Faktakort bronsåldern

Transkript

1 Mål: Underlag för elever och pedagoger under samtal om sina historiekunskaper. Material: Faktakort Användning av textmaterial: Skriv ut faktakort bronsåldern, från sidan två och framåt, dubbelsidigt och gör valet Vänd sidorna längs kortsidan. Klipp sidorna mitt på så att det blir två faktakort med en bildsida och en textsida. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

2 Ko Eld Foto: Ola Myrin / Malmö Museer MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö pedagogisk.inspiration@malmo.se

3 Eld Elden var viktig. Elden ger värme och man kan laga mat när man har en eld. Det finns flera sätt att starta en eld. En eld kan startas genom t.ex. ett blixtnedslag. Det vanligaste sättet att skapa eld är att gnida eller slå två saker mot varandra. Om du gnider dina händer mot varandra märker du att det blir varmt i händerna. Gnider man två trästycken mot varandra tillräckligt länge och hårt börjar det ryka för att till slut börja glöda. Ett redskap som underlättar detta är eldborren. För att kunna elda behöver man fnöske och ved. Fnösket tar lätt eld och brinner upp snabbt. Ved är trä i mindre bitar. Ved brinner långsammare och tänds av fnösket. Man kan inte bära eld med sig när den brinner. Glöden kan man bära med sig. På stenåldern bar de med sig glöden i ett ihåligt horn av ett djur. Ko Kor har varit hos människan i många år. Kor ingår i en djurfamilj där hanen kallas tjur, hona som kalvat ko, ungdjuren kallas kalv. Innan en hona har kalvat för första gången kallas hon kviga. Kor tillhör en sorts djur som kallas klövdjur. Det är formen på fötterna som kallas klövar. Kor betar gräs och andra växter till exempel klöver. Med hjälp av tungan sliter korna av gräset och maler sönder gräset med sina kindtänder. Oxdjuren är djur som människan tämjt för att kunna få mat, kläder och draghjälp. När man har djur på en gård som man tämjt kallar man dem för husdjur eller tamdjur. Boskapsdjur eller kreatur är namnet på vissa husdjur till exempel kor. Människan använder korna för att få mjölk, men också till att få kött och skinn till kläder och skor, läder. Hornen på korna kan också användas. Horn är av samma material som människans naglar. När kohorn blöts upp blir materialet mjukt och kan formas. Några föremål som kan göras av kohorn är kammar, skedar och smycken. Kohornet kan också gröpas ur, skrapas och poleras. Sådana kohorn kan användas som dryckeskärl eller göras till signalhorn. Kon härstammar från uroxen som levde i Europa, Asien och Nordafrika dog den sista kända uroxen i Polen. Man tror att uroxen gjordes tam redan under stenåldern i Mellanöstern. eld ved fnösketicka och fnöske kor skelett av uroxe glöd horn eldborr kohorn sked kam skor

4 Får Korn Foto: Malmö Foto: stad / Malmö Eva Hörnblad stad / Eva Hörnblad Foto: Malmö stad / Martin Lindvall

5 Korn är ett sädesslag. Korn Får Får är en djurfamilj där hanen kallas bagge, honan tacka och ungarna lamm. Korn kan kokas hela och ätas som vi äter ris. Om man rostar hela korn så spricker de upp lite och kan ätas som snacks. Man kan också mala mjöl av korn. Av mjölet bakar man bröd, kornbröd. Får tillhör en sorts djur som kallas klövdjur. Det är formen på fötterna som kallas klövar. Fåren är växtätare och betar mest gräs. Det finns både vilda och tama får. De tama fåren har människan tämjt för att kunna få mat och kläder. När man har djur på en gård som man tämjt kallar man dem för husdjur eller tamdjur. Tamfåret är ett av de äldsta husdjuren. Boskapsdjur eller kreatur är namnet på vissa husdjur till exempel får. Människan använder fåren för att få mjölk, kött, ull och skinn till kläder och skor. Ull är hår från fårets päls. Ullen kan ha olika färger. Den kan vara vit, grå, svart eller brun. För att få andra färger på ullen måste man färga den. Vissa sorters får har ull som är bättre till att använda till textiltillverkning än andra. För att kunna ta hand om fårets ull klipps fåren en eller två gånger om året. Förr klipptes inte fåren utan ullen kammades loss. För att ullen ska bli en garntråd måste ullen spinnas. bagge fårpäls korn bröd ofärgad ull färgad ull garn

6 Bronsföremål Långhus

7 Långhus Ett hus som är avlångt och ganska smalt kallas av arkeologer för långhus. Det är oftast enklast att bygga avlånga hus. Långhusen saknade skortsten. Inne i huset var det rökigt. Istället för skorsten hade man små öppningar i husets kortända, uppe under takåsen. Dessa öppningar kallas för vindöga. På danska heter det vindue och på engelska window. Långhusens konstruktion utvecklades över tid och konstruktionen förändrades. Brons Brons är en blandning av två metaller. Brons har ungefär samma färg som guld. Bronsåldern är en tidsperiod under forntiden. Denna tid har fått namnet bronsåldern eftersom arkeologer har hittat många bronsföremål som är just från den tidsperioden. I det som idag är Skåne kunde människorna ännu inte göra eget brons. Människorna reste mycket och träffade andra med olika kunskaper. Några av kunde framställa brons. När de träffades på resorna bytte de varor med varandra och på det sättet kom bronset hit. Hantverkare i Skåne lärde sig att smälta ner bronsföremålen och tillverka nya. De tillverkade många olika slags föremål. Det kunde till exempel vara svärd, knivar, pincetter, spännen till kläder och smycken. Några bronsföremål som är unika för norra Europa är bronslurarna (se framsidan). Det krävdes stor skicklighet och stor kunskap att tillverka. Först görs en gjutform som har formen av föremålet som ska tillverkas. Bronset smälts innan det hälls ner i formen. Sedan får bronset svalna. Gjutformen slås sönder och kvar finns bronsföremålet. långhus bronsåldern långhus järnålder Illustration Chatarina Ödman MK gjutform till yxa dolk bronsyxa bältesspänne bronskrage dräktspänne knapp rakkniv

8 Spinna Slunga Foto: Elisabeth Hörnblad

9 Slunga En slunga är ett vapen. Slungan är gjord av flätat skinn eller bast från träd. I slungan lägger man en liten, rund sten. Slungan snurras runt och när man fått upp fart och siktat släpper man ena delen av slungan. Stenen som ligger i slungan slungas iväg. Om man träffar rätt kan man fälla en Goliat. Under forntiden jagade man småvilt med slungor. Småvilt kallas bland annat harar, fåglar och rävar. Har även använts av herdar för att jaga bort rovdjur. Spinna Spinna är ett sätt att göra tråd. Man kan göra tråd av till exempel fårull. För att kunna spinna ullen till tråd måste den först göras vid, beredas. Ullen klipps eller kammas av fåret. Ullen måste sedan kammas, kardas, innan den kan spinnas. När man spinner tvinnas de korta ullhåren tillsammans så att de bildar en längre sammanhängande tråd. Samtidigt som garnet tvinnas lindas det upp. Det är svårt att spinna en jämntjock och stark tråd. Under olika tider har människan använt olika redskap att spinna med. Ett av de första sätten var med en spinnkrok. Garnet, tråden, kan användas till att göra olika textilier till exempel kläder, dukar kuddar, mattor och band. Med tråden kan man väva tyg eller sticka. ofärgad ull garntråd ullkläder spinnkrok slända slända stickad sjal ullstrumpa med sten av trä

10 Solvagnen Bärnsten

11 Bärnsten Bärnsten är kåda från barrträd som har förstenats, fossiliserats. Innan bärnstenen blev hård kan det ha fastnat växtdelar eller smådjur som fossiliserats samtidigt som kådan. Man kan då se djuret eller växtdelen i bärnstenen. Bärnstenar kan ha olika färger. Oftast är bärnstenen gul, brun eller rödaktig. Några bärnstenar kan vara mer eller mindre genomskinliga. Mer ovanligt är det att bärnstenar är svarta, gröna, violett, mjölkigt vi eller blå-svarta, men det finns. Bärnsten finns inte naturligt överallt. Under höststormarna kan man hitta bärnstenar uppsköljda på stränderna i Danmark och södra Skåne. Under bronsåldern användes bärnsten som handelsvara. Det var många som ville ha bärnsten och då använde människorna från Skandinavien bärnsten som bytesvara och bytte till sig bronsföremål. Solvagnen Arkeologer har hittat lämningar från äldre bronsåldern som visar att solen har varit viktig för människorna som levde då. En sådan symbol är solkorset. Idag tror man att solen har varit i centrum både i det vardagliga livet och i religiösa ritualer. Detta kallas kosmologi. I kosmologin tror man på att solen kommer tillbaka. Solen går upp på morgonen, vandrar över himlavalvet under dagen, går ner på kvällen och färdas under jorden och går upp igen nästa morgon. Solen avbildades ofta som att den drogs över himlavalvet av en häst eller att den färdades med ett skepp. Man kan göra olika smycken av bärnsten. Man kan också forma bärnsten till tillexempel djur. Bärnsten har varit vanliga gravgåvor under forntiden. Bärnstenar formad som djur halsband Trundholmsvagnen, Nationalmuseet Köpenhamn

12 Häst Pilbåge Foto: Malmö stad / Martin Lindvall

13 Pilbåge En pilbåge är ett vapen. Den består av en båge, sträng och pilar. För att lätt ta med sig pilarna bär man dem i ett koger, en behållare. Pilbågar kan man tillverka av många olika träslag. Vissa träslag är bättre än andra. Bäst är idegran, alm, ask och asp. En trädstam måste kunna böja sig när det blåser. Den egenskapen är jätteviktig när man gör pilbågar. Pilbågarna och pilar har sett olika ut under olika tider. Häst Häst är en djurfamilj där hanen kallas hingst, honan sto och ungen föl. Hästen är växtätare och betar mest gräs. Det finns både vilda och tama hästar. De tama hästarna har människan tämjt för att kunna få mat, läder, draghjälp och som transportdjur. När man har djur på en gård som man tämjt kallar man dem för husdjur eller tamdjur. Tamhästen är ett av flera olika husdjur. Boskapsdjur eller kreatur är namnet på vissa husdjur till exempel häst. Människan har använt hästarna som köttdjur, dragdjur och till transport. En pilbåge skjuter lätt över 200 meter, men ska man skjuta så att man säkert ska träffa ska man skjuta på meters avstånd. häst ridhästar pilbåge snedpilspets pilspets pilspets häst som dragdjur på vintern häst som dragdjur

14 Gravhög Hund Foto: Axel Sjöberg / Malmö Museer

15 Hund Hunden tillhör samma familj som vargen. En hund av hankön kallas hund eller hane, honan kallas tik och ungen valp. Det finns både vilda och tama hundar. Hundar har varit med människan länge. Det är svårt att säga hur länge. Man tror att några vargflockar blev tama efter det att de levde nära människorna under stenåldern. De kunde äta resterna från människorna och överlevde lättare. Människan har använt hunden till jakt, som dragdjur, vakthundar och sällskapsdjur. När man har djur på en gård som man tämjt kallar man dem för husdjur eller tamdjur. Tamhunden är ett av flera olika husdjur. När arkeologer har hittat skelett i marken efter begravningar så har de ibland hittat hundar begravna sidan om människan. Men vet inte, men det kan vara så att hunden skulle följa med som sällskap. Gravhög I början av bronsåldern började människan bygga stora gravhögar. Den döde lads i en kista som var gjord, tillverkad, av en urholkad trädstam. Kroppen vilade på en djurfäll tillsammans med gravgåvor. Kistan placerades mitt på den plats som gravhögen skulle ligga. För att bygga högen behövdes det grästorvor. Grästorvorna tog upp runt omkring graven och lades i lager på lager tills högen var 3 5 meter hög. För att bygga en sådan hög behövs enorma mängder grästorvor, ett arbete som måste ha tagit tid och krävt många deltagare. Detta gjordes i en tid då man inte hade moderna järnspadar, som kan skära genom grästorven på ett effektivt sätt. Oftast ligger gravhögarna på platser så att de kunde synas. Om en släkt hade många gravhögar betydde det att de var viktiga och hade mer rätt till marken än andra människor. Det speciella med alla dessa gravhögar är att de efter den första graven ofta återanvänts till nya gravar. I slutet av bronsåldern började man bränna sina döda. Då blir det kvar en del söndersprängda benflisor en hel människa med gravgåvor ryms i en kruka eller urna. Urnan grävdes sedan ner i gravhögen. gravhög ekkista med djurfäll varg Foto: Roza Czulowska / Malmö Museer hund Foto: Oscar Berthelius / Malmö Museer gravgåva från en mansgrav husurna