Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Sid Val av justerare Allmänhetens frågestund Beslutsärenden 1. Information om utbyggnation av Björkhagaskolan och by

Transkript

1 KALLELSE TILL Barn- och utbildningsnämnden Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med barn- och utbildningsnämnden Tid: Måndag den 10 april 2017, kl 9:00 Plats: Näset, Lindesbergs kommunhus Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Linda Svahn Jessica Brogren Ordförande Sekreterare Ledamöter Linda Svahn (S), ordförande Linda Andersson (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Zaki Habib (S), v ordförande Pamela Hopkins (SD) Kent Wanberg (S) Bengt Evertsson (MP) Vakant (C) Jenny Larsson (C) Birgitta Duell (SD) Agnetha Lindkvist (V) Ersättare Tomas Klockars (M) Margaretha Skalin (S) Mats Seijboldt (SD) Sven Öberg (KD) Liesel Ivarsson (C) Dan Walterson (S) Tjänstemän Henrik Arenvang, förvaltningschef Björn Österby, utvecklingsstrateg Jessica Andersson, ekonomienheten Marta Eriksson, ekonomienheten Personalföreträdare Lisbeth Fast, SACO Klas Friman, TCO Claudia Auer Åhlgren, Kommunal Fredrik Lindmark, ers Sofia Liodden, ers Johanna Ström, ers 1

2 Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Sid Val av justerare Allmänhetens frågestund Beslutsärenden 1. Information om utbyggnation av Björkhagaskolan och byggnation av ny grundskola i centrala Lindesberg BUN 2017/ Utvärdering av förändrade regler för helgomsorg BUN 2016/ Presentation av och resultat från elevhälsodatabas ELSA BUN 2017/ Utvärdering av beslut inom barn- och utbildningsnämnden om byte av förskola BUN 2017/ Uppföljning demokratidagar 2016 BUN 2017/ Kunskapslyft barn och unga BUF2016/ Information - Budget 2018 BUN 2017/60-8. Åtgärder utifrån Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2016 BUF2016/ Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2016 BUN 2017/ Asylsökande som söker nationellt program BUN 2017/ Kulturgaranti BUN 2017/ Information om Extratjänster - Särskilt anställningsstöd enligt förordning 2015:503 BUN 2017/ Månadsuppföljning mars 2017 BUN 2017/ Delegationsärenden 15. Meddelanden 16. Informationsärenden 2

3 17. Övriga frågor 3

4 4

5 BUN 2017/

6 6

7 BUN 2016/25-4 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Beredande nämnd Förslag till beslut på ändring av anmälningstid för föräldrar med natt- och helgomsorgsbehov på Nattviolen. Ärendebeskrivning I november 2015 togs ett beslut om att omsorgsbehov på nätter och helger ska anmälas till Nattviolen 7 dagar innan behovet av tillsyn finns. Anledningen till detta var att det upplevdes svårt att planera och bemanna verksamheten på så kort tid. På vardagskvällar ska omsorgsbehovet anmälas minst 3 dagar innan behovet av omsorg finns. Jag har nu fått i uppdrag att titta på vad en eventuell förkortning av anmälningstiden av omsorgsbehov från 7 dagar till 5 dagar skulle innebära för Nattviolens organisation. Kommunens vikariepool är inte bemannad under helgen. Detta innebär att de vikarietider som Nattviolen kan ha behov av om det exempelvis blir ett utökat omsorgsbehov till en helg inte behandlas under helgen. Även om de inkommer under fredagen veckan innan så behandlas de i regel inte förrän under måndagen. Andra förändringar som kan komma till inför ökade omsorgsbehov kan exempelvis vara beställning av mat vilket inte heller behöver mer än 5 dagars anmälningstid. En förändring av anmälningstiden till 5 dagar för natt och helg, med sluttid klockan måndag samma vecka som omsorgsbehovet finns, skulle inte leda till någon försämring sett utifrån bemanningssynpunkt för Nattviolens organisation. Vid en sådan eventuell förändring så skulle vi fortsätta med våra rutiner och det skulle inte bli några egentliga förändringar för organisationen. En positiv aspekt är att vi kan tillgodose föräldrarnas önskan om tillsyn i större utsträckning då, än vad vi kan idag, då vi ibland är tvungna att neka omsorg för att föräldrar hör av sig med för kort varsel. Marie Fredriksson Blom Förskolchef för Hagabackens-, Lysmaskens- och Ramsbergs förskola samt Nattviolen Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

8 BUN 2016/ Jag har fått frågan hur stort behovet har varit av nattomsorg i kommunen. Vi har nattomsorg på två av våra förskolor i kommunen, dels på Skogsdungen i Frövi samt på Tallbacken i centrala Lindesberg. Vi har fått in fler barn som har behov av nattomsorg i vår verksamhet och håller för närvarande på med några inskolningar till barn som har behov av kvälls och nattomsorg i Frövi. Jag har gjort en tillbakablick sedan v 32. Det här är de barn som lämnat in schema på omsorgsbehov nattetid. Det kan ha tillkommit någon enstaka natt för de som har ökat på sin tid vilket ej blivit registrerat. Skogsdungen Frövi V 32 V 33 V 34 V 35 V 36 5 nätter 1 natt - V 37 V 38 V 39 V 40 V 41 V 42 V 43 V 44 V 45 V 46 V 47 V 48 V 49 V 50 V 51 V 52 V1 V2 V3 V4 V5 V6 V7 V8 V9 V 10 V 11 V 12 V 13 2 nätter 2 nätter 1 natt 5 nätter 2 nätter 1 natt 1 natt 3 nätter - 2 barn 1 barn 1 barn 1 barn 2 barn 2 barn 1 barn 2 barn 2 barn 2 barn 1 barn 2 nätter Tallbackens förskola 2 nätter 2 nätter 1 natt 1 natt 2 nätter 2 nätter 2 nätter 2 nätter 4 nätter 2 nätter 2 barn 2 barn 1 barn 1 barn 2 barn 2 barn 2 barn 2 barn 2 barn 2 barn 8

9 BUN 2017/ ELSA i Örebro län Elevhälsodatabas i samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner 9 3

10 ELSA i Örebro län Elevhälsosamtal sammanställt och analyserat Vad är ELSA ELSA är ett samarbetsprojekt mellan kommunerna och Region Örebro län. Elevhälsans medicinska del och Region Örebro län har bland annat till uppgift att följa barn och ungas hälsa. Målsättningen är att använda gemensamma rutiner för insamling av de hälsofrågor som elever och vårdnadshavare fyller i inför hälsosamtalet hos skolsköterskan och skapa en gemensam databas. Vilka skolår fyller i enkäten? Förskoleklass Skolår 4 Skolår 7 Gymnasiet år 1 Elevhälsoenkäten innehåller bland annat frågor om skola, hälsa, levnadsvanor och är anpassat till elevens ålder. Enkäten följs sedan upp med ett samtal hos skolsköterskan. Uppgifterna avidentifieras efter det och matas in av skolsköterskorna i den gemensamma databasen. Syftet med ELSA Syftet är att kunna följa och jämföra hälsoläget för barn och unga på ett likvärdigt och kvalitetssäkrat sätt i hela länet. Genom samarbetet får kommuner och Region Örebro län planeringsunderlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och unga. Samarbetsprojekt Kommunerna ansvarar för enkätinnehåll, matar in data i webbverktyg samt sprider resultat och kunskap på skol- och kommunnivå. Regionen står för kunskap- och metodstöd gällande webbverktyg, förvarar databasen, sammanställer och analyserar resultaten på länsövergripande nivå

11 Resultat från läsåret 2015/2016 för skolår 4 Jag mår bra Diagram och text Andel (%) elever i skolår 4 som anger att de mår bra, totalt 2489 svar. Jag sover gott på natten Andel (%) elever i skolår 4 som anger att de sover gott på natten, totalt 2487 svar. 11

12 Vi frågor kontakta: Ingrid Gustafsson, länssamordnare och länsdelsansvarig Örebro kommun: , Carina Persson, statistiker. Regionkansliet, Staben hållbar utveckling, Region Örebro län: Ida Broman, utvecklingsledare barn och unga. Regional utveckling, område välfärd och folkhälsa, Region Örebro län: Ann-Marie Naulén Lundin, länsdelsansvarig norra länsdelen: , Birgitta Åström, länsdelsansvarig södra länsdelen: , Maria Falk, länsdelsansvarig västra länsdelen:

13 4 13

14 14

15 BUN 2017/24-3 LINDESBERGS KOMMUN 26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum Kommunfullmäktige KF 134 Dnr. 2015/462 Slutrapport från målområdesberedningen för demokrati, integration och internationella kontakter Beslut Kommunfullmäktige överlämnar rapporten till alla nämnder och förvaltningar. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att genomföra årlig demokratidag för ungdomar samt att kommunstyrelsen ansvarar för att konkreta förslag från demokratidagar/medborgardialoger och liknande överlämnas till lämplig nämnd eller förvaltning för åtgärd inklusive återrapport. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige valde den 19 maj och 97 ledamöter till målområdesberedningen för attraktivitet och infrastruktur samt målområdesberedning för demokrati, integration och internationella kontakter. Målområdesberedningen för attraktivitet och infrastruktur ska arbeta utifrån frågeställningarna: Vad är attraktivt boende? Vart bör attraktiva boenden planeras och byggas? Målområdesberedning för demokrati, integration och internationella kontakter ska arbeta utifrån frågeställningen Vad vill du kunna påverka som kommuninvånare? Kommunfullmäktige beslutade den 19 april 2016 att målområdesberedningarna ska lämna en delrapport till kommunfullmäktige i juni 2016 (direkt till beslutande kommunstyrelse i juni) och en slutrapport vid kommunfullmäktige i oktober 2016 (direkt till beslutande kommunstyrelse i september). Målområdesberedningen för demokrati, integration och internationella kontakter inkom med slutrapport Kommunstyrelsen beslutade den 20 september 2016, 176 att godkänna slutrapporten från målområdesberedningen för demokrati, integration och internationella kontakter och överlämnar den till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige överlämnar rapporten till alla nämnder och förvaltningar. Ledamöternas förslag till beslut Utdragsbestyrkande 15 5

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 Årshjul Demokratidag barn och unga Lindesbergs kommun Sammanställning och återkoppling Redovisning resultat USS, KS och nämnder Budgetarbetet inleds Demokratidag V 43 Förberedelser, rekrytering av barn och unga mm Seminarium (återkoppling) barn, unga och vuxna Skolstart Budgetarbetet fortsätter 31

32 32

33 6 33

34 1 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum Utbildning och arbetsmarknad, Johan Dietrichson FöredragningsPM Dnr: 16RS4707 Organ Nämnden för Regional tillväxt Samverkansdokument Kunskapslyft barn och unga Förslag till beslut Nämnden för regional tillväxt beslutar att godkänna Samverkansdokument Kunskapslyft barn och unga Sammanfattning Sedan år 2010 har Utvecklingsstrategi för Örebroregionen varit ett regionalt vägledande dokument för samtliga kommuner och Region Örebro län. Strategin fokuserar på fyra fokusområden. Ett av dessa är Kunskap och kompetens. I strategin framhålls att skolan är grunden för framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individer att ha ett bra liv. Särskilda mål finns för målområdet Kunskapslyft för barn och unga. Anledningen till att skolområdet lyftes in i utvecklingsstrategin var att Örebroregionen hade behov av att höja skolresultaten. Mot denna bakgrund vill länets kommuner tillsammans med Region Örebro län fortsätta utvecklingsarbetet genom samverkan avseende Kunskapslyft barn och unga. Detta utvecklingsarbete bör det finnas en överenskommelse kring och därför upprättas detta samverkansdokument som avser perioden år Region Örebro län har det samordnade ansvaret för att årligen följa upp och i nödvändiga fall initiera en revidering av samverkansdokumentet. Ärendebeskrivning Syftet med samverkansdokumentet är att staka ut riktningen för ett långsiktigt förbättringsarbete, genom samverkan och samhandling, som ska bidra till ett ökat Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se 34

35 2 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum Utbildning och arbetsmarknad, Johan Dietrichson FöredragningsPM Dnr: 16RS4707 kunskapslyft för barn och unga i Örebro län. Mervärdet i samverkan och samhandlingen är att alla elever ska nå skolans mål. Syftet är också att på strategisk nivå driva och samordna frågor där regional samverkan förstärker kvaliteten i länets skolor. Ett förstärkande kan exempelvis ske genom att huvudmän och skolor drar nytta av erfarenheter och goda exempel från varandra eftersom det redan nu pågår bra saker på skolor och förvaltningar. Det kan till exempel ske genom att vi identifierar regionstärkande faktorer och undervisnings- och utbildningsområden inom ramen för skollagen som behöver förbättras. Beredning I januari år 2015 påbörjades arbetet att ta fram Regional handlingsplan för kunskapslyft för barn och unga. En viktig utgångspunkt i arbetet med att arbeta fram handlingsplanen har varit att identifiera och enas om utvecklingsområden där regionens aktörer i samverkan kan åstadkomma mer för barn och unga i skolorna än vad var och en klarar av. Kommunernas skolchefer har varit nyckelpersoner i arbetet. Dessa har inledningsvis intervjuats för att få in tankar kring tematiska frågeställningar. Baserat på resultatet av intervjuerna genomfördes en workshop där skolchefer, representanter för Region Örebro län samt Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Örebro universitet deltog. I samband med denna workshop gjordes också ett första urval av vilka målområden som borde prioriteras. Underlag och utgångspunkter för skolutvecklingen i Örebroregionen diskuterades vid en konferens med kommunala och regionala politiker den 6 maj Här gavs också information om vilka åtgärder som genomförs eller nyligen har genomförts för att förbättra skolresultaten. Under hösten år 2015 har frågan bearbetats i skolchefsgruppen vilket resulterat i ett första samverkansdokument (ersatte handlingsplanen). Under januari-februari år 2016 har dokumentet ytterligare utvecklats och uppdaterats i samverkan med kommunernas skolchefer och Region Örebro län (Tjänstemannastödet för skola, utbildning och kompetensförsörjning). Dokumentet diskuterades 17 juni år 2016 i det specifika samverkansrådet och tjänstemannastödet för skola, utbildning och kompetensförsörjning och då konstaterades att ytterligare några justeringar bör göras genom denna 2.0 version för Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se 35

36 3 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum Utbildning och arbetsmarknad, Johan Dietrichson FöredragningsPM Dnr: 16RS4707 att förtydliga mervärdet av samverkan. Denna 2.0 version godkändes av Tjänstemannastödet för skola, utbildning och kompetensförsörjning den 2 september år Bedömning Viktigt att dokumentet antas så att mervärdet av regional samverkan kommer barn och unga till del, i slutändan. Till exempel att erfarenhetsutbyte görs mellan kommuner och skolor, samt att goda pedagogiska exempel synliggörs. Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven Ärendet har inga konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven. Uppföljning I den regionala samverkan mellan kommunerna prioriteras efterhand mer specifika aktiviteter som kan kopplas till de 5 målområdena som är beskrivna i samverkansdokumentet och som även är beroende av det aktuella läget och när det ska göras i tid. Detta kallas aktivitetsplan och som blir nästa steg i denna samverkansprocess. Beslutsunderlag - FöredragningsPM till nämnden för regional tillväxt Samverkansdokument Kunskapslyft barn och unga Ewa Lindberg Områdeschef för Utbildning och Arbetsmarknad Skickas till: Område Utbildning och arbetsmarknad Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se 36

37 p Dnr 2016/52 Sida 1 av 1 Barn Utbildningsforvaltningen - Samverkansdokument - Kunskapslyft barn och unga Från: Till: <june.fors@regionorebrolan.se> <kommun@askersund.se>, <kommun@degerfors.se>, <kommun@hallsberg.se>, <ko... Datum: :52 Ärende: Samverkansdokument - Kunskapslyft barn och unga Kopia: <johan.dietrichson@regionorebrolan.se> Bifogade filer: PU Nämnd för regional tillväxt Kunskapslyft barn och unga.pdf; FöredragningsPM Samverkansdokument pdf; Samverkansdokument version 2.0.pdf Hej Översänder protokollsutdrag från nämnd för regional tillväxt samt underlag. Med vänlig hälsning June Fors Nämndsekreterare Regionkansliet Region Örebro län Box Örebro Tel Mobtel june.fors@regionorebrolan.se 37 file:///c:/users/eaj08.lindead/appdata/local/temp/xpgrpwise/5805d9dcadm

38 Samverkansdokument Kunskapslyft barn och unga

39 Samverkansdokument Kunskapslyft barn och unga Version:

40 Inledning... 4 Syfte... 4 Bakgrund... 5 Ansvar, aktörer och samverkan års måluppfyllelse i Örebro län... 6 Resultat i årskurs Könsskillnader i skolprestationer... 7 Nyanlända... 7 Elevers skolavbrott... 8 Målområden för det framtida samverkansarbetet Samtliga elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen ett övergripande mål Samtliga elever i Örebroregionen får det stöd de behöver och får tidiga insatser i sin kunskapsutveckling Undervisningen i Örebroregionen bedrivs med hög kvalitet Samtliga elever, sett utifrån ett genusperspektiv, i Örebroregionen ges samma förutsättningar att nå goda skolresultat Örebroregionens skolor har tillgång till behörig personal Exempel på aktiviteter och aktivitetsplan Mötesplatser Pedagogik- och metodikutveckling Regional statistik- och analysuppföljning Finansiering Kompetensförsörjning Bilaga

41 Inledning Sedan år 2010 har Utvecklingsstrategi för Örebroregionen 1 varit ett regionalt vägledande dokument för samtliga kommuner och Region Örebro län. Strategin fokuserar på fyra fokusområden. Ett av dessa är Kunskap och kompetens. I strategin framhålls att skolan är grunden för framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individer att ha ett bra liv. Särskilda mål finns för målområdet Kunskapslyft för barn och unga. Anledningen till att skolområdet lyftes in i utvecklingsstrategin var att Örebroregionen hade behov av att höja skolresultaten. Mot denna bakgrund vill länets kommuner tillsammans med Region Örebro län fortsätta utvecklingsarbetet genom samverkan avseende Kunskapslyft barn och unga. Detta utvecklingsarbete bör det finnas en överenskommelse kring och därför upprättas detta samverkansdokument som avser perioden år Region Örebro län har det samordnade ansvaret för att årligen följa upp och i nödvändiga fall initiera en revidering av samverkansdokumentet. En fördjupad samverkan med Örebro universitet är även viktig för att på ett framgångsrikt sätt genomföra många av de aktiviteter som formuleras i samverkansdokumentet. Ett nyckelområde är samverkan kring och utvecklingen av lärarutbildningen och genom RUC Regionalt utvecklingscentrum. RUC är ett samverkansstöd för regionala nätverk och genomförande av kompetensutveckling. 2 Syfte Syftet med samverkansdokumentet är att staka ut riktningen för ett långsiktigt förbättringsarbete, genom samverkan och samhandling, som ska bidra till ett ökat kunskapslyft för barn och unga i Örebro län. Mervärdet i samverkan och samhandlingen är att alla elever ska nå skolans mål. Syftet är också att på strategisk nivå driva och samordna frågor där regional samverkan förstärker kvaliteten i länets skolor. Ett förstärkande kan exempelvis ske genom att huvudmän och skolor drar nytta av erfarenheter och goda exempel från varandra eftersom det redan nu pågår bra saker på skolor och förvaltningar. Det kan 1 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, Regionförbundet Örebro 2010 RUC leds av en styrgrupp med företrädare för skolhuvudmännen i regionen och universitetsrepresentanter samt av adjungerad från Region Örebro län

42 till exempel ske genom att vi identifierar regionstärkande faktorer och undervisnings- och utbildningsområden inom ramen för skollagen som behöver förbättras. Bakgrund I januari år 2015 påbörjades arbetet att ta fram Regional handlingsplan för kunskapslyft för barn och unga. En viktig utgångspunkt i arbetet med att arbeta fram handlingsplanen har varit att identifiera och enas om utvecklingsområden där regionens aktörer i samverkan kan åstadkomma mer för barn och unga i skolorna än vad var och en klarar av. Kommunernas skolchefer har varit nyckelpersoner i arbetet. Dessa har inledningsvis intervjuats för att få in tankar kring tematiska frågeställningar. Baserat på resultatet av intervjuerna genomfördes en workshop där skolchefer, representanter för Region Örebro län samt Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Örebro universitet deltog. I samband med denna workshop gjordes också ett första urval av vilka målområden som borde prioriteras. Underlag och utgångspunkter för skolutvecklingen i Örebroregionen diskuterades vid en konferens med kommunala och regionala politiker den 6 maj Här gavs också information om vilka åtgärder som genomförs eller nyligen har genomförts för att förbättra skolresultaten. Under hösten år 2015 har frågan bearbetats i skolchefsgruppen vilket resulterat i ett första samverkansdokument (ersatte handlingsplanen). Under januari-februari år 2016 har dokumentet ytterligare utvecklats och uppdaterats i samverkan med kommunernas skolchefer och Region Örebro län (Tjänstemannastödet för skola, utbildning och kompetensförsörjning). Dokumentet diskuterades 17 juni år 2016 i det specifika samverkansrådet och tjänstemannastödet för skola, utbildning och kompetensförsörjning och då konstaterades att ytterligare några justeringar bör göras genom denna 2.0 version för att förtydliga mervärdet av samverkan. 5 42

43 Ansvar, aktörer och samverkan Specifika samverkansrådet för skola, utbildning och kompetensförsörjning har det övergripande ansvaret för den regionala samverkan där politiker från Region Örebro län och lokala kommunpolitiker deltar för ett kunskapslyft för barn och unga i Örebro län. Tjänstemannastödet för skola, utbildning och kompetensförsörjning där huvudmännens skol/gymnasiechefer och Region Örebro län ingår (Regional utveckling Utbildning och arbetsmarknad) ansvarar för att samverkansdokumentets syfte ska kunna förverkligas på ett övergripande plan. Det är denna grupp som gemensamt svarar för prioriteringar, förankringar i respektive kommun/huvudman, återkopplingar och uppföljningar vad gäller aktiviteter i aktivitetsplanen. Detta sker genom samverkanstrappans samtal, samsyn, samverkan och samhandling års måluppfyllelse i Örebro län Inom ramen för de pågående diskussionerna om resultat i skolan finns en rad olika faktabaserad information att tillgå. Här nedan och i bilaga 1 finns exempel på statistik som underbygger behovet av utvecklingsåtgärder. 3 Resultat i årskurs 9 Av Skolverkets statistik framgår att Örebroregionen uppvisar låga elevresultat i förhållande till riket. Det nationella genomsnittliga meritvärdet läsåret 2014/2015 för elever i årskurs 9 är 217,1 poäng. I Örebroregionen var det genomsnittliga värdet 206,6 poäng. Andelen elever nationellt som läsåret 2014/2015 i årskurs 9 var behöriga till yrkesprogram var 85,6 procent. I Örebroregionen var andelen 81,3 procent. Nationellt uppnådde 77,0 procent av eleverna i årskurs 9 kunskapskraven i alla ämnen. I Örebroregionen var motsvarande andel 71,5 procent. I bilaga 1 och i tabell 1 och tabell 1.1 redovisas resultatet på kommunnivå för elever i årskurs 9 i Örebroregionen mellan åren Detta är den senaste officiella statistiken från Skolverket (SIRIS) i skrivandets stund. 6 43

44 Regionens resultat i grundskolan leder till att regionen får en större andel elever på gymnasiets introduktionsprogram än riket i genomsnitt. Detta beror på att elevernas betyg inte räckt till för att komma in på något av gymnasieskolans nationella program. Läsåret 2014/15 gick 26,5 procent av regionens gymnasieungdomar i årskurs 1 på ett introduktionsprogram. Motsvarande för hela riket var 19,9 procent. Könsskillnader i skolprestationer Det genomsnittliga meritvärdet har totalt sett ökat något varje år de senaste fem åren, både i hela riket och i Örebroregionen. Under perioden har skillnaden mot riket, omkring 10 poäng till Örebroregionens nackdel, varit i det närmaste konstant. En aspekt av bristande likvärdighet är könsskillnader i skolprestationer. Skillnaden år 2014 mellan pojkars och flickors skolresultat var stort. Av pojkarna i vår region nådde endast 80 procent gymnasiebehörighet. Motsvarande för flickorna är 87 procent. Det som är intressant år 2015 är att flickors resultat sjunker i relation till pojkarna och även i relation till övriga riket. Detta och tidigare års skillnader framgår av diagram 1-6 i bilaga 1. Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 sjönk relativt kraftigt i Örebro län från år 2012 till 2013 och fortsätter att sjunka fram till år Jämförs pojkar och flickor ser man att nedgången har varit större hos pojkar. År 2014 skilde det 10 procentenheter mellan pojkar och flickor i Örebro län. Nyanlända En utmaning för skolorna är att ge nyanlända elever likvärdiga möjligheter att nå skolans mål, känna sig delaktiga och ges förutsättningar att delta i och bidra till samhällets utveckling. 4 I bilaga 1 ser vi att under åren 2011 till och med 2014 invandrade till Örebroregionens kommuner barn och ungdomar i åldern 0-17 år. Flera av de mindre kommunerna har procentuellt tagit emot en mycket stor andel nyanlända asylsökande. Under hösten 2015 har Europa, Sverige och kommunerna i Region Örebro län upplevt flyktingströmmar som saknar motstycke i modern tid. Antalet asylsökande har ökat mycket kraftigt. Detta kommer att ställa mycket stora krav på 4 Nyanländ är man i 4 år enligt Skolverkets definition. 7 44

45 kommunerna och dess organisation av förskola och skola. Här kan samverkan mellan huvudmännen skapa ett mervärde genom goda exempel på hur man löser denna utmaning. Elevers skolavbrott Under år genomfördes en förstudie som särskilt granskade skolavbrott.5 Mot bakgrund av förstudien har Region Örebro tillsammans med fyra andra regioners kommuner i Östra Mellansverige sökt och fått socialfondsmedel för projektet #jagmed som syftar till att minska skolavbrotten och även finna metoder för att få tillbaka eleverna i studier, både för elevernas bästa och för samhället i stort. 5 Samordnande förstudie Östra Mellansverige Underlag för ÖMS-satsning på minskade avhopp från gymnasieskolan, Christina Ehneström Ann Öhman Sandberg

46 Målområden för det framtida samverkansarbetet 1. Samtliga elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen ett övergripande mål Skolans uppdrag kan sägas vila på två grundpelare: Ett kunskapsuppdrag och ett uppdrag att genom utbildningen vidmakthålla och stärka demokratiska värden. Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. 6 I uppdraget ligger också att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen, något som är huvudmannens ansvar. I huvudmannens ansvar ligger också att ge förutsättningar som till exempel innebär tillräckliga resurser, effektiva och logiska organisationer och pedagogiska kompetensutvecklingar m.m. till skolorna så att rektorns pedagogiska ledning av skolan och lärarnas professionella arbete med eleverna ska kunna utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Skolor och huvudmän ska göra uppföljningar av resultat med efterföljande konsekvensanalys som en grund för det systematiska kvalitetsarbetet.7 Relevanta resultat att följa upp är: Meritvärde efter avslutad grundskola Andel godkända i alla ämnen efter avslutad grundskola/andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram 6 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 En förutsättning för skolförbättringar är att skolverksamhetens resultatutveckling kan följas upp på individ-, skol och kommunnivå

47 Andel behöriga till gymnasieskolans studieförberedande program Andel elever som efter fyra år har tagit gymnasieexamen I avsnittet Nuläget i Örebro regionen (och i bilaga 1 tabell 1) beskrivs skolornas resultat på kommunnivå. Skolornas enskilda resultat återfinns i Skolverkets databas (Siris). Värdena utgör utgångspunkt för utvecklingsarbetet. För att öka kvaliteten i skolorna räcker det dock inte bara med resultatet utan det arbete som tas fram i respektive skolas systematiska kvalitetsarbete är avgörande för vilka målområden som specificeras och hur skolan och huvudmannen ska gå vidare med i sitt arbete. 2. Samtliga elever i Örebroregionen får det stöd de behöver och får tidiga insatser i sin kunskapsutveckling Skolans uppdrag är att ge alla elever stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt och att elevens behov av särskilt stöd utreds tidigt. För att kunna erbjuda tidiga insatser krävs ett system för uppföljning på individnivå. Det innebär att skolan måste få en tydlig bild av de enskilda elevernas kunskapsutveckling. Elevstödsprocessen och elevhälsoarbetet kan ses som en nyckelfaktor i skolans systematiska kvalitetsarbete. 3. Undervisningen i Örebroregionen bedrivs med hög kvalitet Skolans uppdrag är att utbildningen bedrivs med hög kvalitet. En metod är kollegialt lärande som har goda effekter i utvecklingen av lärares undervisning. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper, ur ett brett kunskapsbegrepp som också innehåller förmågor och färdigheter, i den dagliga praktiken. 4. Samtliga elever, sett utifrån ett genusperspektiv, i Örebroregionen ges samma förutsättningar att nå goda skolresultat Skolans uppdrag är att säkerställa att alla elever ges samma förutsättningar att nå goda studieresultat. En likvärdig skola förutsätter till exempel att flickor och pojkar får samma förutsättningar och stöd att nå goda skolresultat

48 För att skolhuvudmännen ska kunna genomföra relevanta åtgärder för likvärdighet är det nödvändigt att det finns tillgång till statistikuppgifter. Det är även av vikt att ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete genomförs på respektive skolenhet upp till förvaltning för att de rätta åtgärderna skall ske. Kompetens i genusanalys är här också avgörande för förbättringsarbetet, både på huvudmannanivå och på skolnivå. 5. Örebroregionens skolor har tillgång till behörig personal En av regionens stora utmaningar inom skolområdet är att kunna rekrytera behöriga lärare som vill stanna i yrket och bidra till skolans utveckling. Det finns redan nu, särskilt i vissa ämnen, stor brist på behöriga lärare. Dessutom kommer inom några år stora pensionsavgångar. Det är därför angeläget att det finns ett nära och väl utvecklat samarbete mellan universitetets lärarutbildning och regionens skolhuvudmän. Det är även av vikt att huvudmännen ses som attraktiva arbetsgivare av medborgarna och från lärarna

49 Exempel på aktiviteter och aktivitetsplan Nedan finns aktivitetsexempel som togs fram i detta samverkansdokument under hösten år Tjänstemannastödet för skola, utbildning och kompetensförsörjning har ett samverkansansvar för exemplen på aktiviteter för att det sedan ska prioriteras vad som är viktigast på kort och lång sikt. Det är av vikt att områdena är relativt öppna för att det ska kunna vara flexibelt att ändra inriktningar och exempel under denna period från år I den regionala samverkan mellan kommunerna prioriteras efterhand mer specifika aktiviteter beroende på det aktuella läget och när det ska göras i tid. Detta kallas aktivitetsplan och som blir nästa steg i denna samverkansprocess. Mötesplatser Skapa mötesplatser för politiker och tjänstemän vilka ansvarar för skolfrågor i regionen. Genomföra en årlig skolkonferens med uppföljning och analys av skolornas resultat och erfarenhetsutbyte kring skolornas utvecklingsarbete Stötta kommunerna i den gemensamma strävan att, tillsammans med universitetet, stärka RUC. Pedagogik- och metodikutveckling Initiera och utveckla processer som leder till kollegialt lärande bland verksamma i skolor i regionen. Erbjuda stöd till regionens rektorer att skapa förutsättningar för lärares lärande Erbjuda stöd till regionens rektorer i förmågan att analysera skolans behov och möjlighet att strategiskt leda skolutveckling Samordna och stödja kommunerna för att arbeta med modeller för progressionsbedömning av enskilda elevers skolutveckling Stödja kollegialt lärande mellan pedagoger som arbetar med nyanlända 12 49

50 Skapa ett aktivt nätverk i regionen för kunskapsdelning baserat på kunskap och beprövad erfarenhet för kompetenshöjande insatser riktade mot nyanlända Regional statistik- och analysuppföljning Årlig rapport om status och utveckling inom skolans område i ett regionalt och nationellt perspektiv så att statistiken kan bilda underlag i skolförbättringsarbetet. Finansiering Öka kompetensen att söka utvecklingsmedel Kompetensförsörjning Strategier för långsiktig kompetensförsörjning 13 50

51 Bilaga 1 Tabell 1. Resultat för elever i årskurs 9 i kommuner i Örebroregionen Kommun Genomsnittligt meritvärde (16 ämnen) Andel (%) behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram Askersund 200,9 194,3 199,1 205,0 190,9 85,2 80,2 79,8 85,3 Degerfors 179,1 188,7 194,6 200,6 202,0 75,4 84,5 81,4 Hallsberg 194,2 192,9 195,4 202,3 218,7 78,7 76,8 Hällefors 193,7 191,5 189,9 192,4 190,5 75,8 78,8 Karlskoga 201,4 197,3 206,5 199,8 201,5 82,9 Kumla 199,8 195,6 203,8 207,6 205,6 Laxå 187,0 171,5 192,8 206,4 178,8 Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ,0 75,4 69,8 65,4 70,7 61,0 78,5 77,0 61,4 75,5 68,0 62,4 61,9 73,4 83,3 87,5 65,7 67,2 63,3 71,4 80,6 83,3 78,9 74,6 68,1 68,8 76,7 61,8 66,2 83,2 83,3 81,3 77,8 75,7 75,2 74,5 69,8 71,1 85,0 85,1 82,2 84,6 81,9 75,7 71,1 71,7 76,8 71,9 89,9 73,0 84,1 84,0 69,7 82,6 60,3 73,9 74,0 62,1 8 79,2 80,5 72,7 74,7 76,6 Lekeberg 200,4 203,0 207,8 201,8 212,8 90,9 89,0 85,5 92,0 ~94,7 Lindesberg 190,6 191,6 192,3 191,5 190,3 78,8 81,3 77,9 75,9 75,1 70,3 66,9 66,0 61,7 64,7 Ljusnarsberg 185,5 177,8 177,0 174,4 188,5 77,6 77,5 80,0 76,5 79,5 65,5 60,0 60,0 47,1 61,5 Nora 199,3 208,3 203,5 199,6 215,3 88,6 90,7 93,3 87,9 85,1 79,2 83,1 81,5 78,0 78,2 Örebro 206,8 212,4 209,1 212,1 211,8 82,8 86,4 85,1 84,7 83,0 74,5 79,0 74,3 77,1 73,3 Örebro län totalt 200,8 203,4 203,9 205,4 206,6 82,6 84,5 83,4 83,4 81,3 73,6 75,3 72,4 72,9 71,5 Riket 210,6 211,4 213,1 214,8 217,1 87,7 87,5 87,6 86,9 85,6 77,3 77,4 77,0 77,4 77,0 Tabell 1.1 Kommun Andel (%) behöriga till estetiskt program Andel (%) behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram Andel (%) behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program Askersund 82,8 80,2 78,8 83,6 76,0 80,3 80,2 76,9 77,6 67,0 80,3 77,1 74,0 77,6 68,0 Degerfors 72,8 83,6 80,4 75,3 75,4 71,1 82,7 78,4 73,1 74,6 69,3 77,3 74,2 69,9 66,7 Hallsberg 78,3 74,0 72,2 82,1 86,9 74,4 73,4 71,6 79,2 84,4 71,0 69,5 65,7 75,6 84,4 Hällefors 75,8 76,3 83,3 78,9 74,6 74,7 76,3 83,3 76,3 74,6 73,6 72,5 80,0 73,7 73,2 Karlskoga 82,2 82,3 82,7 80,7 76,8 81,9 81,6 81,2 77,0 76,5 78,2 78,4 79,1 75,2 75,6 Kumla 82,9 83,5 81,8 83,4 80,3 80,4 81,5 79,8 81,7 79,1 79,3 76,3 75,6 80,1 77,1 Laxå 89,9 73,0 84,1 84,0 69,7 89,9 73,0 82,6 84,0 65,2 87,0 63,5 76,8 78,0 68,2 Lekeberg 90,9 87,8 85,5 90,7 ~94,7 90,9 87,8 83,6 90,7 ~94,7 88,3 82,9 85,5 85,3 87,2 Lindesberg 78,8 80,5 76,3 75,6 73,8 78,0 78,9 74,7 74,4 72,4 75,7 74,1 69,6 68,0 70,1 Ljusnarsberg 77,6 75,0 72,0 68,6 79,5 74,1 67,5 62,0 52,9 71,8 75,9 70,0 70,0 66,7 76,9 Nora 87,9 88,1 91,9 87,1 85,1 87,9 88,1 91,1 87,1 85,1 83,2 88,1 87,4 81,1 81,6 Örebro 82,2 85,5 84,5 84,1 82,7 81,0 84,6 83,0 82,8 81,3 80,1 83,0 82,0 82,1 80,5 Örebro län totalt 81,8 83,3 82,5 82,4 80,6 80,5 82,4 80,9 80,4 79,0 78,8 79,6 78,7 78,5 77,8 Riket 86,7 86,5 86,5 85,9 84,8 85,2 85,0 84,8 84,2 83,3 83,5 83,4 83,2 82,9 82,3 Diagram 1. Om inget annat anges är källan för alla statistiska uppgifter Skolverket ( 8 Exakt uppgift saknas i Skolverkets redovisning på grund av få obehöriga elever

52 Andel (%) flickor respektive pojkar i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans estetiska program % Flickor, Örebro län Pojkar, Örebro län Flickor, riket Pojkar, riket Diagram 2. Andel (%) flickor respektive pojkar i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram % Flickor, Örebro län Pojkar, Örebro län Flickor, riket Pojkar, riket 15 52

53 Diagram 3. Andel (%) flickor respektive pojkar i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program % Flickor, Örebro län Pojkar, Örebro län Flickor, riket Pojkar, riket Diagram 4. Genomsnittligt meritvärde för flickor respektive pojkar i årskurs 9 (16 ämnen t.o.m. 2014, 17 ämnen fr.o.m. 2015) , , ,3 208,6 215,3 216,7 218,5 212,7 209,0 208,9 202, ,9 188,9 188,2 185,6 186,9 186, ,3 191,5 192, Flickor, Örebro län Pojkar, Örebro län Flickor, riket 2015 Pojkar, riket 9 Från och med ansökan till gymnasiet läsåret 2014/15 får de sökande som fått betyg i modernt språk som språkval räkna med det som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt. För att möjliggöra jämförelser över tid har i denna sammanställning så långt som möjligt det gamla systemet med de 16 bästa ämnena använts

54 Diagram 5. Andel (%) flickor respektive pojkar i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram (t.o.m nationella program) Flickor, Örebro län Pojkar, Örebro län Flickor, riket Pojkar, riket Diagram 6. Andel (%) flickor respektive pojkar i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen % Flickor, Örebro län Pojkar, Örebro län Flickor, riket 2015 Pojkar, riket 17 54

55 55

56 56

57 BUF2016/ TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Björn Österby bjorn.osterby@lindesberg.se Dnr Barn- och utbildningsnämnden Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2016 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden tackar för informationen. Ärendebeskrivning På barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 13 mars 2017 redovisar förvaltningschefen några av de svar som skickats till Skolinspektionen efter deras tillsyn i Lindesbergs kommun under hösten Mot bakgrund av att bristerna var ganska få och att det i flera fall rörde sig om anmärkningar beslutade Skolinspektionens undervisningsråd efter tillsynen att det inte behövdes något särskilt återföringsmöte. Svaret avseende tillsynen vid Stadsskogsskolan ska lämnas in senast den 11 april Henrik Arenvang Förvaltningschef Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax Björn Österby Utvecklingsstrateg E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

58 BUF2016/ Formulär för redovisning Dnr :4269 Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av påtalade bri ster i r egelbunden tillsyn, Lindesbergs kommun Enhet: Huvudmannen - Grundsärskolan Påtalad brist inom området : Utveckling av utbildningen - anmärkning Grundskolans analysgrupp, beståendeav Verksamhetschef, V erksamhetsutvecklare och förvaltning ens Utvecklingsstrateg, genomför varje år en insamling av förskoleklassens och grundskolans resultat. Dessaresultat sammanställs, analyseras, områden i behov av utveckling identifieras och åtgärder planeras. Detta arbete kommuniceras sedan med Barn- och Utbildningsnämnden och med respektive rektor. Åtgärder: - Fr.o.m. vt 2017 kommer även grund särskolan att ingå i detta arbete. Det innebär att resultaten från grund särskolan samlas in och kommuniceras med berörda rektorer samt med nämnden. Redan till uppföljningen av höstterminens resultat deltog grund särskolan. Denna del av processenblir fortsättningsvis en del av analysgru ppens ordinar ie arbete. Ansvarig för att så sker är V erksamhetschef för grundskolan - En rutin för en systematisk uppföljning av grund särskolans resultat ska vara framtagen senast maj Ansvarig : Rektor för grund särskolan - Ett underlag för att systematiskt följa upp grund särskolans resultat och behov tas fram av Utvecklingsstrateg och rektor för grundsärskolan. Ansvarig för detta är Rektor för grund särskolan 58

59 När arbetet inleddes och avslutades eller beräknas avslutas (se Brister där arbete kvarstår nedan) Huvudmannen och rektorn ska säkerställa att uppgifter om kränkande behandling anmäls till rektor Vid arbetsplatsträff för hela särskolans personalgrupp gick rektor igenom gällande Plan mot diskriminerande och kränkande behandling 2016 med speciellt fokus på punkten Rutiner för handhavande av påtalad diskriminering/kränkning. Förslag gällande förtydligande av rutinerna togs in inför uppdatering av kommande plan gällande Ansvar: Rektor Vid arbetsplatsträff för hela särskolans personalgrupp gick rektor igenom de uppdaterade och förtydligade uppdaterade Rutiner för handhavande av påtalad diskriminering/kränkning utifrån förslag och synpunkter En extra diskussion gällande vad just kränkande behandling är för något (utifrån revidering av Plan mot diskriminerande och kränkande behandling ). Ansvar: rektor En fast diskussionspunkt i arbetslagens dagordning för veckomöten med rubriken Diskriminerande och kränkande behandling har införts fr.o.m. januari Syfte att varje vecka diskutera både i förebyggande och åtgärdande syfte sådant man ser i sin verksamhet så att ingen händelse som ska anmälas till rektor missas. Ansvar: Arbetslaget att genomföra samt rektor att genom mötesanteckningar följa upp att punkten följs informerades om, och diskuterades underlaget Plan mot diskriminerande och kränkande behandling 2017 inför beslut. I planen finns de uppdaterade riktlinjerna för Rutiner för handhavande av påtalad diskriminering/kränkning med. Planen finns att hämta på särskolans hemsida. Ansvar: Rektor ansvarar för att Plan mot diskriminerande och kränkande behandling 2017 implementeras hos all personal som arbetar inom särskolan i Lindesbergs kommun. Vid varje terminsstart repeteras Rutiner för handhavande av påtalad diskriminering/kränkning för personalen. Ansvar: rektor Uppföljning och utvärdering Beskriv hur ni följt upp och utvärderat för att försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: Vilka metoder som har använts för att följa upp och utvärdera åtgärderna Ansvarig funktion för uppföljning och utvärdering Rektor har genom samtal vid träffar med personalen följt upp de insatser som har genomförts. Rektor har uppfattat att de känner sig mer trygga med de rutiner som gäller vid anmälan av diskriminerande och kränkande behandling. En anmälan har också inkommit till rektor för utredning under januari

60 Resultat Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Rektors bedömning, utifrån genomförda åtgärder och den anmälan om diskriminerande/kränkande behandling som lämnats in, är att personalen nu har god kunskap om hur man gör för att uppgifter om anmälan av kränkande behandling lämnas till rektor. Brister där arbete kvarstår Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: Vad åtgärderna hittills har resulterat i Det fortsatta arbetet När ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt Hur ni kommer att följa upp och utvärdera att åtgärderna ger avsett resultat En utvärdering av genomfört arbete med diskriminerande och kränkande behandling läsåret 2016/2017 kommer att genomföras tillsammans med lärarna vid utvärderingsdag i maj Utvärderingen kommer att utgöra underlaget för särskolans kvalitetsrapport läsåret 2016/2017. Utifrån kvalitetsrapportens resultat upprättas en lokal verksamhetsplan inför läsåret 2017/2018 där vidare åtgärder inom området framgår. Ansvar: Rektor Eventuella övriga upplysningar 2. Påtalad brist inom området: Styrning och utveckling av verksamheten - anmärkning Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Huvudmannen ska redovisa åtgärder för var och en av bristerna per skolenhet respektive verksamhet. För varje påtalad brist anges följande: Vad som har gjorts för att avhjälpa bristen och hur det har gjorts Ansvarig/ansvariga (funktion) för att genomföra åtgärderna och övriga funktioner eller grupper som involveras i arbetet 60

61 Rektorn ska systematiskt följa upp skolenhetens kunskapsresultat Det planerade systematiska uppföljningsarbetet som påbörjats under hösttermin 2016, och som också beskrivs i Skolinspektionens beslut, är igång. Lärarna har lämnat in mitterminsbedömning och terminsbedömning under ht Rektor har sammanställt resultaten på både klass- och individnivå i de bedömningsmatriser som är framtagna för förtydliga och förenkla arbetet med att följa upp elevernas kunskapsutveckling och lärarnas undervisning. Ansvar: Rektor Vid studiedag arbetade lärarna under ledning av rektor och specialpedagog med att analysera resultaten av bedömningar höstteminen 2016 både ur klass- och individperspektiv. Analysuppgift nedan. Ansvar: Rektor Analysuppgift studiedag Titta igenom sammanställningarna av bedömning/betyg på både klass och individnivå. Analysera utifrån följande frågeställningar: Vad anser ni om den generella bedömningsnivån? (låg/hög/rätt, skillnad på yngre och äldre elever, finns det speciella ämnen/ämnesområden som sticker ut positivt/negativt osv? Hur kan man se den tänkta åldersrelaterade progressionen i förhållande till de givna kunskapskraven i bedömningen? (Faller elever tillbaka på grund av sin ålder? Behöver i så fall kunskapskraven brytas ned i de olika årskurserna?) Vad anser ni om bedömningen på individnivå? Kan ni se positiva/negativa utvecklingstendenser, någon specifik elev som sticker ut positivt/negativt, någon elev som har varit svår att bedöma? Osv Finns det elever som är gulmarkerade och ska ha åtgärdsprogram (Gula elever på grundsär och nationella betyder att de riskerar att inte nå målen och då ska rektor överväga om ÅP är aktuellt. För elever på träningsskolan och individuella är det inte lika tydligt uttryckt) 2. Finns det saker i analysen ovan som gör att planering som är gjord inför vårterminen 2017 av ämnes/ämnesområde, teman och elev-iup behöver justeras/förändras? (Innebär aktuella planeringar att eleverna får möjlighet att nå kunskapskraven inom de områden som de behöver för att höja sin måluppfyllelse? Är kopplingen mellan planeringar och elevers IUP synkroniserade?) Lägg upp en planering för ert arbete, både som kollegor och enskild lärare, på de saker som ni sett i analysen att ni behöver arbeta med när det gäller att utveckla/förbättra undervisningen för att eleverna ska få en möjlighet att öka sin måluppfyllelse. Underlagen utifrån analys ovan kommer att finnas med i samband med rektors samtal med lärare och vid verksamhetsbesök under vt Underlagen är också en del i de lärarkonferenser som genomförs Lärarna kommer att lämna in mitterminsbedömning och terminsbedömning under vt Rektor har sammanställer resultaten på både klass- och individnivå i de bedömningsmatriser som är framtagna för förtydliga och förenkla arbetet med att följa upp elevernas kunskapsutveckling och lärarnas undervisning. Utifrån underlagen kommer analysarbete utifrån samma grund som När arbetet inleddes och avslutades eller beräknas avslutas (se Brister där arbete genmfördes vid studiedag att genomföras. Ansvar: Rektor 61

62 kvarstår nedan) Uppföljning och utvärdering Beskriv hur ni följt upp och utvärderat för att försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: Vilka metoder som har använts för att följa upp och utvärdera åtgärderna Ansvarig funktion för uppföljning och utvärdering I december 2016 gjorde personalen en liten utvärdering gällande hur man upplevde arbetet med att lämna in mitterminsbedömningen. Ansvar: Rektor Rektor har regelbundet sedan Skolinspektionens beslut lämnades diskuterat bedömning och utveckling av undervisning med lärare i samband med verksamhetsbesök och vid olika möten. Ansvar: Rektor Resultat Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Resultat av en liten utvärdering i december 2016gällande arbetet med att lämna in mitterminsbedömningen. Resultatet pekade då på följande: - Positivt med ett gemensamt tänk på alla enheter. - Det är en hjälp för mig som pedagog att se att vi följer målen. - Bra att det införs för då tittar vi extra noggrant gemensamt hur varje elev når målen. - Bra att diskussioner kring betygsättning och bedömning skapas. - Bra, för man fick tänka till! - Det blir bättre när vi får in detta med bedömningstillfällen i årshjulet. - Vi behöver mer kunskap om bedömning. - Vi har olika syn på bedömning och tänker olika. Rektors bedömning är att det planerade systematiska uppföljningsarbetet med att följa upp elevernas kunskapsutveckling och lärarnas undervisning är igång på ett väl fungerande sätt utifrån den planering som gjordes inför läsåret 2016/2017. I och med det följer särskolan från och med nu samma riktlinjer för det systematiska uppföljningsarbete som gäller inom hela verksamhetsområde grundskolan i Lindesbergs kommun. är igång på ett väl fungerande sätt för Brister där arbete kvarstår Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: Vad åtgärderna hittills har resulterat i Det fortsatta arbetet När ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt 62

63 Hur ni kommer att följa upp och utvärdera att åtgärderna ger avsett resultat En utvärdering av genomfört arbete med kunskapsuppföljning och lärarnas undervisning läsåret 2016/2017 kommer att genomföras tillsammans med lärarna vid utvärderingsdag i maj Utvärderingen kommer att utgöra underlaget för särskolans kvalitetsrapport läsåret 2016/2017. Utifrån kvalitetsrapportens resultat upprättas en lokal verksamhetsplan inför läsåret 2017/2018 där vidare verksamhetsutveckling framgår. Ansvar: Rektor Eventuella övriga upplysningar 63

64 BUF2016/ Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn, Lindesbergs kommun Enhet: Brotorpssskolan 2 - GrSär 1. Påtalad brist inom området: Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling - föreläggande Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Huvudmannen ska redovisa åtgärder för var och en av bristerna per skolenhet respektive verksamhet. För varje påtalad brist anges följande: Vad som har gjorts för att avhjälpa bristen och hur det har gjorts Ansvarig/ansvariga (funktion) för att genomföra åtgärderna och övriga funktioner eller grupper som involveras i arbetet 64

65 När arbetet inleddes och avslutades eller beräknas avslutas (se Brister där arbete kvarstår nedan) Huvudmannen och rektorn ska säkerställa att uppgifter om kränkande behandling anmäls till rektor Vid arbetsplatsträff för hela särskolans personalgrupp gick rektor igenom gällande Plan mot diskriminerande och kränkande behandling 2016 med speciellt fokus på punkten Rutiner för handhavande av påtalad diskriminering/kränkning. Förslag gällande förtydligande av rutinerna togs in inför uppdatering av kommande plan gällande Ansvar: Rektor Vid arbetsplatsträff för hela särskolans personalgrupp gick rektor igenom de uppdaterade och förtydligade uppdaterade Rutiner för handhavande av påtalad diskriminering/kränkning utifrån förslag och synpunkter En extra diskussion gällande vad just kränkande behandling är för något (utifrån revidering av Plan mot diskriminerande och kränkande behandling ). Ansvar: rektor En fast diskussionspunkt i arbetslagens dagordning för veckomöten med rubriken Diskriminerande och kränkande behandling har införts fr.o.m. januari Syfte att varje vecka diskutera både i förebyggande och åtgärdande syfte sådant man ser i sin verksamhet så att ingen händelse som ska anmälas till rektor missas. Ansvar: Arbetslaget att genomföra samt rektor att genom mötesanteckningar följa upp att punkten följs informerades om, och diskuterades underlaget Plan mot diskriminerande och kränkande behandling 2017 inför beslut. I planen finns de uppdaterade riktlinjerna för Rutiner för handhavande av påtalad diskriminering/kränkning med. Planen finns att hämta på särskolans hemsida. Ansvar: Rektor ansvarar för att Plan mot diskriminerande och kränkande behandling 2017 implementeras hos all personal som arbetar inom särskolan i Lindesbergs kommun. Vid varje terminsstart repeteras Rutiner för handhavande av påtalad diskriminering/kränkning för personalen. Ansvar: rektor Uppföljning och utvärdering Beskriv hur ni följt upp och utvärderat för att försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: Vilka metoder som har använts för att följa upp och utvärdera åtgärderna Ansvarig funktion för uppföljning och utvärdering Rektor har genom samtal vid träffar med personalen följt upp de insatser som har genomförts. Rektor har uppfattat att de känner sig mer trygga med de rutiner som gäller vid anmälan av diskriminerande och kränkande behandling. En anmälan har också inkommit till rektor för utredning under januari

66 Resultat Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Rektors bedömning, utifrån genomförda åtgärder och den anmälan om diskriminerande/kränkande behandling som lämnats in, är att personalen nu har god kunskap om hur man gör för att uppgifter om anmälan av kränkande behandling lämnas till rektor. Brister där arbete kvarstår Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: Vad åtgärderna hittills har resulterat i Det fortsatta arbetet När ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt Hur ni kommer att följa upp och utvärdera att åtgärderna ger avsett resultat En utvärdering av genomfört arbete med diskriminerande och kränkande behandling läsåret 2016/2017 kommer att genomföras tillsammans med lärarna vid utvärderingsdag i maj Utvärderingen kommer att utgöra underlaget för särskolans kvalitetsrapport läsåret 2016/2017. Utifrån kvalitetsrapportens resultat upprättas en lokal verksamhetsplan inför läsåret 2017/2018 där vidare åtgärder inom området framgår. Ansvar: Rektor Eventuella övriga upplysningar 2. Påtalad brist inom området: Styrning och utveckling av verksamheten - anmärkning Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Huvudmannen ska redovisa åtgärder för var och en av bristerna per skolenhet respektive verksamhet. För varje påtalad brist anges följande: Vad som har gjorts för att avhjälpa bristen och hur det har gjorts Ansvarig/ansvariga (funktion) för att genomföra åtgärderna och övriga funktioner eller grupper som involveras i arbetet 66

67 Rektorn ska systematiskt följa upp skolenhetens kunskapsresultat Det planerade systematiska uppföljningsarbetet som påbörjats under hösttermin 2016, och som också beskrivs i Skolinspektionens beslut, är igång. Lärarna har lämnat in mitterminsbedömning och terminsbedömning under ht Rektor har sammanställt resultaten på både klass- och individnivå i de bedömningsmatriser som är framtagna för förtydliga och förenkla arbetet med att följa upp elevernas kunskapsutveckling och lärarnas undervisning. Ansvar: Rektor Vid studiedag arbetade lärarna under ledning av rektor och specialpedagog med att analysera resultaten av bedömningar höstteminen 2016 både ur klass- och individperspektiv. Analysuppgift nedan. Ansvar: Rektor Analysuppgift studiedag Titta igenom sammanställningarna av bedömning/betyg på både klass och individnivå. Analysera utifrån följande frågeställningar: Vad anser ni om den generella bedömningsnivån? (låg/hög/rätt, skillnad på yngre och äldre elever, finns det speciella ämnen/ämnesområden som sticker ut positivt/negativt osv? Hur kan man se den tänkta åldersrelaterade progressionen i förhållande till de givna kunskapskraven i bedömningen? (Faller elever tillbaka på grund av sin ålder? Behöver i så fall kunskapskraven brytas ned i de olika årskurserna?) Vad anser ni om bedömningen på individnivå? Kan ni se positiva/negativa utvecklingstendenser, någon specifik elev som sticker ut positivt/negativt, någon elev som har varit svår att bedöma? Osv Finns det elever som är gulmarkerade och ska ha åtgärdsprogram (Gula elever på grundsär och nationella betyder att de riskerar att inte nå målen och då ska rektor överväga om ÅP är aktuellt. För elever på träningsskolan och individuella är det inte lika tydligt uttryckt) 2. Finns det saker i analysen ovan som gör att planering som är gjord inför vårterminen 2017 av ämnes/ämnesområde, teman och elev-iup behöver justeras/förändras? (Innebär aktuella planeringar att eleverna får möjlighet att nå kunskapskraven inom de områden som de behöver för att höja sin måluppfyllelse? Är kopplingen mellan planeringar och elevers IUP synkroniserade?) Lägg upp en planering för ert arbete, både som kollegor och enskild lärare, på de saker som ni sett i analysen att ni behöver arbeta med när det gäller att utveckla/förbättra undervisningen för att eleverna ska få en möjlighet att öka sin måluppfyllelse. Underlagen utifrån analys ovan kommer att finnas med i samband med rektors samtal med lärare och vid verksamhetsbesök under vt Underlagen är också en del i de lärarkonferenser som genomförs Lärarna kommer att lämna in mitterminsbedömning och terminsbedömning under vt Rektor har sammanställer resultaten på både klass- och individnivå i de bedömningsmatriser som är framtagna för förtydliga och förenkla arbetet med att följa upp elevernas kunskapsutveckling och lärarnas undervisning. Utifrån underlagen kommer analysarbete utifrån samma grund som När arbetet inleddes och avslutades eller beräknas avslutas (se Brister där arbete genmfördes vid studiedag att genomföras. Ansvar: Rektor 67

68 kvarstår nedan) Uppföljning och utvärdering Beskriv hur ni följt upp och utvärderat för att försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: Vilka metoder som har använts för att följa upp och utvärdera åtgärderna Ansvarig funktion för uppföljning och utvärdering I december 2016 gjorde personalen en liten utvärdering gällande hur man upplevde arbetet med att lämna in mitterminsbedömningen. Ansvar: Rektor Rektor har regelbundet sedan Skolinspektionens beslut lämnades diskuterat bedömning och utveckling av undervisning med lärare i samband med verksamhetsbesök och vid olika möten. Ansvar: Rektor Resultat Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Resultat av en liten utvärdering i december 2016gällande arbetet med att lämna in mitterminsbedömningen. Resultatet pekade då på följande: - Positivt med ett gemensamt tänk på alla enheter. - Det är en hjälp för mig som pedagog att se att vi följer målen. - Bra att det införs för då tittar vi extra noggrant gemensamt hur varje elev når målen. - Bra att diskussioner kring betygsättning och bedömning skapas. - Bra, för man fick tänka till! - Det blir bättre när vi får in detta med bedömningstillfällen i årshjulet. - Vi behöver mer kunskap om bedömning. - Vi har olika syn på bedömning och tänker olika. Rektors bedömning är att det planerade systematiska uppföljningsarbetet med att följa upp elevernas kunskapsutveckling och lärarnas undervisning är igång på ett väl fungerande sätt utifrån den planering som gjordes inför läsåret 2016/2017. I och med det följer särskolan från och med nu samma riktlinjer för det systematiska uppföljningsarbete som gäller inom hela verksamhetsområde grundskolan i Lindesbergs kommun. är igång på ett väl fungerande sätt för Brister där arbete kvarstår Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: Vad åtgärderna hittills har resulterat i Det fortsatta arbetet När ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt 68

69 Hur ni kommer att följa upp och utvärdera att åtgärderna ger avsett resultat En utvärdering av genomfört arbete med kunskapsuppföljning och lärarnas undervisning läsåret 2016/2017 kommer att genomföras tillsammans med lärarna vid utvärderingsdag i maj Utvärderingen kommer att utgöra underlaget för särskolans kvalitetsrapport läsåret 2016/2017. Utifrån kvalitetsrapportens resultat upprättas en lokal verksamhetsplan inför läsåret 2017/2018 där vidare verksamhetsutveckling framgår. Ansvar: Rektor Eventuella övriga upplysningar 69

70 BUF2016/ Formulär för redovisning Dnr :4269 Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av påtalade bri ster i r egelbunden tillsyn, Lindesbergs kommun Enhet: Huvudmannen - Fritidshemmet Påtalad brist inom området : Utveckling av utbildningen - föreläggande Grundskolans analysgrupp, beståendeav Verksamhetschef, Verksamhetsutvecklare och förvaltningens Utvecklingsstrateg, genomför varje år en insamling av förskoleklassens och grundskolans resultat. Dessaresultat sammanställs, analyseras, områden i behov av utveckling identifieras och åtgärder planeras. Detta arbete kommuniceras sedan med Barn- och Utbildningsnämnden och med respektive rektor. Åtgärder: - - Fr.o.m. vt 2017 kommer även kommunens fritidshem att ingå analy sgruppens ordinarie arbete. Det innebär att resultaten från fritidshe mmen samlas in och kommuniceras med berörda rektorer samt med nämnden. Ansvarig för att så sker är verksamhetschef för grundskolan Redan inför uppföljning av ht 2016:sresultat gjordes in självskattning av all personal på kommunens fritidshem, enskilt och sedan per arbetslag. Resultaten har av rektor presenterats för verksamhetens analysgrupp som sammanställt resultat och analyserat dem. Resultatet av dem kommer att presenteras för Barn- och Utbildningsnämnden samt ko mmuniceras med resp rektor. - Nätverket för kommunens fritidshem kommer att anordna en gemensam studiedag med inriktning på Läroplanens n ya kapitel om Fritid shem. Vid dett a tillfälle ska samtliga rektorer med ansvar för fritidshem delta. A nsvarig är Rektor med ansvar för Nätverket! Studiedagen ska genomför as vt Uppföljning av studiedagen görs av Nätverkets styrgrupp och utifrån detta sker fortsatt planering med fokus på samverkan med skolan. Ansvarig är Rektor med nätverksansvar. - Underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete för fritid shemmen och den rapport som skrivs efter varje läsår ska tas fram. Ansva rig är Rektor med nätverksansvar. 70

71 BUF2016/ Formulär för redovisning Dnr :4269 Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av påtalade bri ster i r egelbunden tillsyn, Lindesbergs kommun Enhet: Rockhammars skola Påtalad brist inom området : Förutsättningar för lärande och trygghet föreläggande Ett kommunövergripande arbete har påbörjats, med all personal i nom grun dskolans Elevhälsa, d är temat är Elevhälsans förebyggande och främjande arbete. Utifrån dessaträffar kommer Elevhälsoteamen i den södra kommund elen, där Rockhammars skola ingår, att träffas för att diskutera och planera den lokala Elevhälsans arbete ur ett främjande och förebyggande perspektiv. Rektor är ansvarig för att tid avsätts på de lokala Elevhälsoteamsträffarna för diskussion och planering. Involverade i arbetet är samtliga av Rockhammars Elevhäl soteam s medlemmar, dvs rektor, specialpedagog, kurator, psykolog och skolsköterska samt lärare på enheten. Arbetet påbörjades kommunövergripande i februari 2016och på l okal enhetsnivå i jan 2017.Arbetet fortsätter kommunövergripande den 28 februari och på enhetsnivå den 5 april. Uppföljning kommer att ske vid vårterminens avslut. Utvärdering sker genom diskussion i Elevhälsoteamet om varje professions uppfattning och in sats, med påföljande planering av utvecklande åtgärder. Ansvarig: Rektor Detta är ett fortsatt utvecklingsarbete som aldrig kommer att avslutas. 71

72 BUF2016/ Formulär för redovisning Dnr :4269 Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av påtalade bri ster i r egelbunden tillsyn, Lindesbergs kommun Enhet: Huvudmannen - Gymnasiesärskolan Påtalad brist inom området : Utveckling av utbildningen - anmärkning Grundskolans analysgrupp, beståendeav Verksamhetschef, Verksamhetsutvecklare och förvaltningens Utvecklingsstrateg, genomför varje år en insamling av förskoleklassens och grundskolans resultat. Dessaresultat sammanställs, analyseras, områden i behov av utveckling identifieras och åtgärder planeras. Detta arbete kommuniceras sedan med Barn- och Utbildningsnämnden och med respektive rektor. Åtgärder: - Fr.o.m. vt 2017 kommer även gymnasiesärskolan att ingå i detta arbete. Det innebär att resultaten från gymnasiesärskolan samlas in och ko mmuniceras med berörda rektorer samt med nämnden. Redan till uppföljningen av höstterminens resultat deltog gymnasi esärskolan. Denna del av processenblir fortsättningsv is en del av analysgruppens ordinarie arbete. Ansvarig : V erksamhetschef för grundskolan - En rutin för en systematisk uppföljning av gymnasiesärskolans resultat ska vara framtagen senast maj Ansvarig : Rektor för särskolan - Ett underlag för att systematiskt följa upp gymnasiesärskolans resultat och behov tas fram av Utvecklingsstrateg och Rektor för särskola Ansvarig: Rektor för gymnasiesärskolan 72

73 BUN 2017/

74 74

75 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Malin Sjöberg Tfn: Dnr. 2017/39-2 Kommunstyrelsen Resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet 2016 Förslag till beslut Resultatet i Kommunens Kvalitet i Korthet överlämnas till samtliga nämnder och kommunstyrelsens utskott för att nämnden/utskottet kan prioritera vilka områden som verksamheterna ska analysera vidare för att sätta in åtgärder för att förbättra resultatet. Bakgrund För sjunde året i rad deltog Lindesbergs kommun i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) jämförelseprojekt Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Det var totalt 251 kommuner som medverkade i arbetet år 2016 och jämförelsen omfattar cirka 40 mått ur ett medborgarperspektiv indelat i områdena: Din kommuns tillgänglighet (mått 1-8) Trygghetsaspekter i din kommun (mått 9-11) Din delaktighet och kommunens information (mått 12-15) Din kommuns effektivitet (mått 16-30) Din kommun som samhällsbyggare (mått 31-39) Syftet med KKiK är bland annat att kommuner ska använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen samt i dialogen med invånarna. I tabellen nedan redovisas resultaten i årets mätning. Färgmarkeringen visar hur Lindesbergs kommun ligger till i förhållande till övriga kommuner som deltar i KKiK: = Bra resultat för Lindesbergs kommun (resultat inom den högsta kvartilen, 25 procent bästa). = Medelresultat för Lindesbergs kommun (resultatet inom de två kvartilerna på var sida om genomsnittet). = Förbättringsområde för Lindesbergs kommun (resultatet ligger inom den lägsta kvartilen, 25 procent sämsta). Trendpilen visar resultatet jämfört med Lindesbergs kommuns resultat vid mätningen år 2015: om utvecklingen är positiv, oförändrad, eller negativ. Mellan år 2015 och år 2016 är antalet gröna mått desamma, medan antalet gula mått minskat från 20 till 17 och antalet röda mått ökat från 9 till 15. Att det totala antalet mått skiljer sig beror främst på att det inte gjordes någon medborgarundersökning år Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

76 Olika typer av mått Inom KKiK finns tre olika typer av mått som kan användas på olika sätt i styrningen och alla passar inte att använda som indikatorer till mål. I måloch resultatstyrningen bör man först och främst använda mått som kommunen själv kan påverka med olika insatser (aktiviteter). I styrningen bör man använda resultatmått som ger en kvalitetsbild av vad verksamheterna kan leverera för tjänster till medborgarna. Informationsmått påverkas av många andra faktorer som ägs av andra aktörer än kommunen. De är därför inte alltid lämpliga som mått att använda i styrningen eftersom kommunen inte kan påverka resultatet i någon större omfattning, utan kan mer användas som kompletterande information. Resursmått som visar på kostnader bör inte heller användas som styrmått i sig, utan bör alltid kompletteras med ett resultatmått. Detta på grund av att det inte finns något direkt samband mellan insatta resurser och kvalitet i verksamheten. Genom att redovisa ett resultatmått tillsammans med ett resursmått kan medborgarna se vad de får för sina pengar. I vissa fall finns kompletterande mått att använda i en vidare analys, vilket framgår i kommentarerna nedan. Vad får jag för svar på en enkel fråga? 1. Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? (%) 100 Resultatmått. En tydlig uppåtgående trend sedan år 2012 som gör att kommunen nu ligger i topp förhållande till övriga kommuner, men också i förhållande till kommunfullmäktiges målvärde. Resultatet tyder på att kommunen har en bra rutin för hantering av e-post som följs och fungerar. 2. Hur många av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? (%) 44 Resultatmått. Resultatet är ungefär detsamma som föregående år. Resultatet är långt från kommunfullmäktiges målvärde. Det största förbättringsområdet är fortfarande att vi inte är tillgängliga på telefon. Svarstid till växeln får ett mycket bra resultat, men därefter tappas samtal för att handläggare har telefontider eller inte är på plats. I en fördjupad analys kan man se hur det ser ut på verksamhetsnivå för att kunna förbättra resultatet. 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? (%) 74 Resultatmått. Måttet har gjorts om och går inte att jämföra med tidigare år. Mått 1-3 finns i en särskild rapport och det går att fördjupa sig i resultatet i ett vidare kvalitetsarbete. 76

77 3 Hur länge är det öppet? 65 Resultatmått. Har gått från grönt till gult, vilket innebär att de övriga kommunerna har fått mer generösa öppettider, medan Lindesberg inte har någon skillnad i öppettider under de fyra senaste åren. Det är ett mått man i första hand ska jämföra med sig själv, eftersom alla kommuner inte har egen simhall till exempel. Simhallens öppettider "räddar upp" måttet och är mycket bra i förhållande till övriga kommuner. Bibliotekets öppettider ligger på gul nivå, medan återvinningscentralen ligger nära röd nivå. 5. Hur många av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten får plats på önskat placeringsdatum? (%) 92 Resultatmått. Bra resultat i förhållande till övriga kommuner. Kommunens resultat har varit stabilt under de senaste fyra åren, medan övriga kommuners resultat visar på en nedåtgående trend sedan år Detta resultat ska ses tillsammans med resultatet i mått Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? (antal dagar) 37 Resultatmått. Ett bra resultat i mått 5 ger oftast ett bra resultat på mått 6, vilket i likhet med föregående år inte är fallet för oss. Det är många som får en förskoleplats på önskat datum, men de som inte får det får vänta relativt länge på en plats. Här ligger vi snarare åt det röda hållet än det gröna. Andelen ytterfall, de som får vänta i mer än 30 dagar är mycket högt, 69 %, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Detta är något att titta på i en vidare analys. 7. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? (antal dagar) 145 Resultatmått. En nedåtgående trend under de fyra senaste åren, då väntetiden gått från 31 till 145 dagar. Samtliga kommuner har en nedåtgående trend, vilket tyder på ett ökat tryck på platserna på äldreboenden, men vår väntetid har försämrats betydligt mycket mer än snittet. Finns även kompletterande mått som beskriver ytterfall, dvs de som fått vänta mer än 90 dagar, där vi ligger på rött. 8. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? (antal dagar) 15 Resultatmått. Från att ha varit på grönt i två år i rad ligger vi nu på gult nära medelvärdet. Ytterfallen, dvs de som fått vänta i mer än 14 dagar, är relativt hög. 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningscentralen öppet utöver tiden 8-17 på vardagar? (antal timmar) Hur länge måste jag vänta? Hur trygga känner sig medborgarna? 9. Hur trygga och säkra känner sig medborgarna i kommunen? (index 1-100) 50 Resultatmått och del av medborgarundersökningen. Värdet visar på en nedåtgående trend, vilket det även gör nationellt. Dock har kommunens resultat år 2016 förbättrats i förhållande till de kommuner som genomfört undersökningen vilket gör att vi går från rött till gult. Skillnaden mellan kvinnor och män syns tydligt, kvinnor känner sig mer otrygga än män. De i åldrarna år, samt 75 år eller äldre känner sig otryggast. Hur många besöker mig i mitt hem? 10. Hur många olika personer besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? (antal personer) 14 Resultatmått. Samma resultat som de två senaste åren och bättre än medel. Även ytterfall finns redovisade i ett kompletterande mått, de som har haft fler än 20 personer under en 14-dagarsperiod. Kommunens resultat är där 8 % jämfört med medel på 16 %. 77

78 4 Hur stora är barngrupperna? 11. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (antal barn) 5 Resursmått. Bättre resultat än förra året, både i förhållande till kommunens eget resultat och i förhållande till andra kommuner. Resultatet har gått från gult till grönt. Säger inget om kvaliteten i förskolan. Vilken information hittar jag på kommunens webbplats? 60 Resultatmått. Efter att ha haft samma resultat i två år är årets resultat betydligt sämre. Det kan delvis bero på att undersökningsmetoden förändrats jämfört med tidigare år. Resultatet presenteras i skriften Information till alla, där man kan se resultat på verksamhetsnivå. Bra för samtliga verksamheter att utgå från skriften i ett förbättringsarbete. Flera områden får mycket bra resultat, medan andra är utvecklingsområden. Det pågår ett projekt om att bygga om webbplatsen som planeras vara färdigt år Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (% av maxvärde) 67 Resultatmått. Visar en bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. Samma resultat som föregående år, vilket är bra i förhållande till andra kommuner. 15. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? (index 1-100) 34 Resultatmått. Är en del i medborgarundersökningen som genomfördes hösten Resultatet är i stort sett detsamma som resultatet vid förra undersökningen år I jämförelse med samtliga övriga kommuner som deltagit i undersökningen, samt deltagande kommuner i samma storlek ligger Lindesberg lägre på samtliga områden. Genomsnittet för samtliga kommuner är 40. Intressant att se resultatet i förhållande till mått 14 som visar att möjligheter och kanaler för insyn och inflytande finns, men att det inte upplevs som det enligt medborgarundersökningens resultat. 13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (% av maxvärde) Hur lätt är det att komma till tals? Vad får jag som barn för resultat i skolan för skattemedlen och hur nöjd är jag? 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? (kr per barn och år) 17 A. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen? (%) 17 B. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (%) Resursmått som visar kostnader och inte säger något om kvaliteten i förskolan. Kostnaderna är fortsatt högre i jämförelse med andra kommuner, men trenden med ökade kostnader är densamma. För ytterligare analys bör det kompletteras med något resultatmått att ställa kostnaden i relation till. 69,9 Resultatmått. Nytt mått, tidigare redovisades resultat i de nationella proven, nu baseras resultatet på andel elever som fått godkänt i alla ämnen i årskurs 6. Medelvärdet är 78. I de kompletterande måtten finns uppgifter om elever som fått godkänt i svenska, engelska och matematik, där kommunen ligger något lägre än medel, men andel godkända i svenska visar på en uppåtgående trend. 70 Resultatmått. Måttet är en sammanslagning av resultatet i svenska och matematik. I de kompletterande måtten finns redovisning per ämne. Resultatet har förbättras från 65 % till 70 % och ligger nära medel på 73 %. Det är resultatet i svenska som har förbättrats, medan resultatet för matematik ligger kvar på samma nivå som förra året. 78

79 5 18. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet (%) 75 Resultatmått. Ett fortsatt stort förbättringsområde med en nedgång under de fem senaste åren. Riket visar också på en viss nedgång under samma period, förutom en uppgång mellan år 2015 och 2016, men ligger på en betydligt högre nivå än kommunen. 19. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 (% positiva svar) 77 Resultatmått. En tidigare negativ trend under de tre senaste åren är bruten och nu är kommunens resultat högre än rikets som ligger på 75. Kompletterande mått är resultat från motsvarande undersökning i årskurs 5, där vi också förbättrat resultatet både i förhållande till andra och till oss själva och ligger nu på 92 % jämfört med rikets 87 %. 20. Kostnad per betygspoäng (kr per elev) 411 Resultatmått som visar på effektiviteten i skolan, hur kostnaden står i relation till betygen. Kostnaden visas exklusive lokalkostnader. Resultatet visar att kostnaderna ökat samtidigt som betygen sjunkit. Finns kompletterande mått: Kostnad i förhållande till andel elever i åk 9 som uppnått målen, där vi ligger på rött. Bör analyseras tillsammans med resultatmått Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen (%) 63,8 Resultatmått. Går endast att jämföra med år 2015, då måttet gjorts om. En försämring jämfört med föregående år, både i förhållande till kommunens egna resultat och i förhållande till rikets medelvärde. 22. Kostnad per elev i ett gymnasieprogram (kr per elev) Resursmått som mäter kostnaden per elev i ett gymnasieprogram, vilket är ett nytt mått som inte säger något om kvaliteten på utbildningen. Kostnaden beror mycket på vilka gymnasieprogram en skola har, där praktiska program är dyrare än teoretiska program. Vad får jag som äldre för service på särskilt boende för skattemedlen och hur nöjd är jag? 23. Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? (andel av maxpoäng) Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? (kronor per år och plats) Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende (% positiva svar) 80 Resultatmått. Resultat av 15 olika indikatorer kopplade till kvaliteten inom särskilt boende. Kommunen har brutit en nedåtgående trend, men ligger fortfarande på rött i förhållande till andra kommuner. Bra som utgångspunkt i nämndens diskussioner om vilken nivå man vill ha på särskilda boenden, men ska också ses i relation till nöjdhet och kostnader. Resultat finns på enhetsnivå. Resursmått som inte säger något om kvaliteten inom särskilt boende. Kommunen har en lägre kostnad jämfört med rikets snitt. Resultatmått. Något bättre resultat jämfört med föregående år som gör att vi går från ett rött resultat till ett gult. I en djupare analys kan man se vilka frågor som avviker från tidigare år. I ett vidare arbete bör mått ses tillsammans för att kombinera kvalitetsaspekter med resurser och nöjdhet. Vad får jag som äldre för service inom hemtjänsten för skattemedlen och hur nöjd är jag? 26. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? (andel av maxpoäng) 64% Resultatmått. Resultat av 17 indikatorer. Den nationella trenden är att omsorgs- och serviceutbudet har minskat under de senaste tre åren, medan den legat på samma nivå i Lindesbergs kommun. Bra som utgångspunkt i nämndens diskussioner om vilken servicenivå man vill ha på hemtjänsten, men 79

80 ska också ses i relation till nöjdhet och kostnader. 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? (kronor per år och brukare) Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst (% positiva svar) 89 6 Resursmått som inte säger något om kvaliteten på hemtjänsten. Kommunens kostnader har ökat, både i förhållande till föregående år och i förhållande till övriga kommuner och ligger högre än medel. Resultatmått. Resultatet visar på en nedåtgående trend under de tre senaste åren och ligger nu under medelvärdet. I ett vidare arbete bör mått ses tillsammans för att kombinera kvalitetsaspekter med resurser och nöjdhet. SKL har även en handledning om koll på hemtjänsten som kan användas i en vidare analys. Vad får jag som bor på LSS grupp- och serviceboende för service? 29. Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? (% av maxpoäng) 88 Resultatmått som förbättrats jämfört med föregående år, både i förhållande till kommunens resultat och i förhållande till övriga kommuner och går från gult till grönt. Resultat av 10 olika indikatorer kopplade till kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende. Bra som utgångspunkt i nämndens diskussioner om vilken nivå man vill ha på dessa boenden. I de kompletterande måtten finns bland annat utredningstid i dagar för LSS-insatser, där kommunens resultat är något över medelvärdet. Hur effektivt är socialtjänstens ungdomsarbete? 30. Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning (%) 86 Resultatmått. Har försämrats jämfört med föregående års toppnivå, och gått från grönt till gult, men ligger ändå bättre än medelvärdet. Avser ungdomar år. För barn 0-12 ligger vi nära medel på 75 %. Både resultatet för vuxna med försörjningsstöd, samt vuxna missbrukare som ej återaktualiserats inom ett år har förbättrats jämfört med föregående år och har gått från rött till gult. Hur ser det ut med arbetstillfällen och företagande? 31. Andelen förvärvsarbetare i kommunen (%) 76,9 Informationsmått. Vi ligger under medelvärdet i riket som är 79 %, men det är en viss förbättring jämfört med föregående år. 7,2 Resultatmått. Förbättringsområde som i likhet med rikssnittet visar på en försämring jämfört med tidigare år. 33. Hur många nya företag har startats per invånare i kommunen? 3 Informationsmått. Resultatet har försämrats jämfört med föregående år och det är fortfarande en bit kvar till kommunfullmäktiges målvärde på 5. Resultatet i Svenskt Näringslivs rakning finns som kompletterande mått, där placeringen förbättrats från plats 260 till plats 225 av Sveriges 290 kommuner. 34. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om kommunens service för företagen? (index 1-100) 73 Resultatmått. Resultatet har en tydlig uppåtgående trend och har gått från 58 år 2014 till 73 år 2016, från rött till grönt. Om man även räknar in privatpersoner blir resultatet 68. Högst resultat får brandskydd på 82 och lägst får bygglov på Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? (%) Hur är hälsan bland de arbetsföra? 35. Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? (utbetalda dagar per person och år) 12,6 Informationsmått. Nedåtgående trend under de fem senaste åren, både i kommunen och nationellt, där kommunens snitt är sämre än rikets. 80

81 7 Hur är kommunens miljöarbete? 37. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? (%) 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? (%) 18,5 Resultatmått. Ungefär samma resultat som föregående år. Som kompletterande mått finns andel kommunbilar geografiskt i kommunen, där vi ligger nära medelvärdet. 31 Resursmått som visar en uppåtgående trend sedan 2009, både i riket och i kommunen. Dock är andelen i kommunen densamma som föregående år. Resultatet ligger nära grönt och över medel som är 26 %. Hur är kommunen som en plats att bo och leva på? 39. Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? (index 1100) 52 Resultatmått. Är en del i medborgarundersökningen som genomfördes hösten Visar på ungefär samma resultat som föregående mätning. De områden som medborgarna har bedömt att de är mest nöjda med (med ett värde över 55) är utbildningsmöjligheter, fritidsmöjligheter och kommersiellt utbud. De områden som medborgarna är minst nöjda med är bostäder, trygghet och arbetsmöjligheter. Rekommendation, om man kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen har ökat från 52 år 2014 till 55 år procent av medborgarna kan starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen, medan 27 procent vill avråda från det. Resultat kopplat till kommunfullmäktiges indikatorer Åtta av måtten i KKiK används som indikatorer på kommunfullmäktigenivå och finns med i utvecklingsstrategin Här redovisas måtten och vilket resultat som uppnåtts i förhållande till målvärdet som angivits i indikatorn. Detta gör att det kan vara en annorlunda färgmarkering jämfört med resultattabellen, där färgmarkeringen beror på resultatet i förhållande till andra kommuners resultat. Indikatorer Kommentar Utfall Målvärde År 2014 ska 90 procent av medborgarna som tar kontakt få svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar. Resultatet visar på en tydlig uppåtgående trend sedan år 2012 som gör att kommunen nu ligger i topp förhållande till övriga kommuner, men också i förhållande till kommunfullmäktiges målvärde. Resultatet visar på att kommunen har en bra rutin för hantering av e-post som följs och fungerar. 100 % 90 % År 2014 ska 90 procent av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon uppleva ett gott bemötande. Måttet har gjorts om och går inte att jämföra med tidigare år. Dels har ytterligare en gradering införts och dels används en annan uträkningsmetod jämfört med tidigare. Rikets snitt är 78 procent. Högsta resultat i riket är 90 procent. Med tidigare mätmetod nåddes målvärdet förra året. 74 % 90 % År 2014 ska andelen lyckade kontakter med kommunen via telefon få direkt svar på en enkel fråga vara 75 procent. Resultatet är ungefär detsamma som föregående år, men är långt ifrån kommunfullmäktiges målvärde. Det största förbättringsområdet är fortfarande att vi inte är tillgängliga på telefon. Svarstid till växeln får ett 44 % 75 % 81

82 8 Indikatorer Kommentar Utfall Målvärde mycket bra resultat, men därefter tappas samtal för att handläggare har telefontider eller inte är på plats. Snittet för riket är 52 procent. År 2016 ska antalet nystartade företag årligen uppgå till 5,0 per 1000 invånare. Resultatet har försämrats jämfört med föregående år och det är fortfarande en bit kvar till kommunfullmäktiges målvärde på Att Lindesbergs kommun förbättrar sitt resultat, totala Nöjd-Kund-Index (NKI), i SKL-undersökningen Insikt med fem enheter per år fram till och med år Resultatet för löpande insikt år 2015 ger ett resultat på 68 för både privatpersoner och företag. Om man bara räknar företaget blir resultatet 73. Det är områdena brandtillsyn, serveringstillstånd, miljö- och hälsoskydd, samt livsmedelskontroll som får de högsta resultaten. Största förbättringsområdet är bygglov I kommunalvalet 2014 ska andelen röstberättigade som röstat ha ökat till 86 procent jämförelse med valet Inget val genomfördes år procent av kommunens inköpta livsmedel ska vara ekologiskt år Resultatet visar en uppåtgående trend sedan 2009, både i riket och i kommunen. 31 % 25 % Andelen miljöbilar, enligt nationell miljöbilsdefinition, i kommunens organisation ska vara 100 procent år Inrapporteringen är inte korrekt, då leasingbilar är undantagna. Preliminära uppgifter visar att resultatet är ungefär detsamma som föregående år och det är långt kvar till måluppfyllelsen % Slutsatser och vidare arbete Som framgår i dokumentet Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen är en utgångspunkt för styrningen i Lindesbergs kommun att lära oss av det som redan har hänt. Genom en tydlig uppföljning utifrån målen för verksamheten, som även kompletteras med fördjupad analys, kan vi ta fram planer och aktiviteter för fortsatt utveckling. Resultat i uppföljningen utgör på detta sätt en grund för planeringen och leder till ständiga förbättringar för de vi är till för. Resultatet i KKiK ger en övergripande bild av hur kommunens resultat inom olika verksamheter ligger till i förhållande till andra kommuner i landet. Vi kan inte börja jobba för att förbättra samtliga mått samtidigt, utan en prioritering behöver göras. Nämnderna och utskotten kan ta till sig resultatet och arbeta vidare med det på olika sätt. Det finns möjlighet att använda sig av flera av måtten som indikatorer kopplat till nämndmålen. Nämnden eller utskottet kan identifiera något mått med sämre resultat som anses vara viktigt att prioritera framöver och arbeta in det i kommande års målarbete. För att göra analys av sitt resultat och ta fram planer och aktiviteter för fortsatt utveckling, underlättar det att kunna ta del av andra kommuners förbättringsåtgärder som lett till en positiv utveckling. Åtta av måtten i KKiK används som indikatorer på kommunfullmäktigenivå i utvecklingsstrategin och även några nämndmål har KKiK-mått som indikatorer. Det gör att det är lätt att jämföra 82

83 kommunens resultat med andra och ta del av goda exempel från andra kommuner som har fått bra resultat. SKL har gjort sammanställningen Framgångsfaktorer och tankar vid en analys som kan användas i en vidare analys. För att fördjupa sig ytterligare finns skriften Hur gör vi det bättre? på SKL:s webbplats 9 KKiK har medborgarfokus och är till för att kommunens invånare ska kunna se vilken kvalitet kommunen har inom olika verksamhetsområden. Resultatet för KKiK läggs ut på kommunens webbplats under februari så att invånarna lätt ska kunna se kommunens resultat i förhållande till andra kommuner. Nämnderna, utskotten och kommunfullmäktiges målområdesberedningar kan också använda resultatet i sin dialog med medborgarna. Resultatet i KKiK kommer även att presenteras i sin helhet i kommunens årsredovisning. Christer Lenke Kommunchef Malin Sjöberg Kommunstrateg Bilaga: Rapport: Resultat i servicemätning via telefon och e-post 2016 Rapport: Resultat i medborgarundersökningen

84 RAPPORT Kommunledningskontoret Malin Sjöberg Tfn: Dnr. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Resultat i medborgarundersökningen 2016 Bakgrund Lindesbergs kommun deltog år 2016 i likhet med åren 2011, 2012 och 2014 i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning. Undersökningen genomfördes under perioden september till november Ett urval på personer i åldrarna år tillfrågades och av dessa besvarade 40 procent enkäten. Under år 2016 har 136 kommuner genomfört undersökningen. Medborgarundersökningen är en attitydundersökning. Resultaten i medborgarundersökningen analyseras med SCB:s analysmodell NöjdKund-Index (NKI). Analysmodellen syftar till att visa vad som bör prioriteras för att öka nöjdheten bland kommunens medborgare. Undersökningen består av tre delar: Medborgarnas syn på kommunen som en plats att bo och leva på (del A). Medborgarnas syn på kommunens verksamheter (del B). Medborgarnas syn på inflytande i kommunen (del C). Frågorna besvaras på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Resultatet redovisas som betygsindex som kan variera mellan Betygsindex under 40 klassas som inte godkänt, gränsen för nöjd går vid 55 och 75 eller högre tolkas som mycket nöjd. Bifogat är också de öppna svar som lämnades vid besvarandet av enkäten. Svaren är sammanställda utifrån olika kategorier och områden. Resultat del A Medborgarna om att bo och leva i kommunen Den totala nöjdheten för delen om kommunen som en plats att bo och leva på kallas för NRI, Nöjd-region-index. Resultatet för NRI är 52 och når alltså inte gränsen för nöjd som går vid 55. De områden som medborgarna har bedömt att de är mest nöjda med (med ett värde över 55) är utbildningsmöjligheter, fritidsmöjligheter och kommersiellt utbud. De områden som medborgarna är minst nöjda med är bostäder, trygghet och arbetsmöjligheter. Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

85 NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Bostäder Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Trygghet Lindesbergs kommun Betygsindex Rekommendation, om man kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen har ökat från 52 år 2014 till 55 år procent av medborgarna kan starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen, medan 27 procent vill avråda från det. Skillnaden mellan kvinnor och män syns tydligast när det gäller trygghet, där kvinnor känner sig mer otrygga än män. De i åldrarna år, samt 75 år eller äldre känner sig otryggast. Även helhetsbedömningen av att bo och leva i kommunen, samt rekommendation skiljer sig mellan män och kvinnor, där kvinnor gör en högre bedömning än män. Åldersmässigt tenderar man att bli mer nöjd ju äldre man är, med undantag för åldrarna år som är mer nöjd än de i åldrarna år. Man är också mer nöjd i centralorten än i andra tätorter eller utanför tätort i kommunen. Man är minst nöjd utanför tätort, vilket också märks i de öppna svaren. Båstads Ale kommun kommun Resultatet år 2016 är i stort sett detsamma som resultatet vid förra undersökningen år Det som skiljer mest är att arbetsmöjligheter får ett högre index och trygghet får ett lägre index i 2016 års mätning. I jämförelse med övriga kommuner som deltagit i undersökningen ligger Lindesberg lägre totalt. Genomsnittet för samtliga kommuner är 60. I Lindesberg har man givit lägre poäng på samtliga områden både i jämförelse med samtliga kommuner som deltog i undersökningen, samt i jämförelse med deltagande kommuner i samma storleksklass förutom när det gäller utbildningsmöjligheter, där resultatet är något högre. 85

86 3 Resultat del B Medborgarnas syn på kommunens verksamheter Den totala nöjdheten för delen om kommunens verksamheter kallas för NMI, Nöjd-medborgar-index. Resultatet för NMI är 50 och når inte heller gränsen för nöjd som går vid 55. De områden som medborgarna har bedömt som de är mest nöjda med (med ett värde över 55) är i fallande ordning vatten och avlopp, räddningstjänsten, förskolan, renhållning och sophämtning, gymnasieskolan, idrotts- och motionsanläggningar och kultur. De områden som medborgarna är minst nöjda med är stöd för utsatta personer, gator och vägar, äldreomsorgen, samt gång- och cykelvägar. NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrotts- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp Lindesbergs kommun Betygsindex Skillnaden mellan män och kvinnor syns tydligast när det gäller attityden till grundskola, äldreomsorg, kultur, förskolan och helheten, där kvinnor har en mer positiv attityd än män, Åldersmässigt är de mellan år och 4554 år mest missnöjda, medan de mellan år och 75 år och äldre år är mest nöjda. Man är mer nöjd i centralorten än i andra tätorter eller utanför tätort i kommunen. Man är minst nöjd utanför tätort, vilket också märks i de öppna svaren. Resultatet år 2016 är i stort sett detsamma som resultatet vid förra undersökningen år Resultatet för förskolan, grundskolan och räddningstjänsten har förbättrats något medan resultatet för stöd för utsatta personer försämrats något. I jämförelse med samtliga övriga kommuner som deltagit i undersökningen, samt deltagande kommuner i samma storlek ligger Lindesberg lägre totalt. Genomsnittet för samtliga kommuner är 54. I Lindesberg har man givit lägre poäng på samtliga områden, förutom för förskolan, gymnasieskolan, räddningstjänsten, samt vatten och avlopp, där resultatet är på ungefär samma nivå. Båstads Ale kommun kommun 86

87 4 Resultat del C - Medborgarnas syn på inflytande i kommunen Den totala nöjdheten för delen om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter kallas för NII, Nöjd-inflytande-index. Det totala resultatet för del C är 34, vilket klassas som inte godkänt NII Kontakt Information Påverkan Förtroende 0 10 Lindesbergs kommun Betygsindex Det finns inga större skillnader mellan män och kvinnors attityder. Åldersmässigt är de mellan år och år mest missnöjda, medan de mellan år är mest nöjda med insyn och inflytande. Det är ingen större skillnad mellan nöjdheten i centralorten och annan tätort, men en klar skillnad för de som bor utanför tätorten där man är mer missnöjd. Resultatet år 2016 är i stort sett detsamma som resultatet vid förra undersökningen år I jämförelse med samtliga övriga kommuner som deltagit i undersökningen, samt deltagande kommuner i samma storlek ligger Lindesberg lägre på samtliga områden. Genomsnittet för samtliga kommuner är 40. Båstads Ale kommun kommun Slutsatser och vidare arbete Det är viktigt att komma ihåg att medborgarundersökningen är en attitydundersökning och inte en brukarundersökning. Undersökningen är tänkt att vara ett av flera verktyg för att få en bild av hur kommunens medborgare ser på sin kommun. Det är därför viktigt att inhämta kunskap från andra håll om de områden som undersökningen tar upp. Att kommunen får låga resultat inom ett område i medborgarundersökningen behöver inte betyda att verksamheten är dålig, utan att medborgarna tror att den är dålig. 87

88 5 För att komma vidare i analysen kan man till exempel jämföra resultatet i medborgarundersökningen med brukarundersökningar inom olika områden. Om en brukarundersökning inom ett visst område visar på mycket gott resultat, medan attityden i medborgarundersökningen visar på ett lågt resultat skulle man kunna dra slutsatsen att det är en bra verksamhet utifrån brukarens perspektiv, men att det inte verkar nå ut till medborgarna i stort. Man kan i en sådan analys även koppla på ekonomiskt resultat och verksamhetsresultat för att få en så komplett bild som möjligt av en verksamhet. Om det visar sig att verksamheten både är kostnadseffektiv och har hög kvalitet, men visar på låga värden i medborgarundersökningen skulle man kunna rikta in sig på att på olika sätt sprida denna kunskap. I vissa fall kan man tydligt se att människors attityder beror på hur mediabilden sett ut inom ett område den aktuella perioden och vad som är aktuellt för tillfället. Att höja en faktors betygsindex och därmed medborgarnas attityd om olika områden behöver inte nödvändigtvis vara kopplat till att en faktor eller ett verksamhetsområde förbättras. Det kan också vara så att medborgarna har en bristfällig kunskap om hur en viss faktor/verksamhet fungerar och behöver mer information om den verksamheten. Genom den informationen kan verksamhetens betygsindex öka, trots att det inte gjorts några förändringar i verksamheten i fråga. Inom de flesta verksamhetsområden är de som själva arbetar i det aktuella verksamhetsområdet mer nöjda än övriga, vilket kan tyda på att med ökad kunskap om området ökar även nöjdheten. Ett sätt att sprida korrekt information är genom olika typer av medborgardialoger. Resultatet i medborgarundersökningen är något som exempelvis skulle kunna användas av kommunfullmäktiges målområdesberedningar som utgångspunkt när man planerar medborgardialoger. Arvika kommun som haft kommunfullmäktigeberedningar som arbetat med medborgardialog sedan år 2007 har index 48 i Nöjd-Inflytande-Index (del C), i jämförelse med rikets 40 och Lindesbergs kommuns 34. I de öppna svaren som sammanställts kan man se vad medborgarna har för åsikt i olika frågor. Christer Lenke Kommunchef Malin Sjöberg Kommunstrateg Bilaga: Sammanställning av öppna svar. 88

89 6 Bilaga 1: Redovisning av öppna svar i medborgarundersökningen Arbetsmöjligheter Angående tillgång till arbete så blir man upprörd när man får höra av politiker att Vi ser Frövi mest som en belastning som om det är oväsentligt att många tillresande har arbete på Hinseberg och Korsnäs Billerud. Jag är väldigt besviken på Arbetsförmedlingen när det gäller jobbaktiviteter. 2. Utbildningsmöjligheter Hur utbildningsnämnden drivs med nuvarande ledning som resulterar i rektorsflykt från kommunen. Rektorsflykten genererar dessutom att lärare söker sig till andra kommuner där skolan drivs bättre, med resultatet att kommunens barn får en sämre utbildning med fler obehöriga lärare. Förstår inte vad som ska behöva hända för att politikerna ska inse att det är i toppen av utbildningsnämnden det största problemet sitter! 3. Bostäder Bostadsfrågan måste lösas för unga om det ska bli några ungdomar kvar här. Kommunen kan inte bara bestå av pensionärer och invandrare. Anser att man inte ska förtäta bebyggelsen med nybyggen mer än nödvändigt. Ett hus på cirkusplatsen räcker mer än väl. Nybyggen bör uppföras norr, söder, öster, väster om centrala Lindesberg. Förhalandet av Tallenbygget trots stora boendebehov. Det behövs fler lägenheter i Frövi. Jag har en son som inte kan flytta hemifrån pga det inte finns lägenhet. Bostadsrätterna som är till salu blir väldigt dyra. Husen har blivit dyra. Det är många som budar när det blir något till salu. Det behöver byggas i Frövi. De flesta av sonens kompisar har flyttat till Örebro för att det inte finns någonstans att bo i Frövi. Fler villatomter på olika platser i Lindesberg. Behöver inte bara vara sjönära. Ja, ja, det byggs, men för vilka. Det är inte alla som har råd att bo där. Måste finnas boenden för alla kategorier människor. Libo boende för hela livet. Vilka är det som har förtur där? Jo, det har vi vetat länge! För äldre i Frövi behövs lägenheter med hiss. Rimligt boende för ungdomar som inte kostar skjortan. Varför har Lindesberg så dyra hyror? Jämfört med ex. Örebro, Västerås är kvm-priset skrämmande för en småstad! Två riktigt fula höghus har byggts upp framför Ålkilsplan och sticker missprydande upp och förstör den vackra vyn man får av staden fortfarande vid södra infarten. Varför byggs inga nya bostäder med uteplats, det skulle få fart på bostadsmarknaden. Finns tomt vid Linde gym för boende liknande Rosenkullavägen. Öppna hem på industriområdet. Önskar mer boende för oss äldre typ Tallen som fungerar mycket bra, har själv jobbat inom hemtjänsten under många år och den fungerar lika bra flickorna är toppen då mina gamla svärmor 89

90 7 har hjälp därifrån önskar bara att dom hade lite mer tid det behövs mer personal då dom jobbar sig sjuka. Skaffa fler och billigare hyresbostäder tex. för äldre och pensionärer. Ta inte mera invandrare till kommun! Det krävs absolut fler tomter i Lindesbergs tätort. Just nu finns det endast ett fåtal lediga och det är svårbebyggda tomter. Folk väljer att flytta till en andra kommuner på grund av att det inte finns några tomter. Det är ett stort misstag att inte ha planerat för det här och satt igång med arbetet att få fram tomter kontinuerligt. Noras område Stensnäs är ett bra exempel på en lyckad satsning. Lindesberg borde ha ett liknande område. Det finns på tok för få små bostadsrätter (utan en annan lägenhet uppepå) på 2-3 rok med en egen liten gräsplätt. Jag har letat i fyra år nu men ännu inte lyckats få tag på någon. Politikerna måste ge upp idén att bygga bostäder på gamla brandstationstomten. Det går helt enkelt inte på grund av gällande lagar om bullernivåer. Släpp tanken och börja tänka i andra banor: kontor eller affärer. Hej, jag bor i Frövi och har gjort det under hela mitt liv, därför riktas det jag skriver till inom Frövi. Nu har jag kommit upp i en ålder där jag ska börja leta efter bostad. Det är helt omöjligt att kunna hitta vettiga bostäder inom kommunen. Dels så har bostadsrätterna dragit iväg i pris, så man kan knappt köpa en bostadsrätt utan att belåna sig 20 år framöver. Så det gör att väldigt många mer söker sig till hyresrätter inom kommunen. Jag har letat efter en bostad i över ett år, det enda jag har kunnat få tag på var en fyra bakom Ica i Frövi. Den var på tok för stor för mig, och lite mycket i hyra (såklart eftersom den var stor). Jag skulle vilja att det byggdes mera i kommunen, det behövs nu när bostadspriserna sticker iväg. Det har talats om att det ska byggas hyresrätter bakom Solliden ned mot sjön, gör det bara. Det kommer garanterat att gå åt. Men det räcker inte, det kommer behövas mycket mer både bostadsrätter och hyresrätter. Hus går inte åt lika snabbt, men det handlar om att folk tycker det är för mycket att göra med att bygga ett helt nytt hus (Vibyn). I Frövi skulle det kunna byggas mycket mer bostäder med tanke på det nya industriområdet som håller på att byggas. Smäll upp någon stor 5-vånings hyresrätt, sådana som står i Lindesberg utanför arenan (nybyggda). Där Tempo förut i Frövi är en perfekt plats att bygga en sådan på. Dessutom tror jag att Vibyn skulle behöva en knuff i rätt riktning, (börja bygga några bostadsrätter där). 4. Kommunikationer Tåg och bussar går för glest på helgerna när folk är lediga. Ska man från Storå till Lindesberg, Kopparberg går sista tåget runt 10. Senare tåg/buss om man ska ut och roa sig. Jag bor ej i centralorten, utan 1,5 mil utanför på riktiga landet. Kan inte gärna kräva att en buss ska finnas i vår miniby men samtidigt finns det ju ingen Att åka med kollektivtrafiken är omöjligt. Omöjligt att ta sig till jobb och hem om man har lite annorlunda arbetstid än 8 till 16 eller jobbar helger. Dåligt att man har stängt tågstationen och tagit bort den möjligheten när tåg ändå åker här. Riktigt dåligt med kollektivtrafiken! Så dålig kollektivtrafik till och från Gusselby. Se över ev. tåg av- och påstigning. Se över alt. Cykel-gångväg Gusselbyvägen/bron. Ex. om jag inte får igång min bil så finns det ingen kollektivtrafik att rätta sig efter. Att cykla en mörk höst morgon/kväll och mötas av två långtradare mm så tvingas man ner i diket. Mina barn missar bussen då vågar jag inte be dem cykla denna väg. 90

91 8 En nackdel är att många verksamheter i stor utsträckning styrs från Örebro, t ex rättsväsendet. En annan nackdel är att kommunikationernas tyngdpunkt läggs på resor mellan de större tätorterna, medan landsbygden fått mycket sämre förbindelser. Man har satsat så mycket på tåg att de som inte bor efter järnvägen har fått det mycket sämre vad gäller busstider och samordning mellan trafikslagen. Som boende på landet är jag numera mycket mer beroende av bilen. Önskar att lokaltrafiken kör med tätare turer så att även vi som bor på landsbygden kan åka kollektivt. Speciellt på morgonen. Fiber Vad gäller fiberanstlutning = ren katastrof. Bredband: Jättedålig information när, hur, var, till vem i glesbygd. Vi har 2 Gh, inte ens 8. Kan ej få mer. Försäkringskassa, skatt osv som är statliga ska ske via dator. Hur skolarbeten, lämnas in via dator HUR? Skärpning. Fort. Fibernätet är inte planerat så att alla hushåll på landet hade chans att koppla in sig innan de stänger kopparnätet. Stort minus för nedmonteringen av kopparnätet och den oförmåga och ovilja av kommunen att ta ansvar för detta. Stoppa huvudet i sanden och skylla på pengagiriga Telia som utnyttjat alla chanser att krama pengar ur varenda centimeter där möjlighet finns. Att ni inte skäms, utarma glesbygden som kommunen är byggd av. 5. Kommersiellt utbud Vad händer med handeln i kommunen. Vad händer med centrum. Vad ska rivas? Vad ska byggas nytt? Skulle vara mycket tacksam om vi fick en ny affär där Tempo låg förut. Willys tex. En affär i Frövi är alldeles för lite. Det finns många matbutiker, men alla har dåligt sortiment. Det finns inga klädbutiker. Utbudet av butiker är generellt dåligt. /Bortskämt fd storstadsbo Våra riktiga affärer stänger och flyttar från stadens centrum. Tyg/gardinaffär på Kungsgatan, blomsteraffärer Brosäters, Sporthörnan som flyttat upp till industriområdet och säkert fler som jag nu inte kommer på sorgligt! Plus för det nya köpcentret som byggs på industriområdet, men allt i kommunen är inte Lindesberg och köpmanskap. Visa att ni finns till för oss på landsbygden också! Tätorten Lindesberg har numera betydligt sämre utbud vad gäller affärer. Tomma skyltfönster är ingen bra reklam för kommunen. Det ger lätt ett intryck av en kommun på deken. 6. Fritidsmöjligheter Behövs mer evenemang såsom vårmönstringen! Det är trevligt när vi som bor här kan träffas på stan och göra något ihop. Man blir på gott humör och oftast drar evenemang såsom vårmönstringen mycket folk. Mer festligheter åt folket med andra ord! 91

92 9 Vid båtklubben mellan två promenadvägar ligger en ful övervuxen äng. Varför inte göra den lite finare med fina planteringar och buskar. Som det är nu ser det anskrämligt ut. Det låg en boulebana där förut som antagligen är övervuxen. Jag saknar också bron som går till Hinseberg. Parker Vi har dåligt med parker och grönområden i Lindesberg. Det skulle vara trevligt om områden där gamla Brogården låg kunde snyggas till. Det vore fint med en park där. Jag ser hur Lindesbergs centrum blivit en stenöken i vår fina park jag menar Flugparken, en riktigt kall, grå stenöken, med bänkar där aldrig någon sitter. Ingen lummig och fin Flugpark längre. Badplatser Begränsa radikalt canadagässens antal och iordningställ ett utomhusbad på Loppholmarna. God vattenkvalitet är ett villkor. Saknar badstrand, badet i Storå. Alla har inte bil. Jag saknar ett bra utomhusbad vid Lindesjön! Lekparker Fler lekparker i Storå. Lite lekparker Underhåll av en del lekparker är under all kritik. Rostiga skruvar och spikar är inte OK. Se över lekparken på Skottbackarna, skulle även vara trevligt med en större klätterställning för gungor mm. En lekpark anpassad för funktionshindrade vore toppen. Vi behöver värna om alla barn. Uselt underhållna lekparker. Vi bor på Brodalen och vi har varit i kontakt med BKT sedan 2006 då vi fick barn och ställt frågor om lekplatsen där. Trasiga saker som inte lagas eller tas bort, har påpekats under årens lopp men ingen åtgärd. Efter många års påtryckningar fick vi i alla fall dit en papperskorg! Dåligt! 7. Trygghet Belysningen utomhus när det är mörkt är katastrofal. Man ska inte behöva känna sig rädd när man går ute ensam kvälls/nattetid. 8. Påverkan Förtroende = noll. Thellandska gården á 1 kr. ska göra lägenheter, slutar med en privatbostad. Kyrkberget lovat bli naturreservat, blev så ej. Var mer öppen mot medborgarna. Jag har försökt att få med mig mina vänner till ett kommunfullmäktigemöte eller liknande, finns det någon oro på dessa möten. De folkvalda, ser de samma sak som vi andra ser 92

93 10 För mig framstår det som det finns mycket att göra när det gäller att förbättra kompetensen och serviceförmågan hos kommunens politiker och tjänstemän. Man har ju genom de s k kommunförbunden visat att kommunen är för liten för att klara kommunservicenservicen. Varför inte ta steget fullt ut och slå ihop Bergslagskommunerna och därmed även reducera antalet politiker och därmed sammanhängande kostnader till förmån för bättre kompetens. Tjänstemännen är arroganta om man får tag i dem. Annars är de otillgängliga. Försök inte diskutera deras beslut, blir bara värre. 9. Förskola Placeringen av barackliknande förskola. Jag anser att man i och med det försörde miljön i Frövis vackraste park. Bygget smälter inte in med den övriga bebyggelsen. Fördelning bland barn i förskolor är inte rättvist fördelat. Vissa förskolor har till 90 % utländska barn som kan påverka tärandet av språket och massa annat. Mina barn går på dagis där två av femton barn är ljusa. Jag har inget emot det, men det skulle behöva fördelas bättre. Sega byggarbeten. Barn ska inte behöva gå i förskola på en byggarbetsplats (Frövi, Näsby förskola). 10. Grundskola Snabba på med bygget av ny högstadieskola i Lindesberg. Bygg äldreboende i den gamla skolan. Dåliga skollokaler, dåliga lärare eller för stora klasser. Mer eko och närproducerad mat till skolköket. Skolmaten bör förbättras! Mer resurser behövs till skolan. Informera nyanlända om våra lagar, seder och bruk. Vad man gör och inte gör här i Sverige. Fröviskolan upplevs som rörig med mycket elever. Speciellt vid måltider och raster. Anställ fler resurser till skolan, t ex rastvakter och självklart jobba vidare med att få hit behöriga lärare. På sikt, eller nu, kan detta drabba in/utflyttning. Skolsituationen med bristen på behöriga lärare är absolut inte bra. Har en dotter i klass 9. Obehörig lärare i både svenska och engelska! När det gäller skolan så tycker jag inte att det räcker att åka och bada några gånger i 2:an och 6:an. Tycker man ska åka i alla klasser! Dessutom är det inte rätt att de barnen som redan kan simma inte får följa med, utan måste vara kvar i skolan. De blir bestraffade för att de redan är duktiga. Känns allt annat än bra! 11. Vård och omsorg Nu är det hög tid att satsa på sjukvård, äldrevård och skolor. Särskilda boenden för dementa. Bättre styrning av vårdhem. För många vikarier som inte håller måttet. Ge vårdpersonal bättre 93

94 11 betalt. Låt de som styr i kommunen vara med någon vecka på äldreboenden så de får se hur illa det är. Chefer finns, men det händer inget. Dålig vårdpersonal med stora språksvårigheter. Äldre som bryter sig eller blir sjuka behöver en bra rehabilitering och uppföljning. Det sker inte idag. Platser för detta dras ner istället. Äldrevården behöver bli bättre. På tre år får de boende inte ens en lättöl/läsk till maten som de fick då. Personalen är utarbetad och har inte tid att ge de boende den livskvalitén de förtjänar. Mer pengar till äldreomsorgen! Mitt hjärta ömmar för de gamla människor som bor på ålderdomshem (ex nya Ågården). När min väninna skulle besöka sin mor där, så bad en annan äldre person min väninna om hjälp att ta sig ut till allrummet för att träffa andra boende där. Min väninna ledde damen ut från rummet och såg samtidigt att hon var barfota och att hon hade väldigt långa tånaglar som raspade mot golvet. Min väninna kontaktade personal på Ågården och de talade om att de inte ansvarade för de boendes fötter och tånaglar. Min väninna sa då att hon skulle kontakta de som går utbildning för att bli fotvårdare, så att de kan hjälpa de gamla på avdelningen, inkl hennes mor. Min väninna samlade sedan ihop lite bensinpengar till de personer som kom från skolan för att vårda fötter och tånaglar på de gamla på Ågården. En fin historia som är sann! Högre upp i regeringen, så hör jag dem aldrig tala om våra gamla hjältar på vård- och ålderdomshem. Jag vill att man satsar mer på dom äldre. T.ex. Mer personal på äldreboende.så att personalen får tid att sitta ner och prata eller gå ut med dom utan att känna sig stressade. Äldreomsorgen är i kris. Väldigt många personal är sjukskrivna. Väldigt många personal har sagt upp sig. Vikariers turer kortas ned för att spara pengar, ger sämre vårdkvalitet och skapar stress hos personal. Äldreboenden som ägs av Libo/Falab underhålls inte som de borde. Ofta blir konsekvensen både dålig arbetsmiljö för personalen och dålig boendemiljö för de äldre. Jag förstår inte hur man kan göra nerdragningar bland hemtjänsten och äldreboenden, det är fruktansvärt. Jobbar själv som timvikarie och skulle gärna att ni som gör detta kommer och arbetar en vecka och ser verkligheten. 12. Stöd till utsatta personer Tycker att soc borde vara över internet. 13. Gång- och cykelvägar Cykelvägen i centrala Fellingsbro borde förlängas fram till folkhögskolan. Det borde byggas cykelvägar både till Frövi och vidare till Lindesberg samt till Arboga från Fellingsbro. Cykelbanor! Cyklar från Fornaboda till Lindesberg när det är mörkt. Livsfarligt! Cykelvägarna behöver bättre underhåll. Cykelvägen ner från Hagaberg är knölig. Även strandpromenaden är mycket ojämn. Bygg sammanhängande cykelvägar. Undersök vilka vägar människor cyklar och gör cykelvägar där. Ingen som jobbar på industriområdet vill cykla runt 94

95 12 lasarettet för att komma till jobbet. Undrar när det ska bli en sammanhängande cykelbana genom staden. Vare sig man kommer från norr eller söder slutar densamma helt plötsligt och man kommer öga mot öga med mötande bilar. Inga skyltar finns. Jag tänker särskilt på barnen. Cykelvägar behövs även utanför tätorterna (Lindesberg). Det krävs bättre cykelvägar i Lindesberg, där man inte behöver stanna var 10:e meter på grund av korsande bilar. Gång- och cykelvägar behövs hos oss i Vedevåg, eftersom det är många barn som cyklar på vägen och det är farligt både för bilförare och barn. 14. Gator och vägar Ta bort döda träd efter vägar mm på kommunal mark (städa upp). Höga asfaltskanter efter vägen sönderspolat av regn. Någon borde se över gatlysen. Ta bort den fula utsmyckningen i rondellen vid nya snickerifabriken/lidl. Vore tacksam om järnvägsövergången i centrala Fellingsbro kunde åtgärdas. Vägen är mycket dålig där. Väghållningen är under all kritik. Gäller både vägar och trottoarer + snöröjning. Gör klart vägarbeten. Lämna inte asfaltskanter och liknande. Jag tycker det är konstigt hur den här kommunen tänker när ni har 3-4 vägbyggen samtidigt. Det ni har gjort vid korsningen (Lindeskolan) är helt uselt, man kan inte mötas eller nått. Vägbanan inne i stan är helt värdelös. Önskar att kommunen asfalterar och sätter belysning på vägen ut från Molinders väg mot Ånäs och Andersvik. Vägen trafikeras mycket flitigt av hundägare, motionärer samt boende i området men vägen är undermålig och saknar helt belysning! Bättre belysning av gator och motionsspår. Stort minus för eftersatt strandpromenad som sedan länge behöver asfalteras om. Likaså en stor del av gatorna är under all kritik. Det lappas och lagas med kluttar av asfalt vilket gör mer skada än nytta. Se på Svarttjärnsvägen utanför Masugnen! Hagavägen! Klockaregatan! Smågatorna runt Brodalen! Stort minus för dålig snöröjning, slaskiga, moddiga och spåriga gator som aldrig skrapas. Saknar gång och cykelväg mellan Hagaberg och Stadsskogen. Snöröjningen på våra gator, typ Kråkbärsvägen, halva gatan är bara plogad. Ska det verkligen vara så? Lagning av potthåll är under all kritik. Tycker ej om att man förstört centrum med dessa tuttar till parkering, all denna stenläggning vi håller på med i denna stad kan ju knappast vara genomtänkt ex. mot Arenan! Hur är det tänkt att plogning, busstrafik skall fungera? Åker man Banvägen och tittar på 95

96 13 parkeringshuset, blir man förskräckt hur det ser ut, konst?... inte i mina ögon! Tycker att vägen genom stan ska göras om! Det inte många i stan som förstår sig på högerregeln, eller förstår huvudleden när den inte går rakt igenom stan. Det är många gånger man har fått tvärnita för att någon kör fel! Sedan tycker jag att det ska byggas 2 rondeller, en vid Hemköp och en mellan Lidl och Hemköp för där kan man få stå länge och vänta och när alla har slutat jobbet så blir det kaos, det skulle flyta på bättre med rondeller. Trafiksituation Städa upp och kolla skyltning på Fröviforsvägen. Även hastighet, många barn och andra trafikanter. Norra infarten till Lindesberg under all kritik. Trafiksäkerhet, reflexstolpar, vägmarkeringar, belysning. Under all kritik. Har varit så under många år. Bättring. Att man aldrig blir klar med stationshuset. Det är kaos på Kristinavägen vid 16-tiden på vardagar. En väg borde dras förbi Fellingsbro precis som det är gjort förbi Frövi. Anledningen till det är att slippa all tung trafik som går igenom samhället. Mycket tung trafik som går till Frövis pappersbruk som passerar genom samhällen dag som natt. Trafiken är väldigt störande med ljud, hastighet mm. Vi här i Fanthyttan tycker det är absolut inte bra att det inte finns möjlighet att gå till busshållplatsen utan att vara rädd att bli påkörd av en bil/lastbil. Det har flyttat in fyra barnfamiljer de senaste två åren. Ingen vägbelysning, ingen trottoar och folk kör över 100 km/timme på en 70-väg! Vi undrar varför det är en 70 km-väg och varför en kamera på fel plats. Det är mörkt och är ett bostadsområde, man får chansa när man kör ut från infarten till och med! 12 st barn bor här nu, från 1 år till 18 år på sträckan, dags för ändringar! Vore superbra om ni ville ordna med trafiksituationen mellan Hemköp och st1. Irriterande på kvällen när ingen bil är ute att vänta vid rödljuset vid st1 bara för att den inte känner att man är där med sin bil. Trafiksäkerheten är en katastrof genom Frövi. Det är 50 km, men det är få som kör denna hastighet. Har nyligen haft en dödsolycka på motorcykel, killen körde en bra bit över 100 km genom Frövi. Det slutade vid kyrkogården, då var kroppen delad runt en lyktstolpe. Går det inte att få till några vägbulor eller dylikt. Tung trafik skulle inte köra genom Frövi, vilket de fortfarande gör. Det byggdes en ny väg utanför Frövi för att avlasta tung trafik, men det med dessa fordon verkar inte veta om detta. Jag tycker mycket om Frövi, är inflyttad sen 14 år, älskar verkligen denna plats. Parkeringar Saknar parkeringsmöjligheter för funktionsnedsatta. På tvärgatan från Kristinavägen finns uttagsautomat. Parkeringsrutor finns längre fram. Varje dag parkerar folk mitt för densamma, fast det är förbjudet att överhuvudtaget stanna. Det är ofta det står två bilar i varje riktning i bredd och får vänta på den som tar ut pengar. Finns ingen ledig Pplats får man väl pakera någon annanstans och gå. De jag ser går hur lätt som helst. Polisen säger att det är kommunvaktens ansvar. Har hört att vakten säger att det inte är dennes ansvar. Om det nu finns någon vakt kvar? Underhåll 96

97 14 Gatlyse på Rådmansgatan blinkar hela tiden, behöver lagas. Dåliga vägar. Lappade och potthål. Snöröjning Snöröjningen bör förbättras. Vägarna i tätorterna blir ofta onödigt isiga och svårframkomliga under vinterhalvåret. Komplett odugliga snöröjare/utrustning. Bättre snöröjning utan räfflor vore bra. 15. Idrott och motion Vad sker eller inte sker med tennisplanen i Guldsmedshyttan? Tennisbanan? Hjälp de olika idrottsföreningar att synas, samt sprida deras information. Det finns inte många idrottsföreningar för ungdomar i Lindesberg. Vilket gör att ungdomarna hamnar på fel spår. Kommunen måste ge unga mer chans i arbetslivet så ungdomar inte tänker att det är svårt att få jobb i Lindesberg. Kommunen måste öppna ögonen för ungdomar så att det finns föreningar och sporter unga kan engagera sig i. För som det ser ut så väljer ungdomar andra kommuner framför Lindesberg. För andra kommuner har det ungdomar vill, som föreningar och sporter som unga har intresse av. Det jag vill påpeka är att andra kommuner har flera föreningar och sporter för ungdomar och i andra kommuner har ungdomar många möjligheter med stöd från sin kommun. Det behövs fler aktiviteter utomhus för äldre skolbarn. Även högstadieelever vill/bör röra sig ute under raster med tillgång till tex något att klättra på, balansera på eller spela med. Jag brukar springa och det är dåligt belyst. Överallt där man kan springa är det dåligt belyst. De försökte avhjälpa det för några år sedan, men några privata markägare satte stopp, sedan dess har det inte hänt mycket. Möjligheten att utöva kampsport är nästan obefintlig. Det finns bara judo. 16. Miljö Kommunens politiker måste arbeta än mer mot ett hållbart samhälle. Även kulturen behöver större stöd än den har idag. Gamla soptippen i Hidingen, när ska den saneras? Fler återvinningsstationer och mer tillsyn på dessa. Fler papperskorgar i offentlig miljö. En önskan om att kommunen kunde tillhandahålla nedbrytbara påsar för de brännbara soporna. Detta för att minska användandet av plastkassar. Ang miljön i kommunen. Jag tycker kommunen ska starta projekt giftfri förskola i syfte att låta våra barn växa upp i en miljövänlig kommun. Tycker även att det är dags att kommunen ser över sina förskolor m a p barngruppernas storlek. De blir bara större och större och nu känns måttet rågat. I Hagabackens förskola är lokalerna för små för antalet personer (bl a ventilation, ljudnivå). 97

98 15 Pedagogerna sliter ut sig och kvaliteten på pedagogiken minskar. Barnen har en trång och mindre trivsam miljö. 17. Renhållning och sophämtning Tvåveckors intervall på kompost är för länge, det blir mycket flugor. Vill ha möjlighet att avstå från sophämtning eftersom jag inte lämnar sopor i sopkärl och därmed kan slippa sophämtningsavgiften. Accepterar en avgift för möjligheten att lämna plåt, plast, glas och grovsopor vid sopstation/kommunförrådet. Återvinningscentralen i Lindesberg (centralorten) bör öka ut öppningstid kraftigt. Det ser tråkigt ut på alla återvinningsstationer. Jag promenerar väldigt mycket med min hund och saknar hundpapperskorgar tex efter strandpromenaden. Dåliga öppettider endast en gång/vecka. Öppet mera så det blir enklare att återvinna. Återvinningsstationerna är dåligt underhållna. Ofta fulla behållare, skräpigt runtomkring där folk lämnar av sådant som inte ska vara där. Flera stationer ex. Brodalen. 18. Vatten och avlopp Stopp i dagvattenbrunn vid ICA-parkeringen påtalat våren 2015, men är ännu inte åtgärdat. Pratat med chauffören på kommunens slamsugarbil som hade kännedom om problemet, men inget har hänt. För dyra nätavgifter vatten avlopp. Sotningsinspektioner. Hög kommunalskatt. 19. Övrigt Saknar frågor om funktionsstöds verksamhet. Saknar frågor som gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Det är en mycket viktig fråga. Gäller fysiska, psykisk, hörsel- och synnedsättningar. Svenska kyrkan måste erbjuda kommuninvånarna fler konserter med medverkan utifrån orten jämför Nora (alltså inte bara kyrkans körer och instrumentalister). Bättre information om kommunens olika projekt på ett tidigt stadium (onödiga spekulationer). Lindesberg är ett vackert namn i Bergslagen. Vi kan tipsa varandra att göra mycket mer reklam för vår vackra stad och kommunen! Vi kan ta med våra invandrare och visa dem våra umgängesvanor! En fråga just nu är kontrollen av larm första måndagen i månaden kl 15, ska kolla själv! Lindesberg är en fantastisk ort att bo på! Allt är nära inga bilköer gott om parkering rikt socialt nätverk pendelavstånd till Örebro och arbetstillfällen. Bra kultur och fritidsmöjligheter. Vacker stadskärna underbar promenadväg runt sjön. Bra lasarett närhet omsorg. Största hotet är om politikerna drabbas av lillebrorskomplex och bygger fula hus som inte passar in i småstadsmiljön. Tycker fd Stockholmare. Det finns mycket som är bra och fint i och med vår kommun. Utegymmet är superbra. Fina strandpromenader samt Lindesjön runt. Nya stationen är ett lyft. Det är fantastiskt bra att vi har en 98

99 16 biograf, ett sjukhus, nyöppnade affärer. Trots sina brister, vilket alla komuner har, så är Lindesberg den stad/kommun min familj vill bo i! Jag tycker som nyinflyttad Lindesbergare (relativt nyinflyttad sedan fyra år) att Lindesberg i sin helhet är en vacker plats att vistas på. Särskilt sett till naturen och grönområden. Kommunen erbjuder även många idrottsaktiviteter för de som är intresserade och det finns ett kommunalt badhus. Det som jag tillsammans med min familj saknar är naturlig rörelse i staden centralorten. Barnaktiviteter som inte bara är idrott vid sjön, ex Loppholmarna skulle föredras. Närhet till öppna fik som vi kan gå till efter en skön promenad och lek vid sjön på helgerna. Allt är stängt. Eftersom det råder stor avsaknad av serviceerbjudanden för familjer, väljer vi istället att åka till Örebro över helgerna. Örebro är en levande stad. Vi är en familj bestående av fyra medlemmar. Föräldrarna är i 40-årsåldern och förvärvsarbetar. Föräldrarna pendlar till Örebro måndag-fredag och barnen går på förskola och grunskola i Lindesberg. I Lindesbergs kommun håller man inte på sekretessen. Det är korruption. Det sprids olika rykten om sådana de inte gillar. Mygel. På asylboendet var det knivslagsmål. Kommunalrådet ger i uppdrag åt socialsekreterare att ringa upp folk och uppmana dem att tra ut sina tänder osv. anställda har tagit 1000 kr till sig själva. Kommunen ska spara pengar uppges det. Religionsfriheten följs inte. De lämnar inte ut vissa journaler. Andra människor och familjens privatliv blir utlämnat då de blandar ihop folks journaler. De vill ha betalt för journaler de inte lämnat ut osv. man kan bli utsatt för misshandel av anställda på kommunen. De plockar bort och kastar ibland kostnadsförslag osv. det skvallras. Kommunalrådet har dragit in personliga ombud för dem som haft kontakt med psykvården osv. Kommunen är en typisk genomkorrumperad sosse/svågergenomsyrad kommun med inskränkt och kortsiktig syn, skyhöga skatter, urusel service och prioriteringar som inte gynnar kommunens framtid eller invånare. Kommunens styrande politiker och tjänstemän arbetar endast för sin och de sinas nytta, men bastubeslut bakom ridåerna. Skattebetalarna är till för kommunen! Det verkar vara politikernas och tjänstemännens ordspråk. Jag har önskat flytta i flera år, men den andra hälften vägrar. /Trött höginkomsttagare och skattebetalare Inga frågor om energi och miljö. Lindesberg har mycket att erbjuda så det vore kul om ni gjorde som Grums gjort och uppmanar bilister att ta vägen genom Lindesberg för att upptäcka allt bra. Riktigt kul att ni renoverar upp stationshuset och dess omgivning. Det ser toppen ut. Märkligt att det inte byggts tillräckligt med cykelplatser bara. Det verkar ha gjort att ni fått bryta upp den nyss asfalterade parkeringen på östra sidan järnvägen för att bygga fler cykelplatser. Tråkigt slöseri med skattepengar. Kul att ni satsar på en cykelväg ut mot södra infarten. Fortsätt så med exempelvis Bergslagsbacken, vägen mot Gusselby utmed Bottenån. Eventuellt belysning runt Stora Lindesjön och på Kyrkberget. Tystare på biblioteket, eller i alla fall en lugnare/tyst avdelning. Biblioteket skulle även behöva fräschas upp. En trevligare stadskärna: Att norra delen av Kristinavägen inte är huvudled skapar oflyt i trafiken. Om det på något sätt skulle gå att få trafiken bort från Krisitnavägen vore det bra. Kanske slussa över den till Banvägen. Egentligen vore det schysst att slussa all trafik redan från södra infarten och parallellt med järnvägen för att ansluta med Banvägen och på något sätt ansluta till Bergslagsvägen. Har inte tänkt igenom detta men brainstormar lite :) En tågförbindelse med Arboga och vidare mot Stockholm utan att behöva åka via Örebro vore bra. Ett ökat miljötänk stödjer jag till 100 %. Jag trivs bra i Linde och tycker ni gör ett bra jobb. Linde har stor potential. Hur ser tjänstebil/förmånsbilspolicyn ut i kommunen och dess kommunala bolag ut egentligen? Hur man man tillåta att VD för det kommunala bostadsbolaget LIBO kör en stor dyr SUV, en Volvo XC90 T8 som kostar över en miljon? Tjänstebilen är den klassiska statussymbolen. Det var 99

100 17 företrädesvis män som fick den. Det var tecknet på att du var framgångsrik. Och naturligtvis var det bekvämt att bara plocka ut en bil, i stället för att spara ihop till den eller kämpa med dyra räntor och amorteringar. Den tiden borde vara förbi när en stor och fin bil är arbetsgivarens kvitto på att du har gjort ett bra jobb. Det är något att fundera över både för dem som fattar beslut om löneförmåner och för lagstiftare som reglerar löneförmåner. Denna kommun behöver ett lyft, och det ett stort lyft!/ Mer än 11 år på ryggen Vi har under 2015 byggt ett nytt hus i kommunen, vi har då varit i kontakt med olika tjänstemän ett flertal gånger. Vi har en känsla att det inte finns ett fungerande samarbete mellan kommunens olika avdelningar. Avsaknaden av en tydlig och gemensam strategi är många gånger påtaglig. BMB är svåra att få tag i, när man väl pratar med någon där kan man få olika besked i samma ärende, vilket känns oproffessionellt. Området som vi byggt i är inte iordningställt som lovat, vilket ät tråkigt. Vi känner att allt fokus är i centralorten och vi som bor i byarna runt Lindesberg glöms bort. Skola och förskolan är ständigt underbemannade med en stökig och dålig arbetsmiljö för barnen som följd. Om en framtidsvision finns för kommunen så är den inte kommunicerad till oss medborgare, kommunen borde göra mer reklam för sig. Jag vill påstå att det är rent skandalmässigt att Lindesbergs kommun inte bryr sig att göra Lindesberg så handikappvänligt som möjligt. Får vi kunniga personer med vilja att arbetar för tillgängligheten är i kommunen, kommer fler människor att flytta hit. Och det gäller också att Lindesbergs kommun börjar vidga sina ögon och öron för att ta reda på vad som krävs i nöje och fritid, att få hit fler människor som vill stanna kvar i vår fina stad. Lindesbergs kommun är en trevlig kommun att bo i. Dock har jag inte varit så aktiv i det politiska området. Så kan inte lägga många åsikter om det. Denna stad är en bra möjlighet för att börja ett liv. Så som att ge en bra grund att stå på. Även kunna ge en möjlighet. Jag skulle gärna bo här om jag skaffar barn. Och när jag blir äldre och bara vill ha det lugnt. Så med andra ord för individer som är mellan tror jag har ett mindre intresse av denna kommun. På grund av bristen på den nya generationens intressen utav olika aktiviteter. Men jag ser ifrån perspektivet på detta sätt eftersom jag har bott i en större stad. Och sett de olika städernas uppbyggnad. Landsbygden Eftersom vi bor på landet har vi inte samma service. Önskvärt vore att få mer pengar till vägunderhåll, belysning och bredband. Vi har heller inga bussförbindelser. Eftersom frågorna handlade bara om tätorten är det svårt för de som bor på landsbygden att svara. Det satsas för lite på landsbygden. Jag bor i Fellingsbro. Här har vi dåliga förbindelser med övriga frågor med kommunen. Förbindelser och kommunikationer fungerar på vardagarna 6-22, inget på helgerna. Kulturarrangemang i Lindesberg vet vi inget om. Vi har en livsmedelsaffär. För att bo i Fellingsbro måste man ha egen bil. Bostäder om man flytta från sitt hus finns inte. Vi flyttar till Arboga. Vägar och trottoarer är i dåligt skick. Jag tycker kommunen ska satsa utanför centralorten också. Kosta gärna på lite mer i småbyarna och inte bara i tätorterna. 100

101 18 Vi i norra delen är bortglömda. Det byggs inte äldreboenden. Finns en simbassäng i skolan som ej rustas upp när det krävs att alla barn ska kunna simma. Om vi ska överleva måste det marknadsföras för näringslivet. Glöm inte bort oss som bor i Fellingsbro, vi tillhör också Lindesbergs kommun. Bor i Hidingen. Kommundelen som kommunen har glömt. Vi är också skattebetalare! Vi väntar på kommunalt avlopp (Fornaboda har fått). Antagligen kommer Hidingen att expandera till följd av köpcentret (runt Jysk, Mejk mm). Vart tog rondellen vägen? Kommunen löste in tomter (ej gratis), sen hände inget (ganska kortsiktigt). Cykel- och gångbana efterlyses i Hidingen. Väg 773 är skyltad cykelled/sverigeleden. Trafikintensiteten är kraftig och mycket tung trafik pga bergtäkten. Vägbanans bredd är minimal. Det har hänt att backspeglarna har tagit i varandra när lastbilar har mötts. Var ska gångtrafikanter och cyklister ta vägen? Räddningstjänst har också sitt övningsfält på kommunens gamla läckande soptipp. Vilket genererar ännu mer tung trafik. Det finns i nuläget ganska många barnfamiljer. Måste det hända något innan kommunen tar sitt ansvar och fixar gång- och cykelbana? Som jag tidigare nämnt Hidingeborna är också skattebetalare. Fortsätt arbetet med att utveckla komunen utanför centralorten. Södra delen med närhet till Örebro och Arboga bör fokus ligga på etablering av nya bostadsområden. Samhället Frövi har stora möjligheter till etablering av nya företag med närheten till järnvägen. Norra delen med Guldsmedshyttan bör fokusera på friluftslivet och nöjesvärlden. Lägg fokus på turismen och få den delen av kommunen levande. Gruvorna kan vara en gemensam nämnare med guidade turer mm. Gruvan i Stråssa kan bli den stora samlingsplatsen om man bygger om anläggningen till en stor musikplats för större evenemang. För mycket kretsar runt centralorten småorter glöms bort. Lindesbergs kommun är en landsbygdskommun och bör därför bedriva en landsbygdspolitik. För mycket av kommunens resurser går till Linde stad på bekostnad av övriga delar av kommunen. Förebyggande underhåll görs inte i den omfattning som är absolut nödvändigt. Gatorna i Fellingsbro är under all kritik. För lite görs från kommunen för att få tågen att stanna på flera ställen. Enskilda medborgare kan inte ta upp sådana frågor som att få tågen att gå från Arboga till Frövi och vända där. Det finns tid för detta då tåget vänder i Arboga. Äldrevården är mycket bra liksom skolan. Vackert i centralorten, men rättvisare fördelning de mindre orterna. Äldreboenden, och vård måste bli bättre och utökas. 55+ boenden måste byggas i hela kommunen. Mera behöriga lärare. Gator och trottoarer har rentav livsfarliga gropar och ojämnheter. Upplevelsen är att Fellingsbro tätort kommer långt ned på prioritetslistan hos kommunens politiker och högre tjänstemän. Butiker försvinner och ersätts av loppis efter loppis samtidigt som befolkningen blir äldre och äldre (bortsett från den befolkning med ickesvenskt ursprung). Ingen rotation i husen, pensionärerna har ingenstans att ta vägen så de stannar i sina betalda småhus. Ungdomarna har problem att flytta hemifrån eftersom det inte finns så många mindre lägenheter att flytta till. De som får jobb - flyttar härifrån - de som inte har jobb blir kvar hemma längre. Fördelen är närheten till natur samt pendlingsavståndet - framförallt till andra kommuner! Eftersom jag bor utanför tätorten, på landsbygden, så kommer jag sällan i kontakt med tätorten eller sådant som har med tätorten att göra, gäller även den politiska biten, därför har jag inte så mycket åsikter i dessa frågor. 101

102 19 Svårt att bedöma kommunens tjänster och service då man bor långt ifrån centralorten. Ingen kollektivtrafik, ingen återvinning, dålig service utanför tätort. Långa väntetider på begärd hjälp. Det enda vi i Kloten får för våra skattepengar är lite gatubelysning och en bokbuss ibland. Resten går till tätorterna som vi sällan besöker. Känner ej någon tillhörighet till Lindesbergs kommun. Det känns som Fellingsbro ligger för långt ifrån centralorten glöms bort ibland. Vi har mycket trasiga gator tex. Eftersom bostäder i centralorten är ett problem borde kommunen arbeta för att fler ska bosätta sig på mindre orter runt om centralorten. På så vis lever landsbygden vidare och bostadsbristen blir inte lika tydlig. Bättre kommunikation och satsning på idrottsanläggningar är ett förslag Turism Turistnäringen saknas i kommunen, till exempel en liten familjecamping på gamla parkområdet, då får man in folk i staden och på sikt mer affärer och mer jobbtillfällen. Satsa på att få ner gående (turister) ner till strandpromenaden med fler restauranger och caféer längs strandpromenaden. Se till att upplåta ett område längs vattnet i Lidnesberg till en camping. Det skulle verkligen öka turismen i kommunen och Lindesberg skulle bli ett bättre sommarresmål. Flyktingmottagande och integration Vår kommun är för tillfället överbelastad pga många asylsökande vad avser vård, skola, socialtjänst. Annars högre betyg. Inte en fråga om invandringspolitiken. Varför? Varför finns det ingen fråga vad invånarna tycker om den stora invandringen i vår kommun? Det är alldeles för stort mottagande utav asylsökande, både centralt och kanske framför allt i småorterna. Jag har tonårsbarn som ofta upplever obehag av klungor med invandrare som inte kan sköta sig. Dom flesta med mig känner likadant och folket kommer agera kraftfullt till slut för att få bukt med detta, på ett eller annat sätt. Det är ju val 2018 och då kommer det visa sig med stor marginal vilken fråga som ligger väljarna närmast hjärtat. Alldeles för mycket invandring, en liten kommun kan inte ta hand om så många. Mycket brott, en del våldtäkter mm, dåligt med polisinsatser, tar alldeles för lång tid innan polis är på plats. Politiska partier (styrande) håller varandra om ryggen och ser endast till personliga åsikter och förmåner, skor sig på skattebetalarnas pengar. För många invandrare i skolorna, de är ofta oroliga och stökiga. Skulle vilja se separata skolor för folk som inte har bott här i mer än ett par år. 102

103 RAPPORT Dnr. Kommunledningskontoret Malin Sjöberg Tfn: Resultat i servicemätning via telefon och e-post 2016 Sammanfattning Servicemätningen mäter om våra kundmöten med medborgare som sker per telefon och e-post lever upp till organisationens förväntningar och de kontaktandes behov av service och möjligheten att få uträtta sina ärenden. Får man kontakt med sökt person eller funktion? Hur blir man bemött? Hur snabbt får man svar? Fungerar tekniken? Ringer vi tillbaka eller mejlar våra svar snabbt? Agerar telefonisterna och övriga personalen i enlighet med de förväntningar som ställs på en väl fungerande kommunikation? Lindesbergs kommun deltog under hösten år 2016 i likhet med år 2011, 2012, 2014 och 2015 i servicemätning via telefon och e-post, som är en del i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Resultatet är kopplat till inriktningsmålet i kommunfullmäktiges utvecklingsstrategi : Medborgarna upplever bra service med kvalité, som har följande indikatorer kopplade till sig: 1. År 2014 ska 90 procent av medborgarna som tar kontakt få svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar 2. År 2014 ska 90 procent av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon uppleva ett gott bemötande 3. År 2014 ska andelen lyckade kontakter med kommunen via telefon få direkt svar på en enkel fråga vara 75 procent Resultatet visar, liksom tidigare år, att de största förbättringsområdena ligger inom telefonin. Andelen lyckade kontakter med kommunen via telefon som får direkt svar på en enkel fråga är lägre än för övriga kommuner i mätningen, men har förbättrats jämfört med de två föregående mätningarna. De andra stora förbättringsområdena är om man fick svar på de frågor som ställdes, gradering av informationen i svaren, intresse och engagemang, samt helhetsintrycket för telefonin. Även personalens bemötande när man väl kommit i kontakt med någon visar på lägre värde jämfört med övriga kommuner. Positivt är att svarstiden för växelnumret är betydligt högre än för övriga kommuner och har förbättrats jämfört med föregående år. Resultaten för e-post är mycket bra. Samtliga resultat ligger betydligt bättre i jämförelse med övriga kommuner och samtliga resultat förutom ett har förbättrats jämfört med föregående mätning. Det som förbättrats mest är svarskvaliteten. Här mäts vilken merinformation som ges i svaret, mer än bara svar på frågan. Det kan till exempel vara hänvisning till hemsidan, Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

104 2 erbjudande att ringa kommunen eller annan aktör för mer information, bifogande av länk eller tips och ideér om något som inte direkt efterfrågats. Det är företaget Profitel som har utfört undersökningen och ställt frågor som SKL försett dem med, vilket gör att alla kommuner som deltar i undersökningen har fått exakt samma frågor. Totalt 144 kommuner ingår i Profitels urval och jämförelse. I resultatjämförelsen med de andra kommunerna har Profitel använt skalan Betydligt högre (mörkgrön), Högre (grön), Motsvarande nivå (gul), Lägre (orange) och Betydligt lägre (röd). Resultat i servicemätning via telefon Profitel har ringt via växelnumret och ställt sex olika frågor inom nio olika förvaltningsområden: Bygg, Grundskola, Individ och familj, Miljö och hälsa, Äldreomsorg, Handikappomsorg, Kultur och fritid, samt Gator och vägar. Varje fråga har ställts två gånger, totalt 108 uppringningar. Profitel har mätt parametrarna Tillgänglighet, Svar på frågan, Information, Intresse och engagemang, samt Bemötande utifrån graderingen God, Medelgod och Dålig. Tabellen nedan visar vilken procent som fått graderingen God, samt i några fall även placering i förhållande till andra kommuner. I tabellen redovisas resultatet på övergripande nivå, men i rapporten redovisas även resultatet för de olika förvaltningsområdena. Mått Procent/ placering T1. Andelen lyckade kontaktförsök där svar på fråga/frågor erhölls. (Motsvarar KF:s indikator 3) T2. Fick vi svar på de frågor som vi ställde i samtalen? 44 T3. Gradering av informationen i svaren. 81 T4. Intresse och engagemang. 75 T5. Bemötande av personalen. (Motsvarar KF:s indikator 2) T6. Svarstid till huvudnummer/växelnummer 74 T7. Svarstid efter koppling till person som svarar på frågan. T8. Hälsningsfras vid svar på frågan. T9. Helhetsintryck I jämförelse med andra I jämförelse med Lindesberg Går inte att jämföra Placering 2 av 144 Placering 94 av 144 Ca 48 % svarar med Välkommen till Lindesbergs kommun, eller Lindesbergs kommun + namn, vilket är en försämring från föregående år. Övriga svarar med Förvaltning+namn, enbart För- och efternamn, eller enbart Förnamn/Efternamn. Placering 135 av

105 3 Resultatet visar på att det är svårt för medborgare att komma i kontakt med rätt person i kommunen via telefon. Växeln har mycket bra svarstid (T6), men därefter tappas samtalen så att medborgaren inte får kontakt med rätt person (T1, T2). Resultatet för T2 var att 37 procent fick graderingen God på svar på frågan, 6 procent Medelgod och 57 procent Dåligt svar på frågan. Den främsta anledningen till det låga resultatet är att man inte kommit i kontakt med rätt person i kommunen, utan blivit hänvisad av växeln till att kontakta en handläggare vid ett senare tillfälle på grund av frånvaro eller telefontid, eller hamnat i röstbrevlåda. Detta drar även ner helhetsintrycket i fråga T9. Flera resultat för telefonin visar på en försämring från föregående mätning och är lågt i förhållande till andra kommuner. Resultatet för intresse och engagemang (T4), hälsningsfras vid svar på frågan och bemötande av personalen (T5) har försämrats jämfört med föregående år. Dock har sättet att mäta bemötandet av personalen förändrats, vilket gör att det inte går att jämföra med tidigare år. Dels har ytterligare en gradering införts och dels används en annan uträkningsmetod jämfört med tidigare. Framgångsfaktorer och förslag till åtgärder för telefoni Detta mått är ett av de svåraste att förbättra inom KKiK, men det är ändå många kommuner som har förbättrat sina resultat. Framgångsfaktorer i andra kommuner som har bra resultat, eller förbättrat sina resultat avsevärt har varit: Växeln och dess samspel med verksamheterna är kanske den viktigaste nyckeln till framgång. Eventuellt kan man tilldela vissa medarbetare i verksamheterna ett större ansvar att ta emot samtal från växeln och medborgarna. Införande av kundtjänst för att säkra kvaliteten på tillgänglighet och bemötande. Tydliga mål och riktlinjer från kommunledning till alla delar i organisationen. Kontinuerliga intervjuer med växeln för att finna problemområden sammanställ och följ upp. Alternativt skapa en samarbetsgrupp med växeln och representanter från verksamheterna. Undvik telefontider. Kommungemensamma riktlinjer för hur telefonsamtal ska hanteras, med exempelvis hur man svarar och avslutar. Genomför interna utbildningar kring bemötande i telefon med utgångspunkt i praktisk träning. Se till att rätt personer arbetar med medborgarkontakterna, att ha rätt kravprofil vid nyrekryteringar. Kommunchefen beslutade i oktober 2014 i samråd med ledningsgruppen om Riktlinjer för hantering av telefoni och e-post. Det kan delvis vara dessa riktlinjer som förbättrade tillgängligheten på telefon med 10 procentenheter mellan år 2014 och 2015 och resultatet står sig år Dokumentet berör dock inte frågan om telefontider, vilket bör diskuteras inom de enheter som fortfarande har telefontider. Det ger bättre service för medborgarna att se till att någon alltid är tillgänglig på telefon, till exempel via en 105

106 4 servicetelefon som går runt bland medarbetarna. Flera enheter har ersatt telefontider med en servicetelefon, vilket förmodligen också har bidragit till det förbättrade resultatet. Resultatet för Lindesbergs del visar också på att samspelet mellan växeln och verksamheten behöver förbättras, eftersom det är där samtal tappas. I de nya riktlinjerna för telefoni och e-post framgår att man alltid ska koda bort sin telefon vid frånvaro, men det handlar också om att verksamheten hela tiden ser till att någon är tillgänglig för att kunna ta emot samtal och besvara frågor så att alla inte är bortkopplade samtidigt. Resultat i servicemätning via e-post Profitel har skickat 54 mejl till kommunens officiella e-postadress för att bedöma servicenivån. Utöver det har Profitel även skickat sex mejl till kommunledningen som inte ingår i totalresultatet. Profitel har mätt svarstid, avsändare, svarskvalitet samt redovisar mejl som inte besvarats. Svarstiderna mäter när man fått svar på frågan, inte att man fått bekräftelse från registrator att mejlet är mottaget och vidarebefordrat till rätt person. Mått Procent/tid E1 Svarstid på e-post, utan krav på kvalitet på svaret. 100 E2 Medelsvarstid 2 timmar E3 Svarstid: besvarande inom två dagar med svar på frågan. (Motsvarar KF:s indikator 1). E4 Kontaktuppgifter till avsändare 100 E5 Svarskvalitet. De svarsmejl som har merinformation, t. ex. hänvisning till hemsidan, erbjudande att kontakta kommunen för mer information, bifogande av länk eller tips och idéer om något som inte efterfrågats. 72 I jämförelse med andra I jämförelse med Lindesberg Svarstiderna på e-post är mycket bra, både i förhållande till andra kommuner i mätningen och i förhållande till Lindesbergs kommuns resultat vid förra mätningen. Förra året var det tre mejl som inte besvarades alls, men i år bevarades samtliga mejl inom två dagar och 98 procent inom en dag. Medelsvarstiden var 2 timmar. Svarskvaliteten, där man bedömer om svaren innehåller merinformation har väsentligt förbättrats jämfört med tidigare år, då värdet var 39, vilket också står sig bra jämfört med övriga kommuners medelvärde på 61. Kontaktuppgifter till avsändare har endast försämrats marginellt i förhållande till kommunens resultat föregående år, men ligger fortfarande på en hög nivå. Framgångsfaktorer och förslag till åtgärder för e-post Framgångsfaktorer i andra kommuner som har bra resultat, eller förbättrat sina resultat avsevärt har varit: 106

107 5 Tydliga mål och engagemang att frågan måste engagera kommunledningen för att driva igenom förbättringar i alla delar av kommunen. Synliggör resultat inom respektive verksamhetsområde för att ta reda på var det brister, hur man arbetar i verksamheten och fundera på vilka rutiner som behöver förbättras. Kommungemensamma rutiner och riktlinjer om hur e-post ska hanteras, såsom svarstider, kopior, namn, kontaktuppgifter, länkar etc. Konkreta exempel på hur bra svar i e-posten ska se ut. Vanliga frågor återkommer: Gör en svarsbank med bra svar kopplad till de vanligaste frågorna. I många stora och medelstora kommuner har införandet av en kundtjänst eller servicecenter inneburit bättre svarstider på inkomna e-post från medborgarna. Riktlinjerna för hantering av telefoni och e-post berör hur e-post ska hanteras och att samtliga e-postbrevlådor ska bevakas minst en gång per dag, även vid frånvaro, för att inte någon fråga ska missas. Riktlinjerna och den grafiska manualen visar även hur en e-postsignatur ska se ut. Epostsignaturen gör att all väsentlig kontaktinformation finns med och det ger ett enhetligt och professionellt intryck. Kommunen får bra resultat när det gäller e-postsignatur, fastän det försämrats under de två senaste åren. Det behöver kontinuerligt påminnas om att den ska användas och hur den ska se ut. Ett område som förbättrats mycket jämfört med föregående år är svarskvalitet, där man bedömer om kommunen ger mer information än vad som efterfrågats. En utgångspunkt är att avsändaren representerar kommunen i varje e-post som besvaras och ett korrekt språkval och ett serviceinriktat bemötande är viktigt. Avsändaren är kommunens ansikte utåt och svaret bör spegla den professionalism och det servicetänkande som vi vill ska förknippas med kommunen. Trots att det är ett bra resultat, skulle det kunna förbättras ytterligare genom att ha en svarsbank med bra svar på vanliga frågor som även innehåller merinformation. Slutsatser och vidare arbete Att erbjuda omvärlden goda möjligheter att kontakta kommunen och att ha smidiga interna kommunikationsflöden är mycket viktiga förutsättningar för att kunna öka tillgängligheten, servicegraden och effektiviteten i det dagliga arbetet. Att medborgare får kontakt med kommunen per telefon och e-post påverkar därmed kommunens varumärke, ekonomi och effektivitet. Om man ser på resultatet för de indikatorer som kommunfullmäktige beslutat om för åren , har kommunfullmäktige ställt höga målvärden i och med att man beslutat att nå en hög servicegrad redan år När det gäller e-post visar resultatet sedan 2012 på en kontinuerlig förbättring och i år får 100 procent svar på sin fråga inom två dagar. Under de tre senaste åren har kommunen förbättrat sig när det gäller att få ett direkt svar på en enkel fråga på telefon, men behöver förbättra sig med hela 31 procentenheter för att nå fullmäktiges målvärde på 75 procent. 107

108 6 För att gå vidare med förbättringsarbetet kan varje verksamhet detaljstudera hur varje fråga besvarats på telefon och e-post för att se inom vilka områden det brister och inom vilka områden som det fungerar bra. Införande av en kundtjänst/kontaktcenter som utöver att koppla vidare samtal även besvarar och påbörjar handläggning av enklare ärenden visar i många kommuner på bättre resultat både när det gäller telefoni och e-post. Om man ser till de framgångsfaktorer som gjort att andra kommuner fått bra resultat behöver kommunen jobba vidare med att implementera riktlinjerna för hantering av telefoni och e-post. För att inte tappa samtalen mellan växel och handläggarna inom verksamheten är det också viktigt att verksamheterna ser till att någon alltid är tillgänglig på telefon, till exempel via en servicetelefon som går runt bland medarbetarna istället för telefontider som istället begränsar kommunens servicegrad. Det skulle även vara positivt att öka samverkan mellan växeln och representanter för de olika verksamheterna för återkoppling och uppföljning. Servicemätningen för telefon och e-post kan ses som en del i arbetet med ökad service och kvalitet gentemot medborgarna. Andra undersökningar som kan användas i ett sådant förbättringsarbete är SKL:s undersökning Information till alla som är en webbundersökning som presenterades senast i oktober Undersökningen visar hur lätt det går att hitta information på kommunens webbplats inom olika verksamhetsområden. En annan mätning är SKL:s undersökning Insikt som mäter kommunens service kopplat till myndighetsutövning. Resultatet för båda dessa undersökningar ingår också i KKiK och används även som en indikatorer på kommunfullmäktigenivå i nya utvecklingsstrategin. När det gäller att förbättra resultatet för service till företag finns ett nätverk mellan KNÖLkommunerna och Samhällsbyggnad Bergslagen som heter Insikt Bergslagen och som syftar till att arbetet med förbättrat företagsklimat ska bidra till välmående och växande företag i Bergslagen. Detta är ett bra exempel på hur man kan arbeta vidare för att förbättra och utveckla kommunens arbete, utifrån resultatet i en undersökning. Resultatet i Insikt visar också på en stor förbättring. Christer Lenke Kommunchef Malin Sjöberg Kommunstrateg 108

109 BUN 2017/ Barn- och utbildningsförvaltningen Per Wernborg Handläggarens Ärendebeskrivning Då Migrationsverket fattat beslut om att ej ersätta asylsökande elever som påbörjar sin utbildning efter det att de fyllt 18 år då de söker nationellt program. De kan alltså ha påbörjat sin utbildning på språkintroduktionen innan de fyllt 18 år och därmed får vi ersättning för dessa elever. Om de sedan når betyg motsvarande skolår 9 och därmed blir behöriga till nationellt program anser Migrationsverket att de gör en nystart i skola. Det innebär att Migrationsverket inte längre betalar ut medel för dessa elever om de passerat 18 år. Konsekvenser Detta innebär för oss på Lindeskolan att vi ej kan utverka några medel för asylsökande elever som blir klara med sina grundskolestudier och därmed behöriga till nationellt program. Ett exempel kan vara en elev som påbörjat sina studier på språkintroduktionen som 17 åring. Eleven blir klar med sina studier där och behörig att söka nationellt program som 19 åring. Om eleven söker och kommer in på nationellt program anses det som om eleven startar gymnasiet på nytt och därmed ersätter Migrationsverket ej denna utbildning. Frågan som då uppstår är om vi i Lindesbergs kommun kan finansiera dessa elevers skolgång? Antalet det i dagsläget kan komma att handla om är 3-5 elever. Mitt förslag är att dessa elever beviljas skolgång och att beslutet utvärderas/omprövas årligen för att följa upp eventuella förändringar över tid. Det är betydelsefullt att poängtera att förlaget endast berör elever bosatta i Lindesbergs kommun. I de fall Nora, Ljusnarsberg m.fl. väljer samma modell anser vi att de ska betala interkommunal ersättning för sina elever enligt samma principer som gäller för övriga elever. Per Wernborg Rektor Lindeskolan Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

110 2 Bilaga 1 Hej! Gymnasieantagningen har tidigare fått information från Skolverket att de har tolkat åldersgränsen på 18 år för asylsökande (29 kap 3 Skollagen) att de räcker med att de har påbörjat en gymnasieutbildning för att sedan kunna byta program inom gymnasieskolan. Dock längst till och med första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Nu har det kommit till Gymnasieantagningens kännedom att Skolverket har gjort en ny tolkning om asylsökandes rätt till skolgång. Under hösten har Skolverket meddelat att en asylsökande elev som påbörjat gymnasieutbildning t.ex. på ett introduktionsprogram och vill börja på ett nytt program ex. ett nationellt program eller annat introduktionsprogram måste detta göras innan de fyllt 18 år för att ha rätt till utbildning. Hemkommunen kan ändå erbjuda utbildning till de som är över 18 år men den asylsökande har ingen rättighet. Att erbjuda utbildning tolkar vi som att antingen hemkommunen själv ordnar utbildningen eller står för utbildningskostnaden i annan kommun eller fristående skola. Detta innebär att vi på Gymnasieantagningen tillsammans med våra huvudmän har skapat en ny rutin för att hantera asylsökande som är över 18 år. Vi kommer att hantera dessa ärende på följande sätt: För de asylsökande elever som fyller 18 år innan utbildningen börjar måste vi på Gymnasieantagningen först kolla upp med hemkommunen om de är villiga att stå för utbildningskostnaden eftersom hemkommunen ändå kan erbjuda utbildning för de som är över 18 år. Enligt 29 kap 6 Skollagen är det vistelsekommunen som räknas som hemkommun för de som är bosatta i landet men inte är folkbokförda hos Skatteverket. Gymnasieantagningen kommer att skicka en blankett till hemkommunen (vistelsekommunen) som får yttra sig över om de är villiga att stå för utbildningskostnaden. Yttrande skickas sedan tillbaka till Gymnasieantagningen som vidarebefordrar till mottagande huvudman för beslut om eleven tas emot eller inte. Mottagningsbeslutet skickas sedan till Gymnasieantagningen som skickar hem detta till den sökande. Om den asylsökande inte blir mottagen till utbildningen så har den möjlighet att överklaga beslutet precis som det är för de övriga mottagningsbesluten. Gymnasieantagningen vet inte i dagsläget om kommunerna i länet kommer att stå för utbildningskostnaden för asylsökande som är över 18 år. Bifogar länk till Skolverkets information om Rätt till utbildning, nyanlända och gymnasieskola För Gymnasieantagningen i Örebro län Robert Gustafsson Tel: , Servicecenter Örebro kommun, begär Gymnasieantagningen E-post: gymnasieantagningen@orebro.se Besök gärna vår hemsida på Postadress: Box 31110, ÖREBRO 110

111 3 Bilaga 3 Rätt till utbildning, nyanlända och gymnasieskolan Asylsökande ungdomar och vissa andra ungdomar som anges i 1 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera (LMA), ungdomar med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd och ungdomar som är papperslösa, har rätt till utbildning i gymnasieskola, endast om de har påbörjat utbildningen på ett introduktionsprogram, eller på ett nationellt program, innan de har fyllt 18 år. Eleven har dock rätt att fullfölja påbörjad utbildning på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program. Bosatta, men inte folkbokförda ungdomar Asylsökande ungdomar och vissa andra ungdomar som anges i 1 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera (LMA), ungdomar med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd och ungdomar som är papperslösa, har rätt till utbildning i gymnasieskola, endast om de har påbörjat utbildningen på ett introduktionsprogram, eller på ett nationellt program, före de har fyllt 18 år. Eleven har dock rätt att fullfölja påbörjad utbildning på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program. Skolverkets tolkning när det gäller dessa ungdomar innebär att en elev inte har rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program från och med fyllda 18 år, även om eleven har påbörjat ett introduktionsprogram innan dess. Det finns dock inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning på exempelvis ett nationellt program till de ungdomar som fyllt 18 år. Se bestämmelser om behörighet i 16 kap. 29 och 15 kap. 5 skollagen. I 5 tredje stycket, anges att bestämmelserna om gymnasieskolan bara gäller för ungdomar som är bosatta i landet och en hänvisning till ytterligare föreskrifter om bosättning och rätten till utbildning i 29 kap. 2-5 skollagen och 1 lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA). Enligt 29 kap. 3 skollagen har asylsökande ungdomar och vissa andra ungdomar som anges i 1 lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA), ungdomar med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd och ungdomar som är papperslösa, rätt till utbildning i gymnasieskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. Se rätten att fullfölja utbildningen i 16 kap. 37 och 17 kap.15 skollagen. Se också prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid 592. Folkbokförda ungdomar Skolverkets tolkning när det gäller ungdomar som är folkbokförda i landet, är att en elev inte har rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program från och med andra kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år, även om eleven har påbörjat ett introduktionsprogram innan dess. Se bestämmelser om behörighet i 16 kap. 29 och 15 kap. 5 skollagen. Se även prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid 431. Se också beslut från Skolväsendets överklagandenämnd, Beslut-fran-overklagandenamden/Gymnasieskola/Behorighet/Obehorig-till-nationellt-program-pagrund-av-hog-alder Senast granskad: Innehållsansvar: Avdelningen för skolutveckling 111

112 112

113 BUN 2017/ Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Kultur och ideell sektor, Mia Eriksson Tjänsteanteckning 1 (4) 11 Möte om Kulturgaranti 8 februari 2017 Sammanfattning av gruppdiskussioner fråga 2 och 3 Fråga 2: Välj ut de tre viktigaste (mest relevanta) utmaningar och kom fram till tre gemensamma lösningar på dessa som ni i gruppen är överens om. Detta vill och kan vi åstadkomma tillsammans? Fråga 3: Utifrån de tre gemensamma lösningarna, formulera vad som är viktigt att få med i förslaget. Vad är viktigt att få med i förslaget? Grupp 1 (Ewa) De tre viktigtaste utmaningarna 1. Resursbrist är en stor utmaning. 2. Utmaning att skolan som äger barnen inte har det som ett krav (att barnen har rätt att ta del av kultur). Det kolliderar med timplan, regler. Kulturen har en svag ställning i skolan, som möter alla barn. Utmaning för skolan även om man vet och vill. 3. En utmaning är även att kommunerna har självstyre, det kan komma att se olika ut. Lösningar 1. Regionen kan ha en samordnande roll. 2. Ett sätt är att börja på en liten nivå. Behoven behöver tydliggöras från skolans sida. Det här vill vi. 3. Vi som skolchefer kan tänka ihop. Bli bättre som beställare. Bli bättre på att åka till varandra. Grupp 2 (Jerry) De tre viktigtaste utmaningarna 1. Förståelse mellan kultur- och skolområdet. Att vara överens om syfte och mål. Från kulturaktörer över till politisk nivå, till skolledning och pedagognivå. 2. Viktigt se till att man får med både gymnasieskolan och friskolan i modellen, hur nås de? Även ha med dem i det tidiga förankringsarbetet. 3. Kommunikationerna elevers kulturresor mellan orter. Postadress Region Örebro län Kultur och ideell sektor Box 1613, Örebro E-post: kultur@regionorebrolan.se Besöksadress Eklundavägen 1, Örebro Tel: Fax: Organisationsnummer:

114 2 (4) Viktigt att få med i förslaget med utgångspunkt i de gemensamma lösningarna 1. Vad ska ingå i kulturbegreppet, nya former för eget skapande i nya ämnen inom kulturskolan, ta tillvara och knyta in Digitalt skapande/spelkulturen i modellen. 2. Arkivcentrum, museum, kulturarvet, den lokala kännedomen. 3. Kommunikationer, hur vi utnyttjar våra lokala förutsättningar för kulturuttryck över kommungränser etc Grupp 3 (Johan) De tre viktigtaste utmaningarna 1. Öka och förbättra samtalet eller kommunikationen och integrering och samordningen mellan skola och kultur i kommunerna. 2. Hur ska man få till kultur på skoltid och som matchar skolämnena och undervisningen? 3. Hur ska man göra med transporter till och från kulturutbudet? 4. Hur ska man göra med resurser och styrning, d v s ekonomi? gemensamma lösningar: 1. Strukturera en plattform där skola och kultur är representerat på olika sätt i kommunen! 2. Att man jobbar på att ha ett relevant utbud som verkligen berikar och passar in i undervisningen, genom samverkan i till exempel ovanstående plattform! 3. Att man får in detta i det systematiska kvalitetsarbetet genom till exempel ett årshjul och årskursvis planering! 4. Att man på en statlig nivå förtydligar ytterligare i skolans styrdokument och att man får detta perspektiv på lärarutbildningen på något sätt! 5. Mod och Vilja! Grupp 4 (Lena) De tre viktigtaste utmaningarna 1. Tidsplan realistiskt 2020? 2. Transport 3. Ekonomi Vad innebär Garanti behöver definieras för att veta hur man ska lösa den. Vi tillsammans kommun och region måste vara i samspel kring Garantin. Viktigt att få med i förslaget med utgångspunkt i de gemensamma lösningarna Kulturtrappa Stegvist införande av kulturgaranti Regionen vara kittet, möjliggörare för att det ska kunna fungera. Regionens roll/konsulenterna använda exempel från kommunerna. Komma bort ifrån att det är eldsjälar, ska vara systematik, resurs ska finnas i skolan/skolledning. Regionen förmedla, inspirera goda exempel ut i länet, till kommunerna

115 3 (4) Grupp 5 (Rikard) De tre viktigtaste utmaningarna och förslag på åtgärder 1. Gemensam plattform Frågorna saknar idag stabil grund inom främst skolområdet. Åtgärder: Att lyfta fram delar som redan finns i styrdokument, t ex läroplanen. Att få en politisk styrning som på allvar påverkar skolan och rektorer. Att generellt ge ökad kompetens åt båda håll. 2. Långsiktiga strukturer Alltför mycket bygger idag på engagerade eldsjälar, ofta utan tydliga mandat. Åtgärder: Krävs strukturerad samordning med tydliga mandat. Kontinuerliga möten mellan kommuner, kulturinstitutioner och regional nivå viktiga för långsiktigheten. Återigen en tydlig politisk styrning. 3. Kommunikation och begrepp Råder viss begreppsförvirring kring vad man menar med t ex barnkulturplan, men även hur man tolkar begrepp som god framförhållning etc. Åtgärder: Lägga tydligt fokus på att reda ut begreppen i både grunddokument och i kommande nätverksarbete. Grupp 6 (Mia) Två gemensamma utmaningar och förslag på lösningar 1. Samordning och samverkan på alla plan: mellan det skapande utbudet och professionella upplevelser Alla barn ska få konstupplevelser, dans, teater, museum etc. Det kan en samordnare uppfylla. Då slipper varje lärare. Man jobbar på olika sätt i kommunerna, en linje mellan professionellt utbud och skolans roll. Det krävs samordning på kommunal nivå. Det förekommer redan mycket kultur, en bra start är att inventera: Vad gör vi/vad har vi? Vad kan vi tillföra som ger mervärde och sparar resurser. Hitta ett sätt att få med sig lärare, att knyta ihop med läroplanen t ex Vad kan vi koppla på i åk 1, då vi arbetar med värdegrund? Kan vara t ex drama. Regionen ska skapa förutsättningar så att kommunerna kan ta fram sina planer och utveckla det stora arbete som redan görs. 2. Förankring (ekonomi, kompetensutveckling, ansvarsfördelning) Varje kommun måste jobba med den lokala förankringen. Kommunen har läroplanen och ska väva in kulturen på ett tydligare sätt i skolan

116 4 (4) Förankring på kommunal nivå mellan kultur och skola. Båda ska känna att det här gör vi ihop. Gemensam kompetensutveckling för personalen (i skolan), för att få samsynen kunde vara ett första steg. Det som stod i första utkastet av förslaget på Kulturgaranti om vad kommunen ska ha borde inte stå där, kommunens inre organisation ska ligga på kommunnivå, inte på regionnivå. Regionen ska ha en samordnande funktion, med subvention. Infrastrukturen ska samordnas på regional nivå. Förskolan har för lite kultur, till stor del beroende på tillgängligheten (det behövs medel till bussar). Kan vi ställa högre krav på Länstrafiken? Billigare kort som sträcker sig längre på dagen? Kulturbiljett som ger gratis resa

117 Kulturgaranti Örebro län 8 februari 2017 Anette Granberg Utvecklingsledare kultur Kultur och ideell sektor, Regional utveckling Region Örebro län 117

118 Agenda Välkommen och syfte med dagen Hjärnvilja! kultur för lärande Förslaget kulturgaranti Örebro län. Innehåll och sammanfattning av förremissvar Lokalt och regionalt exempel. Vilka är utmaningarna och möjligheterna? paus Gruppdiskussioner Vad vill och kan vi åstadkomma tillsammans? Vad är viktigt att få med i det fortsatta arbetet? Sammanfattning 118

119 Avsikten med mötet Identifiera utmaningar och möjligheter med förslaget kulturgaranti Örebro län. Diskutera vad vi vill, och vad vi kan åstadkomma tillsammans. 119

120 Utgångspunkt Mål regional kulturplan : För att nå barn och unga och öka kulturens roll i förskola/skola är en utveckling viktig. En kulturgaranti behövs i länet. Ett förslag ska tas fram av Region Örebro län i samarbete med länets kommuner 120

121 En fungerande struktur mellan förskola/skola och professionell kultur behöver utvecklas för att stärka kulturens roll i skolan. Region Örebro län kommer till exempel att verka för ökad samverkan mellan politikområdena kultur och utbildning

122 FN:s konvention om barnets rättigheter och Läroplan för förskola/skola FN:s barnkonvention säger att konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet. I skolans läroplan står formulerat att alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kulturlivet. Skolan ska också ansvara för att varje elev kan använda och ta del av olika uttrycksformer samt utveckla kännedom om samhällets kulturutbud. Förskolan har i uppdrag att utveckla barns eget kulturskapande och låta barn bekanta sig med kulturarvet och det lokala kulturlivet. 122

123 Viktiga frågeställningar? Hur ser tillgången ut av professionell kultur? Hur mycket medel viks för ändamålet? Finns samordning av kultur i skolan och vem ansvarar? Finns kommunala medel för området? Får barn och unga del av professionell kultur på ett systematiskt sätt? Vilka svårigheter finns och hur skulle det kunna förbättras? 123

124 Hur ser det ut i kommunerna? Flertalet kommuner har politiska mål för professionell kultur i grundskolan och förskoleklass. I gymnasiet och förskolan är inte kultur lika förekommande Skapande skola är en förutsättning I det allra flesta kommuner utgör kulturmedel en större del än skolmedel. Ekonomin en central fråga. Samordningen varierar 124

125 Vilka behov finns? Regional samordning och finansiering (ex subventioner av föreställningar). Samordning av kultur och skola centralt för en fungerande garanti (ex långsiktig planering utifrån behov). Varierat utbud av konst och kultur. Länets institutioner finns närvarande i hela länet. Kultur anpassat till lokaler i hela länet. 125

126 Förslaget Kulturgaranti Örebro län Professionellt kulturutbud från 3år gymnasiet Ett brett utbud Eget skapande och upplevelser Roll och ansvarsfördelning (kommuner, kulturinstitutioner, fria professionella aktörer och regionen). Finansiering 126

127 Förremissvar Tio kommuner har svarat. Hur ser ni på samverkan och roller i förslaget kulturgaranti? Är det något ni ställer er tveksamma till eller vill förändra? Vad är viktigt att tänka på i förankringen av genomförandet av förslaget kulturgarantin lokalt/regionalt? Vilka har svarat? Barn och utbildningsförvaltningar, kultur och tillväxtförvaltningar och kommunledningsnivå. Barn utbildning och kulturnämnd, kommunstyrelser. 127

128 Sammanfattning av synpunkter Övergripande Positiva till förslaget som helhet. Samverkan Kultursamordnarens och kulturombudens roll och ansvar bör förtydligas. Utmaningar Eget skapande bör ingå och förtydligas. Öka tillgängligheten till kultur i länet. Det fortsatta arbetet Förankring i båda förvaltningar (kultur och skola). I genomförandet skapa forum för pedagogisk personal, politikerforum och chefsforum. 128

129 Exempel Hällefors kommun/anna Henriksen Vilka är framgångsfaktorerna? Vad är mervärdet av kultur i skolan? Vilka effekter? Region Gävleborg/Agneta Svens Så här gör vi i Gävleborgs län ett konkret exempel. 129

130 130

131 131

132 Kultur i Väst Västra Götalandsregionen Utbud av eget skapande och konst/kulturupplevelser (inkluderar också skolbio, fortbildning för vuxna, författarbesök). Regionalt arrangörsstöd i 16 år. Arrangörsstöd 50 % av gaget. Omkostnadsstöd 100 % resor, traktamente och logi. Kommunerna ansvarar för samordnare, barn och ungakulturgrupp för hur stödet ska användas i kommunen. Upprättade barn och ungakulturplaner. Stödet betalas ut retroaktivt till kommunerna. 132

133 Framgångsfaktorer Helhetsbild av kultur i skolan i regionen. Samordnare i varje kommun. Kvalitetssäkrad utbud (genom konsulenter och nätverk av samordnare). Ett stöd till att genomföra skolans uppdrag enligt läroplan. Möjliggöra barn och ungas rätt till konst och kultur (ex bredd och stort utbud). Barn och ungas engagemang och deltaktighet i fördelning av stödet på kommunal nivå. Lätt att göra, lätt att använda. 133

134 Gruppdiskussioner Vilka utmaningar finns det med kulturgaranti för din organisation? Välj ut de tre viktigaste (mest relevanta) utmaningar och kom fram till tre gemensamma lösningar på dessa som ni i gruppen är överens om. Detta vill och kan vi åstadkomma tillsammans. Vad vill vi? Vad kan vi åstadkomma? Utifrån de tre gemensamma lösningarna, formulera vad som är viktigt att få med i förslaget. Vad är viktigt att få med i förslaget med utgångspunkt i de gemensamma lösningarna? 134

135 Tidplan och process Förankring och utarbetande av förslag 2016 Specifika samverkansrådet kultur 15/9. Beslut om förremiss av förslaget kulturgaranti Örebro län. Förremiss till samtliga kommuner mellan 7/10-6/12. Samverkansråd skola, utbildning och kompetensförsörjning 11/11. Information om nuläge. Presidiet (Fokusnämnd för kultur, bildning och ideella sektorn) 14/11. Information om nuläge. Dialogmöten referensgrupp, tjänstemannaberedning och politik samverkansråden. Utveckling av förslag Dialogmöte - samverkansråden och kulturinstitutionerna 8/2. Beslut om formell remiss i Fokusnämnd för kultur, bildning och ideella sektorn 6/4. Remiss april juni Under remisstiden dialog med samverkansråden, tjänstemannaberedning och politik. Färdigt förslag augusti Beslut i Fokusnämnd 7 september Beslut i Tillväxtnämnd 21 september Kommunala beslut oktober, november och december. Möjlig start

136 Kontakt Anette Granberg Utvecklingsledare Kultur Kultur och ideell sektor, Regional utveckling Region Örebro län

137 Hur gör Riksteatern Gävleborg för att öka tillgången på konst och kultur för barn och unga? Jag arrangerar, tillsammans med Kulturutveckling Region Gävleborg, fyra utbudsdagar per år, två dagar per gång, en på hösten och en på våren gällande kommande säsong. Vi har skolreferensträffar ett par gånger per år där vi bjuder in kultursamordnare/kulturutvecklare från varje kommun. Där diskuterar vi urvalet av föreställningar, vad som gått bra resp. mindre bra. Goda exempel som kanske kan föras vidare till en annan kommun. Bra projekt som kan göras i annan kommun. Jag uppmuntrar kultursamordnarna/kulturutvecklarna att medverka på tex Stjärnkalaset via Teatercentrum i Stockholm och Unga anbud Live/teaterdagar via Riksteatern Hallunda. Hur ser det ut? Till dessa utbudsdagar bjuds kultursamordnare/kulturutvecklare, kulturombud, elever, förskollärare och teaterföreningar in. På utbudsdagarna visas utdrag ur föreställningar för dans, musik och teater. 20 minuter per grupp. Två heldagar, den första med fokus på produktioner för de yngre barnen och den andra dagen med fokus på lite äldre barn. När bokningarna är gjorda, tre veckor efter utbudsdagarna så turnélägger jag alla teaterföreställningar i länet. Jag har tidigare kommit överens med teatergruppen om en möjlig turnévecka i länet, sen turnélägger jag enligt länets karta. Både för att spara miljö, tid och pengar. Vilka är målgrupperna? Kultursamordnare/kulturutvecklare, kulturombud, elever, förskollärare och teaterföreningar Vem erbjuder vad till vem och när? Kulturutveckling erbjuder dans och musikproduktioner och (jag) Riksteatern Gävleborg erbjuder teaterproduktioner. Det som visas på våren kan turnera under hösten, och det som visas på hösten turnerar kommande vår. Vilka roller och ansvar har inblandade aktörer? Teatergrupperna har ansvar att leverera en bra föreställning. Först komma överens med mig om förutsättningarna gällande speltid och tekniska förutsättningar. Sen kommer de på utbudsdagarna och gör ett utdrag ur sina produktioner. Detta gör de inom sina egna budgetar. Inköparna har ansvar för att se utdragen och göra en bokningsanmälan i samråd med de kulturombud och elever de har med sig. Jag turnélägger och erbjuder speldatum till inköparna, bokar logi och sammanställer till respektive grupp samt respektive kommun. De i sin tur ser till att boka lokaler, se till att bygg och bärhjälp finns på plats, och ser till att skolor bjuds in. Inköparna Riksteatern Gävleborg Box Gävle Mobil Org.nr Bankgrio E-post agneta.svens@riksteatern.se 137

138 Hur finansieras allt detta? Vi har olika sätt att subventionera detta. Dansen och teatern gör på liknande sätt. Vi subventionerar alla kringkostnader. Inköparna betalar det gage som gruppen önskar. Vilka är utmaningarna och möjligheterna? Utmaningarna kan bla vara att få skolledning att prioritera upp kulturombudens roll i skolan. Framför allt att ge dem tid till att arbeta med utbudet. Vi är många utifrån som på olika sätt vill in i skolans värld och berätta om vår verksamhet, tex polis, brandkår, ungdomsmottagning osv. Ibland kan det upplevas från skolans håll åh nej, ska det in ännu mera i skolans schema vi som redan har ett så tight schema. En utmaning och därigenom också en möjlighet vore att få träffa rektorer och berätta om vinsterna med scenkonst och se vilket hjälpmedel det kan vara. Och ibland även låta konsten bara få vara just konst. Många barn lever efter att de alltid ska prestera och visa resultat, ibland kan de kanske inte ta till sig en upplevelse för att de funderar över vad de måste lära sig av upplevelsen istället för att bara vara i den. En möjlighet/utmaning är att få träffa pedagoger och göra en föreställningsanalys, ge pedagogerna verktyg att tala om vad de sett och upplevt. Riksteatern Gävleborg Box Gävle Mobil Org.nr Bankgrio E-post agneta.svens@riksteatern.se 138

139 KULTURGARANTI Sida 1(2) Datum Kultur och fritidschef Anna Henriksen Region Örebro län Kulturgaranti en bild från Hällefors och mitt tidigare arbete Hällefors kulturgaranti Utökad timplan med dans åk 1och teater åk 4, skolföreställningar för alla barn 3 åråk 9, skapande skola, elevens val, introduktionsklasserna grund- och gymnasieskola (teater, dans och kör), Kulturskola (eget utövande och undervisning, fritidsklubbar och sommarläger/resor/sommarjobb musikant) Vilka är framgångsfaktorerna? Kvalité professor Anne Bamfords tes Undervisningen (hög konstnärlig o pedagogisk kompetens), resurserna (lokal, material, tid), föreställningarna, samverkan med proffs /kulturliv Planera i samråd med skolan Långsiktig plan (mål o syfte, kalender o tidsplan), ämnesplanering/läroplan och överenskommelser kring ansvarsfrågan vem gör vad, gemensamt språk o winwin Information och implementering Tydligt kring förutsättningar (tid, lokal, ämne, för- och efterarbete), gemensam uppstart varje läsår/gemensamma utbudsdagar (delar så mycket information som möjligt), skolledning bära/äga frågan med hjälp av kulturchef (återkommande på agendan i ledningsgrupp, lärarlag, politikernas möten) Sprid goda exempel Visa andras arbeten, inspirera genom egen upplevelse (politiker, rektorer), låt media uppmärksamma (föräldrar, grannkommuner) Modell som håller, struktur Vilka konstformer, målgrupper, tidplan utvärdera, ta in åsikter Ur barnets perspektiv! Är de med i planering? Lite obekvämare! Får de träffa proffsen på riktigt? Efter förmåga? Individen i fokus? Av lust och skaparkraft?? Progression (nära, större, kulturhus) Tydligt barnperspektiv, tillit till kulturens kraft och den växande människans möjligheter - Simrishamns kommun definierar sin Kulturgaranti E-post Organisationsnr Hällefors kommun kommun@hellefors.se Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro Bildningsförvaltningen Hällefors Sikforsvägen 15 Hällefors vx

140 2(2) Utmaningar/problem? Okänd terräng (introduktionsklasser och nya pedagogiska utmaningar) olika språk (skola/kultur) vad betyder i god tid? Samordnare känna till båda världarna ställtid och introduktion (anpassning, tvättprogram ) resurser och samarbete kring (pengar, tid, kompetens) okunskap/ovilja Vilka effekter? Individ/verksamhet Upprätthåller barnets naturliga uttryckssätt och omfamnar nya fler möjligheter att ta in/lära annat och att förmedla sig utåt/bli bekräftad När orden inte räcker till (nyanlända, olika utveckling), växer som människa, smittar av sig (glädje, lust, ork o energi), nya perspektiv Förbättrad kommunikation Mellan grupperingar/inom klassen (se filmer, att lära sig spela i grupp, ökad förståelse), fler sätt att kommunicera med andra (kropp, röst, bild), koncentration ökar (fokus) Kreativa individer skapar nytt (uppfinner/upptäcker), förbättrade resultat i andra sammanhang Skolan får fler pedagogiska redskap Dansa matte, språkinlärning med manusläsning, prata om en teaterupplevelse Ökad måluppfyllelse Vidgar vyerna Ökad förståelse för varandra, nyfikenhet (företeelser, länder, sina egna förmågor) Kommunens attraktion En kreativ skola (regelbundna uppspel/föreställningar, elever över gränserna) Medialt positiva nyheter, ökad tillgång till kulturutbud av bra kvalité (teater) professionella söker sig dit man blir väl mottagen/uppskattad Vad är mervärdet av kultur i skolan? Elever ser föreställningar med en förförståelse (vet vad dans är, kan begreppen i dramaturgi), med ett lugn och uppskattning (responderar) Eleverna tar vara på kulturen som utbud, av egen kraft Återkommer till kulturskolan som arbetsplats, som hängställe, identitet socialt Kamratskap och vänskapsband mellan vuxna och barn i kulturens sfär (ex Petra ) Differentierade Yrkesmöjligheter i den kreativa sektorn (största ekonomin) 140

141 BUN 2017/ INBJUDAN Informationsmöte om Extratjänster När: Onsdag den 12 april. Hur dags: Vart: Masugnspipan, Masugnen Sinderstalpsvägen 1, Lindesberg. Ansvariga: Arbetsmarknadsenheten (Karl Oskarsson och Ingela Larsson), Arbetsförmedlingen (Per Nilsson-Klack) och fackförbundet Kommunal (Claudia AuerÅhlgren) Extratjänster: Behöver du en extra resurs på din arbetsplats? Din verksamhet kan få stöttning i det dagliga arbetet. Ni ger även möjligheter till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma ut i arbetslivet och får en meningsfull sysselsättning. Att anställa en person via Extratjänster kostar inget, då det är statligt subventionerat. Fackförbundet Kommunal måste godkänna förslag på arbetsuppgifter kopplat till arbetsplatsen. Personen kan ha en Extratjänst i tolv månader. Arbetsförmedlingen kan sedan förlänga Extratjänsten med tolv månader om det bedöms som att det skulle vara bra för den sökande. På mötet kommer ansvariga ifrån både Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten och Kommunal tydligare förklara vad Extratjänster kan tillföra till din arbetsplats. Anmälan: Vi ser gärna att en person från varje enhet kan närvara. Anmälan skickas till karl.oskarsson@lindesberg.se eller ingela.e.larsson@lindesberg.se Uppge: Antal och vilken enhet ni tillhör. Det kommer finnas begränsat antal platser så först till kvarn. Men finns det intresse så kommer ytterligare datum tillkomma. Välkomna! 141

142 Foto: Scandinav bildbyrå Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetsgivare Extratjänster Behöver du en extra resurs på din arbetsplats? Om du anställer en person som har deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin eller som är nyanländ får du samtidigt ekonomisk ersättning. Stödet kallas för extratjänst. Vad är en extratjänst? En extratjänst innebär att en arbetssökande arbetar hos dig inom den offentliga sektorn. Du får en extra resurs samtidigt som du får ekonomisk ersättning. På samma gång hjälper du den arbetssökande att komma in i arbetslivet. Inom vilka branscher kan man ha extratjänster? Extratjänster nns inom sjukvården skolan äldrevården barnomsorgen ofh funktionshinderomsorgen som alla är offentligt nansierade verksamheter1. Det går ofkså att ha en extratjänst hos kommunala ofh statliga m\ndigheter under förutsättning att anställningen inte är inom verksamhet som erbjuder tjänster på en marknad. 1 Gäller under förutsättning att företagets verksamhet inte strider mot artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Vilka arbetssökande kan få en extratjänst? En arbetssökande kan få en extratjänst om han eller hon är arbetslös, inskriven på Arbetsförmedlingen och uppfyller något av följande: Har deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin i 450 ersättningsdagar. Är nyanländ och har eller har haft en etableringsplan. Är nyanländ och inom de senaste 36 månaderna har fått uppehållstillstånd eller uppehållskort i egenskap av familjemedlem till en EU/EES-medborgare. D D D Observera att du inte kan få ersättning för en extratjänst samtidigt som du har en annan ersättning för samma anställning. 142

143 Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetsgivare Vilka krav finns på mig som arbetsgivare? För att få ersättning för en extratjänst ska du vara: arbetsgivare som bedriver ifke-ekonomisk verksamhet inom hälso- ofh sjukvård skola barnomsorg äldreomsorg eller funktionshinderomsorg eller kommunal eller statlig m\ndighet under förutsättning att arbetsuppgifterna inte bedrivs inom verksamhet som går ut på att erbjuda varor eller tjänster på en marknad. 6om arbetsgivare behöver du ofkså kunna int\ga att ersättningen för extratjänsten endast kommer att tillgodogöras i den ifke-ekonomiska verksamheten inom vilken arbetstagaren kommer att arbeta. Du får inte heller ha sagt upp anställda inom det \rkesområde som extratjänsten avser på grund av arbetsbrist de senaste tolv månaderna. Vilka anställningsformer gäller ersättningen för? Ersättningen gäller för tillsvidareanställningar ofh tidsbegränsade anställningar. Den gäller för anställningar på heltid ofh deltid. Hur mycket får jag i ersättning? Du får ersättning med 1 profent av lönekost- naden när den anställda jobbar heltid. Som mest kan du få kronor per arbetad dag. Du får även ett bidrag på 150 kronor per arbetsdag de tre första månaderna. Därefter får du 115 kronor per arbetsdag för att hjälpa ofh handleda den anställda på arbetsplatsen. Du får ersättning för de dagar som ingår i den normala vefkoarbetstiden ofh som du betalar lön semesterlön eller sjuklön för. Om den anställda är ledig utan lön får du ingen ersättning. Jobbar den anställda mindre än heltid minskar ersättningen i förhållande till arbetstiden. Med lönekostnad menas bruttolön sjuklön semesterlön ofh lagstadgade arbetsgivaravgifter. $rbetsförmedlingen tar fram ett dagsbelopp som gäller under hela perioden..ommunala ofh statliga arbetsgivare har utöver de lagstadgade arbetsgivaravgifterna ofkså förhandlade arbetsgivaravgifter. Den totala lönekostnaden är därför högre för offentliga arbetsgivare. Dessa avgifter ingår inte i den del av lönekostnaden som ersättningen från $rbetsförmedlingen baseras på. Hur länge kan jag få ersättning? Den arbetssökande kan ha en extratjänst i tolv månader. $rbetsförmedlingen kan sedan förlänga extratjänsten med tolv månader om vi bedömer att det skulle vara bra för den arbetssökande. Vid kortare anställningar får du ersätt- 143

144 Hur betalas ersättningen ut? Du begär att få ersättningen varje månad på en särskild blankett eller via vår webbplats senast 180 dagar efter arbetsmånadens slut. $rbetsförmedlingen betalar ut ersättningen månadsvis i efterskott till dig. Första gången du begär ersättningen behöver du skifka med en kopia av den anställdas lönespefi kation. Vilken lön och vilka förmåner ska den anställda få? Personen som har en extratjänst har rätt till lön ofh andra anställningsförmåner enligt kollektivavtalet i bransfhen. /agen om anställningssk\dd /$S gäller inte för den som har en extratjänst. Däremot gäller det anställningssk\dd som regleras i bransfhens kollektivavtal. En extratjänst ger inte heller rätt till ersättning från a-kassan. Vem gör vad? Det är vi på $rbetsförmedlingen som bedömer om arbetsplatsen ofh arbetsuppgifterna är lämpliga. Vi beslutar ofkså om ersättningens storlek ofh hur länge du får den. Du måste ha fått besked om ersättningen innan anställningen kan börja. 7illsammans med dig den arbetssökande ofh i vissa fall de fafkliga organisationerna gör vi en överenskommelse om vilka arbetsuppgifter den arbetssökande ska ha samt vilket stöd ofh vilken handledning den anställda ska få. Vad händer om jag inte håller min del av överenskommelsen? Om du inte kan följa det som står i överenskommelsen kan du bli tvungen att betala tillbaka den ersättning du har fått. Det är viktigt att du kontaktar $rbetsförmedlingen så fort som möjligt om det händer något som gör att du inte kan följa överenskommelsen. Regler Förordning (2015:503) om särskilt anställningsstöd Ring oss på om du är intresserad och vill veta mer. Du kan också besöka närmaste arbetsförmedling eller gå in på arbetsformedlingen.se 144 Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetsgivare ning så länge anställningen pågår. Det är alltid $rbetsförmedlingen som bedömer hur länge du kan få ersättning.