Det (o)synliga brottsoffret

Transkript

1 Det (o)synliga brottsoffret Barn och unga som lever i familjer med våld Seminarieserie Organisatoriska mellanrum 18 oktober 2018 Ann-Charlotte Münger, IBL

2 En lärare berättar: Vi hade en familj och den mamman hon kom och haltade ibland, hon kom och var blå ibland och vi tog det här med henne för vi tyckte att vi hade en bra relation med henne. Men hon förnekade hela tiden att det var någonting/---/. Vi anmälde aldrig det här. Dom båda barnen som vi hade, det fanns en aggressivitet, det gjorde det och det kan man tänka så här i efterhand vad stod det för? Om dom hade sett saker? Men vi försökte på många olika sätt men hon sa att hon hade snubblat och halkat och så

3 Våldet som sker inom hemmets trygga väggar - dubbelt traumatiserande

4 Kvinnomisshandel, mäns våld mot kvinnor eller våld i nära relationer Världshälsoorganisationen har definierat våld i nära relation som ett globalt folkhälsoproblem. Det är ett kriminellt (brott) och socialt problem som innebär stora utmaningar för världens länder. Förutom individuellt lidande med psykologiska, medicinska, sociala och ekonomiska problem för våldet med sig stora samhällsekonomiska kostnader. World Health Organization (WHO) (2013) Responding to intimate partner violence and sexual violence against women. WHO clinical and policy guidelines

5 Våld i nära relationer eller kvinnomisshandel ett sent upptäckt problem men vad vet vi idag? Omkring misshandelsbrott mot kvinnor där den våldsutsatta lever eller har levt med förövaren anmäls varje år. Omkring 17 kvinnor dödas varje år av sina män Mörkertalet anges som stort då det finns uppskattningar att endast 20-25% av fallen anmäls. Mörkertalet ännu större när det handlar om kvinnors våld mot män eller våld inom homosexuella förhållande. Barns våld mot föräldrar, våld mellan syskon (Brottsförebyggande rådet 2014)

6 Definitionen på våld i nära relationer Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Fysiskt Sexuellt Psykiskt Materiellt/ekonomisk utsatthet (Socialstyrelsen)

7 Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas bland annat av att det är kollektivt utövat, dvs. att det kan vara flera förövare, t.ex. i den närmaste familjen, samt att det kan vara sanktionerat eller pådrivet från omgivningen. Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är central liksom att valet av partner inte är individens utan familjens eller ett större kollektivs angelägen-het. Våldet och förtrycket kan ta sig många olika uttryck: fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt, och det kan röra sig om en rad olika handlingar från rela-tivt sett vardagliga begränsningar i livet som gäller klädval och socialt um-gänge, till livsval som utbildning och val av äktenskapspartner samt grovt våld, inklusive dödligt våld. Socialstyrelsen (2014)Vänd dem inte ryggen. Utbildningsmaterial om hedersrelatera våld och förtryck

8 Att som barn behöva leva i och med våld

9 Vad är att bevittna- uppleva leva med ha erfarenhet av - våld inom familjen? Se Höra Känna Från enstaka tillfällen till systematiska handlingar över lång tid

10 Vad som ska definieras som barnmisshandel råder osäkerhet eftersom det, såväl nationellt som internationellt, saknas en allmängiltig definition. Svårigheter att nå en samsyn handlar bland annat om synen på huruvida det råder barnmisshandel om handlingen/situationen är direkt eller indirekt riktad mot barnet eller den unga (Jernbro 2015)

11 Barnens situation bygger på att de dels är direkt eller indirekt involverade i det som pågår, dels har en nära relation till den som utövar eller utsätts för våldet. Ur boken Våld i nära relationer. Socialt arbete i forskning, teori och praktik (2018) s

12 Barnmisshandel? Forskningen visar också att själva upplevelsen av våld kan ge lika allvarliga konsekvenser som att direkt bli utsatt för våldshandlingar. Psykiska, kognitiva och sociala problem är vanliga i den här gruppen barn. Barn som upplever våld har också en ökad risk att själva bli både offer och förövare senare i livet Att utsätta barnen för att se, höra och på andra sätt uppleva våld och dess konsekvenser är ett brott och kan dessutom i sig ses som en form av psykisk barnmisshandel. (SOU 2015:55, s 69)

13 Fokusgrupp, lärare, mellanstadiet A: Jag kan ju tycka att det är det. Fast för det, det är två olika saker men jag tror att man kan fara lika mycket illa av båda. Att det ska likställas kan jag tycka att det är korrekt. Int: Tror ni att, handen på hjärtat, tror ni att ni reagerar likadant? A:Neej. B: Neej. C: Att det är samsyn, neej. Int.: Neej. A: Då tänker jag, så tänker man ofta att det är värre att bli slagen än att bevittna B: Jaa

14 Det stora mörkertalet Det råder olika uppskattningar av hur många barn som berörs av våldet men att det rör sig om ett stort antal barn är konstaterat (mellan till barn) % av de barn som lever i familjer med en våldsproblematik själva blivit utsatta för fysiskt och psykiskt våld

15 Samhällets institutioner ska på olika sätt tillgodose barn och ungas rätt till skydd, vård och stöd - utifrån barns bästa och ett barnperspektiv Socialtjänst Barnomsorg skola Hälso-och sjukvården Polis och rättssystem (kriminalvården) Frivillighetsorganisationer Idrotts- och fritidsverksamheter

16 Barnkonventionen

17 Vad innebär ett barnperspektiv (BO)

18 Har samhället responderat utifrån barnperspektiv Lagstiftning (brottsofferstatus) Politiska initiativ Forskning Uppdrag till Socialstyrelsen/Länsstyrelserna/Inspektionen för vård och omsorg Ekonomiskt stöd i olika former och till olika samhälleliga institutioner

19 Barn som bevittnar våld är enligt lag ett brottsoffer SoL 5 kap 11 Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Lag (2012:776). Brottskadelag 2014:322 9 Brottsskadeersättning betalas till ett barn som har bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i hans eller hennes förhållande till en närstående person. Barn som bevittnat våld räknas dock inte som målsägande idag

20 SOSFS 2014:4 (M och S) 6 kap. Utredning av våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld 1 När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha 1. utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller 2. bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. Allmänna råd Socialnämnden bör utreda bl.a. barnets behov av stöd och hjälp akut, inklusive vård eller boende i ett annat hem än det egna, våldets karaktär och omfattning, våldets påverkan på barnet och dess relation till föräldrarna, barnets egen uppfattning om våldet, vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet, och barnets behov av stöd och hjälp på både kort och lång sikt. Nämnden bör vidare utreda om någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnad, umgänge, förmynderskap eller målsägandebiträde enligt 5 kap. 2 första stycket socialtjänstförordningen (2001:937)

21 SoL 14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m. 1 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och unga, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. 1 c Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden. Lag (2012:776)

22 Identifiera, bemöta och agera

23 VAD är och HUR identifieras den här formen av psykisk barnmisshandel Svårt att upptäcka, men det finns en idé att man kan känna av att något är fel. Något avviker från normen (beteende, inåtvänd utagerande) Riskfamiljer - missbruk, skilsmässa, ohälsa Erfarenhet krävs för att se subtila signaler Sätter samman olika beteenden och information för att förstå - Lägga pussel (arbetsgruppen) Barnets egen berättelse (symptom) är viktig

24 Identifiera en våldsutsatthet hos den unga symptom, strategier och signaler I förskolan minns jag ett par barn som jag hade där den ena kunde krypa in under tröjan på en, hon bara var som en liten apunge och sökte oss alla liksom och liksom satt och verkligen klängde sig fast, ville ju inte gärna lämna knät /---/. tapetblommor oerhört utåtagerande något förändras hos barnet rädd för höga ljud skolk

25 Klassisk symptomtradition psykisk, fysiska, kognitiva och sociala problem Interna reaktioner (posttraumatisk stress och depression) Externa reaktioner (dålig impulskontroll och beteendestörningar) Kroppsliga reaktioner (huvudvärk, sängvätning och astma) Låg prestation i skolan, koncentrationsproblem och hög frånvaro

26 Påträngande minnesbilder Rädsla Katastrofkänslor Sömnsvårigheter Koncentrationssvårigheter Dålig impulskontroll Ilska Stress Upprepningstvång Hjälplöshet Ångest Isolering Kort framtidsperspektiv Hat Depression Otrygghet Skuldkänslor Passivitet Psykosomatisk Självförebråelser Aggressivitet 26

27 Anmäla eller inte till socialtjänsten? Som vuxen måste jag anmäla om den jag lever ihop med misshandlar mig och där känner jag just det här att det inte är förskolan som ska anmäla vuxenrelationer, jag vet inte. (förskollärare) Det här är ju inte en fråga för skolan eftersom det sker på fritiden. Så det slutade ju med att vi gjorde en anmälan då gjordes ju den sedvanliga utredningen och så läggs utredningen ner och så den frustrationen man kan känna när man väl gått så långt och gjort såna saker (lärare)

28 Socialtjänstens sorteringsarbete i X kommun under (16% av alla barnavårdsutredningar) med aktutaliseringsorsak våld i nära relationer, konflikter inom familjen eller hedersrelaterad problemik 309 (9 % av alla förhandsbedömningar) som avslutades utan åtgärd) där det fanns misstanke eller en identifierad våldsproblematik ÖstÖöste Modellen av barnavårdstratten är hämtad från Östberg

29 Aktualiseringsorsak: Hedersrelaterad problematik Att det är mycket svårt att ta ställning till vem av föräldrarna som lämnar sanningsenliga uppgifter om vad som hänt i relationen dem emellan./---/ Utan att förringa moderna uppgifter är det dock oklart vad som hänt. Om det har förekommit våld och hot mellan hans föräldrar, är det inte på något sätt accepterat för ett barn att uppleva. En sådan destruktiv och farlig relation torde dock upphöra eftersom föräldrarna fortsättningsvis inte kommer att leva tillsammans. Det har inte framkommit några uppgifter om endera av dem, som tyder på att de var sig inte kan tillgodose sonens behov av grundläggande omsorg

30 Aktualiseringsorsak: Våld i nära relationer (polisen) Föräldrarna kan egentligen inte förklara varför deras relation blivit som den blivit. /---/Ingen av föräldrarna upplever att alkoholen i sig är något problem, men denna kväll blev det för mycket /---/. /Barnets namn, förf. anm./ var det enda barn som var hemma denna kväll. Hon närvarade inte under själva bråket men såg fadern ligga på golvet och blöda. Hon ringde 112 och begärde ambulans, som också hade med sig två polispatruller hem. Både föräldrarna tar händelsen som en väckarklocka. De tycker själva att de vänt på sin relation redan /---/. Ingen av föräldrarna uttrycker något behov av stöd för sin en egen relation eller behov av stöd för något av barnen

31 Aktualiseringsorsak Våld i nära relationer (polisen) Undertecknad /handläggaren/ påtalar faderns stora ansvar för inte agera ut sina aggressivitet med hot och våld gentemot familjemedlemmar. Ut påtalar också att om han visar sig sakna förmåga att ta sitt ansvar så är det moderns ansvar att skydda sina barn. Hon håller bestämt fast att barnen aldrig sett föräldrarna bråka eller hört: den aktuella kvällen spelade barnen TV-spel och hörde inte vad som sades. Ut påtalar att samtal med barn i familjer där det förekommer bråk och misshandel vittnar om att de hör trots att föräldrarna inte tror det eller vill tro det

32 Våldet finns inte med som motivering i beslutsunderlaget Föräldrarna hade påbörjat ett förändringsarbete av sin relation Föräldrarna tackade nej till erbjudandet om hjälp. Socialnämndens krav på samtycke från föräldrarna blev avgörande Föräldrarna hänvisades till hjälp utanför den sociala barnavården dvs till någon form av serviceåtgärd. Tvångsåtgärder var inte är aktuella eller som det står uttryckt i många förhandsbedömningar det föreligger inte några LVU förhållande

33 Våldet finns med som motivering i beslutsunderlaget Våld inom familjen inte gick att styrka Våld mellan föräldrar gick att styrka men i vad mån barnen upplevt våldet saknades uppgifter Våldet (omnämnt till bråk) mellan föräldrarna inte var tillräckligt allvarligt för att barnet skulle ha tagit skada

34 Det (o) synliga våldet - en fråga för hela kommunen? En undersökning av hur socialtjänster i Östergötlands län arbetar med våld i nära relationer Politisk nivå: Ser man till anmälningsfrekvensen är det ju tydligt att det verkligen hänt saker. Så föreskriften har ju haft en väldigt påtaglig effekt och vi har ju behövt bygga ut barnverksamheten till följd av föreskriften. Så ja, effekten finns där. Men om föreskrifterna är implementerade till eller 100 procent, det vet jag inte

35 Ledningsnivå - socialtjänsten Sedan är det ju alltid så att på min agenda finns det en mängd olika uppgifter, och då får man göra prioriteringar. Och det är inte det mest angelägna att driva en sådan fråga just nu. Det är andra saker som pockar på väldigt mycket. Så det hamnar inte högst på prioriteringen (socialchef) Det är ju en fara på ett annat sätt än vad det är i andra delar som vi jobbar med i socialtjänsten. Här är det ju risk för själva livet och som man inte själv kan påverka (socialchef)

36 Barnavårdsutredare/samordnare Det saknas resurser för att klara alla inkommande anmälningar. Då försöker man se om man kan slippa att öppna en utredning för att man redan är så arbetstyngd. Så att ribban är ganska så hög för att starta en utredning skulle jag vilja påstå. Man tittar på om det finns uppenbar risk och uppenbar fara och då skyggar man ju inte givetvis inte. Då måste man ju öppna. Men om det inte är helt klart och det är lite vagt. Då kan man `njaa, njee, nej det var nog inte så farligt just nu. Då finns det nog risk att man väljer att undvika att öppna utredning vid just det tillfället (samordnare)

37 Behov/insatstrappa för barn och unga som lever med våld Alla behöver få sina upplevelser synliggjorda, bekräftade och giltiggjorda De flesta behöver få riskbedömning av sin utsatthet Många behöver särskilda stödinsatser för barn som upplevt våld Några behöver behandling (barn som utvecklat egenproblematik och/eller har olika former av funktionsinskränkning, BuP) (Anders Broberg, (Göteborgs universitet)

38 Lästips Eriksson, M. & Näsman, E. (2011). När barn som upplevt våld möter socialtjänsten om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Stockholm Gothia. Jernbro, C. (2015). Barnmisshandel ur barn och ungas perspektiv. Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd. Diss, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Folkhälsovetenskap. Karlstad: Karlstad Universitet. Länsstyrelsen i Östergötland. Det (o)synliga våldet - en fråga för hela kommunen? En undersökning av hur socialtjänster i Östergötlands län arbetar med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. 2017:1. Markström, A-M. & Münger, A-C. (2018) The decision whether to report on children exposed to domestic violence: perceptions and experiences of teachers and school health staff. Nordic social work, 8(1), Münger, A-C (2015) Leva ett så normalt liv som möjligt. Det är där hjälpen ska sättas in. En brukarundersökning i sex stockholmskommuner arbete mot våld i nära relationer. Forskningsrapport 2015:1. Stockholm: FoU Norrdväst i Stockholms län. Münger, A-C. & Mattsson, T. (2018) `The Needs of the Child Have Been Met. Preliminary Assessments regarding Domestic Violence in Swedish Child Protections Services. Nordic social work. Published online: 25 Sep Sinisalo, E. & Moser Hällen, L. (2081). Våld I nära relationer. Socialt arbete i forskning, teori och praktik. Stockholm: Liber AB. Östberg, F Using Consensual Ideology : A Way to Sift Reports in Child Welfare. British Journal of Social Work 44 (1):

39 Ann-Charlotte Münger,