Saxnäs skolas policy för att främja förebygga och åtgärda kränkningar och diskriminerande behandling

Transkript

1 Saxnäs skolas policy för att främja förebygga och åtgärda kränkningar och diskriminerande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: ÅR F-9 och Fritidsverksamhet Läsåret

2 Policy På vår skola accepterar vi inte någon form av diskriminering eller kränkande behandling Vi vill Agera

3 Verksamhetsformer som omfattas av planen ÅR F-9 och Fritidsverksamhet Ansvariga för planen Huvudmannen (i detta fall Utbildningsnämnden) är skyldig att se till att all personal har kunskap om sitt ansvar att agera när någon utsätts för kränkande behandling. Rektor ansvarar för att: - arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska prägla arbetet i verksamheten -årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkande och diskriminerande behandling i samarbete med personal, elever och föräldrar - årligen upprätta trivsel och ordningsregler - det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation - all personal, elever och vårdnadshavare känner till lagstiftning, rutiner för åtgärder och dokumentation om skolan får kännedom om diskriminering och annan kränkande behandling - anmäla trakasserier, kränkande behandling och diskriminering till huvudmannen Lärare och annan skolpersonal ansvarar för att: - följa skolans plan mot kränkande och diskriminerande behandling - vara lyhörd och vaksam för tecken på diskriminering och kränkande behandling - observera, rapportera kränkande behandling till rektor och ingripa då de ser eller får kännedom om diskriminering och kränkande behandling Elevhälsoteamets personal har ett särskilt ansvar för att: - vara stöd/samtalspartner för elever och personal i de fall där diskriminering och kränkande behandling förekommer Elever har ett ansvar att: - följa skolans plan mot kränkande och diskriminerande behandling. - kontakta rektor, lärare eller elevhälsans personal om det förekommer diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på skolan. Planen gäller från Läsåret och tills ny plan utarbetats

4 Förankring av planen Rutiner för att göra planen känd i verksamheten Planen ska förankras och göras känd i hela verksamheten elever, personal och hos föräldrar. Alla ska känna till och förstå vad de olika begreppen står för. Åtgärder Rektor går igenom Planen på föräldramöte. Handledare/Klasslärare går igenom Planen i sin elevgrupp. Handledare/Klasslärare arbetar med sin elevgrupp med de sju diskrimineringsgrunderna, kränkningar och trakasserier för att alla ska veta vad diskrimineringsgrunderna innebär Handledare klasslärare går igenom vad som gäller för incidentrapport Genom trygghetsvandring i någon form gör handledaren med sin grupp en kartläggning av nuläget utifrån diskrimineringsgrunderna och kränkningar Alla klassråd ska ha en stående punkt under läsåret att diskutera hur man ska vara mot varandra, både lärare och elever kopplat till Planen Den färdiga planen publiceras på skolans hemsida och sätts upp i alla klassrum. Kollegiala samtal om likabehandling, bemötande och värdegrund. Vid slutet av läsåret går igenom samtliga ärenden som behandlats under året för att kontrollera att målet uppfyllts. Med eht och handledare Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Enkät om trygghet och trivsel i klasserna. I klasserna och på personalkonferens har resultatet av enkäten jämförts med målen i planen. Personalen har också analyserat och skattat måluppfyllelsen utifrån gjorda observationer och utvecklingssamtal under läsåret. Dessa diskussioner ligger sedan till grund för de prioriterade punkter som väljs ut för nästa läsår. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledningen, personal och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I elevenkäten svarar samtliga elever på den positiva skalan på frågan om de känner sig trygga i skolan och de flesta svarar också att de trivs i skolan. Enstaka elever anser att flickor och pojkar inte alltid behandlas lika. Vi har överlag trygga och öppna elever som gärna samtalar och diskuterar med oss vuxna. De allra flesta elever trivs i skolan. Enstaka elever anser sig vid något tillfälle blivit kränkt. Eleverna är till övervägande del nöjda med lärmiljön både ute och inne och trivs med sina lärare. Enstaka elever säger sig ibland ha svårt att förstå läraren och frågar inte alltid efter hjälp. En tredjedel av eleverna tycker ibland att arbetsron inte är bra men säger också att de själva inte bidrar till god arbetsro. Ett antal elever tycker att lokaler och möblering skulle kunna förbättras i klassrummen. Majoriteten av eleverna känner att de blir lyssnade på och att de kan påverka och yttra sig och är nöjda med de elevledda utvecklingssamtalen. De känner sig trygga med sina kamrater i skolan och

5 ger gott betyg åt aktiviteter över ämnes och årskursgränser. Att ha kontakt med eht har för elever varit av stort värde bl a när det gäller stödjande samtal. En del känner att de inte alltid kan yttra sin åsikt i t ex klassråd. När det gäller att göra sitt bästa i skolan anser de flesta att de kan göra det även om ett antal elever säger att de inte sover tillräckligt för att orka med skolarbetet. Under läsåret har två kränkningsärenden rapporterats och avslutats. Kartläggningsmetoder och delaktighet Elev och föräldraenkät om trygghet, trivsel och likabehandling. Personalen och eleverna analyserar resultaten och föreslår förbättringar Utvecklingssamtal och elevsamtal Samtal och observationer i elevgrupperna om trygghet, trivsel och likabehandling Utvärdering av föregående års plan mot kränkande och diskriminerande behandling Trygghetsvandring i någon form Elevhälsoteamets träffar Åsikter från skolråd, elevråd och klassråd Områden som berörs i kartläggningen Diskrimineringsgrunderna, kränkningar - trygghet och trivsel Beskriv hur årets plan ska utvärderas Enkäter Klassråd analys och diskussioner för att finna förslag till förbättringar Utvecklingssamtal och samtal Kontinuerligt utvärderas vid arbetslagsträff och eht Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor

6 Främjande insatser Namn Systematiskt trygghetsarbete Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och diskriminering Mål och uppföljning Alla ska ha en god, trygg och stimulerande arbetsmiljö för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sitt lärande Utvärdering Under läsåret ska elevernas, personalens och föräldrarnas syn på trygghet, delaktighet, kunskap, lärande och hälsa i skolan utvärderas genom en större enkät. Resultatet analyseras och förslag till åtgärder ges från elever och personal Insats Vid varje läsårs start ägna särskild tid åt skolans plan mot kränkande och diskriminerande behandling så att det är tydligt för alla vad det innebär, hur man gör för att skriva incidentrapport och hur skolan sedan arbetar. Rektor och handledares ansvar. Trygghetsvandring i någon form genomförs med varje elevgrupp utifrån diskrimineringsgrunderna. Handledares ansvar Tydliga ordnings- och trivselregler, som personal och elever gemensamt tagit fram, och tydliga konsekvenser om reglerna inte följs. Rektors ansvar Plan mot kränkande och diskriminerande behandling, ordningsregler och klagomålshantering informeras om på föräldramöten.. Återkommande avläsa stämningen i gruppen och har fortlöpande aktiviteter kring relationer, respekt, självkänsla, språkbruk, värderingar, attityder, normer och känslor. Avsätta tid för samtal i t ex ringprat och ha en stående punkt på klassråd om trivsel och arbetsmiljö. Lärares ansvar. Alla vuxna i skolan ska vara förebilder och har skyldighet att alltid reagera på ord och handlingar som är avsedda att trakassera eller förminska. All personals ansvar Elevhälsoteam samarbetar med personal i elevfrågor och arbetar förebyggande och främjande med olika teman i elevgrupperna. Rektors ansvar Planera för vuxnas närvaro under hela skoldagen främst med tanke på raster, dagens

7 början och slut i rasthallen, bussvänt, omklädningsrum och lunch. Rektors ansvar God närvarokontroll för att tidigt upptäcka och åtgärda otrivsel eller andra problem. Spara närvaro/frånvarorapporter Handledares och skoladministratörs ansvar Gemensam plan för jämställdhetsarbete i elevgrupperna. Rektor och lärares ansvar Skapa gemenskap och roliga minnen för elever/personal. Allas ansvar; Återkommande traditioner och goda rutiner Elevrådspengar avsätts för var elevgrupp för gemensamma upplevelser Gemensamt arbete för att kunna genomföra studieresor Temadagar i tvärgrupper för att tydliggöra vikten av goda relationer och samarbete mellan personal och elever och mellan elever i olika grupper och åldrar. Lärares ansvar Värna om gott samarbete med elevråd och andra intressegrupper bland eleverna. Ge eleverna förutsättningar att delta i planering av aktiviteter och ta ansvar och egna beslut i skolråd, elevråd och klassråd och stormöte för hela skolan en gång per månad. Lärares och rektors ansvar. Föräldramöten med fokus på aktuella skolfrågor som gynnar lärande såsom sömn, rörelse, samarbete skola-hem och inbjudan till föräldrar att besöka skolan och sina barns klasser. Olika arbetssätt och arbetsformer som t ex lägerverksamhet, äventyrspedagogik och temadagar som betonar samarbete och ger eleverna en ledarskapsutbildning Uppmärksamma olika intressen hos eleverna. Arbeta för företagsamma elever med framtidstro om möjligt i samarbete med företag och föreningar i bygden. Förebyggande hälsoarbete genom gemensam morgongymnastik för alla elever F-9, brain breaks, PULS och frukt för alla under förmiddagen. Ta sig tid till diskussioner i arbetslaget om svåra samtal, bemötande, likabehandling och samsyn i samarbete med EHT, i kollegialt lärande och handledning av skolpsykolog. Arbeta för en stabil personalsammansättning och behörig personal Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Juni 2019

8 Namn Stöd och handledning av EHT Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Diskrimineringsgrunderna Mål och uppföljning Att öka personalens kunskap om kränkande och diskriminerande behandling och ge undervisande lärare fler verktyg i det främjande arbetet med eleverna. Att systematiskt planera och fortlöpande följa upp trygghetsarbetet. Utvärdering genom de årliga trygghetsenkäterna till elever och föräldrar, terminsvisa utvärderingar på klassråd och arbetsplatsträff. Insats Kollegialt lärande ledd av skolpsykolog vad gäller svåra samtal, bemötande och LEVLA som arbetsverktyg. Samarbete by och fjällskolor Gemensam planeringstid varannan tisdag avsätts till tid för samarbete med EHT Handledning och stöd av EHT i enskilda elevärenden Motivera åtgärd Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Juni 2019

9 Förebyggande åtgärder Namn Arbetsro och tillgänglighet i klassrummet Område som berörs av insatsen: likabehandling, funktionsnedsättningar Mål och uppföljning Alla ska känna arbetsro och trygghet i klassrummet och i skolan Alla ska ha lika möjligheter att ta till sig undervisning Insats Tillsammans med eleverna diskutera hur man kan arbeta för arbetsro och trygghet för alla i skolan Lärare, med stöd av EHT, går igenom förutsättningar för tillgängliga klassrum/undervisningsmiljöer och planerar kollegialt arbetet i olika undervisningssituationer utifrån tillgänglighetsprincipe EHT deltar i det förebyggande arbetet i klassrummen vad gäller studiero, motivation och studieteknik Motivera åtgärd I elevenkät och i utvecklingssamtal berättar ett antal elever att de upplever att de inte alltid eller ibland har arbetsro i klassrummet. Eleverna säger också att de själva inte alltid bidrar till arbetsro Ansvarig Rektor och lärare Datum när det ska vara klart Juni 2019

10 Jämställdhetsarbete Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Sexuell läggning Mål och uppföljning Att tydliggöra jämställdhetsarbetet för elever och personal Att tillföra och förstärka ett genusmedvetet arbete i alla ämnen Att val till gymnasiet inte är traditionellt könsbundet Att elever har kunskap om framtida utbildningar och yrkesval Utvärdering frågor på de årliga trygghetsenkäterna till elever och föräldrar, kontinuerliga utvärderingar Insats Observationer och kartläggning - jämställdhetsläget. Bearbeta attityder och föreställningar och lära sig se könsmönster i sin egen vardag Värdegrundsarbete och diskussioner i elevgrupperna Handlingsplan för jämställdhet genomförs i alla årskurser SYV ger information om yrkesval och arbetsliv i alla stadier Prao med genusperspektiv i åk 7 Ha ett jämställdhetstänk i föräldrakontakter och vid föräldramöten - alltid info till båda föräldrarna Motivera åtgärd Jämtälldhetsarbetet behöver förtydligas för pedagoger och elever och vi behöver en strategi för hur vi arbetar med det i elevgrupperna och ämnen. Vi behöver i ett långsiktigt perspektiv arbeta för ett jämställt yrkesval hos eleverna. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Juni 2019

11 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola det accepteras inte. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Aktivt arbete med relationer med barn och föräldrar att få veta i tid. Fördelen med liten verksamhet Rastvaktsschema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid. Trivselfrågor på klassråd, eller samlingar med t ex ringprat Lunchprat EHT kurator. Naturlig kontakt med eleverna, finns också i klassrummet i olika situationer Frivillighet stödjande samtal?? Bland kan det kännas jobbigt ett ärende/nödvändigt All personal, vid maten, städpersonal alla viktiga för eleverna Föräldrar observerar också Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Marithe Lindblad, rektor EHT Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Så fort någon i skolan får vetskap om diskriminering eller kränkande behandling ska det rapporteras till rektor via en incidentrapport. Rektor anmäler till huvudmannen 2. Berörd lärare eller annan utsedd av rektor ansvarar för att en inledande utredning skyndsamt sker. Rektor informeras. Utredning kan ske i samverkan med rektor och/eller någon från elevvårdsteamet. Berörd lärare ansvarar för dokumentation enligt blankett Incidentrapport 3. Enskilt samtal med den utsatte där läraren betonar att skolan skall ingripa och berätta hur det skall ske. 4. Eleven uppmanas att själv berätta hemma vad som har hänt och föräldrarna kontaktas därefter. 5. Enskilt samtal med den som kränker där läraren talar om vad man vet samt redogör för skolans inställning till kränkningar. Eleven uppmanas att själv tala om vad som hänt för dem där hemma. Föräldrarna kontaktas därefter. 6. När elever och vuxna har samma bild av händelse och konflikt läggs fokus på hur man går vidare och hur man i liknande situationer kan hitta ett bättre sätt att reagera på. Åtgärderna dokumenteras 7. Det är viktigt att ge stöd till alla inblandade; även de passiva medlöparna

12 8. Om kränkningarna visar att någon av de inblandade visar svårigheter i sin skolsituation och bedöms ha behov av särskilt stöd ska det dokumenteras i ett åtgärdsprogram. 9. Uppföljningssamtal sker med berörda parter var för sig där åtgärderna utvärderas. 10. Om inte åtgärderna får önskad effekt kontaktas rektor för vidare utredning 11. I förekommande fall kan en anmälan till Socialtjänsten, Arbetsmiljöverket eller Polisen bli aktuell. Rektor ansvarar för en sådan anmälan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Så fort någon i skolan får vetskap om diskriminering eller kränkande behandling ska det rapporteras till rektor. Rektor anmäler till huvudmannen 2. Rektor eller någon som huvudmannen utser, informerar föräldrar och elev om deras rättigheter och vad skolan ska göra 3. Rektor eller någon som huvudmannen utser, gör en utredning och dokumenterar händelsen 4. Enskilt samtal med den utsatte där rektor betonar att skolan skall ingripa och berätta hur det skall ske. 5. Enskilt samtal med den som kränker 6. Rektor eller någon som huvudmannen utser, beslutar om åtgärder Rutiner för uppföljning 1. Rektor eller någon som huvudmannen utser, följer upp och utvärderar de åtgärder som gjorts 2. Om inte åtgärderna fått önskad effekt kontaktas huvudmannen Rutiner för dokumentation Ansvar och rutiner Ett ärende öppnas så snart personal får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat. Det innebär en skriftlig incidentrapport som ett första steg och att all vidare utredning dokumenteras. Vi vill understryka att alla delar av utredningen som kan vara av vikt för utgången av ärendet, måste dokumenteras skriftligen. Inte minst för att säkerställa att vi följer rådande lagstiftning, men även för att det är av vikt för att säkra kvaliteten i skolans utredningsarbete, vilket i slutändan utgör en trygghet för alla berörda. Ansvarsförhållande Personal rapporterar till rektor och rektor rapporterar till huvudman Reviderad i januari 2018 och ht Marithe Lindblad, rektor Definitioner att arbeta med i elevgrupperna

13 Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Kränkning som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna är trakasserier. Diskriminering Innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Direkt diskriminering När lika behandlas olika Ingen får behandlas sämre än någon annan de sju diskrimineringsgrunderna utgör kriterier, t ex att en elev med i rullstol inte får tillgång elevernas uppehållsrum. Indirekt diskriminering när olika behandlas lika till synes neutrala bestämmelser och regler får inte missgynna ett barn eller en elev, t ex att skolan serverar samma mat till alla elever trots att någon av religiösa skäl behöver annan mat. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier trakasserier är uppträdande som har samband med en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, köns överskridande identitet eller läggning eller ålder. Kränkande behandling Innebär att någon uppträder så att det kränker barns eller elevers värdighet utan att det är diskriminering Det kan vara genom att:

14 Säga/skriva sådant som den utsatte tycker är obehagligt och nedsättande, t ex hota, reta, håna, skriva negativa saker på Internet, sms, telefon, sprida rykten Utföra fysiska handlingar mot den utsattes vilja, t.ex. slag, knuffar sparkar, nypa, hålla fast, kasta snö, ta mössa. Göra fula gester, viskningar, grimaser, blickar, gömma saker för ngn eller andra markeringar för att såra, förlöjliga, irritera eller frysa ut någon. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Exempel Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med kön Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. (diskriminering) Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. (trakasserier) Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. (trakasserier) Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med könsidentitet eller könsuttryck Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier) Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. (diskriminering) Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. (trakasserier) Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet En skola som har elever med många olika etniska tillhörigheter ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. (diskriminering) Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar inget illa. (trakasserier) Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering) Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning Vincents familj är med i Pingstkyrkan. Han blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. (trakasserier) Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. (diskriminering)

15 Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med funktionsnedsättning På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom eleverna i särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. (diskriminering) Elenas pappa har en CP-skada. Elena blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. (trakasserier) Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! (diskriminering och trakasserier) Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. (trakasserier) Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. Han pratar med sin lärare om att de andra eleverna fryser ut honom, men läraren gör ingenting för att det ska upphöra. (trakasserier) På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. (diskriminering) Exempel på trakasserier som har samband med ålder Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad för det. (trakasserier) Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. (trakasserier) Ismael, 11 år är granne och kompis med Victor 8 år. En dag när han leker med Victor på rasten får han en hånfull kommentar av en förbipasserande lärare som säger Är inte du för gammal för att leka med småungar?! (diskriminering)

16 Tillgängliga undervisningsmiljöer Anpassa från början, planera för minoriteten, det mår alla bra av - Lyssna på eleven - Agendan/schemat inklusive syftet på tavlan - Tydlig START och tydligt AVSLUT på lektionen - 10 min jobb, 3 min påfyllnad, 10 min jobb, 3 min påfyllnad o.s.v - Korta och varierande genomgångar - Varierande arbetssätt - Anpassa för varje elevs behov - Olika vägar till samma mål - Alternativa examinationsuppgifter - Avskakad miljö, ljust och lugnt - Rum i rummet - Egna hemklassrum - Fasta placeringar i klassrummen (gruppbord, sitta enskilt, ståbord) - Färgkodade scheman - Färgkodat undervisningsmaterial - Möjlighet till paus vid behov - Riktlinjer för läxor (vi har en egen policy, finns på hemsidan) - Tydliga anvisningar i våra lokaler - SOS-lådor med kognitiva hjälpmedel - Lathundar och checklistor i klassrummen - Fokus på lösningar, inte på problem - Titta på och lyft fram elevens goda egenskaper - Tala om för föräldrarna om det som fungerar bra - Bort med fördomar och prestige, fram med förståelse - Sluta prata om det som eleven inte kan, prata om det hon/han kan i stället - Läroplanens centrala innehåll är lärarens checklista (inte elevens) - Rättvisa = Du får det du behöver - SRUKTUR & TYDLIGHET - POSITIV FÖRSTÄRKNING