Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Plats: Onsdagen den 9 januari 2019 kl (när kommunstyrelsens möte är klart) Äppelkriget, Kommunhuset Kallelse med föredragningslista Ärenden Diarienr Sidnr 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Dialoger och informationsärenden 2019/1 2 3 Delegeringsregler för kommunstyrelsen / Rekommendation från SKL:s styrelse till 2018/ kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter 5 Ansökan Österlen Garden Show / Genomförandeavtal SkåneExpress Österlen 2018/ Medborgarinitiativ - Ändra parkeringsreglerna på 2018/ Disponentgatan 8 Anmälningsärenden kommunstyrelsens arbetsutskott 9 januari / Leif Sandberg (C) Ordförande Johan Linander Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Johan Linander E-post: kommun@tomelilla.se 1

2 Tomelilla den 4 januari 2019 Dnr KS 2019/1 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Bankgiro Handläggare: Britt Ekstrand Assistent Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil britt.ekstrand@tomelilla.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Dialoger och informationsärenden kommunstyrelsens arbetsutskott den 9 januari 2019 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen lägger dialoger och informationsärenden till handlingarna. Ärendebeskrivning 1. Kommunpolis Anna Hagenkötter och säkerhetssamordnare Dan Bengtsson 2. Tf. kommunchef Viweca Thoresson 3. Samhällsbyggnadschef Niklas Sommelius presenterar sig 4. Kanslichef Johan Linander - Två domar från förvaltningsrätten Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen den 4 januari Kommunledningskontoret Britt Ekstrand Assistent 2 1 (1)

3 Tomelilla den 18 december 2018 Dnr KS 2018/388 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Bankgiro Handläggare: Johan Linander Kanslichef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse delegeringsregler för kommunstyrelsen Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar anta delegeringsregler för kommunstyrelsen , handlingsid: Ks 2019.xxx. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen ska varje mandatperiod anta delegeringsregler för sin verksamhet. Föreliggande förslag har först tagits fram av organisationsoch arvodesberedningen och har sedan förändrats något efter remissrunda till berörda chefer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kanslichef Johan Linander, 18 december Kommunledningskontoret Johan Linander Kanslichef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen 3 1 (1)

4 Ks xx/2019 Dnr Ks 2019/xx Delegeringsregler för kommunstyrelsen Gäller fr.o.m. den 1 januari Allmänna riktlinjer för delegeringsbeslut För att den löpande verksamheten ska fungera smidigt och effektivt fattas merparten av besluten på delegering, som regel av anställd personal. Frågor om ansvar och delegering regleras i Kommunallagen - KL (SFS 2017:725). Följande text ger en sammanfattning av syftet med, och riktlinjer för, den delegerade beslutanderätten. Begreppet delegering ska i detta fall noga skiljas från delegeringsbegreppet inom hälso- och sjukvården, där det avser en på yrkeskompetens och legitimation grundad delegeringsrätt beträffande medicinska arbetsuppgifter. Där gäller särskilda regler och författningar. 1 ALLMÄNT Verksamhetsansvar Enligt 6 kap 6 KL ska styrelsen och nämnderna, var och en inom sitt område, se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, samt enligt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Delegering Enligt 6 kap 37 KL får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller, i enlighet med 7 kap 5 KL, åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Kommunstyrelsen har delegerat beslutanderätten för vissa ärenden till sina utskott, men de flesta ärenden har delegerats till anställda. Vem som är delegat framgår av delegeringsförteckningen. 1 4

5 Det är alltså kommunstyrelsen som bestämmer vem, eller vilka, som ska fatta beslut på styrelsens vägnar, och i vilka slags ärenden. Den som fattar beslut enligt delegering, d.v.s. på uppdrag av styrelsen, gör det alltså som representant för styrelsen. Som delegat har man såväl rättighet som skyldighet att besluta i de ärenden som avses. Delegeringsrätten är knuten till den tjänst eller funktion som man innehar. Med stöd av 7 kap 6 KL får förvaltningschef dock, om styrelsen bestämmer det, vidaredelegera sin beslutanderätt. Alla beslut som fattas på delegering ska vara inom de av kommunfullmäktige antagna budgetramarna. Om delegaten finner att ett ärende avviker från det normala bör delegaten överlämna ärendet med beslutsförslag till kommunstyrelsen. Ett beslut som är fattat på delegering kan inte ändras av en överordnad chef eller av styrelsen. Däremot kan kommunstyrelsen dra in delegeringsrätten, om man är missnöjd med det sätt på vilket den utövas. Kommunstyrelsen kan också besluta i ärende innan beslut har fattats på delegering. Besvär över beslut fattade av delegat Nämnd eller överordnad chef är ingen besvärsinstans. Om ett beslut som är fattat på delegering överklagas (under förutsättning att det finns besvärsrätt), är det delegaten som ska ta ställning till om beslutet ska omprövas eller inte. (Överläggning med närmaste överordnade är dock lämpligt innan beslut fattas.) Vid besvär över ett beslut ska besvärsskrivelsen som regel lämnas till den myndighet (i detta fall representerar delegaten myndigheten) som fattat beslutet. Myndigheten avgör då om omprövning ska ske. Om omprövningen innebär att den klagandes önskemål bifalles helt skickas ärendet inte vidare till besvärsinstansen (oftast förvaltningsrätten). Om ärendet endast delvis omprövas till den klagandes fördel, eller inte omprövas alls, ska besvärsskrivelsen skickas till besvärsinstansen tillsammans med ett yttrande från delegaten om skälen till detta. Yttrandet utformas av delegaten själv, efter samråd med sin närmaste överordnade. Vad får inte delegeras? I kommunallagen finns också regler om delegeringsförbud (6 kap 38 ). I följande slags ärenden får beslutanderätten inte delegeras: - Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. - Framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige. - Yttranden med anledning av att beslut av nämnden i sin helhet, eller fullmäktige, har överklagats. 2 5

6 - Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. - Vissa ärenden som anges i vissa föreskrifter (t ex lag och författning) 2 ANMÄLAN AV DELEGERINGSBESLUT Beslut fattade med stöd av delegering ska anmälas per kalendermånad till kommunstyrelsen. Det åligger den som fattat beslutet att se till att en sammanställning av besluten eller kopia av beslutshandlingen kommer till kommunstyrelsens kännedom. I många fall kan handlingen eller förteckningen sättas in i en pärm, som genom sekreterarens försorg ska finnas tillgänglig för ledamöterna i styrelsen. I andra fall ska listan eller handlingen utsändas med sammanträdeshandlingarna. 3 ANDRA BESLUT Beslut av verkställighetskaraktär Gränsen mellan beslut efter delegering från nämnden och beslut, som närmast är en form av verkställighet, har betydelse för frågan om beslutet kan överklagas genom laglighetsprövning eller om besluten måste anmälas till nämnden. Den gränsen kan inte dras med exakthet. I regeringens proposition om Kommunallagen skrivs att med beslut avses varje ställningstagande där man väljer mellan olika alternativ och där vissa överväganden och bedömningar måste göras. Det framgår emellertid också att när det finns tydliga mål och riktlinjer kan ställningstaganden hänföras till verkställighet, även om de innefattar överväganden och bedömningar. Praktiskt sett kan en mycket stor del av den kommunala verksamheten anses höra till området ren verkställighet, som inte är myndighetsutövning utan är löpande drift av verksamheten. I dessa frågor följer beslutanderätten oftast den anställning man innehar. Här behövs ingen uttrycklig delegering för att beslut ska kunna fattas. Dessa frågor är ofta reglerade i lagstiftning, avtal, attestregler eller liknande. Hit hör t.ex. en mängd löpande beslut om inköp och beställningar i drifts- och investeringsbudget samt de flesta löpande personalärenden. Ärenden i övrigt 3 6

7 Utöver delegeringsbeslut förekommer uppgifter, handlingar, domar, cirkulär, protokoll, korrespondens med mera där det är principiellt viktigt att styrelsens ledamöter tar del av informationen, eller informeras om att handlingen förekommer. Handlingen ska då anmälas under sammanträdespunkten Anmälningsärenden. 4 ADRESSAT FÖR DELEGERINGSBESLUT Verksamhetschefens beslutanderätt begränsas till respektive verksamhetsområde. Begreppet arbetsledning innefattar normalt nivåerna kommunchef, verksamhetschef, avdelningschef och enhetschef och beslutanderätten begränsas till respektive ansvarsområde. Handläggares beslutanderätt begränsas till det normala ansvarsområdet enligt arbetsordning, befattningsbeskrivning eller på annat jämförbart sätt. Vid förfall för delegat (t.ex. vid semester, sjukdom eller jäv) gäller att beslutanderätten övertas av tillförordnad ersättare eller närmast överordnad. Vid förfall för ordförande övertas beslutanderätten av förste vice ordförande eller andre vice ordförande. Vidaredelegering är tillåten för förvaltningschef (7 kap. 6 KL). I Tomelilla kommuns organisation anses kommunchef, ekonomichef, och verksamhetschefer jämställda med förvaltningschef i Kommunallagens mening. Förutom delegerade ärenden som är angivna i delegeringsordningen, får delegat även besluta i frågor som till art, vikt och omfattning är jämförbara med de ärenden som anges för delegaten, i den mån dessa inte delegerats till eller i övrigt åvilar annan. 5 ÖVRIGT Delegerad beslutanderätt ska normalt utnyttjas endast inom ramen för beviljade och tillgängliga anslag. 4 7

8 Innehållsförteckning Firmatecknare och underteckningsrätt 6 Personalärenden 6-9 Upphandling och försäljning 9-10 Finansärenden 11 Förvaltningsärenden 12 Övrigt

9 Delegeringsregler kommunstyrelsen 1 FIRMATECKNARE OCH UNDERTECKNINGSRÄTT Kommentarer 1.1 Underteckna avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen. 1.2 Underteckna avtal samt underteckna andra handlingar och skrivelser såsom Tomelilla kommuns firmatecknare 1.3 Underteckna avtal samt underteckna andra handlingar och skrivelser som i övrigt inte regleras i dessa delegeringsregler. Underteckna nya avtal samt underteckna andra handlingar och skrivelser som i övrigt inte regleras i dessa delegeringsregler till ett sammanlagt värde, inom budgetram, av högst 1 mnkr eller högst 3 års löptid. Förlänga gällande avtal, som i övrigt inte regleras i dessa delegeringsregler, oavsett belopp inom budgetram. Kommunstyrelsens ordförande med vice ordförandena som ersättare. Kontrasignering av kommunchefen med kommunstyrelsens sekreterare som ersättare Kommunstyrelsens ordförande eller kommunchefen var för sig. Kommunchef Verksamhetschef samt avdelningschef inom KLK Verksamhetschef samt avdelningschef inom KLK 1.4 Tilldelning av betalkort och kreditkort Ekonomichef 1.5 Rätt att attestera fakturor följer av attestförteckningen. 6 9

10 2 PERSONALÄRENDEN 2.1 Varsel och vidtagande av stridsåtgärder Arbetsutskottet 2.2 Tolkning och tillämpning av arbetsrättslig lagstiftning, reglementen, avtal och andra bestämmelser som avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare 2.3 Fastställa lön och andra förmåner (förmåner enligt beslutade riktlinjer) för kommunchef HR-chef Arbetsutskottet Vem som anställer, varnar och avskedar kommunchefen är inte delegerat och ligger därför kvar på kommunstyrelsen. 2.4 Arbetsmiljöuppgifter Kommunchef Vidaredelegation enligt arbetsmiljölagen. 2.5 Teckna lokala kollektivavtal eller motsvarande inom centrala avtalets ramar. HR-chef 2.6 Beslut om avstängning, disciplinpåföljd, skriftlig varning och omplacering av all personal förutom kommunchef. HR-chef, efter samråd med ansvarig chef 2.7 Anställning av kanslichef, HR-chef, ekonomichef Kommunchef 2.8 Anställning av verksamhetschefer Anställning av övriga chefer med ansvar för verksamhet, personal och ekonomi Tillsvidareanställning av övrig personal 2.9 Besluta om avtal med arbetstagare om avslut av anställning. Över 12 månadslöner Kommunchef, efter samråd med nämnd/utskott Verksamhetschef Enhetschef Kommunchef 7 10

11 2.10 Besluta om avtal med arbetstagare om avslut av anställning. Upp till 12 månadslöner HR-chef 2.11 Förtroendevaldas deltagande i kurser, konferenser och liknande Kommunstyrelsens ordförande 2.12 Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av kommunens arvode, pensionsförmåner och andra ersättningar till förtroendevalda 2.13 Begäran om uppgift om bisyssla, förbud mot bisyssla: -Kommunchef -Verksamhetschef -Enhetschef -Övrig personal Arbetsutskottet Arbetsutskottet Kommunchef Verksamhetschef Enhetschef 2.14 Beslut om ledighet med/utan lön för facklig verksamhet HR-chef Närmast överordnad chef beslutar Avsked och uppsägning på grund av personliga skäl eller arbetsbrist HR-chef, efter samråd med närmast överordnad chef 2.16 Andra löne- eller pensionsförmåner än kontant lön enligt regelverk HR-chef 2.17 Beslut i frågor upptagna i pensions- och försäkringsavtal, samt övriga frågor om pension 2.18 Företräda kommunen i förhandlingar enligt MBL: - Kommunövergripande - Inom egen verksamhet 2.19 Företräda kommunen i arbetsrättsliga ärenden i domstol och övriga myndigheter samt ingå eller förkasta förlikning i arbetsrättsliga tvister Arbetsutskottet HR-chef Ansvarig chef HR-chef, efter samråd med kommunjurist 8 11

12 2.20 Övergripande frågor rörande förhållanden mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare Arbetsutskottet 2.21 Beslut om semesterdagsväxling samt tjänstledigheter under 1 år Verksamhetschef 3 UPPHANDLING OCH FÖRSÄLJNING 3.1 Beslut om att upphandling ska genomföras, fastställande av förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut, beslut om att avbryta upphandling, teckna avtal samt beslut om att förlänga avtal under gällande direktupphandlingsgräns för verksamhetsspecifika avtal 3.2 Beslut om att upphandling ska genomföras, fastställande av förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut, beslut om att avbryta upphandling, teckna avtal samt beslut om att förlänga avtal under gällande direktupphandlingsgräns för avtal som är kommunövergripande eller gäller flera olika verksamheter 3.3 Beslut om att upphandling ska genomföras, fastställande av förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut, beslut om att avbryta upphandling, teckna avtal samt beslut om att förlänga avtal över gällande direktupphandlingsgräns men under tröskelvärdet för verksamhetsspecifika avtal 3.4 Beslut om att upphandling ska genomföras, fastställande av förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut, beslut om att avbryta upphandling, teckna avtal samt beslut om att förlänga avtal över gällande direktupphandlingsgräns men under tröskelvärdet för avtal som är kommunövergripande eller gäller flera olika verksamheter 3.5 Beslut om att upphandling ska genomföras, fastställande av förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut, beslut om att avbryta upphandling, teckna avtal samt beslut om att förlänga avtal över Verksamhetschef, efter samråd med ekonomiavdelningens inköpsfunktion Ekonomichef, efter samråd med ekonomiavdelningens inköpsfunktion Verksamhetschef, efter samråd med ekonomiavdelningens inköpsfunktion Ekonomichef, efter samråd med ekonomiavdelningens inköpsfunktion Ekonomichef, efter samråd med ekonomiavdelningens inköpsfunktion (2018: kr) (2018: kr, dock upp till kr för byggentreprenader) (2018: kr) 9 12

13 gällande tröskelvärde men under 12 mnkr för såväl verksamhetsspecifika avtal som avtal som är kommunövergripande eller gäller flera olika verksamheter 3.6 Beslut om att upphandling ska genomföras till ett värde över 12 mnkr samt om sådan upphandling ska avbrytas 3.7 Fastställande av förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut Kommunstyrelsens arbetsutskott Ekonomichef samt teckna avtal för upphandling över 12 mnkr 3.8 Häva gällande avtal Kommunchef, efter samråd med kommunjurist 3.9 Förordna ombud att föra kommunens talan i upphandlingsmål Kommunchef 3.10 Avge yttrande vid överklagande i upphandlingsärende Kommunchef, efter samråd med kommunjurist 3.11 Försäljning av lös egendom för maximalt två prisbasbelopp Försäljning av lös egendom för över två prisbasbelopp 4. Finansärenden Verksamhetschef, efter samråd med ekonomichef Kommunchef, efter samråd med ekonomichef (2018: kr) 4.1 Tecknande av kommunens samtliga leasingavtal eller leasingliknande arrangemang med annan benämning Ekonomichef 4.2 Undertecknande av kommunens borgensförbindelser Ekonomichef och kommunstyrelsens I enlighet med bilaga 1 till borgensreglemente för Tomelilla 10 13

14 ordförande 4.3 Placering av donationsfonder Ekonomichef kommun och finansreglemente för Tomelilla kommun och dess helägda bolag behöriga personer. Gäller även 4.5, 4.6 och Placering av likvida medel Ekonomichef 4.5 Upptagande av lån inom av kommunfullmäktige beslutad ram Ekonomichef 4.6 Undertecknande av borgen för nya lån beslutade av Ekonomichef kommunfullmäktige 4.7 Amortering, konvertering eller omläggning av befintliga lån Ekonomichef 5 FÖRVALTNINGSÄRENDEN 5.1 Besluta att avslå en begäran om att få ta del av allmän handling eller att lämna ut allmän handling med förbehåll 5.2 Beslut om att avvisa för sent inkommit överklagande 5.3 Besluta om tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen, logotype eller varumärke Kanslichef Kanslichef Kommunikationschef 6 ÖVRIGT 11 14

15 6.1 Avskriva kommunens fordringar med högst två prisbasbelopp Kommunchef Ekonomichef 6.2 Avskriva kommunens fordringar i varje enskilt fall över två Arbetsutskottet prisbasbelopp 6.3 Uppgörelse om förlikning efter ansökan från gäldenär samt beslut om avbetalningsplan avseende fordringar Enhetschef, efter samråd med ekonomichef 6.4 Utse befattningar och eller funktioner, samt ersättare för dessa, som Kommunchef har rätt att besluts- och granskningsattestera 6.5 Utse behöriga personer i bilagan till kommunens finanspolicy Arbetsutskottet 6.6 Rätt att utse person för utkvittering av värdeförsändelser och Kommunchef paketavier 6.7 Besluta om ansökan om statsbidrag, EU-bidrag, regionbidrag eller Arbetsutskottet motsvarande med en sammanlagd medfinansiering av högst 400 tkr 6.8 Befullmäktigande av rättegångsombud och rättegångsbiträde samt ingå Kommunchef förlikning upp till ett värde av 400 tkr 6.9 Besluta om utdelning ur fonder, som förvaltas av kommunstyrelsen Kommunchef Ekonomichef 6.10 Bevilja anslag upp till kronor ur kontot för kommunstyrelsens oförutsedda utgifter Kommunstyrelsens Ordförande 6.11 Bevilja anslag över kronor och upp till kronor ur Arbetsutskottet kommunstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter 6.12 Besluta om nyttjande av kommunstyrelsens investeringsreserv Arbetsutskottet 6.13 Besluta i brådskande ärenden där sammanträde inte kan avvaktas Kommunstyrelsens ordförande 6.14 Gallring av allmänna handlingar med stöd av kommunens Arkivarie arkivreglemente och arkivlagen 6.15 Vara arkivansvarig i enlighet med kommunens arkivreglemente Verksamhetschef 12 15

16 6.16 Yttrande i ärenden rörande allmän kameraövervakning Kanslichef 6.17 Yttrande i folkbokförings- och taxeringsärenden Kanslichef 6.18 Undertecknande av andrahandshyresavtal avseende boendelösningar Socialchef för kommunanvisade nyanlända Bosättningslagen (2016:38) 6.19 Undertecknande av hyresavtal avseende boendelösningar för Socialchef kommunanvisade nyanlända samt evakueringsboenden för flyktingar Bosättningslagen (2016:38) 6.20 Yttrande över antagande av hemvärnsman. Säkerhetssamordnare 6.21 Besluta om uppgörelser för kommunens försäkringsskydd. Kommunchef 6.22 Yttranden, skrivelser och remissvar i enskilda Arbetsutskottet ärenden av icke principiell beskaffenhet 6.23 Avveckling, uppgradering, utökning och implementering av IT-system Digitaliseringschef samt utrustning 6.24 Avvikelser från fastlagd IT-standard Kommunchef i samråd med Digitaliseringschef 13 16

17 MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 15/ Vårt ärendenr: 18/00003 Kommunstyrelserna Meddelande från styrelsen Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter Ärendenr: 18/00295 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträde den 14 december 2018 beslutat: 1. att rekommendera kommunerna att gemensamt, till SKL, finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat inom områdena uppföljning och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr, vilket innebär ca 1,95 kr/invånare i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år ( ). 2. att kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen för SKL:s medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun. De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent. 3. att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt. 4. att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendation samt be dem meddela SKL sitt ställningstagande till det samlade förslaget senast den 15 juni Medlen till de olika delarna i förslaget kan vid behov och med god framförhållning omfördelas utifrån beslut i styrgruppen. Den föreslagna rekommendationen om gemensam finansiering med tillhörande lednings- och styrningsmodell kommer att gälla från 2020 förutsatt att tillräckligt många kommuner antar rekommendationen. Behov av ställningstagande från alla kommuner För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL behöver merparten av kommunerna anta rekommendationen. Av ställningstagandet ska det framgå om rekommendationen antas eller inte. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendationen kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver. För att SKL:s kansli ska kunna planera sitt arbete inför 2020 så behöver samtliga Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, Org nr: , 17

18 kommuner meddela SKL sitt ställningstagande avseende rekommendationen senast den 15 juni Skicka din kommuns ställningstagande till med hänvisning till ärendenummer 18/ Bakgrund SKL:s kongress har beslutat att SKL ska stödja medlemmarna i arbetet för en jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan socialtjänstens personal och deras klienter. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. De tjänster och stöd som ingår i förslaget har aldrig finansierats inom ramen för SKL:s ordinarie medlemsavgift utan SKL stöttat kommunerna i denna utveckling med stöd av överenskommelser mellan SKL och regeringen, tillfällig gemensam finansiering från kommunerna eller interna tillfälliga utvecklingsmedel. Efter 2016 är de omfattande överenskommelserna med staten, för utveckling inom socialtjänstens område, avslutade. SKL rekommenderade därför i juni 2016 kommunerna att gemensamt finansiera en stödfunktion på SKL för att bidra till en mer evidensbaserad socialtjänst under åren Det angavs i rekommendationen att SKL i slutet av 2018 skulle återkomma om hur den framtida organisationen och finansieringen för detta stöd skulle kunna utformas. En förändring som påverkat SKL:s arbete, med de områden som förslaget omfattar, är att de statsbidrag som förut var riktade till området nu, efter önskemål från kommunerna, är generella statsbidrag. Kommunerna kan själva prioritera hur dessa medel ska användas tex. genom att i samverkan finansiera, driva och förvalta avgörande delar för kunskapsstyrning inom socialtjänsten. För områden där kommunerna ser behov av en hållbar och långsiktig samverkan, struktur och stöd krävs således nu en mer långsiktig finansiering, drift och förvaltning. Kommunerna behöver gemensamt identifiera och långsiktigt säkerställa finansiering för de verksamheter och funktioner de vill samverka kring och samordna tillsammans med SKL. Med dessa förutsättningar som utgångspunkt har SKL, i dialog med företrädare för medlemmarna, tagit fram ett förslag för att säkra en fortsatt gemensam utveckling för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av: de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälso- och sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter. 18

19 stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat. nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem. Rekommendationen redovisas i bilaga 1. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande 19

20 Vårt dnr: 18/00295 KUNSKAPSSTYRNING I SAMVERKAN - SOCIALTJÄNST OCH KOMMUNAL HÄLSO OCH SJUKVÅRD Förslag till SKL:s styrelse att ta beslut om en rekommendation till Sveriges kommuner om att gemensamt finansiera viktiga förutsättningar för kunskapsstyrning inom ett mer samlat system för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Förankrings- och beslutsprocess under 2018: 1. Information till beredningen för socialpolitik och individomsorg och primärvård och äldreomsorg 19 april. 2. Information och avstämning med Socialchefsnätverket 15 april, 18 maj och 7 september. 3. Information och avstämning med NSK-S 4 april,12 juni och 30 augusti. 4. Information till RSS-nätverket 14 mars och 12 september. 5. Information till AU 14 juni. 6. Information till beredningen för primärvård och äldreomsorg och överläggning med beredningen för socialpolitik och individomsorg 13 september. 7. Överläggning om förändrad tidsplan för beredningen för socialpolitik och individomsorg 15 november. 8. Information till kommundirektörsnätverket 22 november. 9. Beslut i SKL:s styrelsen 14 december. 1 20

21 Inledning Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kongress har beslutat att förbundet ska stödja medlemmarna i arbetet för en jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst. Kommunerna har under senare år, i högre grad än tidigare, börjat samverka i frågor kring kunskapsutveckling och kunskapsstyrning inom socialtjänstens område. Genom att gemensamt utveckla och etablera ett långsiktigt och hållbart stöd för kunskapsstyrning på olika nivåer i systemet skapas förutsättningar för att kunna tillhandahålla en mer jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst av hög kvalitet. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan socialtjänstens personal och deras klienter. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. Kunskapsstyrning omfattar de samverkande delarna; Kunskapsstöd Uppföljning och analys Verksamhetsutveckling, lärande och ledarskap En effektiv och ändamålsenlig kunskapsstyrning ger förutsättningar för att socialtjänstens verksamheter har: tillgång till bästa tillgängliga kunskap som också tillämpas. möjligheter att kunna följa upp kvalitet och resultat samt att analysera dessa - genom användning av t.ex. kvalitetsregister, brukarundersökningar och gemensamma variabler för uppföljning. brukarinflytande genom t.ex. brukarundersökningar. att socialtjänstens verksamheter arbetar med ständiga förbättringar utifrån den kunskap som utvecklas genom uppföljning och analys av kvalitet och resultat. Nationell samverkan mellan kommuner (och även mellan kommuner och landsting) med stöd och samordning av SKL bör ske inom områden där samverkan är mer ändamålsenligt och effektivt än att varje huvudman gör arbetet var för sig. Nationella insatser utgår ifrån områden där det finns gemensamma utmaningar och där det bedöms troligt att gemensamma insatser effektivare kan bidra till målet om en jämlik och evidensbaserad socialtjänst. Nationellt gemensamma utvecklingsinsatser har skett och sker på flera områden. Till stora delar har arbetet utvecklats och bedrivits inom ramen för överenskommelser mellan staten och SKL, med stöd av tillfälliga centrala utvecklingsmedel inom SKL eller med tillfällig gemensam finansiering från kommunerna. Finansieringen har hittills varit av mer kortsiktig karaktär. För områden där kommunerna ser behov av en hållbar och långsiktig samverkan, struktur och stöd, krävs en mer långsiktig finansiering, drift och förvaltning. Kommunerna behöver 2 21

22 gemensamt identifiera och långsiktigt säkerställa finansiering för de verksamheter och funktioner de vill samverka kring och samordna med stöd av SKL. SKL rekommenderade i juni 2016 kommunerna att gemensamt finansiera en stödfunktion på SKL för att bidra till en mer evidensbaserad socialtjänst under åren Det angavs i rekommendationen att SKL i slutet av 2018 skulle återkomma om hur den framtida organisationen och finansieringen för detta stöd skulle kunna utformas. Sedan rekommendationen antogs har behovet av kommunal medfinansiering ökat. En pådrivande faktor är fortlevnaden av de kvalitetsregister som kommunerna använder. Dessa register har finansierats av den sedan tidigare avslutade överenskommelsen om Bättre liv för sjuka äldre mellan SKL och staten samt av landstingen/regionerna. Idag finansieras samtliga kvalitetsregister av staten och landstingen/regionerna. Dock är de nationella anslagen för kvalitetsregister minskade från Detta har lett till att de kvalitetsregister som kommunerna använder (och som förvaltas av landstingen) är underfinansierade och därmed har svårigheter att bedriva sin verksamhet som tidigare. Med dessa förutsättningar som utgångspunkt har SKL, i dialog med företrädare för medlemmarna, tagit fram ett förslag för att säkra en fortsatt gemensam utveckling för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av: de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälsooch sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter. stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat. nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem. Kostnaden beräknas till 19,5 mkr årligen. Varför behöver kommunerna finansiera detta? Dessa stöd och insatser har aldrig finansierats genom medlemsavgiften till SKL. Stöden har tidigare utvecklats med medel genom statliga överenskommelser samt genom tillfällig gemensam finansiering från kommunerna. Undantaget är brukarundersökningarna inom IFO och funktionshinderområdet samt utveckling av gemensamma variabler för uppföljning i socialtjänsten. Där har interna utvecklingsmedel från SKL avsatts under fem år, bl.a. för att utveckla och etablera dessa. 3 22

23 Efter 2016 är de omfattande överenskommelserna med staten, för utveckling inom socialtjänstens område, avslutade. Medlen som förut var riktade statsbidrag är nu, efter önskemål från kommunerna, generella statsbidrag. Kommunerna kan nu själva prioritera hur dessa medel ska användas t.ex. genom att i samverkan finansiera och medverka i ledning och styrning av avgörande delar för kunskapsstyrning inom socialtjänsten. Sveriges landsting och regioner finansierar gemensamt 2018 sammanlagt 116,5 mkr till SKL för motsvarande tjänster och stöd inom området kunskapsstyrning inom landsting/regioner: Kvalitetsregister, Registercentrumorganisationerna och Kansliet för kvalitetsregister = 100 mkr. Nationell patientenkät = 9,5 mkr. Stödfunktion för att stödja etableringen av landstingens/regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning = 7 mkr. Utöver ovanstående delar finansierar landstingen/regionerna i samverkan även andra tilläggsuppdrag inom kunskapsstyrningsområdet, så totalbeloppet är högre än ovan angivet. Det handlar t.ex. om stöd till uppföljning och analys (30 mkr/år), landstingens samverkansmodell för ordnat införande av läkemedel (16,2 mkr/år), Nationellt kliniskt kunskapsstöd (13,8 mkr/år), Nationella biobanksrådet (0,8 mkr/år) etc. Landstingen/regionerna finansierar därför ca totalt 177 mkr för att utveckla kunskapsstyrning utanför medlemsfinansieringen. Om samtliga ovan beskrivna kostnader (kunskapsstyrning för både kommun- och region/landsting) skulle läggas till på medlemsavgiften skulle det innebära att medlemsavgiften till SKL näst intill skulle behöva fördubblas. Det är inte heller ett alternativ att dessa tjänster och stöd inryms inom den befintliga medlemsavgiften då det skulle innebära en fullständig omprioritering av hela SKL:s uppdrag. 4 23

24 Förslag till beslut Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av: de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälsooch sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter. stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat. nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem. Förslag till beslut: 1. att rekommendera kommunerna att gemensamt, till SKL, finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat inom områdena uppföljning och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr, vilket innebär ca 1,95 kr/invånare i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år ( ). 1.a att kommunerna bidrar till finansieringen av de nationella kvalitetsregister som kommunerna använder, för att säkra uppföljningen av den kommunala hälso- och sjukvårdens kvalitet och resultat med 14,6 mkr årligen. Denna summa inkluderar medel för utveckling utöver förvaltning. 1. b att kommunerna bidrar till finansieringen avseende stöd för systematisk uppföljning och analys av socialtjänstens kvalitet och resultat, genom t.ex. brukarundersökningar med 2,4 mkr årligen. Denna summa inkluderar medel för utveckling utöver förvaltning. 1. c att kommunerna genom finansiering bidrar till nationell samordning och stöd för att utveckla kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter med 2,5 mkr årligen. 1.d att Stora AU som utgörs av arbetsutskotten för SKL:s socialchefsnätverk, Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) och nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) tillsammans med SKL inledningsvis utgör en interimistisk styrgrupp för att leda arbetet. 2. att kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen för SKL:s medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun. De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent. 5 24

25 3. att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt. 4. att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendation samt be dem meddela SKL sitt ställningstagande till det samlade förslaget senast den 15 juni Medlen till de olika delarna kan vid behov och med god framförhållning omfördelas utifrån beslut i styrgruppen. För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL från 2020 behöver merparten av kommunerna anta rekommendationen. Av ställningstagandet ska det framgå om rekommendationen antas eller inte. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendationen kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver. Den föreslagna rekommendationen om gemensam finansiering med tillhörande ledningsoch styrningsmodell kommer att gälla från 2020 förutsatt att tillräckligt många kommuner antar rekommendationen. 6 25

26 Uppföljning och analys Nationella kvalitetsregister som kommunerna använder Kvalitetsregister är en källa för uppföljningen av kvalitet och effektivitet inom kommunernas hälso- och sjukvård och en viktig del av kunskapsstyrningen. Genom att skapa långsiktighet och stabilitet ges möjlighet till utveckling av det nationellt gemensamma arbetet utifrån kommunernas och landstingens/regionernas behov. Kommunerna skulle genom gemensam finansiering få ökat inflytande över vilka register de önskar finansiera samt om juridiska hinder undanröjs en eventuell utveckling av andra register för socialtjänstens verksamheter. De kvalitetsregister som 2018 finansieras av stat och landsting/regioner och som kommunerna använder, och som därmed omfattas av förslaget är: Senior alert kvalitetsregister för trycksår, munhälsa, benbrott, viktminskning samt blåsdysfunktion (används av 287 kommuner) Svenska palliativregistret kvalitetsregister för verksamheter som vårdar personer i livets slut (används av 290 kommuner) BPSD-registret kvalitetsregister för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (används av 289 kommuner) SveDem kvalitetsregister för en god demensvård (används av 63 kommuner) Rikssår kvalitetsregister för svårläkta sår (används av 60 kommuner) Beräknad kostnad årligen: 14,6 mkr inkl. utveckling. Stöd till uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat Brukarundersökningar är ett stöd för uppföljning och analys och är ett av flera verktyg, i kommunernas systematiska kvalitetsarbete. De tjänster som omfattas av förslaget är för närvarande förvaltning och utveckling av nationella brukarundersökningar inom socialtjänsten: 1. Brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg: myndighetsutövning inom social barn- och ungdomsvård, missbruks- och beroendevård samt ekonomiskt bistånd (143 kommuner är anmälda till 2018 års undersökning jämfört med 87 kommuner av dem använder för första gången ett gemensamt webbenkätverktyg för undersökningen). 7 26

27 ensamkommande barns boendesituation, d.v.s. om utförarverksamheter, både kommunala och privata aktörer (60 kommuner och åtta privata aktörer 2018 jämfört med 22 kommuner i pilotundersökningen 2017). 2. Brukarundersökning inom funktionshinderområdet: utförarverksamheter inom LSS och socialpsykiatri, både kommunala och privata aktörer (hittills är 120 kommuner och sex privata aktörer anmälda för 2018 jämfört med 102 kommuner och åtta privata aktörer 2017). Deltagande kommuner och privata utförare betalar idag en avgift för användningen av de webbenkätverktyg som används i undersökningarna. Ett mer ändamålsenligt och gemensamt webbenkätverktyg skulle behövas upphandlas för insamling och hantering av data i nationella undersökningar som genomförs från 2020 och framåt. Kostnader för upphandling, förvaltning, samordning, stöd och utveckling av brukarundersökningarna ingår i förslaget. Utöver det tillkommer en kostnad per enkät är kostnaden per besvarad enkät inom funktionshinderområdet 30 kr. Samma prismodell används också för Nationell patientenkät (NPE), där landstingen/regionerna, utöver finansiering för förvaltning och utveckling av NPE, också betalar ett pris per enkät. Detta beroende på variationerna i antal patienter och omfattning av undersökningarna i olika landsting/regioner samt dess påverkan av arbetsinsats och kostnad för att administrera undersökningen. I dagsläget är priset per enkät i NPE drygt 17 kronor. Beräknad kostnad årligen: 2,4 mkr inkl. utveckling. 8 27

28 Nationell samordning för gemensam utveckling av kunskapsstyrning För att kunna tillhandahålla en mer jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst av hög kvalitet är det en förutsättning att landets kommuner arbetar tillsammans. Ett sådant samarbete är effektivt såväl ur ett ekonomiskt perspektiv som ur ett tidsperspektiv. Genom en nationell samordning och stöd från SKL kan kommunerna tillsammans med SKL generera ett mervärde för kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvård. För kommunerna innebär denna samordning inte bara en ökad effektivitet utan även att kommunerna får inflytande över den nationella samordningen. Den samordning som omfattas av förslaget innebär en vidareutveckling av: Samordning mellan kommuner, RSS, SKL och myndigheter (i Partnerskapet). Stöd till och utveckling av arbetet i NSK-S. Samordning av Huvudmannagruppen för huvudmännens talan med Rådet för styrning med kunskap. Förutsättningarna att arbeta evidensbaserat, så att kommunerna tillsammans med stöd av SKL kan utveckla ett gemensamt system för kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter. Samordning med landsting/regioners gemensamma system för kunskapsstyrning, i nuläget med fokus på de nationella programområden för psykisk hälsa samt barn och unga. Samordningen och stödet som SKL kan erbjuda innebär att SKL planerar och tillsammans med medlemmarna bereder och genomför samordning, stöd och gemensam utveckling. Samordningen, stödet och utvecklingen av detta innebär behov av både fysiska och digitala möten. Att de olika nätverken som ansvarar för socialtjänstens kunskapsutveckling träffas och gemensam driver på frågan är en förutsättning för att ta steg framåt tillsammans. Kostnaden nedan inkluderar både personal och möteskostnader. I dag finansieras nationell samordning på det här området både av tillfällig gemensam finansiering från kommunerna och genom medlemsavgiften. Till exempel finansieras möten med utvecklingsledare inom de olika sakområdena kopplat till socialtjänstens kunskapsstyrning samt samordning av dessa genom medlemsavgiften. Beräknad kostnad årligen: 2,5 mkr. 9 28

29 Bättre insatser för brukare och bättre förutsättningar för huvudmännen Nedan redovisas exempel på resultat som har uppnåtts genom kvalitetsregister, nationella brukarundersökningar samt nationell samordning: Mellan 2009 och 2015 har läkningstiden för svårläkta sår minskat med 63 procent från 146 dagar i snitt till 53 dagar (Rikssår). En halvering av kostnaderna för behandling per läkt sår har skett. Mellan 2011 och 2015 minskade trycksåren från 14,3 procent till 7,5 procent (Senior alert). Brukarundersökningar har gett ett 100-tal kommuner förutsättningar att bedriva förbättringsarbete utifrån jämförbara mått och ny kunskap om hur brukarna upplever kvaliteten i verksamheterna. Ca brukare har fått möjligheten att tala om hur de upplever kvaliteten i socialtjänstens verksamheter. NSK-S har inlett ett arbete med att på ett systematiskt sätt kartlägga kommunernas behov av kunskapsstöd. Kommunerna har genom NSK-S och Huvudmannagruppen påverkat de statliga myndigheternas arbete med kunskapsstyrning t.ex. avseende förvaltning och vidareutveckling av Kunskapsguiden.se och inledd förstudie avseende den kommunala hälso- och sjukvården. Kommunerna har genom NSK-S samverkat med landstingen/regionerna i kunskapsstyrningsfrågor inom områden där kommuner och landsting behöver agera gemensamt, t.ex. psykisk hälsa

30 En önskan om medverkan från samtliga kommuner Förslaget innebär att kommunerna långsiktigt (fyra år inledningsvis) säkerställer och gemensamt finansierar viktiga förutsättningar för att tillsammans kunna utveckla en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård med stöd av SKL. För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL behöver merparten av kommunerna anta rekommendationen. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendation kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver

31 Ledning och styrning av det gemensamt finansierade delarna Inledningsvis kommer en styrgrupp tillsättas bestående av Stora AU och SKL. Stora AU består av arbetsutskotten för nätverket för RSS, SKL:s socialchefsnätverk och NSK-S. Denna styrgrupp får mandat att föreslå en permanent styrmodell för de gemensamt finansierade delarna. När det gäller styrning och ledning avseende de nationella kvalitetsregister som kommunerna använder bör kommunföreträdare inkluderas i den befintliga ledningsfunktionen som idag består av landstingen/regionerna och staten. Under förutsättning att kommunerna antar rekommendationen och tillser medel till de kvalitetsregister som de använder, kommer ledning och styrning för nationella kvalitetsregister kompletteras med det kommunala perspektivet och kompetensen

32 32 Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

33 TIll berörd nämnd i kommunen Ansökan om medel från kommunen Den maj 2019 är det dags för ännu en Österlen Garden Show! Vi hade en fantastisk första mässa 2018 och därför satsar vi stort Arrangörer Lunnarps bollklubb är bakomliggande organisation och vi är en grupp på upp till 6-12 personer som alla arbetar ideellt med framtagandet av mässan. Vid själva mässan som tar plats på bollklubben i Lunnarp blir vi runt arbetande personer. Varför trädgårdsmässa på Österlen? Vi vill att Österlen Garden Show blir en mötes-och marknadsplats för intresserade av trädgård och odling samt köpare och säljare av produkter och tjänster inom trädgård och odling. Det gäller exempelvis rådgivning, trädgårdsdesign, trädgårdsskötsel samt drift & underhåll. Vi har en plattform för försäljning av produkter exempelvis inom områdena blommor och växter och odlingstillbehör, men även för försäljning av utemöbler och tillbehör för uteaktiviteter. Lyfta näringslivet Man kan med fog betrakta Öresundsregionen som ett potentiellt upptagningsområde med relativt många besökare. En stor del av befolkningen består av villaägare, lantbrukare och fritidsodlare. Österlens kommuner satsar mycket pengar på att öka den redan betydande besöksnäringen och turismen- vi vill vara med och lyfta våra lokala företag och organisationer. Här finns utrymme åt ideella föreningar såsom trädgårdsföreningar och intresseföreningar. Vi vill också involvera offentliga beslutsfattare som exempelvis kommunerna på Österlen, myndigheter och olika EU-initiativ. 33

34 Utställare och besökare Vi tror oss landa på ett 60-tal utställare och hoppas på runt besökare under mässan. Mässan har något för alla, gamla som unga- vi arrangerar olika typer av aktiviteter såsom föreläsningar, barntävlingar och odlingsrådgivning. Budget Vi har ambitionen att attrahera olika sponsorer som vill stödja och verka för samma syfte, både ekonomiskt och produktmässigt till olika evenemang som vi gör vid mässan. Utställarna betalar för sina platser på mässan och besökarna betalar 100 kronor per person, vilket gäller för båda dagarna. Barn under 15 år går in utan kostnad i vuxens sällskap. En enkel budgetsammanställning med de största intäkterna och utgifterna ser ut som följer: Intäkter: Hyra utställare Entre Bidrag, sponsring TOTAL: kr Utgifter: Hyra scen/ljud Marknadsföring Vaktbolag/säkerhet/toaletter Föreläsare TOTAL: kr Kommunens medverkan Vi fick vid mässan 2018 stor hjälp av kommunen i form av skyltar och liknande till parkeringsområdena- detta önskar vi gärna igen. 34

35 Då vi redan föregående år hade en stor utgift i form av föreläsarkostnader söker vi nu ekonomiska medel från kommunen om kr. Föreläsarkostnaden skjuter i höjden då vi satsar stort på att kunna höja antalet besökare med intressanta föreläsare som är efterlängtade på Österlens stora trädgårdsforum. Vill kommunen stötta evenemanget ekonomiskt och då även medverka med en monterplats så är det välkommet. Det skulle till exempel kunna innefatta att informera om kommunens arbete med odling i offentlig miljö, kommunens hållbarhetsarbete, eller eventuella odlingsinriktade samarbeten med kommunernas förskolor/skolor. Österlen Garden Show är ett ideellt arrangemang och överskottet används för utveckling av barn- och ungdom inom ramen för Lunnarps Bollklubb (LBK). Vi hoppas att ni även från kommunens sida ser dessa möjligheter till samverkan. Är ni intresserade av att läsa mer om mässan eller önskar besök och föredragande från projektgruppen så kontakta oss via: facebook som Österlen Garden Show instagram 35

36 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 16:2 Kf 131/2016 Dnr KS 2015/144 Reglemente för sponsring Antagen av kommunfullmäktige den 31 oktober 2016, Kf 131. Gäller från den 15 november Dokumentansvarig politisk instans: Kommunfullmäktige Dokumentansvarig tjänsteman: Kommunchef Uppföljning: En gång per mandatperiod eller oftare vid behov. 36

37 Inledning Detta reglemente styr när Tomelilla kommun ska sponsra och när Tomelilla kommun ska ta emot sponsring. Varje år får kommunen ett antal förfrågningar om sponsring av olika arrangemang. Det är betydligt mer sällsynt med förfrågningar om att få sponsra kommunens verksamhet, men det är likväl viktigt att ha ett reglemente som täcker även denna situation. Tomelilla kommun som sponsor I 2 kap 1 kommunallagen anges att kommunen får ägna sig åt sådant som är av allmänt intresse för medborgarna. I andra paragrafen samma kapitel finns likställighetsprincipen som säger att kommunen ska behandla sina medborgare lika, om det inte finns sakliga skäl för annat. Kommunen får enligt 8 första stycket allmänt stödja näringslivet men inte utan synnerliga skäl stötta enskild näringsidkare, 8 andra stycket. En alltför allmänt hållen sponsringspolicy riskerar att sponsring kan ges i strid såväl mot likställighetsprincipen och objektivitetsprincipen, som mot förbudet att stötta enskild näringsidkare. Det är därför angeläget att ha en policy som tydligt visar vem som kan ansöka om sponsring och för vilka ändamål. A. All sponsring kräver någon slags motprestation, annars är det en fråga om ett bidrag eller en gåva. Motprestationen är dock sällan av det slag att den har samma värde som sponsringen, utan sponsring sker för att stötta någon behjärtansvärt verksamhet. Sponsringsreglementet styr inte beslut om marknadsföring som sker på marknadsmässiga grunder. Sponsringsreglementet styr inte heller samarrangemang mellan Tomelilla kommun och andra aktörer. B. För att inte riskera att hamna i strid mot förbudet att stötta enskilda näringsidkare utan synnerliga skäl ska sponsring inte ges till företag. Sponsring ska inte heller ges till privatpersoner. C. Sponsring ska inte ges till arrangemang som kan vara berättigat till annat kommunalt stöd. Det kan gälla projektbidrag för kulturevenemang, byalagsbidrag för försköning av byarna, föreningsbidrag för integrationsprojekt m.m. D. Sponsring ska inte vara ett årligt återkommande stöd, utan ett engångsstöd eller ett stöd under en uppstartsfas i högst tre år. E. Allmänheten och anställda ska alltid känna förtroende för att kommunens verksamhet bedrivs sakligt och korrekt samt präglas av rättsäkerhet. Ärenden om sponsring ska präglas av öppenhet och kunna offentligt granskas utan att tilltron till den kommunala verksamheten skadas. Verksamhet som sponsras ska vara förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet. 2 37