Faktakort järnåldern. Mål: Underlag för elever och pedagoger under samtal om sina historiekunskaper. Material: Faktakort

Transkript

1 Mål: Underlag för elever och pedagoger under samtal om sina historiekunskaper. Material: Faktakort Användning av textmaterial: Skriv ut faktakort järnåldern, från sidan två och framåt, dubbelsidigt och gör valet Vänd sidorna längs kortsidan. Klipp sidorna mitt på så att det blir två faktakort med en bildsida och en textsida. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

2 Ko Eld Foto: Ola Myrin / Malmö Museer MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö pedagogisk.inspiration@malmo.se

3 Eld Elden var viktig. Elden ger värme och man kan laga mat när man har en eld. Det finns flera sätt att starta en eld. En eld kan startas genom t.ex. ett blixtnedslag. Det vanligaste sättet att skapa eld är att gnida eller slå två saker mot varandra. Om du gnider dina händer mot varandra märker du att det blir varmt i händerna. Gnider man två trästycken mot varandra tillräckligt länge och hårt börjar det ryka för att till slut börja glöda. Ett redskap som underlättar detta är eldborren. För att kunna elda behöver man fnöske och ved. Fnösket tar lätt eld och brinner upp snabbt. Ved är trä i mindre bitar. Ved brinner långsammare och tänds av fnösket. Man kan inte bära eld med sig när den brinner. Glöden kan man bära med sig. På stenåldern bar de med sig glöden i ett ihåligt horn av ett djur. Ko Kor har varit hos människan i många år. Kor ingår i en djurfamilj där hanen kallas tjur, hona som kalvat ko, ungdjuren kallas kalv. Innan en hona har kalvat för första gången kallas hon kviga. Kor tillhör en sorts djur som kallas klövdjur. Det är formen på fötterna som kallas klövar. Kor betar gräs och andra växter till exempel klöver. Med hjälp av tungan sliter korna av gräset och maler sönder gräset med sina kindtänder. Oxdjuren är djur som människan tämjt för att kunna få mat, kläder och draghjälp. När man har djur på en gård som man tämjt kallar man dem för husdjur eller tamdjur. Boskapsdjur eller kreatur är namnet på vissa husdjur till exempel kor. Människan använder korna för att få mjölk, men också till att få kött och skinn till kläder och skor, läder. Hornen på korna kan också användas. Horn är av samma material som människans naglar. När kohorn blöts upp blir materialet mjukt och kan formas. Några föremål som kan göras av kohorn är kammar, skedar och smycken. Kohornet kan också gröpas ur, skrapas och poleras. Sådana kohorn kan användas som dryckeskärl eller göras till signalhorn. Kon härstammar från uroxen som levde i Europa, Asien och Nordafrika dog den sista kända uroxen i Polen. Man tror att uroxen gjordes tam redan under stenåldern i Mellanöstern. eld ved fnösketicka och fnöske kor skelett av uroxe glöd horn eldborr kohorn sked kam skor

4 Får Höns Foto: Johanna Rylander / Malmö Museer Foto: Malmö stad / Martin Lindvall

5 Höns Höns, tamhöns, tillhör en sorts djur som kallas hönsfåglar. Hanen kallas tupp, honan höna och ungen kyckling. Man brukar säga höns, men rätt namn är egentligen tamhöns. Tamhöns äter lite olika saker. De går och sprätter i jorden och letar efter föda. De äter fröer, gröna blad, maskar och insekter. Deras avföring är väldigt näringsrik och är ett bra gödselmedel. En höna lägger ägg. För att kycklingen ska utvecklas och kläckas ur ägget måste honan ruva på ägget. Ligga och värma ägget. Människan har haft höns på gårdarna sedan järnåldern. Av höns får människan ägg och kött. Fjädrarna kan också användas till att stoppa till exempel kuddar och täcken med. Får Får är en djurfamilj där hanen kallas bagge, honan tacka och ungarna lamm. Får tillhör en sorts djur som kallas klövdjur. Det är formen på fötterna som kallas klövar. Fåren är växtätare och betar mest gräs. Det finns både vilda och tama får. De tama fåren har människan tämjt för att kunna få mat och kläder. När man har djur på en gård som man tämjt kallar man dem för husdjur eller tamdjur. Tamfåret är ett av de äldsta husdjuren. Boskapsdjur eller kreatur är namnet på vissa husdjur till exempel får. Människan använder fåren för att få mjölk, kött, ull och skinn till kläder och skor. Ull är hår från fårets päls. Ullen kan ha olika färger. Den kan vara vit, grå, svart eller brun. För att få andra färger på ullen måste man färga den. Vissa sorters får har ull som är bättre till att använda till textiltillverkning än andra. För att kunna ta hand om fårets ull klipps fåren en eller två gånger om året. Förr klipptes inte fåren utan ullen kammades loss. För att ullen ska bli en garntråd måste ullen spinnas. bagge fårpäls Foto: Malmö stad / Josef Bergknutl ofärgad ull färgad ull garn

6 Katt Långhus Foto: Ola Myrin / Malmö Museer

7 Långhus Ett hus som är avlångt och ganska smalt kallas av arkeologer för långhus. Det är oftast enklast att bygga avlånga hus. Långhusen saknade skortsten. Inne i huset var det rökigt. Istället för skorsten hade man små öppningar i husets kortända, uppe under takåsen. Dessa öppningar kallas för vindöga. På danska heter det vindue och på engelska window. Långhusens konstruktion utvecklades över tid och konstruktionen förändrades. Katt Katten tillhör familjen kattdjur och är ett rovdjur. Rovdjur är djur som jagar andra levande djur och äter upp dem. Katter som bor tillsammans med människor kallas tamkatt. Tamkatten är ett litet kattdjur. Kattens ungar kallas källingar. När källingarna föds är de både döva och blinda. Det tar mellan en till två veckor innan de kan se och höra. Katten har bott med människor länge. Katten är idag mest ett sällskapsdjur för människorna. Historiskt har katten varit ett djur som har arbetat i staden och på landetsbygdens gårdar. Människorna har haft katter till att jaga möss och råttor som blir lockade av maten i förråden. långhus bronsåldern långhus järnålder Illustration Chatarina Ödman MK Foto: Malmö stad / Martin Lindvall Foto: Vladimira Tabáková / Malmö Museer

8 Spinna Fägata Foto: Elisabeth Hörnblad

9 Fägata Fä är ett annat ord för tamdjur på en bondgård. Exempel på tamdjur, fä, är får, get och ko. Under järnåldern, när djuren skulle ut och beta gräs utanför boplatsen, förde man fäna längs en fägata. Det var en bred gång som ledde ut från gårdsplanen och ut på betesmarkerna. En fägata kunde kantas av stenmurar eller flätade staket. Spinna Spinna är ett sätt att göra tråd. Man kan göra tråd av till exempel fårull. För att kunna spinna ullen till tråd måste den först göras vid, beredas. Ullen klipps eller kammas av fåret. Ullen måste sedan kammas, kardas, innan den kan spinnas. När man spinner tvinnas de korta ullhåren tillsammans så att de bildar en längre sammanhängande tråd. Samtidigt som garnet tvinnas lindas det upp. Det är svårt att spinna en jämntjock och stark tråd. Under olika tider har människan använt olika redskap att spinna med. Ett av de första sätten var med en spinnkrok. Garnet, tråden, kan användas till att göra olika textilier till exempel kläder, dukar kuddar, mattor och band. Med tråden kan man väva tyg eller sticka. ofärgad ull garntråd ullkläder spinnkrok slända slända stickad sjal ullstrumpa med sten av trä

10 Smedja Järn Foto: Roza Czulowska / Malmö Museer

11 Järn Under järnåldern lärde sig människorna att bryta järnmalm, sten som har metallen järn i sig. Genom att värma upp järnmalmen smälter man ut metallen järn. Av metallen järn kan man smida, forma, olika redskap och vapen, till exempel eldstål, skedar, järnspikar och bältesspännen. I en smedja värmer man upp och formar, smider järnet till det föremål man vill ha. Smedja Smedjan är ett litet hus där man smider, formar, järn. Järn är en metall som man kan hetta upp, värma och forma till olika föremål. I smedjan jobbar smeden. Smeden är den person som vet hur man gör för att smida, forma, järnet. I smedjan finns en eld. I elden värms järnet upp. När järnet är varmt ändrar det färg från svart till rött. När det är riktigt varmt ändras färgen till gult. För att det ska kunna bli riktigt varmt i eldhärden blåser man in luft med hjälp av en blåsbälg. Det är när järnet är riktigt varmt som smeden kan smida järnet, forma det. Smeden håller järnet med en tång och lägger det mot ett städ. Samtidigt som smeden håller järnet i tången mot städet smider, hamrar, smeden på järnet. Genom att banka på olika sätt på det uppvärmda järnet ändrar metallen form. Eftersom man använder eld för att värma upp järnet är det en risk att det börjar brinna, därför ligger inte smedjan vid andra hus. Utanför smedjan finns alltid vatten så att järnet snabbt kan kylas av. eldstål sked spikar Dörren, porten, in i smedjan är vänd mot norr. Det är viktigt för smeden att se vilken färg järnet har om hen ska kunna arbeta med det. Är det för ljust i smedjan är det svårt att se vilken färg järnet har. Blåsbälg från tidigt 1900-tal städ av metall järnspikar Foto: Vladimira Tabáková / Malmö Museer Foto: Vladimira Tabáková / Malmö Museer

12 Häst Gäss Foto: Ola Myrin / Malmö Museer Foto: Malmö stad / Martin Lindvall

13 Gäss Gås är en stor fågel och lever i flock. När det är mer än en säger man gäss, en gås flera gäss. En gåshona lägger ägg och ungarna kallas gässlingar För att gässlingarna ska utvecklas och kläckas ur ägget måste honan ruva på ägget. Ligga och värma ägget. Det finns både vilda och tama gäss. Människan har länge jagat vilda gäss. Den som tar hand om gässlingarna ser gässlingarna som sin mamma och följer den. Kanske är det så människorna gjorde när de tog gässen till gården och gjorde dem tama. Tamgäss äter mest gräs, men också olika sädesslag. Människan har haft gäss på gårdarna sedan järnåldern. Av gäss får människan ägg och kött. Fjädrarna kan också användas till att stoppa till exempel kuddar och täcken med. Häst Häst är en djurfamilj där hanen kallas hingst, honan sto och ungen föl. Hästen är växtätare och betar mest gräs. Det finns både vilda och tama hästar. De tama hästarna har människan tämjt för att kunna få mat, läder, draghjälp och som transportdjur. När man har djur på en gård som man tämjt kallar man dem för husdjur eller tamdjur. Tamhästen är ett av flera olika husdjur. Boskapsdjur eller kreatur är namnet på vissa husdjur till exempel häst. Människan har använt hästarna som köttdjur, dragdjur och till transport. häst ridhästar Foto: Malmö stad / Martin Lindvall häst som dragdjur på vintern häst som dragdjur