Miniprojekt: MEX och molekyldynamik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miniprojekt: MEX och molekyldynamik"

Transkript

1 4 september 2013 Miniprojekt 1 (5) Beräkningsvetenskap DV Institutionen för informationsteknologi Beräkningsvetenskap Besöksadress: Polacksbacken, hus 2 Lägerhyddsvägen 2 Postadress: Box Uppsala Telefon: (växel) Telefax: Hemsida: Department of Information Technology Scientific Computing Visiting address: Polacksbacken, bldg 2 Lägerhyddsvägen 2 Postal address: Box 337 SE Uppsala SWEDEN Telephone: (switch) Telefax: Web page: Miniprojekt: MEX och molekyldynamik Efter att ha ägnat en hel del tid i The Newton s Mill Restoration Project med att simulera vatten och det tryck som det åstadkommer på makronivå, vill din chef nu att ni också undersöker vad som händer på molekylnivå. En kollega till dig har redan skrivit ett MATLAB-program för molekyldynamik, men beräkningarna är svåra att uttrycka på ett sätt som gör att de utförs effektivt i MATLAB, och simuleringarna går för långsamt. Din kollega har åtgärdat problemet genom att skriva en effektivare version av programmet i C, men din chef vill kunna använda MATLAB för att köra simuleringarna och rita ut resultatet. Du har nu därför fått i uppdrag att koppla ihop de två programmen, så att de effektiva beräkningsrutinerna skrivna i C anropas från MATLAB. Bakgrund I programmet du fått beskrivs interaktionen mellan molekyler med hjälp av Lennard Jones-potentialen, som visas i Figur 1. Modellen tar hänsyn till två molekyler i taget, och figuren visar att om avståndet mellan två partiklar är mindre än 1 längdenhet stöter de bort varandra, och om avståndet är större än 1 längdenhet dras de mot varandra, med en kraft som avtar när avståndet ökar. Detta är en enkel modell som beskriver hur gaser som till exempel argon beter sig, men som passar mindre väl för att modellera vattenmolekyler. Mer specifikt beskriver modellen så kallade inerta gaser, det vill säga gaser som inte reagerar kemiskt, utan beter sig som hårda sfärer som dras mot varandra av van der Waals-krafter. Potential Avstånd Figur 1: Lennard Jones-potentialen Simuleringen består av två steg. I det första steget beräknas alla krafter mellan molekylerna, och i det andra steget flyttas molekylerna i enlighet med de krafter som räknades ut. Efter ett antal tidssteg så ritas molekylerna ut.

2 2 (5) MATLABs MEX-gränssnitt Vi ska använda MATLABs MEX-gränssnitt för att anropa C-program. MEX-filer är vanliga C-filer, som måste inkludera mex.h och ska ha en funktion mexfunction med signatur som här under: #include "mex.h" void mexfunction(int nlhs, mxarray * plhs[], int nrhs, const mxarray * prhs[]); När man kör en MEX-fil från MATLAB anropas denna funktion. Parametern nlhs (number of left-hand sides) anger hur många utdata som MATLAB förväntar sig. Dessa utdata ska placeras i arrayen plhs (pointer to left-hand sides). Parametern nrhs (number of right-hand sides) anger hur många argument funktionen anropades med, och de finns i arrayen prhs (pointer to right-hand sides). Om man har en har en MEX-fil mymex och anropar den från MATLAB genom att skriva [a, b] = mymex(c, d, e); så kommer alltså mexfunction i mymex.c att anropas med nlhs satt till 2 och nrhs satt till 3. Variablerna c, d och e kommer ligga i prhs[0], prhs[1] och prhs[2], och när funktionen returnerar ska utdata ha lagrats i plhs[0] och plhs[1], som kommer sparas i variablerna a och b. Om MEX-funktionen anropas med mymex(c, d, e), det vill säga utan att ange någon variabel att placera returvärdet i, så kommer nlhs vara 0. Det är dock fortfarande tillåtet att sätta ett returvärde i plhs[0]. Detta returvärde kommer då hamna i variabeln ans. För att överföra data mellan MATLAB och C används strukturen mxarray. Alla variabler i MATLAB hanteras som om de vore matriser där elementen är doubles. Rad- och kolumnvektorer hanteras alltså som en matris där antalet kolumner eller rader är 1, och skalärer hanteras som matriser av storlek 1 1. Sist i denna projektbeskrivning finns en kort sammanfattning av de funktioner vi kommer behöva. Mer utförlig dokumentation finns i MATLABs inbyggda hjälp, under MATLAB User s Guide C/C++ and Fortran API Reference. Del 1 Uppvärmning Skriva ut text Som ett första steg för att komma igång med MEX-filer ska vi skriva en MEXfunktion som bara skriver ut en hälsning på skärmen. Skapa en MEX-fil som heter mexhello.c. Den ska inkludera mex.h och innehålla en funktion mexfunction, som beskrivet här ovanför. Inuti själva funktionen mexfunction ska det bara vara ett anrop till funktionen mexprintf för att skriva ut en hälsning. Man använder mexprintf på samma sätt som printf (se sista sidan), men MAT- LAB tillhandahåller egna versioner av många standardfunktioner i C som man ska använda i stället. Kompilera i MATLAB genom att skriva >> mex mexhello.c och testkör genom att i MATLAB skriva

3 3 (5) >> mexhello Om allt fungerar ska MATLAB då skriva ut hälsningen. Ta emot och skicka skalärer Nästa steg är att skicka data till och från MATLAB. Skriv ett program mexsquare.c som tar in en skalär och returnerar värdet i kvadrat. Funktionen mexfunction ska i detta fall läsa in det första argumentet, det vill säga prhs[0], som en skalär med hjälp av mxgetscalar, beräkna kvadraten av värdet och sedan returnera det nya värdet genom att skapa en ny skalär med mxcreatedoublescalar och sätta plhs[0] till denna. Kompilera och testkör så här: >> mex mexsquare.c >> mexsquare(4) ans = 16 I det här fallet kontrollerar vi inte att man verkligen skickade med ett argument till funktionen mexsquare, och inte heller att argumentet verkligen var en skalär. Anropar man mexsquare utan argument kommer MATLAB att krasha. Testa gärna. Därför är det viktigt att man faktiskt kontrollerar att varje indata finns och har rätt datatyp. Tips: Titta på exemplet mexample.c på kurshemsidan om det är oklart hur funktionerna används. Skicka och ta emot matriser Som en sista uppvärmning ska vi ta emot en matris som argument, och returnera en ny matris, där varje element är dubblerat. Skapa en ny MEX-funktion som heter mexdblmatrix.c. Antag att en matris har skickats in som parameter och hamnat i prhs[0]. Använd mxgetm och mxgetn för att läsa av antalet rader respektive kolumner i den inskickade matrisen och spara dessa i variabler m och n. Skapa sedan en ny matris genom att anropa mxcreatedoublematrix(m, n, mxreal). Använd mxgetpr för att få en pekare till elementen i vardera matris. Loopa sedan igenom de m n elementen, läs från inmatrisen, dubblera värdet, och skriv det i utmatrisen. Se slutligen till att utmatrisen returneras genom att sätta plhs[0]. Bifoga koden för mexhello.c, mexsquare.c och mexdblmatrix.c i din projektrapport. Del 2 För att undvika krasher måste man kontrollera att det indata som skickats stämmer med vad man försöker ta emot. Titta på exemplet mexample.c som finns att ladda hem på kurshemsidan. Detta är en funktion som tar in en skalär och en matris, och returnerar matrisen transponerad och multiplicerad med skalären, samt det största elementet i utmatrisen.

4 4 (5) Börja med att ladda hem funktionen från hemsidan, och se efter hur den är skriven. Kompilera och testkör funktionen så här: >> mex mexample.c >> [a, b] = mexample(2, [1 2 3 ; 4 5 6]) MATLAB ska då svara b = Beskriv i din projektrapport hur indata kontrolleras i mexample.c. Del 3 Nu när du testat MEX-interfacet är det dags att ta sig an koden för molekyldynamik. Din uppgift är att anropa beräkningsrutinerna skrivna i C från MATLAB. Börja med att ladda hem programmen mdsim.m och mdsimmex.c från kurshemsidan. MATLAB-programmet mdsim.m simulerar partiklar så som det beskrivs i bakgrund-avsnittet, och mdsimmex.c innehåller en version av samma simulering som är skriven i C. Läs igenom programmen så att du förstår vad de gör. Testkör MATLAB-implementationen genom att till exempel köra mdsim(10); Siffran 10 anger att partiklar simuleras. Efter var 20:e tidssteg så kommer partiklarna ritas ut, och den tid det tog för att utföra de 20 tidsstegen skrivs ut. Skriv om mdsimmex.c så att den kan anropas från MATLAB. Var uppmärksam på att C-programmet och MATLAB-programmet förväntar sig att data ligger lagrat på olika sätt i minnet. Ändra sedan i mdsim.m så att den anropar C-koden i stället för att använda den motsvarande MATLAB-koden. Ta hjälp av exemplet mexample.c för att se hur MEX-gränssnittet används. Behåll tidtagningen i mdsim.m och jämför skillnaden i hastighet mellan C- och MATLAB-versionen. Bifoga de ändrade filerna mdsimmex.c och mdsim.m, och jämför skillnaden i hastighet i din rapport. Del 4 (inte obligatorisk) Översätt koden från del 3 i miniprojektet Dammen vid Newton s Mill till C, och anropa den via MEX i stället. Använd tic och toc och jämför hur lång tid de två olika versionerna tar.

5 5 (5) Referens: MEX-funktioner Funktion: int mexprintf(const char *message,...); Användning: Skriver ut en text på skärmen. Funktion: size t mxgetm(const mxarray *pm); Användning: Returnerar antalet rader i matrisen pm. Funktion: size t mxgetn(const mxarray *pm); Användning: Returnerar antalet kolumner i matrisen pm. Funktion: bool mxisdouble(const mxarray *pm); Användning: Returnerar true om matrisen pm har element av typen double. Funktion: double *mxgetpr(const mxarray *pm); Användning: Returnerar en pekare till elementen i matrisen pm. Endast giltig om mxisdouble returnerar true. Elementen är lagrade i en ordning som kallas column-major och innebär att matrisen ( ) ligger sparad i minnet som [1, 4, 2, 5, 3, 6]. Detta skiljer sig från hur man brukar ordna elementen i C. Funktion: double mxgetscalar(const mxarray *pm); Användning: Smidigare sätt att läsa en skalär. Endast giltig om man har testat datatyp och storlek på matrisen. Funktion: void mexerrmsgtxt(const char *); Användning: Skriver ut ett felmeddelande i MATLAB och avbryter körningen av MEX-filen. Funktion: void *mxmalloc(size t size); void *mxcalloc(size t num, size t size); Användning: Allokerar minne. För att tillåta MATLAB att hantera allt minne och undvika att läcka minne om körningen skulle avbrytas bör man använda MATLABs rutiner för minnesallokering i stället för vanliga malloc(). Funktion: void mxfree(void *); Användning: Frigör minne som tidigare allokerats med mxmalloc eller mxcalloc. Minne kan frigöras manuellt om det inte längre behövs, men annars är det MATLABs ansvar att frigöra minnet. Funktion: mxarray *mxcreatedoublematrix(size t m, size t n, mxcomplexity complexflag); Användning: Skapa en matris med m rader och n kolumner. Sätt complexflag till att vara mxreal för att indikera att vi vill ha reella tal och inte komplexa tal i matrisen. Funktion: mxarray *mxcreatedoublescalar(double value); Användning: Skapar en skalär. Ett smidigare sätt att skapa en skalär än att använda mxcreatedoublematrix. Funktion: mxarray *void mxdestroyarray(mxarray *pm); Användning: Frigör variabler som tidigare skapats med någon av funktionerna mxcreatedoublematrix eller mxcreatedoublescalar.

Miniprojekt: Vattenledningsnäten i Lutorp och Vingby 1

Miniprojekt: Vattenledningsnäten i Lutorp och Vingby 1 11 oktober 215 Miniprojekt 1 (5) Beräkningsvetenskap I/KF Institutionen för informationsteknologi Teknisk databehandling Besöksadress: MIC hus 2, Polacksbacken Lägerhyddsvägen 2 Postadress: Box 337 751

Läs mer

Miniprojekt: Vattenledningsnätet i Lutorp 1

Miniprojekt: Vattenledningsnätet i Lutorp 1 31 oktober 28 Miniprojekt 1 (4) Beräkningsvetenskap I Institutionen för informationsteknologi Teknisk databehandling Besöksadress: MIC hus 2, Polacksbacken Lägerhyddsvägen 2 Postadress: Box 337 751 5 Uppsala

Läs mer

Miniprojekt: Vattenledningsnätet i Lutorp 1

Miniprojekt: Vattenledningsnätet i Lutorp 1 2 november 212 Miniprojekt 1 (4) Institutionen för informationsteknologi Beräkningsvetenskap Besöksadress: MIC hus 2, Polacksbacken Lägerhyddvägen 2 Postadress: Box 337 751 5 Uppsala Telefon: 18 471 (växel)

Läs mer

Miniprojekt: Vattenledningsnäten i Lutorp och Vingby 1

Miniprojekt: Vattenledningsnäten i Lutorp och Vingby 1 22 januari 214 Miniprojekt 1 (6) Beräkningsvetenskap I/KF Institutionen för informationsteknologi Beräkningsvetenskap Besöksadress: ITC hus 2, Polacksbacken Lägerhyddsvägen 2 Postadress: Box 337 751 5

Läs mer

Miniprojekt: Vattenledningsnätet i Lutorp 1

Miniprojekt: Vattenledningsnätet i Lutorp 1 26 mars 212 Miniprojekt 1 (5) Beräkningsvetenskap I Institutionen för informationsteknologi Teknisk databehandling Besöksadress: MIC hus 2, Polacksbacken Lägerhyddsvägen 2 Postadress: Box 337 751 5 Uppsala

Läs mer

Värmedistribution i plåt

Värmedistribution i plåt Sid 1 (6) Värmedistribution i plåt Introduktion Om vi med konstant temperatur värmer kanterna på en jämntjock plåt så kommer värmen att sprida sig och temperaturen i plåten så småningom stabilisera sig.

Läs mer

Per-Emil Eliasson, Claes Fälth, Manne Gustafson, Andreas Gustafsson

Per-Emil Eliasson, Claes Fälth, Manne Gustafson, Andreas Gustafsson ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR MÄTNING AV ACCELERATION HOS BILBANEBIL Per-Emil Eliasson, Claes Fälth, Manne Gustafson, Andreas Gustafsson 6 juni 2003 INNEHÅLL Industriprojekt ISY Innehåll 1 Inledning 2 2 Allmänt

Läs mer

TDDC74 Lab 04 Muterbara strukturer, omgivningar

TDDC74 Lab 04 Muterbara strukturer, omgivningar TDDC74 Lab 04 Muterbara strukturer, omgivningar 1 Översikt I den här laborationen kommer ni att lära er mer om: Tillstånd, och skillnader mellan ren funktionell programmering och imperativ. Skillnaden

Läs mer

Agenda. Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer. Övningar nu och då

Agenda. Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer. Övningar nu och då Agenda Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer Övningar nu och då 1 Motivering I de flesta problem ingår att hantera multipla data I de

Läs mer

Programmeringsteknik med C och Matlab

Programmeringsteknik med C och Matlab Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga

Läs mer

Föreläsning 10. Pekare (Pointers)

Föreläsning 10. Pekare (Pointers) Föreläsning 10 Pekare (Pointers) Dagens kluringar int a=5; int f(int b) a--; b++; return b; int main() int a=3; printf("%d,",f(a)); printf("%d",a); return 0; int f(int a) if(a==1) return a; else return

Läs mer

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten?

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten? Programmeringsteknik och Matlab Övning 4 Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1312

Läs mer

Problemlösning och miniprojekt

Problemlösning och miniprojekt 2008-03-27 1 (2) Beräkningsvetenskap I Institutionen för informationsteknologi Teknisk databehandling Problemlösning och miniprojekt I tre av kursens block behandlas beräkningsalgoritmer för tre typer

Läs mer

Programmeringsteknik med C och Matlab

Programmeringsteknik med C och Matlab Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 6: Filhantering Henrik Björklund Umeå universitet 13 oktober 2009 Björklund (UmU) Programmeringsteknik 13 oktober 2009 1 / 22 Textfiler Filer är sekvenser

Läs mer

*Pekarvärden *Pekarvariabler & *

*Pekarvärden *Pekarvariabler & * *Pekarvärden *Pekarvariabler & * Motivering Pekare är ett fundamentalt koncept i C (och C++) Multipla returvärden från funktioner. Arrayer hanteras via pekare Dynamiskt minne (kommer i slutet av kursen)

Läs mer

Programmeringsteknik och Matlab. Dagens program. Viktiga datum. Repetitionsexempel. Repetition av if/else, for, while och Scanner

Programmeringsteknik och Matlab. Dagens program. Viktiga datum. Repetitionsexempel. Repetition av if/else, for, while och Scanner Programmeringsteknik och Matlab Övning 3 Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1312

Läs mer

Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck

Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck Sid 1 (5) Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck Syfte Syftet med övningsuppgifterna är att träna på: Aritmetik, variabler, tilldelning, scanf och printf Generellt Diskutera gärna uppgifterna

Läs mer

MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB

MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB Introduktion I den här labben skall vi lära oss hur man använder matriser och vektorer i MATLAB. Det är rekommerad att du ser till att ha laborationshandledningen

Läs mer

Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering

Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer Kompilering och exekvering Ett program måste översättas till datorns språk

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Underprogram - Funktioner Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 18 september 2014 Översikt 2/22 Återblick till satsblocken Funktioner - Namngivna satsblock

Läs mer

Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe

Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe Kodningskonventioner Viktor Kämpe Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK

Läs mer

Dynamiskt minne. Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar

Dynamiskt minne. Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar Dynamiskt minne Agenda Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar Minne Datorns primärminne används till olika ändamål De flesta system partitionerar minnet efter användningen: Programkoden

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

Föreläsning 5-6 Innehåll. Exempel på program med objekt. Exempel: kvadratobjekt. Objekt. Skapa och använda objekt Skriva egna klasser

Föreläsning 5-6 Innehåll. Exempel på program med objekt. Exempel: kvadratobjekt. Objekt. Skapa och använda objekt Skriva egna klasser Föreläsning 5-6 Innehåll Exempel på program med objekt Skapa och använda objekt Skriva egna klasser public class DrawSquare { public static void main(string[] args) { SimpleWindow w = new SimpleWindow(600,

Läs mer

Övningar Dag 2 En första klass

Övningar Dag 2 En första klass Kurs i C++ Sid 1 (5) Övningar Dag 2 En första klass Denna övning går ut på att steg för steg bygga upp en klass och skapa objekt. Vi kommer att utgå från en sammansatt datatyp i en struct och parallellt

Läs mer

Föreläsning 5-6 Innehåll

Föreläsning 5-6 Innehåll Föreläsning 5-6 Innehåll Skapa och använda objekt Skriva egna klasser Datavetenskap (LTH) Föreläsning 5-6 HT 2017 1 / 32 Exempel på program med objekt public class DrawSquare { public static void main(string[]

Läs mer

Att förstå hur man konstruerar modulära program Att kunna skapa nya funktioner Att förstå hur data skickas mellan funktioner

Att förstå hur man konstruerar modulära program Att kunna skapa nya funktioner Att förstå hur data skickas mellan funktioner Lektion 4, del 1, kapitel 10 Funktioner i JavaScript Inlärningsmål Att förstå hur man konstruerar modulära program Att kunna skapa nya funktioner Att förstå hur data skickas mellan funktioner Introduktion

Läs mer

Användarhandledning Version 1.2

Användarhandledning Version 1.2 Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner

Läs mer

Komponentvisa operationer,.-notation Multiplikation (*), division (/) och upphöj till (ˆ) av vektorer följer vanliga vektoralgebraiska

Komponentvisa operationer,.-notation Multiplikation (*), division (/) och upphöj till (ˆ) av vektorer följer vanliga vektoralgebraiska Matlab-föreläsning 3 (4), 17 september, 2015 Innehåll Sekvenser (från förra föreläsningen) Upprepning med for-slingor och while-slingor Villkorssatser med if - then -else - Logik Sekvenser - repetion från

Läs mer

Att använda pekare i. C-kod

Att använda pekare i. C-kod Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare

Läs mer

AVR 5. Styrning av trafikljus. Digitala system 15 p

AVR 5. Styrning av trafikljus. Digitala system 15 p Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p AVR 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Styrning av trafikljus. Syftet med laborationen är att styra en trafikkorsning med hjälp av en mikroprocessor.

Läs mer

Skriv i mån av plats dina lösningar direkt i tentamen. Skriv ditt kodnummer längst upp på varje blad.

Skriv i mån av plats dina lösningar direkt i tentamen. Skriv ditt kodnummer längst upp på varje blad. 5(16) Tentamen på kurserna Programmeringsteknik med C och Matlab Programmering i C Tid: 2/11-11, kl. 9-13 Lärare: Jonny Pettersson Totalt: 60 poäng Betyg 3: 30 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 5: 48 poäng

Läs mer

Övningsuppgifter kapitel 8

Övningsuppgifter kapitel 8 Inst. för Systemteknik Introduktion till programmering (SMD 180), 5 p Övningsuppgifter kapitel 8 1. Listor är en viktig datatyp i Python. Hur definierar kursboken lista? Vad kallas de värden som tillsammans

Läs mer

JavaScript del 5 Funktioner

JavaScript del 5 Funktioner JavaScript del 5 Funktioner När man skriver JavaScriptkod eller program i andra programmeringsspråk för den delen så kan det finnas anledningar till att man vill dela upp sitt stora program i flera mindre

Läs mer

Minnestilldelning (allokering) och frigörande (avallokering) av minne

Minnestilldelning (allokering) och frigörande (avallokering) av minne Pekare i C++ Pekare används mycket i C++. De är bra både för att de tillåter dynamisk minnesallokering och för att de är referenser. En pekarvariabel innehåller en adress till ett element, den pekar på

Läs mer

Övning från förra gången: readword

Övning från förra gången: readword (9 september 2010 T4.1 ) Övning från förra gången: readword /** readword.c * * int readword(char w[], int n) { * * Läser tecken tills en bokstav påträffas. * Läser och lagrar sedan högst n-1 bokstäver

Läs mer

Länkning av Prolog under C

Länkning av Prolog under C Länkning av Prolog under C Kent Boortz Swedish Institute of Computer Science Box 1263, S-164 28 Kista, Sweden 1 september 1991 T91:14 Sammanfattning SICStus länkmoduler ger möjlighet att blanda Prolog-

Läs mer

Bankkonto - övning. Övning 2 Skriv en metod, geträntan, som returnerar räntan.

Bankkonto - övning. Övning 2 Skriv en metod, geträntan, som returnerar räntan. Bankkonto - övning Övningar att göra efter lärardemostration. Filen bankkonto.zip innehåller ett projekt med klassen Bankkonto. Zippa upp denna fil och öppna projektet i BlueJ och skriv vidare på klassen

Läs mer

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT TIDAA

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT TIDAA Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2016 - TIDAA Föreläsning V35 Föreläsning 1 Programmering Kurs-PM Programmeringsmiljö Hello World! Variabler printf scanf Föreläsning 2 Operatorer Tilldelning

Läs mer

Övning. Introduktion och förberedelser

Övning. Introduktion och förberedelser Introduktion och förberedelser Denna övning riktar in sig på att skapa och anropa metoder. Vi kommer att köra alla uppgifter i samma projekt i Visual Studio om inte annat anges. Så innan du börjar med

Läs mer

Kapitel 6 - Undantag

Kapitel 6 - Undantag Kapitel 6 Undantag Kapitel 6 - Undantag Undantag (exceptions), returvärden throw, try och catch new, bad_alloc, nothrow Undantag och std::auto_ptr throw() i funktionsdeklaration try som funktionskropp

Läs mer

IS1200 Datorteknik. Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1

IS1200 Datorteknik. Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1 IS1200 Datorteknik Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1 1 4.1 Little och big endian 2 Nios II? Nios II är Little-endian (men eftersom det är en soft-processor

Läs mer

TDDC77 Objektorienterad Programmering

TDDC77 Objektorienterad Programmering TDDC77 Objektorienterad Programmering Föreläsning 5 Sahand Sadjadee IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2018 Outline Arrayer Metoder Räckvidd och Livslängd Arrayer Vända om inlästa värdena Vända om

Läs mer

Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp

Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp Dataingenjörsprogrammet, elektroingenjörsprogrammet och medicinsk teknik KTH Skolan för Teknik och Hälsa Redovisning: Se Kurs-PM om hur redovisningen

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2011 Avd. Matematisk statistik GB DATORLABORATION 1: TIDSSERIER.

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2011 Avd. Matematisk statistik GB DATORLABORATION 1: TIDSSERIER. MATEMATISKA INSTITUTIONEN Tillämpad statistisk analys, GN STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2011 Avd. Matematisk statistik GB 2011-03-24 DATORLABORATION 1: TIDSSERIER. I Tarfala har man under en lång följd av

Läs mer

Naturlagar i cyberrymden

Naturlagar i cyberrymden Naturlagar i cyberrymden VT 2006 Lektion 1 Naturlagar i cyberrymden Hur naturlagarna används för att skapa naturtrogna datorsimuleringar, virtuella världar och datorspel Dagens föreläsning Presentation

Läs mer

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering 1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data

Läs mer

Det finns många flaggor till g++,

Det finns många flaggor till g++, C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se Inge Frick, inge@nada.kth.se Alexander Baltsatsis hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m.

Läs mer

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner 732G11 Linköpings universitet 2011-01-21 1 2 3 4 5 6 Skapa program Kompilera: Källkod Kompilator bytekod Köra: Bytekod Virtuell maskin Ett riktigt program Hej.java class Hej { public static void main (

Läs mer

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 2

Objektorienterad programmering Föreläsning 2 Objektorienterad programmering Föreläsning 2 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Agenda Inläsning av data via dialogrutor Repetitioner (While-satsen och For-satsen) Nästlade

Läs mer

Labora&on 2 Funk&oner, if och loop övningar/uppgi:er

Labora&on 2 Funk&oner, if och loop övningar/uppgi:er Labora&on 2 Funk&oner, if och loop övningar/uppgi:er 1M322 Webbteknik 2, 7,5hp Medieteknik 2017 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se 1. Ladda ner arbetsdokument Till övningarna i denna labora&on finns

Läs mer

Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C

Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C 1 of 7 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen

Läs mer

Programmering med Java. Grunderna. Programspråket Java. Programmering med Java. Källkodsexempel. Java API-exempel In- och utmatning.

Programmering med Java. Grunderna. Programspråket Java. Programmering med Java. Källkodsexempel. Java API-exempel In- och utmatning. Programmering med Java Programmering med Java Programspråket Java Källkodsexempel Källkod Java API-exempel In- och utmatning Grunderna Ann Pan panda@nada.kth.se Rum 1445, plan 4 på Nada 08-7909690 Game.java

Läs mer

Konvertering från sträng. Winstrand Development

Konvertering från sträng. Winstrand Development 1 Winstrand Development Konvertering mellan strängar och datatyper När vi arbetar med de inbyggda datatyperna (int, double etc.) går det lätt att konvertera värdet till en sträng mha metoden.tostring()

Läs mer

HI1024, Programmering, grundkurs, 8hp KTH STH TENTAMEN. HI1024:TEN2 - Praktisk tentamen Tid: Fredagen den 21 oktober 2011,

HI1024, Programmering, grundkurs, 8hp KTH STH TENTAMEN. HI1024:TEN2 - Praktisk tentamen Tid: Fredagen den 21 oktober 2011, KTH STH TENTAMEN HI1024:TEN2 - Praktisk tentamen Tid: Fredagen den 21 oktober 2011, 8.15-13.15 Gamla kurskoder: HI1900, 6E2950, etc. Examinator: Johnny Panrike Rättande lärare: Nicklas Brandefelt, Johnny

Läs mer

Laboration 6 Formulär och stränghantering övningar/uppgifter

Laboration 6 Formulär och stränghantering övningar/uppgifter Laboration 6 Formulär och stränghantering övningar/uppgifter 1M322 Webbteknik 2, 7,5hp Medieteknik 2017 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se 1. Ladda ner arbetsdokument Till övningarna i denna laboration

Läs mer

Programmering B med Visual C++ 2008

Programmering B med Visual C++ 2008 Programmering B med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Repetition och lite nytt...5 I detta kapitel... 5 Programexekvering... 5 Loop... 5 Källkod... 6 Verktyg... 6 Säkerhetskopiera... 6 Öppna, kompilera,

Läs mer

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Administrativt. Viktiga datum. Kort introduktion till matlab. Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32)

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Administrativt. Viktiga datum. Kort introduktion till matlab. Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Programmeringsteknik och Matlab Övning Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E2) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 458 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d2

Läs mer

Objektorientering: Lagring och livstid

Objektorientering: Lagring och livstid TDDD78, TDDE30, 729A85 jonas.kvarnstrom@liu.se 2018 Objektorientering: Lagring och livstid Tre sorters variabler Tre sorters variabel (1): Lokal 2 Lokal variabel Deklareras inuti en metod Vid varje anrop

Läs mer

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära

Läs mer

Tekniska Högskolan i Linköping Institutionen för Datavetenskap (IDA) Torbjörn Jonsson Plot och rekursion

Tekniska Högskolan i Linköping Institutionen för Datavetenskap (IDA) Torbjörn Jonsson Plot och rekursion Tekniska Högskolan i Linköping Institutionen för Datavetenskap (IDA) Torbjörn Jonsson 2010-11-19 Plot och rekursion I denna laboration skall du lära dig lite om hur plot i MatLab fungerar samt använda

Läs mer

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java I. Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6

Objektorienterad programmering i Java I. Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6 Laboration 2 Objektorienterad programmering i Java I Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6 Syfte: Att kunna använda sig av olika villkors- och kontrollflödeskonstruktioner

Läs mer

Datorteknik 2 (AVR 2)

Datorteknik 2 (AVR 2) Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 2 (AVR 2) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Enkel in- och utmatning. Drivrutiner. Bithantering. I denna laboration ska vi förbättra

Läs mer

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014 Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014 Föreläsning V36 Föreläsning 1 Vad är programmering? Boken! Kurs-PM Vad är ett program? Kompilerande- Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att

Läs mer

Beräkningsvetenskap föreläsning 2

Beräkningsvetenskap föreläsning 2 Beräkningsvetenskap föreläsning 2 19/01 2010 - Per Wahlund if-satser if x > 0 y = 2 + log(x); else y = -1 If-satsen skall alltid ha ett villkor, samt en då det som skall hända är skrivet. Mellan dessa

Läs mer

Metodanrop - primitiva typer. Föreläsning 4. Metodanrop - referenstyper. Metodanrop - primitiva typer

Metodanrop - primitiva typer. Föreläsning 4. Metodanrop - referenstyper. Metodanrop - primitiva typer Föreläsning 4 Metodanrop switch-slingor Rekursiva metoder Repetition av de första föreläsningarna Inför seminariet Nästa föreläsning Metodanrop - primitiva typer Vid metodanrop kopieras värdet av en variabel

Läs mer

Lektion 7. Datateknik A, Java I, 5 poäng

Lektion 7. Datateknik A, Java I, 5 poäng Datateknik A, Syfte: Att kunna skapa och använda fält av både primitiva typer och egendefinierade klasser. Kunna skriva en egen enkel algoritm för sortering samt använda befintliga klasser i Javas API

Läs mer

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Inledning Starta Microsoft Visual Studio 2005. Välj create Project Välj VB + Vindows Application och välj ett nytt

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 31 oktober 2014 Översikt 2/41 Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor Arbeta

Läs mer

F4. programmeringsteknik och Matlab

F4. programmeringsteknik och Matlab Programmeringsspråk Föreläsning 4 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer 1 Ett program är en eller flera instruktioner

Läs mer

2 Pekare och dynamiska variabler.

2 Pekare och dynamiska variabler. 2 Pekare och dynamiska variabler. När man definierar en variabel reserverar man samtidigt minne för variabelns värde. Detta minnesutrymme kommer man sedan åt med hjälp av variabelns namn. Definierar man

Läs mer

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder Introduktion TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder OO är den mest använda programmeringsparadigmen idag, viktigt steg att lära sig och använda OO. Klasser är byggstenen i

Läs mer

C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson

C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson Funktioner void Globala och lokala variabler, scope static Arrayer Strängar ASCII, ANSI Argument till main Slumptal Funktioner Nu är det dags att börja

Läs mer

Grundkurs i programmering, 6 hp (725G61) Dugga 2 tillfälle 2

Grundkurs i programmering, 6 hp (725G61) Dugga 2 tillfälle 2 AID-nummer: Datum: 2014-12-18 Kurskod: 725G61 Provkod: LAB1 Grundkurs i programmering, 6 hp (725G61) Dugga 2 tillfälle 2 Skrivningstid: 2014-12-18 klockan 8.00-10.00. Hjälpmedel: Inga. För varje fråga

Läs mer

#include <stdio.h> #include <string.h>

#include <stdio.h> #include <string.h> #include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'

Läs mer

Programmering av inbyggda system. Pekare och Arrayer. Viktor Kämpe

Programmering av inbyggda system. Pekare och Arrayer. Viktor Kämpe Pekare och Arrayer Viktor Kämpe Pekare Pekarens värde är en adress. Pekarens typ berättar hur man tolkar bitarna som finns på adressen. unsigned char* pek 0x3026 0x3026 0110 0001 typ värdet är en adress...

Läs mer

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling metoder Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332 Array [modifierare] String metodnamn (String parameter) Returtyp (utdata typ) i detta fall String Indata typ i detta fall String 1 De får man

Läs mer

JavaScript Block Editor:

JavaScript Block Editor: Micro:bit Tärningen Att räkna med slumpen genom t.ex. tärningsslag och föra statistik över antal slag kan vara tidskrävande. Speciellt om man ska gör 100 st eller 1000 st kast. Genom att använda programmering

Läs mer

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Exempelduggan. Luffarschack. Koda spel

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Exempelduggan. Luffarschack. Koda spel 732G11 Linköpings universitet 2011-02-15 1 2 3 4 Extrapass Extrapass håller på att bokas. Blir 3-4 st. och öppet för alla. Mer info på kursmailen när bokningen är klar. i Java En funktion i Java... public

Läs mer

Skizz till en enkel databas

Skizz till en enkel databas Skizz till en enkel databas Data: Register En vektor Funktioner: Databas Initiera huvudloop Avsluta Poster (struct( struct) val Mata in Skriv ut Spara Hämta Ändra Radera Enligt diskussion 1999-11-23 Bertil

Läs mer

Grunderna i C++ T A. Skapad av Matz Johansson BergströmLIMY

Grunderna i C++ T A. Skapad av Matz Johansson BergströmLIMY Grunderna i C++ ARK 385: Virtuella Verktyg i en Materiell värld AT Arkitektur & Teknik Chalmers Tekniska Högskola 2009 - Kursen skapades (3 förel.) 2010-6 förel. + 2 projekt 2011-8 förel. Helt omarbetade

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 5: Fruktbara funktioner 1 Retur-värden Funktioner kan både orsaka en effekt och returnera ett resultat. Hittills har vi ej definierat några egna funktioner

Läs mer

Grundkurs Programmering

Grundkurs Programmering HI124 Grundkurs Programmering F7b: Funktioner på djupet! A. Cajander, STH 6 1 5 42 3.14f a float char short circuit order of subexp eval. Dagens fokus = + - * / % ++ -- + - * / % & ^ > ==!= > < >=

Läs mer

"Är en"-relation. "Har en"-relation. Arv. Seminarium 2 Relevanta uppgifter. I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde

Är en-relation. Har en-relation. Arv. Seminarium 2 Relevanta uppgifter. I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde Föreläsning 7 "Har en"-relation Arv "Har en" "Är en" Superklassen Object Överskuggning Fordonsexempel Seminarium 2 Relevanta uppgifter Uppgift 31 I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde följande

Läs mer

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Föreläsning V36 Föreläsning 1 Programmering Kurs-PM Programmeringsmiljö Hello World! Variabler printf scanf Föreläsning 2 Operatorer Tilldelning

Läs mer

Introduktion C-programmering

Introduktion C-programmering Introduktion C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. 2 C Standarder

Läs mer

Laboration 1: Figurer i hierarki

Laboration 1: Figurer i hierarki Laboration 1: Figurer i hierarki Bakgrund Två grundläggande tekniker i objektorienterad konstruktion är arv och komposition. Mål Laborationen har flera avsikter: 1. Ge kunskaper i hur program kan organiseras

Läs mer

4.4 Swing ett interaktivt grafiskt gränssnitt

4.4 Swing ett interaktivt grafiskt gränssnitt 4.4 Swing ett interaktivt grafiskt gränssnitt Våra javaprogram har hittills bara haft utdata, inga indata. Det var utdata som skrevs ut från programmet till bildskärmen antingen med metoden showmessagedialog()

Läs mer

TENTAMEN CD5250. Objektorienterad programutveckling med C++, 5p. Datum: , Tid: 14:00-19:00

TENTAMEN CD5250. Objektorienterad programutveckling med C++, 5p. Datum: , Tid: 14:00-19:00 TENTAMEN CD5250 Objektorienterad programutveckling med C++, 5p Max poäng: 40 Betygsgränser: 3: 20 4: 28 5: 36 Datum: 1999-06-01, Tid: 14:00-19:00 Ansvarig: Ivica Crnkovic Upp till 5 poäng kan komma från

Läs mer

Detaljbeskrivning av Player

Detaljbeskrivning av Player Detaljbeskrivning av Player Syftet med Playerklassen är att representera det skepp som spelaren styr. Spelarens skepp styrs till skillnad från övriga skepp av spelaren både när det kommer till vilken riktning

Läs mer

5. En metod som anropar sig själv a) får inte förekomma i Java-program b) kallas destruktiv c) kallas iterativ d) kallas rekursiv 6. Vilka värden har

5. En metod som anropar sig själv a) får inte förekomma i Java-program b) kallas destruktiv c) kallas iterativ d) kallas rekursiv 6. Vilka värden har Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Exempel på tentafrågor i Java Först följer frågor av flervalstyp. Frågorna är inte ordnade efter svårighetsgrad. 1. Skillnaden mellan typerna int och

Läs mer

Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 2 22 sept 2014

Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 2 22 sept 2014 Introduktion till Datalogi DD1339 Föreläsning 2 22 sept 2014 Namn Fält1 Fält2 Fält3 Metod1 Metod2 Metod3 Metod4 public class { public class { Åtkomst, public betyder fullt tillgänglig utifrån public

Läs mer

Funktioner. Linda Mannila

Funktioner. Linda Mannila Funktioner Linda Mannila 13.11.2007 Vad kan vi nu? Primitiva datatyper Tal, strängar, booleska värden Samlingsdatatyp Listan Utskrift Indata Felhantering Intro till funktioner och moduler Villkorssatsen

Läs mer

Instruktion för laboration 1

Instruktion för laboration 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för matematisk statistik ANL/TB SANNOLIKHETSTEORI I, HT07. Instruktion för laboration 1 De skrifliga laborationsrapporterna skall vara skrivna så att

Läs mer

Poster ( structar ) Postdeklarationer

Poster ( structar ) Postdeklarationer Poster ( structar ) Exempel på en postdeklaration: struct person { int id; char namn[20]; int vikt, skonr; p1, p2; Detta definierar två variabler p1 och p2 som poster med termerna id, namn, vikt och skonr.

Läs mer

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Viktiga datum. Ett första exempel. Programmall, vad behöver vi i ett javaprogram?

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Viktiga datum. Ett första exempel. Programmall, vad behöver vi i ett javaprogram? Programmeringsteknik och Matlab Övning 2 Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1312

Läs mer

Repetition C-programmering

Repetition C-programmering Repetition C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. Repetition

Läs mer