Diakonipastoral. Mariestads församling. Församlingens uppdrag att bedriva diakoni/diakonisyn. Beslutad av kyrkorådet: ( ) Ska följas upp:

Transkript

1 DOKUMENT Diakonipastoral 1(11) UPPRÄTTAT AV DATUM DOKUMENTBETECKNING VERSION Karin Berg, Solveig Bäckman, Camilla J Ivarsson, Catarina Läth SIDA Huvuddokument 1.3 Diakonipastoral Mariestads församling Beslutad av kyrkorådet: ( ) Ska följas upp: Församlingens uppdrag att bedriva diakoni/diakonisyn Enligt kyrkoordningen Församlingens uppgifter 1 Församlingen är det lokala pastorala området. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen (- - - ) Församlingen får lämna bidrag till internationell diakoni och mission. Enligt församlingsinstruktionen Diakoni är både ett förhållningssätt och planerad verksamhet i församlingen. Diakonalt förhållningssätt handlar om omsorg om medmänniskan. Att vara församling är att agera diakonalt. Det diakonala uppdraget är hela församlingens, och är inte geografiskt begränsat till att gälla vår församling eller vårt land. Det internationella diakonala arbetet bör ha en given plats i församlingen. I vår församling vill vi möta människors behov av mötesplatser och sammanhang. Vi vill erbjuda samtal, stillhet, rådgivning och stöd. Vi behöver se människors utsatthet. En god kännedom om det omgivande samhället, och världen i stort, är grundläggande förutsättningar för en fungerande diakoni. 1

2 Församlingens diakonisyn Diakoni utgår ifrån altaret. Uppdraget att utöva diakoni utgår från dopet, gudstjänsten och bönen och är öppen för Guds ledning. Diakoni är varje människas möjlighet att söka hjälp i vardagen, med alla sina olika frågor utan att mötas av fördomar och förutfattade meningar. Församlingen bör våga stå upp för de mest utsatta och stötta på olika sätt, både lokalt och globalt. Diakoni är ett förhållningssätt som uttrycks genom omsorg om alla. Vi är många medmänniskor/medhjälpare inom diakonin och varje människas förmåga bör tillvaratas. Samverkan med olika organisationer/aktörer är viktigt. Diakonin behöver ha en tydlig plats i gudstjänsten för att synliggöras, bland annat genom medverkan av församlingsbor i olika åldrar och livssituationer, men även genom diakonens medverkan i mässan gestaltas och tydliggörs diakonin. Formulerad av engagerade församlingsbor och anställda vid två workshops, varav en med ungdomar, under hösten Definition En definition som väl stämmer överens med församlingens diakonisyn är denna: diakoni är uppdraget till kyrkan grundad i Kristi kärlek, att genom delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet möta varandra i utsatta livssituationer (Svenska kyrkans församlingsnämnd 1999). Församlingens diakonala verksamheter presenteras i handlingsplaner. Se bilaga 2 Församlingens nuvarande arbete Detta har vi Resursinventering (anställda och ideella medarbetare, lokaler, budget etc.) Anställda Diakoner, värdinnor, assistenter med inriktning mot diakoni, pedagoger, musiker samt präster. Ideella medarbetare 20 inom NAV andlig vård i kriminalvården, 15 inom familjediakoni, 30 inom övrig församlingsdiakoni. Lokaler Marieholmskyrkans lokaler, prästgården (inklusive trädgården), församlingshemmet, kyrkstugan samt Leksbergs församlingshem. På kriminalvården används sammanträdesrum för gudstjänster och besöksgrupp. Vi har tillgång till Torsögården. Ekonomiska resurser Församlingen avsätter medel i den årliga församlingsbudgeten samt tar emot skänkta gåvor. Vissa testamenterade medel har specifika ändamål, såsom diakoni för hemlösa och äldre. Detta gör vi Arbetskarta Förebyggande diakoni för social buffert: Öppna mötesplatser för olika åldersgrupper som 2

3 också möjliggör deltagande för människor med olika funktionshinder. Dessa grupper är ibland öppna för alla och ibland riktade till specifika målgrupper. Med en helhetssyn på människan tillvaratar grupperna olika intressen. Öppna mötesplatser såsom Café Maria; Friskvårdscafé, mötesplats för alla åldrar, läxhjälp, ungdomscafé, verksamheter för kropp, själ och andlighet. Tisdagsöppet, dagledigträffar för finsktalande, trivselträffar på Torsö, hantverksgrupp, kvinnocenter, öppen förskola, promenadgrupp, filmsöndagar samt gruppverksamhet såsom bokcirkel, föräldraträffar, Änglarna (för ungdomar med funktionshinder), hantverksgrupper, mat- och bakgrupp och körer. Nattvandringar i samband med ungdomsaktiviteter på sta n. Sommarverksamheter. Vårdande diakoni för att stötta i utsatta situationer: Den konkreta hjälpen kan ges enskilt eller i grupp och innefatta allt från samtal till ekonomiskt bistånd antingen via besök i församlingens lokaler eller vid hembesök. Vårdande diakoni kan också utgöra moraliskt stöd i kontakt med myndigheter och övriga samhällsaktörer. Enskilda samtal, hembesök, Fjärilen (stödgrupp för barn till föräldrar med missbruk), leva- vidaregrupper, Guldkanten (för äldre med demens eller andra sjukdomar och anhöriga), och sångstund med andakt på särskilda boenden, ekonomiskt bistånd, förmedling av matkassar och kläder. Kontakt med myndigheter utifrån enskildas behov; migrationsverket, försäkringskassan, socialtjänsten. Besök och samtal på häkte och fängelse. Politisk/profetisk diakoni i syfte att synliggöra missförhållande i närsamhället: Vi påtalar behov och brister som vi ser i välfärdssystemet genom kontakt med myndigheter samt genom insändare och annan medverkan i media, antingen genom personliga kontakter eller i olika sociala medier och/eller annan offentlig kommunikation. Dessa leder arbetet: - Ansvariga I församlingen finns fyra diakoner, 3,5 tjänster, med olika ansvarsområden: Kriminalsjälavård, NAV Diakoni bland äldre, nyanlända och asylsökande Diakoni bland barn, ungdom, familj samt gruppen mitt i livet Församlingsverksamhet för finsktalande, diakoni bland arbetssökande, sjukskrivna samt personer med missbruk Detta kan vi Kompetensinventering (kompetens, erfarenheter etc.) Vår grundläggande kompetens finns inom områdena omvårdnad och socialt arbete. Vi har spetskompetens inom själavård, praktikhandledning, friskvård, massage, museipedagogik, ekologi, miljövård, språk (finska, italienska) och beroendeproblematik. Dessa möter vi Målgrupper Barn, ungdomar, personer mitt i livet, äldre i utsatta livssituationer; nyanlända, asylsökande, eu- migranter, ekonomiskt utsatta, ensamstående föräldrar, barn till missbrukande föräldrar, personer med sjukdomar, bland annat demens, häktade och intagna inom kriminalvården och människor i sorg. Genom ekonomiskt bistånd kommer vi i kontakt med arbetslösa och sjukskrivna människor. Personer med missbruk Dessa samverkar vi med Nätverkskarta Offentlig sektor: Socialtjänsten; handläggare inom försörjningsstöd, behandlare vid beroendeenheten, integrationssamordnare, personligt ombud, skuld- och budgetrådgivare, 3

4 enhetschefer och fältassistent. Kuratorer inom primärvården, skolkuratorer, migrationsverket och äldreboenden. Ideell sektor: Röda korset, Equmeniakyrkan, Pingstkyrkan, Korskyrkan, Sensus och Finska föreningen. Näringslivet: lokala affärsidkare. Vad vårt arbete kännetecknas av Nyckelord Se, bekräfta, erbjuda sammanhang, respekt, tillgänglighet. Diakonala utmaningar När vi träffar utsatta människor som faller mellan stolarna, t. ex eu- migranter, psykiskt sjuka, hemlösa och asylsökande och där våra insatser inte är tillräckliga. Kritik och oförståelse för vårt arbete och de människor vi möter. Att nå målgrupper och utöka samarbetet med andra samhällsaktörer. Skapa riktlinjer och hitta former för ekonomiskt stöd. Hitta hållbara samverkansformer med andra samfund. Att vara en öppen kyrka, även vid helger, över sommaren och vid jul- och nyårstiden. Hitta former och rätt nivå i arbetet med eu- migranter och asylsökande. 4

5 Församlingens omvärld Statistik Församlingsstatistik Mariestads församlings befolkningsmängd är för närvarande personer. Av dessa är 8294 män och kvinnor. Befolkningsmängden har från till ökat med 109 personer varav 43 kvinnor och 66 män. Änklingar och änkor, män och kvinnor tillsammans, uppgår till 1072 personer. Ytterligare delar av kommunen är Lyrestads församling med 2661 invånare, Ullervads församling med 2752 invånare samt Lugnås församling som uppgår till 1732 personer. Den största åldersgruppen i Mariestads församling är åringarna, och de uppgår till personer. Näst största åldersgruppen är åringarna som uppgår till personer. Övriga statistiska uppgifter I Mariestads kommun rådde år % s arbetslöshet, varav den största gruppen arbetslösa är i åldersgruppen20-24 år. Ytterligare 8 % av kommunens befolkning uppbär sjuk- och aktivitetsersättning. Totalt uppbär 446 personer ekonomiskt bistånd från socialtjänsten enligt uppgifter från En viktig åtskillnad är den mellan invandrad och asylsökande. En person som betraktas som asylsökande är någon vars ansökan om asyl fortfarande är under behandling och denna person räknas ej in i den svenska folkmängden, medan någon som definieras som invandrad beräknas stanna minst 12 månader och har uppehållstillstånd samt folkbokför sig i landet (SCB). År 2014 invandrade till Sverige (SCB), vilket är en ökning med något mer än från föregående år. Av Mariestads kommuns invånare är 10 % utrikes- födda år 2014 (Kommunfakta). VI har inga aktuella siffror för Mariestads församling, däremot för riket. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat från år 2014 till 2015 med 83 %, och dessa var 7049 totalt i riket Antalet som sökte asyl år 2014 totalt i riket var personer, varav den största gruppen var syriska medborgare. Uppgifter om minoriteter i Sverige finns att hämta via Länsstyrelsen. Uppgifter om dessa minoriteter i församlingen eller kommunen är mycket svåra att hitta, men de grupper som räknas till Sveriges minoritetsgrupper är samer, Tornedalingar, Sverigefinnar, romer samt judar. Av Sverigefinnar finns totalt i Sverige och Mariestad ingår i det som kallas finska förvaltningsområdet. (Kommunerna kan själva ansöka om att ingå i förvaltningsområdet och det innebär ett utökat ansvar att erbjuda service på det aktuella språket.) Romer uppgår till ca i hela Sverige, de är bosatta över hela landet. Judar finns ca totalt, även de bosatta över hela landet. 5

6 Sedan 2010 finns en lag som gäller alla myndigheter och stadgar minoritetsgruppernas rättigheter, bland annat avseende inflytande, rätt att utöva sin kultur och att använda sitt språk. Omvärldsinventering Information om vår omvärld har inhämtats genom kontakter med socialtjänsten (IFO och äldreomsorgen), skolan, universitetet, vården, företagshälsovården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, de stora företagen i kommunen, kriminalvården, räddningstjänsten samt olika organisationer och samfund. Uppgiftslämnarna har beskrivit vad de möter när det gäller livsvillkor för människor, vilka behov som finns samt hur de ser på kyrkans roll. För källhänvisning, se noter. Reflektion och sammanfattning Det som framkommer vid inventeringen av vår närmiljö är bland annat att behovet av mötesplatser är stort. Däremot är kännedomen om de mötesplatser som finns idag i församlingen liten. Det har också visat sig att det ibland är ett stort steg att närma sig kyrkan och att det finns behov av att bygga relationer i människors befintliga arenor. Det handlar om relationsbyggande, dels i syfte att vara tillgänglig där människor befinner sig och dels för att minska avståndet till församlingens olika verksamheter och göra det möjligt att delta i sociala sammanhang i kyrkan. Det finns behov av öppna mötesplatser, men också av riktade verksamheter/mötesplatser för olika grupper. Det blir tydligt att det finns behov av gruppverksamhet för människor som under en längre tid varit sjukskrivna eller arbetssökande för att förebygga och lindra psykisk ohälsa. Ungdomar i denna grupp är särskilt utsatta. Behovet av rutiner i vardagen, av meningsfullhet och sammanhang är stort. Ytterligare en grupp som har svårt att tillgodogöra sig den verksamhet som finns i församlingen idag är familjer med barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De har behov som sträcker sig längre än behoven hos de familjer som finns i den verksamhet vi erbjuder idag och de får inte de behoven tillgodosedda på annat sätt. Grupper för nyseparerade efterfrågas, liksom samtalsmöjligheter för studenter och för dem som genomgått behandling för beroende. När det gäller unga vuxna och ekonomiskt utsatta, efterfrågas kurser i vardagsekonomi och enkel matlagning. Inom äldreomsorgen önskas samarbete kring utbildning för personalen i existentiella frågor. Likaså finns behov av stöd till anhöriga. Inom räddningstjänsten efterfrågas utbildning i bemötande vid krissituationer, vilket vi tror kan tillgodoses genom andra organisationer, såsom PKL (Västra götalandsregionens ledningsgrupp för psykosocialt stöd vid särskilda händelser och katastrofer) och krishanteringsrådet. Vi har på flera sätt fått bekräftat att det i stort finns behov av den verksamhet vi idag erbjuder. När det gäller familj, efterfrågas gemensamma arenor för hela familjen, där alla ha möjlighet att delta oavsett ekonomiska förutsättningar och där det inte finns krav på prestation. Detsamma gäller för ungdomar och där efterfrågas möten över generationerna. Det finns behov av grupper för ensamstående föräldrar. Samarbetet kring äldre och sjuka fungerar väl när det gäller behov av hembesök och samtal. Det finns behov av att utveckla väntjänsten för att möjliggöra fler hembesök. Den 6

7 verksamhet som bedrivs på häktet och fängelserna möter behoven av samtal i olika former samt av gudstjänstgemenskap. Det har också framkommit behov som inte tillgodoses idag, men där det ändå finns förutsättningar för det. Det finns till exempel behov av mötesplats för vuxna med funktionshinder och språkträning för nyanlända, vilket kan tillgodoses i den befintliga öppna verksamheten (Café Maria). Det finns även andra aktörer som kan möta behov av mötesplats för nyanlända och asylsökande, såsom Röda korset. Vidare möter SPF (Sveriges pensionärsförening) uttalat önskemål från kommunen om socialt café på seniorboende. Vi ser att det finns behov hos äldre i form av hembesök och aktiviteter som kan mötas av andra ideella organisationer såsom pensionärsföreningarna SPF och PRO samt Röda korset. Värdet av samarbete och samverkan med övriga samhällsaktörer är tydligt och något som också efterfrågas. Intresset hos de större företagen för samarbete är litet/obefintligt. De hänvisar till företagshälsovården för de behov som finns. Däremot uttrycker företagshälsovården i sin tur önskan om samarbete och de ser behov hos olika grupper som inte kan täckas av dem själva. Församlingens diakonisyn uttrycker att vi bör ha fokus på de mest utsatta, vilket vi endast delvis har gjort tidigare. Vi behöver utveckla arbetet för att möta grupper såsom hemlösa, personer med missbruk, arbetssökande, sjukskrivna, familjer med funktionshindrade barn, personer med psykisk ohälsa och ekonomiskt utsatta, där unga utgör en stor grupp. Vidare blir det tydligt att ideella medarbetares engagemang och delaktighet är viktigt. I församlingens diakonisyn framgår att diakoni utgår ifrån sakramenten. Vidare bör både ord och handling vara representerade vid mässan för att diakonin ska bli synliggjord. Förbönsgrupper skulle kunna förbereda och leda bönen, med aktuella böneämnen hämtat från vardagen och världen. Utmaningar och framtida behov: På kort sikt: Ökad flyktingtillströmning kan innebära ökad efterfrågan av stöd från församlingen. Samhällets resurser för ett bra mottagande och integration räcker inte till. Tillgänglighet för kontakt och stöd. Vara en öppen kyrka under hela året. På lång sikt: Psykisk ohälsa är stor orsak till utanförskap och sjukskrivningar. Denna ökar generellt både nationellt och lokalt. Stor arbetslöshet, speciellt för ungdomar och nyanlända. Behov av rehabiliteringsplatser och praktikplatser är stora. Stort behov av mötesplatser och integrering av olika grupper. Dessa behov skulle kunna mötas av uppdragsdiakoni, där samhället betalar för att församlingen utför ett uppdrag. 7

8 Prioriteringsplan Arbetsområde: Aktiviteter: Varför? Motivera: Stöd vid ekonomisk utsatthet - Rådgivning - Fondhantering - Förmedling av matkassar och kläder - Samverkan med socialtjänstens vuxenenhet (försörjningsstöd) För att minska utanförskap, stress och oro Minska konsekvenserna av barnfattigdom Minska stigmatiseringen Stöd till flyktingar, asylsökande och nyanlända - Öppna mötesplatser; språkträning - familjeaktiviteter, internationellt café - Läxhjälp - Kvinnocenter - Samverkan med Röda korset och integrationssamordnare - Stöd vid myndighetskontakter Integrering; tillgodose behov hos nyanlända barnfamiljer av gemensamma aktiviteter för familjen, behov av att träna svenska för både nyanlända och asylsökande, ekonomisk utsatthet, behov av stöd i myndighetskontakter Stöd till arbetssökande och sjukskrivna Diakoni bland frihetsberövade - Projekt för stöd att återgå i arbete (uppdragsdiakoni) - Mötesplatser; öppna och anpassad gruppverksamhet - Skapa riktlinjer för att erbjuda praktikplats - Erbjuda uppgift, utveckla ideellt medarbetarskap - Samtal - Samverkan med försäkringskassan, arbetsförmedlingen, primärvården samt samordningsförbundet - Samtal enskilt och i grupp - Besöksgrupp - Via NAV erbjuda kurser för intagna - Vid behov ge stöd till personal - Försoningsgrupp För att minska psykisk ohälsa och utanförskap hos dem som är utanför arbetsmarknaden samt att underlätta återgång till arbetslivet Ge möjlighet att bearbeta, lindra psykisk ohälsa, möta existentiella och andliga behov 8

9 Arbetsområde: Aktiviteter: Varför? Motivera: Diakoni bland 65+ och äldre i vård och omsorg Diakoni bland barn, unga och familj Diakoni bland ungdomar Stöd till människor i sorg - Samtal (stöd till personal i existentiella frågor) - Anhörigstöd - Ideellt medarbetarskap, erbjuda uppgift - Mötesplatser, bland annat Lördag i gemenskap - Utflykt - Födelsedagskalas - Guldkanten - Särskild mötesplats för familjer med barn med neuropsykiatriska funktionshinder - Samtal - Föräldrastödsgrupp - Familjeverkstan - Familjeläger - Öppna mötesplatser för familj - Fjärilen Läxhjälp - Samverkan med socialtjänst, BVC, familjecentral, elevhälsan och familjerådgivning - Besök på gymnasieskolor - Nattvandring - Ungdomscafé - Samtal - Ideellt medarbetarskap, erbjuda uppgift - Änglarna - Leva vidare- grupp - Enskilda samtal/hembesök - Förmedla kontakt och samverka med sjukhuskyrkan och primärvården För att minska ensamhet och oro hos äldre Erbjuda sammanhang Förebygga psykisk ohälsa och lindra ängslan vid livsomställningar Många föräldrar saknar nätverk och upplever sig ensamma i föräldrarollen samt uttrycker osäkerhet i föräldraskapet Stöd till föräldrar för att förhindra problematisk relation till barnet och ev. psykisk ohälsa Föräldrar till barn med funktionshinder saknar sociala arenor Samhällets stöd till familjerna har minskat Många ungdomar saknar vuxenkontakter och lever i social utsatthet Ge möjlighet till alternativ fritidsaktivitet, erbjuda forum för samtal och diskussion kring angelägna ämnen Ge möjlighet att öka sin självkänsla Stöd i sorgeprocessen, minska risk för psykisk ohälsa 9

10 Arbetsområde: Aktiviteter: Varför? Motivera: Stöd till hemlösa Stöd till Eu- migranter - Fältarbete - Stämma av kring behov av insatser med andra aktörer (kommunen, polisen) - Upprätta riktlinjer för testamenterade medel för målgruppen - Erbjuda dusch och tvättmöjligheter Stor utsatthet, utanförskap, fysisk och psykisk ohälsa, risk för missbruk och kriminalitet Stor utsatthet, inhumana förhållanden, stora samhälleliga brister i hemlandet Allmänt riktad diakoni - Meditation - Tikva - Cirkeldans - Friskvårdscafé - Tisdagsöppet - Dagledigträffar för finsktalande - Internationellt café - Leksbergs Syförening - Kvinnocenter - Hantverksgrupper - Café Maria - Jul i gemenskap - Nyår i gemenskap - Våffelcafé - Orgelmusik med lunchbaguette Möta behov av gemenskap, friskvård, möten mellan olika kulturer, genarationer och religioner. Ge möjliget att skapa känsla av sammanhang (KASAM), förebygga utsatthet och möjliggöra hjälp till självhjälp Diakoni bland universitetsstudenter - Samtal - Finnas på plats Stress och psykisk ohälsa bland studenter Annat stöd finns inte i närheten 10

11 Arbetsområde: Aktiviteter: Varför? Motivera: Stöd till personer som har varit eller är i missbruk och till anhöriga - Samtal enskilt och i grupp Stödgrupper till anhöriga; Fjärilen, Leva inte bara överleva - Stämma av behov och insatser med andra aktörer (kommunen, KRIS, övriga samfund) Lindra och förebygga social utsatthet samt psykisk ohälsa hos målgruppen och deras anhöriga Ge möjlighet att bearbeta och öka sin självkänsla Analys av befintliga verksamheter Se bilaga 1 Handlingsplaner Se bilaga 2 Uppföljningsplan Se bilaga 3 Sprida Se bilaga 4 (Bilaga presenteras vid ett senare tillfälle) 11