A-salen, kommunhuset, Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista

Transkript

1 1 (116) Datum Tid Kl Plats Beslutande A-salen, kommunhuset, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga Anna-Sofia Kulluvaara, kommunchef, närvarande Anna Forsberg, sekreterare Niklas Nordén, ekonomichef 129, 133, 147 Lena Andersson, Utredning och utveckling, 139 Pirjo Öster, Utrednings och utveckling, 139 Ulf Jonasson, Fastighetssamordnare, 141 Örjan Abrahamsson, Huvudenhetschef Medborgarservice, 148 Ulla Ullstein, Kommunplanerare Christian Söderberg och Jan Röhlander, Bizmaker 128 Lars-Olov Wengelin, HR-chef 128 Jerry Mähler, Äldreomsorgschef 128 Underskrifter Sekreterare... Anna Forsberg Ordförande... Åsa Sjödén (S) Ordförande... Sven-Olov Gradin (M) 132 Justerare... Kerstin Franzén (M) Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet Anslaget sätts upp tas ner Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift /

2 2 (116) Närvaro- och tjänstgöringslista Namn När- Tjg. Jäv Reservation Anteckning Var ers. o Ledamöter Elisabet Lassen (S) - Åsa Sjödén (S) X J Ordförande John Åberg (S) X J Lillemor Edholm (S) Tommy Svensson (S) Åsa Nilsson (S) Torbjörn Persson (S) Cathrine Näsmark (S) X J X X X X Mattias Ahlenhed (ViSKB) X R Gunilla Fluur (ViSKB) X R Kerstin Franzén (M) X R Justerare Sven-Olov Gradin (M) X R Ordf 133 Johan Andersson (C) - R Ulf Breitholtz (V) X Leif Östberg (L) X R Ersättare Lennart Önblad (S) X X Tjg Stina Näslund (S) X X Tjg 133, 136 Nils-Gunnar Molin (S) X X Tjg 133 My Larsson (S) - Morgan Nordin (S) Anita Bergsten (S) Mikael Sjölund (S) X J J Jörgen Åslund (ViSKB) Birgitta Häggkvist (ViSKB) Daniel Fäldt (M) - Folke Lindgren (M) Kjell-Åke Sjöström (V) Carin Collén (V) - Paul Höglund (C) X X J Margareta Alton (MP) X X X X X X X

3 3 (116) Ärendelista Muntliga informationer Verksamhetsuppföljning per sista maj Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun Svar på motion Hälso- och sjukvård inom vårt område Ansvarsfrihet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland Revidering ägardirektiv Solatum Hus och Hem AB Beslut om resursförstärkning i Kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr Ansökan Fortsatt ägande och verksamhet för Höga Kusten Destinationsutveckling AB Ansvarsfrihet 2016 Samordningsförbundet i Sollefteå Inriktningsbeslut Biogas i Mellannorrland Svar på medborgarförslag - Bygg en trottoar från sjukhuset till riksväg 87, busshållplatsen, samt gång- och cykelväg efter Industrivägen från rondellen till Pausdrycker Utredningsuppdrag gällande boende för yngre personer med demenssjukdom Beslut gällande f.d. bygghallen på Gudlav Bilderskolan Remissvar Promemoria Specialpedagogisk kompetens... 37

4 4 (116) i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Verksamhetsplan 2017 för Centrala elevhälsan Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd Avyttring hjulgrävmaskin Avyttring maskinsläp CHA Övergripande verksamhetsplan med budget Revidering av riktlinjer för ekonomiskt bistånd Bidragsansökan Naturgym för rörelsehindrade på Hågestaön Firmatecknare 2017 komplettering sommarperioden Begäran om beslut angående tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Sörlidberget Sollefteå kommun Uppföljning av Fördjupad översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun samt Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom så kallade utredningsområden i den fördjupade översiktsplanen vindbruk i Sollefteå Valärenden Delgivningar Delegeringsbeslut

5 5 (116) Val av justerare Kerstin Franzén (M) väljs till justerare. Anmälan av protokoll Protokoll anmäls från kommunstyrelsens utskott - samhällsutveckling allmänna vård och omsorg unga och lärande Läggs till handlingarna. Justering av dagordningen Ärende Verksamhetsuppföljning per sista maj 2017 läggs till på dagordningen. Godkänns.

6 6 (116) 128 Dnr KS 19/2017 Muntliga informationer Beslut Informationerna noteras. Ärendebeskrivning Information lämnas kommunstyrelsen enligt följande. ges möjlighet att ställa frågor. Bizmaker Christian Söderberg och Jan Röhlander Informerar om verksamheten under 2016 samt tankar för framtiden. Bizmaker stöttas av sju kommuner och ett antal större bolag. Jan Röhlander berättar om den verksamhet som bedrivs inom Bizmaker Sollefteå. ges möjlighet att ställa frågor. Bizmaker dagen genomförs den 30 november samt VIP Inkubatorns vänner 3 okt. Extratjänster i kommunens verksamheter Lars-Olov Wengelin, HR chef. Informerar om förutsättningarna för Extratjänster via Arbetsförmedlingen. På Allmänna utskottet i april gavs HR i uppdrag att jobba med extratjänster. Lokala överenskommelser med facken har slutits (from 11 april). Arbetsförmedlingen kommer att arrangera träffar för de som kan söka extratjänster. Sollefteå kommun deltar och informerar om de platser som finns tillgängliga för dessa extratjänster. Vaguardmetoden avstämning och Processen delade turer. Jerry Mähler, Äldreomsorgschef Vanguardmetoden Bakgrundsinformation har inhämtats från Sundsvalls kommuns gällande deras projekt - Skönsmonprojektet. En styrgrupp har bildats inom kommunen och dessa har haft möten med konsulterna och påbörjat planering av utbildningar osv. Eventuellt kommer det att annonseras efter en projektledare för Vanguard. Processen delade turer - Arbetet bedrivs inom en hemtjänstgrupp. För att lyckas har man lagt stort fokus på processen då delaktig het ses som en framgångsfaktor. Från och med augusti 2017 kommer hemtjänstområdet att gå helt in i det nya, vilket innebär en minskning med 1000 ohälsosamma arbetspass per år. Åtgärden kräver ytterligare nio årsarbetare. Det kommer att uppstå en viss övertalighet på vardagar, men planen är att detta ska nyttjas som områdesresurs vid sjukfrånvaro, speciella insatser osv.

7 7 (116) Personalen kommer att genomföra max 1 delad tur på 4 veckor from augusti, tjänstgörning varannan helg blir ett krav. Ordförande - utskottet för unga och lärande, John Åberg Arbetet med att tillsätta tjänster inför hösten pågår Läget är något bättre i år än för ett år sedan. Enskild skola med lite större problem finns. Andelen behöriga lärare i kommunen är ca 60%. Rektorsdialoger har genomförts. Svårigheter att rekrytera och lokalproblem kopplade till trångboddhet är något som lyfts genomgående. Deltagit i dialogmöte med Heléne Hellemark Knutsen, minister för högre utbildning och forskning på temat Rekrytering av framtida lärare. Ordförande - utskottet för Samhällsutveckling, Lillemor Edholm Renoveringen av Moforsenbron blir dyrare än beräknat, ca 1,2 mkr. Sollefteå kommun har tagit emot 45 kvotflyktingar och 6 ensamkommande barn hittills i år. Mötesplatsen i Sollefteå har enligt besöksstatistiken ca 1200 besök i månaden. Kommunfullmäktige har beslutat om en motion Giftfria miljöer. Skolan har börjat jobba i den andan enskilda avlopp ska inventeras under Landstingets tilläggavtal gällande sjukresorna har orsakat stora fördyringar. Ordförande - utskottet för vård och omsorg, Åsa Nilsson Det förekommer att ensamkommande flyktingbarn som har anvisats till kommunen inte vill komma hit, vilket innebär speciella problem för kommunen. Dialog i media gällande hemtjänstpersonal och brukarens rätt att välja. Enligt äldrevårdsgarantin finns tydliga riktlinjer i denna fråga. Arbetmiljö för arbetstagaren är viktig. Kommunchef, Anna-Sofia Kulluvaara 100-års jubileumsmiddagen för Sollefteå kommun den 5 juni var bra organiserad och mycket uppskattad. Djurparkens dag genomfördes i Junsele den 10 juni. På Allmänna utskottet den 20 juni kommer ärendet om byggnation på Badhustomten att tas upp. Förvaltningsledningen har skapat ett Instagramkonto. Kommunchefsträff i länet med diskussioner om nätverksträffar samt åtgärder kopplat till Landsbygdskommittens förslag.

8 8 (116) 129 Dnr KS 115/2017 Verksamhetsuppföljning per sista maj 2017 Beslut beslutar Godkänner redovisningen av verksamhets- och ekonomisk uppföljning för perioden januari till maj Kommunstyreslen beslutar Uppdra till de verksamheter som redovisar negativa prognoser på helår att vidta åtgärder för att korrigera detta. Verksamheterna ska bedrivas inom givna budgetramar. Ärendebeskrivning Sollefteå Kommun redovisar ett resultat som är 13,3 mnkr bättre än budget. Verksamhetens samlade budgetavvikelser efter tre månader är 12,5 mnkr. Under ingången av året visar merparten av verksamheterna en positiv avvikelse mot budget med hänsyn tagen till ännu ej fördelade löneökningsmedel. Under andra delen av 2017 kommer vi att se effekten av de nya ersättningarna från Migrationsverket och hur väl omställningsarbetet slagit ut. Ej inbokat är kostnader för tilläggsavtalet avseende Höga Kusten Airport vilka faktureras under sommaren för första halvåret. Beslutsunderlag: Månadsuppföljning januari-maj 2017 Förvaltningens förslag till beslut: godkänner redovisningen av verksamhets- och ekonomisk uppföljning för perioden januari till maj Förslag till beslut på mötet John Åberg (S) föreslår att Uppdra till de verksamheter som redovisar negativa prognoser på helår att vidta åtgärder för att upphäva detta. Verksamheterna ska bedrivas inom givna budgetramar ska läggas till i beslutet. Sven Olov Gradin (M) föreslår att Uppdra till de verksamheter som redovisar negativa prognoser på helår att vidta åtgärder för att korrigera detta. Verksamheterna ska bedrivas inom givna budgetramar ska läggas till i beslutet.

9 9 (116) Beslutsgång Ordförande Åsa Sjödén (S) ställer fråga om beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Finner så. Ställer sedan frågan om beslutar om tillägg enligt John Åberg (S) eller enligt Sven-Olov Gradin (M). Finner att beslutar enligt John Åbergs förslag. Omröstning begärs. Omröstning Ordförande Åsa Sjödén (S) föreslår en försöksvotering genom handuppräckning, vilket godkänner och genomför. Ordförande finner att beslutar enligt Sven-Olov Gradins förslag till beslut om tillägg av texten Uppdra till de verksamheter som redovisar negativa prognoser på helår att vidta åtgärder för att korrigera detta. Verksamheterna ska bedrivas inom givna budgetramar i beslutet. Skicka till Niklas Nordén, ekonomienheten

10 10 (116) 130 Dnr KS 193/2017 Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet beslutar att påtala vikten av att utpekade förbättringsområden åtgärdas. Ärendebeskrivning/Sammanfattning Arbetsgivaren har en skyldighet att årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1/AFS 2003:4 och Arbetsmiljölagen. Resultatet av uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 2016 visar att arbetet fungerar tillfredsställande vid de flesta av kommunens arbetsplatser. Arbetsmiljöfrågorna diskuteras vid arbetsplatsträffar. Man följer de riktlinjer som finns, både kommunövergripande och verksamhetsspecifika. Följande förbättringsområden upptäcktes vid uppföljningen: - Rutiner för hur ändringar i Arbetsmiljölagen och nya AFS-föreskrifter tas upp i verksamheten - Konsekvensbedömningar och handlingsplaner vid förändringar i verksamheten - Uppdatering av introduktionsplaner för nyanställda - Information till medarbetarna om de rutiner, riktlinjer och policys Sollefteå kommun har inom arbetsmiljöområdet, bland annat om rutiner vid hot och våld - Tillbudsrapportering - Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet till chefer Vid jämförelse med 2015 års utvärdering av SAM framkommer att de förbättringsområden som då upptäcktes till viss del kvarstår. En försämring är att det är fler chefer än föregående år som uppger att de inte fått en skriftlig uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet. Beslutsplanering Beslut att godkänna uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2016 tas av Kommunfullmäktige.

11 11 (116) Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande Marja Wallin, KS 193/ Rapport Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå Kommun 2016, KS 193/ Förvaltningens förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår föreslå Kommunfullmäktige godkänna uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår föreslå Kommunfullmäktige besluta att godkänna uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Allmänna utskottet föreslår besluta att påtala vikten av att utpekade förbättringsområden åtgärdas.

12 12 (116) 131 Dnr KS 448/2016 Svar på motion Hälso- och sjukvård inom vårt område Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Ärendebeskrivning/Sammanfattning Gunilla Fluur, ViSKB har i motion till kommunfullmäktige i Sollefteå kommun lämnat som förslag att Sollefteå kommun, av solidaritet med befolkningen i Ådalen, ska köpa en andel i den ekonomiska föreningen Vård och Omsorg i Norrland, VOON. Motionären menar att kommunen med ett sådant handlande, på ett symboliskt sätt, kan visa att den tror på och känner tillit till sina medborgare. Förvaltningens bedömning En ekonomisk förening ska främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det innebär att medlemmarna ska få ett ekonomiskt utbyte av att delta i föreningen. Utbytet kan till exempel vara en anställning, ett bättre pris eller sänkta kostnader. Det finns inget som hindrar att föreningen också främjar andra intressen än rent ekonomiska, så länge som det ekonomiska intresset dominerar. Storleken på den insats varje medlem ska betala kan variera från 1 krona och uppåt. En viktig princip är det öppna medlemskapet, att medlemmarna betalar medlemsinsats och beslutar om grundläggande regler som ska gälla för föreningen. Medlemmarna ska delta i den ekonomiska verksamheten. Medlemmarna kan till exempel delta som konsumenter, som leverantörer, genom att jobba i verksamheten, ta uppdrag via föreningen, eller genom att använda sig av föreningens tjänster på något annat sätt. Medlemmarna är inte personligen ansvariga för föreningens förpliktelser. Den ekonomiska risken är i princip begränsad till medlemsinsatsen. En andel i en ekonomisk förening är en delägarrätt enligt 48 kap. 2, inkomstskattelagen, IL, och beskattas enligt de regler som framgår av inkomstskattelagen. Att som kommun köpa en andel i den ekonomiska föreningen Vård och omsorg i Norrland (VOON) skulle innebära ett delägande vilket rimligtvis borde innebära att kommunen också deltar, medverkar och påverkar föreningens inriktning, ställningstaganden och utveckling. Då föreningens avsedda verksamhet, i form av sluten hälso- och sjukvård, ligger utanför den kommunala kompetensen anser förvaltningen att motionen bör avslås.

13 13 (116) Beslutsunderlag Motion Hälso- och sjukvård inom vårt område, Gunilla Fluur (ViSKB), KS 448/ Förvaltningsyttrande, Lena Andersson, KS 448/ Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår föreslå Kommunfullmäktige besluta att avslå motionen.

14 14 (116) 132 Dnr KS 179/2017 Ansvarsfrihet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta Förbundets direktion och dess enskilda medlemmar beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Jäv Åsa Sjödén (S), Cathrine Näsmark (S), Mikael Sjölund (S) och Paul Höglund (C) anmäler jäv och deltar inte i beslutet. Ordförande Sven Olov Gradin (M) tar över som ordförande på denna punkt. Ärendebeskrivning/sammanfattning Revisorerna bedömer sammantaget att direktionen i Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Direktionens interna kontroll i allt väsentligt är tillräcklig. Sammantaget bedömer revisorerna att resultatet enligt årsredovisningen inte är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen har uppställt. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda medlemmarna i densamma. Fråga om ansvarsfrihet prövas av varje medlemskommun i kommunalförbundet. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande Niklas Nordén, KS 179/ Årsredovisning, KS 179/ Grundläggande granskning År 2016, KS 179/ Förvaltningens förslag föreslår kommunfullmäktige besluta

15 15 (116) Förbundets direktion och dess enskilda medlemmar beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår föreslå Kommunfullmäktige besluta Förbundets direktion och dess enskilda medlemmar beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016.

16 16 (116) 133 Dnr KS 216/2017 Revidering ägardirektiv Solatum Hus och Hem AB Beslut beslutar Ändringar i förslaget till ägardirektiv 1. Punkt 4 sista meningen ska lyda Om det i styrelsen finns olika meningar, om frågan är av sådan vikt att den ska underställas fullmäktige, ska samråd ske med s presidium. 2. Punkt 2 första stycket ska lyda Bolaget och dess verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen som utövar kommunens ledningsfunktion i enlighet med vad som anges i kommunstyrelsen reglemente. Beslut i Solatums ledning eller styrelse ska samordnas med kommunens verksamhetsmål och vision. 3. Punkt 4 under Med sådana beslut som avses. Första strecksatsen ska lyda - investeringsbeslut av större omfattning och med långsiktig väsentlig inverkan på bolagets ekonomi och verksamhet. Detta gäller även beslut där investeringar senareläggs eller skrinläggs. föreslår kommunfullmäktige besluta Att fastslå framlagda ägardirektiv för Solatum Hus & Hem AB. Information Niklas Nordén, Ekonomichef, informerar om bakgrund till ärendet samt förslagen till förändringar i ägardirektiven. Presenterar komplettering efter Allmänna utskottets möte Social hänsyn. Ärendebeskrivning En översyn av ägardirektiven till Solatum Hus & Hem har gjorts för att säkerställa aktualitet inför 2017 och förtydliga både övergripande ambitioner och inriktning för bolaget samt dess finansiella mål. Bolaget och kommunen har fört en dialog kring ägardirektivet och uppdaterat innehållet, merparten av dessa avser Allmän inriktning, de finansiella målen samt ett ökat fokus på miljö och hållbarhet. Motiven till förändring av de finansiella målen redogörs för närmare i detalj nedan, övriga ändringar framgår av bifogat förslag till nytt ägardirektiv.

17 17 (116) Ekonomiska och finansiella mål: Då bolaget levererar tämligen stabila resultat finns anledning att fastslå utdelningsnivå samt tidsbestämma soliditetsmål. Det finns också behov av att medge en större flexibilitet gällande avkastningsmålet. Idag anges direktavkastning till 6,5 % vilket begränsar och ställer höga krav på vilka investeringar som kan göras och vara lönsamma. Ett intervall mellan 4-6,5% i direktavkastning medger större flexibilitet avseende investeringar t.ex. i miljösyfte och bostadssociala ändamål. Då bolaget levererar stabila resultat bör skrivelsen om att kommunen på lång sikt ska kunna få utdelning ersättas med de möjligheter som lagrummet medger. Direktavkastningsmålet kompletteras med att skälig utdelning på av kommunen insatt kapital årligen skall lämnas enligt 3 Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (se nedan). 3 Lag (2010:879) Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolags värdeöverföringar får under ett räkenskapsår inte överstiga ett belopp som motsvarar räntan på det kapital som kommunen eller kommunerna vid föregående räkenskapsårs utgång har skjutit till i bolaget som betalning för aktier. Räntesatsen ska därvid utgöras av den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med tillägg av en procentenhet. Värdeöverföringar under ett räkenskapsår får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår. Ett tidsbestämt soliditetsmål på 20% soliditet till 2027 är möjligt och tar viss hänsyn till osäkerhet i bostadmarknad och förändrat ränteläge. Detta innebär att bolaget löpande kommer att leverera både utdelning och stärka sin soliditet. Vid svaga resultat då man inte når upp till målet om skälig utdelning så slår begränsningsregeln till gällande utdelningens storlek, varvid bolagets egna kapital inte riskerar att försvagas. Solatum hade ett resultat på tkr 2014 och tkr 2015 samt tkr för Omräknat till nytt förslag enligt 3 Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag var utdelningskravet för 2014 på tkr (statslåneränta 1,62% +1%), för 2015 på 648 tkr (statslåneränta 0,58% +1%) och för 2016 på 549 tkr (statslåneränta 0,34% +1%). Ett tidsatt soliditetsmål innebär att det egna kapitalet behöver stärkas med ca 20 mnkr fram till utgången av 2027, detta givet att balansräkningen i övrigt vidmakthålls. Detta innebär förenklat att Solatum över tid behöver visa årliga resultat på mellan 2,5-3 mnkr, beroende på hur statslåneräntan förändras. Solatum gör självfallet fortlöpande egna bedömningar år från år för att säkra både verksamhet och mål. Förvaltningens förslag till beslut föreslår kommunfullmäktige att fastslå framlagda ägardirektiv för Solatum Hus & Hem AB.

18 18 (116) Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande inkl. förslag till ägardirektiv Niklas Nordén, KS 216/ Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet beslutar Lämna ärendet utan förslag till beslut till. Ärendet bör tydliggöras på punkt 4 gällande vilka saker som ska lyftas med kommunstyrelsen. Förvaltningen uppmanas undersöka om ägardirektivet ska kompletteras med direktiv angående social upphandling. Förslag till beslut på mötet 1. John Åberg (S) föreslår att i punkt 4 sista meningen ska Kommunchef bytas mot s presidium och lyda Om det i styrelsen finns olika meningar, om frågan är av sådan vikt att den ska underställas fullmäktige, ska samråd ske med s presidium. 2. Mattias Ahlenhed (ViSKB) föreslår att punkt 2 första stycket ska följande läggas till kommunstyrelsens reglemente. Beslut i Solatums ledning eller styrelse ska samordnas med kommunens verksamhetsmål och vision. 3. Mattias Ahlenhed (ViSKB) föreslår att punkt 4 ska förtydligas vad gäller vilka beslut som avses. Första strecksatsen ska kompletteras med Detta gäller även beslut där investeringar senareläggs eller skrinläggs. Beslutsgång 1. Ordförande Åsa Sjödén (S) ställer fråga om beslutar enligt Allmänna utskottets förslag till beslut med John Åberg (S) förslag till ändring i punkt 4. Finner så. 2. Ordförande frågar sedan om beslutar om Mattias Ahlenhed (ViSKB) förslag till tillägg i punkt 2. Finner så. 3. Slutligen frågar Ordförande om beslutar om Mattias Ahlenhed (ViSKB) förslag till tillägg i punkt 4. Finner så.

19 19 (116) 134 Dnr KS 201/2017 Beslut om resursförstärkning i Kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr Beslut beslutar Sollefteå kommun godkänner att medlemsavgiften för Akademi Norr ökas med 5% till 2018 och enligt arbetskostnadsindex (AKI) åren därefter. Ärendebeskrivning Vid direktionens möte februari 2017 presenterade verksamhetschef för Akademi Norr ett förslag om ny basorganisation för kommunalförbundet. Basen skulle bestå av en verksamhetschef på 100%, en administratör på 50%, en koordinator för flexibla högskoleutbildningar på 20% och en utbildningsmäklare på 40 %. Detta skulle motsvara en lönekostnad på cirka 1,6 Mkr för kommunalförbundet. Direktionen föreslår att medlemskommunerna beslutar om justering av medlemsavgiften till kommunalförbundet enligt följande: Att medlemsavgiften ökas med 5 % för 2018 Att efterföljande år ökas avgiften i enlighet med Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI). Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker direktionens önskan om en resursförstärkning på 5% för Årsavgiften för 2017 uppgår till 150 tkr vilket innebär en ökning med 7,5 tkr enligt förslaget. Tas beslut om att öka medlemsavgiften behöver detta inarbetas i budget som läggs fram till fullmäktige i juni. Beslutsunderlag Ansökan från Akademinorr, KS 201/ Förvaltningsyttrande Niklas Nordén, KS 201/ Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta: Medlemsavgiften för Akademi Norr ökas med 5% till 2018 och enligt arbetskostnadsindex (AKI) åren därefter. Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår besluta

20 20 (116) Sollefteå kommun godkänner att medlemsavgiften för Akademi Norr ökas med 5% till 2018 och enligt arbetskostnadsindex (AKI) åren därefter. Skickas till Niklas Nordén, Ekonomichef Akademi Norr

21 21 (116) 135 Dnr Ks 205/2017 Ansökan Fortsatt ägande och verksamhet för Höga Kusten Destinationsutveckling AB Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta att kommunen from fortsätter att ingå i delägarskap tillsammans med kommunerna Härnösand, Kramfors och Örnsköldsvik, med 25 % vardera, i Höga kusten Destionationsutveckling AB, och att bifogat aktieägaravtal för Höga kusten Destinationsutveckling AB godkänns, och att föreslagit ägardirektiv för Höga kusten Destinationsutveckling AB godkänns, och att beakta fortsatt finansiering för köp av tjänster av bolaget 2018 och kommande år i budgetarbetet. Ärendebeskrivning/Sammanfattning Samarbetsavtalet mellan Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner gällande besöksnäringsfrågor löper ut per Kommunerna har genom bildandet av Höga Kusten Destinationsutveckling AB samarbetat i besöksnäringsfrågor under de tre senaste åren. När nu avtalsperioden löper ut är det styrelsens önskan att bolaget under kommande år får fortsätta sin verksamhet utifrån den inriktning som tidigare beslutats. Förvaltningens bedömning Genom bildandet av Höga Kusten destinationsutveckling tog de fyra ägarkommunerna 2014 ett stort och strategiskt viktigt beslut att samverka om utvecklingen av besöksnäringen i Höga Kusten. All nationell expertis är överens om att utveckling sker när större geografiska områden samverkar och att framtidens jobb skapas just inom besöksnäringen. Varumärket Höga Kusten har genom det nära samarbete som Höga Kusten destinationsutveckling och Höga kusten turism skapat under de senaste tre åren blivit en av Sveriges förnärvarande hetaste destinationer. Visit Sweden har också utpekat Höga Kusten till ett av de intressantaste områdena i Sverige med stor potential att kunna bli en destination med internationell attraktionskraft. Genom det grundläggande analysarbete som gjordes under 2016 med att ta fram destinationens viktigaste framtida strategiska utvecklingsområden har ägarkommunerna genom bolaget en tydlig plan och struktur över vad som bör fortsätta prioriteras inom besöksnäringen i Höga Kusten för att den positiva utvecklingen skall fortsätta.

22 22 (116) Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Varje kommun erlägger årligen en grundersättning för köp av tjänst på kronor samt köper tjänster utifrån en demografisk beräkning som utgår från antalet invånare i respektive kommun den 31/12 föregående år, vilket i Sollefteås fall uppgår till kr för Satsningen, kr, finansieras 2018 från konto , KS särskilda satsningar. Från och med och tillsvidare ska bolaget och ägarkommunerna sammanträda på bolagets inbjudan senast under mars månad för att diskutera inriktning för bolagets budgetarbete för nästkommande verksamhetsår. Till detta sammanträde ska bolaget ha utarbetat ett verksamhets- och budgetförslag. Ägarkommunerna ska på sammanträdet gemensamt diskutera rådande budgetförutsättningar och komma överens om ett slutligt gemensamt förslag som tillsänds respektive kommun. Utifrån den överenskommelse som träffats hanterar sedan respektive ägare förslaget i sin egen budgetprocess. Utöver ovan finansiering tillkommer enligt tidigare beslut en årlig ersättning till Höga Kusten Destinationsutveckling AB för driften av gemensam turistservice. Beslutsunderlag/Lagrum Förvaltningsyttrande Mikael Näsström, KS 205/ Ansökan, Höga Kusten Destinationsutveckling AB KS 205/ Förslag på Aktieägaravtal Höga Kusten destinationsutveckling AB KS 205/ Förslag till Ägardirektiv Höga Kusten destinationsutveckling AB KS 205/ Kairos Futures externa utvärdering KS 205/ Strategiska utvecklingsområden för Höga Kusten Destinationsutveckling AB KS 205/ Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsens allmänna utskott, föreslå kommunstyrelsen, föreslå kommunfullmäktige. att kommunen from fortätter ingå i delägarskap tillsammans med kommunerna Härnösand, Kramfors och Örnsköldsvik, med 25 % vardera, i Höga kusten Destionationsutveckling AB, och att bifogat aktieägaravtal för Höga kusten Destinationsutveckling AB godkänns, och att föreslagit ägardirektiv för Höga kusten Destinationsutveckling AB godkänns, och att ur kommunstyrelsens budget 2018, för särskilda satsningar, anvisa tkr, samt

23 23 (116) att beakta fortsatt finansiering för köp av tjänster av bolaget efter 2018 i kommande budgetarbetet Förslag till beslut på mötet (AU) Elisabet Lassen (S) föreslår att punkt 4 att ur kommunstyrelsen budget 2018, för särskilda satsningar, anvisa kr tas bort då detta inarbetats på annan plats i förslag till budget för Elisabet Lassen (S) föreslår att punkt 5 förändras till att beakta fortsatt finansiering för köp av tjänster av bolaget 2018 och kommande år i budgetarbetet Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår föreslå Kommunfullmäktige besluta att kommunen from fortsätter ingå i delägarskap tillsammans med kommunerna Härnösand, Kramfors och Örnsköldsvik, med 25 % vardera, i Höga kusten Destionationsutveckling AB, och att bifogat aktieägaravtal för Höga kusten Destinationsutveckling AB godkänns, och att föreslagit ägardirektiv för Höga kusten Destinationsutveckling AB godkänns, och att beakta fortsatt finansiering för köp av tjänster av bolaget 2018 och kommande år i budgetarbete.

24 24 (116) 136 Dnr Ks 200/2017 Ansvarsfrihet 2016 Samordningsförbundet i Sollefteå Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta Förbundsstyrelsens styrelse och ledamöter beviljas ansvarsfrihet för året Jäv John Åberg (S) och Mikael Sjölund (S) anmäler jäv och deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning/sammanfattning Revisorerna bedömer att styrelsen bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisorerna tillstyrker att förbundets styrelse och ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande Niklas Nordén KS 200/ Revisionsrapport, KS 200/ Förvaltningens förslag till beslut föreslår kommunfullmäktige besluta Förbundsstyrelsens styrelse och ledamöter beviljas ansvarsfrihet för året Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår föreslå Kommunfullmäktige besluta Förbundsstyrelsens styrelse och ledamöter beviljas ansvarsfrihet för året 2016.

25 25 (116) 137 Dnr KS 197/2017 Inriktningsbeslut Biogas i Mellannorrland Beslut beslutar - att uttala sig positivt till att Sollefteå kommun deltar i ett framtida samarbete mellan kommunerna i Västernorrland, Jämtland/Härjedalen och norra Hälsingland gällande omhändertagande av, i första hand, kommunens hushållsavfall - att ge ordförande i Samhällsutvecklingsutskottet i uppdrag att företräda kommunen i de fortsatta samtalen med övriga kommuner, i syfte att nå ett förslag till samverkansavtal för omhändertagande av kommunens avfall. - att återrapportering ska ske till kommunstyrelsen om hur samtalen kring samarbetet utvecklas. Ärendebeskrivning Ärendet avser ett inriktningsbeslut gällande deltagande i ett interkommunalt samarbete för omhändertagande av i första hand kommunens hushållsavfall samt att utse en företrädare för kommunen i de fortsatta samtalen om denna samverkan. Förvaltningens bedömning Kommunen har bjudits in till samtal om hur kommunerna i Västernorrland, Jämtland/Härjedalen och norra Hälsingland skulle kunna samverka för att utveckla avfallshanteringen i berörda kommuner. Bakom inbjudan står Biogas i Mellannorrland AB (BiMAB) vilket ägs av Sundsvalls kommun, Östersunds kommun och Hudiksvalls kommun. Bolaget har i uppgift att skapa förutsättningar för en biogasanläggning i Korsta utanför Sundsvall. De diskussioner som förts har haft som syfte att samtliga berörda parter ska kunna dra fördel av en samverkan. För kommunens del innebär det att det öppnas en möjlighet att på ett enkelt sätt påbörja källsortering i hushållen genom så kallad optisk sortering. Förvaltningen ser positivt på möjligheterna att påbörja källsortering i hushållen. Genom att delta i de fortsatta samtalen om en samverkan kan vi dels bidra till en gemensam lösning av avfallshanteringen och samtidigt påverka hur denna samverkan ska utformas och regleras. Enligt uppgifter från BiMAB behövs större mängder matavfall än ägarkommunernas samlade volymer, detta för att ekonomin i bolaget inte ska äventyras. Genom att erbjuda möjligheter till optisk sortering öppnas möjligheten för andra kommuner att genom en utökad samverkan på ett enkelt sätt kunna införa källsortering i hushållen.

26 26 (116) För närvarande sker omhändertagandet av hushållsavfallet av externa aktörer vilka fått uppdraget efter genomförd upphandling. Genom förändringar i Lagen om offentlig upphandling, LOU, ges från 1/ möjligheter för kommuner att samverka i samhällsnyttiga frågor som exempelvis omhändertagande av hushållens avfall. Det diskuterade samarbetet kan således ge effekten att kommunen på ett enkelt sätt kan börja källsortera hushållsavfallet samtidigt som BiMAB ges större förutsättningar att producera fordonsgas av matavfall. Med det upplägg som diskuteras (samarbete enligt LOU) kommer BiMAB att vara ett bolag utan vinstintresse bortsett från återbetalning av aktieägartillskott och en rimlig avkastning på insatt kapital. Resultatutvecklingen för bolaget påverkar således den behandlingsavgift som de samverkande kommunerna betalar. Den fortsatta hanteringen av ärendet planeras så att kommunstyrelsen löpande informeras om hur samtalen utvecklas. Ett slutgiltigt beslut om deltagande i samarbetet ska beslutas av kommunfullmäktige. Företrädare för BiMAB har också erbjudit sig att komma och redovisa det arbete som utförts av bolaget och hur det tänkta samarbetet kan utformas. Förvaltningens förslag till beslut Att Utskottet för Samhällsutveckling föreslår besluta - att uttala sig positivt till att Sollefteå kommun deltar i ett framtida samarbete mellan kommunerna i Västernorrland, Jämtland/Härjedalen och norra Hälsingland gällande omhändertagande av i första hand kommunens hushållsavfall - att ge Lillemor Edholm i uppdrag att företräda kommunen i de fortsatta samtalen med övriga kommuner i syfte att nå ett samverkansavtal för omhändertagande av kommunens avfall - att återrapportering ska ske till kommunstyrelsen om hur samtalen kring samarbetet utvecklas Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering De nu föreslagna att-satserna innebär inga andra kostnader för kommunen än nerlagd tid och resekostnader till de gemensamma träffar där samarbetsformerna ska utformas. Inför ett slutgiltigt ställningstagande av kommunfullmäktige till en medverkan i denna samverkan kommer givetvis de ekonomiska parametrarna att redovisas som en del i beslutsunderlaget.

27 27 (116) Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Hans-Åke Eriksson KS 197/ Beslutsplanering Utskottet för Samhällsutveckling Utskottet för Samhällsutvecklings förslag till beslut Utskottet för Samhällsutveckling föreslår besluta - att uttala sig positivt till att Sollefteå kommun deltar i ett framtida samarbete mellan kommunerna i Västernorrland, Jämtland/Härjedalen och norra Hälsingland gällande omhändertagande av, i första hand, kommunens hushållsavfall - att ge Lillemor Edholm i uppdrag att företräda kommunen i de fortsatta samtalen med övriga kommuner, i syfte att nå ett samverkansavtal för omhändertagande av kommunens avfall. - att återrapportering ska ske till kommunstyrelsen om hur samtalen kring samarbetet utvecklas. Förslag till beslut på mötet John Åberg (S) föreslår att strecksats 2 sista delen ändras till övriga kommuner, i syfte att nå ett förslag till samverkansvatal för omhändertagande av kommunens avfall. Leif Östberg (L) föreslår att uppdraget i strecksats 2 ska kopplats till funktionen Ordförande för Samhällsutvecklingsutskottet inte till person. Beslutsgång Ordförande Åsa Sjödén (S) frågar om beslutar enligt utskottets förslag till beslut med John Åbergs och Leif Östbergs förslag till ändring. Finner så. Skicka till Biogas i Mellannorrland Ansvarig handläggare - Hans Åke Eriksson

28 28 (116) 138 Dnr KS 91/2016 Svar på medborgarförslag - Bygg en trottoar från sjukhuset till riksväg 87, busshållplatsen, samt gång- och cykelväg efter Industrivägen från rondellen till Pausdrycker Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta - Att medborgarförslaget avslås. Ärendebeskrivning Förslagsställaren har lämnat följande medborgarförslag: Skulle vara bra om det byggs en trottoar från sjukhuset till riksväg 87 busshållplatsen. Från sjukhuset blir det på den högra sidan. Tag bort den lilla stumpen på vänstersidan. Det kan hända olycka när folk kommer och drar sina resväskor ute i bilbanan. Efter Industrivägen bör det även bli gång o cykelväg, från rondellen till Pausdrycker. Förvaltningens bedömning I dagsläget finns det sprickor och ojämnheter som kan göra det svårare för fotgängare och cyklister att ta sig fram efter sidorna av de nämnda gatorna. Förvaltningen föreslår därför åtgärder enligt nedan som återställer hela gatubredden, som alternativ till byggande av trottoarer. Lasarettsgatan: Beläggningsarbete (asfaltering) var planerat för gatan i år, men efter ny besiktning konstaterades att ytterligare förstärkningsåtgärder behövs som inte inryms i 2017 års budget. Förvaltningen föreslår att vid planering av framtida gatuarbeten så beaktas framkomligheten genom att jämna till gatan. Industrivägen: Den östliga delen har ny beläggning sedan 2016, men ingen gångcykelbana. Förvaltningen föreslår att vid planering av framtida gatuarbeten så beaktas åtgärdsbehovet av den resterande delen för att skapa en bättre framkomlighet. Befintliga gång- och cykelvägar finns efter andra gator som alternativ till Industrivägen, och dessa sammanbinder villaområdena vid t.ex. Hullsta och Prästbordet med övriga delar av Sollefteå tätort.

29 29 (116) Förvaltningens förslag till beslut Medborgarförslaget avslås. Beslutsunderlag Medborgarförslag, Roy Westman KS 91/ Förvaltningsyttrande, Nils Modin KS 91/ Beslutsplanering Utskottet för Samhällsutveckling Kommunfullmäktige Utskottet för Samhällsutvecklings förslag till beslut Utskottet för Samhällsutveckling föreslår föreslå Kommunfullmäktige besluta att: - medborgarförslaget avslås.

30 30 (116) 139 Dnr KS 479/2016 Utredningsuppdrag gällande boende för yngre personer med demenssjukdom Beslut beslutar att verksamheten ges i uppdrag att i en handlingsplan kartlägga aktiviteter, vilket stöd, vilken information och vilken personcentrerad vård och omsorg i den kommunala verksamheten som kan bli aktuella när en yngre person drabbas av demenssjukdom. Information Lena Andersson och Pirjo Öster redogör för bakgrund till ärendet samt redovisar läget i Sollefteå. Föredrar vad som sker inom Forskning och utveckling på området. Uppdraget bör ges till Socialchefen. Ärendebeskrivning s utskott för vård och omsorg har gett förvaltningen i uppdrag att utreda behov av boende för yngre personer med demenssjukdom. Av socialstyrelsens nationella utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014 framgår att det finns ungefär personer med demenssjukdom i Sverige. Den allra svåraste gruppen att prognostisera är unga demenssjuka, det vill säga personer under 65 år. Ofta anges i statistiken att mellan personer är unga demenssjuka men i Socialstyrelsens senaste beräkning finner man att det finns omkring unga demenssjuka vilket motsvarar ungefär 5,7% av alla med en diagnostiserad demenssjukdom. De flesta av de yngre demenssjuka befinner sig i åldersspannet år. En genomgång av aktuella rapporter visar att situation och behov hos yngre personer med demenssjukdom ser annorlunda ut jämfört med äldre personer med demenssjukdom. Av en undersökning som genomfördes i Stockholms stad, där yngre med demenssjukdom beräknas finnas, framgår att 60 % av dessa är sammanboende och 35 % fortfarande yrkesverksamma, många är föräldrar till barn och ungdomar. De särskilda behov som lyfts fram i intervjuer med demenssjuka och deras närstående är möjligheten att få tidiga insatser i tillräcklig omfattning. Det handlar då inte om vård och omsorg utan att få stöd att leva ett aktivt och meningsfullt liv trots funktionsnedsättning så länge man orkar. Tidiga insatser kan bestå av: samlad praktisk information - information om sina rättigheter, vart de ska vända sig för utprovning av tekniska hjälpmedel, ansökan om bostadsanpassning,

31 31 (116) färdtjänst, avlastning för anhöriga eller ansökan om andra stödinsatser från kommunen. fortlöpande information och handledning vuxna anhöriga och barn behöver fortlöpande information allteftersom personen med demens försämras i sin sjukdom. Stöd behövs för att förstå den förändring som sker gradvis och kunna bemöta personen med demenssjukdom på ett lämpligt sätt. social gemenskap och meningsfull sysselsättning - personer som har tvingats sluta arbeta behöver fylla sin lediga tid med meningsfull sysselsättning. social gemenskap och utbyte av erfarenheter - personer som har en nydiagnostiserad demens i en mild fas, liksom anhöriga och barn till personer med demenssjukdom, har behov av att träffa andra människor som befinner sig i en liknande situation. hjälp med kris- och sorgebearbetning till den sjuke, närstående och barn. I ett senare skede av sjukdomsförloppet uppstår andra behov. Det kan då handla om insatser i hemmet, ledsagning, aktiviteter, dagverksamhet mm. Efterhand behöver insatserna ofta kompletteras med korttidsboende eller växelboende då den anhörige behöver mer avlastning och så småningom kan också behov av en permanent plats på ett boende uppkomma. Särskilt boende för yngre personer med demenssjukdom finns på olika ställen i Sverige, då ofta lokaliserade i större kommuner. Det finns t.ex. boende för yngre med demenssjukdom i Örebro och Linköping. Befolkningen uppgår där till respektive och man har avsatt 8-9 platser i särskilt boende för yngre demenssjuka. Det tycks generellt vanligare med dagverksamhet som riktar sig till yngre personer med demenssjukdom vilket skulle kunna tyda på att många i målgruppen väljer att bo kvar i sin egen bostad även om man har ett stödbehov. Forskning och utveckling pågår ständigt för att hitta nya och bättre sätt att möta behov hos både yngre och äldre med demenssjukdom och deras närstående. Holland, Tyskland, Danmark och snart också Norge har byggt upp demensbyar, små minisamhällen där de demenssjuka kan röra sig fritt, gå på restaurang, till frisör, gym, spa, matvaruaffär osv. Den tekniska utvecklingen går snabbt men det är viktigt att komma ihåg att ett tekniskt hjälpmedel måste introduceras så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet för att vanan att använda hjälpmedlet ska kunna byggas upp i personens vardag. Ett nytt Alzheimervaccin kommer att testas under 2017 och på det nationella planet ger socialstyrelsen under hösten 2017 ut riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Förvaltningens bedömning Med hänsyn tagen till att endast ett fåtal yngre personer med demenssjukdom finns i Sollefteå kommun framstår det som en kostnadsdrivande lösning att inrätta en

32 32 (116) boendeenhet för just den målgruppen. Att skapa en sådan boendeenhet skulle troligtvis i långa perioder innebära att boendeplatser stod tomma. I de fall där en särskilt boendeplats ändå blir aktuell är det av största vikt att, i enlighet med gällande lagstiftning, hitta en individuell lösning som möter den enskildes unika behov. Möjlighet till aktiviteter, samvaro, avskildhet, bemanning och kompetens, bostadens utformning och omgivning bör särskilt beaktas när beslutet ska verkställas. Även när ett behov av dagverksamhet uppstår hos en yngre person med demenssjukdom måste en individuell och personlig lösning hittas. Detta torde bäst kunna göras inom ramen för de dagverksamheter som bedrivs, kanske genom andra öppettider, att använda tillgängliga lokaler på ett annat sätt, eventuell personalförstärkning eller annat som möter upp det individuella behovet. För yngre personer med demenssjukdom som bor kvar i sitt ordinära boende bör satsningar göras för att så tidigt som möjligt ge rätt stöd i hemmet, information, stöd till närstående, sysselsättning, se över tekniska lösningar, avlösning, ledsagning, lämpliga aktiviteter, osv. För att på ett så professionellt sätt som möjligt möta dessa personers unika behov skulle det nuvarande hemtjänstteamet tillsammans med demenssköterska kunna vara en nyckel i det förebyggande arbetet och till värdigt liv och välbefinnande. Särskilda utbildningsinsatser kan behövas i teamet för att få mer kunskap om yngre demenssjukas situation och särskilda behov. För att säkerställa att yngre demenssjukas särskilda behov uppmärksammas bör verksamheten ges i uppdrag att i en handlingsplan kartlägga aktiviteter, vilket stöd, vilken information och vilken personcentrerad vård och omsorg i den kommunala verksamheten som kan bli aktuella när en yngre person drabbas av demenssjukdom. Stöd- och informationsinsatser tillsammans med aktiviteter bör ansvarssättas så att det står klart vilken profession som har ansvar och kompetens för uppdraget. Även behov av kompetensutveckling bör kartläggas. Vid behov bör också klargöras vilket ansvar som åvilar landstingets verksamhet. Pirjo Öster, socialt ansvarig samordnare och Lena Andersson, kvalificerad samordnare redovisar uppdrag och underlag för utskottet. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande 479/ Protokollsutdrag utskottet vård och omsorg Förvaltningsyttrande, Lena Andersson 479/ Utskottet för Vård och omsorgs förslag till beslut s utskott för vård och omsorg föreslår besluta

33 33 (116) att verksamheten ges i uppdrag att i en handlingsplan kartlägga aktiviteter, vilket stöd, vilken information och vilken personcentrerad vård och omsorg i den kommunala verksamheten som kan bli aktuella när en yngre person drabbas av demenssjukdom.

34 34 (116) 140 KS 219/2017 Paragrafen direktjusterad. Separat protokoll.

35 35 (116) 141 Dnr KS 410/2015 Beslut gällande f.d. bygghallen på Gudlav Bilderskolan Beslut beslutar Att före detta bygghallen på fastigheten Cyklisten 1 upphandlas som en egen byggetapp. Information Ulf Jonasson, Fastighetssamordnare, informerar om ärendet samt ger lägesrapport för ombyggnation av Gudlav Bilderskolan. Visar skissförslag på fasad åtgärd. Informerar om ny takkonstruktion. Upphandling för Gudlav Bilderskolan planeras att läggas ut i augusti Ärendebeskrivning beslutade uppdra till förvaltningen att arbeta fram ett förfrågningsunderlag för renovering/ombyggnad av Gudlav Bilderskolan enligt genomförd förstudie. Förfrågningsunderlaget ska redovisas för kommunstyrelsen senast mars 2017 samt att projektet ska genomföras som totalentreprenad. Vid kommunstyrelsen sammanträde informerades om att arbetet blivit försenat på grund av upphandlingsjuridiska orsaker samt upptäckt av miljöfarligt avfall. Detta innebar att kommunstyrelsen beslutade att förvaltningen till sammanträdet ska återkomma med reviderad tidsplan. Gymnastiksalen ska omfattas av renoveringen så att verksamheten kan bedrivas på ett säkert sätt ut arbetsmiljösynpunkt samt att ytskikt åtgärdas. De administrativa lokalerna med expedition ska omfattas i den utsträckning som ventilationsoch installationsarbeten kräver Före detta hantverksprogrammets lokaler ska anpassas till lektionssalar och arbetsrum. Hela entreprenaden ska genomföras i en etapp om möjligt Förvaltningens bedömning Eftersom bygghallen ligger på en egen fastighet med bland annat eget abonnemang på el och i övrigt är frikopplad från själva skolan är det fördelar att skapa två arbetsplatser med vägen som arbetsplatsgräns. Kostnaden är i förstudien beräknad till tkr samt för paviljongen tkr, totalt tkr. Att genomföra denna del som ett eget byggprojekt skulle innebära att även lokala företag skulle kunna delta i upphandlingen. En annan fördel är att lokalerna skulle kunna tas i anspråk snabbare än om de ingår i totalentreprenaden för hela skolan. Fordonsprogrammet har nu rekordmånga elever, 70 stycken, och är trångbodda i nuvarande lokaler. En nackdel är att om man när upphandlingen går mot sitt slutskede väljer att inte genomföra ombyggnaden av GB-skolan står man med en ny lokal för fordonslinjen.

36 36 (116) Förvaltningen bedömer utifrån ovanstående att det trots allt är fördelaktigt att genomföra Cyklisten 1 som eget projekt. När man väger för och nackdelar mot varandra ska man ta i beaktande att även om man vid en totalentreprenad väljer att avbryta för att gå vidare med en annan lösning är det tveksamt om de ekonomiska resurserna finns att skapa en ny lösning på annan plats. Detta med anledning av att nuvarande lokaler för fordons- och byggprogrammet är ändamålsenliga och relativt moderna. Därför borde om en sådan situation uppstår kommunen överväga hur man ska ställa sig till beslutet om att gymnasieskola ska vara lokaliserad på två platser. Förvaltningens förslag till beslut Att före detta bygghallen på fastigheten Cyklisten 1 upphandlas som en egen byggetapp Ärendets tidigare behandling KS KS KS KS KS KS Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Ulf Jonasson KS410/ Beslutsplanering Utskottet för Unga och lärande Utskottet för Unga och lärandes förslag till beslut Utskottet för Unga och lärande - lämnar ärendet till utan förslag till beslut

37 37 (116) 142 Dnr KS 150/2017 Remissvar Promemoria Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Beslut beslutar - att anta förvaltningens yttrande som sitt eget Ärendebeskrivning Sollefteå kommun har, som remissinstans, erhållit promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter. I promemorian lämnas förslag till ändringar i examensbeskrivningarna för speciallärarexamen och specialpedagogexamen, som finns i bilaga 2 till högskole-förordningen (1993:100). Syftet med ändringarna är att säkerställa att framtida specialärare och specialpedagoger har en fördjupad och breddad kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter. Författningsändringarna föreslår träda i kraft den 1 juli Förvaltningens bedömning Av promemorian framkommer att drygt fem procent av barn och ungdomar i Sverige har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vidare konstateras att en rad rapporter och studier har visat att det finns ett behov av en ökad och breddad kompetens i skolan och förskolan i fråga om elever och barn med neuropsykiatriska funktions-nedsättningar eller liknande svårigheter som inte är diagnosticerade. En undersökning bland ett urval av experter från lärosäten, representanter för berörda myndigheter och intresseorganisationer samt skolchefer i kommuner har visat att det råder nästan total enighet om att både speciallärare och specialpedagoger bör få en fördjupad och breddad kunskap och kompetens i fråga om neuropsykiatriska funktionshinder. Därför föreslås att examensmålen för dessa utbildningar kompletteras med sådana kunskaper och kompetenser. Förslagen innebär, enligt promemorian, att studenter på speciallärar- och specialpedagogutbildningarna ska erhålla en ökad kunskap och kompetens i fråga om funktions-nedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, under utbildningen vilket innebär att de kommer att vara bättre förberedda att utbilda elever när det har avslutat utbildningen. Förslagen påverkar inte utbildningens längd. Den bedömning som gjorts är att studenternas anställningsbarhet påverkas positivt.

38 38 (116) Sollefteå kommun är positiv till förändringen av examensmål för speciallärar- och specialpedagogexamen i så motto att det i utbildningen införs tillägg gällande fördjupad kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter eller liknande svårigheter som inte är diagnosticerade. Kommunen finner även föreslaget tillägg gällande Färdighet och förmåga vara av största vikt; - visa förmåga att kritiskt granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter samt tillämpa kunskaper om neuropsykiatriska svårigheter i olika lärmiljöer. Sollefteå kommun, som remissinstans, ställer sig positiv till att de förslag till ändringar av examensmålen som presenteras genomförs utan att någon ny inriktning (specialisering) införs. Därmed ingår det som en grund i båda utbildningarna. Förvaltningens förslag till beslut Att antar förvaltningens yttrande som sitt eget. Beslutsunderlag Promemoria: Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter KS 150/ Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin KS 150/ Beslutsplanering Utskottet för Unga och lärande Utskottet för Unga och lärandes förslag till beslut Utskottet för Unga och lärande föreslår besluta - att anta förvaltningens yttrande som sitt eget Skicka till Remissinstansen Ansvarig handläggare Siv Sjödin

39 39 (116) 143 Dnr KS 221/2017 Verksamhetsplan 2017 för Centrala elevhälsan Beslut beslutar - att fastställa Verksamhetsplan för Centrala elevhälsan, för-och grundskola läsåret 2017/2018. Ärendebeskrivning Enligt Skollagen (2010:800 2 kap 25 ) ska huvudmannen tillse att det finns elevhälsa för varje elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Vidare ska det för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Förvaltningens bedömning I den Centrala elevhälsan organiseras specialpedagoger, skolkuratorer och skolsköterskor, kompetenser som riktas till samtliga för- och grundskolor. Därutöver finns skolpsykolog och skolläkare, vilka båda är gemensamma med gymnasieskolans elevhälsa. Därmed har Sollefteå kommuns grundskolor elevhälsa enligt gällande lagstiftning. De specialpedagogiska insatserna riktas även till förskolorna. Den centrala elevhälsans mål, strategi och verksamhet är formulerat i Centrala elevhälsans Verksamhetsplan för läsåret 2017/2018. Uppdraget är såväl förebyggande, utredande, uppföljande som åtgärdande på organisation-, grupp-, och individnivå med fokus på att stöda barns/elevers utveckling mot målen. Det centrala stödet riktar sig såväl till kommunala som fristående huvudmän och bedrivs - i enlighet med gällande lagstiftning, styrdokument, förordningar - på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Verksamheten utvärderas årligen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

40 40 (116) Förvaltningens förslag till beslut Utskottet Unga och lärande föreslår kommunstyrelsen att fastställa Verksamhetsplan för Centrala elevhälsan, för- och grundskola, läsåret 2017/2018. Lagrum Skollagen (2010:800 2 kap 25 ) Beslutsunderlag Förslag till verksamhetsplan Centrala elevhälsan läsåret 2017/2017 KS 221/ Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin KS Beslutsplanering Utskottet för Unga och lärande Utskottet för Unga och lärandes förslag till beslut Utskottet för Unga och lärande föreslår besluta - att fastställa Verksamhetsplan för Centrala elevhälsan, för-och grundskola läsåret 2017/2018. Skicka till Ansvarig handläggare, Siv Sjödin

41 41 (116) 144 Dnr KS 223/2017 Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd Beslut beslutar - att fastställa Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd Ärendebeskrivning Sollefteå kommuns skolor har, sedan 2007, haft en IT-plan i syfte att utveckla ett pedagogiskt förhållningssätt när det gäller nyttjande av digitala verktyg. Tidigare planer har tidigare haft ett större fokus på tillhandahållande av teknisk utrustning och anpassade lärverktyg. Från och med hösten 2015 har planen ändrat benämning till Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd och syftar dels till att ge personalen stöd för användning av datorer i verksamheten, dels för att utgöra ett tydligt underlag för utveckling och inköp av utrustning inom förskola och skola. Den pedagogiska utvecklingsplanen med IT som stöd har en tydlig koppling till Kommunfullmäktiges fokusområde 1 Utbildning och kompetensutveckling, inriktningsmål 1.1 Ökad behörighet till nationellt program och Kvalitetsplanen , avsnitt gällande Ökad måluppfyllelse. Förändringar i utvecklingsplanen kan ske dels utifrån den uppföljning som sker årligen dels utifrån de behov av åtgärder som identifieras och genomförs under året. Detta i syfte att tidigt möta de förändrade behov som uppkommer. Reviderad verksamhetsplan fastställs i. Den pedagogiska utvecklingsplanen för de två kommande läsåren, , omfattar även Nationell IT-strategi för skola och förskola som förväntas beslutas under 2017, där Skolverket redan våren 2017 publicerat Digitalisering i ett av åtta Nationella skolutvecklingsprogram. Förvaltningens bedömning I den pedagogiska utvecklingsplanen fastslås att datorn ska vara ett naturligt hjälpmedel som ska vara ett stöd för att anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar. Det är ett pedagogiskt redskap för att stimulera ett elevaktivt och undersökande arbetssätt. Källkritik är viktigt. Internet är en mängd osorterad information som alla måste lära sig att förhålla sig till, sortera och kritiskt granska.

42 42 (116) Det är viktigt att skolans värdegrundsarbete även omfattar kunskap om och förhållningssätt till sociala medier. Datorn ska vara ett av de lärverktyg som bidrar till ökad måluppfyllelse. Sollefteå kommuns förskolor och skolor har goda förutsättningar att utveckla verksamheten i den riktning som kommande läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och examensmål anger inför hösten Kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras inom ramen för Nationella skolutvecklingsprogram enligt samma metod som Matematiklyft och Läslyft, det vill säga genom de moduler som Skolverket publicerat och som bygger på kollegialt lärande. Gällande Digitalisering 2022 rekommenderas utbildningsinsatserna inledas för rektorer och förskolechefer. Tillgången på teknik, utifrån den nationella strategin (ännu som förslag) är uppfylld vad gäller förskoleklass, skola och fritidshem. När det gäller förskolan behövs ytterligare kompletteringar göras. Den pedagogiska utvecklingsplanen med IT som stöd följs upp och utvärderas årligen, i oktober, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningens förslag till beslut Utskottet Unga och lärande föreslår att fastställa Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd, Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin KS 223/ Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd KS 223/ Beslutsplanering Utskottet för Unga och lärande Utskottet för Unga och lärandes förslag till beslut Utskottet för Unga och lärande föreslår besluta - att fastställa Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd Skicka till Ansvarig handläggare Siv sjödn Joakim Edholm Örjan Abrahamsson

43 43 (116) 145 Dnr KS 224/2017 Avyttring hjulgrävmaskin Beslut beslutar - att avyttra grävmaskin Volvo EW140 Ärendebeskrivning Kommunen har tidigare beslutat avveckla gymnasieutbildningen av anläggnings-maskinförare. De sista gymnasieeleverna som gick den utbildningen avslutade sina studier juni Med anledning av detta kan vissa inventarier avyttras, bl.a. den grävmaskin detta ärende handlar om. Beslut att avyttra inventarier med så stora värden och bedömda försäljningspriser som denna grävmaskin innebär, har inte delegerats vidare av. Förvaltningens bedömning Grävmaskinen det handlar om är en Volvo EW140, årsmodell Den köptes in till utbildningen av anläggningsmaskinförare under vårterminen Eftersom utbildningen av anläggningsmaskinförare har avvecklats, finns ingen anledning att behålla den aktuella grävmaskinen i kommunal ägo. Den bör därför avyttras. Enligt kommunens delegeringsordning kan tjänstemän endast ta avyttringsbeslut för inventarier som är helt avskrivna och som har ett försäljningspris om högst 3 basbelopp. Det bokförda värdet på grävmaskinen är kr ( ) och det bedömda försäljningspriset är ca kr + moms. Därför krävs politiskt beslut om avyttring. De kommunala anvisningar som finns kring avytting av inventarier ska följas vid försäljningen. Detta innebär bl.a. att försäljningen ska ske via öppet anbuds- eller auktionsförfarande. Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Eventuell reavinst/reaförlust bokförs hos gymnasieverksamheten. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund KS 224/ Beslutsplanering Utskottet för Unga och lärande

44 44 (116) Utskottet för Unga och Lärandes förslag till beslut Utskottet för Unga och lärande föreslår besluta - att avyttra grävmaskin Volvo EW140 Skicka till Pär Bodin, vik rektor gymnasieverksamheten Anders Strindlund, budget- och ekonomistyrning

45 45 (116) 146 Dnr KS 225/2017 Avyttring maskinsläp CHA847 Beslut beslutar - att avyttra maskinsläp CHA847 Ärendebeskrivning Kommunen har tidigare beslutat avveckla gymnasieutbildningen av anläggningsmaskinförare. De sista gymnasieeleverna som gick den utbildningen avslutade sina studier juni Med anledning av detta kan vissa inventarier avyttras, bl.a. det maskinsläp detta ärende handlar om. Beslut att avyttra inventarier med så stora värden och bedömda försäljningspriser som detta släp innebär, har inte delegerats vidare av kommunstyrelsen. Förvaltningens bedömning Maskinsläpet det handlar om är ett Fliegl VTS 360, årsmodell Registreringsnummer CHA847. Det köptes in till gymnasieverksamheten under höstterminen Eftersom utbildningen av anläggningsmaskinförare har avvecklats, finns ingen anledning att behålla det aktuella släpet i kommunal ägo. Det bör därför avyttras. Enligt kommunens delegeringsordning kan tjänstemän endast ta avyttringsbeslut för inventarier som är helt avskrivna och som har ett försäljningspris om högst 3 basbelopp. Det bokförda värdet på maskinsläpet är kr ( ) och det bedömda försäljningspriset är ca kr + moms. Därför krävs politiskt beslut om avyttring. De kommunala anvisningar som finns kring avytting av inventarier ska följas vid försäljningen. Detta innebär bl.a. att försäljningen ska ske via öppet anbuds- eller auktionsförfarande. Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Eventuell reavinst/reaförlust bokförs hos gymnasieverksamheten. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund KS 225/ Beslutsplanering Utskottet för Unga och lärande

46 46 (116) Utskottet för Unga och lärandes förslag till beslut Utskottet för Unga och lärande föreslår besluta - att avyttra maskinsläp CHA847 Skickas till Pär Bodin, vik rektor gymnasieverksamheten Anders Strindlund, budget- och ekonomistyrning

47 47 (116) 147 Dnr KS Övergripande verksamhetsplan med budget Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta A: Skatter och bidrag är beräknade utifrån en oförändrad befolkningsstorlek för perioden B: Skattesatsen ligger oförändrad på 23,39%. C: Utdebiteringen avseende VA-taxan föreslås oförändrad , övriga utdebiteringar enligt tidigare beslut. D: har under 2018 rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande beloppet på de lån som förfaller till betalning under E: Såsom för egen skuld ingå borgen för Solatum Hus&Hem AB låneförpliktelser upp till ett totalt högsta belopp om 310 mnkr jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det högsta lånebeloppet ska räknas på skuldbrevens ursprungliga lånebelopp. F: Borgensavgiften för kommunens aktiebolag fastställs till 0,4% av låneskulden per 31/ G: Kommunens låneskuld ska amorteras med 15 mnkr per år. H: Mål för 2018 formuleras enligt bifogat måldokument I: Resultatet skall varje år vara minst 1% av skatter och bidrag. J: Budget för 2018 och plan för 2019 och 2020 fastställs enligt nedan bilagor. - Resultatbudget, driftbudget för verksamheter fastställs enligt bilaga 1a och b - Kommungemensam verksamhet fastställs enligt bilaga 1c - Investeringsbudget fastställs enligt bilaga 1d K: Verksamhetsbudget 2018 och plan kommer att justeras för utfallet av lönerörelsen 2017 vid fördelning av den centrala lönepotten.

48 48 (116) L: Övergripande verksamhetsplan med budget fastställs utifrån budgetberedningens förslag avseende budget 2018 och plan Reservation Paul Höglund (C), Kerstin Franzen (M), Sven-Olov Gradin (M), Leif Östberg (Lp), Mattias Ahlenhed (ViSKB) och Gunilla Fluur (ViSKB) reserverar sig till förmån för eget förslag till budget. Information Niklas Nordén, Ekonomichef, informerar om budgetprocessen som förevarit samt budgetförutsättningar för åren enligt Sveriges kommuner och Landsting. Går igenom de grundförutsättningar som gäller för budget och budgetberedningens förslag. Ärendebeskrivning Budgetberedningen har tagit fram ett förslag till budget för 2018 och plan Utifrån detta förslag har kommunstyrelseförvaltningen utarbetat en övergripande verksamhetsplan med budget för perioden Beslutsunderlag: Övergripande verksamhetsplan med budget (inkluderar måldokument) Måldokument (med tydliggjorda förändringar) Bilaga 1a-d: Budgetförslag S&V Bilaga 2a-d: Budgetförslag L, C, M Bilaga 3a-d: Budgetförslag ViSKB Budgetberedningens förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: A: Skatter och bidrag är beräknade utifrån en oförändrad befolkningsstorlek för perioden B: Skattesatsen ligger oförändrad på 23,39%. C: Utdebiteringen avseende VA-taxan föreslås oförändrad , övriga utdebiteringar enligt tidigare beslut. D: har under 2018 rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande beloppet på de lån som förfaller till betalning under 2018.

49 49 (116) E: Såsom för egen skuld ingå borgen för Solatum Hus&Hem AB låneförpliktelser upp till ett totalt högsta belopp om 310 mnkr jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det högsta lånebeloppet ska räknas på skuldbrevens ursprungliga lånebelopp. F: Borgensavgiften för kommunens aktiebolag fastställs till 0,4% av låneskulden per 31/ G: Kommunens låneskuld ska amorteras med 15 mnkr per år. H: Mål för 2018 formuleras enligt bifogat måldokument I: Resultatet skall varje år vara minst 1% av skatter och bidrag. J: Budget för 2018 och plan för 2019 och 2020 fastställs enligt nedan bilagor. - Resultatbudget, driftbudget för verksamheter fastställs enligt bilaga 1a och b - Kommungemensam verksamhet fastställs enligt bilaga 1c - Investeringsbudget fastställs enligt bilaga 1d K: Verksamhetsbudget 2018 och plan kommer att justeras för utfallet av lönerörelsen 2017 vid fördelning av den centrala lönepotten. L: Övergripande verksamhetsplan med budget fastställs utifrån budgetberedningens förslag avseende budget 2018 och plan Förslag till beslut på mötet Punkt A Mattias Ahlenhed (ViSKB) föreslår att förändringen befolkningsstorleken ska beräknas som + 50 år 2018, 0 år 2019 och 0 år Punkt I Kerstin Franzén (M) föreslår att resultatet ska vara minst 1,5 % av skatter och bidrag. Mattias Ahlenhed (ViSKB) föreslår att resultatet ska vara minst 1,65 % av skatter och bidrag. Punkt J 1. Kerstin Franzén (M) med biträde av Leif Östberg (Fp) föreslår bifall till Alliansens förslag till budget.

50 50 (116) 2. Mattias Ahlenhed (ViSKB) föreslår bifall till Västra initiativets förslag till budget. 3. John Åberg (S) föreslår bifall till Socialdemokraterna och Vänsterns gemensamma förslag till budget. Punkt L 1. Kerstin Franzén (M) med biträde av Leif Östberg (Fp) föreslår bifall till Alliansens förslag till budget. 2. Mattias Ahlenhed (ViSKB) föreslår bifall till Västra initiativets förslag till budget. 3. John Åberg (S) föreslår bifall till Socialdemokraterna och Vänsterns gemensamma förslag till budget. Beslutsgång Punkt A Ordförande Åsa Sjödén (S) frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt budgetberedningens förslag till beslut eller enligt Mattias Ahlenhed (ViSKB) förslag. Finner att kommunstyrelsen beslutare enligt budgetberedningensförslag. Punkt B-H Ordförande ställer fråga om kommunstyrelsen beslutar enligt budgetberedningens förslag till beslut punkt B-H. Finner så. Punkt I Ordförande ställer fråga om kommunstyrelsen beslutar enligt Kerstin Franzéns förslag till beslut om minst 1,5 % resultat. Frågar sedan om man beslutar enligt Mattias Ahlenheds förslag till beslut om minst 1.65% resultat. Ställer slutligen frågan om beslutar enligt budgetberedningsensförslag till beslut på minst 1 % resultat av skatter och bidrag. Finner att beslutar i enlighet med budgetberedningens förslag till beslut. Resultatet skall varje år var minst 1 % av skatter och bidrag. Punkt J Ordförande ställer fråga om kommunstyrelsen beslutar enligt Alliansens förslag till budget. Frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt Västra initiativets förslag till budget. Frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt Socialdemokraterna och Vänsterns förslag till budget (Tillika budgetberedningens förslag). Finner att beslutar enligt budgetberedningens förslag till beslut. Punkt K Ordförande ställer fråga om kommunstyrelsen beslutar enligt budgetberedningens förslag till beslut punkt K. Finner så. Punkt L Ordförande ställer fråga kommunstyrelsen beslutar fastställa Övergripande verksamehtsplanen med budget utifrån Alliansens förslag till budget. Frågar

51 51 (116) om kommunstyrelsen beslutar fastställa Övergripande verksamhetsplanen med budget utifrån Västra initiativets förslag till budget. Frågar om kommunstyrelsen beslutar fastställa Övergripande verksamhetsplanen med budget utifrån Socialdemokraterna och Vänsterns förslag till budget (Tillika budgetberedningens förslag). Finner att beslutar fastställa Övergripande verksamhetsplanen med budget utifrån budgetberedningens förslag till beslut.

52 52 (116) 148 Dnr KS 238/2017 Revidering av riktlinjer för ekonomiskt bistånd Beslut beslutar Att fastslå föreslagna förändringar i Sollefteå kommuns riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Information Örjan Abrahamsson, Huvudenhetschef, informerar om ärendet och föreslagna ändringar. Ärendebeskrivning/Sammanfattning I riktlinjer för ekonomiskt bistånd, fastslagna i , framgår att man som vuxen kan studera på Komvux med ekonomiskt bistånd. Det finns ett behov av att förtydliga dessa riktlinjer så att de får de effekter som var avsedda, förslaget på ändring ser ut som följer, överstruket ska tas bort och kursiverat ska tillkomma. 3.7 Studerande som har grundskolekompetens Ekonomiskt bistånd ska ej beviljas en person som går i reguljär utbildning inom gymnasieskolan eller efter genomförd gymnasieutbildning. Den studerande ska för sin försörjning hänvisas till att söka studielån och/eller studiebidrag. Vuxna individer som bedöms vara berättigade till försörjningsstöd haft försörjningsstöd i mer än 12 månader skall efter individuell prövning kunna erhålla insatser i form av studier på grundläggande vuxenutbildning eller gymnasial nivå med bibehållet försörjningsstöd. Beslut om försörjningsstöd under studier ska grundas på en studieplan som individen upprättat tillsammans med studievägledare. Studiernas inriktning bör i första hand avse grundläggand vuxenutbildning och kompletterande utbildning på gymnasial nivå. Erbjudande om studiemöjligheter ska bygga på den enskildes individuella förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Den enskildes motprestation blir att följa studieplanen. När det gäller individer äldre än 29 år kan det ställas krav på ett konkret arbetserbjudande där gymnasiekompetens är en förutsättning för att erhålla en anställning. Ett biståndsbeslut som avser studier på gymnasienivå ska fattas med stöd av 4 kal. 2 SoL, det vill säga utöver nämnden skyldighet. Samråd med arbetsförmedlingen kan föregå innan ett beslut om bistånd under studietiden. Den studerande ska alltid söka möjligheten till andra studiesociala bidrag.

53 53 (116) Studerande som beviljats försörjningsstöd ska kunna tillgodoräkna sig kostnader för studielitteratur. För studier på grundskolenivå och gymnasienivå ersätts den faktiska kostnaden enligt redovisad litteraturlista och kvitto. Förvaltningsledningens förslag på finansiering Förslaget finansieras genom Sollefteå kommuns budget för ekonomiskt bistånd. Beslutsunderlag/Lagrum Socialtjänstlagen Sollefteå kommuns riktlinjer för ekonomiskt bistånd Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att fastslå föreslagna förändringar i Sollefteå kommuns riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Skicka till Ansvarig Handläggare, Örjan Abrahamsson

54 54 (116) 149 Dnr KS 240/2017 Bidragsansökan Naturgym för rörelsehindrade på Hågestaön Beslut beslutar Att bevilja kronor till Svenska turistföreningen för uppförande av ett naturgym på Hågestaön. Kostnaden belastar kommunstyrelsens konto för oförutsedda utgifter, ID Ärendebeskrivning/Sammanfattning Svenska turistföreningen har i samarbete med Studiefrämjandet och Sollefteå kommun uppfört ett Naturgym på Hågestaön som nu är färdigställt. Naturgymet har till övervägande del uppförts av ideella krafter med hjälp av viss maskintid från Tekniska avdelningen. Utöver Naturgymet har det röjts en promenadslinga på området som på vintertid används till skidspår. Inblandade parter vill nu utöka naturgymet till att omfatta en del för rörelsehindrade. I den delen kommer även en ramp att byggas som kommer att kunna användas till en mindre scen för framträdanden sommartid. Detta bygge kräver dock en större insats av maskiner och material, varvid den beräknade kostnaden uppgår till kronor varav i arbetskostnader. De resterande kronorna har ansökts hos Sollefteå kommun till maskinhyror och materialkostnader. Förvaltningens bedömning Svenska turistföreningen har, med övervägande del ideella krafter, gjort ett fantastiskt arbete på Hågestaön som kommer alla tillgodo. Andelen besökande på detta naturområde bedöms ha ökat och överensstämmer helt med kommunfullmäktiges mål om en friskare befolkning. Förvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen att bevilja ansökan. Förvaltningsledningens förslag på finansiering Kostnaden föreslås belasta kommunstyrelsens konto för oförutsedda utgifter, ID Beslutsunderlag/Lagrum Ansökan från Svenska Turistföreningen Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen bevilja kronor till Svenska turistföreningen för uppförande av ett naturgym på Hågestaön. Kostnaden föreslås belasta kommunstyrelsens konto för oförutsedda utgifter, ID Skicka till Ansvarig handläggare Örjan Abrahamsson Ekonomienheten

55 55 (116) 150 Dnr KS 437/2016 Firmatecknare 2017 komplettering sommarperioden Beslut Punkt 1 Kommunens firma tecknas två i förening av: kompletteras med - Vikarie för kommunchef: Lars-Olov Wengelin under sommarperioden, v Tidigare beslutat av 1 Kommunens firma tecknas två i förening av: - s ordförande Elisabet Lassen - s vice ordförande Åsa Sjödén - Kommunfullmäktiges ordförande Mikael Sjölund - Kommunchef Anna-Sofia Kulluvaara - Ekonomichef Niklas Nordén - Vikarie för ekonomichef: Chef Ekonomistyrning Mattias Axelsson Kommunens firmatecknare tecknar firman även när det gäller borgensåtagande. 2 Vid avtal omfattande mer än 10 basbelopp eller EU-projekt ska firman tecknas av två i förening, varav en tjänsteman och en förtroendevald. 3 Firmateckningsrätt för kommunens bank- och plusgirokonton tecknas två i förening av: - Chef Redovisning, redovisningsenheten Cristina Waarenperä - Ekonomiassistent, redovisningsenheten kassa Rolf Johansson - Controller leverantörsreskontra, redovisningsenheten Marie Lindqvist - Ekonomikonsult kundreskontra, redovisningsenheten Izabela Bazan - Ekonomiadministratör, redovisningsenheten Margareta Eriksson - Ekonomiadministratör, redovisningsenheten Jeyachandran Ratnasabapathy - Redovisningsekonom Mikael Andersson - Chef Ekonomistyrning Mattias Axelsson - Ekonomichef Niklas Nordén Ärendebeskrivning/sammanfattning utser varje år firmatecknare och personer med teckningsrätt för kommunens bank- och plusgirokonton. I detta ärende läggs en person som vikarie för kommunchef Anna-Sofia Kulluvaara till: Lars-Olov Wengelin under sommarperioden v Detta då vikarierande kommunchef även ska ha rätt att teckna firma.

56 56 (116) Förvaltningens förslag till beslut Punkt 1 Kommunens firma tecknas två i förening av: kompletteras med - Vikarie för kommunchef: Lars-Olov Wengelin under sommarperioden, v Skickas till Niklas Nordén Ekonomichef Mattias Axelsson Chef ekonomistyrning Cristina Waaranperä Chef redovisning Marie Lindkvist Controller Ekonomienheten

57 57 (116) 151 Dnr KS Begäran om beslut angående tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Sörlidberget Sollefteå kommun. (Länsstyrelsen Västernorrland Dnr ) Beslut Kommunstyrelse föreslår Kommunfullmäktige besluta Att tillstyrka länsstyrelsens begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraftanläggning vid Sörlidberget, Sörlidberget Vindkraft AB. Reservation Leif Östberg (L), Mattias Ahlenhed (ViSKB) och Gunilla Fluur (ViSKB) reserverar sig mot beslutet. Information Ulla Ullstein, Kommunplanerare, informerar om ärendet, bakgrund samt kommunens två olika roller i tillståndsprocessen. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelse föreslår kommunfullmäktige besluta att tillstyrka länsstyrelsens begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraftanläggning vid Sörlidberget, Sörlidberget Vindkraft AB. Sörliden Vindkraft AB är ett helägt dotterbolag i en koncern där Kabeko Kraft AB (Kabeko) är moderbolag. Förslag till beslut på mötet Leif Östberg (L) och Mattias Ahlenhed (ViSKB) föreslår avslag på tillstyrkan. Kerstin Franzén (M), Paul Höglund (C), Ulf Breitholz (V) och John Åberg (S) föreslår bifall till tillstyrkan. Beslutsgång Ordförande Åsa Sjödén (S) ställer fråga om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut eller enligt Leif östberg mfl förlag till avslag. Finner att beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Ärendebeskrivning Bakgrund Prövningsklasser för vindkraftverk på land och Sörlidberget. Det finns i huvudsak fyra olika typer av prövningsklasser för vindkraftverk på land; miniverk, gårdsverk, medelstora anläggningar och stora anläggningar.

58 58 (116) Sörlidberget Vindkraft AB (organisationsnummer ) ansökan avser en stor anläggning. En stor anläggning definieras som: 1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (MB) prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Enligt miljöbalken måste verksamheter med stor miljöpåverkan ha tillstånd innan de får byggas eller ändras. Vid prövningen tar länsstyrelsen ställning till om bästa teknik kommer att användas och om effekterna på omgivningen och miljön kan accepteras. Om en verksamhet kan tillåtas kopplas tillståndet till villkor, som reglerar utsläpp, buller, avfall, transporter och annan påverkan på omgivningen. Från och med den 1 augusti 2009 får länsstyrelsens miljöprövningsdelegation endast ge tillstånd till en vindkraftsanläggning om kommunen tillstyrkt det. Detta är en konsekvens av de förändringar i miljöbalken som trädde i kraft detta datum. Innebörden av det kommunala tillstyrkandebeslutet framgår tydligt i lagrådsremissen: Prövningsmyndigheten får endast ge tillstånd enligt miljöbalken till en anläggning för vindkraft om kommunfullmäktige i den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Begäran om beslut angående tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft. Miljöprövningsdelegationen begär enligt 16 kap 4 miljöbalken kommunens tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraftsanläggningen vid Sörlidberget. Kommunens ställningstagande Miljöprövningsdelegationen önskar besked om kommunens ställningstagande till etableringen och kommunen svarar på begäran om tillstyrkan i kommunfullmäktige. För att följa den normala beslutsprocessen i kommunen innebär det att ärendet behandlas av kommunstyrelsens allmänna utskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. -Kommunen fattar beslut om vindkraftsetableringen utgör lämplig mark- och vattenanvändning. -Kommunens beslut ska vara tydligt och bör motiveras för att öka förståelsen av ställningstagandet. -Kommunen ska inte ställa villkor i beslut om tillstyrkan. Som part i tillståndsärenden kan kommunen lämna synpunkter på etableringen vid samråd och i yttrande över ansökan. -Kommunen är medveten om att beslut om tillstyrkan enbart innebär en bedömning av om den aktuella vindkraftetableringen kan anses utgöra en lämplig mark- eller vattenanvändning sett ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Kommunen väljer dock som i tidigare beslutsärenden en bredare genomgång av all möjlig påverkan. Kommunens olika roller i tillståndsprocessen

59 59 (116) Kommunen har olika roller i tillståndsprocessen som är viktiga att hålla isär. 1. Kommunen har möjlighet att föra talan i tillståndsprövningen för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen. 22 kap 6 miljöbalken (1998:808) Det är i denna roll som kommunen kan lämna synpunkter på den tänkta etableringen av vindkraft. Detta kan ske vid olika tidpunkter: vid tidig dialog mellan projektör, kommunrepresentanter och länsstyrelsen, vid det samråd6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) med myndigheter som projektören ansvarar för och i yttrande över tillståndsansökan. 2. Den andra rollen kommunen har är möjligheten att avgöra om en tillståndspliktig vindkraftsanläggning får komma till stånd i kommunen genom bestämmelsen om kommunal tillstyrkan. 16 kap 4 miljöbalken (1998:808) Kommunalt beslut och möjlig laglighetsprövning. Kommunens beslut om att tillstyrka eller avstyrka en vindkraftsetablering kan inte överklagas i sak, det kan endast laglighetsprövas. Vid en laglighetsprövning avgör en domstol om kommunens beslut strider mot lag eller författning, till exempel genom att kommunen begått något formellt fel eller överskridit sina befogenheter. Det är endast den som är medlem av en kommun som kan överklaga beslutet för laglighetsprövning. Vindkraftprojekt Sörlidberget. Sörlidberget Vindkraft AB, planerar en vindkraftsetablering invid Sörlidberget i Sollefteå och Kramfors kommuner. Intresset för projekt Sörlidberget har varit känt inom kommunen i några år och Kabeko Kraft AB har kontinuerligt informerat kommunen om sitt intresse för vindkraft i området. Samrådsprocessen innehåller bland annat samråd med Länsstyrelsen Västernorrland samt Sollefteå kommun och Kramfors kommuner Se vidare Tillståndsansökan (huvudinlaga), Miljökonsekvensbeskrivning, Ljudberäkning, Skuggberäkning, Projektområde samt Fotomontage ww.kabeko.com/sorlidberget.html Förvaltningens bedömning Projektområde Sörlidberget är lokaliserat till en del inom Sollefteå kommun och till en del inom Kramfors kommun. Kommunen yttrar sig enbart över den del av lokaliseringen som berör kommunen. Kommunens planer för beslut angående vindkraftetablering. Kommunens bedömning följer vid alla beslut avseende lokalisering av vindkraft: 1) Fördjupad översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun beslutad av kommunfullmäktige ) Om lokaliseringen avser områden inom sk utredningsområden i planen handläggs lokaliseringen även efter Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom så kallade utredningsområden i den fördjupade översiktsplanen vindbruk i Sollefteå. Denna vägledning har behandlats i

60 60 (116) teknikutskott, kommunstyrelse och beslutats i kommunfullmäktige. Beslutad vägledning utarbetades mot bakgrund av att det inom kommunorganisationen förekom olika tolkningar av fattade beslut avseende den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun kommunfullmäktiges beslut samt tolkningen av kommunstyrelsens beslut , kommunfullmäktiges beslut samt kommunfullmäktiges beslut Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom s.k. utredningsområden i den fördjupade översiktplanen Vindbruk i Sollefteå kommun beslutad av kommunfullmäktige Kommunens pågående process och arbete med en ny kommunomfattande översiktsplan och Sörlidberget Kommunens pågående arbete med en ny kommunövergripande översiktsplan påverkar ej den politiska behandlingen av projekt Sörlidberget. Förslag till planen har varit på samråd, samrådsredogörelse har upprättats, kompletteringar och förändringar har genomförts och därefter har planen varit föremål för utställning. Planen är ännu ej beslutad av Kommunfullmäktige. Efter planens antagande är det för vindbrukets del bara en smärre förändring vilket innebär större stoppområden efter älvdalarna. Den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun och Sörlidberget I den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun antagen av kommunfullmäktige har 10 st områden lämpliga för storskalig utbyggnad pekats ut. Planen anger även riktlinjer för; - Riksintressen - Allmänna intressen - Omgivningspåverkan; Skyddsavstånd till permanentboende och fritidsbebyggelse, Visuell påverkan, Ledningsnät och vägar, Ljud, Skuggor, Reflexer och hinderbelysning, Rennäring, Rörligt friluftsliv och turism, Höga naturvärden, Kulturmiljöer och kulturminnen, Mark- och hydrologi, Farligt avfall, Luftfarten, Säkerhet, Radio- och signalteknik, Avveckling. Miljöprövningsdelegationens Begäran om tillstyrkan avseende tillstyrkan angående lokalisering av vindkraft vid Sörlidberget ingår inte i de 10 utpekade områdena.

61 61 (116) Karta Utdrag ur Fördjupad översiktsplan för Vindbruk i Sollefteå kommun Vägledning och projekt Sörlidberget Sörlidberget ligger sydöst om Graningesjön och därmed inom ett sk utredningsområde i den Fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun. En begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom dessa områden sker enligt Vägledning Kf Sörlidberget Vindkraft ABs Tillståndsansökan med Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Sörlidberget Vindkraft AB har lämnat in en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas den

62 62 (116) tillståndssökta verksamhetens bedömda inverkan på människors hälsa och på miljön. Miljökonsekvensbeskrivningen har utarbetats på uppdrag av bolaget. Det är verksamhetsutövaren som upprättar en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB-n upprättas och bekostas av verksamhetsutövaren och ska ingå i ansökan. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation har möjlighet att vid behov kräva kompletteringar. Sörlidberget Vindkraft AB har under hela utredningsprocessen och arbetet med tillståndsansökan varit medveten om att projektet planeras inom ett sk utredningsområde i kommunens fördjupade översiktsplan Vindbruk i Sollefteå kommun och behandlas i enlighet med planens riktlinjer samt av Vägledning. Sörlidberget Vindkraft AB ansökan har ambitionen att uppfylla den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommuns riktlinjer avseende riksintressen, allmänna intressen och omgivningspåverkan. Kommunens ställningstaganden utgångspunkter Kommunens ställningstaganden bygger på att de viktigaste frågeställningarna vid ansökan om etablering av vindkraft inom kommunen är projektets påverkan på människors hälsa, boendemiljö, naturmiljö inklusive växter, fåglar och däggdjur, kulturmiljö, friluftsliv, besöksnäring, landskapsbild samt på möjligheten att bedriva rennäring. Projektets geografiska placering Karta Utdrag ur Tillståndsansökan med MKB Figur 5 sid 21 visar projektets geografiska placering. Verksamhetsområdet ligger ca 2 km öster om Graningesjöns sydöstra ände, över gränsen mellan Sollefteå och Kramfors kommuner. Verksamhetsområdet ligger ca 18 km söder om Sollefteå. Den närmast belägna byn är Östergraninge ca 2 km väster om verksamhetsområdet.

63 63 (116) Verksamhetsområde, projektområde Karta Utdrag ur Tillståndsansökan med MKB Figur 7 sid 22 Verksamhetsområdet är uppdelat i tre områden V1, V2 och V3 och berör i delar Sollefteå kommun och Kramfors kommun. V1 omfattar i sin helhet Sörlidberget, Riberget och området norr om Sör-Stammyran och avgränsas av den 130kV-kraftledning som går genom området i västöstlig riktning. Kommunen berörs av den västra delen av V1 med tyngdpunkt på del av Sörlidberget med 8 planerade vindkraftverk. (Övrig del berör Kramfors kommun och 8 verk) V2 ligger norr om kraftledningen och omfattar Stammyrberget och Gammfäbodberget. I öster avgränsas V2 av Ryckesmyran och Ryckesmyrbäcken. Kommunen berörs av västra delen av området med tyngdpunkt på stor del av Gammfäbodberget med 4 planerade verk (Övrig del berör Kramfors kommun och 2 verk) V3 ligger öster om Ryckesmyran och omfattar Stormobodarna, Korsmyran och Blåkullen. Kommunen berörs av västra delen av Stormobodarna med 1 planerat verk. (Övrig del berör Kramfors kommun och 5 verk) Utformning av verksamhetsområdet I syfte att begränsa miljöpåverkan har verksamhetsområdet upprättats med utgångspunkten att all mark med höga naturvärden, höga kulturvärden och mark som är viktig för fågellivet ska undantas från all form av fysiskt intrång. Verksamhetsområdet med omnejd har inventerats med avseende på naturmiljö och fågelliv samt att områdets potential för okända kulturlämningar har utretts. Områden med höga naturvärden har med 40 meters buffert exkluderats från verksamhetsområdet

64 64 (116) Karta Utdrag ur Tillståndsansökan med MKB Figur 62 sid 106

65 65 (116) Tabell visar de faktorer som påverkat verksamhetsområdets utformning Utdrag ur Tillståndsansökan med MKB Tabell 7 sid Tillgång till vindenergi Avstånd boendemiljöer Påverkan på landskapsbilden Naturmiljö Fåglar Fladdermöss Kulturmiljö Kraftledning Allmän väg Höga områden har prioriterats. Slänter och dalgångar har avgränsats. Ex har följande områden avgränsats; -dalgång mellan Sörlidberget och Starrmyrberget -dalgång mellan Sörlidberget och Betholmsberget -dalgång mellan Gammfäbodberget -Starrmyrberget och Korsmyran Verksamhetsområdet har avgränsats så att det inte finns några boendemiljöer närmare än 1000 m. Följande avgränsningar har gjorts; -i norr mot stugan vid Abborrtjärn - i nordväst mot byggnad vid Grössjöns sydöstra strand - i väst mot byggnader i Östergraninges sydligaste del I väst har verksamhetsområdet avgränsats för att påverkan på landskapsbilden ska begränsas, sett från boendemiljöer längs Graningesjön. Det exkluderade markområdet omfattar sammanlagt ca 80 hektar. Följande avgränsningar har gjorts; - för att begränsa landskapsbildspåverkan sett från Östergraninge och Björknäset har Sörlidberget västra sida begränsats. Mark mellan 275 och 325 meters ekvidistans-linjer har undantagits. Ca 40 hektar har exkluderats. -för att begränsa landskapsbildspåverkan sett från Sörgraninge och Lögdals har Starrmyrbergets västsida begränsats, Mark mellan 275 och 350 meters ekvidistanslinjer har undantagits. Ca 430 hektar har undantagits. Följande områden har avgränsats från verksamhetsområdet; -av Skogsstyrelsen dokumenterade områden med biotopskyddsytor, nyckelbiotoper och naturvärden, buffert 40 m -frivilliga avsättningar på skogsbolagens marker buffert 40 m av Tarsiger Natur identifierade värdefulla naturområden buffert 40 m -av Ecocom identifierade värdefulla naturområden buffet 40m -av Ecocom identifierade värdefulla våtmarker buffert 40 m - av länsstyrelsen fastställda naturvårdsobjekt buffert 40 m -myrar buffert 15 m -strandskyddat område ( 100m) i anslutning till tjärnar och bäckar som är markerade i lantmäteriets gröna karta. Följande områden har avgränsats från verksamhetsområdet; -i enlighet med Tarsiger Naturs rekommendationer har verksamhetsområdet avgränsats med 1000 m buffert mot Skarpabborrtjärnarna för att skydda de arter som finns där, som bla är Storlom - område på Gammfäbodberget där det enligt Limo Natur kan finnas en lämplig biotop för tjäderspel har skyddats med 150 m buffert i nordöst och i sydöst har ett något större område skyddats ned mot myr i sydväst Följande område har avgränsats från verksamhetsområdet; -verksamhetsområdet har avgränsats mot Ryckesmyran med 200 m buffert för att minska påverkan på nordisk fladdermus. Följande område har avgränsats från verksamhetsområdet; -Stormobodarna har skyddats med 40 m buffert Följande område har avgränsats från verksamhetsområdet; -Verksamhetsområdet har avgränsat med 160 m på vardera sidan av kraftledningen. Mark 160 till 250 m ut från kraftledningen har anvisats som fortsatt utredningsområde. Följande områden hr avgränsats från verksamhetsområde; -v1 har avgränsats vid Riberget så att avstånd mot väg 331 är 500 m -v2 har avgränsats väster om Gammfäbodberget och i norr mot Kolmon så att avståndet mot väg 774 är mer än 500 m V3 har avgränsats norr om Stormobodarna så att avståndet mot väg 774 är merän 500 m Kommunen har valt att återge tabellen ovan för att visa hur Sörlidberget Vindkraft AB arbetat med att avgränsa verksamhetsområdet. Kommunen konstaterar att rennäringen ej påverkat verksamhetsområdets utformning.

66 66 (116) Utdrag ur Tillståndsansökan med MKB Tabell 1 sid 13 //

67 67 (116) Kommunen delar Sörlidberget Vindkrafts och MKBns bedömning att planerad vindkraftsanläggning medför förhållandevis små konsekvenser. Kommunen bedömer att vindkraftsanläggningen kan anläggas och bedrivas utan någon risk för skada av betydelse för människors hälsa, boendemiljö, naturmiljö inklusive växter, fåglar och däggdjur, kulturmiljöer, friluftsliv och besöksnäring. Kommunen bedömer att projektet främst medför påverkan på landskapsbild och möjlighet att bedriva rennäring Karta Utdrag ur tillståndsansökan med MKB Figur 3 sid 8 Kartan visar projekt Sörlidberget med möjliga placeringar av 13 vindkraftverk inom kommunen och 15 vindkraftverk inom Kramfors kommun. Den maximala totalhöjden på vindkraftverken, från botten av tornet till toppen av rotorbladet när det står som högst, kommer att uppgå till maximalt 210 meter.

68 68 (116) Övrig vindkraft, i olika stadier från samråd till byggda och i drift i närområdet, inom kommunen och i kommunens närhet -Knäsjöberget Den närmaste planerade vindkraftparken är Knäsjöberget. Kommunen har tidigare tillstyrkt denna begäran. Projekt Sörlidberget kommer att ha en avgörande betydelse för om det kraftigt begränsade projektet Knäsjöberget kan byggas. Se vidare redovisning nedan (Denna information från Sörlidberget Vindkraft AB finns ej i tillståndsansökan med MKB.); Vid ansökan 2013, innan örn. 34 vindkraftverk enligt tillstånd (Information till kommunen maj 2017)

69 69 (116) Efter örn Sommaren 2015 byggdes ett nytt örnbo på en mycket osannolik plats jämfört med var örnar normalt sätter bo. 22 vindkraftverk enligt komplettering. Tillstånd beviljades nov 2016 för 22 vindkraftverk (Information till kommunen maj 2017)

70 70 (116) Enligt vindoptimering vid ansökan 2013 fanns 28 byggbara positioner (Information till kommunen maj 2017) Efter örn och komplettering finns nu ca 14 byggbara positioner (Information till kommunen maj 2017)

71 71 (116) Sammanfattning 28 byggbara positioner halverades ned till 14 byggbara positioner. Knäsjöberget är högst och har bäst vindläge. I produktion förlorades ca två tredjedelar. Detta gör att Sörlidberget behövs för ekonomi för anslutningen i Nässe och de nya 130 kv-ledningarna.

72 72 (116) -Karta Nuläge vindbruk 2017 i enlighet med Vägledning och beslut i sk utredningsområden

73 73 (116) Kartan innehåller; Riksintressen vindbruk, Fördjupade översiktsplanens områden 1-10, Vindkraftanläggning i drift, Vindkraftverk tillståndsgivna, Vindkraftverk i olika stadier av handläggning, Vindkraftverk i samråd, Vindkraftverk avstyrkta samt för jämförelse Utvärdering vindpotential ( OBS bygglovsgivna projekt Nallkullen 6 v vid Lungsjön v om Ramsele saknas på kartan ) Den kumulativa effekten av vindkraftsetableringar inom hela kommunen följs inför varje begäran om tillstyrkan av lokalisering av vindkraft. Landskapsbild Vindkraftverk på höjder blir alltid synliga på långt håll och kan påverka landskapsbilden på ett sådant sätt att karaktär och upplevelsevärden av landskapet förändras. Förändringen i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering. Det har visat sig att det ofta är en subjektiv bedömning av betraktaren huruvida förändringen är positiv eller negativ. Den visuella påverkan från ett vindkraftverk pågår dock enbart under verkets livstid och upphör när verket monteras ned. Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverken måste placeras på öppna ytor, höjder eller vara så höga att de kan utnyttja tillräckligt goda vindförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs är individuellt och beror på var i landskapet man befinner sig. Utdrag ur Tillståndsansökan med MKB Figur 27 sid 59

74 74 (116) Den mesta bebyggelsen finns kring Graningesjön. Resten av området kring verksamhetsområdet är sparsamt bebyggt. Verksamhetsområdet har avgränsats så att ingen del ligger närmare bostad än meter. Utdrag Ur Tillståndsansökan med MKB Figur 1 Framsida på MKB Övriga fotomontage se Östergraninge 2 km väst o nordväst längs sjöns nordöstra sida, 50 bostads och fritidshus 35 personer har adress i byn. Grössjön norr om Östergraninge. Längs Grössjöns södra strand finns 14 fritidshus. Närmast 1 km fr v-området o max 3,5 km Björknäset nordväst om Östergraninge, 4 km från v-området. 60 tal bostads och fritidshus km, 50 personer har adress i byn, närmaste huset 4km längst 5,5 km Räbbnäsert Svartnäsudden och Svartnäset 20 bostads o fritidshus, 5 personer har adress i byn närmast huset 4 km längst 6-8 km Sörgraninge sjöns södra ände 2,5 km väster om v- området, 7 bostads och fritidshus 1 person har adress i byn Lögdals nordväst om Sörgraninge längs sjöns sydvästra strand, 3 bostads och fritidshus, 4 personer har adress i byn Bullerbo 6 bostads och fritidshus, 3 personer har adress i byn, 6 km väster om v-området Lövsta Efter Bullerbo kommer Sör-Lövsta ca drygt 7 km fr v-område och Norr- Lövsta 15 bostads och fritidshus, 10 personer har adress i byarna. Längs sjöns norra ände finns byarna Mellvik, Nytorp, Bodviken Böle Längs nordvästra strand finns byarna Malmån, Tallnäset Vojen, Breännan, Grunne Gammelgården och Sunne. Vid sjöns norra ände finns Viksmon som är största byn vid sjön 13 km nordvästra verksamhetsområdet

75 75 (116) Dessa byar redovisas ej detaljerat i MKB med anledning av avståndet tillverksamhetsområdet. Abborrsjön ca 1,5 km norr om v-området 3 bostads och fritidshus ingen med adress i byn Västertorp 6 km öst nordöst om v- området 17 bostads och fritidshus 8 personer med adress i byn Åkroken Ca 2 km söder om verksamhetsområdet ligger Åkroken. Byn ligger på varsin sida väg 331. Mellan huset i norr ( söder om Sörllidberget) och huset längst i söder ( vid Bastusjöns norra strand) är det ca 1,8 km. I Åkroken finns 5 bostads- och fritidshus och 5 personer har adress i byn. Rennäring -Riksintresse rennäring. Utdrag ur Tillståndsansökan med MKB Figur 36 sid 71. Verksamhetsområdet är inte beläget i något riksintresse, men strax väster om verksamhetsområdet finns ett större riksintresse rennäring.

76 76 (116) -Vinterbetesland Utdrag ur Tillståndsansökan med MKB Figur 42 sid 80 Projektområdet är, enligt Sametingets kartor, beläget i ett område med möjligt vinterbete för Ohredahke sameby, Voernese sameby och Jiinjevaeri sameby. (Projektområdet ligger helt inom Ohredahke, Raedtievaerie och Voernese sameby och delområde v1 ligger inom Jiingevaerie sameby se vidare MKB Figur 41 sid 79, vilket innebär att samebyarnas gränser inte helt samstämmer med vinterbeteslanden) Kommunen bedömer utifrån MKBns redovisning av rennäringen, samrådsredogörelsen och egen utredning att det idag främst är Ohredahke sameby som direkt kan beröras av planerad vindkraftsanläggning.

77 77 (116) Utdrag ur Tillståndsansökan med MKB Figur 43 sid 81 Kartan visar Ohredahke samebys aktuella markanvändning sydväst om verksamhetsområdet. Redovisningen av markanvändningen är översiktlig. Beteslandsindelningar är en dynamisk process och uppdateras kontinuerligt på ny kunskap och förändringar i landskapet. Ett av Ohredahke samebys nyckelområden ligger sydväst om Sörlidberget på sydvästra sidan av väg 331. Ett nyckelområde är områden som har det allra bästa betet och som sparas under hela vinterbetesperioden för att inte förstöras genom att renarna i flock springer sönder snön vilket skapar ogenomtränglig is. Området kallas i MKBn Kärnområdet vid Höån och beskrivs mer i detalj i MKB samt i minnesanteckningar förda efter samråd )

78 78 (116) - Markanvändning och betesutnyttjande, Ohredahke samebys aktuella markanvändning invid verksamhetsområdet omfattande avlastningsplats, uppsamlingsplatser samt rörelser under vinterbetet Figur lånad ur MKB för Finnåberget. -Ohredahke sameby och projekt Sörlidbergets inverkan på Ohredahke samebyns renskötsel Samebyns renar som under sommaren är samlade i en renhjord delas vid höstskiljningen inför flytten till vinterbetesmarkerna upp i vintergrupper inför flytten ned till vinterbeteslandet. Ohredahke brukar ett antal olika vinterbetesområden. Vilka vinterbetesområden de olika vintergrupperna nyttjar under ett specifikt år styrs av faktorer som väder och betesförhållanden. Det är även nödvändigt att rotera mellan de olika vinterbetsområden för att undvika överbetning. Samtliga vinterbetesområden är enligt Ohredahke sameby centrala för samebyns renskötselcykel.

79 79 (116) Vinterbetet kan ses som flaskhalsen för de flesta samebyar, men för Ohredahke gäller det i större utsträckning än de flesta då samebyn normalt nyttjar vinterbeteslanden under betydligt större del av årscykeln än som vanligt inom fjällrenskötseln. Ohredahkes sedvanemässiga vinterbetesområden är fragmenterade utan naturliga flyttleder dem emellan. Det innebär att när samebyns vintergrupper väl valt att flytta till ett utvalt vinterbetesland så saknas praktisk möjlighet att samla renarna igen under vintern och flytta till ett annat område. Omval av betesområden omöjliggörs huvudsakligen av renens naturliga beteende att inte starta en flytt från vinterbetesområde förrän det bildas skare fram på vårkanten. Att det inte går att byta betesområde mitt i vintern ökar även behovet av flexibilitet inom det betesområde som brukas just den aktuella vintern. Exempelvis kan det vara ibland mer fördelaktigt att låta renarna beta på framsidan av beteslandet där solen ligger på och det därmed är mindre snö. Under andra vintrar kan baksidan med ett tjockare men också normalt mjukare, snötäcke vara att föredra. Sådan flexibilitet är idag viktigare än förr pga de stora klimatförändringarna en ny utmaning för renskötseln. Tidigare uppvisade vintrarna betydligt stabilare och därmed förutsägbara väderförhållanden. Ohradahke sameby berörs av ett stort antal kända intressen för vindbruk Karta Ohredahke sameby och vindkraftsintressen inom samebyns gränser (Karta inkom till kommunen från Sörlidberget Vindkraft AB maj 2017) OBS att Kartan saknar redovisning av bygglovsgivna projekt Nallkullen invid Lungsjön väster om Ramsele omfattande 6 vindkraftverk. OBS att Kartan redovisar Ohradhke samebygräns enligt tillgänglig shapefil. Samebyn anser att den västra gränsen är för långt österut då även Stamåsen och Björkhöjdens vindkraftsparker berörs.

80 80 (116) -

81 81 (116) Kartbilden bygger på vindbrukskollen ( Kommunen och rennäringen vid Sörlidberget Kommunen verkar för att lagstiftningen att mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande Inför begäran om tillstyrkan av lokalisering av vindkraft tillser kommunen för rennäringens del att samråd, utredningar och dialoger samt åtgärdsförslag av god kvalitet genomförts och redovisas i tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning eller kompletteringar till dessa. Kommunen strävar efter att samförstånd nås mellan vindkraftetablerare och berörd rennäring och ser positivt på att samarbetsavtal sluts mellan parterna. Målet är att flera areella näringar skall kunna samsas och att konsekvenserna på vinterbetet för rennäringen blir små-måttliga och hanterbara genom villkor, åtgärder och möjliga samarbetsavtal. Kommunen anser att berörd sameby är den som innehar kompetens och bäst kan bedöma effekten av planerad vindkraftpark kumulativa effekten av samtliga kända vindkraftsintressen övriga konkurrerande intressen på vinterbetesmarkerna och hur denna samlade påverkan inverkar på möjligheten att bedriva rennäring. I de fall samebyn ingår samarbetsavtal anser kommunen att samebyns bedömning avser en avgränsad tidperiod. Samebyn har därför ej avtalat bort markerna för kommande generationer renskötare. Kommunen gör bedömningen att ett flertal samråd samt åtgärder och möjliga samarbetsavtal tillsammans med vindkraftsetableraren åtaganden via villkor medverkar till att mark-och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Ohredahke och Sörlidberget Vindkraft AB, samråd och dialog mm -Sörlidberget Vindkraft AB har via Kabeko Kraft AB ombesörjt en fördjupad rennäringsanalys som genomfördes av Hifab redan Sörlidberget Vindkraft AB har via Kabeko Kraft AB inbjudit till samråd och inhämtande av synpunkter Sörlidberget Vindkraft AB har genomfört genomfört ett samråd i fält Vid fältbesöket se minnesanteckningar (Bilaga S 14 i Tillståndsansökan med MKB). I minnesanteckningarna finns en beskrivning av områdets betydelse för Ohredahke och rennäringens vinterbete. Det framgår också att samebyn anser att den planerade vindkraftparken kan påverka samebyns rennäring negativt varför de ej vill att parken byggs. -Sörlidberget Vindkraft AB har i ansökan om tillstånd lämnat förslag på särskilda villkor för rennäringen omfattande stödutfodring ( Tillståndsansökan p sid 29)

82 82 (116) skickade Kabeko Kraft AB en Avsiktsförklaring till Ohredahke sameby och dess ordförande Per Mikael Åhre n med kopia till kommunstyrelsens ordförande Elisabet Lassen Sollefteå kommun. Avsiktsförklaringen innebär en inbjudan till Ohredahke sameby om fortsatt dialog, för att undersöka om det finns fler åtgärder att vidta för att ytterligare begränsa påverkan på rennäringen samt komma överens om ett eventuellt avtal. (Se bilaga) Skickade Ohredeahkes sameby via dess ordförande Per Mikael Åhrén epost till kommunstyrelsens ordförande Elisabet Lassen. Vi i Ohredahke sameby har hela tiden varit klara och tydliga med att vi aldrig kan acceptera någon vindindustri på Sörlidberget. Vi har i dagsläget ca 400 tillståndsgivna vindkraftverk inom samebyn. Till de kan läggas ca 260 verk som är under ansökan. Om allt blir verklighet får vi ca 660 verk på vår sameby. Den planerade parken på Sörlidberget ligger dessutom väldigt illa ur renskötselns perspektiv och vi kommer att slåss hela vägen för att stoppa parken, de är vi tvingade att göra. Ohredahke och Kabeko har haft ett möte i december där vi klart har kommunicerat vår ståndpunkt till bolaget, utöver det känner samebyn inte till något samarbete oss emellan, det framgår om inte annat av samrådsredogörelsen i tillståndsansökan Sammanfattning Kommunens roll vid tillstyrkan rennäringen- Sörlidberget Kommunen är medveten om att beslut om att tillstyrkan enbart innebär en bedömning av om den aktuella vindkraftetableringen kan anses utgöra en lämplig mark- eller vattenanvändning sett ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Kommunen väljer dock som i tidigare beslutsärenden en bredare genomgång av all möjlig påverkan även så påverkan på rennäringen. En vindkraftpark vid Sörlidberget, strax öster om rennäringens riksintresse, kärn- och nyckelområde, kan inverka negativt på samebyns renskötsel. Kommunen anser att med relevanta villkor och anpassningar / åtgärder och/eller samarbetsavtal skulle dessa negativa konsekvenser möjligen kunna bli hanterbara för samebyn med små måttliga konsekvenser. Kommunen avser därmed att tillstyrka begäran om lokalisering av vindkraft på Sörlidberget, vilket egentligen enbart innebär att länsstyrelsens miljöprövningsdelegation får gå vidare med tillståndsansökan och miljöpröva hela ärendet inklusive rennäringens möjlighet att bedriva renskötsel väster om Sörlidberget. Övrigt Projekt Sörlidberget och elanslutning Bolaget har investerat avsevärda summor i projektet för bland annat vindmätning och natur-fågel-och kulturinventeringar. Förutom planerings- och byggkostnader kommer ledningsanslutningen att bli kostsam. Ledningsnätet Kompletterande uppgifter till kommunen maj Bolagets andel i utbyggnaden i Nässe utanför Långsele samt ledningar kommer att kosta ca 500 miljoner

83 83 (116) kronor, kostnader som tillstörsta delen är fasta kostnader som är oberoende av effekt. Från Nässe planeras en ny ledning till Källsjön och därifrån söderut mot Knäsjöberget och Vitberget i Kramfors kommun). Utbyggnaden av Nässe bekostas av Bolaget men det är Svenska Kraftnät och Eon som kommer att äga stationen. Stationen kommer att koppla samman Eons 130 kv nät med 400 kv nätet, idag saknas sådan sammankoppling. Åtgärden ska ge stabilitet i nätet vilket på sikt sk skapa stora mervärden för regionen. Sörlidberget och kopplingen till ett nu halverat projekt Knäsjöberget (som kommunen tillstyrkt tidigare). Bolaget anser att projekt Sörlidberget är avgörande för investeringen hela investeringen. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningsyttrandet bygger på Sörlidberget Vindkraft AB/ KABEKO Kraft ABs hela tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning. Innehåll i tillståndsansökan samt miljökonsekvensbeskrivning se Beslutsunderlag. www Förvaltningsyttrandet bygger vidare på -kommunens synsätt Vi ser mycket positivt på möjligheten att en helt ny areell näring vindbruk- etableras i vår kommun samt För oss är vindbruk en fråga om Planering, Miljö och utveckling -den av kommunfullmäktige antagna fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun och dess riktlinjer för riksintressen, allmänna intressen och omgivningspåverkan och tillhörande lagstiftning -den av kommunfullmäktige antagna Vägledning - karta Nuläge vindbruk 2017 Detta var också den inriktning bolaget hade vid planering för vindkraftanläggning Sörlidberget. Sörlidberget Vindkraft ABs/ Kabeko Kraft ABs utredningar och bedömningar i tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning visar att planerad vindkraftsetablering medför förhållandevis små konsekvenser. Vindkraftanläggningen kan anläggas och bedrivas utan någon risk för skada av betydelse för människors hälsa, boendemiljö, naturmiljö inklusive växter, fåglar och däggdjur, kulturmiljöer, friluftsliv och besöksnäring. Projektet medför främst påverkan på landskapsbild och rennäring. Etableringen stärker den pågående vindbruksutvecklingen i kommunen och landet. Antalet årsarbeten i området blir betydande både vid projektering och anläggningsfas samt vid drift och underhåll. Bolaget har för kommunen maj 2017 kompletterat Tillståndsansökan med MKB med beräknat antal årsanställningar enligt följande;

84 84 (116) Sörlidberget med totalt 28 vindkraftverk ligger både i Sollefteå och Kramfors kommun, men Bolaget anser att det är felaktigt att dela upp de regionala effekterna mellan kommunerna och utgår från regionala effekter, inte kommunala effekter. Redovisade siffror kommer från Vindkraftcentrums prognosverktyg där Bolaget har avrundat dessa nedåt. -Antalet regionala årsanställningar, inklusive regionala kringeffekter, under byggfasen beräknas bli Antalet regionala årsanställningar, inklusive regionala kringeffekter, under driftsfasen (25 års tid) beräknas bli 240. Det motsvarar ungefär 9 till 10 regionala årsanställningar per år. -Totalt antal årsanställningar handlar det om 365 årsanställningar över 2 års byggfas och 25 års drift, dvs över 27 års tid. -Gästnätter Utöver regionala årsanställning kommer det genereras ca gästnätter under byggfasen när tillrest arbetskraft ska inlogeras under byggfasen. Gästnätterna kommer att generera regional omsättning för boendekostnad, drivmedel, mat, fritid och nöjen. Om man räknar lågt med konsumtion motsvarande 500 kronor per dag, kommer gästnätterna generera 14 miljoner kronor i regional konsumtion. (Här räknar Vindkraftcentrum med högre siffror men Bolaget räknar på 500 kr/dygn) Om antalet regionala årsanställningar, inklusive regionala kringeffekter uppskattas till 365 under 27 års tid, om snittlönen är kronor per anställd och att skattesatsen är 34% används, får man ut att det kommer att genereras över 40 miljoner kronor i kommunoch landstingsskatt för regionen. -Lokalt utvecklingsstöd. Kabeko Kraft har för alla projekt, genom dotterbolaget, gjort utfästelser om att varje vindkraftverk ska ge kronor per år till bygden i lokalt utvecklingsstöd. Om 28 vindkraftverk byggs vid Sörlidberget kommer bygden kring Graningesjön få kronor per år i lokalt utvecklingsstöd. Utslaget på 25 års driftstid blir det 7 miljoner kronor. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att tillstyrka begäran om tillstyrkan av vindkraft vid Sörlidberget. Beslutsunderlag Tillståndsansökan med Miljökonsekvensbeskrivning inkom Länsstyrelsen Västernorrland Tillståndsansökan (huvudinlaga), Miljökonsekvensbeskrivning, Ljudberäkning, Skuggberäkning, Projektområde samt Fotomontage se

85 85 (116) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Icke-teknisk sammanfattning 2 Administrativa uppgifter 3 Inledning 3.1 Sökanden 3.2 Om vindkraft 3.3 Nationella planeringsmål för vindkraft 3.4 Tillståndsprövning 3.5 Samråd 3.6 Om föreliggande miljökonsekvensbeskrivning 3.7 Läsanvisningar till miljökonsekvensbeskrivningen 3.8 Ansökan enligt boxmodellen 3.9 Tidsplan 4 Lokalisering och alternativ 4.1 Lokalisering 4.2 Lokaliseringsprocess 4.3 Alternativa utformningar 4.4 Motivering till val av lokalisering 4.5 Alternativ lokalisering 4.6 Nollalternativ 5 Samhällsförutsättningar 5.1 Sollefteå kommun 5.2 Kramfors kommun 5.3 Planer och program 5.4 Bebyggelse 5.5 Planerade vindkraftparker i närområdet 5.6 Region- och stamnät 5.7 Radio- och telekommunikation 6 Riksintressen och skyddade områden enligt miljöbalken 6.1 Tabell med närliggande riksintressen, naturreservat och Natura 2000-områden 6.2 Karta med närliggande riksintressen, naturreservat och Natura 2000-områden 6.3 Riksintresse naturvård 6.4 Riksintresse rennäring 6.5 Naturreservat och Natura 2000-områden 6.6 Biotop-, strand- och vattenskyddsområden 6.7 Riksintressen för kommunikation 7 Markanvändning och vatten 7.1 Jordbruk 7.2 Jakt 7.3 Fiske 7.4 Skogsbruk 7.5 Rennäring 7.6 Berggrund och jordarter 7.7 Täktverksamhet 7.8 Hydrologi 8 Beskrivning av utredningsområdet med omnejd 8.1 Vindförhållanden 8.2 Topografi, landskapet och siktstråk 8.3 Byggnader inom eller nära verksamhetsområdet 8.4 Naturmiljö 8.5 Våtmarker 8.6 Däggdjur 8.7 Fåglar 8.8 Friluftsliv 8.9 Kulturmiljö 8.10 Multikarta med alla identifierade värden 9 Teknisk beskrivning 9.1 Utformning av verksamhetsområdet 9.2 Upprättande av anläggningslayout 9.3 Vindkraftverk 9.4 Montering av vindkraftverk 9.5 Hindermarkering 9.6 Transportvägar 9.7 Infartsvägar och vägar inom vindkraftparken

86 86 (116) 9.8 Permanenta och tillfälliga uppställningsplatser 9.9 Servicebyggnader och tillfälliga anläggningar 9.10 Anslutning mot regionnät 9.11 Mobila betongstationer, krossar och sorteringsverk 9.12 Approximerat behov av massor 9.13 Betong 9.14 Markanspråk 9.15 Övervakning och egenkontroll under driftskedet Ljud från vindkraft och beräkningar 9.17 Skuggor från vindkraft och beräkningar 9.18 Säkerhet 9.19 Kemikalier och avfall 10 Bedömda konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder 10.1 Metodik 10.2 Kumulativa effekter 10.3 Klimat- och miljöeffekter 10.4 Uppfyllelse av miljömål 10.5 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer 10.6 Landskapsbild 10.7 Boendemiljöer (ljudnivåer, skuggor, reflexer och elektromagnetiska fält) 10.8 Friluftsliv 10.9 Naturmiljö och arter Kulturmiljö Naturresurser Vattentäkter och vattenskyddsområden Rennäring Kommunikation Säkerhet 11 Avveckling och efterbehandling 12 Referenser 12.1 Skriftliga och elektroniska 12.2 Karttjänster och databaser 12.3 Övriga elektroniska tjänster BILAGOR Bilaga Författare År MKB 1 Samrådsredogörelse Kabeko 2016 MKB 2 Intyg användning av jaktstuga SCA 2002 MKB 3.1 Naturinventering Sörlidberget, Starrmyrberget Tarsiger Natur 2012 och Gammfäbodberget MKB 3.2 Naturinventering Stormobodarna, Korsmyran Ecocom 2014 och Blåkullen MKB 4 Våtmarksinventering Ecocom 2015 MKB 5 Fladdermusinventering Ecocom 2014 MKB 6.1 Kungsörnsinventering 2011 (sekretess) Tarsiger Natur 2011 MKB 6.2 Kungsörnsinventering 2013 (sekretess) Tarsiger Natur 2013 MKB 6.3 Kungsörnsinventering 2015 (sekretess) Tarsiger Natur 2015 MKB 6.4 Boletning kungsörn 2015 (sekretess) Limo Natur 2015 MKB 6.5 Örnobservationer juli - augusti 2015 (sekretess) ÅOF 2015 MKB 6.6 Kontroll av kungsörnsbo 2015 (sekretess) Thomas Birkö 2015 MKB 6.7 Kontroll av rovfågelbo (sekretess) Limo Natur 2015 MKB 6.8 Flygrörelser för fyra närliggande kungsörnsrevir (sekretess) ÅOF 2015 MKB 7 Tjäderinventering Limo Natur 2015 MKB 8 Smålomsinventering Tarsiger Natur 2015 MKB 9 Rödlistade arter och arter enligt Kabeko 2016 artskyddsförordningen (sekretess) MKB 10 Kulturhistorisk förstudie Ecocom 2015 MKB 11 Fördjupad rennäringsanalys Hifab 2013 MKB 12 Fotomontage Kabeko 2016 MKB 13 Ljudberäkning Akustikkonsulten 2016 MKB 14 Skuggberäkning Kabeko 2016 MKB 15 Flyghinderanalys LFV 2015 Fördjupad översiktsplan Vindbruk i Sollefteå kommun

87 87 (116) Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom s.k. utredningsområden i den fördjupade översiktplanen Karta Nuläge vindbruk 2017 Kabeko Kraft ABs Avsiktsförklaring Epost från ordförande i Ohredahke sameby

88 88 (116) 152 Dnr Uppföljning av Fördjupad översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun samt Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom så kallade utredningsområden i den fördjupade översiktsplanen vindbruk i Sollefteå Beslut beslutar Ärendet återremitteras Förvaltningens förslag till beslut beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att -godkänna den översiktliga uppföljningen av Fördjupad översiktsplan för Vindbruk i Sollefteå plan och Vägledning samt uppföljningen av de egna beslutsunderlagen Utvärdering av vindpotential och Höjdanalys samt Nuläge vindbruk. Beslutsunderlagen har bidragit till genomtänkta beslut avseende tillstyrkan och avstyrkan av lokalisering av vindkraft. Beslutsunderlagen har därmed bidragit till att vindkraft kan planeras anläggas och bedrivas utan någon risk för skada av betydelse för människors hälsa, boendemiljö, naturmiljö inklusive växter, fåglar och däggdjur, kulturmiljöer, friluftsliv och besöksnäring. Utbyggnaden medför främst påverkan på landskapsbild och möjlighet att bedriva renskötsel. Utbyggnaden av vindkraft och därmed etableringen av en ny areell näring är lyckad och ger förnybar energi samt en stor mängd årsarbeten vid planering och byggnation men inte minst under den ca 25 år långa drift och underhållsfasen. en för kommunens förhållanden lämplig etableringsnivå för vindkraft har uppnåtts baserat på de projekt som redovisas som kända intressen för vindbruk i Multikarta Nuläge vindbruk Multikartan ska ses som en sammanfattning av kända intressen för vindbruk dvs ett officiellt intresse för etablering. -inga nya lokaliseringar av vindkraft kommer att tillstyrkas. Beslutet innebär att kommunen kommer att avstyrka framtida Begäran om tillstyrkan av lokalisering av vindkraft från länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. För projekt Klippen och Storhöjden fd Törstaåsen, idag känt intresse för vindbruk i Multikarta Nuläge Vindbruk , innebär besluter att dessa kan behandlas vid en Begäran om tillstyrkan av lokalisering av vindkraft i enlighet med Fördjupad översiktsplan Vindbruk i Sollefteå kommun och Vägledning fram till och med mars 2018 för att behandlas av kommunfullmäktige senast i april vid antagande av kommunens kommunövergripande översiktsplan under 2017 skall beslutet i kommunfullmäktige kompletteras med att Fördjupad översiktsplan samt

89 89 (116) Vägledning ska gälla för behandling av projekt Klippen och Storhöjden om dessa inkommit från länsstyrelsens miljöprövningsdelegation senast mars 2018 och behandlas i kommunfullmäktige senast i april förvaltningen årligen ska redovisa nulägesstatus för varje projekt baserat på de kända intressen för vindbruk som redovisas i Multikarta Nuläge vindbruk bygglov ej kommer att ges för nya vindkraftsetableringar Förslag till beslut på mötet Paul Höglund (C) med stöd av Kerstin Franzén (M), Leif Östberg (L), Mattias Ahlenhed (VISKB), Gunilla Fluur (ViSKB) och John Åberg (S) föreslår att ärendet ska återremitteras. Ärendebeskrivning/Sammanfattning Kommunens ställningstagande Miljöprövningsdelegationen önskar besked om kommunens ställningstagande till etablering av vindkraft och kommunen svarar på begäran om tillstyrkan i kommunfullmäktige. För att följa den normala beslutsprocessen i kommunen innebär det att ärendet behandlas av kommunstyrelsens allmänna utskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. -Kommunen fattar beslut om vindkraftsetableringen utgör lämplig mark- och vattenanvändning. -Kommunens beslut ska vara tydligt och bör motiveras för att öka förståelsen av ställningstagandet. -Kommunen ska inte ställa villkor i beslut om tillstyrkan. Som part i tillståndsärenden kan kommunen lämna synpunkter på etableringen vid samråd och i yttrande över ansökan. -Kommunen är medveten om att beslut om tillstyrkan enbart innebär en bedömning av om den aktuella vindkraftsetableringen kan anses utgöra en lämplig mark- eller vattenanvändning sett ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Kommunen väljer dock en bredare genomgång av all möjlig påverkan. Kommunens olika roller i tillståndsprocessen Kommunen har olika roller i tillståndsprocessen som är viktiga att hålla isär. 3. Kommunen har möjlighet att föra talan i tillståndsprövningen för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen. 22 kap 6 miljöbalken (1998:808) Det är i denna roll som kommunen kan lämna synpunkter på den tänkta etableringen av vindkraft. Detta kan ske vid olika tidpunkter: vid tidig dialog mellan projektör, kommunrepresentanter och länsstyrelsen, vid det samråd

90 90 (116) 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) med myndigheter som projektören ansvarar för och i yttrande över tillståndsansökan. 4. Den andra rollen kommunen har är möjligheten att avgöra om en tillståndspliktig vindkraftsanläggning får komma till stånd i kommunen genom bestämmelsen om kommunal tillstyrkan. 16 kap 4 miljöbalken (1998:808) Dvs att svara på länsstyrelsens miljöprövningsdelegations Begäran om tillstyrkan av lokalisering av vindkraft Kommunens ställningstaganden- utgångspunkter Kommunens ställningstagande bygger på att de viktigaste frågeställningarna vid ansökan om etablering av vindkraft inom kommunen är projektets påverkan på människors hälsa, boendemiljö, naturmiljö inklusive växter, fåglar och däggdjur, kulturmiljö, friluftsliv, besöksnäring, landskapsbild samt på möjligheten att bedriva rennäring. Kommunens beslutsunderlag vid beslut avseende lokalisering av vindkraft 1.Kommunens planer och riktlinjer/vägledning för beslut 2.Kommunens eget Beslutsunderlag såsom Utvärdering av vindpotential 2011 och - Höjdanalys av markområden över 350 meter över havet samt Nuläge karta vindkraftsintressen 3. Företagens Tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning 1. Kommunens planer och riktlinjer/vägledning för beslut Kommunens bedömning följer vid alla beslut avseende lokalisering av vindkraft a) Fördjupad översiktsplan Vindbruk i Sollefteå kommun beslutad av kommunfullmäktige samt Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom så kallade utredningsområden i den fördjupade översiktsplanen vindbruk i Sollefteå beslutad av kommunfullmäktige b) Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom så kallade utredningsområden i den fördjupade översiktsplanen vindbruk i Sollefteå om lokaliseringen avser områden inom sk utredningsområden i planen handläggs lokaliseringen även efter Denna vägledning har behandlats i teknikutskott, kommunstyrelse och beslutats i kommunfullmäktige. Beslutad vägledning utarbetades mot bakgrund av att det inom kommunorganisationen förekom olika tolkningar av fattade beslut avseende den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun kommunfullmäktiges beslut samt tolkningen av kommunstyrelsens beslut , kommunfullmäktiges beslut samt kommunfullmäktiges beslut Vägledning för

91 91 (116) beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom s.k. utredningsområden i den fördjupade översiktplanen Vindbruk i Sollefteå kommun beslutad av kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut ; - Beslut att tillstyrka begäran om lokalisering av vindkraft inom så kallade utredningsområden kan fattas under förutsättning att ansökan uppfyller riktlinjerna i den fördjupade översiktsplanen för vindkraft gällande riksintressen, allmänna intressen och omgivningspåverkan. - Inför varje beslut ska en detaljerad nulägesredovisning över vindkraftsetableringarna i kommunen göras. Av denna nulägesredovisning ska bland annat följande framgå: inom hur stor del av de 10 utpekade områdena i vindbruksplanen intresse för vindbruk finns - inom hur stor del av beslutade alt. nya riksintressen intresse för vindbruk finns - vilket intresse för vindbruk som finns inom de s.k. utredningsområdena - hur de kumulativa effekterna ser ut med utgångspunkt i nulägesredovisningen - Med intresse för vindbruk avses att det finns officiellt intresse för etablering; från affärsidé till utredning till ansökan om bygglov, beviljat bygglov, miljöprövningsprocess samt byggande eller färdig byggnation. 2. Kommunens eget beslutsunderlag Kommunens eget Beslutsunderlag utgörs främst av Utvärdering av vindpotential 2011 och Höjdanalys av markområden över 350 meter över havet samt Nuläge karta vindkraftsintressen. 3. Företagens Tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning är vid alla beslutstillfällen beslutsunderlaget. Materialet är omfattande och används vid kommunens val för en bredare bedömning av all påverkan inför beslut. Kommunens uppföljning av plan och vägledning med utfall Uppföljning av Fördjupad översiktsplan Vindbruk i Sollefteå kommun Kommunen anser att den Fördjupade översiktsplanen med dess riktlinjer för riksintressen, allmänna intressen och omgivningspåverkan tillsammans med befintlig lagstiftning har varit och är ett bra verktyg vid beslutsprocessen. Vissa delar av texten i övrigt är otidsenlig. Det finns förutsättningar för att etablera vindkraft på många ställen inom kommunen. Underlag för att utarbeta översiktsplan, tematiskt tillägg eller fördjupad översiktsplan finns via Teoretiska beräkningar av vindkarteringar och via riksintresseområden för vindbruk.

92 92 (116) Verkliga förutsättningar framgår främst genom visat intresse från vinkraftsföretagen. Detta intresse visar sig genom allt från redovisade affärsidéer till utredningar, ansökan om bygglov, prövningsprocesser till beslut och byggande Kommunens erfarenhet från 2008 fram till idag visar att områden framtagna i processen Fördjupad översiktsplan med teoretisk vindkraftkartering och riksintressen som bas inte har haft så stor betydelse för var vindkraftbolagen visat intresse för vindkraft. Kommunens anser att vindkarteringarna och de utpekade riksintressena för vindbruk ger ett dåligt underlag att utgå från vid en aktiv planering via översiktsplanering i vart fall inom kommunen med dess höjdförhållanden. Med ökade kunskaper om vindförhållanden i skogslandet samt en snabb teknikutveckling av vindkraftverkens förutsättningar att utvinna energi ur vinden kan lokalisering av vindkraft ske på gynnsammare geografiska platser än där teoretiska beräkningar vindkarteringar och beslutade riksintressen för vindbruk redovisas. Planens riktlinjer för riktlinjer för riksintressen, allmänna intressen och omgivningspåverkan tillsammans med befintlig lagstiftning har varit och är det verkliga verktyget vid beslutsprocessen. Översiktsplaneprocessen med samråd, utställning och informationsmöten tillsammans med 10 utpekade områden möjliga för storskalig utbyggnad ska ses som positiv inför den första inledande utbyggnaden av vindkraft inomkommunen.

93 93 (116) Karta Utdrag ur Fördjupad översiktsplan Vindbruk i Sollefteå kommun. Kartan anger de 1-10 utpekade områdena lämpliga för storskalig utbyggnad; 1.Stamåsen, 2.Västra Björkhöjden, 3.Hocksjön, 4.Aspåsen, 5.Fjällbohög, 6. Finnåberget, 7.Ulvvik, 8. Kortingshöjden, 9. Fängsjön 10, Storsjöhöjden Kommunen konstaterar att det saknas aktivt intresse för; 4. Aspåsen, 7. Ulvvik, 8. Kortinghöjden. Se vidare Multikarta Nuläge vindkraft som visar; Fördjupade översiktsplanens områden 1-10, Riksintressen vindbruk, Vindkraftanläggning i drift, Vindkraftverk tillståndsgivna, Vindkraftverk i olika stadier av handläggning, Vindkraftverk i samråd, Vindkraftverk avstyrkta samt för jämförelse Utvärdering vindpotential 2011.

94 94 (116) Den kumulativa effekten av vindkraftsetableringar inom hela kommunen följs inför varje begäran om tillstyrkan av lokalisering av vindkraft. Riksintressen vindbruk Riksintresse vindbruk, enligt senaste revideringen, från Energimyndigheten visar på 7 områden. Dessa områden berör 9.Fängsjön,10.Storsjöhöjden, 6.Finnåberget, 5.Fjällbohög, 4. Aspåsen samt 3. Björkhöjden området inkl Ögonfägnad mfl Se vidare Multikarta Nuläge vindkraft som visar; Fördjupade översiktsplanens områden 1-10, Riksintressen vindbruk, Vindkraftanläggning i drift, Vindkraftverk tillståndsgivna, Vindkraftverk i olika stadier av handläggning, Vindkraftverk i samråd, Vindkraftverk avstyrkta samt för jämförelse Utvärdering vindpotential 2011.

95 95 (116) Uppföljning av Vägledning Vägledningen omfattar de sk utredningsområdena dvs alla delar av kommunen utanför de 1-10 utpekade områdena enligt Fördjupad översiktsplan för Vindbruk i Sollefteå kommun och de direkta älvdalarna. Inom de sk utredningsområdena finns en rad kända intressen för vindbruk i olika stadierallt från samrådsprocess till av kommunen beslutade Begäran om beslut angående tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft till av länsstyrelsens miljöprövningsdelegations tillståndsgivna projekt till överklagande. De områden med intresse för vindbruk, enligt beslutad vägledning, som redovisas vid varje ärende inom sk utredningsområden avser att det finns officiellt intresse för etablering; från affärsidé till utredning till ansökan om bygglov, beviljat bygglov, miljöprövnings-process samt byggande eller färdig byggnation. Idag finns intresseför vindbruk, inom sk utredningsområdet, i olika stadier av processen för: Ranasjön, Salsjön, Vaberget, Knäsjöberget, Finnåberget. Kommunen har vid Begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft tillstyrkt dessa projekt Sörlidberget Kommunen har en pågående hantering av Begäran om tillstyrkan av lokalisering av vindkraft. Kärmsjön har kommunen avstyrkt vid Begäran om tillstyrkan av lokalisering av vindkraft. Dessutom finns inom sk utredningsområdet beviljade bygglov för Flakaberget och Nallkullen (saknas i Multikartan) samt Rödstahöjden som är byggd och i drift. Det finns två återstående sedan länge kända intressen för vindbruk enligt Multikarta Nuläge vindbruk Klippen och Storhöjden fd Törstaåsen vilka ännu ej inkommit till kommunen för tillstyrkan/avstyrkans beslut från länsstyrelsens miljöprövningsdelegation.

96 96 (116) Nuläge Klippen; Företaget Eolus Vind AB genomförde myndighetssamråd i Projektet har under en tid med anledning av kapacitetsskäl ej kunnat driva projektet med full kraft men avser att framgent göra det. Nuläge Storhöjden 2, fd Törstaåsen; Företaget Kabeko Kraft AB Törstaåsen ligger rakt norr om Storhöjden och ett lämpligare namnval är därmed Storhöjden etapp 2, då det i praktiken kommer vara en och samma vindkraftspark och även samma verksamhetsutövare, därmed är namnbytet rätt. Storhöjden etapp 2 (Törstaåsen) kommer omfatta ca 25 vindkraftverk enligt ansökan, 20 i Sollefteå kommun och 5 i Kramfors kommun. Kabeko tror att det slutligen blir ca 15 verk som byggs inom kommunen om slutligt tillstånd ges. Samråd för Törstaåsen genomfördes Från Sollefteå kommun närvarande Mariella Lindström, Maria Danvind och Gunilla Rudehill. Samrådsmötet inkluderade platsbesök. Samråd allmänheten Samråd länsstyrelsen Sollefteå kommun, Kramfors kommun och Örnsköldsviks kommun Kabeko genomförinformationsmöte för kommunstyrelsens ordförande Elisabet Lassen och kommunplanerare Ulla Ullstein omfattande bolagets planerade vindkraftsparker Knäsjöberget, Törstaåsen och Sörlidberget. Bolaget visade bla att Törstaåsen är utpekat både i Örnsköldsvik och Kramfors kommuns vinkraftsplaner, där Sollefteåkommun varit remissinstans utan erinringar Kabeko hade anlitat Thomas Birkö och Anders Lindström för att ta fram två MKB:er för Storhöjden och Törstaåsen. Relativt oväntat meddelade Höga Kusten Airport att de inte ville ha vindkraft vid Törstaåsen, detta var någon gång sommaren Detta anses märkligt därför att de hade inte yttrat sig mot området under vare sig Örnsköldsviks kommuns översiksplanearbete när område Stigshöjden pekades ut eller under Kramfors kommuns översiktsplanearbete när område Storhöjden pekades ut. Det var även märkligt eftersom LFV hade genomfört en flyghinderanalys som inte visade några konflikter. Vid tidpunkten då flygplatsen sa nej, hade Kabeko redan två färdiga MKB:er för Storhöjden och Törstaåsen. Storhöjden hade flygplatsen inga erinringar mot. Kabeko kände dock att det eventuellt kunde finnas en risk att flygplatsen sa nej till båda områdena om båda ansökningarna skickades in. Kabeko lämnade därför bara in ansökan för Storhöjden, vilket var i slutet av Törstaåsen fanns dock fortfarande med i planerna med tanken att fortsätta arbetet med projektet när en överenskommelse med flygplatsen nåtts.

97 97 (116) träffade Kabeko och Vattenfall Sollefteå kommun för att informera om samarbetet. Vid mötet närvarade kommunstyrelsens ordförande Elisabet Lassen och kommunplanerare Ulla Ullstein. Vid informationenredovisade Kabeko återigen om bolagets planerade vindkraftsparker och även här nämndes Knäsjöberget, Sörlidberget och Törstaåsen. Kabeko trodde att överenskommelse med flygplatsen skulle ordnas redan men så yttrande sig flygplatsen negativt mot även Storhöjden under pågående miljöprövning, när länsstyrelsen skickade ut remiss. Kabeko bedömde då att det var för stor risk att starta Törstaåsen. Länsstyrelsen beviljade tillstånd under 2016 och flygplatsen överklagade inte. I början av 2017 hade vi möte med flygplatschefen och VD:n. De kände inte till att flygplatsen hade haft erinringar mot Törstaåsen tidigare och de fann det hela märkligt. Flygplatsen har idag inga erinringar mot vare sig Storhöjden eller Törstaåsen. Sammanfattningsvis konstaterar kommunen att ett flertal projekt i de sk utredningsområden befinner sig i stadier från samråd till prövningsprocess till byggd och i drift tagen anläggning. Kommunen har att hantera projekten Klippen och Storhöjden fd Törstaåsen i en framtid via Begäran om tillstyrkan av lokalisering av vindkraft. Kommunens eget beslutsunderlag Kommunens eget Beslutsunderlag utgörs främst av Utvärdering av vindpotential 2011 och Höjdanalys av markområden över 350 meter över havet samt Nuläge karta vindkraftsintressen. Utvärdering av vindpotential 2011 Med anledning av den Fördjupade översiktsplanen för vindbruk i Sollefteå kommun och ingående vindkarteringars otillräcklighet anlitade kommunen en konsult för Utvärdering av markområden inom Sollefteåkommun med potential för vindkraft. Kommun arbetade under 2007/2008 med framtagandet av en fördjupad översiktsplan med tema vindbruk, för att tydliggöra förutsättningarna av utbyggnad av vindkraft. Den fördjupade översiktplanen antogs av fullmäktige I planen var 10 områden utsedda som lämpliga för storskalig utbyggnad av vindkraft. Dessa områden var 1 Stamåsen, 2 Västra Björkhöjden, 3 Hocksjön, 4 Aspåsen, 5 Fjällbohög, 6 Finnåberget, 7 Ullvik, 8 Kortinghöjden, 9 Fängsjön och 10 Storsjöhöjden. Med stöd av den fördjupade översiktsplanen har de hittills största vindkraftssatsningarna inom kommunen skett i kommunens västra delar i de i översiktsplanen utsedda områdena. Grundförutsättningen för vindkraft är goda vindförhållanden. När den fördjupade översiktplanen arbetades fram utgick kommunen från den nationella vindkarteringen, som på uppdrag av Energimyndigheten tagits fram vid Uppsala universitet, Institutionen

98 98 (116) för geovetenskaper. Vindkarteringen har endast 1 km i horisontell upplösning, vilket gör att mindre höjdområden med goda vindförhållanden inte uppmärksammas. Vindkarteringen utgår även från en approximativ modellering av topografin, vilket gör att markhöjden i karteringen inte överensstämmer med verkligheten. Vindkarteringen är användbar för att lokalisera större områden med goda vindförhållanden medan mindre områden oftast inte uppmärksammats. Vid etableringar av vindkraft underlättas processen om lokalisering stöds av den kommunala planeringen. Utvärderingen visade att utöver de i översiktsplanen utsedda vindkraftsområdena finns det ytterligare områden med potential för vindkraft. Kommun har därför med ett utökat underlag förberedelse för var intresse för vindkraft kan framkomma. I utvärderingen är identifierade områden är indelade i 5 olika kategorier: Kategori A, Områden som inte ligger inom något riksintresse och kan rymma 7 eller fler vindkraftverk på mer än 400 meters höjd över havet. Kategori B, Områden som inte ligger inom något riksintresse och kan rymma mellan 1 och 6 vindkraftverk på mer än 400 meters höjd över havet. Kategori C, Områden som inte ligger inom något riksintresse på mindre än 400 meters höjd över havet. Kategori D, Områden som innefattas av annat riksintresse* och som ligger på mer än 350 meters höjd över havet. Kategori E, Områden som i kommunens översiktsplan pekats ut som passande vindkraftsområden. *) En generell bedömning om huruvida vindkraftsanläggningar står i konflikt med andra riksintressen kan ej göras enligt lagen. Det är en bedömning och en avvägning som får göras i varje enskilt fall och prövas av tillsynsmyndighet. De identifierade områdena se karta näst sida.

99 99 (116)

100 100 (116) Kategori A A1 Kälberget A2 Gammbodhöjden A3 Sörberget A4 Floberget A5 Ranasjöhöjden

101 101 (116) A6 Knäsjöberget A7 Gammfäbodberget Utvärderingen visade 7 områden som bedömdes vara lämpliga för vindkraftsparker om 7 eller flera vindkraftverk som kan placeras på 400 m höjd eller högre. Inom dessa områden bedöms finnas goda vindresurser och infrastrukturförutsättningar samtidigt som påverkan på andra registrerade intressen begränsas. Områdena kan översiktligt rymma 119 verk varav 61 Kategori B B1 Britaberget B2 Vimmarhöjden B3 Gränsbodhöjden B4 Sjöberget B5 Lafssjöviken B6 Drickesbäcksberget B7 Kälen B8 Gröbäcksklippen B9 Flakaberget B10 Klipparna B11 Finnåberget B12 Långmyrberget B13 Rödstahöjden B14 Sörlidberget B15 Bastusjöberget B16 Törstaåsen Utvärderingen visar 16 områden med teoretiskt intressant vindenergi och områdena enligt en översiktlig bedömning inrymma ca 125 vindkraftverk på mer än 400 meters höjd över havet. Kategori C C1 Rågsvedjeberget C2 Finnforsberget C3 Norra Salsjöhöjden C4 Finnforsberget C5 Ledingsberget C6 Aspsjöhöjden C7 Skällmyrberget C8 Grössjöberget Utvärderingen visar 8 områden med teoretiskt intressant vindenergi och kan enligt en översiktlig bedömning inrymma ca 44 vindkraftverk. Områdena ligger under 400 meters höjd över havet och innefattas inte av något riksintresse. Kategori D D1 Kortingberget D2 Smulen D3 Lysarberget D4 Kärmsjöhöjden D5 Övraberget

102 102 (116) D6 Stuguberget D7 Bodvallberget D8 Sexstensberget D9 Långnäsberget D10 Kläppsjöhällan D 11 Nordsjö D 12 Svarttjärnberget D13 Murstensberget D 14 Kufloberget D15 Lövåsen D16 Högdarberget D17 Fängsjöklippen D18 Storsjöhöjden D19 Torråsen D20 Risåsen D21 Lappbergskullen D22 Stor-Lövberget D23 Storhöjdberget D24 Pajmyrklippen Utvärderingen visar 24 områden med teoretiskt intressant vindenergi och kan enligt en översiktlig bedömning inrymma ca 270 vindkraftverk. Områdena ligger över samt under 400 meters höjd över havet och innefattas av något eller några riksintressen. Sammanfattningsvis gav utvärderingen av vindpotential en bra bild av områden möjliga för intresse för vindbruk. Av de totalt 55 identifierade områdena finns idag flera projekt i gruppen kända intressen för vindbruk i Multikarta Nuläge vindbruk De identifierade områdena visade sig i många fall kunna rymma fler vindkraftverk än analysen teoretiskt visade. Höjdanalys av markområden över 350 meter över havet Kommunen såg ett behov av en översiktlig bild som redovisade var samt hur stor del av kommunens yta som ligger högre än 350 meter över havet. Behovet styrdes av att få en uppfattning av om för stora delar av kommunens höjder planerades för vindkraft. Kommun sökte information om hur stor andel av kommunarean som ligger högre än 350 meter över havet för att följa etableringen av vindkraft och kumulativa effekter. (Det finns idag egentligen ingen möjlighet till att ge ett exakt svar på en sådan fråga därför att det inte finns höjddata med tillräcklig noggrannhet. Lantmäteriet kan tillhandahålla höjddata enligt GSD-höjddata, grid 50, med 50 meters upplösning. Att för en hel kommun upphandla sådan höjddata är för kostsamt.) Kommunenen köpte en analys av en konsult för att utföra en approximativ beräkning på hur stor andel av kommuns mark som ligger över 350 meter över havet. (Beräkningen

103 103 (116) ska baseras på höjddata från Shuttle Radar Topography Mission (SRTM), som finns tillgängligt för regionen. SRTM är en internationell forskningsinsats som erhållits digitala höjdmodeller för att generera den mest kompletta högupplösta digitala topografiska databasen av jorden. För ändamålet försågs rådata av rymdfärjan Endeavour som flög ett 11-dagars uppdrag i februari SRTM-data har en upplösning om 90 meter.) Resultatet av analysen, ett approximativt svar (förutsatt att höjddata från SRTM är korrekt och att angiven upplösning om 90 meter är korrekt) kan kommunens markandel över 350 meter över havet uppskattas till ca %. En En okulär jämförelse mellan uppgifterna i Multikarta Nuläge vindbruk och nedanstående karta som visar områden över 350 meter, cerisefärgade, ger en bild av hur stor del av områden över 350 meters höjd över havet där det idag finns intresse för vindbruk (i enlighet med beslutad definition i vägledning) Karta områden över 350 meter över havet-cerisefärgade- ur analys

104 104 (116) Förvaltningen bedömning Förvaltningen bedömning utgår från nedanstående Multikarta Nuläge vindbruk

105 105 (116)