Kalmar, Komplettering av ansökan

Transkript

1 Komplettering av ansökan Kalmar, Kalmar kommun genom samhällsbyggnadskontoret har ansökt om bidrag för planeringsprojekt från delegation för hållbara städer. Ansökan avser planeringsprojektet Södra vimpeltorpet och denna bilaga kompletterar denna ansökan. Kompletteringen baseras på det yttrande som Boverket framställt /Erik Mejer Samhällsbyggnadskontoret Kalmar kommun

2 Komplettering av yttrande Generella synpunkter (baserat på Boverkets yttrande ) Hur anser sig Kalmar uppfylla nedanstående aspekter i projektet Södra vimpeltorpet? 1. Hållbarhet Hållbarhetsbegreppet är centralt för projektet vilket främst syns i den ambitiösa beräkningsmodellen för hållbara lösningar (bilaga d) samt referensbiblioteket (bilaga c) där huvudområden specificerats. I projektstarten låg fokus på ekonomisk och ekologisk hållbarhet, mycket på grund av Byggabodialogens tyngd på dessa perspektiv. Under arbetets gång har dock social hållbarhet vävts in på flera olika sätt. Det konkreta arbetet har således tydligt influerats av hållbarhetsbegreppet vilket syns i flexibilitet, nytänkande och viljan att skapa innovativa kombinationer av spetslösningar. 2. Samverkan mellan näringsliv och kommun Här har Kalmar erfarenhet av flera slags samarbeten och har även kartlagt intressanta företag i samarbete med Miljödriven marknad (se ansökan punkterna 8 och 12 samt bilaga E) 3. Samverkan med omgivningen I projektet har särskild tid i processen vägts åt att lyssna av de som bor och är verksamma i området (se bilaga b). I analys av området har ett större grepp tagits på platsens roll i staden för att se översiktliga kopplingar, infrastruktur, bebyggelseområden, brister och behov. Tanken är att projektet ska komplettera sina närområden och sin stad men även berika den med nya värden som på sikt kan öka användandet och värdet på kringliggande området. Stora synergieffekter kan skapas av spetslösningarna och olika koncept och teman som kan sprida sig och influera andra områden i situationer med passa-på-planering såväl som ordinära utvecklings- och planeringsprojekt. 4. Planeringsprocessen Projektet har värnat om att utveckla processen för att skapa en bred förankring och nya slags synpunkter och tänk, se bilaga B. Arbetet har stora värden som erfarenhet och lärdom inför framtida planering. Enligt lag ska samråd om förslag hållas med berörda, projektet tar ett steg längre och låter berörda vara delaktiga i själva tankeprocesserna bakom förslagen. Genom ett långt större antal möten än vad som skulle behövas i ett vanligt projekt har deltagare i arbetet lärt känna platsen, förutsättningarna och vad som händer på energi- och miljömarknaden idag. Nya lösningar och tankesätt har presenterats vid olika mötestillfällen och diskuterats gentemot hållbarhetsbegreppet och äldre metoder. Därigenom tjänar projektet även som ett läromedel och en kanal för planeringsrelaterad information. Genom fortsatt dialog och delaktighet kan stadsdelen Södra Vimpeltorpet bli den hållbara staden över tiden. Med hjälp av en stark gemensam målsättning för alla berörda att bygga den gröna staden, och med tydlig erfarenhetsåterföring genom processdokument och kvalitetsprogram, säkras stadsdelens vision långt in i framtiden. 5. Mål för planeringsinsats Här är projektet tydligt i sina huvudbudskap, se främst projektbeskrivningen i ansökan samt bilaga A där visioner och koncept redovisas. Minskad energiförbrukning, ökad energiproduktion, minskade utsläpp av växthusgaser i atmosfären, minskade utsläpp av näringsämnen i Östersjön kan utpekas som projektets absoluta prioriteringsområden. Genom sitt innehåll med högkvalitativ grönska och högkvalitativ bebyggelse kommer stadsdelen Södra Vimpeltorpet att bli en miljö där det gröna och det byggda lever i symbios med

3 varandra. Här gestaltas en scen som beskriver hur det gröna kan förstärkas i mötet med ny exploatering och hur bebyggelsen njuter av närheten till naturen. 6. Exploatering av mark Inga restriktioner föreligger på området som kan utmana, förkasta eller påverka genomförandet av vision och koncept eller uppfyllande av de slutgiltiga målen. 7. Social dimension Som beskrivits ovan har den sociala aspekten av hållbarhet utvecklats i projektet under hand. Den breda delaktigheten i processen, processens små steg och många diskussionsmöten kommer att tjäna till insikt, samsyn, kännedom och förståelse för projektet, dess behov, slutgiltiga avvägningar och prioriteringar. Detta leder troligen i slutändan till färre klagomål och negativa synpunkter i samband med samråd, utställning och bygglov vilket innebär att kommunens arbete kan fokusera på att skapa en god bebyggd miljö istället för att försvara de goda tankarna. Angående hänsyn till behov hos diverse samhällskategorier vill kommunen understryka tankarna framförda i ansökan, punkt. Med en flexibel fysisk struktur menas ex. en detaljplan som är utformad så att olika slags byggrätter kan inrymmas samt dessutom omformas från ex. radhus till villa. En blandad bebyggelse inom kvarter skapar dessutom möjligheter att bo kvar i ett område trots förändrade fysiska behov. Gällande folkhälsa gör kommunen bedömningen att de målområden Riksdagen tagit beslut om inryms i de tolkningar av social hållbarhet som projektets lösningar berör. Mål som dock kan vara särskilt intressanta för detta projekt är: - ekonomiska och sociala förutsättningar (olika slags boendeformer inom samma område) - barns och ungas uppväxtvillkor (goda bebyggda miljöer med trygghet, estetiska teman och kvalitet i fokus) - fysisk aktivitet (attraktiva rekreationsområden och goda gång- och cykelmöjligheter) Genom stadsdelens nya struktur skapas många sociala rum i Södra Vimpeltorpet såsom torg, parkrum, platser, gator och gränder. Dessa sociala rum får en karaktär där skog och vatten samspelar med bebyggelsen till en helhet, vilket gör dessa gröna kvalitéer alltid tillgängliga för alla. Det centrala park-/stadsrummet i stadsdelen: Hästskoparken, blir huvudsymbolen för den gröna staden. 8. Platsens kulturhistoriska värden Projektet som det är utformat värnar om de kulturhistoriska värdena, ex. bevarande av stenmurar, särkskilt hänsynstagande till fornlämningar, återspegling av terräng och historiska strukturer, återkoppling till historiska namn och användningsområden och förvaltande av befintliga särdrag och karaktärer. För att skapa identitet krävs ett tydligt förhållningssätt till de kulturhistoriska värdena platsen besitter! Genom bevarande av de historiska elementen som är karaktäristiska för Kalmar, men också genom nya användningar och tolkningar av dessa i stadsdelens yttre och inre miljöer, kommer Södra Vimpeltorpet att bli stadsdelen där historien följer med in i framtiden. 9. Positivt och negativt med förtätning Projektet kan endast delvis ses som förtätningsåtgärder. Men det finns en viss övergripande struktur att ansluta sig till samt större strategiska stråk att förvalta. Dessa har analyserats och platsens planerade centrala plats har för avsikt att samla dessa stråk. Främst följande faktorer sambinder området med det befintliga:

4 - Genom tydliga gång- och cykelpassager till strategiska platser i och utanför området samt tydliga attraktiva hållplatser i rätt lägen för kollektivtrafiken skapas underlag för attraktiva alternativ till bilen som färdmedel. - Genom att ansluta och leda stråk i rätt riktningar genom området kan de kringliggande värdena (kulturlandskapet Krafslösa, naturreservatet Värsnäs, handelskärnan Hansa city, havsmiljön vid Östersjön, grönytor och rekreationsområden) bli tillgängligare och öka boendeoch livskvaliteten på platsen. - Området kompletterar och förstärker staden och de kringliggande områdena vad gäller utbud av boendeformer vid attraktiva vattenmiljöer (vattentema). - Naturliga samt äldre historiska strukturer tas tillvara (gårdsstrukturer i väst tas upp i nya bostadsområden, stenmur utgör viktig linjering i planmönstret) 10. Projektets nytta i kommunens fortsatta arbete Projektet skiljer sig från den ordinära planprocessen främst genom mängden möten, bredden deltagare, det tidiga stadiet då diskussioner förts med boende och verksamma i området, ambitionen och kvalitetsnivån man satt i början av projektet (bl.a. med en inspirationsresa med utvalda aktörer inom bygg- och fastighetsbransch) samt den mängd tid och energi som accepterats för att ta fram gemensamt underlag och skisser för att så långt som möjligt nå samsyn i hur området kan utvecklas. Läs mer i ansökan, punkt Genom stadsdelens strategiska placering centralt i det nya utbyggnadsområdet för Kalmar Stads norra delar, kan Södra Vimpeltorpets hållbarhetsmetod bilda grunden för att bygga en ny form av stad. Denna planeringsform kan bli ett signum för det nya Kalmar. Särskilda fördjupningsfrågor (Baserat på Boverkets yttrande ) 11. Uppföljning Se ansökan punkt 13. Erfarenhetsåterföring är tänkt att skapas som ett brett och attraktiv dokument, utformat som verktyg för att skapa liknande processer, underlag för att undvika slöseri med tid och resurser samt som motivation för att skapa hållbara städer genom breda dialoger. 12. Miljöexport Se bilaga E och ansökan punkt 8. Kommunens kontakter inom näringslivet samt ambitionerna att skapa något nationellt intressant i Södra vimpeltorpet innebär goda förutsättningar att få till stånd spetslösningar med teknik inom bl.a. miljöområdet som borde vara mycket intressanta att applicera på andra platser och projekt i landet. I kombination av spetslösningar kan ackumulationseffekter uppstå där lösningar utvecklas som i slutändan tjänar större syften än de från början studerade separata lösningarna. Aktuella exempel: - Ett vattentema som delvis underhålls med vattenpumpar drivna av solenergi - En bilpool kan skapas där bilarna är miljöbilar och drivs av i regionen framställd gas eller biobränsle alternativt elbilar som drivs av lokal vindkraft - Ett på el självförsörjande bostadskvarter där plusenergihus producerar el i solceller och mindre vindsnurror kompletterat med solvärme,

5 bergvärme och andra energikällor kompletterade med batterifunktioner - Lågenergilösningar som LED, i icke nätansluten gatubelysning som istället försörjs av vindsnurror eller solceller - Kombination av flera energislag, se bilaga E 13. Struktur för informationsspridning Se även ansökan punkt Utöver lagstadgat planeringsförfarande Se punkt 4 i denna komplettering. 15. Innovativt Se ansökan, projektbeskrivning och punkt 8.