LIS. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING

Transkript

1 LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING 1

2 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen Håkan Persson, Planchef Frida Petersson, Planarkitekt/ansvarig handläggare Johan Nilsson, Planarkitekt Maria Lindgren, Byggnadsinspektör Olle Bylander, Kommunekolog Michael Horn, Miljöinspektör Gunnar Israelsson, Samhällsplanerare Liselott Hansson Malmsten, Landsbygdsutvecklare Utställningshandling: LIS, landsbygdsutveckling i strandnära lägen, tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun juni 2014 Framsida: Kättbosjön sedd från kapellet i Kättbo Baksida: Skepphusviken, Venjansjön

3 SAMMANFATTNING Sedan 2009 gäller ny lagstiftning för strandskyddet. En av nyheterna är att kommunen ska redovisa områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i sin översiktsplan, s.k. LIS-områden. Inom LIS-områden kan det bli lättare att etablera bostäder och verksamheter inom strandskyddet. Strandskyddet behålls inom LIS-områdena fram till den dag en dispens beviljas eller strandskyddet upphävs i detaljplan. Mora kommuns gällande översiktsplan är från 2006 och i stora delar fortfarande aktuell. Därför pekas LIS-områdena ut i ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Det tematiska tillägget gäller tillsammans med den gällande översiktsplanen från Sex stycken fokusområden har pekats ut, inom vilka det bedöms finnas bäst möjligheter att åstadkomma landsbygdsutveckling genom ökade möjligheter att bygga nära vatten. De sex områdena är Norra Venjan, Söromsjöbygden, Västra Siljan, Östra Siljan, Orsasjön och Österdalälven. Inom varje fokusområde har mellan fem och åtta LIS-områden pekats ut, sammanlagt 36 stycken. LIS-områdena har olika syften och olika detaljerad avgränsning eftersom förutsättningarna ser olika ut på olika platser i kommunen. Vissa LIS-områden ligger vid kommunens stora sjöar, Siljan och Orsasjön, medan andra LIS-områden inkluderar hela byar men bara omfattar små vattendrag. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 1. Inledning Läsanvisning Tematiskt tillägg till översiktsplan (TÖP) Syfte Arbetets organisation 7 2. Strandskydd Utökat strandskydd Dispens från strandskyddet 8 3. Förutsättningar Landsbygd Landsbygdsutveckling Tätort Små vattendrag Restriktivitet vid Siljan och Orsasjön Riksintressen Översvämnings-, ras- och skredrisk LIS-områden Urval Fokusområden Generella Riktlinjer 14 F1. Norra Venjan 18 D11. Venjan 22 D12. Östra Venjansjön 24 D13. Ålderviken 26 D14. Ogviken 28 D15. Sandön 30 D16. Krångdalen och Myckelsjön 32 F2. Söromsjöbygden 34 D21. Kättbo 38 D22. Öndalen och Råbäcken 40 D23. Kvarnlandet 42 D24. Johannisholms camping 44 D25. Gävunda och Landbobyn 46 D26. Finnbodarna 48 4

5 F3. Västra Siljan 50 D31. Åmåsäng 54 D32. Selbäck 56 D33. Vika 58 D34. Ryssa 60 D35. Gesunda 62 D36. Mångberg 64 D37. Sollerön Kulåra, Rävnäs och Bengtsarvet 66 D38. Isunda 70 F4. Orsasjön 72 D41. Våmhus 76 D42. Djupvik 78 D43. Kumbelnäs 80 D45. Kråkberg 82 D46. Vattnäs Rovu och Råudden 84 F5. Östra Siljan 86 D51. Östra Färnäs 90 D52. Bältervik 92 D53. Nusnässtranden 94 D54. Fudal 98 D55. Skäjsnäs 100 D56. Garsås 106 F6. Österdalälven 108 D61. Oxberg 112 D62. Gopshus 114 D63. Björnarvet och Sjurby 116 D64. Läde 118 D65. Sästjärnen Konsekvenser Nulägesbeskrivning Konsekvenser Sociala konsekvenser Ekologiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Genomförande och uppföljning Dispensärenden och upphävande av strandskyddet inom LIS-områden Uppföljning av dispensärenden 128 Bilaga 1. Översiktlig naturvärdesinventering 130 5

6 1. INLEDNING Sedan 2009 gäller nya regler för dispenser och upphävande av strandskyddet. De nya reglerna innebär förtydliganden som ska resultera i en enhetligare tillämpning av strandskyddslagstiftningen i Sverige. Förändringarna innebär också ett större lokalt och regionalt inflytande över strandskyddet. Nytt är även att kommunen ska redovisa områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i sin översiktsplan. Inom sådana områden tillförs två nya särskilda skäl för dispens från strandskyddet, vilket ökar möjligheten att etablera bostäder och företag i strandnära lägen. Detta kan öka landsbygdens möjlighet att locka till sig nyinvesteringar, nya arbetsplatser och nya invånare. Den gällande översiktsplanen för Mora kommun är från 2006 och i stora delar fortfarande aktuell. Sedan den gällande översiktsplanen togs fram har strandskyddslagstiftningen ändrats. Kommunen ska nu även redovisa områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Då det rör sig om en specifik planeringsfråga som inte har behandlats i gällande översiktsplan kommer dessa områden att pekas ut i ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, hädanefter kallat TÖP. De gällande kommunala målen redovisas i Strategisk plan för åren Det finns inga motsättningar mellan dessa mål och de kommunala mål som redovisas i den gällande översiktsplanen. Områden som redovisas som lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen behåller sitt strandskydd till den dag en dispens från strandskyddet beviljas eller tills strandskyddet upphävs i detaljplan LÄSANVISNING Detta dokument är uppdelat i sex större kapitel. Det första kapitlet är en inledning som beskriver dokumentets syfte och funktion samt kopplingen till kommunens mål. Kapitel två ger en kort beskrivning av strandskyddslagstiftningen. Det tredje kapitlet redogör för begrepp och förutsättningar för arbetet. Kapitel fyra presenterar de områden som pekas ut som lämpliga för landsbygdsutveckling samt riktlinjer för dessa områden. Det femte kapitlet redovisar planens konsekvenser och det sjätte kapitlet redogör för genomförande och uppföljning. Denna TÖP pekar ut vilka områden i Mora kommun som är lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. TÖP:en ersätter stycket Generellt strandskydd på sidan i kapitlet 6.2 Bestämmelser och andra riktlinjer i Översiktsplan för Mora kommun juni Utpekade områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling kompletterar områdesrekommendationerna i kapitel 8 Översiktsplanens delområden. Inledning 1.2. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN (TÖP) Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som täcker hela kommunens yta. Översiktsplanen redovisar kommunens nuvarande bedömning av hur mark- och vattenområden i stora drag ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas under de närmaste decennierna. Översiktsplanen ska ge vägledning och underlag för olika myndighetsbeslut som bygglov, detaljplaneläggning och olika typer av tillstånd. Översiktsplan för Mora kommun juni

7 De i översiktplanen befintliga rekommendationerna fortsätter att gälla om inget annat anges i denna TÖP. Detta gäller både de generella rekommendationerna för hela kommunen och de specifika rekommendationerna som gäller enskilda delområden SYFTE Syftet med denna TÖP är att stärka landsbygden i Mora kommun genom att ta tillvara på de nya möjligheter som tillkom när strandskyddslagstiftningen ändrades Genom att peka ut områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling kan TÖP:en bidra till att uppfylla delar av Mora kommuns målbild för 2022 Regionstaden Mora för ett aktivt liv och löftet att erbjuda de bästa möjligheterna till ett aktivt liv. De delar av målbilden som TÖP:en kan bidra till att uppfylla är dels att ge kommunens byar ett uppsving tack vare att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer och dels att ge ökade möjligheter för etablering av företag inom idrott, friluftsliv, rekreation och turism ARBETETS ORGANISATION Kommunstyrelsen är ansvarig för strategisk planering i kommunen. En styrgrupp bestående av planutskottets politiker har deltagit i framtagandet av TÖP:en. Stadsbyggnadsförvaltningen har ansvarat för arbetet med att ta fram TÖP:en. Arbetet har skett i en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Stadsbyggnadsförvaltningen, kommunekologen och andra tjänstemän på Miljökontoret samt tjänstemän från kommunledningskontoret Samråd, utställning och tidplan Under hösten 2012 hölls sex stycken förtida samrådsmöten runt om i Mora kommun. Sammanlagt deltog över 200 personer på dessa möten. Formellt samråd pågick mellan 19 juli och 20 september Öppet hus och allmänt möte hölls den 26 augusti 2013 Utställning kommer att ske mellan 4 juli och 5 september TÖP:en beräknas kunna antas av kommunfullmäktige i december Förtida samrådsmöte i Nusnäs hösten 2012 Inledning 7

8 2. STRANDSKYDD I Sverige råder generellt strandskydd 100 meter från stranden, både upp på land och ut i vattnet. Strandskyddet finns reglerat i Miljöbalkens 7 kap h och gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga allmänhetens tillgänglighet till strandområdet, således ett extra stöd för allemansrätten. Strandskyddet har även som syfte att bevara goda livsvillkor för det växtoch djurliv som är beroende av de speciella förutsättningar som finns vid stränder. Inom område där strandskydd råder är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader, att på andra sätt privatisera marken eller vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växter t.ex. muddra, gräva diken eller anlägga gräsmatta UTÖKAT STRANDSKYDD Om det behövs för att säkra något av strandskyddets syften så kan strandskyddet utökas upp till 300 meter från strandlinjen. Detta kan vara aktuellt i områden som har särskilt höga naturvärden, som har stor betydelse för friluftslivet eller för viktiga tätortsnära rekreationsområden. Den nya strandskyddslagstiftningen innebär att det utökade strandskyddet upphör att gälla 31 december 2014 om utökningen har skett enligt den äldre lagstiftningen. För att det utvidgade strandskyddet ska fortsätta att gälla krävs att ett nytt beslut tas enligt den nya strandskyddslagstiftningen DISPENS FRÅN STRANDSKYDDET Om det finns särskilda skäl finns det möjlighet att lämna dispens från strandskyddet eller att inom vissa områden upphäva strandskyddet. En dispens från strandskyddet hanteras samtidigt som förhandsbesked eller bygglov medan ett upphävande av strandskyddet hanteras i detaljplan. Det är kommunen som lämnar dispens och upphäver strandskyddet förutom i vissa fall, exempelvis inom statliga naturreservat, där länsstyrelsen måste fatta beslutet. För att ge dispens eller upphäva strandskyddet måste det både finnas ett särskilt skäl och åtgärden måste vara förenlig med strandskyddets syften. Strandskydd Det generella strandskyddet gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag. 8

9 De särskilda skälen finns uppräknade i Miljöbalken 7 kap. 18 c och är följande: Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Området är avskilt från stranden genom väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering. Området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet om behovet inte kan tillgodoses utanför området. Området behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen kan inte genomföras utanför strandskyddat område. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. ett upphävande av strandskyddet i samband med förhandsbesked, bygglov eller detaljplan krävs fortfarande. Områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling pekas ut på en översiktlig nivå. Vid ett bygglov eller vid framtagandet av en detaljplan kan det därför komma fram omständigheter som gör att en dispens eller ett upphävande av strandskyddet inte kan medges Särskild restriktivitet i vissa områden Möjligheten att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är begränsad i vissa delar av Sverige, enligt Miljöbalkens 7 kap. 18 e. De restriktioner som är aktuella i Mora kommun är att kommunen ska vara restriktiv med att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen om det råder högt bebyggelsetyck: i och i närheten av tätorter vid Siljan och Orsasjön Landsbygdsutveckling i strandnära lägen som skäl för dispens Förutom de sex särskilda skälen ovan så finns det numera ytterligare två särskilda skäl inom områden som är utpekade för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i kommunens översiktsplan (s.k. LIS-områden). Förutsättningen är att byggnaden, verksamheten, anläggningen eller åtgärden bidrar till utveckling av landsbygden. Det kan t.ex. röra sig om turism- och näringsverksamheter eller byggnader och anläggningar för det lokala föreningslivet. För enstaka en- och tvåbostadshus får dispens ges inom område utpekat som lämpligt för landsbygdsutveckling i strandnära lägen om husen uppförs i anslutning till befintliga bostadshus. Strandskyddet fortsätter att gälla inom de områden som pekas ut som lämpliga för utvecklingen av landsbygden. En dispens eller Om det inte råder högt bebyggelsetryck gäller inte begränsningarna, t.ex. i mindre tätorter av landsbygdskaraktär. I lite större tätorter, som exempelvis Mora, gäller begränsningarna med mindre restriktivitet under förutsättning att det finns god tillgång till orörda stränder Fri passage När dispens ges från strandskyddet eller när strandskyddet upphävs ska om möjligt alltid en fri passage anordnas mellan bebyggelse och strandlinjen. Detta för att säkerställa allmänhetens tillgång till stranden och för att bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv. Fri passage behöver inte anordnas om det är omöjligt med tanke på de planerade byggnadernas eller anläggningens funktion. Den fria passagen bör vara minst några tiotals meter. Det är också viktigt att säkerställa att allmänheten kan ta sig till den fria passagen. Strandskydd 9

10 3. FÖRUTSÄTTNINGAR I Mora kommun finns det en eller flera byggnader inom 100 meter från sjöar och större vattendrag (minst sex meter breda) längs 13 % av stranden. Siffran motsvarar genomsnittet för både Sverige och Dalarna. Variationen mellan kommuner är dock stor, för hela landet mellan 2 och 86 % och för Dalarna mellan 5 och 41 %. I Mora tätort finns långa sträckor med strand som är tillgänglig för allmänheten genom gångoch cykelvägar, promenadstigar, badplatser och naturområden. Det är därför möjligt att peka ut områden lämpliga för landsbygdsutveckling i Mora tätort. Detaljplan eller planprogram bör krävas i dessa fall för att säkerställa den fria passagen. Förutsättningar 3.1. LANDSBYGD Mora är centrum för handel i Norra Dalarna men trots sin position som handelcentrum har kommunen en tydlig landsbygdskaraktär. Tillgången till service och allmänna kommunikationer varierar inom kommunen som är Dalarnas till ytan tredje största. I kommunen finns både ett regionalt handelscentrum och områden som klassas som glesbygd enligt Glesbygdsverkets definition, mer än 45 minuters körtid från en tätort med minst 3000 invånare. Mora kommun bedömer att kommunens landsbygdskaraktär gör att områden lämpliga för landsbygdsutveckling kan pekas ut i hela kommunen LANDSBYGDSUTVECKLING I denna TÖP menas med ordet landsbygdsutveckling åtgärder som bidrar till ökat underlag för service eller fler arbetsplatser på landsbygden. Även små åtgärder kan bidra till landsbygdutveckling. Enstaka förtätning i en by kan ge ett tillräckligt tillskott av nya invånare för att förbättra möjligheterna för skola, livsmedelsbutik eller idrottsförening. Åtgärder som förbättrar möjligheter för turister att röra sig längs och uppehålla sig vid stränderna kan öka antalet turister. Detta kan i sin tur kan ge möjlighet till nya företagsetableringar eller fler arbetstillfällen i befintliga företag TÄTORT Storleken på en tätort har betydelse för möjligheten att peka ut områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling. I Mora kommuns byar och mindre tätorter finns det inget hinder mot att peka ut områden för landsbygdsutveckling. I Mora tätort bör områden pekas ut med viss restriktivitet och med hänsyn till tillgången till strandområden inom tätorten SMÅ VATTENDRAG Av Mora kommuns landareal ligger ca 30 % inom 100 meter från en sjö eller ett vattendrag. Den största delen, drygt 20 % ligger inom 100 meter från mindre vattendrag. Vissa av dessa mindre vattendrag är avvattningsdiken som därför normalt inte omfattas av generellt strandskydd. Men en stor del av de små vattendragen är bäckar som mynnar ut i de större vattendragen och sjöarna. Många av de små vattendragen finns vid den befintliga bebyggelsen och den gällande strandskyddslagstiftningen försvårar därför förtätning i dessa områden. Med syftet att förenkla förtätning i befintliga byar som påverkas i stor utsträckning av strandskydd vid små vattendrag kan större områden för landsbygdsutveckling pekas ut. Sådana områden kan omfatta en hel by eller tätort RESTRIKTIVITET VID SILJAN OCH ORSASJÖN Om förändringar i konjunkturen räknas bort anses det finnas ett högt bebyggelsetryck kring Siljan och Orsasjön. Därför bör områden för landsbygdsutveckling pekas ut restriktivt i dessa områden. Restriktiviteten innebär att hänsyn ska tas till befintliga strukturer. Ny bebyggelse ska undvikas i områden där det idag inte finns bebyggelse eller där bebyggelsen är gles. Restriktiviteten bör även återspeglas i den detaljeringsgrad som områden pekas ut med. Det är viktigt att redovisa den fria passagen, som på många platser i Mora kommun kan sammanfalla med befintliga samfällda markområden. Det är också viktigt att redovisa hur det är möjligt att ta sig från allmän väg eller omkringliggande naturområden ner till den fria passagen. 10

11 Den faktiska tillgängligheten till stranden vid dessa samfälligheter varierar, dels på grund av naturliga förhållanden med sankmark och slyvegetation och dels på grund av att intilliggande fastigheter på vissa platser har ianspråktagit marken närmast stranden. Eftersom marken är samfälld finns dock förutsättningar att förbättra allmänhetens tillgänglighet till stranden Samordning med angränsande kommuner kring Siljan och Orsasjön Tjänstemän från kommunerna kring Siljan, Orsasjön och Skattungen har under tidiga möten varit överens om att områden för landsbygdsutveckling kring dessa vatten bör pekas ut för att förtäta bebyggelse som finns. Områden som idag är obebyggda eller mycket glest bebyggda bör lämnas orörda RIKSINTRESSEN Inom kommunen finns flera riksintressen för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. Flera av dessa riksintressen består av stora, generellt avgränsade områden. Områden lämpliga för landsbygdsutveckling kan pekas ut inom riksintressen under förutsättning att riksintressets värden inte skadas. Hur nyetableringar ska förhålla sig till aktuella riksintressen redovisas i gällande översiktsplan alternativt i respektive fokusområde eller LIS-område. Inom Mora kommun finns dock tre riksintressen som påverkar stora områden Riksintresse för turism och friluftsliv 4 kap. 2 Miljöbalken samt riksintresse för friluftsliv 3 kap. Miljöbalken Riksintresset för turism och friluftsliv enligt miljöbalkens fjärde kapitel och riksintresse för friluftsliv enligt tredje kapitlet omfattar stora områden kring Siljan och Orsasjön. Området är utpekat som riksintresse på grund av de goda förutsättningarna för natur- och kulturstudier samt friluftsliv. Kulturbygden och vattendragen är viktigast att bevara inom riksintresset. Riksintresset bedöms inte påverkas negativt av ny bostadsbebyggelse under förutsättning att allmänheten inte får avsevärt försämrad tillgång till strandområden samt att ny bebyggelse anpassas till den befintliga så att områdets kulturmiljövärden bevaras Riksintresse för naturvård Siljan och Orsasjön 3 kap. Miljöbalken Riksintresset för naturvård vid Siljan och Orsasjön har stor betydelse för ädelfiskens reproduktion. Riksintresset bedöms inte påverkas negativt om hänsyn tas till ädelfiskens lekområden vid nyexploatering ÖVERSVÄMNINGS-, RAS- OCH SKREDRISK Bostäder och andra viktiga byggnader bör inte tillkomma i områden som riskerar översvämning. För Österdalälven, Siljan och Orsasjön samt deras största tillflöden finns en utredning avseende översvämningsrisk från 2010 i underlaget för den samordnade beredskapsplaneringen för dammbrott i Dalälven. I gällande översiktsplan finns fastställda lägsta grundläggnings-höjder för Siljan, Orsasjön och Österdalälven. För Siljan och Orsasjön samt Österdalälven nedströms Bastubacksbron gäller +164,5 (höjdsystem RH70). Uppströms Bastubacksbron gäller andra höjder. Också för sjöar och vattendrag där översvämningskartering saknas måste hänsyn tas till översvämningsrisken. För Österdalälven finns en översiktlig undersökning om stabilitetsförhållanden, Stabilitetsförhållanden invid Österdalälven. Riskområden finns redovisade i gällande översiktsplan, inget av den ligger inom ett utpekat LIS-område Siljan, riksintresse för naturvård Förutsättningar 11

12 n LIS-områden 4. LIS-OMRÅDEN Sjö- eller vattennära lägen är attraktiva för boende men valet av bostad är även kopplat till vilket läge som passar bäst in i de berördas livssituation. Trygghet, vård och omsorg samt närhet till service och kommunikationer är faktorer som lyfts fram. För företag inom besöksnäringen kan ett strandnära läge vara en stor konkurrensfördel och ibland även en grundläggande förutsättning för företaget URVAL För att avgöra vilka områden i kommunen som är lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen så har ett antal urvalskriterier använts. Förutom dessa urvalskriterier har också beaktats om det finns intresse av att bygga i området, dels genom intresseanmälningar som inkommit och dels om det förekommer obebyggda tomter avsedda för småhus eller fritidshus. Områden som anses lämpliga för landsbygdsutveckling har någon eller några av följande egenskaper: Bebyggt Områden för landsbygdsutveckling ska i första hand pekas ut i anslutning till befintlig bebyggelse. Detta gör att stora områden med orörd strand får förbli orörda. Dessutom gäller att vid förtätning av enstaka enbostadshus måste husen ligga i anslutning till befintlig bebyggelse för att få ett särskilt skäl till dispens från strandskyddet. Gällande översiktsplan Områden som redovisas för framtida bostäder i den gällande översiktsplanen och där hela eller delar av området ligger inom strandskydd, lyfts in TÖP:en och redovisas som LIS-område om området fortfarande bedöms som lämpligt för bostadsbebyggelse. Där så varit lämpligt har dessa områden utökats eller inkluderats i större LIS-områden. Besöksnäring Områden som är intressanta för att utveckla besöksnäringen i kommunen. Bland annat kan befintliga campingplatser ges möjlighet att utvidga sin verksamhet både storleksmässigt och med nya inriktningar. Attraktivt Områden som är attraktiva att bo eller verka i på grund av sitt läge, utblickar eller närhet till populära rekreationsområden. Infrastruktur och service Närhet till befintlig infrastruktur, verksamheter, service och/eller bebyggelse. Då trenden är att det sker en utflyttning från landsbygden ska områden för landsbygdsutveckling först och främst syfta till att underlaget för service inte sjunker. I andra hand ska områden för landsbygdsutveckling bidra till ett ökat underlag för service. Kollektivtrafik Närhet till befintliga kollektivtrafikstråk. Pendling kan i vissa fall ersätta en flytt vid nytt arbete eller vid studier. Ny bebyggelse längs befintliga kollektivtrafikstråk kan bidra till ett ökat underlag för kollektivtrafiken. Ett aktivt liv Goda möjligheter att leva ett aktivt liv. Närhet till vandringsleder, goda fiskevatten, skidspår, aktiva idrottsföreningar, med mera, bidrar till att uppfylla Moras målbild 2022: Regionstaden Mora Modern livsstil i en genuin miljö. Målbilden innebär att Mora ska erbjuda människor möjligheten att trivas, utvecklas och leva ett aktivt liv FOKUSOMRÅDEN Urvalet har resulterat i sex fokusområden där områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är lämpliga att peka ut. Fokusområdena är Norra Venjan, Söromsjöbygden, Österdalälven, Orsasjön, Västra Siljan och Östra Siljan. Dessa fokusområden ligger alla i anslutning till befintlig bebyggelse. Inom varje fokusområde har ett antal delområden (LIS-områden) pekats ut. LIS-områdena är utpekade med olika detaljeringsgrad beroende på områdets förutsättningar och syftet med att peka ut det specifika området som lämpligt för landsbygdsutveckling. 12

13 Älvdalen Österdalälven Orsa Orsasjön Norra Venjan Mora Östra Siljan Rättvik Västra Siljan Söromsjöbygden Leksand Malung Kilometer Vansbro LIS-områden 13

14 Te m a t i s k t t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k s p l a n f ö r M o r a k o m m u n - l a n d s b y g d s u t v e c k l i n g i s t r a n d n ä r a l ä g e n 4.3. GENERELLA RIKTLINJER Följande riktlinjer gäller för samtliga utpekade LIS-områden om inte annat anges i respektive delområdesrekommendation. Befintliga anläggningar och byggnader för det rörliga friluftslivet ska visas extra hänsyn genom bredare fri passage än för övrig bebyggelse och gena vägar ner till den fria passagen Detaljeringsgrad i avgränsningarna Naturvärden De utpekade LIS-områdena finns tillgängliga som digitala filer och det är därför möjligt att exakt tala om ifall en åtgärd ligger inom ett LIS-område eller inte. Detta är dock inte lämpligt i många fall eftersom översiktsplanering är just översiktlig. Med undantag för de LIS-områden som ligger vid Siljan eller Orsasjön ska en åtgärd tolkas som att den ligger inom ett område som är lämpligt för landsbygdsutveckling om så bedöms vara fallet enligt de översiktskartor som redovisas för varje fokusområde. För LIS-områden som ligger vid Siljan eller Orsasjön gäller att en åtgärd tolkas som att den ligger inom ett LIS-område om så bedöms vara fallet enligt de områdeskartor som redovisas för varje LIS-område. Dispens från strandskyddet bör inte lämnas inom naturreservat, naturminnen, biotopskydd, djur- och växtskyddsområden, Natura 2000områden, nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt eller områden som pekats ut i nationella bevarandeplaner. Undantag kan göras för åtgärder som främjar friluftslivet, naturvården eller kulturmiljövården Översiktlig naturvärdesinventering För att få ett bra underlag avseende vilka naturvärden som finns längs stränderna har en översiktlig naturinventering genomförts längs de största sjöarna och vattendragen i anslutning till utpekade LIS-områden. Vilka stränder som inventerats och vilka områden som redovisats innehålla höga naturvärden redovisas i Bilaga 1. Naturinventeringen redovisar områden med höga naturvärden men har inte graderat naturvärdena. Då inventeringen är av översiktlig karaktär ska avgränsningen för naturvärdenas utbredning inte uppfattas som definitiv. Områden med höga naturvärden redovisas på kartan för respektive LIS-område Friluftsliv LIS-områden Nya tomtplatser bör inte placeras på befintliga markerade stigar, elljusspår, vandringsleder, cykelleder, ridleder eller skoterleder. Områden avsedda för verksamheter för det lokala föreningslivet eller områden avsedda för turism kan placeras på befintliga markerade leder om området på ett tydligt sätt är tillgängligt för allmänheten. Markerad vandringsled vid Venjansjön. 14

15 Exploatering är olämplig i områden med höga naturvärden. Om det finns önskemål om etableringar inom områden som i den översiktliga naturvärdesinventeringen bedömts innehålla höga naturvärden så behöver mer detaljerade inventeringar göras för att fastställa om och i vilken utsträckning det kan vara möjligt med etableringar Öar På öar utan fast landförbindelse får endast åtgärder ske som främjar naturvården, friluftslivet eller kulturmiljövården. Det kan exempelvis handla om åtgärder som gör öarna mer tillgängliga för allmänheten Obebyggda uddar Exploatering på obebyggda uddar ska undvikas då dessa ofta har ett högt värde för friluftslivet samt att exploatering på uddar lätt ger intrycket av att utestänga allmänheten från udden även om en fri passage ordnas In- och utlopp Exploatering bör visa extra hänsyn i närheten av in- och utlopp. Lämpligt avstånd mellan nya åtgärder och in- eller utloppet beror på åtgärdens art och förhållandena på platsen Sandstränder Sandstränder är viktiga för både allmänheten och för växt- och djurlivet varför exploatering ska undvikas i sådana områden. Exploatering i närheten av sandstränder ska placeras på tillräckligt avstånd för att inte störa friluftslivet eller växt- och djurlivet Mark för jord- och skogsbruk De riktlinjer som finns för ny bebyggelse på mark som behövs för de areella näringarna i kap. 4.9 Areella näringar i översiktsplanen för Mora kommun fortsätter att gälla. Riktlinjerna innebär att ny bebyggelse inte bör lokaliseras så att den hindrar de areella näringarna. Obebyggd udde i Siljan. Utlopp i Orsasjön LIS-områden 15

16 Fri passage Där den fria passagen har angivits på kartan i rekommendationen för LIS-området ska den angivna bredden på den fria passagen respekteras vid bygglovgivning eller framtagande av detaljplan. På flera platser längs Siljan och Orsasjön finns samfälld mark närmast vattnet, denna är ofta minst 20 meter bred. Att marken närmast vattnet är samfälld, med möjlighet till båthus och bryggor, är en bra princip att bygga vidare på. Vid ny bebyggelse behöver dock tillgängligheten till den samfällda marken säkras bättre än vad som hittills varit fallet. Det är också viktigt att bryggor och båthus samordnas. Med tanke på traditionen med samfälligheter närmast stranden bör detaljplaner i områden med befintliga samfälligheter utformas med samfälld mark i den fria passagen, utlagd som allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap. Det är önskvärt att inom de områden där den samfällda marken tagits i anspråk kunna ordna markerade stigar närmast stranden, en sådan stig finns bland annat på Sollerön. Med en ordnad markerad stig som även skyltas kan allmänheten känna sig välkommen även längs stränder som i dagsläget upplevs som privata. Tillgängligheten till stranden kan då öka i området. Vid vissa verksamheter, t.ex. campingplatser, kan passage för allmänheten ordnas inne på verksamhetens område. För att allmänheten ska känna sig bekväm med att utnyttja passagen förbi en camping bör mjukare camping, exempelvis tält, placeras närmast stranden och hårdare camping, exempelvis husvagnar och campingstugor, längre bort Åtkomst till fri passage Det är viktigt att kunna ta sig till den fria passagen från allmänna vägar och närliggande naturområden. En riktlinje bör vara att om bebyggelse ligger mellan allmän väg och den fria passagen bör det finnas möjlighet att ta sig ner till den fria passagen med meters mellanrum. Samma avstånd bör även gälla om bebyggelse placeras mellan naturområde och allmän väg i närheten av strandområdet. Vid förtätning av befintlig bebyggelse kan längre avstånd behöva accepteras. Befintliga släpp får inte byggas bort. I de fall där släpp redovisas i kartan ska den redovisade bredden på släppen respekteras vid detaljplaneläggning eller bygglovprövning. Smala släpp har framförallt uppgiften att ge åtkomst till den fria passagen medan bredare släpp har som uppgift att upprätthålla utblickar eller skapa en viss bebyggelsestruktur. LIS-områden Markerad stig närmast stranden på Sollerön. 16

17 Fysisk avgränsning av tomtplats För att säkerställa att den fria passagen eller de släpp som leder ner till den fria passagen inte privatiseras av angränsande fastigheter bör det i normalfallet ställas krav på en fysisk avgränsning av tomtplatsen i dispensärendet eller i detaljplaneläggningen. Tomtplatsen ska avgränsas fysiskt med häck, mur eller staket både mot den fria passagen och mot eventuella släpp som leder till den fria passagen. Vid förtätning i områden där husen har naturtomt och saknar staket är det möjligt att bortse från avgränsningskravet om allmänhetens tillgång till den fria passagen ändå kan säkras, exempelvis genom en markerad stig Båthus Båthus kan komma att tillåtas på den fria passagen. På flera plater i kommunen finns s.k. båthusutredningar. I de områden där båthusutredning saknas bör sådana först genomföras så att båthus placeras samlat. Båthusutredningarna är lokaliseringsutredningar som ska tjäna som underlag vid bygglovprövning men är inte juridiskt bindande. Nyare båthus tenderar att ligga närmare vattnet än äldre båthus, på grund av att kraftverksdammarna idag gör vattenståndet i Siljan mer stabilt än vad det tidigare varit. Vid de nyare båthusen blir marken närmast stranden svår att nyttja för allmänheten. Det är önskvärt att gå tillbaka till äldre tiders placering så att allmänheten på ett bättre sätt kan nyttja området mellan båthus och strand, se foto nedan Bryggor Bryggor avsedda för båtplatser kan komma att tillåtas på den fria passagen. Bryggorna bör vara kopplade till befintliga båthus eller områden som anses lämpliga för båthus. Bryggor avsedda för bad får endast finnas vid ordnade badplatser för allmänheten. Normalt är båtbryggor högst 2 meter breda Detaljplan och bygglov Om inte annat redovisas i rekommendationerna för LIS-området kan ett mindre antal byggnader och/eller åtgärder av enklare slag normalt prövas med förhandsbesked och bygglov. Detaljplan krävs när frågor måste lösas i ett sammanhang eller när det finns hög efterfrågan på mark i området. Exempel på problematik som kan kräva detaljplan är när gatu-, vatten- eller avloppsfrågor måste lösas i ett större sammanhang eller när ett större sammanhang krävs för att säkerställa en fri passage eller ett släpp ner till den fria passagen. För campingplatser krävs i normalfallet detaljplan, undantag kan göras för små campingplatser av enklare karaktär som exempelvis drivs i liten skala av en bysamfällighet eller motsvarande. Detaljplan krävs för åtgärder som inte överensstämmer med de lämpliga etableringar som räknas upp i områdesrekommendationerna för det aktuella LIS-området. En detaljplan kan då utreda om åtgärden ändå kan vara lämplig inom LIS-området. Ett äldre båthus, till vänster i bild, placerat något längre från stranden än nyare båthus, till höger i bild. LIS-områden 17