Studentpolitiskt program. Halmstad Studentkår

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studentpolitiskt program. Halmstad Studentkår"

Transkript

1 Studentpolitiskt program Halmstad Studentkår

2 1 Inledning Utbildningspolitiska grunder Grundsyn Studenten som medaktör Högskolans roll i det omgivande samhället Högskolans organisation Utbildning Den vetenskapliga grunden Prioritering mellan grundutbildning och forskning Föreläsares kompetens... 7 Positiv särbehandling Fri dimensionering Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring Kursvärderingar Avgiftsfri utbildning Uppdragsutbildning Sommarkurser Mångfald Alumniverksamhet Internationalisering Internationalisering i utbildningen Internationalisering på hemmaplan Utlandsstudier Praktik-, projekt- och examensarbete utomlands Disciplin Regionalt och Nationellt påverkansarbete Student på heltid Boende Kollektivtrafik Högskolans interna kommunikation Studentinflytande och studenträttigheter Beslutande organ och kårarbete Styrdokument och schema Utformning av utbildning Studiemiljö och studenters hälsa Studiemiljö Studenthälsan Examination Utformning av examination Examinationssal Inrapportering av resultat till CSN... 20

3 10.7 Studentlitteratur Informations- och kommunikationsteknologi Datortillgång och e-post Biblioteket... 23

4 1 Inledning SPP klargör Halmstad Studentkårs ställningstagande i olika studentpolitiska frågor. Halmstad Studentkår benämns nedan Kåren. SPP:n har tre huvudsyften: Det skall tjäna som vägledning och vara åsiktsbildande för studentrepresentanter i olika organ. Klargöra Kårens ståndpunkter för Högskolan i Halmstad (HH) vid framtagandet av underlag till olika beslutande och rådgivande organ. Tjäna som vägledning och hjälp i vissa sakfrågor, ex. gentemot HH, kommun och riksdag. Dokumentet ses över varje år och vid behov revideras på verksamhetsårets andra medlemsmöte. Kårstyrelsen förbehåller sig tolkningsföreträde av detta dokument tills medlemsmöte har yttrat sig.

5 2 Utbildningspolitiska grunder 2.1 Grundsyn Kåren har en utbildningspolitisk grundsyn som vilar på alla individers rätt till utbildning. Ingen skall behöva avstå högre utbildning inom högskolevärlden på grund av sociala eller ekonomiska skäl. Kåren skall diskutera förutsättningarna för den högre utbildningen vid HH och föra fram tydliga åsikter om hur den skall utvecklas och förbättras. Högre utbildning styr i mångt och mycket kunskapsutvecklingen genom det sätt på vilket kunskap skapas och förmedlas. Det är en ansvarsfull roll och det är därför viktigt att utbildningen grundar sin verksamhet på värdet av demokrati, jämställdhet och jämlikhet. att alla studenter skall ges lika rättigheter och möjligheter till studier vid HH 2.2 Studenten som medaktör Utgångspunkten för alla beslut som rör Högskolan skall vara: studenten som medaktör. Detta synsätt innebär att HH ser studenternas kunskap och erfarenheter som betydelsefulla för högskolans och utbildningarnas utveckling. Som medaktör är det självklart att studenten kan och bör bidra till planering såväl som genomförande av undervisningen. Studenten får med detta synsätt även medansvar för sin utbildning. Det är studenten som är grunden till allt som görs på högskolan från utbildning till administrativa processer. Det är därför av största vikt att studenten sätts i centrum och att alla beslut och processer utgår ifrån studenten. att studenten ses som medaktör och medansvarig i allt som rör HH att studenten ses som en central del i verksamheten och att besluten utgår ifrån studenten som fokus att alla processer som finns på skolan utarbetas och omarbetas utifrån studentens väg genom utbildningen som central process 2.3 Högskolans roll i det omgivande samhället Högskolan spelar flera viktiga roller i samhällets utveckling. Samtidigt som den verkar som en kulturbärare, överför och avspeglar den traditioner och värderingar som finns i vårt samhälle. Högskolans roll är att kritiskt granska och ifrågasätta samma traditioner och värderingar. Högskolan skall värna om politiska mål såsom demokratiska ideal, en humanistisk människosyn, förståelse för olika kulturer, internationella förhållanden,

6 miljöaspekten samt jämställdhet och jämlikhet. Det är väsentligt att Högskolans verksamhet präglas av en öppenhet som stimulerar en bred debatt. att HHs roll är att kritiskt granska omvärlden att HH bör ha en ledande roll i utvecklingen av regionen och vara en naturlig och viktig del av det omgivande samhället att Högskolan levererar en kvalitativ och konkurrenskraftig utbildning som kommer studenten och samhället till nytta att Högskolan skall vara aktiv opinionsbildare i utbildningsfrågor 2.4 Högskolans organisation Den 1 januari 2011 upphörde en stor del av Högskoleförordningen att gälla. Detta innebär att högskolor och universitet idag har en större autonomi och rätt att själva bestämma över sin organisationsstruktur. Enligt den nya Högskoleförordningen behöver HH endast ha en styrelse och en rektor. Beslut som idag fattas på flera olika nivåer i organisationen behöver enligt Högskoleförordningen fortsätta att fattas på dessa nivåer utan man kan göra styrelse och rektor till närmast enväldiga. Det är viktigt att arbeta för att Högskolan fortsätter ha beslutanderätt längre ner i organisationen än rektor. De styrelser och nämnder som finns gör ett enormt arbete och tar många av de beslut som annars skulle behöva tas av rektor. Dessa styrelser och nämnder säkerställer inte bara studenternas inflytande utan även kollegiets inflytande i organisationen. att HH fortsatt arbetar med en organisationsstruktur som innebär att beslut kan tas i styrelser och nämnder att studentrepresentanter och representanter för kollegiet har rätt att ingå i dessa nämnder och styrelser

7 3 Utbildning 3.1 Den vetenskapliga grunden All utbildning och bildning vid HH har som uppgift att ge studenten en uppsättning verktyg för att objektivt, kritiskt och kreativt analysera kunskap utifrån olika perspektiv. För att detta skall kunna uppnås krävs att vetenskaplig och konstnärlig grundutbildning och forskning följs åt i samverkan. att all högskoleutbildning skall vila på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund att utbildningen skall ge studenten verktyg för att tillgodogöra sig kunskap genom objektiv, kritisk och kreativ analys utifrån olika perspektiv att studenten ska ges möjlighet aktivt deltaga i en levande forskningsmiljö under hela sin studietid samt kommer i kontakt med forskning inom de aktuella ämnesområdena 3.2 Prioritering mellan grundutbildning och forskning HH har en lång tradition och stor kunskap i att bedriva grundutbildning och har en stor konkurrenskraft inom detta område att grundutbildningen skall prioriteras högst vid HH 3.3 Föreläsares kompetens För att studenter ska kunna ta till sig kunskap krävs det att föreläsaren är kompetenta och kunniga inom sitt område. En föreläsare måste även kunna föreläsa på ett pedagogiskt och varierande sätt. att föreläsare vid HH skall ha stor kunskap inom ämnesområdet samt engagera och stimulera studenternas intresse för ämnet att provföreläsningar skall gälla samtliga vid nyanställningar och befordringar att HH ska ge föreläsare möjligheter till fortbildning och pedagogiska utveckling att pedagogiska meriter, näringslivserfarenhet och forskningserfarenhet skall vara meriterande vid tjänstetillsättning att adjunkternas tillsättning skall granskas av läraranställningsutskottet Positiv särbehandling Kåren anser att olika förebilder är viktiga i högskolevärlden. Vid tjänstetillsättningar är det viktigt att en individs erfarenhet och kompetens är avgörande. Kön, ålder, etniskt ursprung etc. kan ses som en fördel och då ska detta motiveras vid anställningen, men får ej vara den främsta meriten.

8 Därför ställer sig Kåren emot positiv särbehandling. att positiv särbehandling inte skall användas vid anställning 3.4 Fri dimensionering Begreppet fri dimensionering innebär att alla som söker till en utbildning och har rätt behörighet skall antas till utbildningen. Detta är en viktig princip av flera anledningar, inte minst då det finns ett allt större tryck på att examinera utifrån arbetsmarknadens krav. Den fria akademin, eller bildning för bildningens egen skull, måste vara en aspekt som respekteras och i den aspekten är just fri dimensionering oerhört viktigt. Dock finns det ett antal problem med att införa systemet, dels skulle arbetssituationen för lärare lätt bli ohållbar om antalet studenter skiljer sig väsentligt från en termin till en annan. Vidare riskerar det att leda till att utbildningskvaliteten blir lidande. Kåren anser att fri dimensionering inte går att uppfylla med dagens system att fri dimensionering inte ska införas då det finns stora risker att kvaliteten på utbildningen påverkas att fri dimensionering principiellt är positivt 3.5 Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring Bra kvalitet och kvalitetssäkring bidrar till en positiv utveckling av utbildningen och arbetet på högskolan och fungerar som ett viktigt konkurrensmedel gentemot andra lärosäten. Studenterna och deras utvärderingar är en viktig del i kvalitetsförbättringsprocessen då de har en annan infallsvinkel och då det är de som ska gynnas av utbildningen. Det är ledningens ansvar att tillse att kvalitetsutvecklingen bedrivs aktivt och systematiskt. Ledningen svarar dessutom för att skapa förståelse för vikten av en hög kvalitet bland samtliga involverade i HHs verksamhet. Studentens intressen är primära då utbildningens kvalitet avgör hur studenten kommer att klara sina uppgifter i en framtida yrkesroll. Det är ur både studentens och samhällets perspektiv betydelsefullt att den högre utbildningen har en inbyggd kvalitetsutveckling och att utbildningen expanderar med hög kvalitet. Kåren anser att HH skall arbeta för ett enhetligt kvalitetsledningssystem att HH skall bedriva arbetet utifrån ett hållbart kvalitetsledningssystem att studenter på alla nivåer ska ges möjlighet till att vara aktiva och delaktiga i kvalitetsarbetet att HH skall verka för bibehållen kvalitet vid expanderande utbildningar att man internt på HH har en ansvarig för att följa upp kvalitetsarbetet

9 3.5.1 Kursvärderingar Det är för studenterna som högskolan finns och är dessa inte nöjda med det som ges bör man se över och förbättra utbudet. Kursutvärderingar är ett formidabelt sätt att få in de åsikter som behövs för att kvalitetssäkra och vidareutveckla utbildningen. Utvärderingar behandlas i den kursansvariga institutionens styrelse. Detta är viktigt för att få till stånd förändringar enligt framförda synpunkter med studenten som medaktör. Huvudansvaret för att utvärderingarna genomförs ligger på institutionerna. De justerande kursutvärderingarna tas upp i respektive styrelse. att baserat på kursutvärderingar och kursplaner skall alla kurser vid HH utvärderas samt följas upp systematiskt för att ligga till grund för kvalitetssäkring och vidareutveckling av utbildningen att alla kursutvärderingar skall behandlas i speciella utvärderingsgrupper på varje sektion att studenter är delaktiga i utvärderingsprocessen samt får vetskap om de förändringar som tidigare kursutvärderingar medfört att alla kursansvariga skall genomgå en utbildning i kursvärdering att kursvärderingarna skall ske anonymt att de justerade kursutvärderingarna tas upp i respektive styrelse att alla kursutvärderingar skall offentliggöras i anslutning till kursplan på HH:s hemsida att kursvärderingar utförs på alla kurser och att de används som underlag till förbättringsåtgärder på kursen att de förändringar som kursutvärderingarna genererat presenteras vid nästa kursstartstillfälle att varje kursutvärdering skall ske på det språk som kursen genomförs på att även utvärdering med syfte att utvärdera program eller kursblock skall genomföras att tillfälle för skrivande av kursutvärdering ges inom ramen för kursen att Kåren automatiskt får ta del av alla analyserade kursvärderingar 3.6 Avgiftsfri utbildning Inom grundutbildningen vid HH ska all utbildning vara avgiftsfri. Kurser ska vara utformade så att studenten slipper bära onödiga kostnader. Kursansvariga ska beakta detta vid val av kurslitteratur etc. Redovisningar kan med fördel göras med hjälp av elektronisk media, dels för att bespara studenten utskriftskostnader, men även för att spara naturresurser. HH ska aktivt verka för att minimera studenternas kostnader för studiebesök, projekt och dylikt. Strävan att minska studentens kostnader för att genomföra sin utbildning får dock inte drivas så långt att kvaliteten i utbildningen riskerar att bli lidande, utan ska inriktas mot onödiga kostnader. att utbildningar vid HH ska vara avgiftsfria

10 att obligatoriska kursmoment ska vara kostnadsfria för studenten att högskolan aktivt ska verka för att minimera studenternas kostnader i samband med studier 3.7 Uppdragsutbildning För att uppdragsutbildning skall vara önskvärd verksamhet vid HH, måste den erbjuda både forskning och utbildning en kvalitetshöjande effekt. Kåren kan aldrig acceptera att utbildning som bedrivs genom ordinarie kursutbud får en sämre kvalitet på grund av uppdragsutbildning. att kunskap som kommer lärare till gagn via uppdragsutbildning också skall komma grundutbildningen till godo att uppdragsutbildning skall täcka sina egna kostnader att högskoleutbildningar som är anpassade till en viss arbetsgivare och dess arbetssätt endast får förekomma som uppdragsutbildning 3.8 Sommarkurser Sommarkursernas enda förändring är att de ges på sommaren, i övrigt har dessa kurser samma innehåll och utformning som under det övriga året. att sommarkurser håller samma kvalité som kurser under det övriga året att HH erbjuder sommarstudenterna service likvärdig med den som ges under terminerna

11 4 Mångfald Med en alltmer heterogen studentgrupp och med en studentgrupp som är ständigt växande är det viktigt att HH tar sitt ansvar för sina studenter. Det är många som aldrig avslutar sina studier på grund av att man inte är van vid den akademiska miljön och att man inte får den hjälp man behöver för att klara av studier på högre nivå. Det är av största vikt för Högskolan att se till att så många som möjligt stannar kvar i utbildningen tills examen uppnås inte bara för studentens skull utan även för Högskolans ekonomiska situation. att det ska finnas lättillgänglig och gratis hjälp för de studenter som av särskilda skäl behöver extra stöd för att klara av sina studier vid Högskolan att HH ständigt utvärderar och förbättrar befintliga stödfunktioner samt skapar nya stödfunktioner att Högskolan aktivt arbetar för att alla studenter känner sig välkomna och trygga i den akademiska miljön på Högskolan att Högskolan utvecklar alternativa examineringsformer som inte sänker kvalitén på utbildningen men ökar tillgängligheten för fler att de studenter som hoppar av följs upp av Högskolan för att ta reda på varför man hoppade av att HH inte förutsätter att studenten kommer från akademiska miljöer och känner till de akademiska arbetssätten 4.1 Alumniverksamhet För att säkerställa en god återkoppling av det som studenterna efter examen anser om utbildningen vid HH och för att ge före detta studenter möjlighet att hålla kontakten är det viktigt att Högskolan erbjuder alumniverksamhet, en verksamhet för före detta studenter vid Högskolan. En väl fungerande alumniverksamhet resulterar oftast i att befintliga studenter ges möjlighet att skaffa sig ett brett kontaktnät mot näringslivet och på så vis har bättre förutsättningar på en tuff arbetsmarknad. Det kan även leda till att man får den återkoppling man behöver för att öka motivationen till fortsatta studier. Kåren anser att det skall finnas väl fungerande alumniverksamhet vid HH. att Högskolan utnyttjar sin alumniverksamhet för att ge återkoppling och feedback till studenterna inne i utbildningarna

12 5 Internationalisering I mötet mellan olika kulturer skapas en unik förståelse för hur andra människor lever och tänker. Dagens globala samhälle kräver ett utbildningsväsende som förstår och vidareutvecklar de kunskaper internationaliseringen grundas på. Internationalisering är en viktig del av den mångfald som högskolan skall eftersträva. 5.1 Internationalisering i utbildningen För att HH skall klara konkurrens, internationell som nationell, är det av yttersta vikt att verksamheten håller högsta klass. De lärare som bedriver undervisning och handledning på ett annat språk skall behärska språket som de undervisar i. Det är viktigt att utresande studenter har tillräckligt höga språkkunskaper för att klara av att aktivt delta i de studier som ges vid det mottagande universitetet så att de kan återföra sina erfarenheter. Det är viktigt att de utbytespartners som HH arbetar med är av hög klass och att man kan tillgodoräkna sig de kurser man läser. För att HH skall veta att utbytesavtalen håller en hög kvalitet, krävs en kontinuerlig granskning och uppföljning. För att våra studenter skall ha goda förutsättningar vid arbete och vidare studier utomlands är det viktigt att de examina som HH ger är internationellt gångbara. att internationaliseringen genomsyrar all utbildning att studievägledarna aktivt skall hjälpa studenter för en fungerande utbytesverksamhet att utresande studenter erbjuds språkstudier vid behov att regler gällande tillgodoräknande skall vara tydliga, enkla och samma för alla lärosäten på högre nivå att det skall finnas en möjlighet att överklaga tillgodoräknade av kurser lästa vid ett utländskt lärosäte att utbytesavtal kontinuerligt skall utvärderas och följas upp av Internationella Avdelningen på HH att examensbevisen skall vara internationellt gångbara att förberedandeprov i samband med utbytesverksamhet skall vara avgiftsfria att lärare och övrig personal uppmuntrar studenter till att läsa en del av sin utbildning utomlands att HH skall arbeta aktivt för att skapa balans mellan utgående och inkommande utbytesstudenter 5.2 Internationalisering på hemmaplan HHs internationella profil är beroende av hur internationaliseringen fungerar på hemmaplan. Detta innefattar bland annat att ett större antal kurser bedrivs på ett annat språk än svenska. Det är viktigt att vi tänker globalt och inte fokuserar enbart på västvärlden. Det är viktigt att se alla med internationella erfarenheter som resurser i den dagliga verksamheten vid högskolan.

13 Ett flertal studenter söker sig utanför utbytesavtalen, så kallade freemovers. Detta gäller såväl studenter från HH såsom studenter från andra länder. att öka antal kurser som bedrivs på det språk som är relevant för kursen att HH skall verka för mångfald bland gästföreläsare att studenter och anställda som har tillbringat en tid vid ett utländskt lärosäte bör användas som en resurs vid HH att Högskolan aktivt verkar för att inte bara studenter, utan även lärare och administrativ personal får tillgång till utbytesverksamhet. att Högskolan på bästa sätt förbereder sina studenter för en internationell arbetsmarknad. att HH bör i studierelaterade frågor stötta in- och utgående studenter som väljer att studera som freemovers vid lärosätet. att möjliggöra kurser på svenska och engelska för internationella studenter 5.3 Utlandsstudier En del av internationaliseringen är att studera i ett främmande land. Utlandsstudier har många fördelar, studenterna får en ovärderlig insikt i ett annat lands utbildningsstruktur, kultur och miljö, det är även meriterande vid anställningar. Få studenter väljer att tillbringa en del av sin studietid utomlands. För att råda bot på detta är det av stor vikt att information om möjligheterna finns samt att de lärosäten avtal skrivs med har intressanta och relevanta utbildningar för HH:s studenter. att alla studenter som uppfyller behörighetskraven för utlandsstudier bör erbjudas möjlighet att delta i internationellt utbyte vid HH, inom ramarna för utbytesavtalen att internationella studier skall kvalitetssäkras i samma utsträckning som svenska studier 5.4 Praktik-, projekt- och examensarbete utomlands Det finns studenter som väljer att förlägga sin praktik-, projekt- och/eller sitt examensarbete utomlands. Högskolan bör aktivt hjälpa studenter vid deras sökande av praktikplats då det kan vara svårt att ordna på egen hand. att HH uppmuntrar till, stödjer och förbereder sin personal och sina studenter för praktik-, projekt-, uppsats- och examensarbeten utomlands

14 6 Disciplin Fusk är den vanligaste anledningen till att studenter blir avstängda. Kåren accepterar inte under några omständigheter fusk som metod för att klara en examination. Att vara anklagad för fusk är en stor påfrestning för den berörda studenten och detta påverkar dennes studier. Där fusk förekommer finns det en möjlighet att studenten kan befinna sig i en svår situation i livet eller ha studieproblem att alla misstänkta studenter betraktas som oskyldiga tills motsatsen bevisats att HH handlägger ärenden som rör fusk skyndsamt och att studenten som misstänks för fusk utan dröjsmål meddelas om de konsekvenser som följer på en eventuellt fällande dom att alla som fuskat behandlas lika att konsekvenserna vid fusk blir samma för alla studenter att HH följer upp den student som fuskat och utreder varför att HH vid eventuella problem hjälper studenten i största möjliga mån att konsekvenserna för fusk inte är orimliga i förhållande till agerandet

15 7 Regionalt och Nationellt påverkansarbete 7.1 Student på heltid Studier på heltid bör kunna jämställas med arbete på heltid i näringslivet då studenterna i största mån lägger ner ungefär samma tid. Det förekommer stora skillnader i studiemetoder inom olika utbildningar. En del utbildningar bedrivs till största delen genom lärarledda aktiviteter och andra främst genom självstudier. Detta innebär att studiesituationen varierar mycket beroende på vilken utbildning studenten läser. att studier på heltid skall vara jämförbara med 40 timmars arbetsvecka vid förvärvsarbete att en utbildningsvecka skall vara 40 timmar oavsett vilken utbildning man läser att lärarledd undervisning och självstudier skall bli tidsmässigt jämförbart 7.2 Boende För att säkerställa studenters trygghet är det av största vikt att Kåren, HH och Halmstads Kommun samarbetar för att studenter som vill flytta till Halmstad ska kunna hitta ett acceptabelt boende. I Halmstad bör det finnas ett varierat boendeutbud av rimlig standard. 7.3 Kollektivtrafik För att den stora grupp som pendlar inte skall påverka och inverka negativt på föreläsningar och övrigt skolarbete bör det ligga i HHs intresse att påverka kollektivtrafiken i regionen att förbättra kommunikationerna avsevärt. Det är viktigt att de medel man använder för att pendla till och från högskolan håller en rimlig standard och erbjuder en lugn, stressfri miljö för att studenterna skall kunna utnyttja tiden till exempelvis självstudier. Det är av yttersta vikt att kollektivtrafiken, i största möjliga mån, håller de tider som angivits för avresa och ankomst. att Kåren och HH får vara med och påverka framtidens pendeltrafik i Halmstad och Halland

16 8 Högskolans interna kommunikation HH omfattar personal och studenter. För alla parters bästa bör ett lättillgängligt och enhetligt kommunikationssystem finnas. Många stora organisationer kräver ett system som är enhetligt och enkelt att använda för att få ut viktig och relevant information. Studenter är mycket styrda av den information de kan hitta på högskolan, och alla studenter rör sig inte på samma områden på högskoleområdet och har inte alla tillgång till samma medium som andra. att det finns ett gemensamt, lättillgängligt och lättförståeligt kommunikationssystem för alla parter på HH att viktig information finns lättillgängligt i mer än ett medium och flera platser på campus att HH använder Studentportalen på ett sätt som gagnar studenternas studiesituation

17 9 Studentinflytande och studenträttigheter 9.1 Beslutande organ och kårarbete Ett genuint studentinflytande där studenten ses som medaktör är en såväl nödvändig som självklar utveckling av den högre utbildningen vid HH. Studenterna är i allra högsta grad delaktiga i verksamheten vid HH. Det är därför mycket viktigt att de har ett reellt inflytande över de beslut som fattas inom HH. Studenternas inflytande måste ses som en kvalitetssäkring av utbildningen. Det är av största vikt att Högskolan tar tillvara den resurs studenterna är i form av medaktörer och inte som tillfälliga besökare. Utbildningen skall utveckla individernas förmåga att arbeta i demokratiska former. Det är därför viktigt att studenterna har möjlighet att aktivt delta i utformningen av utbildningens innehåll och organisation. att det skall finnas studentrepresentanter i alla beredande och beslutande organ/ arbetsgrupper, så väl permanenta som tillfälliga på HH. att då studentrepresentanten/erna i de beslutande organet/arbetsgruppen inte fått ut kallelse inom utsatt tid skall inte organet/arbetsgruppen vara beslutmässigt att HH på bästa sätt hjälper studenter in i styrelse- och nämndsarbetet. att HH skall ge intyg till studentrepresentanter efter fullgjord tid i nämnder och styrelser 9.2 Styrdokument och schema Det är av stor vikt för studenterna att kunna förbereda sina studier vid HH. Därför skall studenterna ges möjlighet till denna förberedelse. I dagsläget är det alltför stora tidsskillnader i utlämnandet av utbildningsplaner, kursplaner och litteraturlistor på olika institutioner och utbildningar. Detsamma gäller för schema. Eftersom många studenter på HH har familj och till exempel barn på dagis är planeringen viktig. En utbyggnad och ständig uppdatering av Högskolans elektroniska schemasystem måste etableras. En planering av när tentamen sker är också viktig för att studenter ska kunna planera sin studiegång. Detta för att en student skall kunna undvika att två tentamina sker samtidigt att utbildningsplaner för program lämnas ut till studenten senast sex månader före terminens start att kursplaner och litteraturlistor finns fastställda och tillgängliga för studenten senast två månader före kursens start att fastlagt schema för kurs och liknande finns att tillgå senast en månad före kursens start att tentamensschemat för nästkommande termin är fastlagt innan ansökningstiden gått ut att schemaändringar ska ske i samråd med studenterna att studenter blir underrättande om schemaändringar sker att Högskolan håller elektroniska scheman ständigt aktuella

18 9.3 Utformning av utbildning Aktivt deltagande i utbildning och utformning av den samma underlättar inlärningen samt ökar engagemanget och motivationen för studierna. För att studenten skall kunna delta aktivt i utformningen och genomförandet av utbildningen krävs det att det finns klart definierade mål och syften för program, kursblock och enskilda kurser. För att kursinnehållet skall bli det rätta är det viktigt att även lärarna är medvetna om hur de olika delkurserna hänger samman i ett utbildningsprogram eller block. att utbildningen utformas så att studenten aktivt kan delta i planering, genomförande och uppföljning av kurser att studenten ges möjlighet att aktivt delta i planering, genomförande och uppföljning av kurser att de som skriver kursplaner på HH har goda kunskaper inom detta, då kursplanerna är de viktigaste dokumenten för studenterna.

19 10 Studiemiljö och studenters hälsa 10.1 Studiemiljö Mötesplatser för idéutbyte och informationsspridande är nödvändigheter inom studielivet och det är av största vikt att HH skapar miljöer som stimulerar och inspirerar till studier. En studiemiljö ska vara stimulerande och inspirera till studier, detta innefattar även mötesplatser för idéutbyte och informationsspridare. Det är viktigt att HH visar framfötterna med en god arbetsmiljö för studenter där ljud-, ljus-, temperatur- och ventilationsförhållandena spelar en viktig roll. Då studenternas upplägg i studerandet är väldigt personligt, är det bra om det finns stor tillgänglighet till studielokaler och datorsalar. att studiemiljön skall underlätta för kunskapssökande samt stödja bildningstanken att Högskolans allmänna lokaler, studieplatser och datasalar skall vara öppna för behöriga studenter dygnet runt att HH upprätthåller en god arbetsmiljö enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling att HH utvärderar studiemiljön minst en gång per läsår, vid behov ska det göras oftare att HH arbetar aktivt för en god psykosocial studentmiljö jämförbart med HH:s anställda att HH:s lokaler skall vara anpassade för studenter med funktionshinder att HH:s studielokaler skall vara anpassade efter de studier som bedrivs att de studentskyddsombud som finns ses som en naturlig del i skyddsarbetet på Högskolan. att antalet studieplatser är anpassat efter antalet studenter vid HH 10.2 Studenthälsan Det finns idag många faktorer till att studenter kan känna sig stressade eller må dåligt av olika orsaker. Den största pressen är oftast den ekonomiska situationen som studenter befinner sig i, men även ensamheten är stor bland dagens studenter. Det är av största vikt att skolan stöttar dessa studenter med den hjälp som de behöver och tar sitt ansvar för deras fysiska och psykiska hälsa. att det tillhandahålls förebyggande studenthälsovård som är kostnadsfri för studenten att HH tar ansvar för samtliga studenters välbefinnande. att bemanningen av studenthälsan är proportionellt mot det efterfrågade behovet att ledtid från första kontakt till träff inte ska vara längre än fem arbetsdagar 10.3 Examination Då man som person inte alltid kan vara på topp finns det en chans att studenten inte klara av examinationen därför är det viktigt att studenten ges mer än en möjlighet att klara examinationen på. Det är viktigt att studenten kan planera sitt studerande och då det är kort mellan ordinarie tentamensperiod och omtentaperiod är det av stor vikt att studenten får reda

20 på sitt resultat inom rimlig tid. Då inte tentamen skrivs anonymt kan det vid vissa tillfällen vara så att bedömningen av examinationen kan missgynna studenten på grund av relationsproblem med examinatorn. Därför är det rimligt att det finns en möjlighet att byta examinator. Det är viktigt att institutionerna uppmanar sina lärare att följa utsatta tider. En student kan förlora poäng för den tentamen som inte rapporteras in till institutionen. Vilket kan innebära ekonomiska påföljder, exempelvis problem med CSN. Att inte rapportera in resultat inom utsatt tid efter tentamenstillfället bör få påföljder, exempelvis skriftlig tillsägelse av berörd sektionschef. att varje tentamen skall ges vid minst tre tillfällen under läsåret att studenten senast 15 arbetsdagar efter examinationstillfället kan ta del av resultatet. att den student som underkänts två gånger på tentamen, handledning, projekt, med mera har rätt att begära att annan examinator tillsätts att tentamen skall kunna genomföras anonymt att för examinator som inte följer riktlinjerna för resultatrapportering skall HH vidtaga åtgärder att HH skall ha gemensamma examinationsrutiner för alla enheter 10.4 Utformning av examination Pedagogik och metodik utvecklas ständigt och nya former för tentamina kommer fram, att ta till sig dessa former för att hitta den optimala examinations och inlärningsformen borde vara en naturlig del i högskolans arbete. att examinationsformerna skall vara aktuella och mest lämpade för kursen studenten läser att det ska finnas alternativa examinationsformer för studenter med särskilda behov 10.5 Examinationssal För att studenten skall kunna prestera ett gott resultat måste salen där tentamen genomförs hålla sådan standard att studenterna inte stör varandra då de rör sig i examinationssalen t.ex. vid toalettbesök eller efter avslutad tentamen. att examinationssalen skall vara anpassad efter den examination som genomförs att studenterna skall kunna röra sig i tentamenssalen utan att störa varandra 10.6 Inrapportering av resultat till CSN CSN kräver att du som student måste ha registrerat dig på kursen/utbildningen och information om registreringen skall ha lämnats till CSN via Ladok. Det är först då som CSN agerar. Därför är inrapportering av kursstart och tentamensresultat oerhört viktig.

21 att inrapportering av resultat sker efter alla examinationstillfälle att det är av stor vikt att inrapportering sker vid kursstart 10.7 Studentlitteratur En stor utgiftspost är litteraturen. Idag finns inget maxbelopp på litteratur. att litteraturen som anges på litteraturlistorna skall finnas tillänglig för studenterna i biblioteket på HH att HH:s lärares egenförfattade litteratur och kompendium håller bra kvalitet att all litteratur på litteraturlistan skall har en tydlig koppling till kursens syfte och mål att kursansvarig i god tid innan kursstart kontrollerar att kurslitteraturen är aktuell och finns att tillgå i handeln

22 11 Informations- och kommunikationsteknologi 11.1 Datortillgång och e-post Det är viktigt att alla som studerar vid HH har en egen användaridentitet på skolans datornät, med fri tillgång till datorer. Användaridentiteten skall vara föredömligt enkel då den också används som e-postadress. Om e-postadressen blir logisk och lätt blir också användandet högre vilket i sin tur kan öka informationsflödet. IKT minskar pappersflödet och gynnar miljön samt ger en snabb och enkel kommunikationsväg om den används på rätt sätt. Då studenter inte alltid har möjlighet att själva stå för en dator i hemmet är det viktigt att funktionen och tillgången på datorer är hög på högskolan. För att antalet datorer skall möta efterfrågan måste antalet datorer vara så stort att det går fem studenter per dator. att login och e-postadresser är logiska och lätta att komma ihåg att HH verkar för ett ökat användande av IKT som kommunikationsmedel att alla sektioner har en hög tillängligheten på datorerna dvs. högst fem (5) studenter per dator om efterfrågan så kräver

23 12 Biblioteket Högskolebiblioteket är en av de viktigaste enheterna vid HH. Biblioteket står i centrum för studenternas kunskapsinhämtande, och behöver således bra litteratur, tidskrifter och informationsdatabaser. Det bör finnas klassuppsättningar av kurslitteratur. Vidare är det viktigt att bibliotekets miljö är beskaffad sådan att kunskapsinhämtning underlättas. Personalens kunskap om studenternas situation är också viktig, liksom en hög servicenivå. att antalet tysta läseplatser ska stå i realitet med efterfrågan att antalet grupprum ska stå i realitet med efterfrågan att läsplatser och grupprum skall vara tillgängliga för studenter dygnet runt att strategiska medel tilldelas nya ämnen för att tillgodose efterfrågan på litteratur att litteraturbeståndet speglar antalet studenter i ämnet och ämnets karaktär att det finns tillgång till trådlöst nätverk samt eluttag vid samtliga studieplatser på biblioteket Kåren anser att för att uppfylla ovanstående måste HH komplettera nuvarande bibliotek

Studentpolitisk program Halmstad Studentkår

Studentpolitisk program Halmstad Studentkår Studentpolitisk program Halmstad Studentkår Innehåll Inledning... 2 Utbildningspolitiska grunder... 3 Grundsyn... 3... 3 Studenten som medaktör... 3... 3 Högskolans roll i det omgivande samhället... 4

Läs mer

Kåren kräver, med stöd från ovanstående Regionalt och nationellt påverkansarbete Student på heltid Boende Kollektivtrafik...

Kåren kräver, med stöd från ovanstående Regionalt och nationellt påverkansarbete Student på heltid Boende Kollektivtrafik... Åsiktsdokument Contents Inledning... 4 Utbildningspolitiska grunder... 4 Grundsynen... 4 Studenten som medaktör... 4 Kåren kräver, med stöd från ovanstående... 4 Högskolans roll i det omgivande samhället...

Läs mer

Åsiktsdokument för Kristianstad Studentkår

Åsiktsdokument för Kristianstad Studentkår Åsiktsdokument för Kristianstad Studentkår Reviderad: Årsmötet 150212 1 Innehåll Åsiktsdokument för Kristianstad Studentkår... 1 Innehåll... 2 1. Grundsyn... 4 1.2 Studenten som medaktör... 4 1.3 Högskolan

Läs mer

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Luleå studentkårs åsiktsdokument s åsiktsdokument Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: xx@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/8 Innehållsförteckning Grundsyn... 3 Mångfald... 3 Utbildning och dess kvalitet... 3 Personal

Läs mer

Åsiktsdokument för Kristianstad Studentkår

Åsiktsdokument för Kristianstad Studentkår Åsiktsdokument för Kristianstad Studentkår Reviderad: Årsmötet 160216 1 Innehåll Åsiktsdokument för Kristianstad Studentkår... 1 Innehåll... 2 1. Grundsyn... 4 1.2 Studenten som medaktör... 4 1.3 Högskolan

Läs mer

PÅVERKANSDOKUMENT. för Samverkande Studenter 10/11

PÅVERKANSDOKUMENT. för Samverkande Studenter 10/11 PÅVERKANSDOKUMENT för Samverkande Studenter 10/11 Framtaget på Studentkårer i Samverkans åsiktsstämma i Halmstad 8-10/12-2006 Reviderat på Studentkårer i Samverkans åsiktsstämma i Ronneby 7-9/12-2007 Reviderat

Läs mer

Regler för kursansvar och examination

Regler för kursansvar och examination Sidan 1 av 5 Dnr 2013-114-385 Fastställd 2013-10-29 Reviderad 2015-05-19 Utbildningsnämnden för hälsa och samhälle (UHS) Utbildningsnämnden för lärande och miljö (ULM) Regler för kursansvar och examination

Läs mer

Lokala studieregler vid Göteborgs universitet

Lokala studieregler vid Göteborgs universitet Styrdokument dnr G2011/323 1 / 5 Lokala studieregler vid Göteborgs universitet Publicerad Beslutsfattare www.styrdokument.adm.gu.se Rektor Beslutsdatum 130408 Giltighetstid Revideringsdatum Från och med

Läs mer

Dina rättigheter som student. En praktisk översiktsguide för dig som är student vid Stockholms universitet

Dina rättigheter som student. En praktisk översiktsguide för dig som är student vid Stockholms universitet Dina rättigheter som student En praktisk översiktsguide för dig som är student Studenträttigheter Det är inte alltid lätt att hålla reda på vilka rättigheter du har som student. Därför har Stockholms universitets

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet

Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet UFV 2016/327 Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet Fr o m 2017-07-01 Fastställda av rektor 2017-03-07 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Fysisk

Läs mer

Örebro studentkårs åsiktsdokument

Örebro studentkårs åsiktsdokument Dnr.1415.I.B.7.8 Örebro studentkårs åsiktsdokument 2015-2017 Förord Det här är Örebro studentkårs åsiktsdokument som redogör för Örebro studentkårs ståndpunkt i flertalet områden som rör både studier och

Läs mer

Riktlinjer för studievägledning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Riktlinjer för studievägledning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Riktlinjer Fastställt av fakultetsstyrelsen 01-06-20 med ändring 2004-12-01 Dnr M:A9 46/2001 1 Studievägledarna Riktlinjer för studievägledning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet I högskoleförordningen

Läs mer

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet Regler för studentinflytande vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2015-12-22 Dnr: FS 1.1-1950-15 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor 2013-08-20 Typ av dokument: Beslutad av:

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Studentbarometern. Tabellbilaga Högskolan i Halmstad

Studentbarometern. Tabellbilaga Högskolan i Halmstad Studentbarometern Tabellbilaga 2007 Högskolan i Halmstad 035-16 71 00 www.hh.se Studentbarometern 2007, Tabellbilaga Sida 1 av 76 A. Dina studier Tabell 1. Kön * Inom vilket område studerar du just nu?

Läs mer

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Riktlinjer Fastställt av fakultetsstyrelsen 2001-06-20 Reviderad 2004-12-01, 2006-12-21, 2010-04-13 Dnr M:A9 46/2001 1 Studievägledningen Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Riktlinjer för studentinflytande vid Högskolan i Halmstad Ändring av Beslut av rektor , Dnr

Riktlinjer för studentinflytande vid Högskolan i Halmstad Ändring av Beslut av rektor , Dnr HÖGSKOLAN I HALMSTAD Riktlinjer för studentinflytande vid Högskolan i Halmstad Ändring 2008-04-01 av Beslut av rektor 2007-11-19, Dnr 10-2007-2019 Allmänna utgångspunkter Dessa riktlinjer ingår i högskolans

Läs mer

Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram

Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram Reviderat den Christopher Lin, Vice ordförande med utbildningsansvar, 2019-02-22 Antaget den 2018-01-15 Syfte Syftet med detta dokument är att redogöra de åsikter

Läs mer

Studenternas arbetsvillkor. Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet

Studenternas arbetsvillkor. Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet Studenternas arbetsvillkor Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grund nivå och avancerad nivå vid

Läs mer

Studieadministrativa bestämmelser för studenter vid Högskolan Dalarna

Studieadministrativa bestämmelser för studenter vid Högskolan Dalarna Studieadministrativa bestämmelser för studenter vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2012-08-01 Revidering: 2012-10-22, 2013-11-06 Dnr: DUC 2012/1169/10 Gäller fr.o.m. 2013-11-06 Ersätter: Studieadministrativa

Läs mer

Om ekonomiska frågor och bostadsfrågor... 2. Om studiemiljöfrågor... 3. Om studiesociala frågor... 4. Om utbildningsfrågor... 5

Om ekonomiska frågor och bostadsfrågor... 2. Om studiemiljöfrågor... 3. Om studiesociala frågor... 4. Om utbildningsfrågor... 5 Sid 1(10) THS ÅSIKTER 2011 THS är en partipolitiskt och religöst obunden studentkår som verkar för KTH:s studenters intressen. Organisationen är demokratiskt uppbyggd och alla studenter har möjlighet att

Läs mer

Fastställd av årsmötet Verksamhetsplan 2015/2016

Fastställd av årsmötet Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av årsmötet 0 Verksamhetsplan 0/0 Fastställd av årsmötet 0 0 0 0 Verksamhetsplanen är ett styrdokument för Linnéstudenternas arbete och lyfter upp fokusområden för kommande verksamhetsår. Det

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram

Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram Antaget av Strategiska utbildningsrådet den 2018-01-15 Syfte Syftet med detta dokument är att redogöra de åsikter som Uppsalaekonomerna har angående utbildning

Läs mer

Kursen ges som kompletterande utbildning för ekonomer med utländsk examen i företagsekonomi (eller motsvarande).

Kursen ges som kompletterande utbildning för ekonomer med utländsk examen i företagsekonomi (eller motsvarande). Ekonomihögskolan FEKL11, Kompletterande utbildning för ekonomer med utländsk examen, 60 högskolepoäng Bridging Education in Business Administration for Graduates with a Foreign Degree, 60 credits Grundnivå

Läs mer

= = = = ====================== = = Beslutsdatum

= = = = ====================== = =   Beslutsdatum Styrdokument Dnr A11 1420/09 Publicerad Beslutsfattare Handläggare www.styrdokument.adm.gu.se Rektor Kristina Ullgren Beslutsdatum 2010-02-22 Giltighetstid Sammanfattning Tills vidare I detta dokument

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Åsiktsprogram för Farmacevtiska Studentkåren

Åsiktsprogram för Farmacevtiska Studentkåren Åsiktsprogram för Farmacevtiska Studentkåren Farmacevtiska Studentkåren (FaS) huvudsakliga syfte är, i enlighet med högskolelagen, att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Tack för alla motioner!

Tack för alla motioner! Tack för alla motioner! Styrelsen vill tacka för de inkomna motionerna. Vi har diskuterat samtliga och besvarat dem utifrån vår synvinkel. Om det är någonting som är oklart eller som ni vill fråga om innan

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen vid Institutionen för informatik att gälla från och med , höstterminen 2018.

Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen vid Institutionen för informatik att gälla från och med , höstterminen 2018. Ekonomihögskolan INFL11, Kompletterande utbildning för systemvetare med utländsk examen, 60 högskolepoäng Bridging Education in Information Systems for Graduates with a Foreign Degree, 60 credits Grundnivå

Läs mer

Ett hållbart universitet

Ett hållbart universitet Åsiktsdokument 1 Ett hållbart universitet Medlemsmöte 141210 Sida 1 av 11 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Vägledning för utbildningsutvärderingar

Vägledning för utbildningsutvärderingar UPPSALA UNIVERSITET utbildningsutvärderingar på forskarnivå Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2018-11-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Aspekter

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR PEDAGOGISKT

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR PEDAGOGISKT MITTUNIVERSITETET Styrdokument HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR PEDAGOGISKT STÖD TILL STUDENTER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING DNR MIUN 2015/908 Publicerad: Beslutsfattare: Rektor Handläggare: Nils Wikström/Ulf Andersson

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan 2014/2015 Verksamhetsplan 2014/2015 1 Verksamhetsplanen är ett styrdokument för Linnéstudenternas arbete och lyfter ut fokusområden för kommande verksamhetsår. Det finns frågor som Linnéstudenterna prioriterar utöver

Läs mer

Åsiktsdokument 0809 F U L L M Ä K T I G E

Åsiktsdokument 0809 F U L L M Ä K T I G E 1 (13) Åsiktsdokumentet Det här dokumentet är en ögonblicksbild av s värderingar och åsikter uttryckt genom ett beslut av kårfullmäktige. Åsiktsdokumentet ska ses dels som en information till högskolan

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden

Läs mer

Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder

Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder Dnr MIUN 2009-436 2009-02-24 BAKGRUND PROBLEMBESKRIVNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 4 VEM GÖR VAD?... 4 Studenten har som ansvar att:...

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Handlingsplan för likabehandling av studenter vid Stockholms universitet. Läsåret 2004/2005. R , dnr SU

Handlingsplan för likabehandling av studenter vid Stockholms universitet. Läsåret 2004/2005. R , dnr SU Handlingsplan för likabehandling av studenter vid Stockholms universitet. Läsåret 2004/2005. R 2004-07-01, dnr SU 40 0371-03 Inledning Lagen om likabehandling av studenter i högskolan (SFS 2001:1286) trädde

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-12-19, dnr 4816/07-300 Träder i kraft 2008-01-01 2 Innehåll Tillgodoräknande vid KI...

Läs mer

1. Student i akademin 1.1. Avgifter. 1.2. Studentinflytande. 1.3. Studievägledning

1. Student i akademin 1.1. Avgifter. 1.2. Studentinflytande. 1.3. Studievägledning 1 / 5 1. Student i akademin 1.1. Avgifter all utbildning vid högskolor och universitet i Sverige ska vara avgiftsfri 1.2. Studentinflytande Studenter ska finnas representerade i alla beslutande och beredande

Läs mer

Utbildningsplan Dnr CF /2006

Utbildningsplan Dnr CF /2006 HUMANISTISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2006 Sida 1 (6) MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 180 HÖGSKOLEPOÄNG International Communications Programme,

Läs mer

Riktlinjer för studievägledning på grund-och avancerad nivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten

Riktlinjer för studievägledning på grund-och avancerad nivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten 20 BESLUT 1 2013-02-07 Dnr S 2013/19 Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Riktlinjer för studievägledning på grund-och avancerad nivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställda av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Sidan 1 av 18 Utbildningspolitiskt program Alla individer har lika rätt till utbildning. All utbildning skall vila på en vetenskaplig eller konstnärlig grund. Utbildningen skall vara verklighetsförankrad,

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan 2014/2015 Verksamhetsplan 2014/2015 Fastställd av fullmäktige 2014-05-14 Innehåll Bakgrund och Syfte... 3 Målgrupp... 3 Kvalitetshöjande utbildningsstruktur... 4... 4 Delmål 1: Likvärdig rättssäkerhet inom och mellan

Läs mer

Riktlinjer för studentinflytande vid Chalmers tekniska högskola AB

Riktlinjer för studentinflytande vid Chalmers tekniska högskola AB Beslut av: Rektor Datum för beslut: 2015-06-15 Typ av styrdokument: Riktlinjer Handläggare: Malin Blomqvist, processledare Diarienummer: C 2015-0923 Process: 1.4, Leda utbildning Dokumentet gäller från

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete inom grundutbildning

Systematiskt kvalitetsarbete inom grundutbildning 2018-06-13 Dnr G 2018/166 KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Systematiskt kvalitetsarbete inom grundutbildning I detta PM beskrivs Konstnärliga fakultetens kontinuerliga kvalitetsarbete med fokus på terminsvisa och

Läs mer

LOKALA BESTÄMMELSER FÖR EXAMINATION

LOKALA BESTÄMMELSER FÖR EXAMINATION LOKALA BESTÄMMELSER FÖR EXAMINATION Fastställd i utbildningsnämnden 2005-04-12 Gäller från 2005-05-01 Reviderad 2007-09-25 Reviderad 2008-08-26 Reviderad 2010-09-01 Reviderad 2010-11-11 Dnr 51-2005-1482

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Verksamhetsplan 2019/2020

Verksamhetsplan 2019/2020 Verksamhetsplan 2019/2020 SöderS Södertörns högskolas studentkår Antagna i andra läsningen av valfullmäktige 2019/05/09 Verksamhetsplan 2019/2020 Innehållsförteckning Ett starkt studentinflytande samt

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN UTBILDNINGSPROGRAM FÖR HÖGSKOLEEXAMEN I PEDAGOGIK MED INRIKTNING MOT UNGDOMS- OCH MISSBRUKARVÅRD 120 POÄNG

UTBILDNINGSPLAN UTBILDNINGSPROGRAM FÖR HÖGSKOLEEXAMEN I PEDAGOGIK MED INRIKTNING MOT UNGDOMS- OCH MISSBRUKARVÅRD 120 POÄNG Institutionen för pedagogik UTBILDNINGSPLAN UTBILDNINGSPROGRAM FÖR HÖGSKOLEEXAMEN I PEDAGOGIK MED INRIKTNING MOT UNGDOMS- OCH MISSBRUKARVÅRD 120 POÄNG 1 UTBILDNINGSPLAN FÖR HÖGSKOLEEXAMEN I PEDAGOGIK MED

Läs mer

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-09-27 Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Master Program in Innovation and Design, 120 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges

Läs mer

Hur kan man värdera uppsatskurser?

Hur kan man värdera uppsatskurser? Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare I, ht 2005 Agnes Edling, Institutionen för lingvistik och filologi Hur kan man värdera uppsatskurser? Inledning I en rapport från Uppsala studentkår

Läs mer

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Vad är ett universitet? Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

STUDENTENS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER

STUDENTENS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER Regelsamling vid Luleå tekniska universitet Nr 4-09 Beslutsfattare Re 38-09 Beslutsdatum 2009-02-24 Dnr 411-09 Enhet Student service Kommentar STUDENTENS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER Inledning Rektor fastställde

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan 1 (9) Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Gäller fr.o.m. 2012-12-01 Fastställd av rektor 2012-11-23 Box 27805, 115 93 Stockholm 651 80 Karlstad Besöksadress:

Läs mer

Chalmers Studentkårs Visions- och uppdragsdokument

Chalmers Studentkårs Visions- och uppdragsdokument Chalmers Studentkårs Visions- och uppdragsdokument Visionen beskriver vad studentkåren vill uppnå. Värdegrunden beskriver vad studentkåren står för. Uppdragen beskriver de ständigt aktuella uppdrag kåren

Läs mer

Verksamhetsplan 2018/2019 Studentsektionen Sesam

Verksamhetsplan 2018/2019 Studentsektionen Sesam Verksamhetsplan 2018/2019 En del av Inledning Sesams verksamhetsplan är antagen av kårsektionens medlemmar på sektionsmöte och ska ligga som grund för verksamheten under det kommande verksamhetsåret. Verksamhetsplanen

Läs mer

Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur

Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur Dnr: HL/2009 0110 Utbildningsplan Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur Internationell administration med språk, 180 högskolepoäng International Administration

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Handlingsplan Specialistsjuksköterskeprogrammen

Handlingsplan Specialistsjuksköterskeprogrammen 2010-09-24 Handlingsplan NSI 2010 0(6) Bilaga 2:9 Handlingsplan Specialistsjuksköterskeprogrammen Nöjd Student Index 2010 1(6) Innehåll 1. Introduktion... 2 1.1. Framtagande av handlingsplan... 2 1.2.

Läs mer

Regler för tillgodoräknande för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Regler för tillgodoräknande för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Sida 1(9) för tillgodoräknande för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Styrdokument Rubrik för tillgodoräknande för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Läs mer

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kulturvetenskaper UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2017-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs universitet

Läs mer

Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng B.A. In Modern Languages and Humanities, General Studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är

Läs mer

Vägledning för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Vägledning för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 2018-03-28 Dnr STYR 2016/179 Utbildningsnämnden Vägledning för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Lunds universitets policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning

Läs mer

Kvalitetsplan Utbildning på grund- och avancerad nivå (UGA) DSV

Kvalitetsplan Utbildning på grund- och avancerad nivå (UGA) DSV Kvalitetsplan Utbildning på grund- och avancerad nivå (UGA) DSV Denna kvalitetsplan är fastställd av DSV:s styrelse den 2017-03-16. De olika roller som finns inom utbildningen på grund- och avancerad nivå

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 2012-02-22 Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng B.A. In Modern Languages and Humanities, General Studies, 180 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kulturvetenskaper HANDLINGSPLAN 2016 2018 V 2015/902 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: utkast 2015-11-10 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål för perioden

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet Fastställd av Rektor februari 2010 regelsamling_svensk.indd 1 2010-02-26 09.21 regelsamling_svensk.indd 2 2010-02-26 09.21

Läs mer

Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i Landstinget Sörmland

Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i Landstinget Sörmland 2018-09-13 Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i Landstinget Sörmland Inledning Följande intentionsdokument är en konkretisering av de övergripande avtal Landstinget Sörmland

Läs mer

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering 1 Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering Malmö högskolas övergripande mål är att vara en öppen och inkluderande högskola där studenter och medarbetare aktivt deltar i utvecklingen av lärosätets utbildningar.

Läs mer

Chalmers Studentkårs Visions- och uppdragsdokument

Chalmers Studentkårs Visions- och uppdragsdokument Chalmers Studentkårs Visions- och uppdragsdokument Visionen beskriver vad studentkåren strävar mot. Uppdragen beskriver de ständigt aktuella åtaganden som kåren skall arbeta med. De mäts på årsbasis genom

Läs mer

Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår

Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår Sammanfattning Introduktionens värdeord trygghet, delaktighet, respekt och glädje ska ständigt genomsyra

Läs mer

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre. Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN02, Ämnesläraren som reflekterande praktiker, 30 högskolepoäng The Subject Teacher as a Reflective Practitioner, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Folkhälsovetenskapliga programmet, 180 hp

Folkhälsovetenskapliga programmet, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Folkhälsovetenskapliga programmet, 180 hp Programme in Public Health Science, 180 credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VFOHG Grundnivå MIUN

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Samlingsbild - Index Nöjd student 76 Nöjd student - LiTH 6 Sammanfattningsvis, hur nöjd eller missnöjd är du med? 200 livet som student på LiU? 76 0 6 tillgången på lokaler och utrustning? 55 0 55 lokalernas

Läs mer

Utbildningsplan Dnr CF /2006. Sida 1 (6) INTERNATIONELLA MEDIEPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG International Communications Programme, 180 ECTS

Utbildningsplan Dnr CF /2006. Sida 1 (6) INTERNATIONELLA MEDIEPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG International Communications Programme, 180 ECTS HUMANISTISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2006 Sida 1 (6) INTERNATIONELLA MEDIEPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG International Communications Programme, 180 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i socialt arbete, 60 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i socialt arbete, 60 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i socialt arbete, 60 högskolepoäng Programstart: Hösten 2015 Hälsohögskolan, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39, Högskoleområdet TEL (vx) 036-10 10 00 FAX

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Samlingsbild - Index Nöjd student 80 Nöjd student - Fakultet LiTH 86 Sammanfattningsvis, hur nöjd eller missnöjd är du med? 20 livet som student på LiU? 80 86 tillgången på lokaler och utrustning? 7 lokalernas

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet T - Teknisk fysik Samlingsbild - Index Nöjd student T - Teknisk fysik 87 Nöjd student - LiTH Sammanfattningsvis, hur nöjd eller missnöjd är du med? Bas: Samtliga (-6) 00 008 * livet som student på LiU?

Läs mer

Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår

Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår Sammanfattning Introduktionens värdeord trygghet, delaktighet, respekt och glädje ska ständigt genomsyra

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Samlingsbild - Index Nöjd student 8 Nöjd student - Filfak 78 Sammanfattningsvis, hur nöjd eller missnöjd är du med? Bas: Samtliga (9-7) Negativa % Positiva % 010 008 * livet som student på LiU? 8 9 8 81

Läs mer

ORDNING FÖR DISCIPLINÄRENDEN OCH AVSKILJANDE

ORDNING FÖR DISCIPLINÄRENDEN OCH AVSKILJANDE ORDNING FÖR DISCIPLINÄRENDEN OCH AVSKILJANDE För Högskolan i Halmstad Fastställd i Högskolestyrelsen 2005-06-10 Reviderad 2006-06-09 Senast reviderad 2010-06-30 Ordning för disciplinärenden och avskiljande

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Dnr 2013/135 Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Fastställd av rektor 2014-09-02 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte: 3 Mål: 4 Organisation och ansvar 4 Studie- och

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Universitetsstyrelsen, beslut 2007-02-15 Fastställd antagningsordning för utbildning på forskarnivå tillämpas vid antagning av doktorander från och med 2007-07-01 2017-02-01

Läs mer

Policy för studentinflytande vid Umeå universitet

Policy för studentinflytande vid Umeå universitet Umeå universitet StudentCentrum Ulf Pantzare POLICY 1 Policy för studentinflytande vid Umeå universitet Inledning Denna policy för studentinflytande antogs i sin ursprungliga variant av universitetsstyrelsen

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET 1(6) Student och utbildning Dnr SU 2013/44. Rättighetslista för Lunds universitets studenter

LUNDS UNIVERSITET 1(6) Student och utbildning Dnr SU 2013/44. Rättighetslista för Lunds universitets studenter LUNDS UNIVERSITET 1(6) Rättighetslista för Lunds universitets studenter Rättighetslistan för Lunds universitets studenter innehåller rättigheter och skyldigheter som har att göra med behörighet och urval,

Läs mer

Humanistiska fakulteten

Humanistiska fakulteten HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Humanistiska fakulteten DATUM: Förslag 2015-10-13 BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Margareta Hallberg FORSKNING SOM PÅVERKAR

Läs mer