PLAN MOT KRÄNKANDE OCH DISKRIMINERANDE BEHANDLING OCH FÖR LIKABEHANDLING 2015 F-9

Transkript

1 PLAN MOT KRÄNKANDE OCH DISKRIMINERANDE BEHANDLING OCH FÖR LIKABEHANDLING 2015 F-9 VISION Vi vill ha en öppen och generös skola där: alla har samma värde och accepteras som de är alla vågar bry sig om och ta ställning alla vågar prova och misslyckas alla stödjer varandra för att bygga självkänsla, självförtroende och empati alla arbetar aktivt för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2 2 Innehållsförteckning Plan mot kränkande och diskriminerande behandling och för likabehandling Inledning, styrdokument, barnkonventionen... 3 Utvärdering av förra årets arbete... 4 Målsättningar för Prioriterat område F Prioriterat område F-klass - år Prioriterat område år Prioriterat område år Främjande insatser... 7 Definitioner... 7 Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 7 Diskriminering... 7 Direkt och Indirekt diskriminering... 7 Trakasserier... 7 Kränkande behandling... 7 Definitioner inom begreppen kränkande behandling och trakasserier... 7 Exempel... 8 Ansvarsfördelning... 9 Förankring, utvärdering och uppföljning Rutiner Åtgärder Utvärdering, uppföljning Förebyggande arbete Kartläggning Påföljder Verksamheten Huvudmannen Eleven 11 Akuta åtgärder Ansvar och rutiner Åtgärder i elva steg - när en elev trakasseras eller kränks av annan elev Åtgärder i 8 steg - när personal eller huvudman kränker elev... 13

3 3 Plan mot kränkande och diskriminerande behandling och för likabehandling i Saxnäs skola inledning, styrdokument, barnkonventionen Inledning Skollagen och diskrimineringslagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Bestämmelserna förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan och i skollagen framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling. Vi vill bedriva ett målinriktat arbete för att främja likabehandling samt för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Vi vill också påtala rätten och värdet av att få vara den man är. I skolan möts många människor elever, personal och föräldrar. Det är viktigt att stämningen är god för att alla ska må bra. När vi trivs vill vi vara aktiva, kreativa, arbeta och studera. I en omgivning där respekt och förståelse för varandra är ledstjärnan tar elever, personal och föräldrar ansvar också för andras trivsel, visar hänsyn och accepterar olikheter. Styrdokument Saxnäs skolas övergripande plan mot kränkande behandling och för likabehandling grundar sig på följande lagar, regler och styrdokument: Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) LGR 11 Arbetsmiljölag (AML, 1977:1 160) Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10). Barnkonventionen Åtgärder mot kränkande behandling, grundar sig bland annat på barnkonventionens artikel 2, 3, 6, 12, 19 och 28. Dessa artiklar är därmed särskilt relevanta för likabehandlingsarbetet. Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får barn inte diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet, i alla situationer där åtgärderna på något sätt påverkar barn. Det gäller till exempel barnets utbildning, välfärd och hälsa. Artikel 6: Handlar om att skapa en miljö för barnet som ger bästa tänkbara möjligheter till överlevnad och utveckling. Artikel 12: Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller barnet. Artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, utnyttjande och vanvård när de är i föräldrarnas, andra vårdnadshavares eller annan persons vård. Samhället ska ha olika sociala program för att ge barnet och den som har hand om barnet stöd, liksom på andra sätt arbeta förebyggande Artikel 28: Alla länder som skrivit under barnkonventionen ska verka för ordning i skolan, utan att kränka barn och elevers värdighet.

4 4 Utvärdering av förra årets arbete Mål Alla i skolan ska känna tillit och trygghet i skolan och med varandra Alla elever ska ha någon vuxen att vända sig till om problem uppstår Alla ska känna till plan mot kränkande behandling och få förståelse för diskrimineringsgrunderna Utvärdering Elevenkäter Utvecklingssamtal Föräldraenkäter Samtal i klasserna Personalens utvärderingar och samtal De åtgärder som ska leda till målen har genomförts under året. Alla elever har arbetat med värdegrundsord och Likabehandlingsplanen. Vid föräldramöten har barn och ungas användande av sociala medier och även barn och ungas mående stått på agendan. Personalens arbete med Äventyrspedagogik och Formativ bedömning har gett fler tillfällen till medinflytande och inkludering av elever. I det stora hela är elever och föräldrar nöjda med trivsel och trygghet. Enstaka undantag finns dock i enkätsvaren. I enkätsvaren ser vi att förståelse för diskrimineringsgrunderna och vad som kan anses som kränkningar måste vara ett fortsatt fokusområde. Vi måste också oftare påminna om vår Plan mot kränkande och diskriminerande behandling. Ett fortsatt prioriterat område nästa år ser vi är samvarotonen mellan elever. Trots att det stora flertalet känner sig trygga, har kompisar och har vuxna att vända sig till om det uppstår problem så svarar ett antal elever att de har blivit ledsna eller mått dåligt pga vad någon sagt eller gjort mot dem. Det gäller främst mellan elever men enstaka svar finns där elev angett att någon vuxen sagt eller gjort något som de blivit ledsna för. I observationer och samtal ser vi att sociala media spelar roll i samvaron mellan elever. Kamratskap på en liten skola är viktig och förebyggande arbete i alla former behövs för att osämja inte ska utvecklas till kränkningar. Att förskolebarn nu finns i skolans lokaler ser vi har en positiv effekt även på de äldre eleverna som vaktar på sina ord och sitt språk på ett annat sätt när de yngsta barnen finns nära. Det som ännu inte har genomförts inför nästa års plan är någon form av trygghetsvandring. En fråga i elevenkäten finns dock för att identifiera riskmiljöer. De platser som tidigare nämnts, omklädningsrum, matsal, bussvänt och raster finns inte längre med i elevernas svar. Att varje elev ska känna att de har en vuxen att vända sig till har ett högre resultat efter årets arbete. En del i detta är att alla vet vem som är rast och bussvakt och att det finns vuxna i rasthallen när eleverna börjar och slutar dagen. Det har varit extra viktigt under ht när elever i alla åldrar har samma ingång, en följd av samordningen med förskola. Det kan tolkas som att de förebyggande och främjande insatser som görs fungerar bra och ska fortsättas med. En miljö som dock nämnts som mindre trygg är uppehållsrum för de äldre eleverna.

5 5 Målsättning för 2015 Kartläggning Elev och föräldraenkäter Observationer Utvecklingssamtal Prioriterat område för F-9 Resultat från kartläggning år F-9 De flesta känner till Plan mot kränkande och diskriminerande behandling och för likabehandling och vet varför den finns. Några negativa svar finns dock i alla åldersgrupper. Detsamma gäller diskrimineringsgrunderna. Trots medinflytande, enkäter, arbete med värdegrund under stormöten och arbetet i klasserna finns fortfarande en osäkerhet bland vissa elever om detta. Mål Alla ska känna till Plan mot kränkande och diskriminerande behandling och ha förståelse för vad kränkningar och diskriminering innebär och att det inte är acceptabelt Åtgärder Rektor går igenom planen på ett stormöte med alla elever Handledarna fortsätter att förklara och diskutera planen i sin elevgrupp Pedagogerna och rektor medvetandegör eleverna om vad som inte är acceptabelt utifrån definitioner på kränkningar och diskrimineringsgrunder Pedagogerna använder Äventyrspedagogik och ett formativt förhållningssätt för att öka elevernas förståelse och respekt för varandra och öka inkludering genom lära-avvarandra-uppdrag Vid nästa kartläggning ska enkäter eller t ex trygghetsvandringar som också omfattar diskrimineringsgrunderna genomföras av handledare Varje pedagog planerar in, refererar till och för diskussioner om diskrimineringsgrunderna i ett naturligt sammanhang i undervisningen, t ex i SO om 2:a världskriget, i No om Sex och samlevnad, i svenska vid läsning av ungdomsböcker Prioriterat område F-klass år 1 Resultat från kartläggning år F-1 I elevenkät och utvecklingssamtal ser vi att så gott som samtliga elever trivs och känner att de har kompisar i skolan men det finns något enstaka undantag. Alla känner att de får diskutera hur man är mot varandra och att det finns vuxna som de kan vända sig till i olika situationer. De känner till Plan mot kränkande och diskriminerande behandling och för likabehandling och vet varför den finns. Däremot finns fortfarande ett fåtal elever som säger sig ha blivit ledsna eller mått dåligt över vad någon gjort eller sagt till dem eller sett att någon kompis blivit ledsen eller utsatt för detsamma. I observationer ser vi också att kamratskap och samarbete kan bli svårt när gruppsammansättningen förändras och att det i fria leksituationer finns elever som inte väljer varandra

6 6 Mål Alla ska ha någon att vara med Varje elev ska fungera i grupp tillsammans med andra Åtgärder Ge alternativ till aktiviteter som tränar samvaro i grupp och med nya kompisar Samtal om trivsel och kompisskap i t ex ringprat Öka inkludering genom att ge lära-av-varandra-uppdrag Ha närvarande vuxna som kan ge redskap för gemensam lek Prioriterat område år 3-9 Resultat från kartläggning år 3-9 I enkäter och samtal ser vi att så gott som all elever känner sig trygga och har kompisar i skolan och att det finns vuxna att vända sig till om problem uppstår. De flesta känner till Plan mot kränkande och diskriminerande behandling och för likabehandling och vet varför den finns. Några få negativa svar finns dock. Vi ser också i observationer att kompisskap i en liten skola med få elever i samma ålder gör att kompisrelationer inte alltid är enkla. Det finns elever som känner att de inte har en nära kompis. Förändringar i gruppsammansättningarna påverkar också kamratskap och relationer. I enkätsvaren finns exempel på att elever har blivit ledsna eller mått dåligt pga vad någon sagt eller gjort mot dem, men det finns också exempel på elever som känt sig sämre behandlad av någon vuxen. Ett par händelser under året har också uppmärksammat detta där skolan arbetat tillsammans med EHT och föräldrar för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi måste arbeta mer med hur man är mot varandra och medvetandegöra elever om hur ord, attityder och handlingar kan uppfattas, inte minst via sociala medier både i ord och text. De äldre eleverna har också påpekat att de sällan diskuterar trivsel och hur man är mot varandra. Vi bör också komplettera skolans trivselarbete med övningar utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Mål Alla ska känna att man har någon att vara med i skolan Alla ska ha förståelse för att kränkningar och diskriminering inte är acceptabelt Alla ska använda ett språkbruk som inte kränker eller utesluter någon Alla ska känna sig trygga i skolans alla miljöer Åtgärder Personalen diskuterar bemötandefrågor och värdegrundsfrågor på arbetslagsträffar Pedagogerna arbetar i sin grupp med hur man är mot varandra genom ringprat, övningar ur ett likabehandlingsperspektiv och diskussioner Pedagogerna arbetar med netikett i grupperna Pedagogerna medvetandegör elever om hur ord, attityder och handlingar kan uppfattas. Pedagogerna och rektor medvetandegör eleverna om vad som inte är acceptabelt utifrån definitioner på kränkningar och diskrimineringsgrunder Pedagogerna använder Äventyrspedagogik och ett formativt förhållningssätt för att öka elevernas förståelse och respekt för varandra och öka inkludering genom lära-avvarandra-uppdrag

7 7 Rektor och pedagoger planerar en gemensam temadag i tvärgrupper om språk och kommunikation för hela skolan Rektor arbetar för fortsatta och utökade förebyggande insatser från EHT när det gäller kränkningar tillsammans med kurator Ständigt arbeta med främjande insatser Prioriterat område år 6-9 Resultat från kartläggning år 6-9 Ett område som nämns som otryggt är de äldre elevernas uppehållsrum/rastmiljö Åtgärder Tillsammans med eleverna i 6-9 ska rektor och handledare diskutera hur ett fungerande uppehållsrum skulle kunna skapas- där alla känner sig bekväma att vistas Öppna sporthallen för gemensamma lunchaktiviteter för de äldsta eleverna och med personalen som rastvakter Pedagogerna arbetar i sin grupp med hur man är mot varandra genom ringprat, övningar ur ett likabehandlingsperspektiv och diskussioner Främjande insatser rektor tillsammans med arbetslaget ansvarar Göra reklam för skolans positiva arbete och det skolan är bra på. Arbeta för företagsamma elever med framtidstro om möjligt i samarbete med företag och föreningar i bygden. Arbeta för en stabil personalsammansättning och organisation. Skapa goda rutiner och återkommande traditioner. Ta sig tid till diskussioner i arbetslaget om likabehandling, samsyn och kunskap om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planera för vuxnas närvaro under hela skoldagen främst med tanke på raster, dagens början och slut i rasthallen, bussvänt, omklädningsrum, gemensamma uppehållsrum för eleverna och matsal Lärare arbetar aktivt med empati, självkänsla och egenvärde i gruppen och avsätter tid för samtal genom t ex ringprat och har en stående punkt på klassråd som handlar om elevernas arbetsmiljö och trivsel. Temadagar i tvärgrupper anordnas för att tydliggöra vikten av goda relationer och samarbete mellan personal och elever och mellan elever i olika grupper och åldrar. Lägerverksamhet som betonar samarbete och ger eleverna en ledarskapsutbildning. Gemensam morgongymnastik för alla elever F-9. Elever ges förutsättningar att delta i planering av aktiviteter och ta ansvar och egna beslut i skolråd, elevråd och klassråd. Stormöte för hela skolan en gång per månad. Tydliga ordnings- och trivselregler, som personal och elever gemensamt tagit fram, och tydliga konsekvenser om reglerna inte följs. Alla elever är allas elever Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Kränkning som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna är trakasserier. Diskriminering

8 8 Innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Direkt diskriminering När lika behandlas olika Ingen får behandlas sämre än någon annan de sju diskrimineringsgrunderna utgör kriterier, t ex att en elev med i rullstol inte får tillgång elevernas uppehållsrum. Indirekt diskriminering när olika behandlas lika till synes neutrala bestämmelser och regler får inte missgynna ett barn eller en elev, t ex att skolan serverar samma mat till alla elever trots att någon av religiösa skäl behöver annan mat. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier trakasserier är uppträdande som har samband med en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, köns överskridande identitet eller läggning eller ålder. Kränkande behandling Innebär att någon uppträder så att det kränker barns eller elevers värdighet utan att det är diskriminering Det kan vara genom att: Säga/skriva sådant som den utsatte tycker är obehagligt och nedsättande, t ex hota, reta, håna, skriva negativa saker på Internet, sms, telefon, sprida rykten Utföra fysiska handlingar mot den utsattes vilja, t.ex. slag, knuffar sparkar, nypa, hålla fast, kasta snö, ta mössa. Göra fula gester, viskningar, grimaser, blickar, gömma saker för ngn eller andra markeringar för att såra, förlöjliga, irritera eller frysa ut någon. Både skolpersonal och elever kan göra dig skyldiga till kränkande behandling. Exempel Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med kön Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. (diskriminering) Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. (trakasserier)

9 Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. (trakasserier) Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med könsidentitet eller könsuttryck Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier) Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. (diskriminering) Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. (trakasserier) Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet En skola som har elever med många olika etniska tillhörigheter ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. (diskriminering) Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar inget illa. (trakasserier) Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering) Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning Vincents familj är med i Pingstkyrkan. Han blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. (trakasserier) Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. (diskriminering) Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med funktionsnedsättning På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom eleverna i särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. (diskriminering) Elenas pappa har en CP-skada. Elena blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. (trakasserier) Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! (diskriminering och trakasserier) Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. (trakasserier) 9

10 Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. Han pratar med sin lärare om att de andra eleverna fryser ut honom, men läraren gör ingenting för att det ska upphöra. (trakasserier) På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. (diskriminering) Exempel på trakasserier som har samband med ålder Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad för det. (trakasserier) Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. (trakasserier) Ismael, 11 år är granne och kompis med Victor 8 år. En dag när han leker med Victor på rasten får han en hånfull kommentar av en förbipasserande lärare som säger Är inte du för gammal för att leka med småungar?! (diskriminering) Ansvarsfördelning Huvudmannen (i detta fall Utbildningsnämnden) är skyldig att se till att all personal har kunskap om sitt ansvar att agera när någon utsätts för kränkande behandling. Rektor ansvarar för att: arbetet med att främja likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling ska prägla arbetet i verksamheten årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkande och diskriminerande behandling i samarbete med personal, elever och föräldrar årligen upprätta trivsel och ordningsregler det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation all personal, elever och vårdnadshavare känner till lagstiftning, rutiner för åtgärder och dokumentation om skolan får kännedom om diskriminering och annan kränkande behandling anmäla trakasserier, kränkande behandling och diskriminering till huvudmannen Lärare och annan skolpersonal ansvarar för att: följa skolans plan mot kränkande och diskriminerande behandling vara lyhörd och vaksam för tecken på diskriminering och kränkande behandling observera, rapportera till rektor och ingripa då de ser eller får kännedom om diskriminering och kränkande behandling Elevhälsoteamets personal har ett särskilt ansvar för att: vara stöd/samtalspartner för elever och personal i de fall där diskriminering och kränkande behandling förekommer Elever har ett ansvar att: följa skolans plan mot kränkande och diskriminerande behandling. kontakta rektor, lärare eller elevhälsans personal om det förekommer diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på skolan 10 Förankring, utvärdering och uppföljning

11 11 Rutiner för att göra likabehandlingsplanen känd i verksamheten Planen mot kränkande och diskriminerade behandling ska förankras och göras känd i hela verksamheten elever, personal och hos föräldrar. Alla ska känna till och förstå vad de olika begreppen står för Åtgärder 1. Rektor går igenom Plan mot kränkande och [ ] behandling på föräldramöte 2. Handledare/Klasslärare går igenom Planen.. i sin elevgrupp 3. Handledare/Klasslärare arbetar med sin elevgrupp med de sju diskrimineringsgrunderna, kränkningar och trakasserier t ex med material från DO och/eller med hjälp av husmodellen 4. Alla klassråd ska ha en stående punkt under läsåret att diskutera hur man ska vara mot varandra, både lärare och elever 5. Rektor satsar på utbildning i värdegrund och likabehandling och arbetslagen arbetar med frågeställningar om goda relationer, likabehandling, bemötande och värdegrund 6. Vid slutet av året går ledningen igenom samtliga ärenden som behandlats under året för att kontrollera att målet uppfyllts. 7. Den färdiga planen publiceras på skolans hemsida och sätts upp i alla klassrum. Utvärdering och uppföljning Under läsåret ska elevernas, personalens och föräldrarnas syn på trygghet, delaktighet, kunskap, lärande och hälsa i skolan utvärderas genom en större enkät. Resultatet analyseras och förslag till åtgärder ges från elever, personal och föräldraråd. Plan mot kränkande och diskriminerande behandling utvärderas, analyseras och förslag till nya mål för arbetet ges utifrån enkäter, observationer och utvärderingar. Elever och föräldrar är delaktiga i utformandet av planen. Diskussioner från klassråd utvärderas och analyseras tillsammans med eleverna. Förebyggande arbete 1. Kartläggning av elevers trivsel och trygghet och deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i årlig enkät och i samtal och diskussioner. Efterföljande analys och formulering av konkreta och uppföljningsbara mål görs tillsammans med eleverna. Rektors ansvar i samarbete med personalen. 2. Trygghetsvandring i någon form ska genomföras med varje elevgrupp utifrån diskrimineringsgrunderna. Handledares ansvar 3. Vid varje läsårs start ägna särskild tid åt skolans plan mot kränkande och diskriminerande behandling, ordningsregler och policy för bemötandefrågor på föräldramöte, i skolråd och klassråd. Rektor och handledares ansvar 4. Årligen revidera och diskutera ordnings och trivselregler tillsammans med eleverna. Rektors ansvar. 5. Värna om gott samarbete med elevråd och andra intressegrupper bland eleverna. Rektors ansvar. 6. Alla vuxna i skolan ska vara förebilder och har skyldighet att alltid reagera på ord och handlingar som är avsedda att trakassera eller förminska. All personals ansvar 7. Återkommande avläsa stämningen i gruppen och har fortlöpande aktiviteter kring relationer, respekt, språkbruk, värderingar, attityder, normer och känslor. Lärares ansvar. 8. Dokumentation av händelser som inte kan sägas innebära kränkningar eller diskrimineringar men om de förekommer regelbundet mot vissa elever kan innebära

12 detsamma. De kan verka små innan man får ögonen på att de utförs systematiskt och återkommande. Handledares ansvar 9. God närvarokontroll för att tidigt upptäcka och åtgärda otrivsel eller andra problem. Handledares ansvar. 10. Det ska finnas vuxna bland barnen under hela skoldagen, särskilt i matsalen, på rasterna, vid bussen och vid omklädningsrummen. Rektor ansvarar för rastvakts och bussvaktsschema, pedagogisk lunch och planering för idrottslärare att ha möjlighet till tillsyn vid omklädningsrummen. Rast och bussvakter ska ha reflexväst så att eleverna ser den vuxne. Rektors ansvar 11. Elevhälsoteam samarbetar med personal i elevfrågor. Rektors ansvar. 12 Kartläggning Elev och föräldraenkät. Personalen och eleverna analyserar resultaten och föreslår förbättringar Utvecklingssamtal Samtal och observationer i elevgrupperna om trygghet, trivsel och likabehandling Utvärdering av föregående års plan mot kränkande och diskriminerande behandling Enkät om trygghet, trivsel och likabehandling Trygghetsvandring i någon form Elevhälsoteamets träffar Åsikter från skolråd, elevråd och klassråd Påföljder Verksamheten Om verksamheten inte arbetar med att förebygga trakasserier eller inte upprättar en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen kan huvudmannen, vid vite föreläggas att göra detta. Om verksamheten inte arbetar med att förebygga kränkande behandling eller inte upprättar en plan mot kränkande behandling kan huvudmannen enligt skollagen, bli skadeståndsskyldig till barnet eller eleven. Huvudmannen Om huvudmannen eller personalen bryter mot förbuden mot diskriminering och kränkande behandling, eller inte uppfyller skyldigheterna att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och kränkande behandling, kan huvudmannen för verksamheten bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts. Elev Om en elev kränker en annan elev får rektor eller lärare vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder för att försäkra elevers trygghet och studiero eller komma tillrätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Rektor eller lärare får besluta om: Utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, avstängning eller omhändertagande av föremål. Akuta åtgärder Ansvar och rutiner

13 Ett ärende öppnas så snart personal får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat. Det innebär en skriftlig anmälan som ett första steg och att all vidare utredning dokumenteras. Vi vill understryka att alla delar av utredningen som kan vara av vikt för utgången av ärendet, måste dokumenteras skriftligen. Inte minst för att säkerställa att vi följer rådande lagstiftning, men även för att det är av vikt för att säkra kvaliteten i skolans utredningsarbete, vilket i slutändan utgör en trygghet för alla berörda. Den skriftliga dokumentationen förvaras av rektor i särskild pärm för ändamålet. Mer ingående rutiner för dokumentation av varje steg i utredningen finner ni nedan. 13 Åtgärder i elva steg - när elev trakasserats eller kränkts av annan elev: 1. Så fort någon i skolan får vetskap om diskriminering eller kränkande behandling ska det rapporteras till rektor. Rektor anmäler till huvudmannen 2. Berörd lärare eller annan utsedd av rektor ansvarar för att en inledande utredning skyndsamt sker. Rektor informeras. Utredning kan ske i samverkan med rektor och/eller någon från elevvårdsteamet. Berörd lärare ansvarar för dokumentation enligt blankett: ansvar och rutiner när en elev trakasserats eller kränkts av annan elev och utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling 3. Enskilt samtal med den utsatte där läraren betonar att skolan skall ingripa och berätta hur det skall ske. 4. Eleven uppmanas att själv berätta hemma vad som har hänt och föräldrarna kontaktas därefter. 5. Enskilt samtal med den som kränker där läraren talar om vad man vet samt redogör för skolans inställning till kränkningar. Eleven uppmanas att själv tala om vad som hänt för dem där hemma. Föräldrarna kontaktas därefter. 6. När elever och vuxna har samma bild av händelse och konflikt läggs fokus på hur man går vidare och hur man i liknande situationer kan hitta ett bättre sätt att reagera på. Åtgärderna dokumenteras 7. Det är viktigt att ge stöd till alla inblandade; även de passiva medlöparna 8. Om kränkningarna visar att någon av de inblandade visar svårigheter i sin skolsituation och bedöms ha behov av särskilt stöd ska det dokumenteras i ett åtgärdsprogram. 9. Uppföljningssamtal sker med berörda parter var för sig där åtgärderna utvärderas. 10. Om inte åtgärderna får önskad effekt kontaktas rektor för vidare utredning 11. I förekommande fall kan en anmälan till Socialtjänsten, Arbetsmiljöverket eller Polisen bli aktuell. Rektor ansvarar för en sådan anmälan. Åtgärder i åtta steg - när personal eller huvudman kränker en elev: 1. Så fort någon i skolan får vetskap om diskriminering eller kränkande behandling ska det rapporteras till rektor. Rektor anmäler till huvudmannen 2. Rektor eller någon som huvudmannen utser, informerar föräldrar och elev om deras rättigheter och vad skolan ska göra 3. Rektor eller någon som huvudmannen utser, gör en utredning och dokumenterar händelsen 4. Enskilt samtal med den utsatte där rektor betonar att skolan skall ingripa och berätta hur det skall ske. 5. Enskilt samtal med den som kränker 6. Rektor eller någon som huvudmannen utser, beslutar om åtgärder

14 14 7. Rektor eller någon som huvudmannen utser, följer upp och utvärderar de åtgärder som gjorts 8. Om inte åtgärderna fått önskad effekt kontaktas huvudmannen Marithe Lindblad i samarbete med personal och elever