 27

29 att det blev många nya arbetsställen detta år. Innan år 2007 användes en annorlunda definition på vad som är ett nystartat företag (bland annat ingick inte företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt företag inom fastighetsservice), därför ser ökningen mellan år 2006 och år 2007 större ut än den faktiskt är. Större delen av de sysselsatta i arbetsställen finns på företag som funnits sedan tidigare. Merparten av företagen i Motala är små, de minsta med max fyra sysselsatta dominerar. Antalet sysselsatta i de största företagen har mellan år konstant minskat. Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter om de är nystartade under året eller inte Diagram 29: Utveckling av antal nystartade respektive befintliga arbetsställen samt sysselsatta i dem år Ett företag eller arbetsställe som är nystartat kan antingen vara helt nystartat från grunden eller vara en avknoppning från ett annat arbetsställe. Antalet nystartade företag per år är ungefär lika mellan åren. Ökningarna år 2004 och år 2007 kan förklaras av förändringar i insamlingsmetodiken då antalet sysselsatta ändrades till att innefatta fler personer. Större delen av de sysselsatta i arbetsställen finns på företag som funnits sedan tidigare. Både de nystartade och de avknoppade företagen står för en mindre del av förändringen av antalet sysselsatta. Antalet sysselsatta i arbetsställen har under tioårsperioden minskat. I Mjölby har under tioårsperioden antalet sysselsatta legat på en stabil nivå och i Vadstena har antalet ökat. 28

30 Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas branschtillhörighet Diagram 30: Antalet arbetsställen branschvis samt sysselsatta i dem Även detta diagram visar utvecklingen av arbetsställen och sysselsatta inom dessa, denna gång fördelat på branscher. Antalet arbetsställen i företag har i Motala kommun varit stabil, samtidigt har antalet sysselsatta i dem minskat, framför allt i varuproducerande branscher. År 2010 ökade antalet sysselsatta inom kommunikation, handel, hotell och restaurang. Jämfört med Vadstena och Mjölby kommun som behållit antalet sysselsatta, har Motala haft en sämre utveckling. Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas storleksklass Diagram 31: Antalet arbetsställen efter storleksklass samt sysselsatta i dem år Diagrammet visar antal arbetsställen fördelat på antal sysselsatta. Merparten av företagen i Motala är små och de minsta med max fyra sysselsatta dominerar. Antalet sysselsatta i de största företagen har under tioårsperioden minskat och är inte längre den typ av företag som sysselsätter flest antal personer. Flest antal anställda finns i arbetsställen som sysselsätter antal anställda. 29

31 Antal nerlagda och nystartade arbetsställen i företag samt antal sysselsatta i dem Diagram 32: Antal nystartade och nerlagda arbetsställen samt antalet sysselsatta i dem år Diagrammet visar hur många arbetsställen i företag som startades och lades ned under år Innan år 2007 användes en annorlunda definition på vad som är ett nystartat företag, bland annat ingick inte företag inom Jordbruk, skogsbruk och fiske samt företag inom fastighetsservice. Därför ser ökningen mellan år 2006 och år 2007 större ut än den faktiskt är. Mellan år ökade antalet nerlagda arbetsställen samtidigt som antalet nystartade arbetsställen sjönk marginellt. År 2009 finns det nästan lika många nystartade som nedlagda arbetsställen. Sysselsatta i arbetsställen hade en topp för nystartade arbetsställen år 2001 och en topp i nedlagda arbetsställen år Under tioårsperioden har antalet sysselsatta i både nystartade och nedlagda arbetsställen ökat. År 2010 är sammanlagt fler antal sysselsatta i nystartade arbetsställen än i nerlagda. Ett nystartat företag kan antingen vara helt nystartat eller ett som flyttat till kommunen. På samma sätt kan ett nedlagt företag antingen vara ett företag som lagts ned för gott eller som flyttat ifrån kommunen. Ett arbetsställe som flyttas från ett företag till ett annat, exempelvis genom uppköp klassas inte som nystartat och finns därför inte med i statistiken. Metoden som SCB använder för att ta fram denna data är komplicerad och ibland klassas ett arbetsställe som nedlagt ett år även då så inte är fallet, siffrorna är därför inte hundraprocentigt säkra men ger en ungefärlig bild. 30

32 Antal nystartade och nedlagda arbetsställen i företag i genomsnitt per år de senaste 10 åren, efter branschtillhörighet och antal sysselsatta, 2010 Diagram 33: Antal nystartade och nedlagda arbetsställen efter bransch samt antalet sysselsatta i dem, genomsnitt åren Under tioårsperioden har större antal nystartade företag än nedlagda företag uppstått. De nystartade företagen sysselsätter fler personer än vad de nedlagda gjorde. Fler arbetsställen har tillkommit framför allt inom övriga tjänster, där det även har skapats fler jobb än som försvunnit genom nedläggning. De nystartade varuproducerande företagen sysselsätter färre än de nedlagda gjorde. Nystartade företag varierar mycket mellan Östergötlands kommuner. Eventuellt finns en tendens att kommuner som traditionell har varit eller är dominerade av tillverkningsindustrin har en låg nyföretagarfekvens. Antal nystartade och nedlagda arbetsställen i företag i genomsnitt per år de senaste 10 åren, efter storleksklass och antal sysselsatta, 2010 Diagram 34: Genomsnitt antal nystartade och nedlagda arbetsställen efter storleksklass och antalet sysselsatta år Diagrammet visar antal arbetsställen och sysselsatta i arbetsställen för nystartade och nedlagda arbetsställen sammantaget över en tioårsperiod. Både de nystartade och nedlagda arbetsställena är små, med en till fyra sysselsatta. Sammanlagt finns det fler sysselsatta i de nystartade arbetsställena än vad som fanns i de nedlagda. 31

33 Kommunikationer Motala har ett centralt läge i Mellansverige och god närhet till regioncentrum. Landets viktigaste väg- och järnvägsstråk befinner sig inom några mils avstånd. Snabbare och säkrare resor och transporter mellan Motala och Linköping krävs för att Motala kommun ska kunna utvecklas till en stark aktör i regionen. För Motala betyder det del i en större arbetsmarknad, tillgång till bredare utbud av service, kultur och handel, ökad tillgänglighet till högre utbildning mm. Regionen har samtidigt intresse av ett breddat utbud av boendemiljöer och av den utvecklingskraft som Motalas befolkning och näringsliv kan bidra med. I dagens samhälle värderas boendemiljön högt och friare former för arbetstider och arbetssätt ger möjlighet att välja bostad även på långa avstånd från arbetsplatsen. Väl fungerande kommunikationer är en förutsättning och de pågående infrastrukturprojekten, omläggning av riksväg 50 och dubbelspåret Mjölby-Hallsberg, kommer att bidra till detta. Genom pendeltågssystemet erbjuds en snabb resförbindelse till och från Motala vilket kan till en viss del ersätta pendling på väg. Kommunikationsstruktur I detta kapitel beskrivs Motalas kommunikatiosstruktur med vägnät, gång- och cykeltrafik, buss, tåg, flyg och till sist bilanvänding. Vägnät Genom Motala passerar den nationella riksväg 50 och riksvägarna 32 och 34 som länkar till europavägarna E4, E18 och E20. Riksväg 50, Bergslagsdiagonalen, går i nord-sydlig riktning genom Motala kommun. Motala centrum har passerats av ca tunga fordon dagligen men kommer att slippa dessa genom den nya dragningen av R50. Riksväg 34 norr om sjön Boren via Borensberg till Linköping är viktig för både arbetspendling och transporter. Väg 1050 söder om Boren via Fornåsa har med tiden blivit ett viktigt komplement och för många pendlare ett huvudalternativ. Gång- och cykelvägnät I Motala finns nio mil gångbanor och tio mil cykelbanor. Ett vägvisningssystem på cykelbanorna i Motala innebär att elva av stadsdelarna och några övriga målpunkter som sjukhus, järnvägsstation, bad och sevärdheter finns vägvisade. Kollektivtrafik En attraktiv och väl utnyttjad kollektivtrafik är ett viktigt instrument för att kunna ge kommuninvånarna tillgång till en vidgad arbetsmarknad, högre utbildning och ett brett serviceutbud. År 2011 i Östergötland reser norrköpingsborna och linköpingsborna mest, följt av motalaborna med 39 resor per invånare och år. I Östergötland har resor med pendeltåg ökat mest sedan år

34 Buss Den regionala kollektivtrafiken sker med Östgötatrafiken. Motala har goda förbindelser till Linköping, Mjölby, Vadstena och Askersund med både expressbuss och landsbygdsbuss. Till Linköping finns drygt 50 dubbelturer dagligen och till Vadstena 25. En ökning har skett på expressbusslinjerna mellan Linköping-Norrköping under år Restiden till Linköping med buss är mellan min. Den kommunala kollektivtrafiken omfattar fem tätortslinjer i Motala samt tio landsbygdslinjer som trafikerar de flesta småorterna i kommunen. Tätortstrafiken bedrivs med avgångar var 30:e minut mellan kl. 6 och kl. 22, vissa var 15:e minut morgon och eftermiddag. Som ett komplement till stomlinjerna i Motala finns anropsstyrd servicetrafik med en högre servicenivå. Dessutom finns två ringlinjer, som trafikerar stora delar av tätorten tidig morgon och sen kvällstid, samt två industrilinjer. Samtliga delar av kommunen har möjlighet till serviceresor till Motala. Tåg Järnvägsnätets västra och södra stambanor har en förbindelselänk genom Motala. Dagens infrastruktur med sin ålderdomliga utformning och låga standard är snarare en belastning än en konkurrensfördel för Motalas utveckling. Utbyggnaden av dubbelspår mellan Hallsberg och Mjölby resulterar dock i både snabbare förbindelser till bl.a. Stockholm och att sträckan kan trafikeras med pendeltåg. Anslutningen av Motala till den regionala pendeltågstrafiken i länet kortar restiden till Linköping till 44 min jämfört med buss. Tåg i Bergslagen trafikerar sträckan Mjölby-Hallsberg sju gånger i vardera riktningen vardagar. Stockholm kan idag nås på tider under 2,5 timmar och Malmö under tre timmar. Resan till Örebro tar en timme. Flyg För att ta sig till/från Motala med flyg finns flera alternativ. Linköpings och Norrköpings flygplatser ligger på en ca 1-1,5 timmes avstånd från Motala. Även Jönköpings flygplats nås på dryga timmen. Till Örebro flygplats tar det ca 1,5 timma med bil. På ca två timmar nås även Stockholm-Skavsta och till Landvetters flygplats tar det under tre timmar. På tre timmars tågresa går det även att ta sig till flyget från Köpenhamn. Bilanvändning Befolkningen i Motala kör i genomsnitt drygt 700 mil bil per år och person. Detta är något mer än östgötagenomsnittet och samma som genomsnittet i riket. Den genomsnittlige motalabon förbrukar lika mycket bensin och diesel som genomsnittsöstgöten. Bensinförbrukningen i personbilar har minskat och diselförbrukningen har ökat sett till en tioårsperiod. 33

35 Antal körda mil i personbil per år och invånare Diagram 35: Antal körda mil med personbil per invånare, år 2000 samt I diagrammet redovisas hur många mil de personbilar som är registrerade i kommunen har kört dividerat med befolkningen i kommunen. Befolkningen är hela befolkningen inklusive barn och andra som inte själva kör bil. I statistiken redovisas endast personbilkörning, inte trafik med bussar eller lastbilar. Under tioårsperioden har körsträckan per person ökat, vilket kan kopplas till en ökad arbetspendling. I Motala kommun ligger körsträckan per invånare på under 700 mil per person och år, vilket är ett fåtal mil högre än genomsnittet för Östergötland och samma som genomsnittet i Sverige. Mjölby och Vadstena har en körsträcka på ca 750 mil vardera, per person och år. Förbrukning av bensin och diesel i personbilstrafik, liter per invånare och år Diagram 36: Förbrukning av bensin och diesel i personbilstrafik per invånare, år Förbrukningen av bensin och diesel är beräknad på det faktiska antalet bilar som är registrerade i kommunen och hur långt de har kört enligt kontrollbesiktningen, samt hur mycket bränsle varje bilmodell förbrukar. Endast bränsleförbrukning för personbilar ingår i statistiken. I Motala förbrukar varje invånare ca 450 liter bensin och knappt 100 liter diesel per år. Detta överensstämmer med genomsnittet i Östergötland, men är något lägre än riksgenomsnittet. Under de senaste åren har bensinanvändningen minskat och dieselförbrukningen ökat. 34

36 Trenden i Motala följer genomsnittet i Östergötland. Pendling Pendlare definieras som personer som har sin arbetsplats och sitt boende i olika kommuner. Utpendlingen från Motala till andra orter har ökat under den senaste tioårsperioden och ligger nu på ca personer. Utpendlingen i Motala är större än inpendlingen inom alla branscher och män pendlar i större utsträckning än kvinnor. Motala har en låg andel utpendlare jämfört med Vadstena och Mjölby. Inpendlingen till Motala ligger sedan år 2001 på en stabil nivå kring personer. Linköping, Vadstena och Mjölby är de orter som Motala har mest pendlingsströmmar med. In- och utpendling Diagram 37: Utveckling av in- och utpendling år Nettopendlingen är negativ, det innebär att det är fler som pendlar ut än det är personer som pendlar in till kommunen. I och med den förändrade arbetsmarknaden har utpendlingen från Motala till andra orter ökat under den senaste tioårsperioden och ligger nu på ca personer. Jämfört med Vadstena och Mjölby är det en låg andel av motalaborna som pendlar. Den ökande inpendlingen bröts år 1999 och minskade därefter något. Sedan år 2002 ligger inpendlingen på en stabil nivå kring personer. Linköping, Vadstena och Mjölby är de orter som Motala har mest pendlingsutbyte med. 35

37 In- och utpendling, könsfördelad Diagram 38: Utveckling av in- och utpendling, för män respektive kvinnor år Män pendlar i större utsträckning än kvinnor. Antal utpendlande män har ökat med ca 900 personer under den senaste tioårsperioden. Antalet inpendlande män är stabilt under perioden runt personer. Kvinnornas pendlingsmönster förändrades år 1999 då utpendlande kvinnor blev fler än antalet inpendlande kvinnor. Antalet inpendlande kvinnor är under tioårsperioden ca stycken. Antalet kvinnliga utpendlare uppgår till ca personer. In- och utpendling efter näringsgren, 2010 Diagram 39: In- och utpendling efter näringsgren år Utpendlingen är större inom alla näringsgrenar förutom för utbildning där inpendlingen är lika hög. Brist råder på lärare i hela Sverige och enligt lärarförbundet förväntas bristen på lärare fortsätta öka. Tillverknings- och utvinningsindustrin består av flest män och har den största utpendlingen från Motala med ca personer. Mjölby och Vadstena har många inpendlare till denna näringsgren. Vård och omsorg har många utpendlare men är även den näringsgren som har 36

38 flest inpendlare. Vård och omsorg tillsammans med tillverknings- och utvinningsindustrin är de näringsgrenar som sysselsätter störst antal personer. Även handeln i Motala har många utpendlare. In- och utpendling efter ålder, 2010 Diagram 40: In- och utpendling efter ålder år Det finns ett starkt samband mellan pendling och läget på arbetsmarknaden. En person som varit utanför arbetsmarknaden eller arbetslös är mer benägen att börja pendla, än en person som är sysselsatt. Det är vanligtvis betydligt enklare för en person att börja pendla, än att flytta. Inpendlingen till Motala är minst i gruppen åringar och ungefär lika stor i de övriga grupperna med runt 600 personer i varje åldersgrupp. Flest utpendlare finns i gruppen år där även sysselsättningsnivån är som högst. Även om utpendlingen är spridd i åldrarna, minskar människors benägenhet att pendla med åldern. 37

39 Att bo, verka och besöka kommunen - tillgängligt utbud I det här kapitlet beskrivs antalet lägenheter i småhus och flerbostadshus för Motala kommun. Här redovisas också prisutvecklingen på småhus och bostadsrätter under en tioårsperiod. Bostadsmarknad I Motala kommun finns möjligheter att bosätta sig både naturnära och bekvämt. En tredjedel av invånarna bor inom 500 meter från vatten, prisbilden är betydligt lägre än i Linköping/Norrköping och det finns fortfarande mark i intressanta lägen att ta i anspråk. Den solfjädersformade stadsplanen är unik i sitt slag. Borensberg ligger på bra pendlingsavstånd till både Motala och Linköping och är en ort med höga boendekvaliteter. Landsbygden är variationsrik och erbjuder individuella valmöjligheter. De fina boendemiljöerna är kommunens starkaste kort och en resurs att vårda och utveckla. Hälften av bostäderna i kommunen är småhus. Bostadsbyggandet stannade av åren som en följd av lågkonjunkturen och tog ny fart först år En faktor som kan påverka viljan att bygga nytt är kostnaden för ett befintligt hus jämfört med vad det kostar att bygga nytt, liksom framtida möjligheter att få igen investerade pengar vid försäljning. I Motala har villapriserna stigit konstant under den senaste tioårsperioden. Genomsnittsvillan kostar år 2010 strax under 1,4 miljoner kronor. Antal lägenheter i småhus och flerbostadshus Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Totalt antal lägenheter Källa SCB Tabell 3: Antal lägenheter i småhus och flerbostadshus år Tabellen visar antalet lägenheter i bostadsbeståndet. Ursprungsdatan är hämtad ifrån Folkoch bostadsräkningen år 1990, därefter adderas de nyproducerade bostäderna och de avvecklade subtraheras. Denna metod är inte helt pålitlig då den inte tar hänsyn till fritidshus som blivit permanentbostäder och vice versa, samt rivning av småhus som inte rapporterats till SCB, detta gör att det kan förekomma fel i statistiken. Drygt hälften av lägenheterna i Motala finns i småhus. Antalet lägenheter i småhus har under tioårsperioden ökat med drygt 20 lägenheter per år men minskade år Mellan åren har det skett en nedgång i bostadsbyggandet. Den största minskningen har skett i produktionen av flerbostadshus. Nedgången har med stor sannolikhet varit betingad av lågkonjunkturen under de aktuella åren. År 2010 ökade antalet lägenheter i flerfamiljshus till att för första gången överstiga stycken. 38

40 Prisutveckling för småhus Diagram 41: Prisutveckling för småhus år Priserna för permanentbostäder har under tioårsperioden ökat. Genomsnittsvillan i Motala kostar strax under 1,4 miljoner kronor, det är samma genomsnittspris som för Mjölby kommun. I Vadstena kostar genomsnittsvillan ca 1,7 miljoner. Priserna för fritidshus i Motala stannade upp mellan åren och kostade då under kronor. År 2009 kostade fritidshusen som mest och uppgick till i genomsnitt en miljon kronor. År 2010 sjönk priserna igen och stannade på kronor. Andel av småhusen som är taxerade som fritidshus Diagram 42: Andelen av småhus som är taxerade som fritidshus år Trots närheten till vatten har Motala relativt låg andel fritidshus, bara drygt 16 procent av småhusen är taxerade som fritidshus. Det är lägre än i Östergötland och i riket, men ungefär samma andel som i Vadstena. Serviceutbud Motala är en viktig serviceort både för kommunens egna invånare och för många boende i grannkommunerna. Utbudet på kommersiell och offentlig service är därför förhållandevis stort. Kommunens huvudort 39

41 Offentlig service Motala tätort erbjuder ett komplett utbud av kommunal, landstingskommunal och statlig basservice. Här finns 43 förskolor, 23 grundskolor 1-6 samt fem grundskolor 7-9. Två av dessa drivs i form av friskola. Motala har två gymnasieskolor och flera alternativ för vuxenutbildning. Möjlighet till universitetsstudier finns även i form av enstaka kurser och hela program som kommunen anordnar i samarbete med landets universitet och högskolor. I Motala finns ett av länets tre sjukhus, tre vårdcentraler samt tre barnavårdscentraler, 22 äldreboenden samt stadsbibliotek. De viktigaste statliga servicefunktionerna polis, apotek, arbetsförmedling, försäkringskassa, postombud/paketutlämning, systembolag mm finns också i Motala. Motala och Vadstena har gemensam räddningstjänst genom avtal. Huvudstyrkan finns i Motala med deltidsbrandkårer i Borensberg och Tjällmo samt i Vadstena tätort. Motala och Vadstena har även gemensam vatten- och avfallsverksamhet. Privat service Eftersom Motala är länets tredje största kommun är utbudet av kommersiell service mycket bra. I Motala finns sex stycken bankkontor, bokhandel, konstgalleri, ett femtontal livsmedelsbutiker, varav fem är av typen varuhus/stormarknad, en mängd butiker inom detaljhandel, inte minst kläder och skor, ca 30-talet restauranger och caféer mm. Det finns även dagstidningskontor. Inom sällanköpshandeln har flera stora kedjor etablerat sig i Motala och konkurrensen från Tornby köpcentrum i Linköping är därför inte lika intensiv som tidigare. Dock är försäljningsindex för sällanköpsvaror i Motala bara 84 jämfört med Linköpings 123. Motala ligger ändå som trea i länet efter Linköping och Norrköping. Norrköping har försäljningsindex på 112. Mjölby kommer på fjärdeplats med ett index på 72. Uppgifterna avser år 2011 hämtat från HUI research. Övrigt Yrkesbutikskedjan Swedol öppnade under hösten 2011 en butik i handelsområdet Bråstorp. Ungefär samtidigt slog leksakskedjan Lekia upp portarna till ett nytt lekland med butik i området och under våren 2012 öppnade Rusta ett nytt varuhus. I området Bråstorp finns förutom Willys och ICA Maxi redan bland annat stora kedjor som ÖoB och Biltema som öppnade i april 2011 ett kvadratmeter stort varuhus på Mineralvägen. Det pågår ett stort utvecklingsarbete med att omvandla stadens centrum till en attraktiv och dynamisk plats. Bl.a. vill kommunen göra om dagens trafikpassage vid Drottningplan i centrala Motala till en aktiv del av centrum. Övriga orter i kommunen Borensberg Offentlig service I Borensberg finns fem förskolor, fem grundskolor, bibliotek, två äldreomsorgsenheter, vårdcentral, barnavårdscentral och deltidsbrandkår. Av de statliga trygghets- och välfärdsfunktionerna finns apotek, postombud/paketutlämning samt utlämningsställe för systembolaget. Privat service Det privata utbudet i Borensberg är mer begränsat än i Motala, men det finns två banker, två 40

42 livsmedelsbutiker, tre klädaffärer, tre matställen inkl. café. ATG-ombud och viss handel med specialutbud såsom blommor finns även på orten. Övriga orter med service Vissa servicefunktioner finns också på andra orter än kommunhuvudorten. Förskola samt grundskola 1-3 och/eller 4-6 finns i Tjällmo, Godegård, Klockrike och Nykyrka. Äldreboende finns i Tjällmo, Godegård och i Fornåsa. Livsmedelsbutiker finns i Tjällmo, Nykyrka och Fornåsa. Tjällmo och Nykyrka har även drivmedelsförsäljning. Deltidsbrandkår finns i Borensberg och i Tjällmo. Utbildningsutbud Nedan beskrivs gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt övriga utbildningar i Motala kommun. Antalet gymnasieelever boende i kommunen efter huvudman samt högskolestuderande boende i kommunen efter högskoleort och typ av högskolestudier redovisas. Gymnasieskola I kommunen finns två gymnasieskolor. Platengymnasiet är Motala kommuns största gymnasieskola. Här går ca 1000 elever fördelade på fem nationella program, gymnasiesärskolan och Idrottsgymnasiet. På Carlsund Utbildningscentrum finns sju nationella gymnasieprogram, teknikcollege, vård- och omsorgscollege, lärlingsutbildning samt det individuella programmet. På Carlsund finns cirka 850 gymnasieelever som delar lokaler med komvuxelever och högskolestudenter. Gymnasieelever boende i kommunen efter huvudman Diagram 43: Gymnasieelever boende i kommunen efter huvudman år Antalet elever har sedan år 2000 sakta ökat fram till år I befolkningspyramiden (diagram 1) syns att det är många barn i gymnasieåldrarna men att antalet kommer att avta de närmaste åren. År 2010 har antalet gymnasieelever elever sjunkit med ca 100 stycken. Antalet gymnasieelever som valt friskola har ökat sakta under hela tioårsperioden. Fler friskolor har tillkommit i Motala. De flesta motalaeleverna går dock i kommunens egna skolor. I Motala finns ett brett utbud av utbildningsprogram, vilket bidrar till att elever inte 41

43 behöver söka utbildning i annan kommun i någon större utsträckning. Antalet elever som går i skola i annan kommun är få och oförändrat över tiden. I Vadstena finns en tradition att studera i Motala. Vuxenutbildning Kommunen bedriver utbildning för vuxna i egen regi samtidigt som utbildningsmöjligheterna hos andra aktörer är stora. Både teoretiska och yrkesinriktade utbildningar finns. Vissa utbildningar är förlagda till orten medan andra kan bedrivas på distans. Utbildning finns på grundskole-, gymnasial- samt högskolenivå. Inom vuxenutbildningen bedrivs även undervisning i svenska för invandrare (Sfi) och Särvux. Det finns även nationell påbyggnadsutbildning till motorcykelmekaniker. Huvuddelen av utbildningen är förlagd till Carlsund Utbildningscentrum, Ekenäs Lärcenter och till Platengymnasiet. Samarbeten kring kompetensförsörjningsfrågan Motala deltar som part i det regionala projektsamarbetet Rädda industrin i Östergötland. Industrin har tillsammans med kommunerna och Arbetsförmedlingen gått ihop för att genomföra utbildningar för arbete inom verkstadsindustrin. Arbetsmarknaden i Västra Östergötland, som består av Motala, Vadstena, Mjölby, Boxholm och Ödeshög samt Arbetsförmedlingen, verkar för arbetsmarknadsutvecklingen i länsdelen. Representanter från Motala och Vadstena kommuner och Arbetsförmedlingen har tillsammans tagit initiativ till att utarbeta ett projekt Ung Möjlighet för att sänka arbetslösheten bland ungdomar i kommunerna. Övrig utbildning Den kommunala Musikskolans verksamhet i Motala omfattar bland annat instrumentalmusik, ensemblespel, sång- och körverksamhet samt dans. Musikskolan driver också en utåtriktad verksamhet och medverkar ofta i olika arrangemang. Antalet elever är för närvarande Motala kommun anordnar i samarbete med landets universitet och högskolor distansutbildningar i form av enstaka kurser och hela program. Verksamheten äger rum i moderna lokaler på Carlsund Utbildningscentrum. 42

44 Högskolestuderande boende i kommunen efter högskoleort och typ av högskolestudier, 2010 Högskoleort Studerande på campus Distansstudier och nätuniversitet Totalt Linköping Norrköping Motala Övriga Östergötland Jönköping Kalmar Örebro Stor-Stockholm Uppsala Malmö-Lund Göteborg Övriga landet Utlandet Okänd högskoleort Totalt Källa SCB Tabell 4: Högskolestuderande boende i kommunen år Antalet högskolestuderande i kommunen har sedan år 2006 ökat med 44 personer. Antalet studerande på campus har minskat med 75 personer medan distansstudier har ökat med 119 personer. Studier på campus är dominerande och de flesta motalaborna väljer Linköping för sina studier vid campus, därefter följer Örebro och Norrköping. Dessa städer har stort utbud av eftergymnasiala studier, ligger på en restid på lite över en timme och vägen dit trafikeras av kollektivtrafik. Motala som studieort är populärt genom möjligheter till distansstudier och nätuniversitet. Distansstudier och nätuniversitet väljs av nästan var tredje studerande. De drygt 200 personerna som studerar i övriga landet väljer oftare distansstudier än studier på campus. Denna statistik är intressant att följa över tid när kommunikationerna mellan städerna förbättras. Kultur- och fritidsutbud Motala erbjuder ett brett utbud av olika typer av kultur och rekreationsmöjligheter. I detta inkluderas såväl möjligheter till eget kultur-/fritids-/idrotts- och övrigt engagemangsutövande som möjlighet till åskådande/konsumerande av kultur och rekreationsupplevelser i bred bemärkelse. Kulturens och konstens roll i det demokratiska samhället är av stor betydelse. Motalakulturen präglas av mångfald och lokal förankring. Ett rikt föreningsliv, en kommunal musikskola, historiska miljöer, huvudbibliotek och entreprenörer av olika slag berikar Motalas kulturliv. Välskötta anläggningar, föreningsliv, genomtänkta fritidsaktiviteter för unga och en attraktiv natur ger goda möjligheter till en aktiv fritid i Motala kommun. 43

45 Fysiska strukturer för åskådande utövande Kultur Teatersalongen i Folkets hus i Motala är den naturliga spelplatsen för stora teateruppsättningar och musikarrangemang. Jazz- och blueskonserter ges vanligtvis i Sjöbris, Folkets hus. Utställningslokaler för konst finns förutom i Folkets Hus även i kommunägda lokaler. I Folkets Hus finns stadsbiblioteket som erbjuder böcker, dagstidningar, tidskrifter och ljudböcker. Språkkurser, talböcker, böcker med stor stil, filmer och Internet är annat som biblioteket tillhandahåller. Biblioteksfilialer finns i Borensberg och i Tjällmo. Bokbussen kompletterar dessa anläggningar. I Motala finns ett stort antal unika museer. Sveriges Rundradiomuseum, världsunik i sitt slag, Motala Industrimuseum, den svenska industrins vagga, Motormuséet i hamnen, Charlottenborgs slott från 1600-talet. Utanför centralorten finns bl.a. Medevi Brunn, Nordens första hälsobrunn, Övralid, Verner von Heidenstams hem och ett lantbruksmuseum, Svenskt Porslinsmuseum i Godegård samt ett antal hembygdsmuseer. Fritid Naturen i och kring Motala är omväxlande och erbjuder såväl strand och bad som grönområden och skogar att ströva i. De många motionsspåren och de natursköna omgivningarna inbjuder till motion och rekreation utomhus året runt. Det finns flera naturreservat att ströva i och flera större cykel- och vandringsleder passerar genom kommunen. Vättern, Boren och Göta Kanal erbjuder möjligheter till båtliv. I kommunen finns också möjligheter till fiske i varierande vattendrag och miljöer för de flesta fisketekniker. Det finns tio offentliga friluftsbad i fem olika sjöar i kommunen. Dessutom finns ett utomhusbad med tempererade bassänger. För fritidsaktiviteter och idrottsutövande finns simhall, sporthall, multihall, skatehall, bågskytteanläggning, bowling mm. Flera idrottsplatser erbjuder möjligheter till friidrott, fotboll, tennis och isbana vintertid. På Motala Isstadion finns ishall och konstfrusen bandybana. Duntebergets motorstadion är Motalas centrum för motorsport med banor för speedway, motocross och folkrace. För ridintresserade finns fem klubbar att välja på. Spelmöjligheterna för golf och bangolf är goda i Motala. Motala som cykelstad gör det lätt att cykla till jobbet, lockar till cykelutflykter, och inte minst är Motala känd som centrum för Sveriges största cykelfest, Vätternrundan. Vill man upp i höjden kan det gamla radiotornen vid Rundradiomuseum bokas för mastklättring. Organisatoriska strukturer för utövande Det finns ett omfattande och variationsrikt föreningsliv i Motala kommun. I förhållande till kommunens storlek är föreningslivet ovanligt omfattande, särskilt inom idrott. Föreningar som bedriver verksamhet för barn och ungdomar samt kulturföreningar kan få kommunala bidrag. Även föreningar och boende som samverkar för bygdens utveckling kan få bidrag. Omgivande lokalmiljö 44

46 Motala kommun har en rik kulturmiljö och en attraktiv variationsrikt landskap. Unika sevärdheter finns i hela kommunen. Stadskärnans centrum är uppbyggt kring Stora torget med bebyggelseområde i sluttning ned mot vattnet. Stadsplanen är unik, solfjädersformad. Närheten till vatten har format livet i Motala som ligger där Vättern, Motala ström och Göta kanal möts. Byggd miljö - kulturhistorisk och funktionell Kulturmiljö/Historia Motala har en spännande historia som det finns tydliga spår av än idag. Den bäst bevarade boplatsen från äldre stenåldern i Mellansverige har hittats i centrum vid Motala Ström. Motala som namn kan dateras till järnåldern. Motala nämns första gången i skriftliga källor från slutet av 1200-talet. Motala har vuxit fram i huvudsak norr om vattendragen som en förstoring av den ursprungliga stadskärnan från förra sekelskiftet. Den södra sidans bebyggelse har utvecklats från mindre bybildningar i anslutning till landsvägarna. Dagens Motala präglas av Baltzar von Platens Göta kanalbygge. Tack vara honom finns den solfjädersformade stadsplanen där kvarteren och gatorna tydligt riktar sig mot vattnet. Solfjädern är idag kommunens logotyp. Motala fick sina stadsprivilegier år Bebyggelsestruktur De naturgeografiska förutsättningarna, präglade av förkastningar och istid, har skapat ett variationsrikt landskap, som i stor utsträckning har påverkat bebyggelsens struktur. Bebyggelsens utveckling har även drivits av den industri som etablerades i samband med kanalbygget under 1800-talet. Läget vid Motala ström och tillgången till direkt vattenkraft styrde fabrikernas placering. Där fabrikerna uppfördes byggdes också bostäderna. Ca 70 procent av kommunens invånare bor i Motala. Fördelningen mellan enbostads- och flerbostadshus är 51/49. Staden idag präglas starkt av den storskaliga infrastrukturen med riksvägarna 50, 34 och 32 korsande genom stadskärnan. Järnvägsnätets västra och södra stambanor har också en förbindelselänk genom staden.motala har en tydlig stadskärna kring Stora torget och däromkring ett antal ganska självständiga bebyggelseområden som ligger i sluttningarna ned mot vattnet, kringskurna av vägar och separerade av olika grönområden. Stor del av handel och service i kommunen finns naturligt i Motala. Naturmiljö Motala ligger där Vättern, Motala Ström och Göta kanal möts. Närheten till vatten är en stor tillgång som har format livet i Motala alltsedan de talrika fornlämningarnas tid. I 9000 år har vattnet från Vättern runnit ut genom Motala Ström. Vättern med öar och strandområden utgör i sin helhet riksintresse för turism och rörligt friluftsliv. Inom kommunens gränser kan man hitta de flesta svenska naturtyper och en mångfald av växter och djur. Denna rikedom förklaras bland annat av att två naturgeografiska regioner möts här - den bördiga Östgötaslätten i söder och skogsbygden i norr. Inom Motala stad är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor. En tredjedel av stadens invånare bor inom 500 meters avstånd från sjö eller vattendrag. Stora delar av Motala ingår i riksintresset för Göta kanal, beskrivet som landets främsta kanalmiljö av bland annat stor teknikhistorisk betydelse. 45

47 Social och kulturell värdemiljö Historiska arv och samhälleliga strukturförändringar Från att tidigare ha varit ett utpräglat industrisamhälle, befinner sig Motala i dag i en omställningsprocess. Serieproduktionstillverkningen tappar mark och bara den mest kunskapsintensiva produktionen kan möta framtiden med tillförsikt. Den växande arbetspendlingen visar hur näringslivets struktur och individens rörlighet förändras. Civilitet medborgerligt engagemang Valdeltagande Vid valet 2010 var valdeltagandet till riksdagen 86 %, till landstinget 83,3 % och till kommunfullmäktige 83,7 %. Valdeltagandet i Motala var något högre än i länet och riket. Motsvarande siffror vid valet 2006 i Motala var 82,3 %, 79,9 % samt 80,3 %. Vid valet till Europaparlamentet 2009 röstade 40,8 % av Motalaborna mot 33 % år Allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige är en stående punkt vid inledningen av varje sammanträde. Avsikten en kort fråga och ett kort svar vilket dock har visat sig bli för formellt utan att en bra dialog uppstår. Via Dialog Motala, som infördes i mars 2009, kan synpunkter lämnas till kommunen, antingen via kommunens hemsida, skriftligt eller via telefon alternativt personligt möte. Systemet omfattar svar/återkoppling inom 10 dagar. Avsikten är att kommunen ska använda inkomna synpunkter till förbättringar. Frågepanelen ger medborgarna direkt access till ett antal utvalda politiker via kommunens hemsida. Frågepanelen infördes i februari Totalt inkom ca 150 frågor under 2009 varav 90 % besvarades inom utlovat tid. Frågeställningarna varierade men riktades i första hand mot kommunstyrelsens ordförande och många handlade om de högaktuella infrastrukturprojekten. Frågor och svar publiceras regelmässigt på kommunens hemsida. Förutom klagomål och felanmälan är också frågor, beröm och förslag kategorier av synpunkter. Bygderåd Inom landsbygdens sociala ekonomi har bygderåden en central roll. På landsbygden i Motala kommun finns sedan ett antal år ett tiotal lokala utvecklingsgrupper som samordnar respektive bygds föreningsliv. Deltagande i studieförbundsverksamhet Ungefär var femte motalabo deltar i Studieförbundens studiecirklar och övrig folkbildningsverksamhet. De största studieförbunden i Motala är ABF, Studiefrämjandet, Folkuniversitetet och Studieförbundet Vuxenskolan. Bibliotekslån År 2011 lånar Motalaborna strax under sju böcker/medier per person årligen från biblioteket. Antalet besök på biblioteket är fem gånger per invånare och år. Besöksmål av betydelse 46

48 Varamon, norra Europas största insjöbad med en halvmil sandstrand inne i tätorten är ett mycket populärt besöksmål under varma sommardagar. Unika sevärdheter finns i hela Motala kommun. Sveriges Rundradiomuseum, Motala Industrimuseum, den svenska industrins vagga och Övralid, Verner von Heidenstams hem är några av alla intressanta besöksmål. I Motala kommun finns ett antal värdefulla kulturmiljöer, varav några är av riksintresse. Till de mer välkända hör exempelvis Medevi Brunn, Nordens första hälsobrunn. Kanalstråket och verkstadsmiljöerna är andra intressant miljöer i sammanhanget. Hamnen har utvecklats till en attraktiv oas mitt i centrum med gästhamn, restauranger, hotell och Motormuseum. 47

49 Klimatpåverkande utsläpp I detta avsnitt redovisas hur mycket klimatpåverkande växthusgaser som släpps ut i Motala kommun. Sex olika gaser ingår i statistiken och eftersom de har olika stor klimatpåverkan har utsläppen räknats om till hur mycket utsläppen skulle motsvara om det endast var koldioxid som släpptes ut. De gaser som ingår i statistiken är: koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), fluorerade kolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC) samt svavelhexafluorid (SF6). Metoden som används för att ta fram uppgifterna i detta kapitel är mycket komplicerad och data hämtas från många olika källor. Detta medför att det kan finnas jämförelseproblem mellan åren. Insamlandet av data baseras på beräkningar över var utsläppen finns, och är alltså inte hänfört till vilka utsläpp som befolkningen i en viss kommun gör. Detta innebär bland annat att en kommun som har en stor genomfartstrafik (av bilar), eller har en större flygplats, eller ett raffinaderi får ett stort utsläpp per invånare. Koldioxid är den gas som mest bidrar till växthuseffekten och klimatförändringar. Ungefär 80 procent av utsläppen av växthusgaser beräknas vara koldioxid. Metangas, lustgas och fluorerande gaser är andra betydande växthusgaser. En måttenhet för växthusgaser är s.k. koldioxidekvivalenter, dvs. en mängd växthusgaser uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan. Utsläpp av växthusgaser per invånare, ton koldioxid per person Diagram 44: Utsläpp av växthusgaser per invånare år Diagrammet visar ton koldioxidekvivalenter per person. Invånarna i Motala släpper i genomsnitt ut mindre än fem ton koldioxidekvivalenter per person år Detta är mindre än genomsnittet i Östergötland och riksgenomsnittet på mindre än sju ton. I både Östergötland och riket ökade utsläppen år 2010 med de minskade i Motala. 48

50 Utsläpp av växthusgaser efter källa Diagram 45: Utsläpp av växthusgaser år 2000 samt år efter utsläppskälla. Utsläppen av växthusgaser i Motala har under femårsperioden minskat varje år. År 2010 är utsläppen av växthusgaser strax under ton koldioxidekvivalenter per år. Transporter står för de största utsläppen följt av jordbruk och energiförsörjning. Den största minskningen av utsläpp har skett hos jordbruk, energiförsörjning och industriprocesser. Utsläpp som har ökat mest är transporter, arbetsmaskiner samt avfall och avlopp. Utsläpp av växthusgaser efter källa, 2010 Diagram 46: Utsläpp av växthusgaser efter utsläppskälla år Transport står för den största delen utsläpp av växthusgaser i Motala kommun med 42 procent. Jämfört med andra kommuner är utsläppen från transporter hög vilket till viss del kan förklaras av det tunga transportstråk som går igenom kommunen. Utsläppen från jordbruket stod för 37 procent år 2009 men har nu minskat till 27 procent. Energiförsörjningen är det tredje största utsläppet med 17 procent. 49

51 Utsläpp av växthusgaser efter vilken gas, mätt i koldioxidekvivalenter, 2010 Diagram 47: Utsläpp av växthusgaser efter typ av gas mätt i koldioxidekvivalenter år Koldioxid står för nästan två tredjedelar av utsläppen av växthusgaser i Motala kommun. Koldioxiden kommer framför allt från transporter, men även från arbetsmaskiner och energiförsörjning. Utsläppen av metan och dikväveoxid härstammar framför allt från jordbruket. 50