PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hej!

Transkript

1 Hej! Förskoleförvaltningen har tagit fram nedanstående mall för plan mot diskriminering och kränkande behandling. Varje förskola ska ha sin egen plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen innehåller två delar. Den första, Plan mot kränkande behandling, följer skollagens 6:e kapitel. I den måste förskolan göra en kartläggning av verksamheten och utifrån denna dra slutsatser om vilka risker det finns för kränkningar och hur förskolan ska arbeta för att förebygga dessa. I planen ska också förskoleförvaltningens rutin (som följer skollagens regler) finnas med. Den anger hur personal och förskolechef ska agera, både om personal kränker eller trakasserar barn och om barn kränker eller trakasserar andra barn. Rutinen handlar således om personalens anmälningsskyldighet till förskolechef, förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudman samt utredning av händelsen. Den andra delen, Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering, följer diskrimineringslagen. I den måste förskolan dokumentera arbetet mot diskriminering. Det innebär att förskolan ska göra en undersökning och analys av verksamheten utifrån respektive diskrimineringsgrund och utifrån de dra slutsatser om vilka risker det finns för diskriminering och hur förskolan ska arbeta för att förebygga dessa och för att främja lika rättigheter i verksamheten. I del två ska också förskoleförvaltningens riktlinjer för arbetet mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier finnas med. Mallen innehåller rubriker under vilka förskolan ska beskriva sitt arbete. Varje rubrik åtföljs av en anvisningsruta som kan fungera som stöd i arbetet. Allt som inte är anvisningar ska stå kvar i planen. Anvisningarna bör tas bort när planen färdigställts. /Utvärderings- och myndighetsenhet

2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling I enlighet med skollagens 6:e kapitel och diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder Sjöhästens förskola Ninni Hyleborg, förskolechef MALMÖ Nästa års plan upprättas

3 Plan mot kränkande behandling INLEDNING Detta är förskolan Sjöhästens plan mot kränkande behandling. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns värdighet. En plan mot kränkande behandling ska finnas för varje förskola. Som en del av detta har Sjöhästens förskola gjort en kartläggning av verksamheten och utifrån denna dragit slutsatser om vilka risker som finns för kränkningar och hur vi ska arbeta för att förebygga dessa. Barnen och vårdnadshavare har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. I planen finns också förskoleförvaltningens rutin (som följer skollagens regler). Rutinen anger hur personal och förskolechef ska agera, både om personal kränker eller trakasserar barn och om barn kränker eller trakasserar andra barn. Rutinen handlar således om personalens anmälningsskyldighet till förskolechef, förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudman samt utredning av händelsen.

4 UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan arbetar aktivt och prioriterat med frågor kring normer och värden genom diskussioner, reflektioner, föreläsningar, kollegialt lärande och litteratur. Sedan starten har vi arbetat för ett tydligt barnperspektiv-ett barns perspektiv, där allt som händer och alla beslut som tas på förskolan ska ske utifrån barnens bästa. Vi pratar och lyssnar mycket på barnen i olika konstellationer och arbetar med barnen hur man är en bra kompis genom drama, böcker, gemensamma sångsamlingar, ritar och skapar. Vi arbetar också i utvecklingsgrupper varje vecka inom hela förskoleområde N9. Dessa möten kallar vi bärarmöten och alla pedagoger på förskolan är bärare av ett av våra utvecklingsområden. Under förra läsåret var utvecklingsmålen; UUU-uppföljning, utvärdering och utveckling, Estetiska uttrycksformer och det kommuncentrala målet, alla barns rätt till stöd. Som bärare av ett utvecklingsmålområde förväntas du delta och sprida den information och det material som bärarmötena har innehållit. Förskolan gör kontinuerligt avdelningsvis kartläggningar genom ett verktyg vi kallar cirkeln för att synliggöra vilka barn som har relationer eller som på olika sätt står utanför. Genom arbetet med cirkeln få vi en klar och tydlig bild på vad vi behöver förändra och lyfta för att ge alla barn vad de behöver oberoende av förutsättningar. Arbetet med värdegrundsfrågor måste alltid vara levande i verksamheten vilket gör att vi löpande arbetar med vårt bemötande och våra attityder gentemot varandra, barnen och deras vårdnadshavare. Vi arbetar aktivt med att alla barn är allas barn på förskolan. Genom att vi aktivt arbetar med värdegrundsfrågor på våra utvecklingsdagar, kvällsmöten, pedagogiska forum och bärarmöten sker en oavbruten utveckling men vi ser också att arbetet mot kränkande behandling alltid måste vara levande och i en ständig process. Vi ser att vi behöver arbeta mer med introduktionen av nyanställda och långtidsvikarier för att kunna arbeta vidare och djupare med värdegrundsfrågor och fördjupad reflektion kring barnsyn och vår gemensamma grundsyn. I förra årets plan har vi skrivit att vi två gånger per läsår ska alla barn tillsammans med personal göra en kartläggning i samband med utvecklingssamtal vilket vi inte har uppnåtts. Däremot använder vi våra cirklar inför utvecklingssamtalen för att kunna göra en kartläggning av barnen men också observationer, samtal med enskilda barn och gruppsamtal att alla barn känner sig trygga och tycker om att vara på försklan.

5 KARTLÄGGNING OCH ANALYS Grunden för vårt arbete med planen är att skapa goda och tillitsfulla relationer med baren, mellan barnen och dess vårdnadshavare och vårt mål har varit att alla beslut och allt som rör förskolan ska utgå från barnens bästa, vilket innebär att vi pratar mycket med barnen i den dagliga verksamheten. Vi ger barnen medvetet valmöjligheter i olika situationer och respekterar deras åsikter och idéer. De enkäter som förvaltningen skickar ut till alla vårdnadshavare med barn i förskolan tas upp på kvällsmöte genom att reflektera över. I förskoleområdets ledningsgrupp reflekterar och diskuterar vi ständigt för att utveckla arbetet mot kränkande behandling och trakasserier. Sjöhästens förskolas verksamhet och organisation arbetar för att främjar goda relationer och trygga lärmiljöer för barnen. Mycket av förskolans förebyggande arbete mot kränkande behandling bygger på ett gemensamt förhållningssätt präglat av omsorg, trygghet och engagemang. Vi ser alla efter varandras barn och vi försöker ge barnen verktyg att vara goda samhällsmedborgare, hjälper och uppmuntrar barnen då de befinner sig i olika utmaningar. Vi arbetar aktivt över avdelningsgränser samt över arbetslagen för att stärka gemenskapen i huset. På bärarmöten, pedagogiska forum(kvällsmöte) utvecklingsdagar mm arbetar vi kontinuerligt med att diskutera värdegrundsfrågor ur olika perspektiv. Förskolan har hög samlad kompetens och går regelbundet på föreläsningar, deltar i kurser och genom gemensamma möten och diskussioner försöker vi dela med oss av vad vi lärt oss. Vi arbetar med kollegialt lärande och arbetar ständigt med att hitta tillfällen där vi kan mötas kring våra senaste kurser eller delar av färdigheter. Förskolan ser barnen som kompetenta och vi strävar efter ett lyssnande förhållningssätt. Verksamheten stimulerar och utmanar barnen och stärker deras intresse för att lära och att erövra nya erfarenheter, kunskaper, och färdigheter, nyfikenhet och självständighet. Var avdelning har sina ordningsregler som personal och barn kommer överens om men vi upplever att vi kan bli bättre på att involvera barnen i utformandet av reglerna. Genom vår analys framgår det att vi behöver arbeta fram någon form av barnråd där reflektion och kartläggning bör ingå för att det ska bli meningsfullt för barnen. På vår förskola har vi gjort kartläggningar under läsåret för att kunna arbeta mot kränkande behandling och trakasserier i den fysiska och psykosociala miljön för barnen. Förskolans kartläggning utgår ifrån arbetet med våra cirklar, observationer och samtal med barnen kring deras uppfattning om kränkningar och trakasserier. Som ett led av kartläggningen har vi sett att vi bör utveckla vilka risker barnen upplever i vår utemiljö. Under året har förskolan arbetat med att utveckla den pedagogiska dokumentationen genom våra bärarmöten men också på avdelningarnas gemensamma reflektionstid tillsammans med förste förskolläraren. Vi måste bli bättre på att dokumentera i vår slinga eller på reflektionsprotokoll i de dagliga samtalen vi har med barnen. På höstens första föräldramöte men

6 också på föräldraråden tas förskolans plan mot kränkande behandling upp med tillfälle att reflektera och diskutera förskolans arbete. Planen finns tillgänglig på förskolans hemsida, på gemensam anslagstavla men också i en föräldrapärm. Genom arbetet med cirklarna, observationer, trivselenkäter, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen arbetar vi med ett normkritiskt förhållningssätt. Det finns olika material på förskolan som kan användas samt att dessa frågor tas upp under verksamhetsdagar genom diskussioner och olika rollspel tillsammans med medarbetarna på förskolan. Vi upplever att vi kan utveckla vårt arbete genom att utforma ett Sagotek där avdelningarna lätt skulle kunna låna böcker till avdelningar och kunna diskutera det på olika sätt tillsammans med barnen. All personal på förskolan har i uppgift att agera kraftfullt mot nedsättande språkbruk och vi uppmuntrar flera och andra språk genom att exempelvis lyssna på musik, benämner ord på olika språk och vi använder TAKK i våra verksamheter på ett naturligt sätt.det är av största vikt att all personal uppmärksammar vårt eget språkbruk och beteende och känna ett förtroende att vi kan och ska säga till varandra. Barn gör inte det vi säger utan det vi gör. VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Var är vi (risk och hinder)? Vart ska vi (målsättning)? Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan Det finns en risk att barn utsätts för kränkande behandling i dolda ytor på vår förskolegård med konsekvens att kränkningar inte uppmärksammas och förskolan brister i tillsynsansvar Det är viktigt att alla barn som går på förskolan trivs och att de känner sig trygga Trygghetsvandringar, bör ske i oktober och mars tillsammans med några barn. I dagsläget görs en riskanalys av gården. All personal På förskolan Förskolans verksamhet och organisation ska utformas så att den främjar goda relationer och trygga lärmiljöer för barnen. Förskolans förebyggande arbete mot kränkande behandling bygger på ett gemensamt förhållningssätt präglat av Vi ser alla efter varandra. Det finns alltid personal tillgänglig överallt, utomhus som inomhus. All personal På förskolan Påbörjas under Ht 2017 Löpande

7 Det finns en risk att barn utövar ett kränkande språkbruk eller bemötande mot varandra Vi måste bli bättre vid nyanställning på att hitta rutiner för att snabbt hitta diskussionstillfälle med fördjupad reflektion kring barnsyn och vår gemensamma grundsyn. Förskolan kan arbeta för att barnen blir mer delaktiga i vad som händer och sker på förskolan. omsorg, trygghet och engagemang. All personal på förskolan har i uppgift att agera kraftfullt mot nedsättande språkbruk eller bemötande Alla nyanställda, gäller även vikarier ska ha ett bokat möte. Barnen ska uppleva att de kan påverka, kunna framföra idéer och tankar genom demokratiarbete. Göra en kartläggning och samtal kring hur vi samtalar med varandra. Vid nyanställningar bokas tillfälle in för samtal kring förskolans barnsyn och gemensamma grundsyn Arbeta fram någon form av barnråd där reflektion och kartläggning bör ingå för att det ska bli meningsfullt för barnen. All personal på förskolan Biträdande Förskolechef Tillsammans med förste Förskollärare som ett stöd ireflektionsarbetet Löpande Ht 2017 Förste fsk lärare VT 2018 Förskolan har ett rum med barnlitteratur och det finns en risk att böckerna användes mest där. Det kan finnas en risk att barn inte trivs på förskolan. Material finns på förskolan men vi vill utforma ett Sagaotek där vi lättare hittar litteratur som vi kan låna till avdelningarna, samt diskutera detta på ett bättre sätt med barnen Det är viktigt att barnen känner sig trygga på förskolan Utforma ett sagotek Arbeta fram trivselenkäter med Exempelvis röd, gul eller grön gubbe. Förste förskollärare tillsammans med personalen Förste förskollärare tillsammans med personalen VT 2018 Påbörjas under 2017/2018

8 ÖVRIGT Kvalitetsplanen inför 2017/2018 skriver om Sjöhästens utvecklingsområde, vilka kommer att genomsyra organisation, bärarmöte, pedagogiska forum, utvecklingsdagar mm. Vi har valt att arbeta vidare med UUU-uppföljning, utvärdering och utveckling då vi vill vidareutveckla de redan befintliga strategier som förskolan har för uppföljning, utvärdering och utveckling genom en tydlig organisation, mötesstrukturer, förtydligande av underlag för pedagogisk dokumentation, observationer och reflektioner. Vi kommer också att arbeta med Kommunikation och samspel då vi uppfattar att tillit ur många olika perspektiv är avhängigt en god kommunikation och ett gott samspel och vill utifrån ett reflekterande arbetssätt ta upp betydelsen av kommunikation och samspel mellan barn och pedagog men även mellan pedagog och vårdnadshavare. Det tredje utvecklingsmålet är det kommuncentra Alla barns rätt till stöd, där vi genom vårt uppdrag vill möta varje barn varje dag med pedagogiska utmaningar som passar alla. Vi ska ha inkluderande miljöer som är anpassade för alla barn. Vi ska reflektera över hur vi organiserar våra miljöer pedagogiskt, socialt och fysiskt. Förskolan kommer att ha ett gemensamt tema område för hela förskoleområde N9, Vad kan barns magiska möte bli? DELAKTIGHET I ARBETET MED PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Hela vår verksamhet ska utgå från barnens bästa, vilket innebär att vi pratar mycket med barnen och ger dem utrymme och tillfälle till reflektioner i värdegrundsfrågor och på olika sätt ta del av innehållet i planen på ett sätt som är adekvat för deras ålder. Vi ger barnen medvetna valmöjligheter i olika situationer under dagen på förskolan och vi strävar efter att alla barn ska förstå konsekvenserna av sina val samtidigt som vi respekterar deras åsikter och idéer. Vi ger barnen tid och uppmuntran för att kunna utvecklas i sin egen takt. På höstens första föräldramöte lyfts och informeras arbetet med planen mot kränkande behandling. Regelbundet gör förvaltningen en enkätundersökning som återkopplas till medarbetarna och vårdnadshavarna. Planen ligger alltid tillgänglig på förskolans hemsida, vilket gör den tillgänglig även innan barn och föräldrar börjar på förskolan. Varje avdelning har också en föräldrapärm där planen finns samt

9 att planen finns uppsatt på förskolans informationsvägg. Vi har föräldraråd på förskolan och där görs föräldrarna delaktiga i planen på olika sätt. Det viktigaste är att pedagogerna delar helhetssynen på förskolans uppdrag dess värdegrund och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. All personal ska arbeta förebyggande mot kränkande behandling. Planen lyfts på kvällsmöte och under bärarmöten genom olika problematiseringar och värderingsövningar med reflektioner och diskussioner. Förskolan arbetar aktivt och regelbundet med fortbildning utifrån kränkande behandling och trakasserier och när akuta behov uppstår. Varje höst aktualiseras likabehandlingsplanen för all personal HUR ANMÄLER EN FÖRÄLDER ELLER ETT BARN KRÄNKANDE BEHANDLING? Vårdnadshavare eller barn kan vända sig till personal som arbetar i förskolan för att berätta om barnets upplevelse av kränkande behandling. Ordet kränkning eller anmälan behöver inte användas av den som berättar. Alla vuxna som arbetar i förskolan måste agera när man får reda på att ett barn anser sig utsatt för kränkande behandling både vad gäller sådant som sker mellan barn, och då ett barn anser sig utsatt av en personal. RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det omedelbart anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef.

10 Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef, Blankett 1- Anmälan till förskolechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras och diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras detta och ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, och överväga om andra åtgärder ändå kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3- Utredning och åtgärder vid rapportering. Blankett 3- Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.

11 Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering INLEDNING Detta är förskolan Sjöhästens dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering. Diskriminering är att någon missgynnas eller kränks mot barkgrund av en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering ska finnas för varje förskola. Som en del av detta har Sjöhästens förskola gjort en undersökning och analys av verksamheten, utifrån respektive diskrimineringsgrund, och utifrån de dragit slutsatser om vilka risker för diskriminering och hinder mot likabehandling som finns samt hur vi ska arbeta för att förebygga dessa och främja likabehandling. Barn och personal har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. Här finns också förskoleförvaltningens riktlinje. Riktlinjen beskriver arbetet mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

12 KARTLÄGGNING OCH ANALYS Grunden för vårt arbete med planen är att skapa goda och tillitsfulla relationer med baren, mellan barnen och dess vårdnadshavare och vårt mål har varit att alla beslut och allt som rör förskolan ska utgå från barnens bästa, vilket innebär att vi pratar mycket med barnen i den dagliga verksamheten. Förskolans verksamhet och organisation ska utformas så att den främjar goda relationer och trygga lärmiljöer för barnen. Mycket av förskolans förebyggande arbete mot diskriminering bygger på ett gemensamt förhållningssätt präglat av omsorg, trygghet och engagemang. Ett viktigt led i trygghetsarbetet är vi tillsammans med barnen får en verksamhet där alla barn värderas lika. Vi arbetar för alla människors olikheter och likheter och dessa är en tillgång i arbetet med barnen. Vi ger barnen medvetet valmöjligheter i olika situationer och respekterar deras åsikter och idéer Genom att ständigt se över våra pedagogiska miljöer och vårt material, att berika det med mångfald av både saker att leka med och synliggöra olika sätt att vara på vidgar vi normerna för vad vi kan vara och vad vi kan bli. Det ökar möjligheten att mötas och förståelsen för att våra olikheter är en styrka och en tillgång. Genom arbetet med våra cirklar, observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen arbetar vi med ett normkritiskt förhållningssätt och utgår från det enskilda barnet och dess vårdnadshave. Det finns olika material på förskolan som kan användas samt att dessa frågor tas upp under verksamhetsdagar genom diskussioner och olika rollspel tillsammans med medarbetarna på förskolan. Vi ser att vi måste bli bättre på att hitta rutiner för att snabbt hitta diskussionstillfällen med fördjupad reflektion kring barnsyn och värdefrågor för att garantera en gemensam grundsyn. På föreläsningar genomgick personalen fortbildning utifrån diskrimineringsgrunderna och åtgärder mot kränkande behandling vilket också följdes upp på en verksamhetsdag med diskussioner och rollspel.

13 Diskriminering kopplat till Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Kartläggning och analys MÅL; Förskolans mål är att all verksamhet på förskolan ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten. Alla barn ska känna sig lika mycket värda och respekterade oavsett kön. På förskolan ska det ske ett arbete för att öka barnens förstålse för genusfrågor. KARTLÄGGNING; Vi har genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen gjort kartläggningar om alla barn känner sig lika mycket värda och respekterade oavsett kön. ANALYS; Vi ser att vi kan utveckla arbetet genom att skapa ett sagotek med böcker ur ett genusperspektiv och fortsätta med arbetet för att öka barnens förståelse för genusfrågor. MÅL; Förskolans mål är att alla barn oavsett könsöverskridande identitet ska känna sig respekterade och lika värda. KARTLÄGGNING; Vi har genom våra cirklar, observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen tagit reda på om någon känner sig (kränkt) diskriminerad på grund av könsöverskridande identitet. ANALYS; Vi kan utveckla arbetet genom att skapa ett sagotek med böcker ur ett normkritiskt perspektiv. All personal på förskolan har i uppgift att vara uppmärksamma på att ingen känner sig kränkt på grund av könsöverskridande identitet. MÅL; Förskolans mål är att alla barn, oavsett religion eller annan trosuppfattning ska känna sig respekterade och lika värda. KARTLÄGGNING; Vi har genom grupp/enskilda samtal tagit reda på om vi har barn som diskriminerar varandra eller känner sig diskriminerade på grund av sin religion eller trosuppfattning. ANALYS; Det är viktigt att uppmärksamma personalens beteende och språkbruk, vi måste ha mod och förtroende att kunna säga till varandra. MÅL; Förskolans mål är att alla barn oavsett etnisk tillhörighet ska ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen ska bli utsatt för diskriminering på grund av sin etniska tillhörighet KARTLÄGGNING; Vi har genom kartläggning och samtal tagit reda på om barn på förskolan deltar i diskriminering av detta slag eller känner sig kränkta på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet

14 ANALYS; Vi måste bli bättre på att dokumentera diskussioner i tex slingan eller i reflektionsprotokollen. Vi uppmuntrar varandra, både barn och personal att prata andra språk än svenska eller att exempelvis använda TAKK i den dagliga verksamheten. Fortsätta arbetet för att öka barnens förståelse för olika etniska tillhörigheter. Sexuell läggning Ålder Funktionsnedsättning MÅL; Förskolans mål är att alla barn ska känna sig respekterade och lika värda oavsett familjebildning. KARTLÄGGNING; Vi kommer genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen ta reda på om barnen känner sig respekterade och lika värda utifrån sin familjebildning. ANALYS; Vi har mycket samtal med barnen att familjer kan se olika ut. Vi kan utveckla arbetet genom att skapa ett sagotek med böcker ur ett normkritiskt perspektiv och att använda stopp min kropp. MÅL; Förskolans mål är att alla barn oavsett ålder ska känna sig lika värda och respekterade. KARTLÄGGNING; Vi kommer genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen ta reda på om någon känner sig diskriminerad på grund av sin ålder. Vi har arbetat med kompishjärtan där barnen har berättat hur de vill att en bra kompis är. ANALYS; Genom kartläggningen och observationerna ser vi att barnen leker blandade oavsett kön och ålder. MÅL; Förskolans mål är att alla barn oavsett funktionshinder ska ha samma rättigheter och möjligheter. KARTLÄGGNING; Vi kommer genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen försöka ta reda på om barn med olika funktionhinder t ex blivit kallade för olika nedsättande ord eller blivit uteslutna från lek. ANALYS; Vi samtalar mycket med barnen att vi är olika och att vi behöver olika mycket hjälp. Vi belyser också att det är viktigt att hjälpa varandra. All personal på förskolan har i uppgift att agera kraftfullt mot nedsättande språkbruk kring funktionshinder.

15 Sexuella trakasserier Repressalier MÅL; Förskolans mål är att alla barn ska känna sig trygga i verksamheten både med kompisar och personal. KARTLÄGGNING; Vi kommer genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen försöka ta reda på om det förekommer sexuella trakasserier t ex blivit kallade för olika nedsättande ord eller tagna på. ANALYS; Barn är nyfikna på varandra och vi kommer att arbeta förebyggande genom att tidigt prata med barnen om frågor som rör sexualitet, känslor och kropp, det är viktigt att vi lär barnen säga stopp om det sker något som barnet inte känner sig bekväm med samt att prata om bra och dåliga hemligheter. Vi kommer använda stopp min kropp. MÅL; På förskolan ska inget barn bli utsatt för olika repressalier. KARTLÄGGNING; Vi har genom observationer, enskilda samtal och gruppsamtal samt vårt arbete med cirkeln försökt ta reda på om det förekommer repressalier. ANALYS; All personal på förskolan har i uppgift att agera kraftfullt om det upptäcks att olika typer av repressalier förekommer.

16 VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Diskriminering kopplat till Kön Var är vi (risk och hinder)? Vart ska vi (målsättning)? Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan Det finns en risk att alla barn inte känner sig lika mycket värda och respekterade oavsett kön. Alla barn ska känna sig lika mycket värda och respekterade oavsett kön samt att all verksamhet på förskolan ska genomsyras av ett könsneutralt perspektiv för att öka jämställdheten. Vi ser att vi kan utveckla arbetet genom att skapa ett sagotek med böcker ur ett genusperspektiv och fortsätta med arbetet för att öka barnens förståelse för genusfrågor. All personal på Förskolan tillsammans med ledningsgruppen i N9. HT 2017/ Vt 2018 Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Det finns en risk att barn inte känner sig respekterade på grund av könsöverskridande identitet Förskolan mål är att alla barn oavsett könsöverskridande identitet ska känna sig respekterade och lika värda Vi använder oss av vår cirkel och samtal med barnen på olika sätt. Vi kan utveckla arbetet genom att skapa ett sagotek med böcker ur ett normkritiskt perspektiv. All personal på förskolan har i uppgift att vara uppmärksamma på att ingen känner sig kränkt på grund av könsöverskridande identitet. All personal på förskolan tillsammans med ledningsgruppen i N9. HT 2017/ Vt 2018 Religion eller annan trosuppfattning Det finns en risk at någon känner sig kränkt på grund av annan religion eller Förskolans mål är att alla barn, oavsett religion eller annan trosuppfattning ska Vi använder oss av vår cirkel och samtal med barnen på olika sätt och pratar om All personal på Förskolan tillsammans med HT 2017/ Vt 2018

17 trosuppfattning. känna sig respekterade och lika värda. olika trosuppfattningar. Fortsätta att uppmärksamma vårt beteende och språkbruk ledningsgruppen i N9. Etnisk tillhörighet Det finns en risk att inte olika etniska grupper och olika kulturer synliggörs på försklan. Förskolans mål är att alla barn oavsett etnisk tillhörighet ska ha samma rättigheter och möjligheter samt att ingen ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av sin etniska tillhörighet Vi ser att vi kan utveckla arbetet genom att skapa ett sagotek med fler böcker med olika etniska grupper och olika kulturer för att öka förståelsen. All personal på Förskolan tillsammans med ledningsgruppen i N9. HT 2017/ Vt 2018 Sexuell läggning Det finns en risk att alla på förskolan inte agerar kraftfullt mot nedsättande språkbruk kring sexuell läggning. Förskolans mål är att alla barn ska känna sig respekterade och lika värda oavsett familjebildning Vi kan utveckla arbetet genom att skapa ett sagotek med fler böcker ur ett normkritiskt perspektiv och att använda stopp min kropp. All personal på Förskolan tillsammans med ledningsgruppen i N9. HT 2017/ Vt 2018 Ålder Det finns en risk att barn inte känner sig respekterade utifrån sin ålder. Förskolans mål är att alla barn oavsett ålder ska känna sig lika värda och respekterade Fortsätta vårt arbete att främja barnens lek och aktiviteter oavsett ålder. All personal på förskolan HT 2017/ Vt 2018 Funktionsnedsättning Det finns en risk att alla barn på försklan inte upplever att de har lika möjligheter oavsett Förskolans mål är att alla barn oavsett funktionshinder ska ha Vi fortsätter vårt arbete genom att vi samtalar mycket med barnen att vi är All personal på Förskolan tillsammans med HT 2017/ Vt 2018

18 funktionshinder. samma rättigheter och möjligheter. olika och att vi behöver olika mycket hjälp. Vi belyser också att det är viktigt att hjälpa varandra. All personal på förskolan har i uppgift att agera kraftfullt mot nedsättande språkbruk kring funktionshinder. ledningsgruppen i N9. Sexuella trakasserier Det finns en risk att förskolan inte pratar med barnen om frågor som rör kroppen men även privata kroppsdelar. Förskolans mål är att alla barn ska känna sig trygga i verksamheten både med kompisar och personal. Personalen arbetar med stopp min kropp tillsammans med barnen. Utbildning av personalen med förvaltningens material som är framtaget. All personal på Förskolan tillsammans med ledningsgruppen i N9 HT 2017/ Vt 2018 Repressalier Det finns en risk att förskolan inte arbetar kraftfullt med att upptäcka olika typer av repressalier På förskolan ska inget barn bli utsatt för olika repressalier. Förskolan ska fortsätta sitt värdegrundsarbete. All personal på Förskolan tillsammans med ledningsgruppen i N9 Löpande

19 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Diskriminering på grund av Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Funktionsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier Uppföljning och utvärdering Under oktober kommer vi att köpa in fler normkritiska böcker. Under oktober kommer vi att köpa in fler normkritiska böcker.

20 ÖVRIGT Kvalitetsplanen inför 2017/2018 skriver om Sjöhästens utvecklingsområde, vilka kommer att genomsyra organisation, bärarmöte, pedagogiska forum, utvecklingsdagar mm. Vi har valt att arbeta vidare med UUU-uppföljning, utvärdering och utveckling då vi vill vidareutveckla de redan befintliga strategier som förskolan har för uppföljning, utvärdering och utveckling genom en tydlig organisation, mötesstrukturer, förtydligande av underlag för pedagogisk dokumentation, observationer och reflektioner. Vi kommer också att arbeta med Kommunikation och samspel då vi uppfattar att tillit ur många olika perspektiv är avhängigt en god kommunikation och ett gott samspel och vill utifrån ett reflekterande arbetssätt ta upp betydelsen av kommunikation och samspel mellan barn och pedagog men även mellan pedagog och vårdnadshavare. Det tredje utvecklingsmålet är det kommuncentra Alla barns rätt till stöd, där vi genom vårt uppdrag vill möta varje barn varje dag med pedagogiska utmaningar som passar alla. Vi ska ha inkluderande miljöer som är anpassade för alla barn. Vi ska reflektera över hur vi organiserar våra miljöer pedagogiskt, socialt och fysiskt. Förskolan kommer att ha ett gemensamt tema område för hela förskoleområde N9, Vad kan barns magiska möte bli? DELAKTIGHET I ARBETET MOT DISKRIMINERING Hela vår verksamhet ska utgå från barnens bästa, vilket innebär att vi pratar mycket med barnen och ger dem utrymme och tillfälle till reflektioner i värdegrundsfrågor och på olika sätt ta del av innehållet i planen på ett sätt som är adekvat för deras ålder. Vi ger barnen medvetna valmöjligheter i olika situationer under dagen på förskolan och vi strävar efter att alla barn ska förstå konsekvenserna av sina val samtidigt som vi respekterar deras åsikter och idéer. Vi ger barnen tid och uppmuntran för att kunna utvecklas i sin egna takt. På höstens första föräldramöte lyfts och informeras arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Löpande gör förvaltningen en enkätundersökning som återkopplas till medarbetarna och vårdnadshavarna. Planen ligger alltid tillgänglig på förskolans hemsida, vilket gör den tillgänglig även innan barn och föräldrar börjar på förskolan. Varje avdelning har också en

21 föräldrapärm där planen finns samt att planen finns uppsatt på förskolans informationsvägg. Vi har föräldraråd på förskolan och där görs föräldrarna delaktiga i planen på olika sätt. Det viktigaste är att pedagogerna delar helhetssynen på förskolans uppdrag och värdegrund och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. All personal ska arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling. Planen lyfts på kvällsmöte och under bärarmöten genom olika problematiseringar och värderingsövningar med reflektioner och diskussioner. Förskolan arbetar aktivt och regelbundet med fortbildning utifrån diskriminering, kränkande behandling och trakasserier och när akuta behov uppstår. Varje höst aktualiseras planen mot diskriminering och kränkande behandling för all personal

22 FÖRSKOLSEFÖRVALTNINGENS RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER AV MEDARBETARE I VERKSAMHETEN Förskoleförvaltningen har en särskild framtagen rutin med fler steg då ett barn misstänkts ha utsatts för sexuella trakasserier, denna rutin ska följas om en sådan misstanke uppstår. I materialet beskrivs dels hur förskolorna kan arbeta förebyggande men också rutinen för vad förskolepersonal respektive chefer ska göra om misstanke om sexuella trakasserier uppstår.

23 RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det omedelbart anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef, Blankett 1- Anmälan till förskolechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs förskolenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras och diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden.

24 De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras detta och ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, och överväga om andra åtgärder ändå kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3- Utredning och åtgärder vid rapportering. Blankett 3- Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.

25 Stöd för kartläggning och analys Diskrimineringsgrunderna: 1. Kön: Lagen definierar kön som att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Med könsidentitet och könsuttryck avses i lagen att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det som registrerats för hen vid födelsen. Begreppen omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. 3. Religion eller annan trosuppfattning: Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. 4. Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Etnisk tillhörighet handlar om hur du identifierar eller uppfattar dig själv. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter utifrån sin bakgrund och sin individuella historia. 5. Sexuell läggning: Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning. Förbudet mot diskriminering gäller alla dessa tre sexuella läggningar. Diskrimineringslagens skydd omfattar situationer och förutsättningar som har ett nära samband med den sexuella läggningen, såsom att ha sexuellt umgänge eller att bo och leva med någon av samma kön eller av annat kön. 6. Ålder: Det är tillåtet med bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskola, skolbarnomsorg, utbildning i förskoleklass, det obligatoriska skolväsendet eller fristående skola. Det är även tillåtet med särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

26 7. Funktionsnedsättning: Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

27 Diskriminering på grund av: Kön Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån kön eller hinder mot likabehandling kopplade till kön. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med kön? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. På vilka platser/i vilka situationer kan trakasserier förekomma? b. Händer det att barn får olika bemötande utifrån kön? Om ja: Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? Får flickor och pojkar lika mycket uppmärksamhet och bekräftelse i verksamheten? Om nej: Ge exempel. Får barn uppmuntran och bekräftelse utifrån förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara eller bete sig? Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? c. Hur framställs kvinnor och män, flickor och pojkar i undervisningsmaterial, sagor etc.? Finns det risk för att det män/ pojkar gör anses viktigt (norm) medan det kvinnor/flickor gör blir osynligt? Exemplifiera. d. Används ett konsekvent genusperspektiv (att alltid ifrågasätta eller problematisera förutfattade meningar kring kvinnor och män, flickor och pojkar) i verksamhetsplaneringen? Om inte: Ge några exempel på var det brister. e. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett bra sätt?

28 Diskriminering på grund av: Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån könsöverskridande identitet eller könsuttryck eller hinder mot likabehandling kopplade till könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med könsidentitet och könsuttryck? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. På vilka platser kan trakasserier förekomma? b. Tillåts barn formulera sina egna könsuttryck eller sin egen könsidentitet oavsett deras juridiska kön. c. Hur blir barn eller anhöriga vars könsidentitet eller könsuttryck bryter mot rådande normer och förväntningar bemötta av personal och av barn? Vilka hinder finns i verksamheten som försvårar för dessa individer? Har personalgruppen diskuterat hur den ska garantera ett likvärdigt bemötande oavsett barns eller anhörigas könsidentitet eller könsuttryck? Kan alla uttrycka sin könsidentitet? d. Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som missgynnande och orättvisa för barn och som har samband med könsidentitet eller könsuttryck? Ge några exempel.

29 Diskriminering på grund av: Religion eller annan trosuppfattning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån religion eller annan trosuppfattning eller hinder mot likabehandling kopplade till religion eller annan trosuppfattning. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med religion avses religiösa åskådningar? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. På vilka platser kan trakasserier förekomma? b. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med religion eller trosuppfattning? Av vem kan de bli illa behandlade? Tänk på både personal och barn. Ge några exempel. Var i verksamhetens lokaler kan detta förekomma? Är barn med viss tro särskilt utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Hur arbetar förskolan med planering av undervisning, av festligheter eller vid schemaläggning. Tar förskolan lika stor hänsyn till alla religioner och trosuppfattningar?

30 Diskriminering på grund av: Etnisk tillhörighet Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån etnisk tillhörighet eller hinder mot likabehandling kopplade till etnisk tillhörighet. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn eller elever i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med etnisk tillhörighet? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. Kan olika grupper utsättas på olika sätt? Var i verksamheten kan detta förekomma? Ge några exempel. b. Förekommer det främlingsfientliga eller rasistiska företeelser och handlingssätt i verksamheten? Om ja: Var förekommer det? Är en viss etnisk grupp särskilt utsatt? Om ja: Ge några exempel. Finns det rutiner för hur personalen ska agera för att kunna bemöta ett främlingsfientligt eller rasistiskt beteende? c. Synliggörs olika etniska grupper och olika kulturer i undervisningen/ pedagogiken? Sker detta på ett likvärdigt sätt? Finns det risk för att etniska tillhörigheter rangordnas och att exempelvis det etniskt svenska framställs som norm? Om ja: Ange några exempel.

31 Diskriminering på grund av: Sexuell läggning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån sexuell läggning eller hinder mot likabehandling kopplade till etnisk tillhörighet. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med sexuell läggning? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. b. Finns det öppet homo- eller bisexuella anhöriga i verksamheten? Om ja: Hur blir de bemötta av personalen och av barnen? Om nej: Kan det bero på en känsla av att den sexuella läggningen måste döljas? c. Hur behandlas sexuell läggning i undervisningen eller den pedagogiska verksamheten? Finns det en risk att heterosexualitet framställs som självklart (norm)?

32 Diskriminering på grund av: Ålder Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån ålder eller hinder mot likabehandling kopplade till ålder. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. Sakligt motiverade begränsningar utifrån ålder är tillåtet. a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med ålder? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. b. Har ni i personalgruppen diskuterat hur ni ska garantera ett likvärdigt bemötande oavsett barns ålder?

33 Diskriminering på grund av: Funktionsnedsättning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån funktionsnedsättning eller hinder mot likabehandling kopplade till funktionsnedsättning. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med funktionsnedsättning? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. b. Var i verksamhetens lokaler kan detta förekomma? Är barn med en viss typ av funktionsnedsättning särskilt utsatta? Hur blir anhöriga med funktionsnedsättning bemötta? Ge några exempel. Tänk på att trakasserier även kan ske via exempelvis sms eller sociala medier. c. Hur tillgänglig är verksamheten för personer med olika funktionsnedsättningar (besökare, föräldrar, barn, personal med flera)? Ge konkreta exempel på problem som kan uppstå i vardagen. Tänk på olika typer av funktionsnedsättningar, såsom nedsatt rörelseförmåga, hörsel- eller synnedsättning, adhd, dyslexi, Aspergers syndrom och autism, diabetes, allergier med mera. Beakta den pedagogiska och sociala tillgängligheten såväl som den fysiska.

34 Diskriminering på grund av: sexuella trakasserier Undersök eventuella risker för diskriminering i form av sexuella trakasserier. a. På vilket sätt och i vilka sammanhang kan barn bli utsatta för sexuella trakasserier i verksamheten? Vem eller vilka utför trakasserierna? Tänk på både personal och barn. Var kan det förekomma? b. Är vissa grupper extra utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna förebygga och motverka sexuella trakasserier på ett bra sätt? Repressalier Den som har anmält diskriminering eller påtalat att en aktör bryter mot diskrimineringslagen har ett lagskydd mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier. a. På vilket sätt och i vilka sammanhang kan barn bli utsatta för repressalier i verksamheten? b. Är vissa grupper extra utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna förebygga och motverka repressalier på ett bra sätt?

35 Stöd för kartläggning av kränkande behandling a. Hur tar vi reda på om kränkningar sker i vår verksamhet? b. Hur arbetar vi för att minska kränkningar? c. Hur gör vi när vi får signaler om att en kollega kränkt ett barn? d. Arbetar vi kontinuerligt med självvärdering och reflekterar regelbundet över vårt förhållningssätt gentemot olika barn? e. Vilka forum finns för oss att diskutera frågor om kränkande behandling på förskolan? f. Hur arbetar vi för att förskolan ska vara en trygg plats för alla barn? g. Hur hanterar vi barn med respekt i vår verksamhet? Finns det situationer där vi kan utveckla detta? h. Hur arbetar vi för att bygga upp en gemenskap i barngruppen? i. Tar vi barns tankar, känslor och upplevelser på allvar? Hur? j. Hur hanterar vi känslor? Är vissa känslor mer accepterade? Tillåts barn uttrycka mer svåra känslor som frustration och ilska? Hur stödjer vi barnen i att förstå känslor? k. Hur arbetar vi för att stärka varje barns självkänsla och självförtroende? l. Hur uppmärksammar vi barnens olika lekmönster och hierarkin i barngruppen?