KURSKOMPENDIUM: METAFYSIK HT 2014 Uppdaterat:

Transkript

1 KURSKOMPENDIUM: METAFYSIK HT 2014 Uppdaterat:

2 1

3 Innehåll: 1. Smått & gott 2. Kort delkursbeskrivning 3. Lite om delkursens lärare 4. Delkursens upplägg, inklusive läsanvisningar 5. Examination 6. Litteratur 2

4 1. Smått & gott Välkommen till en av terminens två första delkurser. I det här kompendiet hittar du en del matnyttig information, inklusive en kort beskrivning av delkursen och dess mål, en mer utförlig beskrivning av kursens upplägg, inklusive läsanvisningar, information om hur delkursen examineras, samt en lista på den litteratur kursen bygger på. Detta är som sagt en av terminens två första delkurser. Det innebär att metafysiken ges parallellt med logiken. Att läsa två delkurser parallellt ställer extra stora krav på god planering från din sida. För att undvika stress och kaos när delkurserna närmar sig sitt slut är det en mycket bra idé, först och främst, att du följer läsanvisningarna och på så sätt betar av kurslitteraturen allt eftersom den behandlas på kursens föreläsningar och seminarier. Ett annat gott råd: gör examinationsuppgifterna efter hand som de delas ut! Examinationen på just denna delkurs sker i form av fyra stycken hemuppgifter, uppgifter som delas ut i samband med att det tema de behandlar också berörs på kursens föreläsningar/seminarier. Spara inte arbetet med alla dessa uppgifter till slutet av delkursen, utan passa på att skriva dem i samband med att de delas ut. På så sätt har du tid att putsa på dem innan det är dags för inlämning mot slutet av delkursen. Ju bättre förberedda ni kommer till föreläsningarna, desto mer kan dessa ge er. Ett tips är att ni läser igenom relevant litteratur inför varje föreläsning/seminarium, samt att ni i förväg skriver ned alla frågor som uppkommer vid denna er första genomläsning. Passa sedan på att ställa dessa frågor på föreläsningen (om de inte får svar utan att ni behöver ställa dem, förstås!). Läs sedan gärna igenom relevanta delar av kurslitteraturen ytterligare en gång direkt efter föreläsningen. Förmodligen kommer en hel del frågetecken som uppkom vid en första genomläsning då att ha rätats ut. Vi rekommenderar starkt att du går på samtliga föreläsningar och seminarier. Kurslitteraturen beskrivs närmare i sektion 6 av detta kompendium. Allmänt kan sägas att litteraturen består av en huvudbok (som t ex går att beställa på Adlibris), en handfull originalartiklar (som kan laddas ned via nätet (notera att i vissa fall krävs att du är inloggad på GU)), samt utdrag ur ytterligare några artiklar och böcker. Textutdragen är samlade i ett kompendium som du kan köpa på repro, humanisten. Om du inte redan har skaffat kurslitteraturen bör du göra detta snarast! Om du har frågor, eller om du tycker att det kört ihop sig och vill få lite råd på vägen, kan du alltid höra av dig till oss, antingen i direkt anslutning till föreläsning/seminarium, eller via mail till anna-sofia.maurin@gu.se (Anna-Sofia) eller till susanna.salmijarvi@gu.se (Susanna). /Anna-Sofia & Susanna 3

5 2. Kort delkursbeskrivning I denna delkurs ges en introduktion till den moderna debatten i metafysik/ontologi. Kursen är uppdelad i tre huvudsakliga delar. I kursens första del behandlas frågor i s.k. metametafysik. Under denna rubrik introduceras (den ganska oklara) distinktionen mellan metafysik och ontologi, samt några av de olika sätt varpå metafysikens respektive ontologins natur och innehåll har betraktats. I anslutning till detta behandlas även en typ av kritik som ofta riktats mot både metafysik och ontologi, och enligt vilken det är omöjligt eller åtminstone av någon anledning meningslöst att ägna sig åt filosoferande på dessa områden. Vår utgångspunkt här är den typ av kritik som Carnap en gång formulerade mot metafysiken, hans moderna efterföljares versioner av denna kritik, samt några av de olika sätt varpå metafysikens försvarare idag väljer att bemöta kritiken. I kursens andra del introduceras det metodologiska ramverk inom vilket den mesta metafysiken idag bedrivs, och som ockå kommer att fungera som det ramverk inom vilket metafysiska frågor kommer att behandlas här. Centrala begrepp som i detta sammanhang kommer att introduceras och förklaras är begreppet om sanningsgörare, om grundande, samt om metafysiska förklaringar. I kursens avslutande del behandlar vi ett urval av de mest centrala debatterna i modern metafysik. Denna termin inkluderar dessa debatten om ting och deras egenskaper, debatten om tidens natur och om objektens existens över tid samt, slutligen, debatten om hur vi bäst ska förstå den verklighet som ligger till grund för sanningar rörande vad som är möjligt respektive nödvändigt (s.k. modala sanning). Vid delkursens seminarier behandlas texter med anknytning till dessa teman, men även frågor rörande filosofisk metod i allmänhet, och det filosofiska (skriv-) hantverket i synnerhet. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse - Benämna, beskriva och kontrastera centrala begrepp och teorier i modern metafysik och ontologi Färdighet och förmåga - Återge sin nyvunna kunskap och förståelse i skriftlig form (som svar på hemtentamensfrågorna) - Återge sin nyvunna kunskap och förståelse i muntlig form (genom aktivt deltagande på föreläsningar och textseminarier) Värderingsförmåga och förhållningssätt - Uttrycka självständiga och nyanserade bedömningar av kvaliteten hos argument och teorier (inklusive, i synnerhet, meta-argument och teorier) som förts fram i modern metafysik. 4

6 3. Lite om delkursens lärare Lärare på delkursen i metafysik är, som sagt, Anna-Sofia Maurin och Susanna Salmijärvi. Anna-Sofia håller i de föreläsningar som behandlar metafysikens natur och möjlighet (föreläsning 1-4) samt de föreläsningar som berör teorier om möjlighet och nödvändighet (föreläsning 9-10), och Susanna ansvarar för samtliga seminarier, samt de föreläsningar som handlar om egenskaper, ting, tid, och identitet över tid (föreläsning 5-8). En kort presentation ges nedan. För mer utförlig information om oss, våra filosofiska intressen, publikationer, osv., föreslår vi att du söker dig till våra respektive hemsidor: Anna-Sofias: Susannas: Vill du veta mer om ämnet teoretisk filosofi i allmänhet, föreslår vi att du med någorlunda jämna mellanrum den här sidan: Anna-Sofia Maurin Jag är född i Stockholm 1969 och utbildad vid Lunds universitet där jag också disputerade 2002 på avhandlingen If Tropes. I min forskning har jag framförallt ägnat mig åt metafysik och då i synnerhet åt frågor kring, samt utvecklandet av, den s.k. tropteorin om egenskaper; frågor rörande regresser och regressargument i allmänhet (samt Bradleys regress i synnerhet); samt frågor rörande rättfärdigandet av ontologiska slutsatser (s.k. metametafysik). På sistone har jag även börjat intressera mig för frågor rörande sociala entiteter och systems ontologiska och moraliska status, samt för frågor rörande s.k. icke-kausala förklaringar, både i och utanför metafysiken. Sedan hösten 2012 är jag anställd som professor i teoretisk filosofi här vid FLoV. Susanna Salmijärvi Jag är född i Karlskoga 1983, men bosatt i Göteborg sedan Hösten 2011 blev jag antagen till forskarutbildningen och är sedan dess anställd som doktorand i teoretisk filosofi här vid FLoV. Jag har sedan tidigare en lärarexamen för gymnasieskolan i svenska och filosofi (2009) samt en fil. mag. i teoretisk filosofi (2010). Min magisteruppsats behandlade fiktiva objekts ontologiska status. Mina intresseområden är framförallt (analytisk) ontologi och fenomenologi. I synnerhet de frågor som berör den institutionella världen. En central frågeställning i min avhandling är vad institutionella entiteter som lagar, organisationer och pengar egentligen är för typ av entiteter. 5

7 4. Delkursens upplägg, inklusive läsanvisningar Delkursen består av sammanlagt tio föreläsningar (F), och fyra seminarier/övningar (S). Nedan beskrivs innehållet i dessa helt kort. Dessutom ges utförliga läsanvisningar till varje tillfälle. I läsanvisningarna framgår det också att viss litteratur är bakgrundsläsning. Dessa texter behöver ni inte läsa för att klara kursen. Vi rekommenderar dock att ni läser dem, i synnerhet i de fall då de berör ämnet för era examinationsuppgifter. Tallant Metaphysics An Introduction är kursens enda monografi, och också den text vi kommer att använda oss allra mest av. Övriga texter kan delas upp i originalartiklar (O), översiktsartiklar (Ö), och textutdrag (T). Originalartiklarna kan laddas ned via internet (i vissa fall krävs att du är inloggad på GU), översiktsartiklarna finns även de på nätet, och textutdragen finns samlade i ett textkompendium som går att köpa på repro, humanisten. URL till originalartiklar och översiktsartiklar finner du i litteraturlistan i sektion 6, detta kompendium. Eventuella schemaändringar kommer att annonseras på delkursens schemahemsida samt via e-post/pim skickat från GUL (om ni inte redan har gjort det föreslår vi också att ni laddar ned appen Ping Pong mobile i er mobil med dess hjälp kan ni få alla våra meddelanden direkt i telefonen!). 3/9, (C360) F1: Metafysikens natur & möjlighet Förutom en kort introduktion till delkursen som helhet, samt en del praktisk information, utgörs detta tillfälle huvudsakligen av en historisk introduktion till frågan om metafysikens möjlighet. Inför föreläsningen ska följande läsas igenom (Maurin är bakgrundläsning). Loux, M. J., 2002, Metaphysics A Contemporary Introduction, 2 nd edition, Routledge: New York, (7-22 i T). Lowe, E. J., 2002, A Survey of Metaphysics, Oxford University Press: Oxford, (T). Maurin, A-S, 2013, Metametaphysics, Oxfordbibliographies in Philosophy (O). Van Inwagen, P. (and D. W. Zimmerman), 1998, Metaphysics The Big Questions, Blackwell: Oxford, (T). 4/9, (T340) F2: Språk & ontologi Föreläsningen som utgår från en nu klassisk diskussion mellan Carnap och Quine om metafysikens natur och möjlighet, samt den moderna diskussion denna gett upphov till. Vid detta tillfälle delas också delkursens första examinationsuppgift ut. En bra introduktion till dagens ämne ges i Maurin (i synnerhet sektionen Metaontology ). Läs även igenom Hirsch och Quine inför denna föreläsning. Carnap är bra, men ej obligatorisk, läsning. Sider läses endast av den riktigt intresserade. Carnap, R., 1950, Empiricism, Semantics, and Ontology, Revue Internationale de Philosophie 4: 20-40, (O). Hirsch, Eli, 2011, Quantifier Variance and Realism Essays in Metaontology, Oxford University Press: Oxford, (T). Maurin, A-S, 2013, Metametaphysics, Oxfordbibliographies in Philosophy (O). Quine, V. W. O., 1953, On What There Is, i: From a Logical Point of View, Harper & Row, s (O). (Sider, T., 2011, Writing the Book of the World, Clarendon Press: Oxford, (T)). 4/9, (T219) S1: Praktisk argumentationshantering 1: introduktion Under det första seminariet kommer vi i huvudsak att arbeta med och diskutera Portmore s text som handlar om hur man skriver filosofiska texter, samt Björnsson et. al. s korta introduktion till hur man läser filosofiska 6

8 texter. Syftet med seminariet är att arbeta fram en slags metodologisk check-lista som sedan kommer att användas praktiskt framförallt under kommande seminarier och som stöd vid skrivandet av hemtentamen. Björnsson, G., et al., 2009, Argumentationsanalys: färdigheter för kritiskt tänkande, Natur och Kultur: Stockholm, (T). Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), Tips on Writing a Philosophy Paper, (O). 11/9, (C360) F3: Neo-Aristotelisk metafysik I den här föreläsningen diskuterar vi frågan Varför metafysik? i ljuset av de kritiska synpunkter som framkommit i tidigare föreläsningar. Dags att låta den andra sidan föra talan. I fokus för denna föreläsning finner vi den s.k. Neo-Aristoteliska synen på det metafysiska uppdraget. Vi börjar också att så smått introducerar begrepp som sanningsgörare, grund, och (metafysisk) förklaring (för vidare utredning nästa gång). Dagens huvudtext är Schaffer. Lowe är en god representant för det metafysikvänliga laget. Beebee & Dodd och Tallant introducerar sanningsgörarteorin. Maurin (i synnerhet sektionen Metametaphysics ) fungerar i första hand som (ej obligatorisk) bakgrundläsning. Beebee. H. & J. Dodd, 2005, Truthmakers The Contemporary Debate, Oxford University Press: Oxford, (T). Lowe, E. J., 2002, A Survey of Metaphysics, Oxford University Press: Oxford, (T). Maurin, A-S, 2013, Metametaphysics, Oxfordbibliographies in Philosophy (O). Schaffer, J. (2009), On What Grounds What, in: Metametaphysics: New Essays on the Foundations of Ontology, D. Chalmers, D. Manley, and R. Wasserman (eds.), Oxford: Clarendon (se i synnerhet s och s ), (O). Tallant, J., Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 1 (Monografi, s. 1-16). 18/9, (C402) F4: Sanningsgörarteorin I denna föreläsning zoomar vi in på den s.k. sanningsgörarteorin (och näraliggande teorier om grundande och om metafysiska förklaringar). Vi tittar också närmre på hur sanningsgörarteorin kan sättas i praktiskt metafysiskt arbete. Vid detta tillfälle delas också delkursens andra examinationsuppgift ut. Beebee & Dodd och Tallant är dagens huvudtexter. Maurin kan även vid detta tillfälle betraktas som (ej obligatorisk) bakgrundsläsning. Beebee. H. & J. Dodd, 2005, Truthmakers The Contemporary Debate, Oxford University Press: Oxford, (T). Maurin, A-S, 2013, Metametaphysics, Oxfordbibliographies in Philosophy (O). Tallant, J., Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 1-3 (Monografi, s (kapitel 2 kan läsas kursivt)). 18/9, (C452) S2: Praktisk argumentationshantering 2: Quine Under det andra seminariet närläser vi Quines text On What There Is (1997[1948]) (OBS! En förutsättning för att få ut så mycket som möjligt av detta seminarium är att man läst igenom Quines text minst en gång innan seminariet!) Vi kommer att diskutera substantiellt innehåll i Quines text, men också öva på att urskilja tes(er) och argument i texten samt formulera egna tesförslag och argument. Arbetet sker i grupper. 7

9 Några huvudtermer som kan fungera som lässtöd och som är centrala för seminariediskussionen är: ontological committment, Plato s beard, Ockham s Razor, Russell s theory of descriptions, bound variables, samt distinktionen meaning/naming. Huvudtext är Quine, men även Björnsson är central. I Björnsson ges tips på hur man tar fram tes och argument i en text (samt skiljer dem åt) och hur man gör en enklare argumentationsanalys. Björnsson, G., et al., 2009, Argumentationsanalys: färdigheter för kritiskt tänkande, Natur och Kultur: Stockholm, (T). Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), Tips on Writing a Philosophy Paper (O). Quine, V. W. O., 1997 [1948], On What There Is, i: From a Logical Point of View, Harper & Row, s (O). 25/9, (T116) F5: Egenskaper I denna föreläsning lämnar vi frågan om metafysikens metod och möjlighet bakom oss, och fokuserar istället på en av de ärevördigaste diskussionerna i metafysiken själv, den rörande egenskapers existens och, inte minst, natur. Fokus kommer att ligga på den klassiska debatten mellan s.k. universalierealister (Aristoteles och Platon är klassiska exempel) och nominalister (företrädda av bland annat en majoritet av de medeltida tänkarna, men även av en rad moderna filosofer, inklusive bland andra Quine). Föreläsningens huvudtext är Tallant. Artikeln i The Stanford Encyclopedia är att betrakta som (ej obligatorisk) bakgrundsläsning för den särskilt intresserade. Vi kommer inte heller att gå in på detaljer i Armstrongs text. Armstrong, D. M. (1975), Towards a Theory of Properties: Work in Progress on the Problem of Universals, Philosophy, 50(192): , (O). Swoyer, C. and F. Orilia, Properties, The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Winter 2011 Edition), E. N. Zalta (ed.), (Ö). Tallant, J., 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 5 (Monografi, s ). 2/10, (C360) F6: Ting I den här föreläsningen tar vi upp diskussioner som förts inom metafysiken rörande (konkreta) objekts existens och, inte minst, natur. Viktiga positioner som kommer att diskuteras är den s.k. substratteorin och dess rival bundle -teorin. I samband med att problem med dessa respektive teorier tas upp kommer vi även att komma in på sådant som vad ett (oändligt) regress-argument är, och hur det bäst värderas. Vid detta tillfälle delas också delkursens tredje examinationsuppgift ut. Föreläsningens huvudtext är Tallant. Maurin är ej obligatorisk läsning, men rekommenderas som bakgrundsläsning till diskussionen om s.k. regresser. Maurin, A-S, 2012, Bradley s Regress, Philosophical Compass, 7(11): , (O) Tallant, J., 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 6 (Monografi, s ). 2/ (C452) S3: Praktisk argumentationshantering 3: Schaffer vs. Quine Delkursens tredje seminarium knyter an både till seminariet om Quine (S2) och till föreläsningen om Neo- Aristotelisk metafysik (F3). Under seminariet står Schaffers text On What Grounds What i centrum för diskussionen. Snarare än en närläsning av Schaffers text, är syftet med seminariet av jämförande karaktär. Quines syn på metafysik (dess syfte och metod) kommer att ställas emot Schaffers syn på metafysik vad för typ av frågor är egentligen metafysiska frågor och hur ska metafysiska studier bedrivas? 8

10 En jämförande studie med fokus på de argument som kan urskiljas i Quine och Schaffer görs i grupper och presenteras och diskuteras i helklass. Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), Tips on Writing a Philosophy Paper (O). Quines, V. W. O., 1997 [1948], On What There Is, i: From a Logical Point of View, Harper & Row, s (O). Schaffer, J. (2009), On What Grounds What, i: Metametaphysics: New Essays on the Foundations of Ontology, D. Chalmers, D. Manley, and R. Wasserman (eds.), Clarendon Press: Oxford, (O). 9/10, (T116) F7: Tid I den här föreläsningen ser vi närmre på de dominerande metafysiska teorierna om tid, samt de olika problem som dessa teorier stöter på. Huvudtexten för denna och nästa föreläsning är kapitel 7-8 i Tallant. Bra bakgrundsläsning hittar du i artikeln från The Internet Encyclopedia. Dowden, B., Time, The Internet Encyclopedia of Philosophy, URL: (Ö). Tallant, J., 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 7-8 (Monografi, s ). 16/10, (C402) F8: Identitet över tid I den här föreläsningen ser vi närmre på de dominerande metafysiska teorierna om identitet över tid, och de problem som dessa teorier stöter på. Eventuellt diskuteras också olika kombinationer av teorier om tid med teorier om identitet över tid samt möjligheter och problem med dessa. Huvudtexten för denna, liksom föregående, föreläsning är kapitel 7-9 i Tallant. En bra bakgrund tes i Dowden. Parfits text är även den relevant dock i synnerhet för eftermiddagens seminarium! Dowden, B., Time, The Internet Encyclopedia of Philosophy, URL: (Ö). Parfit, D., 1971, Personal Identity, The Philosophical Review, 80(1): 3-27, (O). Tallant, J., 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 7-8 (Monografi, s ). 16/10, (C402) S4: Praktisk argumentationshantering 4: Parfit I det fjärde och sista seminariet görs ett nedslag i en specifik fråga som rör objekts identitet över tid, nämligen personers identitet över tid. I centrum för diskussionen är Parfits text Personal Identity. Under seminariet görs en grov argumentationsanalys av Parfits text (i grupper), och vi diskuterar de argument Parfit framför i artikeln i relation till generella frågor om identitet över tid. Parfit, D., 1971, Personal Identity, The Philosophical Review, 80(1): 3-27, (O). Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), Tips on Writing a Philosophy Paper (O). Tallant, J., 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 8 (monografi, s ). 23/10, (T116) F9: Möjliga världar I denna och nästa föreläsning tittar vi närmre på frågan vad som kan tänkas fungera som sanningsgörare för påståenden om vad som kunde, kan, och måste vara fallet. Vårt främsta studieobjekt blir David Lewis teori om 9

11 konkreta möjliga världar, men vi kommer även att beröra alternative teorier (inklusive s.k. Platonism rörande möjliga världar, samt mer deflationistiska uppfattningar). Dagens huvudtexter är Tallant och Lewis. Parents encyclopedi-artikel fungerar mer som (ej obligatorisk) bakgrundsläsning. Lewis, D., 1986, On the Plurality of Worlds, Blackwell: Oxford (T). Parent, T., Modal Metaphysics, The Internet Encyclopedia of Philosophy, URL: (Ö). Tallant, J. 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 4 (Monografi, s ). 23/10, (C402) F10: Möjliga världar Under eftermiddagen avslutar vi vår genomgången av teorier om möjlighet och nödvändighet. Dagens sista timme (15-16) ägnar vi åt att tala om kursens examinationsuppgift. Vid detta tillfälle delas också delkursens fjärde och sista examinationsuppgift ut. Lewis, D., 1986, On the Plurality of Worlds, Blackwell: Oxford, pp. 1-5, (T). Parent, T., Modal Metaphysics, The Internet Encyclopedia of Philosophy, URL: (Ö). Tallant, J. 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 4 (Monografi, s ). Inför examinationsuppgiften: Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), Tips on Writing a Philosophy Paper (O). 10

12 5. Examination Kursen examineras med hemtentamen. Hemtentamen består av fyra essäfrågor. Detta innebär att, vid fyra tillfällen under kursens gång delas tre frågor ut. Du väljer fritt vilken av dessa tre frågor du besvarar. Frågorna kommer att vara utformade på så sätt att din förmåga att återge och värdera komplicerade resonemang tränas. Huruvida en uppgift får betyget U, G eller VG beror på i vilken grad den lever upp till kursens mål. Observera att inte bara innehållslig korrekthet, utan även hur svaret formulerats och strukturerats kommer att tas i beaktande. Arbeta igenom dina uppgifter ordentligt och gärna flera gånger! Hemtentamen lämnas in via GUL allra senast den 31/10, För sent inkomna examinationsuppgifter kommer inte att bedömas. Om du missar deadline får du satsa på omtentamen i sal istället (vi återkommer längre fram med närmare besked om exakt tid och plats för denna). Till omtentamen delas inga frågor ut i förväg. Om din uppgift bedöms kunna ges betyget godkänt efter inte alltför omfattande förändringar kan du få möjlighet att komplettera den i enlighet med givna kommentarer. Om din kompletterade uppgift i slutändan ändå inte når upp till betyget G, eller om din ursprungligen inlämnade uppgift bedöms kräva alltför stora förändringar för att möjligheten till komplettering ska kunna erbjudas, får du göra antingen omtentamen eller vänta till deadline för nästa termins inlämning på kursen för att göra ett nytt försök. Mer specifika instruktioner kommer att ges i samband med att examinationsuppgifterna distribueras. Här kommer några mer allmänna direktiv. Att tänka på när du sätter samman dina examinationsuppgifter: Textmässigt bör dina svar ligga på ungefär två-tre ordbehandlarskrivna (12 punkter, 1 radavstånd) sidor per examinationsuppgift. Det viktigaste är dock innehållet. Försök att utnyttja utrymmet genom att uttrycka dig så precist som möjligt (men utan att det bara är i stolpform eller ser ut som renskrivna föreläsningsanteckningar!). Svaren på frågorna bör både visa upp att du behärskar litteraturen och att du har förmåga att resonera självständigt kring frågeställningarna som aktualiseras av den. Även om vi lärare (såklart?) redan vet svaret på frågorna, ska du skriva som om vi inte gör det. Förklara allt (och visa därmed att din förståelse för det du svarar sträcker sig längre än till det du uttrycker på just dessa två-tre sidor). När du har skrivit din text läs då igenom den, inte bara för att se om den flyter på någorlunda, utan även för att identifiera vad den består av för delar och vad de delarna har för funktion och relation till varandra och till frågan som de är tänkta att utgöra ett svar på. Relevans är ett nyckelord! Arbeta med texten som text. Se till att språket flyter på, att den är logiskt strukturerad, saknar stavfel, etc. På varje enskild examinationsuppgift sätts betygen VG, G eller U. För att få väl godkänt på kursen som helhet krävs väl godkänt på åtminstone tre av delsvaren och att det fjärde inte är underkänt. För att bli godkänd krävs att inget delsvar är underkänt. 11

13 6. Litteratur Kurslitteraturen består av en huvudbok (Tallant 2011), ett antal originalartiklar, några översiktsartiklar (från Stanford Encyclopedia of Philosophy och The Internet Encyclopedia of Philosophy), samt några utdrag ur artiklar och/eller monografier. Kursens huvudbok går att beställa, bland annat från Adlibris. Samtliga originalartiklar finns att tillgå på nätet (vissa kräver dock att du är inloggad på GU för att kunna laddas ned). Länkar nedan. Samtliga översiktsartiklar finns att tillgå på nätet. Länkar till dessa finner du också nedan. Ett kompendium med relevanta textutdrag går att köpa på repro, humanisten. Detaljerade läsanvisningar finner ni i sektion fyra av detta kompendium. Huvudbok (köpes, förslagsvis på Adlibris) Tallant, J., 2011, Metaphysics: An Introduction, Continuum: London. Originalartiklar (laddas ned från nätet) Armstrong, D. M., 1975, Towards a Theory of Properties: Work in Progress on the Problem of Universals, Philosophy, 50(192): Länk här. Carnap, R., 1950, Empiricism, Semantics, and Ontology, urprungligen publicerad i Revue Internationale de Philosophie, 4: Senare publicerad i Carnaps Meaning and Necessity: A Study in Semantics and Modal Logic, University of Chicago Press: Chicago, Länk här. Maurin, A-S., 2012, Bradley s Regress, Philosophical Compass, 7(11): Länk här. Maurin, A.-S., 2013, Metametaphysics, Oxfordbibliographies. Länk här. Parfit, D., 1971, Personal Identity, The Philosophical Review, 80(1): Länk här. Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), Tips on Writing a Philosophy Paper. Länk här. Schaffer, J., 2009, On What Grounds What, i: Metametaphysics: New Essays on the Foundations of Ontology, D. Chalmers, D. Manley, and R. Wasserman (eds.), Oxford: Clarendon. Länk här. Quine, V. W. O., 1953, On What There Is, i: From a Logical Point of View, Harper & Row, s Länk här. Översiktsartiklar (laddas ned från nätet) Dowden, B., Time, The Internet Encyclopedia of Philosophy. Länk här. Parent, T., Modal Metaphysics, The Internet Encyclopedia of Philosophy. Länk här. Swoyer, C. and F. Orilia, Properties, The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Winter 2011 Edition), E. N. Zalta (ed.). Länk här. Utdrag ur artiklar/böcker (samlade i ett kompendium som kan köpas på repro, humanisten) Beebee. H. & J. Dodd, 2005, Truthmakers The Contemporary Debate, Oxford University Press: Oxford (utdrag: s. 1-11). Björnsson, G., et al., 2009, Argumentationsanalys: färdigheter för kritiskt tänkande, Natur och Kultur: Stockholm (utdrag, s. 135). Hirsch, Eli, 2011, Quantifier Variance and Realism Essays in Metaontology, Oxford University Press: Oxford (utdrag: s. xi-xvi). Lewis, D., 1986, On the Plurality of Worlds, Blackwell: Oxford (utdrag: s. 1-5). Loux, M. J., 2002, Metaphysics A Contemporary Introduction, 2 nd edition, Routledge: New York (utdrag: s. 1-10). Lowe, E. J., 2002, A Survey of Metaphysics, Oxford University Press: Oxford (utdrag: s. 1-13). Sider, T., 2011, Writing the Book of the World, Clarendon Press: Oxford (utdrag: s ). Van Inwagen, P. and D. Zimmerman, 1998, Metaphysics The Big Questions, Blackwell: Oxford (utdrag: s. 1-13). 12