Motion nr 1 Ordförande för revisorerna... 2 Förbundsstyrelsens yttrande... 2 Motion nr 2 Motion om att ta bort revision från lokalföreningar...

Transkript

1 Motioner

2 INNEHÅLL Motion nr 1 Ordförande för revisorerna... 2 Förbundsstyrelsens yttrande... 2 Motion nr 2 Motion om att ta bort revision från lokalföreningar... 3 Förbundsstyrelsens yttrande... 3 Motion nr 3 Former för fyllnadsval av regionstyrelseledamot och suppleant... 4 Förbundsstyrelsens yttrande... 4 Motion nr 4 - Tydlighet för funktioner... 5 Förbundsstyrelsens yttrande... 5 Motion nr 5 - Samordning mellan skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården måste bli enklare... 6 Förbundsstyrelsens yttrande... 7 Motion nr 6 Utvärdering av Skolinspektionen... 8 Förbundsstyrelsens yttrande... 8 Motion nr 7 Hot och våld... 9 Förbundsstyrelsens yttrande... 9 Motion nr 8 Ledarskap och retorik Förbundsstyrelsens yttrande Motion nr 9 Fack- och yrkesnätverk för Kulturskolechefer inom Sveriges Skolledarförbund Förbundsstyrelsens yttrande Motion nr 10 Privatjuridisk hjälp Förbundsstyrelsens yttrande Motion nr 11 Stärk RFF-organisationen Förbundsstyrelsens yttrande Motion nr 12 Internationellt utbyte Förbundsstyrelsens yttrande Motion nr 13 Webbsändningar av Sveriges Skolledarförbunds förbundsstyrelsemöten Förbundsstyrelsens yttrande Motion nr 14 Alkoholpolicy i Sveriges Skolledarförbund Förbundsstyrelsens yttrande

3 MOTION NR 1 ORDFÖRANDE FÖR REVISORERNA För såväl förbundsstyrelsen som för förbundets valberedning och stadgekommitté så framgår det vem som har ansvar för att vara ordförande. Denna roll saknas avseende revisorernas arbete och för att bidra till en tydlighet föreslår valberedningen. att en stadgeförändring görs där ordförandefunktionen införs för förbundets revisorsgrupp. Sveriges skolledarförbunds valberedning Förbundets förtroendemannarevisorer har en mycket viktig uppgift då de ska granska hur förbundet använder medlemmarnas pengar och säkerställa att förbundet bedriver en verksamhet i linje med vad kongressen beslutat. Förbundsstyrelsen delar motionens uppfattning att dagens ordning som innebär att en av stadgekommitténs och valberedningens ledamöter är tillika ordförande medan revisorerna inte har en ordförande kan ses som inkonsekvent. Anledningen till den nuvarande ordningen är att revisorerna inte har en egen kommitté eller dylikt då de kompletterar den auktoriserade revisorn som delvis har en annan funktion. Men detta faktum hindrar inte att en av de valda förtroendemannarevisorerna kan vara ordförande för de övriga två. Förbundsstyrelsen har därför lagt in en ändring i enlighet med motionens förslag i den proposition om stadgeändring som inkommit till kongressen. Förbundsstyrelsen ser vidare att en sådan stadgeändring ska vara kostnadsneutral, dvs den ska hanteras inom ramen för de arvoden som idag är vikta för revisorsuppdraget. att bifalla motionen. 2

4 MOTION NR 2 MOTION OM ATT TA BORT REVISION FRÅN LOKALFÖRENINGAR Mot bakgrund av att Sveriges Skolledarförbundet centraliserat ekonomihanteringen anser vi att revision inom lokalförening ska slopas. Enligt vår uppfattning revideras förbundets räkenskaper på region och förbundsbasis. Lekmannarevisionen ska fortfarande vara på lokal-, region och förbundsnivå. Vi föreslår kongressen besluta att revision av förbundets räkenskaper slopas på lokal nivå. Göteborgsregionen med Halland Samtliga revisorer i förbundet har en mycket viktig uppgift då de ska granska hur förbundet använder medlemmarnas pengar och säkerställa att förbundet bedriver en verksamhet i linje med vad kongressen beslutat. Förbundets stadga säger att det ska finnas förtroendemannarevisorer på samtliga nivåer i förbundet. I och med den nya förtroendemannaregionen som infördes den 1 juli 2016 har revisorerna på lokal nivå fått färre arbetsuppgifter. Trots att uppdraget minskat i omfattning så har de fortfarande en viktig funktion i lokalavdelningen. Den lokala verksamheten ska utgå från den verksamhetsplan som förbundet fastställt centralt även om den anpassats till de lokala förhållandena. De lokala revisorerna har en viktig uppgift i att följa upp att verksamheten följer andemeningen i verksamhetsplanen. Att avskaffa de lokala revisorerna skulle vidare bidra till att minska dialogen mellan de olika nivåerna inom förbundet och bryta mot god föreningssed. att avslå motionen samt att uppdra åt stadgekommittén att utreda frågan till nästa kongress. 3

5 MOTION NR 3 FORMER FÖR FYLLNADSVAL AV REGIONSTYRELSELEDAMOT OCH SUPPLEANT Vi har sett att det blir ett problem med informationsflödet när en förbundsstyrelseledamot eller suppleant byter arbetsplats och därigenom kommer att tillhöra en annan region inom Sveriges Skolledarförbund. Stadgar för Sveriges Skolledarförbund säger ingenting om fyllnadsval för regionstyrelseledamot eller suppleant i samband med att vald person flyttar till annan region. Vi föreslår kongressen i stadgeändring besluta att förbundsstyrelseledamot eller suppleant som flyttar från region ersätts med fyllnadsval genom beslut av regionstyrelsen. Göteborgsregionen med Halland Den 1 juli 2016 infördes en ny förtroendemannaorganisation inom Sveriges Skolledarförbund. I och med den nya organisationen ska förbundets samtliga tolv regioner ha en ledamot samt en suppleant i förbundsstyrelsen. Detta går i linje med förbundets verksamhetsplan som bland annat säger att samtliga aktiviteter i förbundet ska syfta till förstärkt dialog mellan de olika nivåerna i förbundet. Tanken med den nya organisationen är också att såväl ordinarie ledamöter som suppleanter representerar hela sin region och inte endast sin lokalavdelning i sitt uppdrag i förbundsstyrelsen. I den nuvarande stadgan regleras inte hur en situation där en ledamot byter arbetsgivare och samtidigt region ska hanteras utan det får respektive region lösa i dialog med den ledamot som lämnar regionen. För att tydliggöra vikten av att samtliga regioner är representerade i förbundsstyrelsen under kongressperioden har förbundsstyrelsen föreslagit en reviderad skrivning om ledamöters behörighet i propositionen om stadgeändringar som lämnats till kongressen. Förslaget går i korthet ut på att om en ledamot byter arbetsgivare och blir verksam i en annan region är hen inte längre behörig att representera den region som hen är vald att representera och ska därför entledigas från sitt uppdrag. Valberedningen ska sedan föreslå en ny kandidat inför nästkommande Förbundsråd. att anse motionen besvarad. 4

6 MOTION NR 4 - TYDLIGHET FÖR FUNKTIONER Valberedningen förbereder kongressens val och dess funktion är att bereda förslag till olika positioner i förbundet. För att skapa en bredd i representationen så arbetar valberedningen fram ett antal kriterier där bl.a. kön, yrkesbakgrund och geografiska aspekter beaktas. Vi har vid de intervjuer som genomförts observerat att kandidater inte riktigt vet vilka förväntningar som finns på de olika funktionerna och att det råder en viss otydlighet om vilka förväntningar som kan ställas på förbundsstyrelsens ledamöter. Med bakgrund i detta föreslår valberedningen att förbundsstyrelsen tar fram en beskrivning av vilka förväntningar förbundet har på ledamöter i olika funktioner. Sveriges skolledarförbunds valberedning Förbundsstyrelsen delar delvis valberedningens syn på att det tydligare behöver framgå vilka förväntningar som finns på de centrala förtroendeuppdragen i förbundet. Dessa förväntningar kan dock variera över tid och regleras i viss mån av stadgans paragraf Förbundsstyrelsen har dessutom i propositionen om stadgeförändringar föreslagit att kopplingen mellan förbundsstyrelseledamöterna och regionstyrelserna behöver förtydligas så att det framgår att ledamöterna har ansvar för att rapportera från och till regionerna. Däremot anser inte förbundsstyrelsen att samtliga förtroendeuppdrag ska regleras tydligare via förbundets stadga då detta skulle kunna medföra en mindre flexibel organisation. att avslå motionen. 5

7 MOTION NR 5 - SAMORDNING MELLAN SKOLAN, SOCIALTJÄNSTEN OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN MÅSTE BLI ENKLARE SIP står för samordnad individuell plan. Det brukar den plan kallas som regleras i 2 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453), SoL och 16 kap. 4 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL. Alla som behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan få en samordnad individuell plan, om det behövs en plan för att behoven ska kunna tillgodoses. Kommunen och landstinget ska ta initiativ till att upprätta en samordnad individuell plan om de bedömer att en sådan plan behövs för att en person ska få sina behov tillgodosedda. Andra aktörer kan föreslå att en samordnad individuell plan upprättas samt delta i arbetet med planen. Det är landstinget och kommunen som är skyldiga att upprätta en samordnad individuell plan när de bedömer att det behövs. Däremot kan andra föreslå att en samordnad individuell plan upprättas och också delta i arbetet med planen. Det kan till exempel vara anhöriga och närstående, skolan eller Försäkringskassan. Kommuner kan ha egna rutiner som anger att elevhälsan, skolan och förskolan ska ta initiativ till en samordnad individuell plan om de bedömer att barnet eller den unga är i behov av en sådan plan. Ett positivt exempel på detta är det samverkansavtal som ingåtts mellan Region Skåne Nordost och de nordostskånska kommunerna, som de kallar Lots-modellen. De verksamheter som ingår är socialtjänst, omsorgsverksamhet, barn- och ungdomshabilitering, förskola, skola, elevhälsa, barn- och ungdomspsykiatri, BVC, ungdomsmottagning och barn-klinik. Den Lotsprocess som någon av dessa parter kan initiera, kan resultera i en samordnad individuell plan (SIP). Detta säkerställer att barn och ungdomar 0-18 år som har behov av insatser från flera verksamheter får det stöd de behöver. Det är ett återkommande problem för skolledare när tyngre elevvårdsärenden ska processas, att kommunikationen med socialtjänst och främst BUP lider av alltför stor tröghet för att trygga den enskilde elevens behov. Skolan måste få större tyngd och ges självklar rätt att kalla berörda parter till nödvändigt samarbete. Ungdomar som går i gymnasieskolan förlorar sin rätt till BUP när de fyller 18 år. Elevhälsoarbetet försvåras för denna grupp av elever och ett antal av dem tappar fotfästet mitt i sina gymnasiestudier. Vi föreslår att kongressen beslutar att förbundsstyrelsen agerar för att lagstiftningen ändras så skolan får samma självklara rätt som socialtjänsten att kalla till SIP-möten, att under tiden ett ev. lagstiftningsarbete pågår agera nationellt mot samtliga svenska kommuner och uppmana dem att ta beslut om skolors rätt att kalla till SIP-möte, i enlighet med de möjligheter kommunen har att själva ta beslut om att skolan, förskolan och elevhälsan ska kunna ta sådana initiativ till samarbete samt att frågan om gymnasieelevers rätt till BUP regleras i ny lagstiftning, så att rättigheten kvarstår under hela gymnasietiden. Regionstyrelsen i Skåne 6

8 Motionärerna lyfter en mycket angelägen fråga. De allra flesta rektorer har sannolikt upplevt att övriga myndigheter som är involverade i handläggningen av mer komplicerade elevärenden arbetar med betydligt längre tidsplanering än vad skolan har möjlighet att göra. Väntetider på flera veckor har sannolikt inte så stor betydelse för en vårdgivare, men kan vara helt förödande i skolans värld där varje dag och varje vecka spelar roll. Särskilt problematiskt blir långa tidsutdräkter inom gymnasieskolan, med dess kursutformade system. Förbundsstyrelsen tolkar motionären så att denne hyser förhoppningen att en ändring av lagstiftningen på det sätt som motionären föreslår, skulle bidra till att större hänsyn tas till studiesituationen i handläggning av komplicerade elevärenden. Det är en mycket lovvärd ambition. Förbundsstyrelsen erfar att det varierar mellan olika huvudmän hur systemet är konstruerat och fungerar. På några håll finns redan möjligheter motsvarande de som motionären efterfrågar. Förbundsstyrelsen anser att det vore negativt om övriga myndigheter tar ytterligare steg tillbaka och att ansvaret för att driva processen framåt hamnar i rektors knä. Ett alternativt sätt att lösa problemen vore att uppmärksamma regeringen på att uppdraget till övriga myndigheter behöver ändras så att dessa åläggs att ta större hänsyn till en ung persons studiesituation vid planläggning och genomförande av barn- och ungdomsärenden. Att barnen/ungdomarna inte tappar fotfästet i sina studier bör vara ett mål för såväl socialtjänsten som barn- och ungdomshabiliteringen. Uppföljningen av insatserna bör ske och bedömas mot det målet. Motionären föreslår även att ungdomar som är inskrivna på en gymnasieutbildning ska ha fortsatt tillgång till tjänster inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), även efter 18-årsdagen. Syftet är att inte försvåra elevhälsoarbetet. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att studieframgång borde vara ett överordnat mål för fler verksamheter än skolan. Att förlänga rätten till stöd via BUP även efter 18-årsdagen så länge som eleven i fråga är inskriven på en gymnasieutbildning skulle dock innebära att man på detta område skulle bryta med den myndighetsgräns som är starkt framträdande i lagstiftning. Förbundsstyrelsen ställer sig tveksam till en sådan förändring. att anse motionen besvarad. 7

9 MOTION NR 6 UTVÄRDERING AV SKOLINSPEKTIONEN Skolinspektionens roll och betydelse har diskuterats mycket, men har sällan utvärderats. Vi föreslår kongressen besluta att förbundet centralt driver frågan om Skolinspektionens roll, uppdrag och betydelse samt att en utvärdering av dess verksamhet genomförs. Sveriges Skolledarförbunds Stockholmsavdelning Skolinspektionen har sedan dess införande väckt mycket uppmärksamhet i skolvärlden. Inledningsvis fick myndigheten skarp kritik för sin mediestrategi där starkt fokus lades på iakttagna brister. På senare tid har myndigheten utvecklat sitt arbetssätt för att på ett mer konstruktivt sätt försöka bidra till förbättringsarbetet i förskola och skola. Statskontoret hade regeringens uppdrag 2017 att utvärdera Skolinspektionen. I sin rapport (2017:3) skrev Statskontoret att Skolinspektionen är en välfungerande myndighet som fullgör det uppdrag den har. Men Statskontoret uppmärksammar även regeringen på att regeringen behöver ge Skolinspektionen tydligare styrsignaler om hur myndigheten ska prioritera inom sin inspektionsverksamhet framöver. Inom ramen för Skolkommissionen har förbundsordförande, som var ledamot, drivit frågan om en omstrukturering av den statliga myndighetsstrukturen. Syftet med en förändring skulle vara att öka statens möjligheter till, och ansvar för, att stärka skolors kapacitet genom tydligare stöd till professionsutveckling. Inom ramen för en sådan omstrukturering skulle Skolinspektionens uppdrag givetvis anpassas för att passa in i en ny struktur. Regeringen föregick Skolkommissionens förslag och tillsatte under 2017 en utredning med uppgift att se över skolmyndigheternas uppdrag och organisation. Utredningen förväntas lämna sina förslag till regeringen 1 juni att anse motionen besvarad. 8

10 MOTION NR 7 HOT OCH VÅLD Hot och våld mot personal och skolledning ökar dramatiskt i skolverksamhet. Mot bakgrund av detta vill vi att förbundet initierar en översyn av skollagen speciellt vad gäller kapitel 5 om trygghet och studiero samt rektors befogenhet. En anmälningskultur förefaller breda ut sig inom skolan och dess verksamhet. Därför bör även kapitel 6 inbegripas i översynen. Vi föreslår kongressen besluta att tillsätta en grupp, gärna tillsammans med andra fackförbund, för att se över och driva önskade förändringar eller tillägg i Skollagen speciellt vad gäller hot och våld mot och kränkningar av personal och skolledning. Sveriges Skolledarförbunds Stockholmsavdelning Det finns flera signaler om att hot och våld mot skolpersonal ökar. Bl.a. kan svaren i Sveriges Skolledarförbunds medlemsenkät tolkas som att medlemmarna upplever större problem med otillbörlig påverkan från framförallt anhöriga till barn och elever. Även andra medlemsenkäter visar på liknande utvecklingsmönster. I skriften Skolledarnas framtidsfrågor skriver förbundet att samhället på ett tydligare sätt måste säkra tryggheten på våra skolor. Förbundet föreslår att regeringen överväger att skärpa straffen för hot och våld riktat mot skolledare som agerar inom ramen för sitt nationella uppdrag. Förbundsordförande har kontaktat justitieminister Morgan Johansson för att boka tid för en uppvaktning av statsrådet där denna begäran ska framställas. Den oroande utvecklingen behöver följas på olika sätt framöver. En översyn av skollagens kapitel 5 och 6 kan vara en del av en sådan uppföljning. att bifalla motionen. 9

11 MOTION NR 8 LEDARSKAP OCH RETORIK När det brister i skolans styrning faller det oftast tillbaka på ett dåligt ledarskap. Vi anser att vi som yrkesförbund ger våra medlemmar möjlighet till fortbildning inom retorik och ledarskap eftersom dessa hänger ihop. I vårt förbund finns en bred kompetens vad gäller ledarskap och retorik, inte minst bland våra pensionerade medlemmar. Ta vara på denna erfarenheten. Vi föreslår kongressen besluta att en arbetsgrupp bildas för att inventera förbundet på kompetenser i ledarskap och retorik samt att ett digitalt utbildningsmaterial utarbetas i ledarskap och retorik som blir tillgängligt på samma sätt som den digitala fackliga grundkursen. Göteborgsregionen med Halland Förbundsstyrelsen delar motionens uppfattning om att det är viktigt att förbundet verkar för att skolledare ska ha goda kunskaper i ledarskap och retorik. Då förbundsstyrelsen anser att området ledarskap har en avsevärt högre dignitet än retorik i förhållande till medlemsgruppen har vi delat upp svaret i två delar. Vad gäller ledarskap så utgör det redan idag en avgörande och naturlig del i en skolledares uppdrag och vävs in/integreras i samtliga aktiviteter/utbildningar som förbundet genomför. Som ett exempel kan nämnas de välbesökta seminarierna som hålls vartannat år inom ramen för de Nordiska Skolledarkongresserna i Göteborg. Ett annat exempel är våra fackliga utbildningar som väver in det fackliga ledarskapet i samtliga delar. I övrigt grundar sig samtliga förbundets aktiviteter, utspel mm i just ledarskapets betydelse. Inom ramen för Skolkommissionen drev förbundsordförande, som var ledamot, frågan om statligt finansierade professionsprogram för lärare och skolledare som skulle säkra tillgången till kvalificerad professionsfördjupning över hela yrkeskarriären. Skolkommissionen landade även i att föreslå sådana program. Regeringen har tagit frågan om professionsprogram vidare inom ramen för utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner, där förbundsordförande är expert. Utredningen kommer att lämna sina förslag till regeringen i mars Ett införande av professionsprogram för skolledare skulle i stor utsträckning täcka de behov som motionären uppmärksammar. Förbundsstyrelsen kan också se att en skolledare kan ha god nytta av kunskaper i retorik. Men det är svårt att genomföra retorikutbildningar inom ramen för våra fackliga utbildningar då det inte ger ledighet med bibehållen lön som övrig facklig utbildning. Förbundet har hittills erbjudit retorikseminarium via andra forum när tillfällen getts och avser göra det även fortsättningsvis. att anse motionen besvarad. 10

12 MOTION NR 9 FACK- OCH YRKESNÄTVERK FÖR KULTURSKOLECHEFER INOM SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND Kulturskolechef/rektor för Musik- och/eller Kulturskola är oftast ensam i sin profession i en kommun. Närmaste kollega kan vara en biträdande men vanligast är att kollegorna finns i ett nätverk inom länet. I dessa nätverk behandlas och planeras samarbeten mellan skolorna, mer sällan frågor kring yrket och än mindre fackliga frågor. För att öka attraktiviteten att som chef för en Kulturskola bli medlem i Sveriges Skolledarförbund vill vi att förbundet startar ett nätverk för chefer inom Musik- och Kulturskolor. Det visar sig att den satsning som Sveriges Skolledarförbund under kongressperioden har genomfört under Kulturskolerådets konferenser har givit positiva reaktioner. Nu är det dags att ta ett steg till och bilda ett nätverk inom förbundet för chefer inom Kulturskolan. Vi föreslår kongressen besluta att vi inom Sveriges Skolledarförbund bildar ett nätverk för chefer inom Kulturskolan som ett led i en fortsatt rekrytering av nya medlemmar och att behålla medlemmar. Göteborgsregionen med Halland Under kongressperioden har en särskild satsning gjorts på kulturskolechefer. Förbundet har bland annat deltagit vid Kulturskolerådets konferenser (2016 och 2017) där vi varit representerade på konferenserna samt sponsrat event i anslutning till en konferenserna. Vi har även lyft kulturskolechefer som profession, till ett exempel i vårt stora temanummer 2017 med fokus på Skolledares framtidsfrågor. I temanumret som tryckts i en extra stor upplaga lyftes särskilt kulturskolechefer via ett av i tidningen åtta skolledarporträtt. Dessa porträtt har även publicerats i Skolledare.FREDAG, sociala medier och på Nordiska Skolledarkongressen. Trots denna satsning har vi dessvärre inte lyckats locka fler kulturskolechefer till förbundet under kongressperioden. Idag är gruppen kulturskolechefer en mycket liten grupp i förbundet. Arbetet med att attrahera fler kulturskolechefer kommer att fortsätta vid sidan av andra för förbundet viktiga grupper, t ex förskolechefer och skolchefer. Förbundsstyrelsen ser mycket positivt på att bilda olika professionsnätverk inom förbundet. Under kongressperioden har försök gjorts att bilda nätverk för framförallt förskolechefer. Det har visat sig vara såväl svårt som resurskrävande. Förbundsstyrelsen anser mot bakgrund av tidigare erfarenheter att det är svårt att bilda professionsnätverk från centralt håll i förbundet då våra medlemmar har en tuff arbetsbelastning och svårt att prioritera externa aktiviteter. Vidare har vi fått signaler om att många av våra medlemmar också gärna träffat skolledare från olika verksamhetsområden då de anser att det berikar dem i deras yrkesroll. Därför anser förbundsstyrelsen att det i nuläget inte skulle vara framgångsrikt att från centralt håll bilda nätverk för kulturskolechefer även om vi kan verka för att det görs lokalt eller regionalt om intresse finns. Däremot är det viktigt att både 11

13 centralt, regionalt och lokalt verka för att bjuda in samtliga skolformer, däribland kulturskolechefer, till förbundets aktiviteter i en högre utsträckning än idag. att avslå motionen. 12

14 MOTION NR 10 PRIVATJURIDISK HJÄLP Region Göteborg med Halland anser att ett erbjudande om privatjuridisk hjälp kan vara ett argument för att bli medlem i Sveriges Skolledarförbund. Vi föreslår en timma per medlem och år. Tiden ackumuleras till kommande år då den inte åtnjutes. Vi föreslår kongressen besluta att en arbetsgrupp bildas för att ta fram ett erbjudande om privatjuridisk hjälp för att rekrytera och behålla medlemmar. Göteborgsregionen med Halland Förbundsstyrelsen delar motionens uppfattning att det är viktigt att se till att det finns goda argumenten för att få ännu fler skolledare att gå med i förbundet. En ständig omvärldsbevakning pågår för att kunna bedöma om vi ska stärka befintliga medlemsförmåner alternativt införa nya inom befintliga ekonomiska ramar. Under den senaste kongressperioden har vi granskat flera nya medlemsförmåner, däribland ett paket innehållande privatjuridiskt stöd via såväl en webbplattform som via individuellt stöd. Detta då vi vet att några fackförbund inom framförallt LO-kollektivet men också inom TCO erbjuder det via sitt medlemskap. Vi har hittills valt att stärka vår medlemsnytta inom andra områden såsom att satsa mer resurser på bland annat vår kollektiva inkomstförsäkring, vårt stöd i lönerådgivning, våra gruppförsäkringar och vårt arbetsrättsliga stöd. Detta efter att ha tagit del av vår medlemsenkät och lyssnat av medlemmarna via medlemsmöten, medlemsjouren och andra befintliga kanaler. Vi har också gjort bedömningen att ett införande av privatjuridiskt stöd av god kvalitet skulle kräva en rejäl budgetförstärkning. Mot denna bakgrund ser inte förbundsstyrelsen att denna satsning är aktuellt just nu. att avslå motionen. 13

15 MOTION NR 11 STÄRK RFF-ORGANISATIONEN Vi har under de två senaste kongressperioderna arbetat lokalt och regionalt för att stärka RFF-organisationen. Det har inte varit särskilt framgångsrikt. Enligt protokoll Förhandlingar beträffande kollektivavtal om fackliga förtroendemän AFF76/LAFF76 som kompletterar Lagen om förtroendemans ställning på arbetsplatsen står det i 3.2: I vissa fall kan det vara praktiskt och av gemensamt intresse för de lokala parterna att facklig företrädare för en organisation är verksam för organisationens räkning hos även andra huvudmän inom kommunens verksamhetsområde, t ex hos kommun och inom kommunens område belägna församlingar eller hos kommun och dess bolag. Detsamma kan gälla även i förhållande till annan kommun än där den egna arbetsplatsen är belägen. Sveriges Skolledarförbund bör centralt driva frågan om att det tillsätts Regionala fackliga förtroendemän i alla våra regioner. Vi föreslår kongressen besluta att Sveriges Skolledarförbund under kongressperioden gentemot SKL driver frågan om regionala fackliga förtroendeman i enlighet med AFF76/LAFF :2 samt att Sveriges Skolledarförbund i central förhandling förtydligar att ett minimum om fyra timmar per år och medlem är den fackliga organisationens tid att förfoga över. Göteborgsregionen med Halland Förbundet har under de två senaste kongressperioderna avsatt resurser både centralt och lokalt för att få fler regionala fackliga förtroendemän (RFF) inom förbundet. Till ett exempel genomfördes under kongressperioden en uppvaktning/utredning av några centrala kommuner i förbundet tillsammans med verksamma RFFare och förbundsordföranden. Under har förbundet centralt tillsammans med Skåneregionen finansierat en extern utredare som uppvaktat kommuner i Skåne för att få till stånd en RFF-funktion. Vid skrivandets stund har ingen RFF-funktion inrättats i Skåne även om prognosen är god. RFFare är mycket värdefulla för förbundets verksamhet. Trots förbundets positiva inställning och nämnda insatser är antalet verksamma RFFare idag färre än för två kongressperioder sedan. Detta beror sannolikt på den utvecklig som sker centralt då Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppmuntrar samtliga förbund inom bland annat AkademikerAlliansen att gå ihop i en eller flera frågor lokalt. Detta har sedan läng gjorts inom ramen för så kallade Saco-råd där både förbund från AkademikerAlliansen och OFR-förbund t ex Lärarnas Riksförbund och Läkarförbundet ingår). Men under 2017 har även AkadademikerAlliansföreningar bildats där ett eller flera förbund inom AkademikerAlliansen gått ihop och samverkar inom en eller flera frågor. Då såväl SKL och majoriteten av 14

16 fackförbunden välkomnar denna utveckling är vår bedömning att vårt påverkansarbete om att stärka RFF-organisationen även fortsättningsvis sker bäst på lokal och regional nivå. Vad gäller tid för det fackliga uppdraget är förbundsstyrelsens uppfattning att de flesta arbetsgivare har en positiv inställning till fackligt arbete även om vi fått signaler om att det på vissa håll blivit svårare att få ut den tid till fackligt arbete som våra förtroendevalda anser skäligt. Detta beror sannolikt på den ökade arbetsbelastningen som både skolledare och andra professioner fått på senare år. Förbundets uppfattning är att det gynnar alla parter att skapa tillräckligt med tid inom ramen för en normal arbetstid för det fackliga uppdraget. Det finns stora fördelar för både våra medlemmar och för arbetsgivaren att ha en konstruktiv facklig dialog. Detta är något vi behöver hjälpas åt att förmedla på alla nivåer i förbundet. Förbundsstyrelsens uppfattning är också att förbundets fackliga företrädare generellt upplevs som uppskattade och konstruktiva dialogpartners. Fackliga företrädare har rätt till den ledighet som krävs för att klara det fackliga uppdraget enligt Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. I lagen finns inte angivet hur mycket tid som får gå åt till fackligt arbete. Inom kommuner och landsting ger AkademikerAlliansens avtal rätt till minst fyra timmar facklig tid per medlem och år. Det är möjligt att vika ytterligare tid via lokala avtal. Dessvärre vet vi att den fackliga tiden inte alltid används fullt ut. Det är därför viktigt att vi som förbund verkar för att våra förtroendevalda nyttjar den fackliga tid de har rätt till. Vidare finns det idag flera goda exempel på där lokala parter kommit överens om att avsätta ytterligare tid utöver det som det centrala avtalet ger. Vi använder oss av dessa goda exempel i vår rådgivning då lokala parter ska se över sina lokala avtal. Om någon arbetsgivare inte följer lagar och avtal hanteras det redan idag i enlighet med gällande förhandlingsordning. att anse motionen besvarad. 15

17 MOTION NR 12 INTERNATIONELLT UTBYTE Sveriges Skolledarförbund bör öka sitt internationella utbyte. Tidigare genom åren har det genomförts projekt exempelvis internationellt utbyte med Uganda. Vi har som fackförbund och yrkesförbund mycket att föra vidare och dela med oss av våra erfarenheter och kunskaper. Vi behöver även få in influenser från andra kulturer i vårt förbund. Ett erfarenhetsutbyte som sträcker sig längre än inom Europa. Vi anser att Sveriges Skolledarförbund ska söka medlemskap i Education International som ett steg i ett ökat internationellt utbyte. Vi föreslår kongressen besluta att Sveriges Skolledarförbund som fack- och yrkesförbund bildar en arbetsgrupp för att titta på möjligheter att söka ekonomiskt stöd för ett ökat internationellt utbyte samt att Sveriges Skolledarförbund söker medlemskap i Education International. Göteborgsregionen med Halland Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att förbundet har mycket att tillföra i internationella kontakter. Sveriges Skolledarförbund ingår idag i två internationella nätverk Nordiska Skolledarforum (NSF) och Union to Union 1. Medlemskapet i Union to Union är relativt nytt (2015) och gäller via vår centralorganisation Saco. Under kongressperioden har förbundet varit kontinuerligt representerade på BETT-mässan i London. Ett annat viktigt forum för internationellt samarbete är Nordiska Skolledarkongressen som anordnas vartannat år. Förbundet valde att lämna en organisation för internationellt utbyte under kongressperioden, European School Heads Association (ESHA), där förbundet periodvis varit medlemmar. Förbundsstyrelsen har under kongressperioden medvetet prioriterat ner det internationella arbetet då vi ansett det nödvändigt att använda så mycket som möjligt av såväl personella som ekonomiska resurser till den absoluta kärnverksamheten. Förbundet stod vid kongressperiodens början inför den största generationsväxlingen i vår historia och behövde fokusera på konkret medlemsnytta och medlemsservice för att attrahera nya och befintliga medlemmar. Implementeringen av den nya förtroendemannaorganisationen, som fortfarande behöver prioriteras för att fungera fullt ut, har också varit 1 Union to Union är en partipolitiskt och religiös obunden ideell förening som jobbar för goda arbetsvillkor, demokrati, en rättvis fördelning av resurser och hållbar utveckling. Union to Union samarbetat med fackliga organisationer över hela världen genom ett 100-tal fackliga utvecklingsprojekt i ett 90-tal länder. Inom ramen för Union to Union to Union finns idag möjligheter att söka medel för att inleda erfarenhetsutbyten inom utbildningsområdet med bland annat utvecklingsländer. 16

18 arbetsintensiv och krävt resurser. Trots att förbundet gjort denna prioritering anser förbundsstyrelsen att det internationella engagemanget idag håller en god nivå i förhållande till tillgängliga personella och ekonomiska resurser. Det kan vidare konstateras att det inte framgår något önskemål om att förbundet ska öka sitt internationella engagemang i den medlemsenkät som gjorts. Förbundsstyrelsen ser utifrån detta inte att förbundet är redo att gå in i ännu en ny organisation för internationelle utbyte under kommande kongressperiod då mycket resurser måste vikas till att stärka förbundet nationellt även de kommande åren. de kommande åren. Under kongressperiodens slut beviljades förbundets tidning Skolledaren medel för att genomföra två reportageresor till två utvecklingsresor under 2018 och Det är också möjligt att söka medel för större projekt inom ramen för Union to Union skola och utbildning. Vid sidan av detta arbete avser förbundsstyrelsen att göra en inventering av de organisationer som finns inom området för den händelse att det finns möjlighet att på sikt utöka det internationella engagemanget. Förbundsstyrelsen uppmuntrar också enskilda rektorer att söka medel för internationellt utbyte, t ex via Erasmus Plan eller EFS-rådet. att avslå motionen. 17

19 MOTION NR 13 WEBBSÄNDNINGAR AV SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS FÖRBUNDSSTYRELSEMÖTEN För att öka transparensen inom förbundet och medlemmar intresse för våra fackliga frågor föreslår vi att förbundsstyrelsens möten sänds via webb och läggs ut på hemsidan efter mötets slut. På sikt kan det även innebära att medlemmar kan kommentera eller ha en chatt med förbundsstyrelsen. Vi föreslår kongressen besluta att förbundsstyrelsens möte sänds via webb och läggs ut i efterhand på hemsidan. Göteborgsregionen med Halland Förbundsstyrelsen anser inte att förbundet skulle vinna på att förbundsstyrelsemötena webbsänds då det skulle försvåra för ledamöterna att ha konstruktiva samtal inför beslutsfattandet. Förbundsstyrelsen anser att det är de frågor som ska tas upp på förbundsstyrelsemötena samt de beslut som sedan fattas som är viktiga att kommunicera till regionerna och att det idag finns en bra arbetsordning för detta. Samma princip bör gälla även för styrelsemöten i regionerna, förbundsråd och förbundets kongress. Förbundsstyrelsen delar motionens uppfattning om att vi ska verka för att öka transparensen och intresset för fackliga frågor. Under kongressperioden har flera åtgärder i denna riktning gjorts. Den viktigaste och största åtgärden är införandet av den nya förtroendemannaorganisationen den 1 juli Då fick samtliga förbundets tolv regioner både en ledamot och en suppleant i förbundsstyrelsen. Regionernas representanter i förbundsstyrelsen ska utgöra länken mellan förbundsstyrelsen och regionen. Förbundsstyrelsesammanträdenas genomförande är väl kända för medlemmarna då de annonseras i kalendariet på förbundets hemsida. Dagordningen till sammanträdena skickas ut med tillhörande underlag till såväl förbundsstyrelsens ledamöter, suppleanter och revisorer. Protokollen från mötena skickas efter avslutat möte ut till såväl förbundsstyrelseledamöter, suppleanter, revisorer som till regionordförandena. Mot denna bakgrund anser förbundsstyrelsen att förutsättningarna för god transparensen finns redan idag samt att förutsättningarna för att ytterligare öka transparensen och intresset för fackliga frågor är goda. att avslå motionen. 18

20 MOTION NR 14 ALKOHOLPOLICY I SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND Vi föreslår alkoholfri servering vid möten och sammankomster med Sveriges Skolledarförbund. Den som önskar ett glas vin eller öl eller sprit får bekosta detta själv. Vi anser inte att våra medlemmars pengar ska gå till att bekosta alkoholhaltiga drycker. Vi föreslår kongressen besluta att vid alla sammankomster inom Sveriges Skolledarförbund där alkohol förekommer skall den enskilde själv bekosta den alkoholhaltiga drycken. Göteborgsregionen med Halland Förbundsstyrelsen delar motionens syn om att vi ska använda medlemsavgifterna klokt. Förbundets fastställda verksamhetsplan säger att de gå till medlemsnytta och medlemsservice. Förbundsstyrelsen har under kongressperioden reviderat förbundets representationspolicy. Enligt policyn framgår tydligt att representation ska användas med omdöme och måtta. Den säger vidare att kostnaderna ska hållas på en rimlig nivå. Syftet med representation ska i första hand skapa bra samarbetsklimat. Ett avslutat samarbete eller ett bra resultat i en viktig fråga kan till ett exempel motivera någon form av representation. Vad gäller dryck är det tillåtet att bjuda på vin eller öl. Högsta tillåtna nivå vid ett representationstillfälle utgörs av ett glas mousserande vin som fördrink och max två glas vin eller motsvarande under en middag eller dylikt. Det är inte tillåtet att bjuda på starksprit. I tillämpliga delar gäller denna policy för förbundet olika nivåer, lokalt och regionalt. Förbundsstyrelsen och förbundet centralt har under kongressperioden verkat för att genomföra majoriteten av förbundets aktiviteter utan att bjuda på alkoholhaltiga drycker. Istället har det vid särskilt viktiga tillfällen bjudits på färskpressade juicer eller annat som också kan ses som lite extra festligt. Dessa initiativ till hälsosammare alternativ har mottagits väl och vi kommer att fortsätta verka för att bjuda på hälsosammare alternativ vid representation gällande såväl tilltugg, mat som dryck. Vidare ger förbundet aldrig bort gåvor i form av alkohaltiga drycker. att avslå motionen. 19