Rapport: Påväxt på propellrar och drev en säkerhets-och miljöfråga

Transkript

1 Rapport: Påväxt på propellrar och drev en säkerhets-och miljöfråga Påväxt på propellrar och drev-en miljö och säkerhetsfråga!!? lfalck 1 Inledning: De fritidsbåtsägare som använder sin båt längs Västkusten är säkert vana vid att båten närmare höstupptagning glider betydligt trögare i vattnet trots ökat gaspådrag. Skälet är att beväxningen kan vara kraftig på både skrov och propellrar. Dagens godkända antifoulingfärger fungerar rätt väl för själva skroven, men man kan notera att påväxt av havstulpaner på själva propellrarna har ökat de senaste 20 åren. Följden är att man får en kraftigt ökad bränsleförbrukning, dvs. en ökad miljöbelastning och vidare försämras manövreringsförmågan avsevärt. Det finns upp till 4 olika typer av havstulpaner längs Västkusten och de settlar lite olika år från år, men upp till 4 gånger i genomsnitt. Speciellt i augusti då många båtar ligger stilla kan man notera snabb och kraftig påväxt. Det finns i praktiken inga vetenskapliga publikationer som berör frågan för fritidsflottan. Däremot finns vissa studier genomförda inom handelsflottan. Fritidsbåtar har ett annat användningssätt än handelsflottan, som i princip är i kontinuerlig drift. Vidare är mindre propellrar känsligare för påväxt än större. Syftet med de försök som genomfördes på ett antal fritidsbåtar i Göteborgsområdet var att skapa fakta för att kunna få dispenser för andra typer av antifoulingfärger för propellrar och drev. Frågan har diskuterats i Båtmiljörådet och resultaten har presenterats i december för Bl.a. Transportstyrelsen. Försök med australiensiskt ullfett 2009

2 lfalck 21 Våren 2009 Hösten 2009

3 Beskrivning av genomförda försök: Drag och fartprover har genomförts i början av maj 2010 och i mitten av september Skrov och propellrar har dokumenterats före och efter proven. I möjligaste mån har lastningen av båtarna varit lika. Någon hänsyn till att skroven suger upp en del vatten under båtsäsongen har inte kontrollerats. Påväxt i form av slem på skroven har endast noterats. Dragproven har genomförts med enkel dragdynamometer vid 3-4 olika varvtal på motorn med båten inspänd i bryggan. Temperatur och vindförhållande har noterats. Svårigheter att hålla alla parametrar under kontroll vid de olika provtillfällena har varit mycket svårt, varför man får vara försiktig med att dra några förhastade slutsatser. Fartproverna genomfördes med 3-4 olika varvtal och farten loggades med en GPS. Proverna genomfördes på kurs och kontrakurs, med notering av temperatur och vindstyrka. Dragprovning

4 lfalck 16

5 Försök genomförda på SSPA: En 2-bladig propeller från en segelbåt ( Elan 32), demonterades och prover genomfördes i ränna på SSPA under kontrollerade betingelser. Propellern var kraftigt beväxt med havstulpaner. Resultat se provrapport

6

7

8 Resultat Båtyp F1000 F1500 F2000 F2500 Anm. Aphrodite 36 Vår 3,95 5,95 7,20 ren propeller Höst 3,75 5,75 7,05 ren propeller Comfort 34 Vår 2,90 4,30 5,90 6,50 Höst 2,30 3,40 4,20 5,50 beväxt Scanner 38 Vår 3,25 4,73 5,95 7,25 Höst 3,10 4,60 5,90 6,90 lite beväxt Albatross Vår 3,35 4,95 6,20 Höst 3,25 4,65 6,05 ren propeller Brofjord 36 Vår 3,45 6,05 Höst 3,15 4,75 Coronet 30 Vår Höst 15,7 (3500 varv) 13,4 (3500 varv)

9 lfalck 27 Våren lfalck 28 Hösten 2010 Kommentarer: Dragproverna korrelerade hyggligt med fartproverna. Dock bara till viss del för motorbåtarna. En dragkraftsreduktion på ca 20 % gav ungefär liknande reduktion för farten (Segelbåtarna). Anledningen till att vissa propellrar var vid höstproverna rena, beror på material i dem och avsaknad av offeranod. Ingen av motorbåtarna hade offeranoder av zink. En Norlin 37: a tappade ca 40 % av dragkraften med en kraftigt beväxt propeller. Tyvärr kunde inte fartprover genomföras på hösten och därför är inte resultaten redovisade.

10 Det slem som bildas på skrovet tycktes inte påverka farten speciellt mycket för de icke planande båtarna. SSPA provningen visar tydligt att en kraftigt påväxt propeller kräver upp till 5 ggr så mycket energi för att uppnå samma dragkraft som en ren propeller inom normalt varvtal Räkneexempel bränsleförbrukning: Enligt "Fakta om båtlivet 2011" Fritidsbåtarna används totalt 21,8 Milj dagar. Om man tar bort båtar utan motor, blir det 15 Milj användningsdar 1 Antag att båten färdas 20 NM/dag 2 Antag att båten förbrukar 1 l/nm Dvs. totalförbrukningen blir 30 Milj liter kg CO2/liter. Dvs 83 milj kg CO2 eller ton CO2 ( 3 Antag att påväxten ökar förbrukningen med 10%=> 3 Milj extra liter (ca ton CO2) a 15 sek=> 45 Milj ( Vad det blir i CO2, vet jag inte) 4 Antag att påväxten ökar förbrukningen med 20%=====> 90 Milj sek Diskussion: Resultaten av dragprovsförsöken får man betrakta som indikationer. Det var svårt att hålla ordning på alla parametrar beroende på temperatur, vind, vattenståndet, dragriktningar mm. Trots svårigheterna att genomföra dragprovning, visar resultaten tydligt att bara en liten påväxt minskar dragkraften. Dvs. bränsleförbrukningen ökar nästan linjärt för deplacement båtar med påväxtmängden. För planande båtar kan mycket drastiska skillnader förväntas. Fartproverna är tydligare och liten påväxt ger stora skillnader i fart och vid kraftig beväxning på propellern minskar manövrerbarheten påfallande, som i sin tur innebär en säkerhetsrisk. Efter att ha besökt ett antal båtuppläggningsplatser i Göteborgsområdet, kan man notera att en mycket stor del av båtpropellrarna är så pass beväxta att de tydligt påverkar bränsleförbrukningen. Vidare kan man observera att de antifoulingfärger som finns på marknaden och godkända för Västkusten

11 fungerar genomgående hyggligt. Även på Ostkusten kan man notera att påväxten på propellrar är tillräckligt stor för att påverka bränsleförbrukningen. Det finns flera parametrar som påverkar påväxt på propellrar och drev: Offeranoder, båtens elsystem, propellerlegeringar, färgsystemen. Förslagsvis borde båtbranchen gå samman och starta utveckingsprojekt inom nämnda områden. Vidare vore det intressant att utföra bräddprover med propellerfärger med en större giftverkan för att skapa ytterliggare argument för att kunna minska miljöpåverkan från bränsleförbrukningen, samt att kunna höja manövreringsförmågan, som är en säkerhetsfråga. Gbg Lennart Falck Och Hans Elwing