Tandvårdspersonals syn på hur de stödjer föräldrar till en god tandhälsa hos små barn i Halland

Transkript

1 Diarienr: RH09258 Tandvårdspersonals syn på hur de stödjer föräldrar till en god tandhälsa hos små barn i Halland Pernilla Isaksson Sep 2010

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 SYFTE... 2 METOD OCH MATERIAL... 2 Studiens ansats... 2 Urval av intervjupersoner... 2 Planering och genomförande av datainsamling... 3 Pilotintervju... 3 Genomförande av intervjuer... 3 Dataanalys... 3 Etiska överväganden... 4 RESULTAT... 5 Tydliggöra föräldrarollen... 5 Föräldrars kunskap... 5 Föräldrars vanor... 6 Föräldrars förmåga att ta ansvar... 6 Internt och externt samarbete... 7 Samarbete inom folktandvården... 7 Samarbete med BVC... 7 Förskolesamarbete... 8 Anpassade budskap och strategier... 9 Kommunikationsstrategier... 9 Budskap som förmedlas Förbättringsmöjligheter DISKUSSION FÖRSLAG ATT ARBETA VIDARE MED KONKLUSION REFERENSER BILAGA 1 Missivbrev BILAGA 2 Intervjufrågor

3 INLEDNING Grunden till barns framtida fysiska och psykiska hälsa läggs till stor del när barnen är små. Hälsofrämjande insatser och förebyggande arbete bör därför sättas in tidigt i livet. Både i regeringens folkhälsoproposition och i den halländska folkhälsopolicyn beskrivs barn och unga som en av de viktigaste målgrupperna i folkhälsoarbetet. Då barnen är små påverkas dem av de miljöer de vistas i och vilka vuxna de har kontakt med. Förutom föräldrarna har personal inom till exempel barnhälsovården, folktandvården och förskolan en viktig roll för små barns hälsa. I dagens informationssamhälle får föräldrar till små barn många olika budskap kring sina barns hälsa och välbefinnande. Föräldrar letar själva upp information, men får också råd och vägledning av personal inom olika yrkeskategorier. Det vore intressant att få en bättre bild av hur personal inom olika yrken ser på hur de kan stödja föräldrar till goda vanor för sina barn och på vilka olika sätt det kan ske. Projektet goda råd för hälsosamma småbarnsår initierades av Region Halland i början av Tanken med projektet var att få en bild av hur olika yrkeskategorier arbetar för att stödja föräldrar samt vilka råd de ger till föräldrar inom kost, rörelse och tandhälsa. Tillsammans kan sedan olika aktörer analysera och diskutera hur arbetet kan ske framöver. Utöver denna rapport som handlar om tandvårdspersonals syn på hur de stödjer föräldrar, har en litteraturgenomgång inom området genomförts samt en rapport över förskolepersonalens syn på hur de stödjer och råder föräldrar. Dessa delar finns sammanslagna i en sammanfattande rapport Liten & stark slutrapport i projektet Goda råd för hälsosamma småbarnsår. Resultaten från de olika delarna kommer att spridas till berörda aktörer. BAKGRUND I den tunna biofilm som finns på tänderna fäster bakterier och bildar dentalt plack. Biofilmens bakterier livnär sig i huvudsak på ämnen i saliven, men många av dem kan utnyttja sockret i vår kost och omvandla det till syra, främst mjölksyra. Detta gör att ph värdet i munhålan sjunker. När sockertillgången minskar avtar syraproduktionen, ph värdet stiger och en viss återhämtning sker. Om syraattacker förekommer ofta och återhämtning inte hinner ske, kan en kariesskada uppkomma. En kariesskada kan läka ut, men om det inte sker blir det ett hål i tanden. Avgörande för hur kariesprocessen utvecklar sig är angreppsfaktorernas styrka, det vill säga bakteriernas sammansättning och mängd samt deras tillgång på socker. Faktorer som kan skydda tänderna från karies är att hålla tänderna så rena som möjligt från bakteriebeläggningar, undvika att äta socker alltför ofta och användning av fluor. Det finns starka vetenskapliga bevis för att daglig användning av fluortandkräm har en kariesförebyggande effekt på de permanenta tänderna hos barn och unga vuxna (SBU 2002). Vilken typ av kolhydrat som förtärs har betydelse, där sockerarten sackaros har visat sig vara mest kariesframkallande. Bland de individrelaterade faktorerna är intagsfrekvens betydelsefull och kan vara helt avgörande för om kariessjukdom ska uppkomma eller inte. När intaget av socker och sockerhaltiga produkter ökat har också kariesförekomsten ökat. Det omvända förhållandet med en minskad kariesförekomst efter minskat sockerintag har också observerats i olika grupper. Frekventa intag av klibbiga produkter med högt sockerinnehåll mellan måltiderna resulterar i en kraftigt ökad 1

4 kariesutveckling. Utifrån dessa fakta konstateras att en viktig kariesförebyggande åtgärd är att minska intaget av sockerhaltiga livsmedel mellan de ordinarie måltiderna (SOU 2002). Sammanställning av munhälsodata inom tandvården har utförts sedan början av 1980 talet i Halland. Årlig epidemiologisk uppföljning och analys av tandhälsoutvecklingen hos barn 3 19 år i Halland är grundläggande för planering och utvärdering av övergripande interventioner. I tandhälsoepidemiologin registreras friska tänder samt kariesskador. I Halland har förskolebarn i stort en mycket god tandhälsa. Enligt senaste statistik var 95,5 procent av 3 åringarna och 79 procent av 6 åringarna kariesfria i Halland (Magnusson 2010). SYFTE Syftet med denna studie var att beskriva tandvårdspersonals syn på hur de stödjer föräldrar till en god tandhälsa hos små barn. METOD OCH MATERIAL Studiens ansats En kvalitativ metod tillämpades, då studien syftade till att ge inblick i folktandvårdspersonalens vardag och närmare undersöka deras upplevelser. Genom att tillämpa en kvalitativ metod genomfördes ett flertal intervjuer. En kvalitativ metod bidrar till beskrivande data (Olsson & Sörensen 2007). I denna studie handlar det om folktandvårdspersonals egna talade ord och upplevelser. Urval av intervjupersoner Urvalet i en kvalitativ ansats består av få individer men med stor variation. I förhoppning att urvalet ska bidra till svar som ger största möjliga variation och bredd i ämnet samt ge en helhet (Olsson & Sörensen 2007). Urvalet begränsades till att omfatta åtta personer som var verksamma inom Folktandvården Landstinget Halland (vid en intervju deltog två personer). Intervjupersonerna representerade kliniker från varierande geografiska områden, demografiska förhållanden och olika storlek på kliniker. Det fanns ett krav på att urvalspersonerna skulle arbeta med små barn, 0 5 år. Områdeschefen för Folktandvården gav projektledaren kontaktuppgifter på klinikchefer som representerade de ovan nämnda kriterierna. Därefter tog projektledaren kontakt med dessa för att informera om grundtanken bakom studiens genomförande samt för att få kontaktuppgifter på de personer inom kliniken som arbetade med små barn. Dessa kontaktpersoner informerades om studiens syfte och en fråga om deltagande. Studien mottogs med god respons och tider för intervjuer bokades in. Några fler verksamhetschefer än vad som behövdes kontaktades för att undvika att dessa skulle ha kännedom om exakt vilka som skulle ingå i studien. Samtliga intervjupersoner som kontaktades för att delta i studien var verksamma inom Folkhandvården Landstinget Halland. De flesta var tandhygienister, någon tandsköterska och någon tandläkare. Samtliga intervjupersoner var kvinnor. 2

5 Planering och genomförande av datainsamling Förberedelser gjordes genom att fördjupa kunskaperna inom området. Detta för att få en teoretisk kunskap som var angelägen för studien. Som grund för den kvalitativa forskningsintervjun ligger en intervjuguide som vanligtvis utgår från ett visst antal teman. Dessa teman kan även innefatta förslag på frågor som kan ställas under intervjun (Kvale 1997). Intervjuerna som genomfördes var halvstrukturerade och intervjuguidens teman framställdes utifrån den kunskapen som inhämtats. Enligt Kvale (1997) innebär detta att intervjuguiden innefattar olika teman och även förslag på tänkbara frågor. Trots denna strukturering kan författaren vara flexibel när det handlar om hur frågorna ställs. Pilotintervju Praktisk övning är det allra bästa sättet för att bli en god intervjuare och det ökar möjligheterna för att kunna kontrollera intervjusituationen. En pilotintervju bidrar till ökad känsla för att skapa ett tryggt och stimulerande samspel inför de kommande intervjuerna (Kvale 1997) och bör genomföras på en person som stämmer överens med de aktuella intervjupersonerna (Patel & Davidsson 2003). En pilotintervju genomfördes på en person som varit verksam inom folktandvården. Efter genomförd pilotintervju gjordes vissa redigeringar på intervjuguiden, för att undgå att misstolkningar skulle upprepas under de kommande intervjuerna. För att få ytterligare respons på intervjuguiden tillfrågades två lärare vid Högskolan i Halmstad, två personer som arbetar vid specialisttandvården i Halmstad samt en kollega vid Region Halland. Intervjuguiden kom slutligen att innefatta åtta frågor, samt vissa följdfrågor (se bilaga 2). Pilotintervjun gav även bekräftelse på att intervjuguiden låg inom ramen för den angivna tiden som var avsatt för de kommande intervjuerna, nämligen 30 minuter. Genomförande av intervjuer Det är angeläget att intervjupersonerna förses med information angående studiens syfte och intervjuns genomförande (Kvale 1997). Inför intervjun fick samtliga intervjupersoner ett missivbrev som gav en närmare beskrivning av studiens syfte och genomförande (se bilaga 1). Missivbrevet verkade även som skriftligt medgivande till intervjupersonernas deltagande i studien. Intervjutillfället började med att projektledaren öppnade upp med inledande bakgrundsfrågor om deras yrkestitel och antal år i arbetet. Därefter följde huvudfrågorna. Projektledaren försökte få uttömmande svar på samtliga teman vilket gjordes genom att ställa motfrågor såsom, kan du utveckla det? Kontrollfrågor var även förekommande under intervjuerna, för att försäkra om att det som hade yttrats uppfattats korrekt. Efter varje enskild intervju skrevs anteckningar om det mest angelägna som hade dykt upp under intervjun samt de personlighetsintryck som uppfattats under intervjuerna. Dessa anteckningar togs för att användas vid ett senare skede. Samtliga intervjuer genomfördes på intervjupersonens arbetsplats. Intervjuerna pågick mellan minuter. Dataanalys Intervjuerna spelades in och skrevs sedan ut för hand av projektledaren och därefter lyssnades ljudupptagningarna igenom samtidigt som utskrifterna lästes igenom för att säkerställa korrekta utskrifter. Intervjumaterialet kom att omfatta 55 dataskrivna A4 sidor. Den utskrivna texten är en god början till genomförandet av analysen, då analysarbetet innebär att tolka de utskrivna intervjuerna. För analysen av det kvalitativa materialet användes innehållsanalys 3

6 som innebär att beskriva innehållet i en text (Kvale 1997). Detta innebär att textmassan bryts ned till meningsenheter, dessa koncentreras och det väsentliga i enheterna lyfts fram och kodas. Koderna jämförs och utifrån deras likheter/olikheter sorteras de in i underkategorier som bildar huvudkategorier. Citatexempel från intervjuerna finns i texten, detta för att tydliggöra överrensstämmelsen i resultatet (Granskär & Höglund Nielsen 2008). Etiska överväganden Det finns fyra forskningsetiska principer som ska fungera som riktlinjer vid studier. Individskyddskravet är den grundläggande norm som ska beaktas. Individskyddskravet delas in i fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). I samband med intervjun har informationskravet beaktats genom att intervjupersonerna har upplysts om villkoren för att medverka i studien. I missivbrevet har det framgått att deltagandet i studien har varit frivilligt samt att intervjupersonerna när som helst haft rätt att avbryta sin medverkan. Informerat samtycke handlar om att undersökningspersonerna deltar på frivillig grund utan tvång (Kvale 1997). Denna etiska aspekt har tagits i beaktande genom att samtycke till genomförandet av studien har skett av intervjupersonernas arbetsgivare samt av intervjupersonerna själva. Hänsyn har tagits till konfidentialiteten genom att författaren har undgått att presentera data som gjort det möjligt att identifiera intervjupersonerna. Konfidentialitetskravet har även uppmärksammats genom att intervjupersonernas personuppgifter har förvarats på ett ansvarsfullt sätt så att inga utomstående har tagit del av dessa. Nyttjandekravet har beaktats genom att intervjupersonerna har informerats om att resultatet från studien kommer att publiceras som en rapport och därmed kommer att bli en offentlig handling. Intervjupersonerna har även informerats om att det endast är författaren till studien som kommer att ha tillgång till det insamlade materialet. Slutligen har även intervjupersonerna erbjudits att godkänna resultatdelen samt ta del av studiens slutliga rapportering. 4

7 RESULTAT Tre kategorier skapades som beskriver tandvårdspersonalens syn på hur de kan stödja föräldrar till en god tandhälsa hos små barn. Dessa kategorier benämndes tydliggöra föräldrarollen, internt och externt samarbete samt anpassade budskap och strategier. Till dessa kategorier skapades tre underkategorier till respektive kategori som ger en bild av det manifesta innehållet i materialet. Till respektive underkategori finns sedan ett antal koder (se figur 1). Tema Värdefullt arbete med både uttalade och outtalade förbättringsmöjligheter Kategori Tydliggöra föräldrarollen Internt och externt samarbete Anpassade budskap och strategier Underkategori Föräldrars kunskap Föräldrars vanor Föräldrars förmåga att ta ansvar Samarbete inom folktandvården BVCsamarbete Förskolesamarbete Kommunikations strategier Budskap som förmedlas Förbättrings möjligheter Koder Upplysta föräldrar Okunskap om sunda matvanor Bristande kunskap om munhygien vanor Tillgänglighet till livsmedel Föräldrar som förebilder Samarbete inom kliniken Samarbete mellan kliniker Besök på folktandvårds kliniken Kosten på förskolorna Samarbete med öppna förskolan Förmåga att sätta gränser och införa rutiner Aktiv föräldrarroll Föräldragrupper Samarbete kring budskap Samarbete kring riskfamiljer Kommunikations metoder Förtroendefull kommunikation Familjer i behov av extra stöd Kommunikati on med hjälp av material Kostbudskap Munhygien åtgärder När något misslyckas BVC och tandhälsa Förnya illustrations material Samordnad kommunikations strategi Figur 1. Beskrivning av tema, kategori, underkategori samt koder. Tydliggöra föräldrarollen Denna kategori beskriver vad tandvårdspersonalen ansåg om föräldrarnas kunskap, vanor och deras förmåga att ta ansvar. Föräldrars kunskap I fråga om föräldrars kunskap om hur man skapar en god tandhälsa hos sina barn uppfattade tandvårdspersonalen att det fanns föräldrar med god kunskap om detta, men också många med bristande kunskap. De föräldrar som uppfattades ha god kunskap var upplysta och hade kunskap om vilka faktorer som påverkar barnens tandhälsa. Informanterna uppfattade att föräldrarna hade ett helhetstänk kring barnens hälsa. Många barn uppfattades också ha väldigt fina tänder där föräldrarnas kunskap kunde vara en faktor. Det som tandvårdspersonalen såg som en fara för barns tandhälsa nu och framöver var barnens matvanor och därmed föräldrarnas bristande kunskap om hur man skapar sunda matvanor. Det handlade då om att föräldrarna inte erbjöd barnen regelbundna måltider eller reglerade vad barnen fick äta. I intervjuerna framkom också att många föräldrar hade en dålig uppfattning om hur man sköter barns tänder. Föräldrarna kunde uppge att de inte ansåg att mjölktänderna var viktiga och att de därför slarvade med tandborstning eller kosthållning. 5

8 föräldrarna är medvetna också, de vill ju väldigt väl, de är ju, vad ska man säga, de är upplysta idag med munvård och att man ska ta hand om barns tänder och sånt. Först och främst är det ju det här med regelbundna matvanor, för där tror jag alltså att finns det någon fara med små barns tandhälsa så är det alltså föräldrarna, kanske fel att säga bristfälliga, men alltså föräldrarnas okunskap om ordentliga matvanor. Föräldrars vanor Vilka vanor föräldrarna har uppgavs påverka barnen. Fram för allt uppgav intervjupersonerna att föräldrarnas matvanor och tillgängligheten till olika livsmedel i hemmiljön inverkade på barnens tandhälsa. Fanns exempelvis läsk eller godis hemma och föräldrarna konsumerade detta regelbundet, gjorde även barnen det. Föräldrarnas beteenden och vanor kunde alltså påverka barnens tandhälsa negativt. Att föräldrarna agerar som förebilder var viktigt ansåg tandvårdspersonalen. Det gällde även vanan att borsta tänderna. Ser barnen att föräldrarna gjorde det visade de att det är viktigt. De kanske har lite smågodis som ligger hemma i skåpen, för de är själva godissugna. Det är klart att de för över vanan att det finns godis i skåpen och det är ungarna ganska kvicka på att lära sig att man kan klättra upp på bänken. Föräldrars förmåga att ta ansvar Föräldrars förmåga att ta ansvar, sätta gränser och införa rutiner framkom ofta under intervjuerna. De betonade att föräldrar måste ta ansvaret för barnens tandhälsa och att inte barnen själva kan bestämma om vissa saker, eftersom barnen själva inte kan förstå konsekvenserna av ett visst handlande. Tandvårdspersonalen upplevde att många föräldrar idag inte vågar ställa krav eller sätta gränser för sina barn för att de är rädda att ta konflikter. Att föräldrarna gav efter för vad barnen för tillfället vill ha, utan att tänka på framtida konsekvenser. Många föräldrar är väldigt rädda för att ta konflikter med sina barn och ställer hellre upp på att ge dem det de vill för tillfället. Men det finns ju inget barn i världen som kan begripa att om jag äter si eller så mycket godis varje dag så kommer jag vara tandlös innan jag är 20 år. Tandvårdspersonalen får ibland också höra att föräldrarna säger till barnen att de ska lyssna på vad tandhygienisten, tandsköterskan eller tandläkaren säger, vilket visar att föräldrarna själva inte vågar stå för olika regler. Det blev då viktigt att påpeka för föräldrarna vilket ansvar de själva hade för sitt barns tandhälsa och att det var viktigt att börja det arbetet när barnen fortfarande var små. Att skapa bra rutiner redan från start ansåg informanterna var viktigt. I vissa fall kände intervjupersonerna även att de fick påminna föräldrarna om sitt ansvar som föräldrar, som exempelvis när de ville sitta kvar i väntrummet. Eftersom barnen är små är det viktigt med en vuxen som personalen kan kommunicera med och prata om vad som är viktigt för just detta barn. Alltså jag har fått såna här kommentarer ibland när man har påpekat saker, så kan en mamma, en mamma vänder sig till sin treåring och säger där hör du vad tanten säger. Då känner man, men det är inte barnet som ska höra vad jag säger, det är du som ska höra vad jag säger. 6

9 Internt och externt samarbete Denna kategori behandlar samarbete inom folktandvården samt samarbete med barnhälsovården (BVC) och förskolan. Samarbete inom folktandvården Informanterna uppfattade att de inom kliniken var samordnade gällande vilket material som användes för information och vad som delas ut till familjerna, exempelvis broschyrer. De upplevde också att de hade pratat ihop sig om vad de skulle ta upp med familjerna. Vidare uppfattade de inte att de arbetade så aktivt tillsammans med andra kliniker. Inom ett område hade dock fler kliniker påbörjat ett samarbete för att, enligt intervjupersonen, få mer struktur på arbetet och för att få kännedom om hur andra kliniker arbetar för att på sikt lägga upp arbetet ungefär på samma sätt. Vinsten blev, enligt intervjupersonen, att folktandvården blir mer trovärdig om man går ut med gemensamma budskap och man får en trygghet i sin kommunikation när man diskuterat den med andra. Ja, det försöker vi nog ha. Ha samma saker med oss och lägger vikten på, det kan jag nog tycka att vi har diskuterat lite granna och tipsa varandra om att jag kom på att detta funkar bra och så. man jobbar i sin egen lilla verkstad och liksom, här tycker vi så här och sen när man börjar jämföra med andra, jaha, men har du tänkt igenom det här, är det underbyggt Just att utbyta sinsemellan kunskaper då med varandra, se vad man säger då som gör att man också kan bygga ut lite granna på det man har, så det är ju alltid bra att få mer information av varandra. Samarbete med BVC Intervjupersonerna framförde att de hade ett samarbete med BVC, vilket till största delen bestod i att tandhälsa var ett tema under barnhälsovårdens föräldragrupper. Det var ofta grupper om sex till tio föräldrar med barn som träffade i barnhälsovårdens lokaler. Barnen var ofta mellan fyra månader till ett år. Tandhälsoinformation kom då in som ett tema på dessa träffar. BVC sköterskan var i vissa fall med under informationen, andra inte. Intervjupersonerna beskrev att informationen ofta handlade om tänder, hur man sköter tänder, men också en stor del om kost. Kostdelen var något som inte bara var viktigt för tänderna, utan för hela kroppen. På föräldragrupperna var informationen i grupp, vilket inte skapade möjligheter för tandvårdspersonalen att titta i barnens munnar. Det kommer senare när barnen blev kallade till klinikerna. Föräldragrupperna uppfattades ofta av intervjupersonerna som lite stökiga, eftersom barnen är med. Det kunde ibland vara svårt att ha någon specifik föreläsning, utan det blev lite mer i form av diskussioner. Så har man nu då att man har olika teman i de här föräldragrupperna och då kommer tandhälsovårds informationen in i en del där. Det här mötet på BVC, det är ju ganska svårt att ha någon specifik föreläsning eller så för att dels är ju barnen med och dels så har de ofta syskon med sig och det blir väldigt livat och så här. De budskap som förmedlades av folktandvården stärktes ofta genom det BVC förmedlar. Flera intervjupersoner hade i många år samarbetat med BVC och de hade kännedom om vad de förmedlade. De upplevde då att de kunde stödja varandra i sin kommunikation. Informanterna upplevde att det fram för allt var kosten som de hade gemensamt. Om någon förälder inte närvarat vid föräldragruppen, hade vissa kliniker och BVC ett samarbete så att föräldrarna då får lite 7

10 information av BVC sköterskan kring tandhälsa, via någon broschyr till exempel. Genom detta samarbete föll ingen mellan stolarna. Vi har haft en dialog med BVC sköterskan, att hon pratar ju också kost. Oftast är ju det samma budskap vi har där. Hon (BVC sköterskan) har även fått lite material så att hon kan prata med dem som vi inte når som inte kommer när vi har information, så att hon kan ge och prata lite granna om dem sakerna. Intervjupersonerna ansåg att de hade ett bra samarbete med BVC när det gällde familjer med förhöjt riskbeteende eller när de såg att något inte var bra. BVC sköterskan och tandsköterska eller tandhygienist hade då kontakt, personligt möte eller telefonkontakt, gällande dessa familjer. Vissa tandvårdskliniker inrymdes i samma byggnad som BVC, vilket uppfattades positivt då personalen sågs kontinuerligt och hade dialoger kring vissa barn och familjer. Vi har ju ett väldigt nära samarbete här eftersom vi finns i huset, det är ju nästan vägg i vägg. BVCsköterskorna träffar man dagligen i fikarummet eller man kan prata sinsemellan om det är någonting. Förskolesamarbete Några informanter uppgav att de hade samarbete med förskolor i närområdet, främst 5 åringar, som kom på besök till kliniken. Personalen på folktandvården informerade då barnen om tänder och hur de skall skötas och tittade i behandlingsrummet. Visst material kunde också delas ut. Intervjupersonerna ansåg att 5 åringar var en bra ålder att rikta sig till, då de är nyfikna och intresserade. Barnen pratar sedan med kompisar, förskolepersonal och föräldrar om besöket, vilket gör att informationen sprids. Men jag har haft en hel del dagis som har kommit och det är just 5 åringarna då. Den åldern är väldigt tacksam. De är så otroligt nyfikna och vi pratar om detta väldigt mycket. Sen pratar de mycket med sina föräldrar. Intervjupersonerna uttryckte fler olika sätt som de samarbetade eller skulle vilja samarbeta kring för att påverka barns tandhälsa på ett positivt sätt. Tandvårdspersonalen uttryckte att kosten på förskolan var viktig för barns tandhälsa och att kosten blivit bättre de senaste åren, med mindre söta krämer, glass med mera. Ibland fick de dock vissa frågor från föräldrar som de möter om vissa saker kring kosten på förskolan och om vilka regler som gäller vid till exempel utflykter eller födelsedagar. Informanterna ansåg att det är svårt att påverka förskolornas kost, men skulle gärna önska att förskolan kunde bli ännu mer medvetna om vikten av att minska på söta produkter. Att detta skulle vara upp till föräldrarna att bestämma. Och det är ju många föräldrar som tänker så idag att man inte vill introducera söta saker för tidigt, och då är vi faktiskt lite på förskolan att dem inte ska göra det. För det är någonting som föräldrarna tar beslut om hemma. Andra sätt att samarbeta med förskolan var att vara ute och prata tandhälsa och kost på föräldramöten. Detta var dock något som krävde stora resurser och uppfattades inte hinnas med. Detta skulle ändå kunna vara ett alternativ i så kallade riskområden. Att få personalen att borsta tänderna på barnen efter frukost var något som fungerade på några förskolor som ville satsa på 8

11 tandhälsan hos barnen. Ytterligare ett sätt att arbeta enligt tandvårdspersonalen var att vara ute på öppna förskolan. Att samarbeta med förskollärarna på öppna förskolan och ha informationsgrupper kring tandhälsa kunde vara ett bra alternativ. Särskilt i vissa områden där det var många föräldrar som uteblivit från de ordinarie föräldragrupperna på BVC. På så sätt kunde man fånga upp några familjer tidigt och nå dem på en plats där de känner sig bekväma. Då är det ju ypperligt för de här familjerna att kunna gå ut till sina öppna förskolor i de här områdena. och då kände jag där då i detta läge att då kanske vi skulle kunna ta oss dit och knyta kontakter med då de här små barnen, därför de kommer ju nämligen inte till de här föräldragrupperna av olika anledningar. Anpassade budskap och strategier Denna kategori omfattar vad intervjupersonerna beskrev att de använder sig av för kommunikationsstrategier, vilka budskap som förmedlas samt vad de såg som förbättringsmöjligheter i arbetet. Kommunikationsstrategier Tandvårdspersonalen poängterade att tidiga möten med barn och föräldrar var viktigt för att så tidigt som möjligt få in goda vanor samt kunna förebygga framtida problem. Att få möjlighet att styra upp en ovana innan den gett negativa effekter upplevdes därför angeläget. Föräldragrupperna via BVC ansågs då vara en viktig kanal för att nå många föräldrar. Vid dessa tillfällen varvades ofta information med diskussioner. Sen så brukar jag liksom, det är inte det här att jag sitter och pratar hela tiden, utan vi diskuterar och dem kommer med sina grejer Då barn med föräldrar kallades till en första undersökning på kliniken uppgav intervjupersonerna att de brukade fråga lite och se vad föräldrarna fått med sig från BVC informationen. De märkte också att föräldrarna frågar tandvårdspersonalen om saker som tagits upp under föräldragrupperna. På detta sätt fick personalen en blid av vad och hur informationen uppfattats av föräldrarna. Vid vissa kliniker där det var många som uteblev från föräldragrupperna på BVC hade man istället kallat in barnen i tidig ålder för att ge informationen enskilt. De uppfattade att föräldrar hade högre benägenhet att komma då de fick en enskild kallelse. I mötena med föräldrar poängterades att det var viktigt med en god dialog, så att man informerar om sådant som är viktigt för just detta barn eller denna familj. På så sätt ansåg intervjupersonerna att de kom fram med sina budskap genom dialog och samtal. Att få bra kontakt uppfattades också som viktigt, så att informationen upplevdes riktad och inte enbart generell. En dialog är väldigt viktigt för jag menar, jag kan ju berätta saker som de tänker att det där vet jag redan. De budskap som fördes fram skulle gärna inte innehålla en massa pekpinnar, utan genom en diskussion kunde man få fram budskapen på ett positivt sätt istället. Annars ansåg personalen att föräldrarna inte skulle ta till sig budskapen. En viktig faktor för en framgångsrik kommunikation var att visade att de trodde på föräldrarna och stöttade dem. Genom att råda på olika sätt kom budskapen de ville förmedla fram flera gånger på olika sätt, vilket upplevdes fungera bra av 9

12 personalen. En strategi var också att poängtera att det som är bra för tänderna är bra för hela kroppen. Det är ju viktigt det här med att stödja och inte sitta med pekpinnar att så här får du inte göra, då blir det ju. Som förälder får man kanske taggarna utåt då. Därför känns det bättre att ha en diskussion med föräldrarna än att sitta enbart och informera dem och trycka i dem att så får man inte. Att skapa förtroende i kommunikationen upplevdes som angeläget. Att träffas ansikte mot ansikte och föra ett samtal kring barnet och familjen och utgå från just deras situation var centralt. Om tandvårdspersonalen inte fick föräldrarnas förtroende ansåg de att de inte fick fram sina budskap. Då spelade det ingen roll egentligen vad de sa, om de inte byggt upp detta förtroende. Föräldrarna måste också känna att de kunde ställa vilka frågor de ville och kunna be om hjälp om de behövde det. Det viktigaste är ju att få förtroende. Får föräldrarna inget förtroende för oss så kommer ingenting att hända. Det kan till och med bli värre, det kan bli att de slutar att komma helt. Ibland uppfattade intervjupersonerna att vissa familjer behövde extra stöd. Det kunde då handla om att lägga upp samtalen på annat sätt, att börja grundligt och sedan gå vidare. En annan strategi var att kalla in familjen till kliniken oftare för att följa upp och kunna fortsätta dialogen och ge vidare stöd. Så stödet till skilda familjer kan se olika ut, beroende på vad personalen ansåg vara viktigt att följa upp. Försöka göra en insats där vi vet att vi har riskfamiljer. Så alla kanske inte blir behandlade på samma vis, men man måste sätta in lite extra resurser där. Samtliga informanter uppgav att de använde sig av olika typer av material i sin kommunikation, antingen på föräldragrupperna via BVC eller vid de enskilda kontakterna på kliniken. Vid föräldragrupperna förekom olika bildspel, blädderblock, foton och pärmar. Efter genomgången på föräldragruppen, liksom efter ett besök enskilt på kliniken, delades olika broschyrer ut. En broschyr från Specialisttandvården nämndes ofta, men en hel del andra broschyrer med varierande innehåll och avsändare nämndes också. Mycket material beskrevs som väldigt gammalt eller tråkigt. Visst material hade intervjupersonerna själva tagit fram och visst material var man osäker på vem avsändaren var. De letade själva upp material som de sedan använde sig av, men tyckte att det tog mycket tid och att det var svårt att hitta bra material. Materialet som användes upplevdes vara bra att ha som en bas eller checklista för att känna sig säker på att de informerat om allt som var tänkt. Flera intervjupersoner tänkte också att det var bra att lämna ifrån sig något till föräldrarna som de sedan kunde läsa igenom i lugn och ro hemma. Sen de här blädderblocken det är ju då sådana som man köper via tandvårdsbolag Sen kan man ju snappa upp från lite olika landsting, en del landsting har ju tagit fram eget informationsmaterial som de delar med sig av och säljer så att säga då va. Det är ju väldigt mycket individuellt tror jag faktiskt, att man plockar till sig det som passar mig då som informatör. Ja, men jag utgår inte från den (broschyr från Specialisttandvården), jag utgår faktiskt från extremt gamla pärmar från 70 talet Så våra informationer bygger ju egentligen på den broschyren kan man säga som ett stöd, och sen när man har haft informationen så får dem med sig broschyren i handen 10

13 Budskap som förmedlas Budskap kring kost uppfattades som en stor del av den information som gavs från tandvården. Det handlade då om hur mycket socker olika livsmedel innehöll, vilket många föräldrar frågade om. Personalen ansåg att barn idag äter för mycket godis och försökte ta upp tanken om att införa godis en gång i veckan och diskutera sådana rutiner med familjerna. Vilka drycker som är lämpliga förmedlades också, att det är vatten som förespråkas mellan måltiderna och att begränsa intaget av läsk. Intervjupersonerna uppfattade att barn idag småäter mycket, varför de också poängterade vikten av att ha regelbundna måltider och att tänderna måste vila mellan målen. Här är väl något som jag brukar trycka på. Det är ofta dem säger att godis är till helgen. Är de fredag, lördag, söndag? Då är det ju halva veckan. Det allra viktigaste budskapet till föräldrar om hur man sköter små barns tänder var att de ska borsta barnens tänder två gånger om dagen med fluortandkräm. Vid samtalen med föräldrar visade personalen tandborstteknik och hur de ska borsta på ett litet barn. Informanterna tyckte det var viktigt att föräldrarna förstod att det är viktigt att börja borsta barnens tänder redan från första tanden. Detta för att få in en god vana redan från början. Napp och tumme var också något som de förde samtal kring, om hur de påverkade tänderna och bettet. En mindre del av budskapen som presenterades handlade om när något gått snett. Om hur det kan se ut på tänderna när man till exempel druckit mycket läsk i nappflaska, använt napp länge, fått hål i tänderna eller ramlat och slagit sig. Detta för att visa hur illa det kan gå och att deras barn förhoppningsvis inte skulle drabbas av det. Egentligen är det allra viktigaste att man får in tandborste med lite fluortandkräm om man inte gör något annat, men att man får in det två gånger om dagen, så skulle många tänder klara sig. Det är enkla tips. Men att få in det, det är det som är det svåra. Förbättringsmöjligheter Tandvårdspersonalen ansåg att de samarbetade med BVC, fram för allt när det gällde föräldragrupper. Det som sågs som en förbättringsmöjlighet var att BVC sköterskorna skulle kunna betona tandhälsa lite mer i sina samtal med föräldrar. Det skulle kunna handla om tandborstning och att det är viktigt att börja borsta från första tanden. I och med att BVC sköterskorna träffar barnen och föräldrarna oftare än vad tandvårdspersonal gör, finns vinster med att ta upp dessa frågor även inom BVC ansåg intervjupersonerna. men jag menar har man fyra tänder så är det ju inte så svårt att tala om att man ska borsta med lite tandkräm morgon och kväll. Men det är nog lätt att det glöms bort. Det finns så mycket andra bekymmer man har när de är små. De material som användes upplevde informanterna var gammalt. Den fakta som fanns i materialen ansåg de stämde, men just att de mesta materialet var gammalt var något negativt. De uppgav också att de lade ner mycket tid för att finna ett material som var lämpligt att använda till exempel som bildvisning vid föräldragrupper. För att budskapen ska gå fram till föräldrarna som är unga idag ansåg de att materialet bör vara nyare så att föräldrarna kunde koncentrera sig på innehållet i informationen och inte på dåliga eller gamla bilder. 11

14 Nej, tyvärr, det ska jag väl säga. Det är ett lite äldre material och det skulle jag jätte gärna vilja förnya, så till vida att, innehållsmässigt så är det bra, men det är lite gammalt. Innehållsmässigt så är det helt, alltså kunskapsmässigt och den fakta som jag förmedlar i det är helt riktigt. Men just ibland kan man ju störa sig på bilder. Man tittar mer på det där barnets tröja där, inte ser något annat. Vidare vad gällde material och kommunikationssätt ansåg några intervjupersoner att man i Halland skulle kunna ha en gemensam utbildning så att alla kliniker tar upp samma saker och använde sig av samma material gentemot föräldrarna. Flera informanter förde fram att det blir väldigt individuellt det som förmedlas, hur man kommunicerar och vilka saker som man tycker är viktiga att ta upp. Så det skiljer sig från person till person och klinik till klinik vilken kommunikationsstrategi man har. Jag säger man hela Halland så hade jag väl kunnat tycka att vi kunde fått någon gemensam utbildning eller diskussionsdag, så att man tar upp samma saker och man har samma material man använder sig av. Sen, men det har vi ju aldrig haft, utan det har fallit på min lott att göra det. Så det är ju inte så strukturerat egentligen, tycker jag. Det är ju alltid svårt när det är, när vi är många olika som är ute och informerar. Vi tycker kanske att olika saker är olika viktiga. I intervjuerna framkom även att det var olika rutiner för hur ofta och när tandvårdspersonalen träffar barnen och föräldrarna. Framförallt påpekades att de på vissa kliniker var långa intervaller mellan träffarna och att det var mycket som kunde hända under den tiden med barnens tänder. Samtliga träffade barnen då dessa var tre år, men att det kunde vara sent att träffa dem om de inte sett barnen sedan föräldragruppsinformationen. En kallelse till kliniken innan tre års ålder önskades därför. Det som skulle kunna förbättras det är väl egentligen intervallerna då, att man kanske då skulle, det blir väldigt långt hopp från vi säger första kontakten på BVC om de nu är kanske mellan 4 6 månader till tre år. Där blir ju ett långt hopp däremellan. Så däremellan skulle man väl där skulle man kanske vilja ha in något mer besök eller någon mer träff eller någonting sånt där. 12

15 DISKUSSION Intervjupersonerna var mycket entusiastiska och intresserade av sitt arbete, samtidigt som de verkade måna om de barn och familjer som de mötte i sitt arbete. Informanterna ansåg att deras arbete var viktigt och att det fungerade bra. Vissa saker tog de själva upp som förbättringsmöjligheter och vissa möjligheter till förbättringar har intervjuaren själv uppfattat. Nedan följer lite tankar och funderingar från intervjuaren som uppfattats under intervjuerna och sammanställningen av dessa. Föräldrar uppfattades i många fall som upplysta, samtidigt som många verkade ha brister i kunskap om till exempel måltidsordning samt förmågan att sätta gränser för sina barn. Detta kan vara en svår balansgång för personalen när det inte enbart handlar om kunskapsmässig information för en god tandhälsa, utan mer om att ha synpunkter på uppfostringsmetoder. Även det faktum att det många gånger är föräldrarnas egna dåliga vanor som bör ändras för att barnen ska gynnas positivt kan vara känsligt att påpeka för föräldrarna. Tandvårdspersonalen upplever ofta att de måste påpeka för föräldrarna att det är dem som sätter kraven och reglerna för sina barn och att det inte är barnen själva som bestämmer, eftersom de inte vet sitt eget bästa i denna åldern. Det uppfattas att föräldrarna måste kunna hänvisa till att någon annan, till exempel tandhygienisten, har sagt att man bara ska äta godis en dag i veckan och så vidare. Föräldrarna måste ta mer ansvar och personalen måste kanske fokusera än mer på detta framöver. Samarbetet uppfattades fungera inom den egna kliniken vad gällde arbetsätt och vilka budskap som förmedlades. Oftast var det dock en person som hade ansvaret för till exempel föräldragrupper på BVC, så den personen kunde ofta bestämma över metod och material till exempel. Det verkade inte så vanligt med samarbete mellan kliniker, varken i det närliggande området, inom kommunen eller i länet. Någon klinik hade påbörjat ett samarbete med andra kliniker i närområdet och uppfattade det positivt. De såg fördelar med att skapa kännedom om varandra och kunna använda en gemensam strategi gentemot föräldrar. Detta är något som skulle kunna utvecklas i större områden eller inom hela länet. En stor del av samarbetet med BVC handlade om föräldragrupperna då temat var tandhälsa. Dessa föräldragrupper upplevdes fungera bra och föräldrarna fick en liten föreläsning och material med sig hem. Inga förslag till förbättringar eller förändringar av dessa informationstillfällen gavs av informanterna, trots att de nämnde vissa svagheter med metoden när de berättade för intervjuaren. Dessa informationsgrupper beskrevs av tandvårdspersonalen som stökiga eftersom barnen är med och att det är många föräldrar som inte närvarar. På vissa kliniker har man gått över till enskilda besök med barnet och föräldern istället för dessa gemensamma gruppträffar, eftersom man såg att bortfallet var stort. Detta kan vara en lösning, som dock kräver mer resurser. Ett annat alternativ är att arbeta för att tandhälsoinformationen på BVC träffarna ska utvecklas för att få fram det som tandvårdspersonalen vill till föräldrarna. Vidare när det gällde samarbete med BVC upplevdes det av intervjupersonerna att det fungerade bra när det handlade om familjer med förhöjt riskbeteende. De kontaktade varandra och följde upp vissa saker mer frekvent. Vad som inte tycktes vara helt klart var hur ofta eller om BVC personalen alls frågade om till exempel tandborstvanor. Intervjupersonerna ansåg att BVC personalen med några enkla frågor skulle kunna visa att de såg att tandhälsa också var något viktigt och skulle på detta sätt kunna påverka barns tandhälsa positivt. Tandvårdspersonalen beskrev att de ofta förmedlar att det 13

16 som är bra för tänderna också är bra för hela kroppen och ansåg sig därmed informera föräldrar om hälsa generellt och inte enbart om tandhälsa. Ett ännu bättre samarbete med BVC skulle kunna påverka barns tandhälsa i positiv riktning, om nu inte detta arbete redan görs inom BVC. Förskolesamarbetet varierade och ansågs vara resurskrävande om tandvårdspersonalen till exempel skulle vara ute på föräldramöten. Det är dock säkert ett viktigt arbete och troligen ett bra komplement till föräldragrupperna på BVC. På föräldramöten närvarar sällan barnen själva, vilket ju upplevdes vara ett störande moment under BVC träffarna, samtidigt som barnen är större och nya utmaningar inom kostområdet har kommit. Här finns då möjligheter att repetera viss information och svara på föräldrarnas frågor. Ytterligare en vinst kan också vara att förskolepersonalen får höra informationen. Tandvårdspersonalen skulle även kunna prata om hur kosten på förskolan bör se ut, så har man flera syften med informationsträffarna. Detta eftersom föräldrarna ofta kommer med frågor till tandvårdspersonalen om hur kosten ser ut på förskolan. Ett förskolesamarbete på detta sätt skulle kanske vara särskilt angeläget i områden där det finns många familjer med förhöjt riskbeteende. Flera olika material användes för att kommunicera tandhälsa till föräldrarna. Mycket material uppfattades även som gammalt. Intervjupersonerna uppgav att det tog mycket tid att leta reda på bra och användbart material, vilket också bidrog till att många hade väldigt gammalt material. Det vore intressant att ta reda på vad föräldrarna tycker om dessa material och vad som skulle kunna förbättras för att göra kommunikationen och budskapen tydligare. Innehållsmässigt verkar de flesta material vara bra, men att även kanske utveckla layouten. Avsändaren på materialen var också olika vilket måste skapa funderingar bland föräldrarna. Intervjuaren ser behovet av ett gemensamt material med tydliga budskap som kan kommuniceras till föräldrar med avsändare Folktandvården i Halland. Detta skulle göra det tydligare för föräldrarna i länet och spara tid och kraft hos personalen. Materialet skulle också kunna översättas till några andra språk än svenska om materialet var länsövergripande. Intervjupersonerna uppgav att det var brist på material på andra språk och att de ofta är familjer från andra kulturer som kan behöva mer stöd. 14

17 FÖRSLAG ATT ARBETA VIDARE MED Följande förslag kommer från intervjuaren utifrån vad intervjupersonerna fört fram samt tankar som kommit upp hos intervjuaren under sammanställningen av resultatet. Förslagen avser folktandvården. I möten med föräldrar tydliggöra deras ansvar Utveckla föräldragruppsträffarna på BVC som handlar om tandhälsa Utveckla kommunikationen mellan BVC och folktandvården kring tandhälsa Utveckla samarbetet med förskolan Utveckla samarbete mellan kliniker Uppdatera och skapa enhetligt material i länet med tydlig avsändare Skapa gemensamma råd och en kommunikationsstrategi i länet gentemot föräldrar Skapa material på andra språk än svenska 15

18 KONKLUSION Många barn i Halland uppfattades av informanterna ha väldigt fina tänder, där föräldrarnas kunskap ansågs vara en viktig faktor. Många föräldrar ansågs dock ha bristande kunskaper om hur man framförallt skapar sunda matvanor. Att föräldrarna själva är förebilder betyder mycket. Föräldrars bristande förmåga att ta ansvar, sätta gränser och införa rutiner framkom ofta under intervjuerna. Informanterna betonade att föräldrar måste ta ansvaret för barnens tandhälsa och att inte barnen själva kan styra. I försök att nå föräldrar med tandhälsoinformation var barnhälsovårdens föräldragrupper en viktig kanal. Informanterna uppgav att samarbetet med BVC i huvudsak fungerade bra. Visst samarbete skedde även med förskolan, genom klinikbesök eller föräldramöten. Intervjupersonerna hade tankar om kosten på förskolorna men visste inte hur de skulle nå fram. Tandvårdspersonalen poängterade att tidiga möten med barn och föräldrar är viktigt för att så tidigt som möjligt få in goda vanor. Dialog och samtal utan pekpinnar ansågs viktigt i kommunikationen med föräldrar, där särskilt fokus var på familjer med förhöjt riskbeteende. Att borsta tänderna två gånger dagligen med fluortandkräm var ett av de viktigaste budskapen. Informanterna uppgav att de använde sig av olika typer av material i sin kommunikation, men att materialet var gammalt och behövde göras bättre och gemensamt i länet. 16

19 REFERENSER Granskär M, Höglund Nielsen B. (2008). Hälsofrämjande kvalitativa metoder inom hälso och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Kvale S. (1997). Den Kvalitativa Forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Magnusson K (2010). Munhälsoepidemiologi inom barn och ungdomstandvården i Halland. E postkontakt. Specialisttandvården, Länssjukhuset Halmstad. Olsson H, Sörensen S (2007). Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Andra upplagan. Stockholm: Liber. Patel R, Davidson B (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) (2002). Att förebygga karies en systematisk litteraturöversikt. SBU rapport nr 161. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. 17

20 BILAGA 1 Hej! I projektet hälsosamma småbarnsår vill vi veta hur olika aktörer i Halland kan stödja föräldrar till olika hälsosamma val för sina barn. Projektledare är Pernilla Isaksson, folkhälsovetare, vid Region Halland. Syftet med just denna delstudie är att få tandvårdspersonals syn på hur ni kan stödja föräldrar till en god tandhälsa hos små barn inom folktandvården. Jag vänder mig till dig då du arbetar inom folktandvården och jag tror att du besitter värdefulla kunskaper och erfarenheter om små barns tandhälsa. Genom enskilda intervjuer skulle vi vilja få reda på dina kunskaper och erfarenheter. Vid intervjutillfället kommer jag att använda mig av bandspelare. Intervjuerna kommer sedan att utföras, bearbetas och sammanställas av mig, Pernilla Isaksson. Alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt, det vill säga intervjuerna kommer att kodas så att det blir omöjligt att identifiera enskilda individer. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta. Kontaktuppgifter: Pernilla Isaksson, Region Halland Tel: Mail: pernilla.isaksson@regionhalland.se Jag intygar härmed att jag blivit informerad om studiens syfte och samtycker att delta: Namn: Datum: