Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverigedemokraterna i Rogge från kl. 17:00.

Transkript

1 KALLELSE Utbildningskontoret /2 Barn- och utbildningsnämnden Tid: kl. 18:00 Plats: Gyllenhjelmssalen, Kommunhuset Strängnäs Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverigedemokraterna i Rogge från kl. 17:00. Föredragningslista Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor 2. Öppet sammanträde 3. Förutsättning för likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet, information 4. SKA: Kunskaper, utveckling och lärande, information 5. Delårsrapport 2:2018 för barn- och utbildningsnämnden 6. Internkontrollplan för barn- och utbildningsnämnden 2018, delårsuppföljning BUN/2018:2 BUN/2017:55 Extra utskick Bilaga 7. SKA: Bakgrund och förutsättningar BUN/2018:11 Bilaga 8. Program Thomasgymnasiet läsåret 2019/ Övriga frågor 10. Information från utbildningschefen 11. Information från ordföranden BUN/2018:315 Bilaga 12. Ärendebalanslista Bilaga

2 2/2 Ärende Beteckning 13. Delegationsbeslut Handlingar på sammanträdet 14. Anmälningsärenden Handlingar på sammanträdet Maria Ehrnfelt Ordförande Jessica Sundqvist Sekreterare

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 6.1 Utbildningskontoret Dnr BUN/2017: Administration /4 Handläggare Marie-Louise Ramevik Barn- och utbildningsnämnden Internkontrollplan 2018 för barn- och utbildningsnämnden, delårsuppföljning Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna delårsuppföljningen av internkontrollplan Beskrivning av ärendet Syftet med internkontrollen är att säkra ett effektivt förvaltningsarbete. En god intern kontroll förutsätter en effektiv samverkan mellan den politiska ledningen, chefer och övriga anställda. En effektiv intern kontroll säkerställer att de politiska målen uppfylls och att verksamhetens processer fungerar tillförlitligt. Barn- och utbildningsnämnden fastställde internkontrollplanen för I enlighet med kommunstyrelsens tillämpningsanvisningar ska internkontrollplanen följas upp i samband med delårsrapporten och årsredovisningen. Barn- och utbildningsnämnden beslutade att följa upp följande granskningsområden: Uppföljning av kunskapsmål Ny lagstiftning från och med gör bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik obligatoriskt att använda. Granskningen visar att alla kommunens skolor har genomfört bedömningsstödet under läsåret 2017/18. Arbete pågår med att kartlägga vilket eventuellt stöd de olika skolorna behöver för att utveckla användandet ytterligare. Implementering av kartläggningsstöden för förskoleklassen, som blir obligatoriska läsåret 2019/20, är också påbörjad. Ingen avvikelse. Diskriminering och kränkande behandling Delårsuppföljningen av 2016 års kontrollplan visar att enheterna årligen upprättar sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. Granskningen visade även att införandet av IT-stöd krävde att rutinerna för att anmäla kränkande behandling behövde omarbetas. Detta har gjorts och huvudmannen har beslutat om ny rutin för anmälan och utredning av diskriminering och kränkande behandling. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

4 6.2 2/4 Granskningen av antalet anmälda kränkningar i DF-respons har jämförts med elevernas svar på enkätundersökningen som utförts vid respektive grundskola våren Eleverna har svarat på om de har utsatts för kränkningar i skolan och om de har berättat detta för någon vuxen. Resultat av elevernas svar på enkäterna jämfördes med antalet anmälda kränkningar och visade att det borde finnas fler anmälda kränkningar i DF-respons. Att det råder differens mellan enkätsvaren och anmälningar kan tyda på att eleverna inte berättar för en vuxen att de känt sig kränkta. Avvikelse. Åtgärd: I samband med läsårsstart 2018/19 kommer verksamheterna få en påminnelse om de rutiner som finns framtagna för utredning av kränkande behandling. Utbildningskontoret hade under vårterminen 2018 även en utbildning för förskolecheferna i dokumentation, utredning och rutiner vid kännedom om kränkande behandling. Delegationsbeslut Delårsuppföljningen 2016 visade att rapportering av delegationsärenden görs till varje nämnd men att rapporten inte är komplett. Inom viss verksamhet har anmälan av delegationsbeslut förbättrats men granskningen visar att somliga delegationsbeslut fortfarande inte rapporteras till nämnden, i enlighet med fastställd rutin. Orsaken är främst att berörda delegater inte har tillräcklig kunskap i hur beslut ska anmälas. Detta gäller främst beslut som fattas inom förskolan, gymnasieskolan och särskolan. Avvikelse. Åtgärd: Med anledning av avvikelsen kommer ett omtag att göras som dels kommer innebära att delegationsordningen ses över för att ta reda på om beslut ligger på lämplig delegat på rätt nivå, dels genom att se till att aktuella chefer har förutsättningar att anmäla beslut i form av blanketter till beslut och kunskap i hur dessa ska anmälas. Dessa åtgärder kommer att följas upp hösten Verkställighet av politiska beslut Barn- och utbildningsnämnden vill säkerställa att nämndens beslut verkställs. Granskningen visar att barn- och utbildningsnämndens beslut om uppföljning är genomförda. Ingen avvikelse. Frånvarohantering grundskolan Delårsuppföljningen 2016 visade att rutiner för elever med hög frånvaro finns men att riktlinjer för arbetet med elever som fortsatt har hög frånvaro saknas. Granskningen visar att rektorsgruppen är informerad om de nya rutinerna och vad det är för blanketter och underlag som ska användas vid anmälan av hög skolfrånvaro. Detta informerades i rektorsgruppen i juni månad Ingen avvikelse.

5 6.3 3/4 Planering (schematider förskola/fritidshem) Delårsuppföljningen 2016 visade att uppdateringarna av scheman till förskolan fungerar bra men att det finns brister i fritidshemmens scheman. Granskningen visar att det fortsatt brister i vårdnadshavarnas inrapportering av schema till fritidshemmen, men att det även i mindre utsträckning brister i förskolan. Vid uppföljningstillfället saknades scheman för 2 % av barnen på förskolan och 14 % på fritidshemmen. Avvikelse. Åtgärd: För att underlätta för vårdnadshavarna att göra schemaändringar har en genväg skapats på kommunens hemsida. Ett nytt system för exempelvis schemaadministration kommer att införas under hösten Vårdnadshavarna kommer fortsatt också att påminnas om vikten av att lämna in ett uppdaterat schema. Uppföljning av kommunala aktivitetsansvaret Utbildningskontoret ansvarar för att identifiera de ungdomar som omfattas av kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och behöver säkerställa att alla ungdomar som omfattas av KAA finns med på den uppföljningslista som delas med socialkontoret/jobbtorg Granskningen visar att uppföljningen av kommunala aktivitetsansvaret görs två gånger om året, i samband med rapportering till SCB. Skollagen uppdrar åt hemkommunen att löpande hålla sig informerad om hur ungdomar i åldersgruppen år är sysselsatta. En halvårsvis uppföljning kan inte betraktas som löpande och det finns risk att ungdomar som omfattas av KAA inte erbjuds åtgärder, vilket de har rätt till. Avvikelse. Åtgärd: Samtliga gymnasieskolor får, tillsammans med beslut om bidragsbeloppet, information om hur skolan ska rapportera till Strängnäs kommun när en elev avviker från studieplanen. Samtal pågår mellan Utbildningskontoret och Jobbtorg om ansvarsfördelning och samverkan kring den aktuella målgruppen för att säkerställa att berörda ungdomar finns med på uppföljningslistan. Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen har under 2016 och 2017 genomfört regelbunden tillsyn i Strängnäs kommun. Brister i det systematiska kvalitetsarbetet konstaterades i två grundskolor och i grund- och gymnasiesärskolorna. Strängnäs kommun har redovisat vad som gjorts för att åtgärda bristerna och Skolinspektionens uppföljning visar att bristerna är avhjälpta. Granskningen visar att samtliga grundskolor och grund- och gymnasiesärskolor som fick föreläggande gällande det systematiska kvalitetsarbetet är delaktiga i det systematiska uppföljningsarbetet som sker på huvudmannanivå. Vid granskningstillfället var arbetsplaner för läsåret 2018/19 ännu ej upprättade i sin helhet. I granskningsarbetet har dock

6 6.4 4/4 rektorerna redogjort för hur de kommer att dokumentera och analysera sina resultat, samt sätta upp nya mål i arbetsplanen. Ingen avvikelse. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Uppföljning Uppföljningen sker i enlighet med frekvensen i internkontrollplanen. Beslutsunderlag Internkontrollplan 2017 för barn- och utbildningsnämnden Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Tony Lööw Kontorschef Marie-Louise Ramevik Verksamhetscontroller

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 7. 1 Utbildningskontoret Dnr BUN/2018: Administration /2 Handläggare Marie-Louise Ramevik Barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsrapport avseende uppföljning av Bakgrund och förutsättningar Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna kvalitetsrapport avseende uppföljning av Bakgrund och förutsättningar enligt förslag daterat Beskrivning av ärendet Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskoleoch skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen (kap. 4 skollagen). Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. I enlighet med kvalitetshjulet i Riktlinjer för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete (BUN/2018:61) görs läroplansuppföljning inom fyra områden under ett år. Bakgrund och förutsättningar skiljer sig något från övriga uppföljningar då den dels handlar om Strängnäs kommun som finansiär av utbildningsverksamheten i kommunen, dels om Strängnäs kommun som huvudman för de kommunala utbildningsverksamheterna. Rapporten bygger på nationell statistik (SCB) och på dialog med verksamhetscheferna i augusti Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Uppföljning inom området Bakgrund och förutsättningar görs under vintern och rapporteras till barn- och utbildningsnämnden i april Beslutsunderlag Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

8 7. 2 2/2 Kvalitetsrapport avseende uppföljning av Bakgrund och förutsättningar, Beslutet skickas till - Tony Lööw Utbildningschef Marie-Louise Ramevik Verksamhetscontroller

9 7. 3 Kvalitetsrapport avseende uppföljning av Bakgrund och förutsättningar UTBILDNINGSKONTORET BUN/2018:11

10 7. 4 Inledning Denna rapport är en av fyra inom ramen för barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Den skiljer sig något från övriga rapporter då den dels handlar om kommunen som finansiär av utbildningsverksamhet, dels om kommunen som huvudman för delar av verksamheten. Det är huvudmannen som har ansvar för att skapa förutsättningar för förskolan och skolan att uppfylla de nationella målen. Förskolechef och rektor har ansvar för att skapa förutsättningar för lärare, förskollärare och annan personal att bedriva en undervisning som leder till barns och elevers lärande och utveckling. I kvalitetsarbetet är det viktigt att dels identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för att genomföra det pedagogiska uppdraget för att nå målen, dels vilka resurser som står till buds. Strängnäs kommun är huvudman för den kommunala förskolan och skolan, och beslutar årligen om resursfördelningen till de olika verksamheterna. Strängnäs kommun ska som hemkommun också lämna ett motsvarande bidrag för varje barn eller elev som får utbildning hos en fristående huvudman. En fristående huvudman fördelar själv bidraget mellan olika kostnadsposter. Denna kvalitetsrapport syftar till att beskriva ett nuläge gällande bakgrundsfaktorer, gruppers storlek, personalens kompetens och generella kostnader. Data presenteras för lägeskommunen, dvs. ett sammantaget resultat för kommunala och fristående skolor belägna i Strängnäs kommun, jämfört med samtliga kommuners resultat. Data presenteras även sammantaget för de kommunala skolorna i Strängnäs då Strängnäs kommun är huvudman för dessa skolor. Nyckeltalen är främst hämtade från Kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA). Några nyckeltal är hämtade från Skolverkets Jämförelsetal, och är markerade med en asterisk. Nyckeltal där uppgift saknas eller ännu ej finns att tillgå är markerade med en punkt. Både KOLADA och Skolverkets Jämförelsetal bygger på statistik från SCB. 2

11 7. 5 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattande resultat... 4 Analys... 6 Slutsatser... 8 Underlag för rapporten... 9 Resultat verksamhetsvis Förskola Grundskola (f-9) Fritidshem Grundsärskola Gymnasiesärskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Elevhälsa

12 7. 6 Sammanfattande resultat Det finns många faktorer som kan påverka måluppfyllelsen. Somliga av faktorerna är möjliga att påverka, andra inte. I det systematiska kvalitetsarbetet är det viktigt att identifiera vilka förutsättningar som råder för att kunna göra insatser där de mest gör nytta ur ett måluppfyllelseperspektiv. I denna rapport ges en nulägesbild av ett urval av förutsättningar, med en tillbakablick på de tre senaste åren för att på så sätt synliggöra eventuella trender. Vid tolkning av resultaten är det viktigt att tänka på att resultaten presenteras på genomsnittlig verksamhetsnivå. Det kan därför finnas stora variationer mellan enheter eller för enskilda barn och elever i de olika verksamheterna. Måluppfyllelse Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, lägeskommun, andel (%) Strängnäs Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, lägeskommun, andel (%) Alla komm Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Strängnäs * Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, lägeskommun, andel (%) Strängnäs Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, lägeskommun, andel (%) Alla kom Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, kommun. skolor, andel (%) Strängnäs * Preliminärt resultat för 2018 är 67 % Måluppfyllelsen är högre i Strängnäs kommun i jämförelse med alla kommuner, men är lägre än riket i den kommunala grund- och gymnasieskolan. Strängnäs kommunala grundskola har haft lägre måluppfyllelse i jämförelse med alla kommunala grundskolor i Sverige sedan För att försöka förklara måluppfyllelsen används resultat på verksamhetsnivå. Tabeller med nyckeltal för respektive verksamhet återfinns på sidan 10 och framåt. 4

13 7. 7 Bakgrundsfaktorer Elevernas socioekonomiska bakgrund har, på gruppnivå, viss betydelse för resultaten. De bakgrundsfaktorer som traditionellt analyseras är föräldrarnas utbildningsnivå, andel flickor och andel elever med utländsk bakgrund. Skolor med elever vars föräldrar har högre utbildningsnivå, med högre andel flickor och med lägre andel elever med utländsk bakgrund brukar ha högre måluppfyllelse än skolor med de motsatta förhållandena. Sett till lägeskommun är föräldrarnas utbildningsnivå mycket högre i jämförelse med alla kommuner, medan den ligger i nivå med riket i den kommunala grund- och gymnasieskolan. Andelen flickor i gymnasieskola belägen i kommunen är högre än i alla kommuner, men något lägre i den kommunala gymnasieskolan. Andelen flickor i grundskolan ligger i nivå med riket, både för lägeskommun och för den kommunala skolan. Andelen elever med utländsk bakgrund har, liksom i riket, ökat i både grund- och gymnasieskola men är som lägeskommun lägre i jämförelse med alla kommuner. Andelen elever med utländsk bakgrund är dock något högre än riket i den kommunala gymnasieskolan. En lägre andel av invånarna deltar i vuxenutbildning, trots att andelen invånare med gymnasieutbildning är något lägre än i riket. Detta kan möjligen förklaras av att en något högre andel av invånarna är förvärvsarbetande. Gruppers storlek I jämförelse med riket är en högre andel barn och elever inskrivna i förskola och fritidshem. Antalet elever i grundsärskolan har ökat. Fler barn och elever i Strängnäs kommun får sin utbildning i fristående verksamhet, men vuxenutbildning bedrivs till större del i huvudmannens egen regi. En ökad andel elever får sin utbildning i huvudmannens egen grundsärskola. Antalet inskrivna barn per årsarbetare liksom barngruppernas storlek i förskolan ligger på ungefär samma nivå som riket, medan antalet elever per lärare är högre än riket i grundskola och gymnasium. I jämförelse med riket är antalet elever per lärare mycket högre i gymnasiesärskolan och på fritidshemmen. 5

14 7. 8 Personalens behörighet Andelen anställda med pedagogisk högskoleexamen är hög i Strängnäs grundsär- och gymnasiesärskola, på gymnasiet och på komvux. Inom förskola, grundskola och fritidshem har behörigheten sjunkit och är lägre än i motsvarande verksamheter på riksnivå. Kostnader När kostnaden jämförs per barn eller elev är den lägre än rikssnittet i förskola och grundskola, och ungefär hälften så stor i fritidshemmen. Gymnasieskolans kostnader motsvarar riksnivå, men där går en mycket lägre andel av kostnaden till undervisning och en mycket högre andel till lokaler i jämförelse med riket. Kostnaden för komvux och särvux ligger över riksnivån medan kostnaden för SFI är något lägre. I vuxenutbildningens budget utgör lokaler en tredjedel av kostnaden. Personalkostnadens andel av totalkostnaden är lägre i förskolan och i fritidshemmen är både personalkostnaden och bruttokostnaden för lokaler betydligt lägre vid en jämförelse med riket. Detsamma gäller kostnaden för elevhälsa i grundskola och gymnasium som är lägre än riksgenomsnittet. Analys Elevernas socioekonomiska bakgrund är en faktor som inte går att påverka. Däremot ska, enligt skollagen, insatser göras för att kompensera för dessa faktorer så att alla barn och elever får likvärdiga utbildningsförutsättningar. Detta görs exempelvis i resursfördelningsmodellen genom socioekonomiskt strukturtillägg samt tilläggsbelopp för elever med extraordinära behov. Skolverket har i sina studier konstaterat att familjebakgrunden har fått ökad betydelse för elevernas resultat. Ökningen är betydande för utlandsfödda elever men en svagare ökning finns även för elever födda i Sverige. Verksamheterna uttrycker att den socioekonomiska viktningen används för att klara grundorganisationen. Resultaten gällande måluppfyllelsen skulle därför kunna tyda på att de kompensatoriska insatserna inte är tillräckliga. 6

15 7. 9 Förskola och fritidshem är viktiga delar i den utbildnings- och omsorgskedja som ska leda till att unga står väl rustade för ett gott vuxenliv. Huvudmannen har därför ansvar för att följa upp hur gruppens storlek och sammansättning påverkar förskolans och fritidshemmens möjlighet att planera och genomföra verksamhet mot läroplansmålen. Statsbidraget för minskade barngrupper i förskolan har fått avsedd effekt på övergripande nivå, men har lett till att likvärdigheten mellan olika förskolor i Strängnäs minskat, då alla förskolor inte beviljats statsbidrag. Detta skulle kunna vara ett tecken på att även statsbidrag används för att täcka grundorganisationen i stället för att användas till det utvecklingsarbete de ofta är avsedda för. Elevgrupperna i fritidshemmen är ofta stora och många barn, inskrivna på olika fritidshem, har långa vistelsetider. Bemanning och utbildningsnivå bedöms inte alltid som tillräcklig, vilket påverkar fritidshemmens arbete mot verksamhetens mål. Antalet elever per anställd är högre i fritidshem, grund- och gymnasieskola, vilket skulle kunna vara ett tecken på att grundresursen inte är tillräcklig. Med fler barn eller elever per lärare minskar möjligheten att ge den ledning och stimulans barn och elever har rätt till. I förlängningen är det troligt att detta påverkar måluppfyllelsen i negativ riktning. Både svenska och internationella forskare har försökt klargöra resursernas betydelse för elevernas resultat, vilket visat sig inte vara helt enkelt. Flera forskare drar dock slutsatsen att lärarkompetens är den enskilt viktigaste faktorn för resultaten, därför är den låga behörighetsgraden i förskola, fritidshem och grundskola särskilt oroande. Den sjunkande lärarbehörigheten kan kopplas till den nationella bristen på behöriga förskollärare och lärare, då konkurrensen om lärare har ökat. Konsekvensen av den ökade rörligheten är att kontinuiteten i undervisningen drabbas, vilket på sikt skulle kunna leda till ännu lägre måluppfyllelse. I Skolverkets lägesbedömning 2017 anges arbetsmiljön som ett område som kan utvecklas på lokal nivå för att förbättra läget. Slutsatsen är att om förskollärares och lärares arbetsmiljö förbättras kommer fler att vilja bli, stanna kvar i och återvända till yrket, och om skolledarnas arbetsmiljö förbättras får de större möjligheter att ägna sig åt sitt pedagogiska ledarskap. Skolorna uttrycker vidare ett ökat behov av elevhälsoinsatser exempelvis för att kunna utveckla det hälsofrämjande arbetet och för att möta en ökad psykisk ohälsa bland eleverna. Samtidigt har elevhälsan, nationellt sett, fått svårare att rekrytera en del av de kompetenser som det enligt skollagen ska finnas tillgång till. Konsekvenserna av detta är flera; dels är ökad konkurrens kostnadsdrivande, dels får elever inte tillräckliga stödinsatser för sitt lärande. Att kostnaden för elevhälsa är markant lägre i Strängnäs kommunala grund- och gymnasieskola kan, åter igen, tolkas som att grundresursen är för låg och inte räcker till mer 7

16 7. 10 elevhälsa. Ytterligare ett antagande är att stora elevgrupper och sämre möjligheter att stötta elever i behov av stöd leder till sjukskrivning, vilket är ett väl känt faktum i barn- och utbildningsnämndens verksamheter. De stora elevgrupperna resulterar i att kostnaden per elev är lägre i jämförelse med riket. En behörig lärare har generellt högre lön, därför kan den lägre behörigheten delvis förklara en lägre personalkostnad. Att lokalkostnaden genomgående är högre i jämförelse med motsvarande verksamheter är ytterligare en förklaring till att personalkostnaden är lägre. När en större del av grundbeloppet läggs på lokalkostnader minskar grundresursen, som till stor del består av personalkostnader, och därmed möjligheten till kvalitativ undervisning. Detta förmodas vara den förutsättning som mest påverkar den låga måluppfyllelsen i de kommunala skolorna. Slutsatser Fortsätta med Det arbete som inletts inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023, med att skapa bättre och mer likvärdiga förutsättningar för verksamheterna, behöver fortsätta. Skolstrukturbeslutet för grundskolan är en del i detta arbete, men organisationen behöver optimeras ytterligare så att resurser finns där de bäst bidrar till ökad måluppfyllelse för Strängnäs kommuns samtliga barn och elever. Lokalfrågan behöver prioriteras då verksamheterna annars får fortsatta svårigheter att möta lagstiftningens krav på måluppfyllelse och stödinsatser. Ett led i detta är en fortsatt utveckling av resursfördelningsmodellen. Även det arbete som påbörjats med det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver fortsätta för att på så sätt förbättra arbetsmiljön, vilket i sin tur förväntas öka attraktiviteten och kontinuiteten i verksamheterna. Börja med Resursfördelningsmodellen utgår från skollagens kapitel 2, paragraf 8 och 10. Det faktiska utfallet talar för att grundbeloppet behöver stärkas och att resursfördelningsmodellen skulle behöva vara mer dynamisk när det kommer till fördelningen inom den egna verksamheten. 8

17 7. 11 Barn- och utbildningsnämndens verksamheter behöver påbörja ett utvecklingsarbete för att nyttja digitaliseringens möjligheter till effektivare processer, detta som ytterligare ett led i att optimera organisationens resurser till de processer där de bäst bidrar till barns och elevers lärande och utveckling. Underlag för rapporten Nyckeltalen är hämtade från Kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA) och Skolverkets statistik Analys och slutsatser utgår från verksamhetschefernas analyser av respektive verksamhet. Dessutom har följande underlag använts: Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor, Skolverket 2018 Nuläge och utmaningar i elevhälsan, SKL 2018 Skolverkets lägesbedömning 2017 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer, Skolverket

18 7. 12 Resultat verksamhetsvis Förskola Bakgrundsfaktorer Barn 1 5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg, andel (%) Strängnäs Barn 1 5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg, andel (%) Alla kommuner Förskolebarn i fristående förskola och ped. omsorg, andel (%) Strängnäs Förskolebarn i fristående förskola och ped. omsorg, andel (%) Alla kommuner Invånare 0-5 år, antal Gruppers storlek Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal Strängnäs 6,1 5,5 5,3 Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal Alla kommuner 5,3 5,2 5,1 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Strängnäs 6,2 5,6 5,3 Barngrupp, antal barn per avdelning, kommunal regi Strängnäs* 18,8 15,6 15 Barngrupp, antal barn per avdelning, kommunal regi Riket totalt* 16,8 15,8 15,3 * Skolverkets Jämförelsetal Personalens behörighet Heltidstjänster med förskollärarlegitimation, lägeskommun, andel (%) Strängnäs Heltidstjänster med förskollärarlegitimation, lägeskommun, andel (%) Alla kommuner Heltidstjänster med förskollärarlegitimation, kommunal regi, andel (%) Strängnäs

19 7. 13 Kostnader Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Strängnäs Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Alla kommuner Personalkostnad som andel av kostnaden för den kommunala förskolan, andel (%) Strängnäs Personalkostnad som andel av kostnaden för den kommunala förskolan, andel (%) Alla kom Nettokostnad lokaler kommunal förskola, kr/inskrivet barn Strängnäs Nettokostnad lokaler kommunal förskola, kr/inskrivet barn Alla kommuner Källa: Skolverkets statistik (SCB) Förskolan i Strängnäs har en högre andel inskrivna barn än genomsnittet i riket och en högre andel barn finns i fristående verksamheter. Antalet inskrivna barn per årsarbetare har sjunkit och ligger på ungefär samma nivå som riket. Barngruppernas genomsnittliga storlek har minskat i kommunal verksamhet och ligger på riksnivå. Andelen heltidstjänster med förskollärarlegitimation är lägre jämfört med alla kommuner. Kostnaden per inskrivet barn är lägre i Strängnäs än riksgenomsnittet. Personalkostnaden står för en procentuellt lägre andel av totalkostnaden och nettokostnaden för lokaler ligger högre än snittet i jämförelse med alla kommuner. 11

20 7. 14 Grundskola (f-9) Bakgrundsfaktorer Elever vars föräldrar har eftergymnasial utb, åk 1 9 i lägeskommun, andel (%) Strängnäs Elever vars föräldrar har eftergymnasial utb, åk 1 9 i lägeskommun, andel (%) Alla kommuner Elever vars föräldrar har eftergymnasial utb, åk 1 9 i kommunala skolor, andel (%) Strängnäs Flickor i grundskola åk 1 9, lägeskommun, andel (%) Strängnäs Flickor i grundskola åk 1 9, lägeskommun, andel (%) Alla kommuner Flickor i grundskola åk 1 9, kommunala skolor, andel (%) Strängnäs Utländsk bakgrund bland elever i åk 1 9, lägeskommun, andel (%) Strängnäs Utländsk bakgrund bland elever i åk 1 9, lägeskommun, andel (%) Alla kommuner Utländsk bakgrund bland elever i åk 1 9, kommunala skolor, andel (%) Strängnäs Elever folkbokförda i kommunen som går i f-klass och grundskola i egen regi, andel (%) Sträng Elever folkbokförda i kommunen som går i f-klass och grundskola i egen regi, andel (%) Alla k Elever i förskoleklass och grundskola, hemkommun, antal Gruppers storlek Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola, lägeskommun, antal Strängnäs 14,3 13,6 13,7 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola, lägeskommun, antal Alla kommuner 11,9 11,7 11,5 Elever/lärare (årsarbetare) i kommunal grundskola, antal Strängnäs 14,5 13,4 13,2 Personalens behörighet Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, lägeskommun, (%) Strängnäs 80,2 73,1 74,5 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, lägeskommun, (%) Alla kommuner 86,0 83,2 81,7 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola, (%) Strängnäs

21 7. 15 Kostnader Kostnad grundskola F-9 hemkommun, kr/elev Strängnäs Kostnad grundskola F-9 hemkommun, kr/elev Alla kommuner OBS! Tabellen är en jämförelse av hemkommunens kostnad, dvs. kostnaden för alla folkbokförda F-9-elever oavsett kommunal eller fristående skola, i lägeskommun Strängnäs eller andra kommuner runt om i Sverige. Nedanstående tabell visar kostnadsfördelningen hos den kommunala grundskolan. Källa: Skolverkets statistik (SCB) I Strängnäs grundskola är föräldrarnas utbildningsnivå mycket högre i jämförelse med alla kommuner, dock i nivå med riket i de kommunala grundskolorna. Andelen flickor är jämförbart med riket, medan andelen elever med utländsk bakgrund är lägre. Andelen elever som går i kommunens egna grundskolor är mycket lägre i jämförelse med riket. Andel elever per lärare är högre än riket, men har sjunkit något de senaste åren. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har sjunkit, både nationellt och lokalt, och är i Strängnäs dessutom lägre i jämförelse med riket. Den genomsnittliga kostnaden per elev har ökat, dock inte i samma takt som riket, och är lägre än riket. 13

22 7. 16 Fritidshem Bakgrundsfaktorer Barn 6 12 år inskrivna i fritidshem och pedagogisk omsorg, andel (%) Strängnäs Barn 6 12 år inskrivna i fritidshem och pedagogisk omsorg, andel (%) Alla kommuner Elever totalt, andel (%) i enskild/statlig regi Strängnäs* Elever totalt, andel (%) i enskild/statlig regi Riket totalt* * Skolverkets Jämförelsetal Gruppers storlek Inskrivna barn/årsarbetare i fritidshem, antal Strängnäs 33,2 30,6 32,4 Inskrivna barn/årsarbetare i fritidshem, antal Alla kommuner 22,5 22,3 21,2 Elever/anställd (heltidstjänst) i kommunalt fritidshem, antal Strängnäs 33,4 31,3 36,1 Personalens behörighet Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Strängnäs 27,8 26,1 22,6 Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Alla kommuner 51,8 44,3 40,9 Anställda, andel (%) heltidstjänster med ped. högskoleexamen, kommunal regi Strängnäs* * Skolverkets Jämförelsetal Kostnader Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn Strängnäs Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn Alla kommuner Kostnad personal kommunalt fritidshem, kr/inskrivet barn Strängnäs Kostnad personal kommunalt fritidshem, kr/inskrivet barn Alla kommuner Bruttokostnad lokaler kommunalt fritidshem, kr/inskrivet barn Strängnäs Bruttokostnad lokaler kommunalt fritidshem, kr/inskrivet barn Alla kommuner

23 7. 17 Källa: Skolverkets statistik (SCB) I fritidshemmen har andelen inskrivna elever ökat och ligger över riket. Andelen elever i enskild/statlig regi är högre än riket. Antalet inskrivna barn per årsarbetare är markant högre i jämförelse med riket. Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen har sjunkit, både nationellt och lokalt, och är mycket lägre i Strängnäs än i riket som helhet. Kostnaden per inskrivet barn är mindre än hälften i jämförelse med riket. I kommunal verksamhet är både personal- och lokalkostnad lägre i jämförelse med alla kommuner. 15

24 7. 18 Grundsärskola Bakgrundsfaktorer Elever i grundsärskola, hemkommun, antal Strängnäs Antal elever i huvudmannens skolenheter Strängnäs* * Skolverkets Jämförelsetal Gruppers storlek Elever/lärare (heltidstjänst) i grundsärskola, lägeskommun, antal Strängnäs 2,3 2,7 3,4 Elever/lärare (heltidstjänst) i grundsärskola, lägeskommun, antal Alla kommuner 3,6 3,8 3,8 Personalens behörighet Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundsärskola, lägeskommun, andel (%) Strängnäs Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundsärskola, lägeskommun, andel (%) All komm Lärare (heltidstj.), andel (%) med specialped.utb Strängnäs* Lärare (heltidstj.), andel (%) med specialped.utb Riket totalt* * Skolverkets Jämförelsetal Kostnader Kostnad grundsärskola, exkl. skolskjuts, kr/elev Strängnäs Kostnad grundsärskola, exkl. skolskjuts, kr/elev Alla kommuner Kostnad för kommunal grundsärskola, kr/elev Strängnäs Kostnad för kommunal grundsärskola, kr/elev Alla kommuner Antalet elever har ökat, samtidigt som andelen elever i huvudmannens egna enheter har ökat. Antalet elever per lärare har ökat och ligger ungefär i nivå med riket. Behörigheten är hög och ligger över riket. Kostnaden per elev har sjunkit och ligger något högre än riket. Kostnaden för den kommunala grundsärskolan behöver följas ytterligare något år för att slutsatser ska kunna dras. 16

25 7. 19 Gymnasiesärskola Bakgrundsfaktorer Elever i gymnasiesärskola, hemkommun, antal Strängnäs.. 20 Antal elever i huvudmannens skolenheter Strängnäs* * Skolverkets Jämförelsetal Gruppers storlek Elever/lärare (heltidstj.) i gymnasiesärskola, lägeskommun, antal Strängnäs 3,2 3,3 5,0 Elever/lärare (heltidstj.) i gymnasiesärskola, lägeskommun, antal Alla kommuner 3,2 2,9 2,9 Personalens behörighet Lärare med ped. högskoleexamen i gymnasiesärskola, lägeskommun, andel (%) Strängnäs Lärare med ped. högskoleexamen i gymnasiesärskola, lägeskommun, andel (%) Alla komm Lärare med specialped. högskoleexamen i gy.särskola, lägeskommun, andel (%) Strängnäs Lärare med specialped. högskoleexamen i gy.särskola, lägeskommun, andel (%) Alla komm Kostnader Kostnad för kommunal gymnasiesärskola, kr/elev Strängnäs Kostnad för kommunal gymnasiesärskola, kr/elev Alla kommuner Ungefär hälften av hemkommunens gymnasiesärskoleelever går i kommunens gymnasiesärskola. Antalet elever per lärare har ökat och är högre än riket. Behörigheten hos personalen är hög och ligger högre än riket. Andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen är dock lägre än riket. Kostnaden per elev har i kommunal gymnasiesärskola har sjunkit något och närmat sig riksgenomsnittet, men kostnaden behöver följas ytterligare år för att slutsatser ska kunna dras. 17

26 7. 20 Gymnasieskola Bakgrundsfaktorer Gy-elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning, lägeskommun, andel (%) Strängnäs Gy-elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning, lägeskommun, andel (%) Alla komm Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning, kommunal gy.skola, andel (%) Strängnäs Flickor i gymnasieskola åk 1 3, elever i gy-skola belägen i kommunen, andel (%) Strängnäs Flickor i gymnasieskola åk 1 3, elever i gy-skola belägen i kommunen, andel (%) Alla komm Flickor i gymnasieskola åk 1 3, elever i kommunal gymnasieskola, andel (%) Strängnäs Utländsk bakgrund bland elever i åk 1-3, lägeskommun, andel (%) Strängnäs Utländsk bakgrund bland elever i åk 1-3, lägeskommun, andel (%) Alla kommuner Utländsk bakgrund bland elever i åk 1 3, kommunal gymnasieskola, andel (%) Strängnäs Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Strängnäs Gymnasieelever som går i fristående gymnasieskola i den egna kommunen, andel (%) Strängn Gymnasieelever som går i fristående gymnasieskola i annan kommun, andel (%) Strängnäs Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) Str Elever i gymnasieskola, hemkommun, antal Gruppers storlek Elever/lärare (heltidstjänst) i gymnasieskola, lägeskommun, antal Strängnäs 13,8 13,8 13,8 Elever/lärare (heltidstjänst) i gymnasieskola, lägeskommun, antal Alla kommuner 10,3 10,8 10,4 Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal gymnasieskola, antal Strängnäs 11,7 11,3 11,3 18

27 7. 21 Personalens behörighet Lärare med pedagogisk högskoleexamen i gymnasieskola, lägeskommun, andel (%) Strängnäs 84,8 78,9 79,4 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i gymnasieskola, lägeskommun, andel (%) Alla kom. 76,5 74,6 74,4 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal gymnasieskola, andel (%) Strängnäs Kostnader Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Strängnäs Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Alla kommuner Kostnader för undervisning i kommunal gymnasieskola, kr/elev Strängnäs Kostnader för undervisning i kommunal gymnasieskola, kr/elev Alla kommuner Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Strängnäs Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Alla kommuner Källa: Skolverkets statistik (SCB) I Strängnäs gymnasieskola är föräldrarnas utbildningsnivå mycket högre i jämförelse med alla kommuner, dock i nivå med riket i den kommunala gymnasieskolan. Andelen flickor följer samma mönster. Andelen elever med utländsk bakgrund är lägre sett till lägeskommun, men har ökat i den kommunala gymnasieskolan och ligger där något över alla kommuner. 19

28 7. 22 Andel elever per lärare är högre än riket liksom andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen, trots att behörigheten sjunkit med 10 procentenheter i den kommunala gymnasieskolan. Hemkommunens kostnad för gymnasieskola motsvarar ungefär riksgenomsnittet. Kostnaden för undervisning i kommunal gymnasieskola har ökat, men är lägre än riket. Kostnaden för lokaler har minskat men är mycket högre än riket. 20

29 7. 23 Vuxenutbildning Bakgrundsfaktorer Invånare år som deltar i vuxenutbildning, andel (%) Strängnäs 5,0 5,0 5,2 Invånare år som deltar i vuxenutbildning, andel (%) Alla kommuner 5,4 5,8 6,3 Invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux Strängnäs (Skolverkets Jämförelsetal) 5,4 4,5 4,9 Invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux Riket tot. (Skolverkets Jämförelsetal) 5,4 5,3 5,5 Invånare år med gymnasial utbildning, andel (%) Strängnäs Invånare år med gymnasial utbildning, andel (%) Alla kommuner Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) Strängnäs Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) Alla kommuner Kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning i egen regi, andel (%) Strängnäs Kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning i egen regi, andel (%) Alla kommuner Gruppers storlek Antal elever per lärare, heltidstjänster SFI Strängnäs (Skolverkets Jämförelsetal) 17,3.. Antal elever per lärare, heltidstjänster SFI Riket totalt (Skolverkets Jämförelsetal) 24,2.. Elever per undervisningsgrupp i särvux, antal Strängnäs 3,5 2,8 2,8 Elever per undervisningsgrupp i särvux, antal Alla kommuner 3,1 3,0 3,1 Personalens behörighet Lärare i huvudmann. skolor (heltidstj.) komvux, andel med ped. högskoleexamen Strängnäs* Lärare i huvudmann. skolor (heltidstj.) komvux, andel med ped. högskoleexamen Riket totalt* Lärare i SFI med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Strängnäs Lärare i SFI med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Alla kommuner * Skolverkets Jämförelsetal 21

30 7. 24 Kostnader Kostnad komvux, kr/heltidsstuderande Strängnäs Kostnad komvux, kr/heltidsstuderande Alla kommuner Kostnad svenska för invandrare, kr/inv Strängnäs Kostnad svenska för invandrare, kr/inv Alla kommuner Kostnad särvux, kr/inv Strängnäs Kostnad särvux, kr/inv Alla kommuner Källa: Skolverkets statistik (SCB) I Strängnäs kommun är det något lägre andel som deltar i vuxenutbildning och färre korttidsutbildade än i riket deltar i komvux, trots att andelen invånare med gymnasial utbildning är något lägre än riket. En högre andel av utbildningen bedrivs i egen regi i jämförelse med riket. Gruppstorlek i komvux mäts inte eftersom delar av utbildningen genomförs som distansstudier. Antalet elever per lärare i SFI var 2015 lägre än i riket, men har ökat enligt uppgift från vuxenutbildningen. Officiell statistik finns ännu inte tillgänglig. Undervisningsgrupperna i särvux motsvarar ungefär riket. 22

31 7. 25 Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen på komvux är högre än riket medan lärarnas behörighet motsvarar riksnivån på SFI. Kostnaden för komvux har ökat och ligger över rikssnittet. Kostnaden för SFI och särvux mäts i kronor per invånare. För SFI ligger denna kostnad något lägre än riket medan kostnaden för särvux är mycket högre. 23

32 7. 26 Elevhälsa Från information till BUN i juni 2018: Kommunal grundskola och gymnasium Lokal elevhälsa årsarbetare (åa) kommentar speciallärare/specialpedagog 22,6 + 3,88 åa i förskolan kurator/socialpedagog 11,3, inkl. UMo utökning 2,0 åa ht 2018 skolsköterska 6,9 skolpsykolog 2,0 1,0 + vakant skolläkare 0,65 studie- och yrkesvägledare 4,8 + 2,0 på vuxenutbildningen Barn- och elevhälsan samordnande specialpedagog förskola 10 % samordnande specialpedagog grundskola 80 % samordnande kurator 40 % samordnande skolsköterska 40 % skolläkare 10 % skolpsykolog 10 % Kostnader elevhälsa Kostnader Kostnad elevhälsa i kommunal grundskola åk 1 9, kr/elev Strängnäs Kostnad elevhälsa i kommunal grundskola åk 1 9, kr/elev Alla kommuner Kostnad elevhälsa i kommunal gymnasieskola, kr/elev Strängnäs Kostnad elevhälsa i kommunal gymnasieskola, kr/elev Alla kommuner Kostnaden för elevhälsa ligger lägre både i grund- och gymnasieskola i jämförelse med riket. 24

33 TJÄNSTEUTLÅTANDE 8.1 Utbildningskontoret Dnr BUN/2018: Administration /2 Handläggare Marie-Louise Ramevik Barn- och utbildningsnämnden Programutbud Thomasgymnasiet läsåret 2019/2020 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna framlagt förslag om vilka program som ska erbjudas på Thomasgymnasiet läsåret 2019/2020. Program Inriktning Platser El- och energiprogrammet (EE) Elteknik 18 Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomi 34 Handels- och administrationsprogrammet (HA) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Handel och service 24 Kök och servering 24 Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Teknikprogrammet (TE) Beteendevetenskap Samhällsvetenskap Design och produktutveckling Teknikvetenskap Vård- och omsorgsprogrammet (VO) 24 Beskrivning av ärendet Huvudmannen för en gymnasieskola bör i mycket god tid inför kommande läsår besluta om vilka program och programinriktningar som ska erbjudas. Detta för att grundskoleelever i sitt gymnasieval ska veta vilka utbildningar som kommer att erbjudas på den aktuella skolan. Gymnasievalet genomförs i januari-februari, och i april är den preliminära antagningen inför kommande läsår klar. Utifrån utfallet kan huvudmannen besluta om eventuella justeringar av programutbud och/eller antal platser inför den slutliga antagningen. I maj, då resultatet av omvalet är klart, ska huvudmannen slutligen ta beslut om vilka program som ska starta kommande läsår. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

34 8.2 2/2 Utbildningskontoret har genomfört en uppföljning av den utredningen av Thomasgymnasiets framtid som gjordes 2015 (BUN/2018:73-612). Barn- och utbildningsnämnden har utifrån uppföljningen gett utbildningskontoret i uppdrag att återkomma med ett förslag på hur gymnasieskolan ska utvecklas framåt (BUN ). Thomasgymnasiets nytillträdda rektor ska ges möjlighet att noga sätta sig in i skolans förutsättningar och även ges utrymme att bidra med sina erfarenheter i förslaget om skolans långsiktiga programutbud. Samtal förs även gällande Thomasgymnasiets framtida fysiska placering. I avvaktan på dessa beslut bör inga förändringar av programutbudet göras. Beredning av ärendet I beredningen av ärendet har Thomasgymnasiets skolledning deltagit. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Förändring av antalet antagna elever eller av elevantal inom de olika programmen innebär en omprioritering inom barn- och utbildningsnämnden egen budgetram. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Beslutet följs upp av gymnasieutskottet i april 2019 då den preliminära antagningen till läsåret 2019/20 är klar. Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas. Beslutet skickas till Rektor Daniel Moberg, Thomasgymnasiet Gymnasieantagningen Västerås, Stadshuset E1, Västerås Tony Lööw Utbildningschef Marie-Louise Ramevik Verksamhetscontroller

35 Ärendebalanslista Barn- och utbildningsnämnden år 2018 Sid 1 (1) Uppdateras kontinuerligt. Fet stil = beslutsärende Nämnd 23 januari Stoppdag 15 dec Presidium 21 dec Nämnd 27 februari Stoppdag 2 februari Presidium 8 feb Nämnd 27 mars Stoppdag 2 mars Presidium 8 mars Nödvändig skolutrustning ska vara utan kostnad, motion (BUN/2017:468) Skolstruktur för inkluderande lärmiljö (BUN/2017:176) Folkinitiativ till folkomröstning gällande ny skolstruktur, remiss (BUN/2017:692) Val av ny ledamot till gymnasieutskottet (BUN/2017:643) Uppföljning tilläggsbelopp SKA: Gymnasieelever hos externa utbildningsanordnare samt Kommunala aktivitetsansvaret Skolinspektionens tillsyn, rapport av vidtagna åtgärder (BUN/2016:423) Skolinspektionens kvalitetsgranskningar Skolstrukturutredning för inkludernade lärmiljö, beslut om genomförande (BUN/2017:176) Årsrapport 2017 (BUN/2018:1) Internkontrollplan 2017, årsuppföljning (BUN/2016:500) Programutbud, Thomasgymnasiet (BUN2018/73) Skolinspektionens tillsyn, rapport av vidtagna åtgärder (BUN/2016:423) SKA: Övergång, samverkan och omvärld (BUN/2018:11) Förebyggande arbete för att förhindra sexuella övergrepp på barn, motion (BUN/2017:623) Kulturpolitiskt program, (BUN/2017:691) Tillfällig firmateckningsrätt för hyresavtal (BUN/201870) SKA: Kränkande behandling och klagomålshantering, terminsrapport Tillsyn gentemot fristående förskolor 2017 (BUN/2018:51) Tillfällig firmateckningsrätt för hyresavtal, återremiss (BUN/2018:70) Patientsäkerhetsberättelse för 2017 (BUN/2018:6) Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden (BUN/2018:30) Ansökan om godkännande som huvudman för Vårfruberga Utbildning AB, en fristående grundskola i Strängnäs kommun (BUN2018/104) Barnkonventionen, uppföljning Systematiskt arbetsmiljöarbete (KIA+Medhelp) Skolutveckling 2023, Vuxenutbildningen SKA: Normer, värden och inflytande Regler för placering i förskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg, revidering (BUN/2017:508) Nämnd 24 april Stoppdag 29 mars Presidium 5 april Nämnd 29 maj Stoppdag 4 maj Presidium 9 maj Nämnd 19 juni Stoppdag 25 maj Presidium 31 maj Skolstrukturutredning för inkludernade lärmiljö, beslut om genomförande (BUN/2017:176) Månadsrapport mars (BUN/2018:3) Nödvändig skolutrustning ska vara kostnadsfri, motion, återremiss (BUN/2017:468) Likvärdig skola, motion (BUN/2018:634) Program för uppföljning av privata utförare, remiss (BUN/2018:120) SKA: Normer, värden och inflytande, kvalitetsrapport (BUN/2018:11) Ansökan om godkännande som huvudman för Thoren Business School Eskilstuna, en fristående gymnasieskola i Eskilstuna kommun (BUN/2018:110) Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av befintlig fristående gymnasieskola vid Realgymnasiet, Eskilstuna kommun, remiss (BUN/2018:150) Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av befintlig fristående gymnasieskola vid Kunskapscompaniets Gymnasieum, Eskilstuna kommun, remiss (BUN/2018:153) Dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden (BUN/2018:184) Barn-och ungdomsstategi, information Systematiskt arbetsmiljöarbete Delårsrapport 1:2018 för barn- och utbildningsnämnden (BUN/2018:2) Ändring av faktureringsperiod för barnomsorgen (BUN/2018:182) Timplan för grundskolan (BUN/2108:171) Aktiv rörelse, låg- och mellanstadiet, medborgarförslag (BUN/2018:119) Skolskjutsregler, revidering (BUN/2017:597) Sammanträdesdagar för barn- och utbildningsnämnden, revidering (BUN/2017:518) Dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden (BUN/2018:184), ordförandebelsut Månadsrapport mars, åtgärdsplan (BUN/2018:3), extra sammanträde Trygghet, samverkan med polis (orten) Demokratiförankring genom skolresa till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau (BUN/2018:74) Utredning av förbättrad lärmiljö, motion (BUN/2018:199) Skolskjutsregler, revidering (BUN/2017:597), återremiss Sammanträdesdagar för barn- och utbildningsnämnden, revidering (BUN/2017:518 (extra punkt) SKA: Preliminära betygsresultat grundskola och gymnasium Elevhälsa, hur ser det ut på skolorna Månadsrapport maj Nämnd 28 augusti Stoppdag 3 aug Presidium 9 aug Nämnd 25 september Stoppdag 31 aug Presidium 6 sept Nämnd 6 november Stoppdag 5 okt Presidium 11 okt Timplan för grundsärskolan (BUN/2018:172) Uppföljning Thomasgymnasiet program och programutbud (BUN/2018:73) Utökad tid i förskolan för barn till arbetslösa och föräldralediga (BUN/2018:344) Beslut att utse skolchef (BUN/2018:331) Resursfördelningsmodell SKA: Bakgrund och förutsättningar Samverkan för bästa skola SKA: Tilläggsbelopp lå 2018/2019 Antagning kommunala gymnasieskolan läsåret 2018/2019 (BUN/2017:166) Förutsättning för likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet (Pia Steensland), de fristående verksamheterna Delårsrapport 2:2018 för barn- och utbildningsnämnden (BUN/2018:2) Internkontrollplan 2018, delårsuppföljning (BUN/2017:55) SKA: Bakgrund och förutsättningar (BUN/2018:11) Program Thomasgymnasiet läsåret 2019/2020 (BUN/2018:315) SKA: Kunskaper, utveckling och lärande Förutsättning för likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet (Pia Steensland), de kommunala verksamheterna SKA: Kunskaper, utveckling och lärande (BUN/2018:11) Riktlinjer resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2019 (BUN/2018:33) Delegationsordningen för barn- och utbildningsnämnden, revidering (BUN/2018:412) Verksamhetsplan 2019 för barn- och utbildningsnämnden (BUN/2018:4) Månadsrapport september (BUN/2018:3) Internkontrollplan 2019 för barn- och utbildningsnämnden (BUN/2018:5) SKA: Kränkande behandling, läsårsrapport Redovisning av banrkonsekvensanalyser (Gabriella)