Årsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Transkript

1 Årsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Vi vet att hälso- och sjukvården har stora utmaningar att vänta, dels genom demografiska förändringar med en allt äldre befolkning, dels genom ökande sjuklighet inom kroniska sjukdomar. Vi befinner oss inom kort i gapet där efterfrågan och behov inte täcks upp av våra resurser om vi fortsätter att göra som vi alltid gjort. Det förebyggande arbetet kommer därför att bli än mer centralt. 80 procent av kostnaderna i hälso- och sjukvården gäller kroniska sjukdomar och merparten av dessa går att förebygga (Hälso- och sjukvården år 2035, SKL). Under våren 2018 presenteras reviderade riktlinjer från Socialstyrelsen - Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Riktlinjerna kommer ha ännu tydligare fokus på befolkningsgrupper med särskild risk för framtida sjukdom (såsom kroniker, gravida, barn och unga). Riktlinjerna blir därför ett bra stöd för att möta tendenserna inom demografiska förändringar och ökande sjuklighet med förebyggande insatser. RMPG hälsofrämjande strategier har uppmärksammat utvecklingstendenserna inom tre områden: E-hälsa/digitalisering, psykisk hälsa samt samverkan mellan hälso- och sjukvården och samhällsaktörer kopplat till regeringens mål att sluta de påverkbara skillnaderna i hälsa inom en generation. Öppna jämförelser i Sverige och inom sydöstra sjukvårdsregionen visar att det fortfarande finns stora skillnader i hälsa, levnadsvanor, bemötande, vård och behandling mellan olika grupper i samhället, och hur vi erbjuder personer stöd på ett jämlikt sätt. En grundbult oavsett område handlar om det personcentrerade förhållningssättet som möjliggör ett behovsorienterat arbete tillsammans med patient, invånare och närstående. Tillgänglighet och personcentrering är nyckelord i många sammanhang och ger en naturlig ingång för bland annat digitalisering av tjänster och stöd. RMPG hälsofrämjande strategier vill bidra till att hälso- och sjukvården nyttjar sina resurser på bästa sätt, så att alla de individer som vill och kan göra mer själva får verktyg för det, medan de individer som behöver mer personligt stöd får den möjligheten. En tydlig utvecklingstrend är medvetenheten om att det behövs olika tjänster och arbetssätt för att möta behoven i olika befolkningsgrupper/segment. I en rapport från SKL har intervjuer och enkäter analyserats för att gruppera behov utifrån ett personlighetsperspektiv. 45 % av invånarna var självständiga och engagerade och klarar sig själva med hjälp av tillgängliga verktyg, medan 6 % var sårbara och oroliga som behöver ett mer personligt och nära stöd.

2 2 (13) Stiernstedts utredning bär fram liknande utvecklingsbehov med en primärvård som är basen i hälso- och sjukvårdssystemet, som i sin tur behöver ha tillgängliga tjänster och stöd via mobila lösningar, e-hälsa, samverkan med kommuner och samhälle. Fortsatt nationellt arbete inom Nära vård bekräftar bilden. Den psykiska ohälsan i allmänhet bland barn, ungdomar och unga vuxna ökar fortfarande. Det finns en tydlig social gradient där de med lägst socioekonomisk status upplever sämst psykisk hälsa. Att förbättra psykisk hälsa i sydöstra sjukvårdsregionen är därmed ett viktigt utvecklingsområde. Nyanländas psykiska hälsa är en prioriterad målgrupp då människor som kommer till sydöstra regionen kan ha med sig traumatiska upplevelser vilket kan leda till apatiska tillstånd och depressioner. När det gäller arbetet för minskade skillnader i hälsa och samverkan med samhällsaktörer är Agenda 2030 en aktuell ingång som möjliggör dialog och samverkan utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Folkhälsofrågorna i exempelvis ett kommunalt sammanhang färgas alltmer av Agenda 2030 samt även av mänskliga rättigheter (MR) och barns rättigheter (BR). Kommissionen för jämlik hälsa, vars förslag antas av regeringen under våren 2018, kommer att hanteras av RMPG hälsofrämjande strategier. Även SKL har antagit Strategi för hälsa som via ett antal indikatorer öppnar upp för satsningar, framförallt i samverkan mellan hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänst. Medicinska resultat Detta avsnitt kompletteras när övriga RMPGs årsrapporter klara. Bilaga 1. Kvalitetsindikatorer En enkätstudie med syfte att beskriva den psykiska hälsan i sydöstra sjukvårdsregionen har genomförts. Under 2017 har resultatet börjat analyseras och en första rapport med resultat har publicerats. Generellt visar studien att de allra flesta har en god psykisk hälsa. Kvinnor upplever mer besvär än män och psykisk ohälsa har ökat mest bland unga personer. Under 2018 kommer djupare analyser att göras. Då kan resultatet även jämföras med andra enkätstudier exempelvis Hälsa på lika villkor och Om mig ungdomsenkäten i Östergötland och en gemensam analys kan göras. I bilaga 2 presenteras en rad indikatorer från sammanställningen av de indikatorer som tagits fram för uppföljning av arbetet med cancerpreventionsplanen. Uppföljningen visar att det pågår mycket arbete inom olika områden inom våra tre län, samt att samverkan utvecklats inom flera olika områden. Kalmar och Östergötland har ännu inte antagit Cancerpreventionsplanen vilket Jönköping har gjort. Flera nya satsningar har tillkommit inom respektive län och några gemensamma satsningar har genomförts på sjukvårdsregional nivå. Många indikatorer hämtas från befolkningsenkäten Hälsa på Lika Villkor (HLV) som genomförs vartannat år. Senaste mätningen var 2016 och nästa mätning genomförs Dessa indikatorer redovisas således inte för detta år. Vi kommer således kunna göra jämförelser över tid på dessa indikatorer till nästa års årsredovisning som också är den sista för cancerpreventionsplanen. I det fall data finns, exempelvis resultat från barn och ungdomsenkäter eller registerbaserad statistik så redovisas den. Generellt sett så finns det planer och strukturerat arbete inom de flesta av de levnadsvaneområden som presenterats. Undantaget är solvanorna som fortfarande inte verkar har funnit någon

3 3 (13) naturlig plats i det regionala arbetet. Inom flera levnadsvaneområden påvisas en positiv utveckling. Riktlinjer vårdprogram Nationella riktlinjer Arbetet med riktlinjerna bör präglas av en långsiktighet och är inom sydöstra sjukvårdsregionen pågående. Revideringen av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har på nationell nivå fortgått under Representanter från sydöstra sjukvårdsregionen har funnits med i olika arbetsgrupper och även deltagit vid ett nationellt kunskapsseminarium i januari Riktlinjerna kommer byta namn till Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, och gäller från och med juni När de reviderade riktlinjerna lanseras så kommer det sannolikt att krävas implementeringsinsatser på såväl lokal som regional nivå. Cancerpreventionsplan Resultat enligt kvalitetsindikatorerna i Cancerpreventionsplanen har tagits fram. På Utvecklingskraft cancer hölls en workshop i cancerprevention där nuläget i sydöstra sjukvårdsregionen presenterades och förbättringsområden lyftes. Att arbeta med tobaksstopp, ökat deltagande i screening och att fortsätta påverka sunda solvanor nämndes som särskilt viktig del för att förebygga cancer. För att nå ut och engagera befolkningen föreslogs hälsoguider, god samverkan med kommun och skola samt att personalen själva är goda förebilder. RCC har efter projektet Sunda solvanor 2015 fasat ut sin roll och låtit landstingen/regionerna sköta det hela mer själva. Materialet som användes i projektet har varaktigt etablerats i barnhälsovårdens praktik genom att integreras i barnets hälsojournal/hälsobesked som lämnas till samtliga nyfödda i länet och affischerna från projektet, som fortfarande går att beställa, finns på BVC mottagningarna. Sunda solvanor har spridits och används nu även i andra arenor, till exempel regionala idrottsförbundet Smålandsidrotten och patienter som genomgår aortascreening. Investeringar RMPG Hälsofrämjande strategier har varit en aktiv dialogpart i arbetet med den enkätstudie kring psykisk hälsa som genomförts i sydöstra sjukvårdsregionen. Resultatet och analyser av det kan användas i framtida satsningar för att förbättra den psykiska hälsan i länet. Systematiskt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Som en del i arbetet med att få hälso- och sjukvården att arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande har RMPG Hälsofrämjande strategier samarbetat och utbytt erfarenheter samt identifierat likheter och olikheter mellan länen inom bland annat följande områden: Hälsosamtal Implementering av nationella riktlinjer där arbetet med dokumentation inkluderas, ex. livsstilsmall och digitalisering av formulärtjänster som direkt kan överföras till patientens journal. Enkäten Hälsa på lika villkor där både Östergötland och Kalmar gör förtätade utskick under våren Digitalisering och 1177

4 4 (13) RMPG hälsofrämjande strategier har fokuserat sina möten kring olika teman och till dessa möten bjudit in sakkunniga från de tre länen för kunskapsöverföring och diskussion. Arbetet med temamöten fortsätter under Kunskapsstyrning RMPG Hälsofrämjande strategier har under året, kopplat till kunskapsstyrning: Tagit del av utvecklingen av den nationella kunskapsstyrningen och dess påverkan på samarbetet inom Sydöstra sjukvårdsregionen Varit ansvarig för framtagande av remissvar från Sydöstra sjukvårdsregionen på remissversionen av Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Tagit del och framfört synpunkter på arbetet inom programområdet levnadsvanor då representanter från programrådet har regelbunden kontakt med RMPG. HFS-nätverket SKLs Strategi för hälsa Nationella kommissionen för jämlik hälsa Sammanfattning och framåtblick Tre utmärkande områden för RMPG hälsofrämjande strategier, och som också är ett fokus för fortsatt arbete, är: 1. ehälsa och digitalisering 2. Psykisk hälsa 3. Samverkan mellan hälso- och sjukvård och samhällsaktörer för minskade skillnader i hälsa Dessa tre områden utgör gemensamt olika delar som behöver sammankopplas med varandra. Befolkningens olika behov av stöd till förbättrad hälsa möts bättre genom att kunna erbjuda olika tjänster och stöd inom såväl e-hälsa som insatser i samhället. Psykisk hälsa är ett prioriterat område där detta angreppssätt kan prövas i större omfattning. Aktuella nationella fokus på Agenda 2030 och nya folkhälsopolitiska mål blir viktiga stöd i denna process. Ett särskilt fortsatt fokus inom samverkan för minskade skillnader i hälsa är att nyttja varandra för gemensam analys av befolkningsdata samt att utveckla innovativa sätt att illustrera data på. RMPG hälsofrämjande strategier ser även möjligheter att göra fördjupade analyser inom strategiska områden, utifrån befintlig befolkningsdata. Pågående organisering för den sammanhållna strukturen för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården är en viktig process för att tydliggöra rollen för RMPG hälsofrämjande strategier. Genom avgränsningar och samverkansformer med andra RMPGn finns goda möjligheter att skapa kraftfulla insatser som gör skillnad för våra invånare och patienter i den sydöstra sjukvårdsregionen.

5 5 (13) Bilaga 1: Sammanställning och analys av hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och primärpreventivt arbete i RMPG inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Detta avsnitt kompletteras när samtliga RMPGs årsrapporter klara.

6 Bilaga 2: Resultat av urval av indikatorer från uppföljning Cancerpreventionsplanen Indikatorer som saknas eller jämförelser över tid där tidsserier saknas har utelämnats i denna bilaga. Generella indikatorer CPP Sydöstra Sjukvårdsregionen Jönköping Kalmar Östergötland 1. Att en cancerpreventionsplan är antagen på sjuk- Ja - 2/ Ja Nej Nej vårdsregional samt landstingsoch regional nivå 2. Att det cancerpreventiva arbetet följs upp och resultatet redovisas i en årlig cancerpreventionsrapport allternativt löpande via exempelvis RCCs hemsida. Ja, men inte svar på alla indikatorer för 2017 Ja, men inte svar på alla indikatorer för 2017 Nej, endast i RMPGs årsredovisning Nej, endast i RMPGs årsredovisning 3. Att det finns regionala och kommunala strategier för att förbättra befolkningens levnadsvanor Samverkan i preventiv kvinnohälsovård med egen årsrapport, där alkohol och tobaksarbetet redovisas. Mat och fysisk aktivitet finns också med i fritext. Ja, finns en Strategi "Tillsammans för jämlik hälsa och bra liv" m.m. En regional ANDTstrategi tillsammans med länets kommuner. Ja, finns en regional ANDTstrategi, ANDT- policys i de flesta av länets kommuner samt RUS (Regional utvecklingsstrategi från Regionförbundet) Östgötakommissionen för folkhälsas och tillhörande Folkhälsodeklaration undertecknad av RÖ och samtliga kommuner, Regional ANDTstrategi (LST+RÖ+ kommuner), Strategi för ökad fysisk aktivitet , arbete för rökfria utomhusmiljöer.

7 7 (13) 4. Att hälso- och sjukvården implementerar de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och att det följs upp och redovisas årligen. Följs upp inom ramen för Cancerpreventionsplanens indikatorer. Ja, utbildningar kring riktlinjerna erbjuds kontinuerligt. Uppföljning av riktlinjerna följs regelbundet i journalsystemet. Implementering av de reviderade riktlinjerna har påbörjats. Ja, hälso- och sjukvården arbetar med nationella riktlinjen för ohälsosamma levnadsvanor. Detta sker främst på livsstilsmottagningar och i begränsad utsträckning inom övriga förvaltningar. Förbättringsarbete avseende dokumentation och utdata krävs och är planerat under 2018, i samband med revideringen av riktlinjerna Ja - finns med i RÖ årsrapport. Insatser i form av att levnadsvanorna finns med i rek-listan samt utvecklingen av hälsobladet i journalsystemet. Ny plan för implementering samt vårdprocessprogram för arbetet med levnadsvanor i relation till nya riktlinjerna som kommer 2018 planeras. 5. Att andelen patienter som diskuterat levnadsvanor med vårdpersonal ska öka Ja, dokumenterade samtal finns i Cosmic. Följer även genom Nationella patientenkäten. Ny metod och leverantör gör det inte möjligt att följa utvecklingen. En översyn av Cosmic pågårvi kan ta ut data idag men något bristfälligt. Vi följer det idag genom Nationella patientenkäten. Antalet patienter som registreras i hälsobladet har stigit under åren tillsammans med att andelen råd inom de 4 levnadsvanorna har stigit. Totalt har andelen stigit från 29 % (2015) till 36,2 (2016) till 38 (2017) 6. Att informationen på 1177 om levnadsvanor och cancer ska vara tydlig. Koppling till European Codex against Cancer Ja Ja Ja Ja

8 8 (13) 7. Att antalet utvecklingsprojekt och forskningsprojekt som innehåller cancerpreventiva aspekter ska öka. Ja, se respektive län Tillsammansprojeket, Hälsosamtal. Anställda hälsokommunikatörer för nyanlända, Riktad satsning om levnadsvanor för Kontaktsjuksköterskor, Pulsträning i skolan. Tobaksfri duo på högstadiet och Tobaksfri Utmaning för gymnasieelever. Pulsträning i skolan, hälsoskola för ensamkommande barn på gymnasiet samt uppbyggnad av hälsokommunikatörer för nyanlända. Allmänt om hälsa och levnadsvanor, stress etc. återfinns i LSH-studien, lågtidsuppföljningar av barn och övervikt, Tobaksfri-Duo, Hälsosamtal, Strategi för fysisk aktivitet, PULS på röntgen för sjukvårds personal. 8. Förekomst av projekt och satsningar inom folkhälsa och prevention som är gemensamma för de tre länen. Kartläggning psykisk hälsa, Hälsosamtal i primärvården regionalt tobaksnätverk på strategisk nivå. Samverkan kring kommunikation inom området hälsa. Nya samverkansteman under året har varit: ehälsa, digitalisering, sexuell hälsa. Kartläggning psykisk hälsa, Hälsosamtal i primärvården regionalt tobaksnätverk på strategisk nivå. Kartläggning psykisk hälsa, Hälsosamtal i primärvården regionalt tobaksnätverk på strategisk nivå. Kartläggning psykisk hälsa, Hälsosamtal i primärvården regionalt tobaksnätverk på strategisk nivå. 9. Att kunskapsbaserade metoder används i högre utsträckning. Ja, se respektive län En utveckling har skett inom följande områden: Hälsosamtal, FaR, Sunda solvanor, rådgivning enligt nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Hälsoguider, m.m. Diplomerade tobaksavvänjare och matrådgivare samt kompetens kring riskbruk. Tobaksfri Duo, livsstilsrådgivning enligt nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (motiverande samtal, utbilning till diplomerad tobaksavvänjare). En utveckling har skett inom följande områden: Riktade hälsosamtal, Rådgivning enligt Nationella riktlinjer avseende sjukdomsförebyggande metoder, diplomeringsutbildningar för tobaksavvänjare, motiverande samtal, Tobaksfri-Duo,

9 9 (13) Indikatorer för uppföljning av tobak 1. Minskat tobaksbruk i befolkningen. 3. Minskad andelen rökande blivande mödrar (vecka 12). 10 % - andelen är oförändrad de senaste fem åren. Minskar över tid: 2014: 6,2 %, 2012: 5,9 %, 2010: 7,3 % Nya data kommer från HLV Under 2017 genomfördes inga befolkningsundersökningar. Minskar över tid: 2014: 6,2 %, 2012: 8,1 %, 2010: 8,1 % Bland unga har andels som röker varje dag minskat från 5 % 2014 till 3 % Nya data kommer från HLV Under 2017 genomfördes inga befolkningsundersökningar för vuxna. Minskar över tid: 2015: 5,9 %, 2014: 6,5 %, 2012: 6,6 % 2010: 7,6 %, 4. Minskad andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet 10,90 % 8,30 % 2015: Barn 0-4 v 12,5 % barn 8 mån 12,9 % 2014: Barn 0-4 v 13,2 % barn 8 mån 12,8 % 5. Förekomst av regionala och lokala strategier för minskat tobaksbruk Regional ANDT- strategi. Regionen ställt sig bakom rökfritt Sverige Cancerpreventionsplanen. Strategi för tobaksfritt län 2025 med tillhörande handlingsplan. Regional ANDT-strategi ( )samt en uppdaterad riktlinje för hälso- och sjukvårdens tobaksarbete. 6. Andel landsting/regioner och kommuner som aktivt tagit ställning mot tobak och tydlig framhåller detta i sina strategiska dokument. Regionen ställt sig bakom Tobacco Endgame - rökfritt Sverige 2025 Står bakom Tobacco Endgame, antagen strategi för ett tobaksfritt län Står bakom Tobacco Endgame (juni 2016), infört rökfria utomhusmiljöer, Har tobaksriktlinje för hälso- och sjukvården. 7. Ökad tillgång på rökfria miljöer Nej, ligger i planering för rökfria utomhusmiljöer Nej, men arbete har påbörjats under Rökfria utomhusmiljöer inom hälso- och sjukvården. 8. Andel rökfria skolgårdar (som har aktivt arbete) Kartläggning gjord tillsammans med Länsstyrelsen Ingen kartläggning gjord av LST i vårt län. Kartläggning gjord av LST i vårt län.

10 10 (13) 9. Tillgång på rökavvänjare På samtliga vc. På samtliga sjukhus-tobakspreventiva enheter. Krav på diplomering Krav på att tobaksavvänjare finns på samtliga certifierade hälsocentraler. Tobaksavvänjare finns även inom psykiatrin och några få på sjukhusen kopplade till op enheter. Finns långsiktig strategisk plan. Ökande antal avvänjare både inom PV, slutenvård, tandvård, skolor samt av Hälsokommunikatörerna på olika språk. 10. Ökad andel patienter som diskuterat tobak med vårdpersonal 23 % svarar ja i NPE primärvård (2015) Ja. År 2016 svarar 24.5% av patienter i NPE primärvård att de diskuterat tobak med vårdpersonal jämfört med 20.8% år Nej, följs via CI-rapporter på årsbasis. Andelen av de som registrerats som också erhållit råd har sjunkit från 10,2 (2015), till 9,8 (2016) till 7,6 (2017). Indikatorer för uppföljning av övervikt och fetma 1. Förekomst av regionala (sydöstra) och lokala (län) strategier att minska andelen överviktiga och feta Nej Finns för vuxna ej för barn på lokal nivå 4. Minskad andelen 4 åringar med övervikt eller fetma Det minskar. 2017: övervikt 9 %, fetma 2,5 % 2015: övervikt 10,3 %, fetma 2,5 % 2016: ö: 11,6 %, f 2,8 % 2017: ö:10,9/, f 2,7 %. Dvs. ökning från 2015 men minskning från 2016

11 11 (13) 5. Ökad andel patienter som diskuterat mat och fysisk aktivitet med vårdpersonal 26 % svarar ja i NPE primärvård (2015) En marginell minskning på fysisk aktivitet och en ökning från 24 till 26 % på matvanor (NPE ). Ja, en ökning redovisas över tid för såväl mat som fysisk aktivitet. Indikatorer för uppföljning av fysisk aktivitet 1. Förekomst av regionala och lokala strategier att öka andelen fysisk aktiva i befolkningen Cancerpreventionsplanen. Finns även med i strategin "För en jämlik hälsa och ett bra liv i Jönköpings län" genom riktade insatser mot specifika målgrupper t.ex. äldre. I handlingsplanen för landstingets folkhälsoarbete finns insatser för ökad fysisk aktivitet. Prioriterade målgrupper är barn, unga och familjer. Sätt Östergötland i rörelse.nu Minskad andelen som är otillräckligt fysiskt aktiva och/eller har en stillasittande fritid Nya frågor - tidsserier saknas! Nya data kommer från HLV Under 2017 genomfördes inga befolkningsundersökningar bland vuxna. Bland unga har andelen fysiskt aktiva minst 2 ggr/v minskat något sedan Nya data kommer från HLV Under 2017 genomfördes inga befolkningsundersökningar för vuxna. 4. Ökad andel unga som deltar i idrottsföreningar Pojkar 38,7 %, flickor 23 % pojkar 30,4 %, flickor 22,1 % Pojkar 31 %, flickor 19,3 % 5. Ökad andel patienter som diskuterat fysisk aktivitet med vårdpersonal 42 % svarar ja i NPE primärvård (2015) 39.1 % svarar ja vid fråga om motion, en marginell sänkning från 2015 i NPE primärvård (2016). Ja, följs via CI-rapporter på årsbasis. Andelen som registrerats har ökats så även andelen som erhållit råd från 5,9 (2015), till 9,9 (2016) till 11,6 (2017).

12 12 (13) Indikatorer för uppföljning av riskbruk alkohol 1. Förekomst av regionala och lokala strategier för att minska riskbruket av alkohol Ja, ANDT-strategi samt överenskommelse riskbrukmissbruk-beroende mellan Regionen och kommunerna. Cancerpreventionsplanen. Ny regional ANDT- strategi Ny regional ANDT-strategi - alla kommuner? 2. Minskad andelen med riskbruk av alkohol i befolkningen. Samma nivå som tidigare för män 16 % men en liten ökning för kvinnorna 10 % Nya data kommer från HLV Under 2017 genomfördes inga befolkningsundersökningar bland vuxna. Bland unga har andelen som druckit alkohol flera gånger sjunkit från 40 % 2014 till 33 % Nya data kommer från HLV Under 2017 genomfördes inga befolkningsundersökningar för vuxna. 4. Ökad andel patienter som diskuterat alkohol med vårdpersonal 18 % svarar ja i NPE primärvåd (2015) Ja. År 2016 svarar 19.1 % av patienter i NPE primärvård att de diskuterat alkohol med vårdpersonal jämfört med 15.3 % år Ja, följs via CI-rapporter på årsbasis. Andelen som registrerats har ökats så även andelen som erhållit råd från 1,2 (2015), till 1,9 (2016) till 12,4 (2017). Indikatorer för uppföljning av ohälsosamma matvanor 1. Förekomst av regionala och lokala strategier att främja goda matvanor i befolkningen Cancerpreventionsplanen samt diplomering av matrådgivare på vårdcentralerna. Nej Nej

13 13 (13) 4. Ökad andel patienter som diskuterat matvanor med vårdpersonal Ja. År 2016 svarar 26 % av patienter i NPE primärvård att de diskuterat matvanor med vårdpersonal jämfört med 24 % år Ja, följs via CI-rapporter på årsbasis. Andelen som registrerats har ökats så även andelen som erhållit råd från 11,5 (2015), till 14,7 (2016) till 16,9 (2017). Indikatorer för uppföljning av minskad UV-exponering 1. Förekomst av regionala och lokala strategier för att främja goda solvanor. Finns i Cancerpreventionsplanen på Sjukvårdsregional nivå! Finns i Cancerpreventionsplanen på Sjukvårdsregional nivå! Nej Nej 4. Fortbildning av personal för att främja goda solvanor. Gemensam satsning på projektet Sunda solvanor 2015 Utbildning av BHV personal inom Sunda solvanor 2015 Medverkan Sunda solvanor 2015 Utbildning av BHV personal inom Sunda solvanor 2015