Webbutbildning om läkemedelsbehandling av äldre. Dokumentation vid Socialstyrelsens möte med landstingensföreträdare 23 jan, 2014

Transkript

1 Webbutbildning om läkemedelsbehandling av äldre Dokumentation vid Socialstyrelsens möte med landstingensföreträdare 23 jan, 2014

2 Innehåll Webbutbildning för AT-läkare om äldres läkemedel... 3 Presentation av projektet... 3 Hur får vi ett stort användande?... 6 Presentation av förslag till handledningsstöd... 9 Presentation av utvärderingsinsatser Teknisk implementering Bilaga. Program och deltagarförteckning Möte om Webbutbildning för AT-läkare om läkemedelsbehandling av äldre Program WEBBUTBILDNING FÖR AT-LÄKARE OM ÄLDRES LÄKEMEDEL SOCIALSTYRELSEN

3 Webbutbildning för AT-läkare om äldres läkemedel Syftet med Socialstyrelsens möte är att lägga grunden för landstingens arbete med att implementera webbutbildningen i AT-läkarnas utbildning. Regeringens uppdrag till Socialstyrelsen diskuteras, likaså webbutbildningens innehåll, genomförande, spridning och framtida knäckfrågor. Driftformer och utvärdering är andra delar som tas upp. Presentation av projektet Projektet kring den nya webbutbildningen har rullat igång på allvar, berättade Anders Jakobsson/Socialstyrelsen. En pilotversion av utbildningen finns klar sedan december 2013 för att testas av AT-läkare. Än så länge är dock bara cirka 25 procent av det totala innehållet färdigt i denna version, så att läkare, studierektorer och andra kan komma med synpunkter. Dagens möte blir därför ett sätt att samla erfarenheter och synpunkter för att alla landsting på bästa sätt ska kunna sprida denna webbutbildning i befintlig verksamhet. Tanken är att i december 2014 ha en slutlig version av webbutbildningen. Redan i oktober ska dock en preliminär version finnas framtagen så att myndigheten kan gå ut med den inför slutjusteringen i december. Arbetet pågår därför med att samla in synpunkter från så många som möjligt som använt utbildningen. En löpande diskussion finns med AT-rektorerna under hela processen. Frida Nobel/Socialstyrelsen berättade om ramverket kring utbildningen, d.v.s. dagens AT-föreskrifter och paragrafer som mer eller mindre tvingar landstingen som bedriver AT-utbildning att utbilda om läkemedel. Karin Thorheim/Socialstyrelsen nämnde även de fyra kompetensområden (med mål) som 1. läkarens ansvar, 2. klinisk farmakologi med inriktning mot äldre patienter, 3. kommunikation och dokumentation, 4. beslutsstöd och 5. informationskällor, som alla styrt kunskapsupplägget av utbildningen. Henrik Toss/Om dagens version Ett diagnostiskt test har gjorts under sista terminen på läkarutbildningen som tydligt visade att kunskapsluckorna är stora kring flera områden, t ex läkemedelsgenomgångar. Att därför satsa på en webbutbildning känns oerhört befogat, menade Henrik Toss, deltagare i projektgruppen för webbutbildning. Han frågade deltagarna om hur många som har granskat den aktuella versionen. Bland de församlade visade det sig att flera inte kunnat logga in ens på sidan, något som måste lösas omgående. Henrik Toss berättade om nuvarande upplägg: att medicinblocket ligger först med en verklig patient, här i form av ett tungt fall Gunnar där dokumentation, journaler osv ligger. Övriga block rör kirurgi, allmänmedicin och psykiatri och kommer under hösten 2014.

4 Patienten Gunnar presenteras allra först som en patient med flera komplicerade sjukdomar och många olika läkemedel (KOL, lungembolier, antikolinerga läkemedel mm). Projektgruppen valde därför att ta bort en mindre del av dessa skrivningar då det var svårt att se helheten. En av deltagarna tyckte att det var tveksamt att välja att förenkla verkligheten medan en annan tyckte att det var klokt att presentera lagom mängd information. I stället för riktiga läkare och patienter har skådespelare använts i webbutbildningen, vilket krävde en hel del vägledning i inspelningssituationen angående att sätta upp håret, smycken, korrekta medicinska termer osv. Utskrivningsdokumentationen och praxis kring detta kan dock skilja sig mycket mellan olika landsting. Vissa landsting får bara ut epikris medan andra får ut i stort sett all info. I fallet Gunnar är det därför en variant med mindre mängd info som brukas. Fallet Gunnar utgår från både små filmsekvenser och text samt teoriavsnitt, allt ifrån hans journal, information i form av Den äldre patienten till Fysiologiska förändringar hos äldre. Övningsfrågor ska också läggas in, även länkar till vettiga sajter med mer information om läkemedel och äldre. Under varje fall syns kompetensmålen. Under just Gunnar finns t ex målen att skapa korrekt utskrivningsinformation, info om hur besked framförs till patienten, läkemedelsrelaterade problem och informationskällor vid val av läkemedelsbehandling. Ännu ett fall är patienten Harry där andra mål omfattas, t ex att olika typer av läkemedelsinteraktioner kan diskuteras och analyseras samt därtill mål om att sammanfatta information vid val av läkemedelsbehandling och särskilda sjukdomssymptom från läkemedelsbiverkningar. Diskussion/Om tidsåtgång En av deltagarna undrade över hur mycket tidsåtgång som är tänkt att läggas på hela utbildningen. Henrik Toss berättade att en modul inte ska ta mer än 1,5 timmar. En dag bör räcka för alla moment, enligt Socialstyrelsen. En av studierektorerna ansåg att en viktig kärnfråga är vilket stöd de får för att driva igenom webbutbildningen allt som ligger utanför schemat kan vara knepigt att få gehör för. Henrik Toss menade att de ska ta upp frågan i landstingsledningssammanhang för att betona att AT-läkarna måste ha tid för denna del i utbildningen. Anders Jakobsson berättade att synen på detta kan skilja sig mellan olika läkarprofessioner: medicinarna tyckte att fyra timmar var lagom för denna typ av utbildning medan kirurgerna ansåg att en halvtimme räckte. Diskussion/ Om pilotversionen Samtliga bord diskuterade de övergripande intryck de fått av genomgången. Vad ser bra ut i den pilotversion som tagits fram och vad behöver förändras? Vid ett av borden betonades vikten av fungerande teknik. Webbutbildningen måste fungera på datorer (en del har problem med inloggningen), gärna också på Ipad samt på mobilen. Anders Jakobsson inflikade att webbversionen inte är gjord att fungera på mobiltelefonen där den blir för tung, och finns inte framtagen som app. Arbete pågår dock för att webbutbildningen framöver ska fungera bättre än den gör idag på olika läsplattor. 4 WEBBUTBILDNING FÖR AT-LÄKARE OM ÄLDRES LÄKEMEDEL SOCIALSTYRELSEN

5 Ambitionsnivån diskuterades också i gruppen. Ska full läkemedelsgenomgång göras på alla som ligger inne på medicinkliniken eller inte? Även detaljnivån i utbildningen diskuterades. Rätt balans bör finnas i webbutbildningen - med en första enkel information om patientfallet i fråga och medföljande info som sedan lockar att gå vidare. Gruppen ansåg att utbildningen riskerar att uppfattas som för omfattande och för tidsödande. Om nivån skrämmer vissa läkare istället för att stimulera, blir insatsen missriktad. Även kompetensmålen kan uppfattas som för ambitiösa. Det skulle kunna räcka med att ha en rekommendation om att alla läkare alltid ska titta på njurfunktionen hos patienter. Gruppen ansåg också att det behövs en snitslad bana när man går in på webbsidan; en hjälp att guida sig fram för att ta del av utbildningen. Viktigt är också att det finns en pausfunktion. Ett annat bord efterfrågade konkreta patientfall, men ville också se krav på redovisning och en flexibel webbutbildning eftersom läkargruppen är så heterogen. Några ville kunna använda delar, andra ville göra hela. Primärvården verkar även ha lättare att implementera utbildningen än slutenvården. Även detaljerna kan diskuteras menade gruppen - det finns alltid risk att något görs för generiskt eller för detaljerat. Ett tredje bord pratade om tekniska svårigheter, t ex att en mobilversion är önskvärd för att underlätta för användaren. Några ansåg att filmerna var något långa, andra inte. Gruppen diskuterade om att ha ett övergripande patientfall som start med de grunddata som läkare behöver veta. En problematik finns också med de lokala riktlinjer och heterogena datasystem som finns i landet, vilket gör det än viktigare med en tydlig nomenklatur och allomfattande information. Läsvänliga texter är också viktigt. Vid ett fjärde bord berättade de församlade att pilotversionen varit mycket uppskattad. Att ha patientfall är viktigt, ansåg de. En start i medicindelen är däremot central, menade gruppen, så att alla AT-läkare får samma grund och naturligtvis, helst vid ett undervisningstillfälle. Någon berättade att tio ATläkare i Jönköping har testat fallet Gunnar, vilket fick en enormt fin respons. Deltagarna vid ett femte bord menade att ambitionsnivån kan vara för hög med dagens version. Kritik kom upp angående filmen: ibland kan den få lyssnaren att fastna i detaljer och eftersom den inte går att scrolla måste denne vänta till slutet. Ännu en deltagare tog upp ett negativt inslag: det går inte att ladda ner vare sig labblista eller läkemedelslista, vilket är olyckligt. Ytterligare en synpunkt som hördes är att AT-läkaren, som surfat in på utbildningen, bör få veta exakt vad denne har klarat av genom ett avbockningssystem eller dylikt på webbplatsen.

6 Hur får vi ett stort användande? Stora krav ställs i dag på landstingen i hur de ska prioritera mellan olika frågor. Socialstyrelsen måste därför fundera på hur de kan hjälpa till med dessa val; ge rätt stöd och verktyg för att implementera en ny utbildning. Implementeringen utgörs av fyra faser, 1. Behovsinventering, 2. Installation, 3. Användning och 3. Vidmakthållande som alla är lika avgörande för hur spridningen av metoden sker. Webbutbildningens syfte är att stödja en kompetens, vilket kräver ett ledarskap och till sist, en organisation, för att lyckas. Frågan är hur Socialstyrelsen kan hjälpa till med att forma dessa tre ben? En utgångspunkt är att använda sig av föreskrifterna. Vad kan Socialstyrelsen till exempel förvänta sig av landstingen? Äldre är en stor patientgrupp vars vårdkrav följs upp av de allmänna kraven i första kapitlet i AT-föreskriften. Det mesta i AT-föreskrifterna skrivs i ska-form, vilket innebär att AT-kliniker som håller elever har krav på sig. Exempel på skrivningar i föreskrifterna är att AT-kliniken ska ge förutsättningar för att utöva läkaryrket och AT-läkaren ska ges tillfälle för teoretiska studier. Diskussion/Om utbildning till AT-läkare Några av läkarna på plats menade att Socialstyrelsen bör fundera på hur de kan trycka på för att driva utvecklingen i rätt riktning. Ett dokument för handhygien kan lätt uppfattas som viktigare än utbildningsfrågor för AT, som en av dem uttryckte. Ett tydligt stöd från Socialstyrelsen hade varit att föredra. En annan läkare tyckte dock inte att det finns så stora problem i dag med AT, däremot högre upp i läkarutbildningen, efter-leg. Överläkarkollektivet har inte tiden som krävs för de yngre läkarna. Från ett annat håll, Enköping, hördes problem med att AT-läkarna ofta ägnar sig åt sjukvårdsproduktion. Hittills har inte AT-läkarna där kunnat frigöra en enda halvdag per vecka. På mindre sjukhus förväntas ofta AT-läkarna att arbeta medan större sjukhus är bättre på att utbilda dem. Innehållet i AT-utbildningen skulle kunna innehålla fler ämnen; förslag kom upp angående droger, rökning, kost, menade en av läkarna. Framför allt är det viktigt att AT-läkarna får tvärsöver-kunskap, till exempel om läkemedel, men också andra tvärvetenskapliga delar som ofta glöms bort. Exempel från Jönköping/Örjan Skogar Vissa i Jönköping anser idag att arbete med polyfarmaci är positivt, andra gillar inte alls ämnet. Läkemedel kostar dock mycket pengar och lite fakta finns ännu kring hur olika läkemedel samverkar. I de organspecifika dokument som ges ut av landstingen finns dock inte ett enda ord om läkemedelseffekter och hur de slår mot äldre. Landstingen är dock enligt Örjan Skogar mycket känsliga för SoS-paragrafer som därför kan användas för att driva utvecklingen. En fråga som kom upp från deltagare var att alla de läkare som inte gör AT i Sverige också måste få information. Denna grupp är mycket heterogen; en del kan området, andra inte alls. 6 WEBBUTBILDNING FÖR AT-LÄKARE OM ÄLDRES LÄKEMEDEL SOCIALSTYRELSEN

7 Diskussion/Om implementering i landstingen Kring borden diskuterades: vad krävs för att ditt landsting ska börja använda webbutbildningen på kort sikt och lång sikt? Vad gör ni i ert landsting? Vad ska SoS hjälpa till med? En grupp menade att på kort sikt är det de engagerade studierektorerna och läkare de som bereder väg in i landstingen. Frågan är dock med vilken pondus en studierektor kan säga att något ska göras av en AT-läkare. Så länge Socialstyrelsen inte kräver detta kan inte heller rektorn ställa krav men denne kan säga att dessa utbildningar erbjuds. Om alla ska genomföra detta måste Socialstyrelsen formulera ett krav. Myndigheten kontrade med att säga att en studierektor lika gärna skulle kunna formulera detta krav i ett utskick. Svaret blir ja det kanske kan gå men helst om landsting och stat gör detta tillsammans. Om utbildningen ska användas brett kan ett förslag vara att den kopplas ihop med stimulansmedel, ungefär som med försäkringsmedicin i Sjukskrivningsmiljarden. Webbutbildningen skulle också kunna innebära ett kvitto eller utdrag vid genomförd utbildning, dels så att läkare kan se att de klarat utbildningen, dels för studierektorer som kan se hur många som genomgått utbildningen. Socialstyrelsen menade att det enklaste hade varit att landstingen i detta avseende använder sig av myndighetens webbsystem så att det blir lätt att utvärdera, följa upp och hämta ut data. I den första gruppen talades det även om att läkemedelskommittén har legitimitet att säga att utbildningen är prioriterad. Kommittén kan därför användas som påtryckningshjälp. På vissa håll kommer AT-läkarna att under deras primärvårdsplacering i mars att få göra webbutbildningen. Ingen i den andra gruppen upplevde några som helst svårigheter att starta pilotwebbutbildningen på enskilda kliniker. Att på längre sikt få hela landstinget att förstå att AT-läkarna behöver tid för detta kan bli svårare. Om inte tid finns under AT kan även webbutbildningen läggas in som ett seminarium i primärvården i slutet av terminen kanske även kirurgi och medicin. För att få förankring i landstingsledningen kan hjälp behövas från Socialstyrelsen t ex med infoblad eller annat stöd. AT-läkarna behöver bara veta att temat kommer på nästa tenta för att motivera dem. Ett papper bör också delas ut till varje elev om inloggning och annan info. Om ett par veckor har läkemedelskommittén ett AT-seminarium där frågan om webbutbildning ska diskuteras. I en annan grupp berättade ett landsting att en mindre pilot ska göras med en utvald AT-läkargrupp, också i primärvården, samt i ett annat sammanhang tillsammans med annan läkemedelsinfo. I ännu ett landsting ska AT-läkarna göra pilotwebbutbildningen på en medicinklinik (njursjukvården), men också i primärvården. Därefter påbörjas spridningsarbetet till andra delar av landstingen, något som troligen blir svårare enligt landstingsrepresentanten. Någon lyfte fram synpunkten att överläkarna också bör vara med i processen i landstingen. I en fjärde grupp svarade en studierektor att han kommer att göra ett utskick som betonar att så många som möjligt av AT-läkarna bör göra webbutbildningen. Därtill kommer troligen ett seminarium att anordnas, inte bara för AT-läkare utan också överläkare, för att diskutera ett mer omfattande patient-

8 fall med uppföljande diskussioner. Samtliga studierektorer kommer att få info om utbildningen. Förslag om att låta webbsidan ha en utskicksfunktion med inbjudan togs upp son en idé. I en femte grupp (bl. a Halland) kommer slutenvårdskliniker i båda sjukhusen sannolikt på onsdagseftermiddagarna ha gruppvis möten angående webbutbildningen. Representanter från Stockholm upplevde implementering svårare med så många privata aktörer. Genom en engagerad studierektor kommer Stockholm att försöka lansera utbildningen i större skala. Det skulle vara värdefullt att utbildningen finns med som ett eget block i AT-utbildningen som man måste ha godkänt i, kanske med några frågor på tentan, menade representanten. Läkaren ska veta att man blir underkänd om han eller hon missat någon del. Intygsmöjligheter och andra utskriftsfunktioner bör också finnas via systemet. Synpunkter framfördes om vikten av att beslut om implementering av utbildningen tas i ledningen i landstinget. Flera studierektorer menade dock att inget sådant mandat behövdes eftersom de själva styr över dessa beslut medan andra ansåg att även en del studierektorer måste påverkas. Vad bör då Socialstyrelsen bidra med? Utskicksinfo kan myndigheten bidra med. Intyget kan antingen kopplas till kunskapstestet eller till avklarad utbildning, d.v.s. om man klickat sig fram på webbsidan/gått igenom fallen eller både och. Om ämnet läkemedel till äldre kommer på AT-tentan blir det självmotiverande för studenter att läsa på, menade någon. I Blekinge, Kalmar och Kronoberg kommer utbildningen att användas, men de diskuterar alla om de ska köra den en eftermiddag i veckan eller ha den som en tvåårig process som bedrivs inom flera specialiteter. Ännu en fråga är om de ska ha en gemensam introduktion och sedan studera själv med handledare som diskussionspartner. Hur utbildningen ska mätas är ännu en fråga att mäta utfallet på en AT-tenta och lägga upp resultatet på hemsidan i stil med öppna jämförelser är en väg att gå. Tonen i informationen i utbildningen är oerhört viktig, menade dessa landstingsföreträdare. Tonen bör inte vara i stil med att läkemedel suger och att man dör av dem, som någon uttryckte det, utan snarare handla om att nå rationell användning, resonemang, uppföljning och utvärdering. Godheten i tonen att man gör så gott man kan är viktigt för att få med sig så många som möjligt. Vilka faktorer förutom tonen i arbetet, är då viktiga, undrade Socialstyrelsen. Är det webbutbildningens innehåll som är viktig eller annat? Patientfokuset är det mest centrala, svarade en läkare, som menade att vården är skyldig att ge bästa vård och läkemedel. Nyfikenheten att lära sig något nytt och spännande är en annan dimension som bör lyftas fram, menade en annan läkare. Andra argument som lyftes fram var vikten av att tänka utanför boxen och individualisering av vården. Ytterligare synpunkter kretsade kring handledarrollen vem ska ha den? Svaren blev att alla olika professioner kan inneha detta ansvar att leda ATläkare. 8 WEBBUTBILDNING FÖR AT-LÄKARE OM ÄLDRES LÄKEMEDEL SOCIALSTYRELSEN

9 Presentation av förslag till handledningsstöd Ett handledningspaket bestående av t ex informationsmaterial kring utbildningen, introduktion med syfte och mål samt bilaga med handledningsmaterial är en idé som myndigheten arbetar med. Handledarmaterialet innehåller framför allt ett upplägg för genomförande av utbildningen. I detta material skulle också ett tänk inför ett seminarietillfälle ingå med inbjudan, upplägg, förberedelsearbete, genomförande och övningsfall samt uppföljning. Diskussion/Om handledarmaterial I diskussionen var det frågan om hur ett handledarmaterial kopplat till webbutbildningen bör utformas. De församlade verkade positiva till ett tydligt handledarmaterial. Bland synpunkterna som spontant kom in hördes önskemål om tre olika ämnen under detta seminarium -läkemedelsgenomgångar, njurfunktionsbestämningar och utskrivningsinfo. Fallet Gunnar skulle också kunna användas som introduktionsfall. Flera berömde idén om att ordna utbildningsseminarium i landstingen medan andra menade att en webbutbildning bör vara ett självständigt arbete och inte kombineras med seminarium. Att i en lokal utbildning eller seminarium lägga in en regional eller lokal vinkel, t ex med de regionala riktlinjer som finns, vore däremot bra. Oro hördes dock om projektets eller arbetets fortlevnad efter Om projektet tar slut är frågan hur landstingen ska implementera arbetet. Ännu ett spörsmål handlade om vad studenterna lär sig om läkemedel på grundutbildningen. Troligen varierar detta beroende på utbildningsort och om studenterna läst utomlands. Socialstyrelsen presenterade ett exempel på upplägg för seminarium: patientfall, diskussionsfrågor kring hur man får en rättvisande läkemedelslista för patienten samt hur det kan lösas praktiskt, praktiska lösningar i vardagen och fördjupningar. Tankar som kom från deltagarna handlade mestadels om att Socialstyrelsen bör erbjuda en flexibel idébank med fall och problem som ska lösas.

10 Presentation av utvärderingsinsatser De övergripande målen är att se effekt på förskrivningsmönster - indikatorer för god läkemedelsterapi för äldre samt förbättra kompetensen hos AT-läkare kring läkemedelsbehandling av äldre. Vid utgången av år 2014 ska AT-läkare från minst 16 landsting ha registrerat sig för webbutbildningen och minst 20 procent av AT ha påbörjat webbutbildningen. De hittills planerade insatserna för utvärdering går ut på att ha en kort enkät till handledarna, intervjuer av läkare samt effektuppföljning. Tidplanen är tajt. Senast 25 mars bör synpunkter ha kommit in angående utvärderingsfrågor eftersom enkät och intervjuer ska genomföras då. Frågor och tankar kring utbildningens upplägg, information, fall mm tas tacksamt emot. Tidplanen är därför: December en pilotversion klar. Mars 2014 enkäter kursutvärdering och intervjuer. April 2014 reviderad utbildning. Oktober effektutvärdering startar. Preliminär version av webbutbildning klar. December 2014 slutversion klar. Vilka insatser förväntas då från landstingen när det gäller utvärdering? En referensgrupp med studierektorer för att de tillsammans med studenter kan lämna feedback inifrån webbutbildningen är eftersträvansvärt. Andra områden är att stödja att kursutvärderingar görs och att identifiera testgrupper. Diskussion/Om utvärderingsinsatser I diskussionen kom tre frågor i fokus: Går det att få AT att utvärdera webbutbildningen redan februari till mars? Bör Socialstyrelsen genomföra ytterligare utvärderingsinsatser? Vilka? Hur ska Socialstyrelsen nå landstingen som inte deltar idag? Någon inflikade, apropå effektmålen, att AT-läkare inte är några stora förskrivare och därför blir det svårt att genom dem utvärdera arbetet. Alla ATläkare (och ST-läkare) har inte ens förskrivarkod, menade en annan person. Effektutvärderingen kräver därför en lösning kring vem som ska ta fram denna info. Andra diskussioner som fördes handlade mer om presentationen kring patientfallen, t ex om fallet Gunnar är rökare eller ej samt att det i dag ges missvisande info i ett annat fall där patienten har svårt att sova och därmed en fråga om vilket läkemedel denne ska ha. Läkemedel ska aldrig skrivas ut vid sömnproblem. Alla deltagare uppmanades att höra av sig till Karin/Socialstyrelsen för att få inlogg och övrig info. 10 WEBBUTBILDNING FÖR AT-LÄKARE OM ÄLDRES LÄKEMEDEL SOCIALSTYRELSEN

11 Teknisk implementering Två strategier kan användas, antingen att erbjuda landstingen att ta del av webbutbildningen via Kunskapsguiden.se eller se till att webbutbildningen läggs i landstingens egna lärplattformar. En fördel med att lägga allt under nationell nivå kan vara att lösningen blir gemensam för alla. Inga svårigheter med att hämta ut lokal data kommer att finnas. Webbutbildningen ligger i dag på och där under fliken Webbutbildningar. Socialstyrelsen beskrev hur sidan fungerar med inloggning, klick på Registrera dig och därefter klick på välja yrkesroll och tillhörighet för att skapa ett användarkonto och logga in. När alla moduler är klara för AT-läkaren kommer termen Avslutad att synas på skärmen, i övrigt kommer termen Påbörjad upp. Socialstyrelsen kan aldrig hämta ut data eller få info om hur det går för studenterna, enbart info om antal påbörjade/avslutade kommer att synas. Socialstyrelsen försäkrade att flera administratörer per landsting kommer att kunna administrera webbsidan och många studenter kommer att kunna vara inne i systemet samtidigt.

12 Bilaga. Program och deltagarförteckning Möte om Webbutbildning för AT-läkare om läkemedelsbehandling av äldre Scandic Sergel Plaza, Brunkebergstorg 9 Stockholm , Program 09:00 Kaffe 10:00 Presentation av webbutbildning för AT-läkare 11:00 Hur får vi stort användande av webbutbildningen? 12:00 Lunch 13:00 Förslag till stödmaterial för handledare 14:00 Utvärderingsinsatser 14:30 Paus med fika 14:50 Teknisk implementering 15:30 Nästa steg, avslutning 16:00 Avslutning (senast) 12 WEBBUTBILDNING FÖR AT-LÄKARE OM ÄLDRES LÄKEMEDEL SOCIALSTYRELSEN

13 Niclas Abrahamsson Landstinget i Uppsala län Charlotta Aronsson Movitz Västra Götalandsregionen Gunnar Dahlberg Landstinget Västmanland Elsa Dahlén Landstinget i Östergötland Maliha Edgren Landstinget i Uppsala län Martin Enander Landstinget Västernorrland Mattias Eriksson Landstinget Blekinge Maria Granborn Landstinget Kronoberg Jan Gustafsson Örebro läns landsting Anders Hagvall Örebro läns landsting Arne Hassler Norrbottens läns landsting Eva Hesse-Sundin Landstinget Sörmland Anders Jakobsson Socialstyrelsen Anna Jansson Landstinget Blekinge Inga Klarin Stockholm läns landsting Nader Mafi Landstinget Västernorrland Frida Nobel Socialstyrelsen Ola Nordqvist Landstinget i Kalmar län Lars-Göran Olofsson Norrbottens läns landsting Kristina Persson Stockholm läns landsting Magnus Romell Region Halland Örjan Skogar Landstinget i Jönköpings län Karin Sparring Björkstén Stockholm läns landsting Robert Svartholm Norrbottens läns landsting Birger Thorell Landstinget Västmanland Karin Thorheim Socialstyrelsen Henrik Toss Landstinget i Uppsala län Peter Vasko Landstinget Kronoberg Ellen Vinge Landstinget i Kalmar län