Etiska värderingar. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etiska värderingar. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola"

Transkript

1 Etiska värderingar Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

2 Etiska värderingar - sex teman 1 Min inställning till min samtid 2 Människans värde 3 Vad är rätt handling hur tar vi ställning? 4 Vad är ett gott och meningsfullt liv? 5 Vilka etiska personegenskaper bör vi ha? 6 Bemötande

3 1 Min inställning till min samtid

4 Om våra moraliska reaktioner och vår uppfattning om samhället och den tid vi lever i.

5 Våra kärnvärderingar och uppfattningar av samhällets utveckling och det moderna livet Vad gör mig moraliskt upprörd? Hoppfull? Etiska förändringar: Framsteg, förfall, pendelrörelse? Förändringar i synen på barn, invandrare, personer med funktionsnedsättning, äldre, kvinnor män etc? Värderingsförändringar: Trygghet & stabilitet! Stå ut! Sköt dig! Frihet & självbestämmande! Var lycklig/ha kul! Ställ krav! Utvecklas! Gör karriär! Bli entreprenör! Ökad uppmärksamhet på etik, t ex frågor om värdegrund och bemötande.

6 Frågor för eftertanke och samtal 1 Hur tänker och talar jag om den tid och det samhälle jag lever i? 2 Nämn något som du uppfattar som en klar förbättring vad gäller värderingsförändringar och attityder i samhället. Finner du något som visar på en försämring vad i så fall? 3 Vad sprider jag för stämning omkring mig livet och på min arbetsplats? Optimism? Pessimism? Dysterhet? Misstänksamhet? Tillit? Medkänsla? Livsglädje? Entusiasm??

7 2 Människans värde

8 Vilket värde har människan? Människovärdesprincipen: Människans värde är högt, lika, obetingat/givet med livet & överordnat djurens värde. Ur FNs förklaring om de mänskliga rättigheterna, Art 1: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla mot varandra i en anda av broderskap. Ur Regeringsformen (RF 1 kap, 2 ): Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

9 Ur LSS 5-7 Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet... Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges... Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall anpassas till mottagarens individuella behov och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv (min kursivering).

10 Människovärdesprincipen innebär inte att alla har exakt lika villkor eller att vi ska känna lika starkt för alla människor. Men i en professionell roll inom välfärdssektorn betyder det att vi ska ge lika uppmärksamhet, respekt och omsorg åt dem vi har ett ansvar för. Det betyder också att vi ska förhålla oss till våra arbetskamrater med en grundläggande respekt, uppmärksamhet, förväntan och vänlighet. Men det betyder naturligtvis inte att vi ska känna lika starkt för alla.

11 Fall för diskussion

12 Okänsliga anhöriga Emil är autistisk, har en grav utvecklingsstörning och är synskadad. Han har en bostad med särskild service enligt LSS. Emils mamma (som också är god man för Emil) och hans syskon bor på en annan ort och när de varannan vecka besöker Emil så bor de hos honom. Personalen bedömer att Emil far illa av besöken av de anhöriga eftersom de inte tar hänsyn till honom utan ockuperar lägenheten och hänvisar Emil till sovrummet. Dessutom röker mamman inne i lägenheten, något som Emil störs mycket av. Verksamhetschefen har talat med mamman om detta men någon förändring har inte skett. Kan/bör/ska verksamhetschefen sätta gränser för hur mamman ska förhålla sig när hon besöker Emil? Hur bör man agera?

13 Lat brukare eller för krävande personal? Petter är lätt utvecklingsstörd, bor i en gruppbostad och deltar i en daglig verksamhet. Vid flera tillfällen har han kommit till den dagliga verksamheten och varit upprörd och ledsen och vid några tillfällen har han gråtit och inte velat tala om vad som har hänt. En dag råkar arbetsledaren höra ett samtal mellan Petter och en flicka, som också hon bor i gruppbostaden, som handlar om att en i personalgruppen inte är snäll, hon tjatar och skäller på de boende. Arbetsledaren lyckas lirka ur Petter vad som orsakar att han är ledsen ibland och får då veta att en i personalen på boendet skäller på honom om att han inte städar och diskar hemma hos sig. Hon blir aldrig nöjd, säger Petter, och jag blir så ledsen. Eftersom Petter varit ledsen vid flera tillfällen tar arbetsledaren på den dagliga verksamheten upp frågan med arbetsledaren på gruppboendet, men får till svar att Petter bara är lat och inte vill städa och diska och att det inte är något att bry sig om. Arbetsledarens etiska dilemma Bör arbetsledaren på den dagliga verksamheten göra som personalen på gruppboendet säger inte bry sig om vad Petter säger? Vad bör göras?

14 Frågor för eftertanke och samtal 4 Hur kan man resonera om man vill argumentera för människovärdesprincipen? 5 Hur tycker du att människovärdesprincipen efterlevs inom: Rättsväsendet? Sjukvården? Omsorg och service för personer med funktion-nedsättning? Grundskolan? Följer du själv den principen i ditt arbete? 6 Hur tycker du att människovärdesprincipen efterlevs på din arbetsplats, vad gäller relationen till brukarna och mellan medarbetarna? Kan något förbättras för att skapa ökad uppmärksamhet, respekt, vänlighet, jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet? Ta en särskild diskussion om just jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet på din arbetsplats och hur ni tar ansvar för detta.

15 3 Vad är rätt handling hur tar vi ställning?

16 Vad gör en handling/regel/praxis rätt? Att den har sin grund i goda intentioner! SINNELAGS- ETIK Att den stämmer med min/vår moraliska intuition (i en konkret situation)! SITUATIONS- ETIK Att den bygger på giltiga etiska principer och normer! T ex värdighet, frihetsjälvbestämmande, tolerans, rättvisa, jämlikhet, jämställdhet, humanitet, solidaritet, mänskliga rättigheter, människovärdesprin Att den (sannolikt) ger de bästa konsekvenserna! KONSE- KVENSETIK PLIKTETIK

17 Konsekvenser för VEM/VILKA? För ALLA berörda största möjliga antal! UTILITARISMEN Främst för personer som är i eller riskerar en särskilt UTSATT SITUATION! Skadeobservans, minimering jmfr barnperspektivet Och/eller en närhets(ansvars)princip; Värnande om mina brukare och arbetskamrater i första hand!

18 Fall för diskussion

19 Förälskade ungdomar på elevhem Inför höstterminen 2009 flyttade Bertil och Britta, båda 16 år, till samma elevhem för att gå i gymnasiesärskola. På elevhemmet bor fem ungdomar, med varierande grad av begåvningshandikapp. De är elevhemmet från måndag till fredag. Efter skolans slut åker de hem till sina respektive föräldrar. Bertil och Britta kände inte varandra tidigare men nu blommar kärleken och de säger att de inte bara vill pussas och kramas också att ha sex. Britta har berättat för sin mamma om Bertil och att hon är kär. Mamman är emot att de har samlag de bör vänta tills de blir äldre. Britta vill ha preventivmedel vilket hennes mamma sagt ja till. Brittas mamma vill dock att personalen skall hålla uppsikt så att inget händer. Bertil har sagt att hans föräldrar tycker det är roligt att Bertil träffat en tjej som han är kär i. Bertils föräldrar har sagt att han skall ta det lugnt. Hur bör personalen agera? Bör skolan sätta upp regler som att eleverna ska sova i sin säng i sitt rum och att kompisar inte får sova över?

20 Vad bör man göra för/med Nils? Nils är 59 år och har en medelsvår utvecklingsstörning. Han tillhör personkrets enligt LSS och bor på en gruppbostad. Han bodde hemma hos föräldrarna fram till deras död och ärvde då en stor summa pengar. Han har en förvaltare som personalen trots upprepade försök inte har lyckats träffa. Förvaltaren ser till att Nils har stora summor pengar att disponera. Nils väger ca 130 kg, och hans stora intresse är han äter kopiösa mängder mat. Han kräver dubbla portioner på boendet och köper också själv mat. Personalen på boendet har försökt att påverka honom att gå till den dagliga verksamheten, som han helt slutat att gå till efter det att han fick ärva pengar. Han betraktar personalen som sina betjänter och blir arg om han inte får service. Hans aggressiva beteende har gjort att han ryckt loss kylskåpet från väggen och kastat det på personalen om han inte får mat när han vill. Efter sitt arv har Nils kunnat köpa sig mängder av mat och vill gärna använda pengarna till att åka på färjeturer och äta obegränsat av smörgåsbordet. Nils har sedan många år en diabetes typ II som kräver att han regelbundet tar insulin. Men han sköter inte sin diabetessjukdom och det uppstått många komplikationer, t ex sårinfektioner och kronisk hjärtsvikt mm. Han har också varit mycket nära att få benen amputerade. En sköterska kommer varje dag för att ge honom insulin men det vill han oftast inte ha. Detta har inneburit att han ibland har LPTvårdats. Vad bör personalen göra?

21 Frågor för eftertanke och samtal 7 Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna? Vilka principer och normer har du tänkt på? Har du främst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sätt att handla? Har du funderat på konsekvenserna både för brukare, deras närstående och medarbetarna? Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olika metoder och pedagogiska försök att lösa ett problem även om man är överens att problemet bör lösas. 8 Är det främst konsekvenserna vi ska fundera på när vi tar ställning i olika fall? 9 Hur ser du på närhetsansvarsprincipen i relation till brukarna och i relation till dina arbetskamrater?

22 4 Vad är ett gott och meningsfullt liv?

23 Vad är ett gott och meningsfullt liv? Vad har egenvärde i ett gott liv och vad har instrumentellt värde för att ge ett gott liv? LYCKA! Livsglädje /lust/eufori som enda egenvärde. HEDONISM UPPFYLLDA ÖNSKNINGAR! som enda egenvärde (PREFERENS- UTILITARISM) FLERA EGEN- VÄRDEN! T ex: Kärlek, livsglädje, frihet, kunskap & personlig- existentiell identitet OBJEKTIV PLURALISM

24 Fall för diskussion

25 Ommöblering? Ella är en 50-årig kvinna med en utvecklingsstörning med autistiska drag. Efter en ungdomspsykos fick hon också diagnosen schizofreni. Hon har problem med talet, kan uttala vissa ord men inte riktigt formulera meningar. Hon svarar enstavigt på tilltal och det går inte att ha en konversation med henne. När hon har fått hjälp med att borsta tänderna kan hon t ex säga: Jag ska borsta tänderna nu. Ella har inga anhöriga och hon har en förvaltare. När hennes föräldrar dog ärvde hon en ansenlig summa pengar. Hon bor i en egen lägenhet om 2 rum och kök. Hon har fyra personliga assistenter som arbetar på schema dygnet runt. Assistenterna har en säng i Ellas vardagsrum där de övernattar. Tre av assistenterna vill nu stajla om Ellas hem som de tycker har för mycket omoderna möbler (från Ellas föräldrahem). De vill köpa en bäddsoffa, som de kan sova i och ta bort den gamla sängen, det gör rummet trivsammare, menar de. Några av assistenterna har tagit ner några av tavlorna från väggen och börjat möblera om. Förvaltaren har inga invändningar och förser assistenterna med pengar för inköp av nya möbler. Enligt en av assistenterna känner inte förvaltaren Ella som person. När en av assistenterna frågar Ella hur hon vill ha det, gråter hon och svarar: Jag kan inte säga. Är det rätt att stajla om Ellas hem när hon inte kan säga hur hon vill ha det? Är det kanske troligt att hon kommer att gilla förändringen när hon väl ser den?

26 Bör en personlig assistent underlätta/medverka till sexköp? En man vid ett LSS-boende vill åka på semesterresa till Danmark tillsammans med sin personliga assistent. Till personalen har han uppgett att han har för avsikt att köpa sexuella tjänster i Danmark. Hur ska personalen förhålla sig till detta? Att köpa sexuella tjänster i Danmark är inte olagligt. Vad får/bör den personliga assistenten göra, t ex hjälpa mannen att slå telefonnumret men i övrigt inte vara involverade i detta? Hur bör man ställa sig till att medverka till en handling som är straffbar i det egna landet som också finansierar resan?

27 Frågor för eftertanke och samtal 10 Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna? Vilka principer och normer har du tänkt på? Har du främst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sätt att handla? Har du funderat på konsekvenserna både för brukare, deras närstående och medarbetarna? Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olika metoder och pedagogiska försök att lösa ett problem även om man är överens att problemet bör lösas. 11 Vad är din egen uppfattning om de tre olika alternativen inför frågan om vad ett gott och meningsfullt liv är? Påverkar din uppfattning i den frågan ditt sätt att arbeta och förhålla dig till brukare och arbetskamrater?

28 5 Vilka etiska personegenskaper bör vi ha?

29 Några klassiska dygdelistor

30 Aristoteles (d 322 f Kr) dygdelista Dumdristig Omåttlig Slösaktig Vulgär Inbilsk Karriärlysten Lättretlig/vresig Skrytsam Pajasaktig Inställsam Avundsjuk Modig Måttfull Frikostig Storslagen Stolt Ambitiös Tålmodig/godlynt Uppriktig Spirituell Vänlig Empatisk Feg Insensibel Snål Lågprofilerad Försagd Lat Andefattig Blygsam Tråkig Gnällig Skadeglad

31 Dygder enligt Paulus (d ca 65) Kärlek, innerlig medkänsla, glädje, frid, mildhet, vänlighet, ödmjukhet, godhet, trofasthet, tålamod, självbehärskning m fl Tro, hopp och kärlek störst av dem är kärleken.

32 Benjamin Franklin (från 1784:) Måttlighet, tystlåtenhet, ordning, beslutsamhet, sparsamhet, arbetsamhet, uppriktighet, rättvisa, hovsamhet, snygghet, lugn, kyskhet, ödmjukhet.

33 Franklins modell för moralisk självuppfostran Dygd & dag Må Ti On To Fr Lö Sö Måttlighet Tystlåtenhet Ordning Beslutsamhet Sparsamhet Arbetsamhet Uppriktighet Rättvisa Hovsamhet Snygghet Lugn Kyskhet Ödmjukhet

34 Etiska personegenskaper för socialarbetare Ur Akademikerförbundet SSRs etiska kod för socialarbetare mod/civilkurage rättskänsla balanserat omdöme empati lyhördhet vidsynthet & tolerans integritet respektfull, jämlik & vänlig grundhållning till andra

35 Personegenskaper med en etisk dimension Ur Akademikerförbundet SSRs etiska kod för socialarbetare ansvarstagande kritisk självinsikt kreativitet samförståndsvilja & samarbetsförmåga självständighet saklighet & tydlighet social kompetens noggrannhet humor

36 Fall för diskussion

37 Ska personalen informeras om brukares hälsotillstånd? I en kommun finns ett antal gruppbostäder enligt LSS för personer med utvecklingsstörning. Under de senaste 2½ åren har enheterna uppmuntras till att umgås med varandra genom att t ex fika och träffas för aktiviteter och fira högtider tillsammans, för att öka brukarnas sociala samvaro. På en av enheterna har en av brukarna, Gunnar, Hepatit B och personalen på den enheten har fått vaccination mot detta, vilket inte vikarierna har fått. Personalen på de andra enheterna (varav många är undersköterskor) känner inte till att Gunnar har Hepatit B och enligt enhetschefen skulle de inte tveka att ingripa om han eller någon annan råkar ut för olyckor, med risk för att drabbas av blodsmitta. Enhetschefens etiska dilemma Enhetschefen är orolig för att personalen kan komma att drabbas av blodsmitta om de ingriper vid någon akut händelse. Ska hon informera personalen vid de andra enheterna om att Gunnar bär på Hepatit B?

38 Inflytande för person som har LSS-insatser Anne 21 år har en lindrig utvecklingsstörning och bor i ett LSS-gruppboende. Hon har god man förordnad. Nyligen har hon gift sig enligt islam med Sammi, som saknar uppehållstillstånd. Anne och Sammi vill bo ihop i Annes lägenhet. Enligt kommunens riktlinjer är detta dock inte möjligt eftersom det är en lägenhet avsedd för en person med LSS-insatser. Undantag kan dock göras från fall till fall, men LSS-handläggaren anser inte att Anne klarar ett serviceboende tillsammans med Sammi. Sammi sover dock ofta över hos Anne men de smyger med detta för att inte Anne ska vräkas. En annan hyresgäst i samma gruppboende har berättat för personalen att Anne blivit slagen av Sammi tills hon nästan svimmar och att Sammi säljer droger som han förvarar i Annes lägenhet. Det ledde till att ledningen för boendet polisanmälde Sammi. Anne informerades inte om detta. Några dagar senare greps Sammi. I samband med gripandet gjorde polisen en husrannsakan i Annes lägenhet medan hon var borta. Polisen lämnade lägenheten med ett par papperskassar. Ledningen för gruppbostaden har valt att inte informera Anne om polisanmälan i avsikt att skydda henne och de andra hyresgästerna och för att skapa lugn och trygghet i boendet. Övrig personal står bakom ledningens agerande. Personalens dilemma En i personalgruppen, Klara, ifrågasätter dock ledningens agerande, och undrar om man inte bryter mot LSS och självbestämmanderätten. Hon undrar om man inte borde informera Anne om polisanmälan och man borde inte alls gjort någon anmälan. Klara vill inte göra någon lex Sara anmälan men vill veta om personalen och ledningen agerar rätt eller fel? Vad är din mening om dessa frågor?

39 Frågor för eftertanke och samtal 12 Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna? Vilka principer och normer har du tänkt på? Har du främst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sätt att handla? Har du funderat på konsekvenserna både för brukare, deras närstående och medarbetarna? Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olika metoder och pedagogiska försök att lösa ett problem även om man är överens att problemet bör lösas. 13 Vilka egenskaper tycker du är särskilt viktiga om man arbetar med personer med funktionsnedsättning? 14 Vilka egenskaper tycker du att du bör sträva efter vad gäller din relation till dina arbetskamrater och för att bidra till en bra arbetsplats?

40 6 Bemötande

41 Ordet bemötande är belagt i svenska språket från 1734, i betydelsen 'gå i svaromål. Ordet bemötande i betydelsen 'uppträda mot någon förekommer första gången i en titel 1979 i uttrycket Vårdyrkesinriktat bemötande. Sedan slutet av 1990-talet har just bemötandet blivit en nyckelfråga. Bemötande är en handling och den säger också något om vilket slags person man är.

42 Bemötandets uttryck och sammanhang Språkbruk och tonfall Ansiktsuttryck och kroppsspråk som framtoning och som beröring Tid hur ofta och hur länge Sammanhang och situation

43 Bemötande olika aspekter Pedagogiska aspekter Estetiska aspekter Etiska aspekter Personbemötande Organisations- /verksamhetsbemötande

44 Nyckelord för bemötande att reflektera över Respekt: Artighet och hänsyn Empati som uppmärksamhet intresse och lyhördhet Jämlikhet (trots att relationen är asymmetrisk i fråga om makt) Värdighet stil och god smak Vänlighet Neutralitet och opartiskhet (likabehandling i vissa avseenden) Saklighet, tydlighet och fasthet Kritik och konfrontation Stöd och uppmuntran Empati som medkänsla Tillit och inkludering Vänskaplighet Sympati Humor Vilka nyckelord bör vi ta bort resp komplettera med?

45 Fall för diskussion

46 Bör personal medverka till att brukare med funktionsnedsättning kan ha sex med sig själv? En personlig assistent är anställd hos en brukare och de båda har gemensamt och frivilligt för assistenten kommit fram till att denne under arbetstid ska hjälpa brukaren med att kunna ha sex med sig själv, dvs. att onanera. Assistentens dilemma: Medverkar assistenten till att brukaren begår brott dvs. köper en sexuell handling, vilket är straffbart? Den personliga assistenten är anställd med lön från den statliga assistansersättningen. Får denna ersättning indirekt användas för detta ändamål? I vilken utsträckning är överenskommelsen mellan assistenten och brukaren att betrakta som frivillig? Är den personliga assistenten i en beroendeställning i egenskap av anställd av brukaren?

47 Förskingrar släktingarna? Olof har en utvecklingsstörning som gör att han inte riktigt förstår vad som sker i hans omgivning och det blir ofta språkliga missförstånd. Han kan varken skriva eller läsa. Personal vid vuxenhabiliteringen har försökt att hjälpa honom med att förstå pengars värde och har ställt upp alla utgifter och tydliggjort dem med bilder. Eftersom Olof inte kan hantera pengar har hans svägerska tagit hand om hans pengar och gett honom fickpengar veckovis. Personalen uppfattar dock inte att svägerskan ger Olof det stöd han behöver för att få inblick i sin ekonomi. Olof har ingen god man, och personalen har försökt få till stånd ett godmanskap, men detta motarbetades av släkten som drev frågan till hovrätten vilken gick på släktens linje. Överförmyndaren har varit inkopplad ett par gånger. Olof skrev på ansökan om god man, men sedan fick släktingarna Olof att ta tillbaka ansökan. Olof är mycket ensam, och släkten är viktigt för honom. Släktingarna hotar med att Olof inte får fira jul eller åka på semester med dem om han har en god man. Personalen har följt med Olof till banken för att få utdrag över hans ekonomi för att sammanställa en pengapärm. De uttag som gjorts på Olofs konto går långt utöver vad han själv förbrukar. Personalen uppskattar att det är ca kr i månaden som försvinner från kontot utan att gå till Olof. Personalen har träffat de släktingar som hjälper Olof med ekonomin, men nu vägrar dessa att komma till fler träffar. Personalens etiska dilemma Personalen är orolig för att Olof kommer att bli av med sina pengar om inget görs. Personalen befarar att Olof kan minsta kontakten med sina släktingar om de driver på hårdare. Hur ska man göra för att det ska bli så bra som möjligt för Olof?

48 Frågor för eftertanke och samtal 15 Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna? Vilka principer och normer har du tänkt på? Har du främst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sätt att handla? Har du funderat på konsekvenserna både för brukare, deras närstående och medarbetarna? Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olika metoder och pedagogiska försök att lösa ett problem även om man är överens att problemet bör lösas. 16 Vilka bemötandeuttryck tycker du är särskilt viktiga om man arbetar med personer med funktionsnedsättning? 17 Vilket bemötande tycker du att du bör ha inför sina arbetskamrater och för att bidra till en bra arbetsplats som utmärks av jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet? 18 Ta gärna upp andra fall eller diskussionsfrågor från kursen som bör diskuteras ytterligare och ta gärna upp fall från ditt eget arbete.

49 Fler fall för diskussion Gå gärna in på och klicka på Etik för att se hur de olika fallen dels har bedömts ur juridisk synpunkt, dels hur etikrådet har diskuterat. Man kan också finna många andra fall inom LSS-området på denna hemsida och man kan vända sig till etikrådet för att aktualisera egna fall.

50 Lättklädd i vinterkylan Monika är en 37 årig kvinna med lindrig utvecklingsstörning och autism och hon bor i en gruppbostad. Hon vill inte delta i daglig verksamhet. Monika har utvecklat tvångsrutiner när det gäller mat, dryck och tvättning. Vill helst vara ensam och tillåter inte besök i sitt rum. Hon ligger i en tältsäng med en liten barnmadrass och utan täcke. Hon tillåter inte somatiska undersökningar och är inte möjlig att nå med motivation, kommunikation eller övertalning; är extremt autonom och viljestark. Monika är normalviktig och ser frisk ut. Varje morgon efter frukosten går hon ut från sin lägenhet oavsett vilket väder det är. Hon tar sig med buss till olika centrum och är där under dagen. Hon har blivit portad från flera butiker då de tror att hon stjäl. Flera gånger har hon hämtats av polis då hon uppträder avvikande och folk reagerar. Hon har också kommit hem med pengar och man misstänker att hon kan ha utnyttjats sexuellt. Situationen blev mer akut i samband med den kalla vintern då hon ibland gick ut i ett nattlinne utan trosor i 20 minusgrader. Personalen har fått mycket kritik av andra personer som inte är insatta i ärendet. Vad kan och bör personalen göra?

51 Var ska Annie bo? Annie är en 61-årig kvinna som har MS och en frontallobsskada. Hon är gift och har en 16-årig dotter. Annie är mycket utagerande och saknar sjukdomsinsikt. Hon vistas sedan en tid på en psykiatrisk klinik för en kraftig krisreaktion som utlösts i samband med en brand i det hus hon och hennes familj bodde. Maken och dottern har flyttat till en ny, tillfällig bostad i väntan på att lägenheten restaureras efter branden. Psykiatrin kan inte längre behålla Annie då hon enligt dem är utskrivningsklar. Vid den senaste vårdplaneringen med kommunens biståndshandläggare framgår att maken inte vill att hustrun flyttar hem då dottern är mycket rädd för mamman, som hon uppfattar som helt galen. Annie tillhör personkrets enligt LSS och kommunen kan ordna ett boende med stöd och service. Annie förklarar dock att hon inte vill ha något bistånd från socialtjänsten. Hon vill flytta in hos sin make och dotter. Pappan förstår sin dotters rädsla för mamman och kan inte tänka sig att mamman kommer hem till honom och dottern. Han kommer då att skaffa en annan bostad för sig och dottern och låta Annie flytta hem till ursprungslägenheten. Annie kan inte klara sig själv, hon behöver mycket stöd och hjälp från hemtjänsten och hemsjukvården. Hur kan biståndshandläggaren resonera kring ärendet och hur bör hon agera?

Etik och bemötande. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola. Etik, moral & moralism

Etik och bemötande. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola. Etik, moral & moralism Etik och bemötande Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Etik, moral & moralism 1 Temat ETIK behandlas numera ofta som frågor om: Värdegrund, likabehandling,

Läs mer

Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Etik och bemötande Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Etik, moral & moralism Temat ETIK behandlas numera ofta som frågor om: Värdegrund Likabehandling/lika

Läs mer

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Etik för socialt arbete Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Varför bör vi bedriva socialt arbete och hur bör det utformas? Frågan hur? är dels en kunskapsfråga,

Läs mer

Etik i omsorgsarbetet. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) Ersta Sköndal högskola

Etik i omsorgsarbetet. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) Ersta Sköndal högskola Etik i omsorgsarbetet Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) Ersta Sköndal högskola Värderingsförändringar och etik Några reflexioner och påståenden Om jag mötte mig själv

Läs mer

Värdigt liv och välbefinnande

Värdigt liv och välbefinnande Värdigt liv och välbefinnande Om värdegrunden för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Något om värdegrundens kulturella sammanhang Värderingsförändringar

Läs mer

Värdegrund för äldreomsorgen

Värdegrund för äldreomsorgen Värdegrund för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Vad menas med värdegrund? 1. Grundläggande värden för en organisation eller verksamhet.

Läs mer

Etik i praktiken Vardagsetik på begravningsplatsen och de värden och normer som denna etik bör utgå från.

Etik i praktiken Vardagsetik på begravningsplatsen och de värden och normer som denna etik bör utgå från. Etik i praktiken Vardagsetik på begravningsplatsen och de värden och normer som denna etik bör utgå från. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola ETIK i

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande

Läs mer

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd 2014. VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg

Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd 2014. VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd 2014 VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg Innehåll Riktlinjer för värdegrund och etik... 4 Det goda mötet... 6 Insatser av god kvalitet... 7 Vad

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Bostad med särskild service Daglig verksamhet Enligt LSS

Bostad med särskild service Daglig verksamhet Enligt LSS Bostad med särskild service Daglig verksamhet Enligt LSS GreveGruppens Omvårdnad Delaktighet Trygghet Självständighet Företaget GreveGruppen Omvårdnad erbjuder bostad med särskild service enligt LSS 9.9,

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Förskolan Nymånens likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nymånens likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Inledning. Förskolan Nymånen ska vara en plats där alla kan känna sig trygga i förvissning om att inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller någon form av kränkande behandling. Som förebilder

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden 2011-2012 Inledning Planen ska främja barns och vuxnas lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Alla frågor i den här enkäten gäller perioden mellan den förra enkäten och nu. Vi har tagit emot den förra enkäten av dig den 8 december 2002. Så

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

JOBBA SOM PERSONLIG ASSISTENT

JOBBA SOM PERSONLIG ASSISTENT JOBBA SOM PERSONLIG ASSISTENT En bra assistent är mogen, känner sig själv och har respekt för gränser. Vad är personlig assistans? Som personlig assistent hjälper du en annan människa att leva sitt liv.

Läs mer

KPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun

KPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på i Ale kommun Etik som påverkar Etiken ska ge vägledning för hur en människa ska handla Etik som påverkar Etiken ska ge vägledning för hur en människa

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN, HAMMARNS FÖRSKOLA läsåret 2015/2016 Vår vision på Hammarns förskola är att vi ska vara en arbetsplats för barn och vuxna

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Lokala värdighetsgarantier i Norrköping Värdigt liv och välbefinnande Nationella värdegrunden Enligt ett tillägg

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt. Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. De har ersatt den

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före PSYK-E-bas En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa Namn Datum Före Efter Följande påståenden rör din inställning till och erfarenhet av att hjälpa personer med psykiska problem. Markera efter

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk Om sex, kärlek och relationer (sas) Gloslista av Ellinor Blanco AV-nr: 31404 tv 1 Asteriskerna (*) hänvisar till ord och uttryck i programmanuset Avsnitt 1 Ihop = de två blir ett par; de är tillsammans;

Läs mer

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk verksamhet Läsår VT 2015 - HT 2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Att bo i en LSS-bostad Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Vad är en LSS-Bostad? Här får du information om vad en LSS-bostad är och hur det kan fungera att bo där.

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Arbetslagen på. Förskolechef. Vår vision På vår förskola

Läs mer