Planbeskrivning. Södertull 24:9, kv Libau Detaljplan för bostäder och kontor Gävle kommun, Gävleborgs län

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING HANDLÄGGARE: LOUISE GRANÉR Planbeskrivning Södertull 24:9, kv Libau Detaljplan för bostäder och kontor Gävle kommun, Gävleborgs län Samrådstid: 29 september 27 oktober

2 Innehållsförteckning Planens syfte och huvuddrag 3 Förenligt med miljöbalken 3 Plandata 3 Lägesbestämning 3 Areal 4 Markägoförhållanden 4 Tidigare ställningstaganden 4 Översiktliga planer 4 Detaljplan 4 Vision Förutsättningar och förändringar 5 Natur 5 Befintlig bebyggelse 5 Kulturmiljö 6 Ny bebyggelse 7 Användning 7 Utformning 8 Friytor 9 Gator och trafik 10 Buller 10 Teknisk försörjning 13 Konsekvenser av planens genomförande 13 Stadsbild 14 Barn 14 Trafiksäkerhet, tillgänglighet och trygghet 14 Jämlikhet 15 Fastighetskonsekvenser 15 Ekonomiska frågor 15 Tekniska frågor 15 Utredningar 15 Organisatoriska frågor 16 Preliminär tidplan planprocess 16 Genomförandetid 16 Medverkande tjänstemän 16 2

3 Planens syfte och huvuddrag Detaljplanens syfte är att omvandla bebyggelsen från industribebyggelse till bostadsbebyggelse med enstaka kontor. Sammanlagt kommer ca 12 lägenheter och 4 stadsradhus kunna skapas i ett centralt läge. Detaljplanen skyddar också de kulturmiljövärden som bebyggelsen har. Förenligt med miljöbalken Detaljplanen är förenlig med (riksintressena) 3, 4 och (Miljökvalitetsnormerna) 5 kap. MB och medför ingen betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar denna uppfattning. Ingen miljökonsekvensbeskrivning har därför upprättats. Riksintresse för kulturmiljö finns inom planområdet men dessa värden skyddas i detaljplanen och ska inte skadas. Plandata Lägesbestämning Planområdet ligger i centrala Gävle, ca 1 km söder om Gävle centralstation samt Stortorget. Planområdet avgränsas av fastighetsgränserna för Södertull 24:9 och angränsar till Muréngatan i öster, Källbäcksgatan i norr och resterande kvarteret i sydost som i sin tur angränsar till Sörbygatan och Lilla Centralgatan. 3

4 Areal Planområdets area är mindre än 0,5 ha. Området är idag planlagt som småindustri. Markägoförhållanden Södertull 24:9 ägs av Fastighetsbolaget 22 i Gävle AB. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Översiktsplanen anger ingen specifik markanvändning för området. Föreslagen detaljplan strider därför inte mot den. Dock ingår området i riksintresse för kulturmiljö. Detaljplan För området gäller detaljplan från 1987 med aktnr Området är planlagt som småindustri och innefattar kulturmiljöbestämmelser. Vision 2025 Detaljplanen följer visionen genom att tillskapa ny bostadsbebyggelse i ett centralt och tillgängligt läge. 4

5 Förutsättningar och förändringar Natur Planområdet utgörs av ett bostadskvarter och utemiljön är huvudsakligen hårdgjord och består av asfalt. Öster om planområdet, mot järnvägen, finns en vegetationszon bestående av i huvudsak lövträd, bland annat björk och sälg. Naturområdet har inga utpekade naturvärden men fungerar som en skyddszon mot järnvägen. Befintlig bebyggelse Planområdet innefattar tre sammanbyggda industribyggnader med varierad höjd, material och ursprung. Byggnaderna har under åren inrymt snickerifabrik och Swings rakbladsfabrik. Byggnad nr 1 är uppförd kring 1900 efter ritningar av arkitekt EA Hedin. Byggnaden utgör med sin tegelfasad, stora fönster och vindsfönster en karaktärsstark byggnad i området och har kulturhistoriska kvaliteter som skyddas i detaljplanen. Byggnad nr 2 byggdes på 1940-talet och är ritad av Sten Dalén. Byggnaden har fasader i gul puts och också denna byggnad skyddas genom sin kulturhistoriska karaktär i detaljplanen. Byggnad nr 3 är av nyare karaktär med funktionalistisk industristil med sparsamt med detaljer och lite fönster. Denna byggnad avviker i sin form genom den lägre men bredare byggnadsformen. Denna byggnad har inga skyddsvärden och föreslås rivas i samband med detaljplanens genomförande. Byggnad nr 1 Byggnad nr 2 Byggnad nr 3 5

6 Utanför planområdet, men inom samma kvarter, finns bostadsbebyggelse från 1990-talet samt 1930-talet i 3-4 våningar. Även angränsande kvarter består av bostadsbebyggelse, huvudsakligen i puts i 4-6 våningar. Kulturmiljö Fastigheten ligger inom riksintresse för kulturmiljö, Gävle stad. Bebyggelsen är en del av den södra stadsdelens industribebyggelse kring järnvägen. Byggnad nr 1 samt nr 2 är i gällande detaljplan (från 1987) försedda med q- bestämmelser (särskild miljöhänsyn) vilket innebär särskilda utformningskrav vid ombyggnad och tillbyggnad av dessa byggnader. Dessa båda byggnader bedöms i denna detaljplan kulturhistoriskt värdefulla enligt PBL 8:13. Byggnadernas värde samt värdebärare är dess exteriörer; utseende, material, detaljer och färgsättning, vilket beskrivits i en inventering utförd a-sidan arkitektkontor AB (2015) har i samband med detaljplanens genomförande ytterligare beskrivit byggnadernas värden, vilket ligger till grund för de bestämmelser och beskrivningar som införts i detaljplanen. För att skydda byggnadernas kulturmiljövärden har följande bestämmelser införts: Q1 Tegelbyggnaden eller den putsade byggnaden får inte rivas. De lägre tillbyggnaderna mot gården som har tillkommit senare får dock tas bort. Grunder och fasader mot Muréngatan och Källbäcksgatan samt den tornliknande delen på tegelbyggnaden mot gården ska bevaras till utseende, material och detaljer såsom dörr- och fönsteröppningar, takfot, fasadmaterial och färg. Befintliga fönsters utseende, material och konstruktion ska också bibehållas. 6

7 K1 Balkonger får uppföras på de grunder och fasader som inte skyddas under q1 (se ovan) om utformningen anpassas efter byggnadens karaktär och detaljer. Balkonger ska hänga fritt utan tak och inglasning samt ha fronter av bemålat järn i en stil som harmonierar med byggnadernas utseende och ålder. Infästningen kan vara antingen med eller utan konsoler, dock inte på pelare. Tillkommande balkongdörrar skall harmonisera utseendemässigt med befintliga eller intill sittande fönster. Nya fönster skall placeras symmetriskt och ha samma storlek som befintliga fönster inom samma fasadparti. På markerad yta får balkonger uppföras Om ett återskapande av tegelbyggnadens gårdsfasad (ytan som visas som k1) inte visar sig rimlig efter att den lägre utbyggnaden rivits skall fasaden istället slätputsas och avfärgas i en kulör som harmoniserar med byggnaden i övrigt. Det korta högre partiet av tegelbyggnadens gårdsfasad får dock inte putsas utan endast den yta som illustreras intill. Taken på tegelbyggnaden samt den putsade byggnaden får taken förses med takfönster som ligger i takfallet om det är nödvändigt för att klara BBRs krav på ljusinsläpp för bostad. Takkupor får inte tillkomma. Taken ska kläs med skivfalsad plåt eller lertegel. Ny bebyggelse Användning Byggnaderna föreslås i huvudsak att användas för bostadsändamål. I tegelbyggnadens östra hörnlokaler, där bullernivåerna inte bedöms ge fullgod boendekvalitet, planeras istället en kontorslokal. Detaljplanen föreslås således att förses med ändamålen bostad samt kontor. Att komplettera bostadsändamålet med kontor ger också större flexibilitet, vilket kan vara positivt för framtiden. 7

8 Utformning Den gula putsbyggnaden samt tegelbyggnaden kommer att bevaras och göras om invändigt för att bli flerfamiljshus. Den tredje byggnaden rivs och kommer att bli en ny byggnad bestående av fyra stycken radhus. Bilden visar fasaderna från väster. Till vänster ses de två befintliga husen, till höger illustreras den planerade byggnaden med stadsradhus. Tegelbyggnaden skyddas och samma bestämmelse kring höjd som i gällande detaljplan behålls, det vill säga 11 m. För att tillföra boendekvaliteter föreslås balkonger mot innergården. Den utbyggda del som idag finns mot gården kommer däremot att tas bort för att ge mer plats för gårdens funktioner. Utformning ska ske enligt beskrivning ovan under kapitlet Kulturmiljö. För den gula putsbyggnaden bibehålls också planbestämmelsen kring att maximal höjd får vara 11 m. I övrigt omfattas byggnaden av de skydds- och varsamhetsbestämmelser som beskrivits ovan. Balkonger får uppföras mot gården. Även där den nya byggnaden som planeras tillåts en höjd på 11 m. På detta sätt kan både de planerade stadsradhusen i två våningar och flerfamiljshus med tre våningar byggas på platsen. Illustrationsplan på nästa sida visar hur den nya byggnadskroppen skjuts in från gatan för att ges ett entréområde och skapa ett mer levande och varierat gaturum. Möjligheten kvarstår dock att även låta byggnadens gränser följa intilliggande byggnaders gränser. För att ge ett lämpligt djup på byggnaden så begränsas byggnadsarean till 350 kvm. Med denna exploateringsgrad så blir byggnadskroppen lika djup som omkringliggande byggnader. Med hänsyn till riksintresset (x800) ska den nya byggnaden ges stadsmässiga material och kulörer som samspelar med omgivningen. En planbestämmelse införs därför som säkrar detta; Ny byggnad ska ha fasadmaterial i tegel och/eller puts (F1). Lovplikten ändras till att omfatta exteriöra förändringar såsom byte av tak- och fasadmaterial samt ommålning till annan kulör av exteriören. Motivet till den utökade lovplikten är att ägandeformen kan förändras till 1-2 familjshus vilket innebär en annan lovplikt. Det är av vikt att den nya byggnaden i framtiden får ett enhetligt utseende. 8

9 Utemiljö Utemiljöns yta är begränsad och stor del av denna yta behövs för parkering. För en god boendemiljö är det dock av vikt att växtlighet tilllförs platsen så att entréer och vistelseytor blir attraktiva. På grund av föroreningshalter i marken så finns dock begränsningar i hur grönskan kan tillföras på platsen eftersom endast en mindre del av marken bör vara genomsläpplig, se kapitlet Markföroreningar. För att säkra att en större andel av utemiljön inför bestämmelsen att hårdgjord parkering ska finnas. Vidare ska heller ingen odling ske inom fastigheten. Friytor Friytor är en brist i området. Viss natur finns i anslutning till järnvägen men dessa naturytor saknar parkkvaliteter och kan inte räknas som en kvalitet för de boende. Närmaste parkyta finns nästan en kilometer från planområdet. Bristen på friytor kan inte kompenseras inom planområdet eftersom ytan är mycket begränsad. En mindre vistelseyta inom kvarteret är dock önskvärt. Positivt är ändå att det finns goda cykelvägar och kollektivtrafik i området vilket gör friytor på längre avstånd från planområdet mer tillgängliga. Service och tillgänglighet Service och dagligvaruhandel finns i Gävle stad, på söder, mindre än 1 km från platsen. Skola och förskola finns ca 300 m från planområdet. Även kollektivtrafik finns lättillgängligt, busshållplats finns inom 200 m och Centralstationen finns ca 1 km från planområdet. 9

10 Gator och trafik Området kommer liksom idag att angöras från Källbäcksgatan som vid denna del är en gemensamhetsanläggning (Södertull ga:2). Källbäcksgatan ansluts i sin tur av Sörbygatan samt Södra Kopparslagargatan. Bilparkering I illustrationen visas 12 parkeringsplatser, det här ger ca 0,75 platser per bostad och kontor. I enlighet med Gävle kommuns parkeringspolicy ska antalet parkeringsplatser för bostäder i detta centrala läge ligga mellan 0,5-0,9 platser per lägenhet. För kontor är normen 7-15 platser för 1000 BTA. Parkeringsplatser för rörelsehindrade anordnas efter behov och är fastighetsägarens ansvar. Cykelparkering Gällande parkeringstal för cykel ska enligt kommunens parkeringspolicy vara 2,5 st per lägenhet. För 16 bostäder motsvarar det ca 40 stycken parkeringsplatser. För kontor gäller 20 platser per 1000 BTA. För att det ska bli attraktivt att välja cykel som transportmedel är det positivt om väderskyddade ställ kan ordnas. Ett grundkrav är att ramlås ska finnas. Gång- och cykelvägar Från Södra kopparslagargatan, Kaserngatan finns separerade och trafiksäkra gång- och cykelvägar. Från Muréngatan finns separerad cykelväg norrut från Kaserngatan och blandad trafik mellan Mäster Olofsgatan och Kaserngatan. Vid Källbäcksgatan samt Sörbygatan finns endast trottoarer, men körvägarna bedöms som trafiksäkra även för cyklister, tack vare den begränsade mängd biltrafik som finns längs denna gata. Kollektivtrafik Busshållplatser finns på 2oo samt 500 m avstånd från planområdet. Från den närmaste hållplatsen avgår bussar en gång per timme. Förutom bussförbindelser så finns centralstationen ca en kilometer från planområdet. Buller I nära anslutning till detaljplaneområdet finns både Muréngatan, som är en förhållandevis hårt trafikerad väg, samt en flerspårig järnväg. Med denna omgivning skapas höga bullernivåer vid byggnadens fasader, framförallt mot den del av fasaden som vänder sig mot Muréngatan. För att säkerställa en god ljudmiljö för de boende har en bullerutredning tagits fram under detaljplaneprocessen. Utredningen visar att de ekvivalenta ljudnivåerna ligger på upp till dba och dba maximal ljudnivå mot den bullrigaste sidan (mot Murénvägen), samt dba ekvivalenta ljudnivåerna och dba maximal ljudnivå mot innergården. Varje bostad ska ha minst ett rum där fasadnivåerna ligger under 55 dba. Vid bebyggelsens hörn kan detta vara svårt att klara och där bedöms det olämpligt med bostäder varför kontor istället föreslås. 10

11 Utredningen bedömer det inte möjligt att reducera ljudnivån vid fasad med teknisk möjliga och ekonomiskt rimliga bullerskyddsskärmar/vallar. Det bedöms istället mer effektivt att öka ljudisoleringen vid byggnadernas yttervägg. För att ge de boende en god ljudmiljö behöver dessa bullernivåer, som är förhållandevis höga vid fasad samt vid utemiljö, kompenseras med en tystare ljudnivå inomhus. Krav ställs därför på att ljudklass B klaras inomhus. Ljudklass B innebär att bullernivåerna inte får överskrida 41 dba maximal nivå eller 26 dba ekvivalent nivå. Ekvivalenta bullernivåer vid fasad. Stomljud och vibrationer Mätningar av vibrationer och stomljud har gjorts för att undersöka om det påverkar boendemiljön samt upplevelsen av buller (Grundfelt, Tyréns 2015). Ingen korrelation kunde ses mellan ljudnivå och tågtrafik och slutsatsen kunde dras att nivåerna för stomljud var låga. Vibrationsmätningen gav också låga nivåer, långt under riktvärdet 0,4 mm/s. Markföroreningar Länsstyrelsen Gävleborg bedömde 2005 (MIFO fas1) området tillhöra riskklass 3, vilket innebär att misstänkta föroreningar bedöms utgöra måttlig risk för människors hälsa och miljön En översiktlig miljöteknisk markundersökning har tagits fram (Tyréns 2015) för att undersöka om de industriverksamheter som funnits på platsen gett upphov till några markföroreningar. Resultat från fältarbete och laboratorieanalyser visar förekomst av metaller och PAH i relativt låga halter. Halter av bly, koppar och PAH-M och PAH-H 11

12 överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden något för Känslig Markanvändning (KM) något i ett par provpunkter. Då halterna av de nämnda ämnena ändå är förhållandevis små bedöms inga åtgärder nödvändiga. Detta bygger på att markytan även fortsatt blir övervägande hårdgjord eftersom risken för exponering av förorenade massor då blir liten. Föroreningar inomhus En miljöinventering inomhus i de två tegelbyggnaderna genomfördes, februari 2015, av TYRÈNS AB. Utifrån den rakbladstillverkning som förekommit i lokalerna fanns anledning att undersöka eventuella kemikalie-, olje-, och metallrester. En okulär inventering genomfördes och totalt tre materialprover uttogs för analys av farliga ämnen fördelat på två asbestanalyser och två PCB-analyser. PCB påvisades i ett blå-grått flytgolv som fanns på flera ställen. Dessutom noterades olja i en hissmotor, ett förråd med färgburkar, lösningsmedel, diverse elavfall mm. TYRÈNS AB omnämner i sin rapport att det kan förekomma miljö- och hälsofarliga ämnen dolt i konstruktioner som inte varit möjliga att inventera. Vidare rekommenderar de en uppmätning och mängdning av det golv som innehåller PCB, samt att en rivningsplan upprättas. Resultaten av miljöinventeringen har lett vidare till en luftprovtagning med avseende på VOC (lättflyktiga ämnen) vilken redovisas nedan. Luftföroreningar inomhus Med bakgrunden av att det varit industriverksamheter i byggnaderna genomfördes luftprovtagningar inomhus för att säkerställa att inomhusluften är av god kvalitet och inte utgör någon hälsorisk. Vid provtagningen mättes halterna av T-VOC (total halt lättflyktiga ämnen). Det här är ämnen som förekommer i bland annat lösningsmedel, bensin, oljor, lacknafta. Troligen finns dessa ämnen i golv och/eller väggar i fastigheten. Då ventilationen har varit avstängd en längre tid kan detta påverka halterna av T-VOC i inomhusluften. Provresultat T-VOC Resultatet visade halter mellan / m 3 luft. Högst halter finns i den gula putsbyggnaden. Det saknas riktvärde för T-VOC varför bedömningen kring vilka halter som är acceptabla är svår. I den rapport som tagits fram, Luftprovtagning Kv Libau, Södertull 24:9 Gävle (Tyréns 2015) ges emellertid uppgifter kring att T-VOC i bostadsmiljöer brukar ligga kring μg/m 3. Karolinska Institutet/Institutet för Miljömedicin anger istället att genomsnittsvärdet för TVOC i svenska bostäder är ca μg/ m 3. Som en tredje referens har WHO, enligt nätverket Renare Mark, ett riktvärde på 300 μg/m 3. Med 300 μg/ m 3 som normalvärde/riktvärde finns endast ett överskridande i de provtagningar som gjorts och detta överskridande är litet. 12

13 Åtgärder kommer att göras för att sänka nivåerna. Bland annat föreslås att golvmattor ska rivas ut. Ett kontrollprogram bör upprättas för sanering och rivning. Uppföljande luftmätningar bör utföras efter saneringsarbetena (innan nya material sätts in) för att verifiera att föroreningarna är eliminerade. Dagvatten Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp, dessutom inom verksamhetsområde för dagvatten. Enligt den miljötekniska markundersökningen överskrider några ämnen Naturvårdsverkets generella riktvärde för Känslig Markanvändning (KM) något i ett par provpunkter. Av det skälet bör markytan på innergården även fortsatt, till övervägande delen, vara hårdgjord. I övrigt och med anledning av dagvattnet bedöms inga åtgärder nödvändiga Andelen hårdgjord yta förväntas relativt oförändrad i och med ny detaljplan. Utrymmet för lokalt omhändertagande av dagvattnet är ytterst begränsat varför direkt avledning till befintligt dagvattennät även fortsatt kommer att gälla. Teknisk försörjning Då byggnaderna redan finns på platsen är ledningar redan anslutna. I enlighet med Gävle kommuns miljöstrategiska program så bör uppvärmning ske med fjärrvärme. Byggherren ska samråda med Gästrike Återvinnare AB om lämplig avfallshantering. Konsekvenser av planens genomförande Detaljplanen innebär i första hand en ändring av byggnadernas användning, platsens fysiska ändring är liten. Den fysiska förändring som sker är att en byggnad byts ut, vilket bedöms ha en positiv påverkan på stadsbilden. För övriga byggnader införs bestämmelser som säkrar dess värden. Boendemiljön har något höga bullervärden som kan påverka boendekvaliteten. Med ljudklass B inomhus kommer dock trafikbullrets störning att minska och ljudmiljön bedöms då acceptabel. Ljudklassen inomhus har i undersökningar visat sig ha stor betydelse för hur mycket de boende upplever att de störs av buller. En annan störning som påvisats är luftföroreningar men med åtgärder bedöms dessa hamna längre under de riktvärden som används och bör således inte ge någon försämrad boendemiljö. En brist som finns är dock avsaknaden på större gårdsytor och närtillgängliga friytor. Det här kompenseras emellertid av närheten till stadens service och funktioner samt av de kulturmiljövärden som finns och som höjer också boendets attraktivitet. Att detaljplanen nu möjliggör bostäder är positivt utifrån att fler människor ges möjlighet till ett centralt boende. Centrala bostäder ger också förutsättningar för minskade transporter. Vidare är det av stort intresse att 13

14 byggnaderna nyttjas för en funktion som staden har behov av. Med bakgrunden av detta bedöms detaljplanen bidra till ett mer effektivt markutnyttjande. Detaljplanen bedöms inte generera någon tydlig ändring av trafikmängd varför inte heller luftkvaliteten utomhus bör påverkas av planens genomförande. Sammantaget förväntas planområdet, som boendeplats och som en del i stadsbilden, få goda kvaliteter och miljömålet god bebyggd miljö bedöms uppnås. Stadsbild De kulturmiljövärden som finns säkras i detaljplanen så att stadsbilden skyddas. Att en byggnad rivs och ersätts med stadsradhus bedöms ge en positiv påverkan på stadsbilden i och med att en större detaljrikedom och mer uttrycksfull fasad tillförs platsen. Med vegetation mot gatan görs också gaturummet mer levande och intressant. Sammantaget bedöms stadsbilden påverkas positivt av planens genomförande, men påverkan är liten. Barn Bostadsbebyggelsen planläggs i ett område nära järnvägen samt nära flera bilvägar. En lugnare och tryggare miljö finns vid gården, dock är denna för begränsad i sin storlek för att rymma lekplats och större vistelseytor. För äldre barn är det positivt att bostäderna ligger så centralt eftersom det underlättar för dem att själva ta sig till stadens målpunkter. Trafiksäkerhet, tillgänglighet och trygghet Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten bedöms god med tack vare många separerade cykelvägar och begränsad trafikmängd där blandtrafik finns. Tillgänglighet Tillgången till kollektivtrafik är god och turtätheten acceptabel. Förskolor finns ca 300 m från planområdet och även Polhemsskolan finns nära. Likaså finns stadens service och utbud tillgängligt mindre än en kilometer från planområdet. Området är flackt och bedöms tillgängligt. Med trottoarer, kantsten och gatustruktur utan fysiska hinder bedöms platsen tillgänglig för människor med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Intill byggnaden är dock trottoaren förhållandevis smal vilket tyvärr ger begränsad framkomlighet för människor som är i behov av ledsagare. Entréer bör ges en tydlig utformning så att de är lätta att orientera sig till. Trygghet Planområdet gränsar till en gata med bakomliggande järnväg. Med denna barriär begränsas antalet människor som passerar planområdet. Mer människor 14

15 och fler målpunkter i närområdet skulle vara positivt för den upplevda tryggheten. Med god belysning och närheten till andra bostäder samt både bilcykel- och gångtrafikanter som passerar så bedöms ändock både den upplevda och den faktiska tryggheten i områden som god. Positivt är om gården kan förses med sittplatser som kan utgöra viloplatser i närmiljön. Jämlikhet Bebyggelsen planeras inte för någon särskild målgrupp och bör därför betraktas som jämlik. Området ligger också förhållandevis centralt, vilket ger ett brett utbud av aktiviteter och funktioner i närområdet och läget är därigenom attraktivt för en bred målgrupp. Fastighetskonsekvenser Detaljplanen innebär inga fastighetsrättsliga konsekvenser. Ekonomiska frågor Detaljplanen innebär inga ekonomiska åtaganden för kommunen. Tekniska frågor Utredningar Tyréns AB, Tekniskt meddelande, Resultat från mätning av stomljud och vibrationer, Södertull 24: Tyréns AB, Miljöteknisk markundersökning, kv Libau, Södertull 24:9, Gävle. Uppdragsnr Dat Tyréns AB, Södertull 24:9 Trafikbullerutredning. Uppdragsnr Dat Rev Tyréns AB, Luftprovtagning Kv Libau Södertull 24:9, Gävle. Rapport. Uppdragsnr Dat Tyréns AB, Miljöinventering Kv Libau, Södertull 24:9, Gävle. Rapport. Uppdragsnr Dat a-sidan arkitektkontor AB, Kulturmiljö. Angående ny detaljplan för del av kv Libau, fastigheten 24:9, Gävle. Åhrén, M. Dat Uppsala 15

16 Organisatoriska frågor Preliminär tidplan planprocess Samråd: Oktober Granskning: December Antagande: Februari Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är fem år från det datum då detaljplanen vinner laga kraft. Medverkande tjänstemän Josef Wårdsäter, planarkitekt Lena Boox, kommunantikvarie Ann-Sofi Dahlqvist, miljöutredare Abraham Rondon Sosa, trafikplanerare Tina Näslund, förrättningslan Samhällsbyggnad Gävle Ulrica Olsson Planchef Louise Granér Planarkitekt 16