Uttryckligen autentiskt 2.0

Transkript

1 Uttryckligen autentiskt 2.0 Besökares uppfattning och museers redovisning av museiföremåls vårdåtgärder och materiella autenticitet Uppsala universitet Campus Gotland 2018 Examensarbete i kulturvård Författare: Yvonne Watson Svensson Handledare: Maria Brunskog

2 Institutionen för Konstvetenskap Kulturvård Department of Art History Integrated Conservation SE Visby Författare Author (Förnamn Efternamn) Titel och undertitel (på svenska) Title and subtitle (in English) Yvonne Watson Svensson Uttryckligen autentiskt Besökares uppfattning och museers redovisning av museiföremåls vårdåtgärder och materiella autenticitet Expressly authentic - Visitors perception and museums presentation of maintenance and material authenticity of museum objects Telefon Phone Handledare Tutor (Förnamn Efternamn) Maria Brunskog Examensarbete i kulturvård (Kandidatexamen) 180hp Thesis in Integrated Conservation (Bachelor Degree) 180ECTS Ventilerad Defended Sammanfattning (på svenska) Hösttermin (år) 20åå Fall term (year) 20yy Vårtermin (år) 2018 Spring term (year) 2018 Denna kandidatuppsats utreder om eller till vilken grad museibesökare kan avgöra om eller när utställningsföremål utsatts för ingrepp eller vårdåtgärder. Sådana åtgärder kan vara stora, så som renovering eller försiktiga, t. ex. konservering. Valet av undersökningsområde kommer sig av egna undringar kring sådana frågor om vårdåtgärder av föremål i utställningar, och en saknad av upplysningar i samband med utställningar som kan svara på sådana frågor. Uppsatsen grundar sig i frågorna kan, eller hur väl, museibesökare avgöra eller utröna vårdåtgärder och materiell autenticitet av museiföremål? och finns intresse hos museibesökare för redovisning av vårdåtgärder och materiell autenticitet, i utställningar eller annorstädes? Frågorna undersöks med en enkätundersökning bestående av en skriftlig enkät med tillhörande bilder på museiföremål. Enkäten rör museibesökares uppfattning av museiföremålens skick och orsaker till dessa, skickens autenticitet, vikten av att påtala när ändringar till skick gjorts samt besökares intresse av att lära sig om ovanstående företeelser. Analys av enkätsvaren visade att hälften av informanterna hade ensidig föreställning av föremålsvård som bestående antingen bara av aktiva vårdåtgärder så som ingrepp av olika slag eller bara av passiva vårdåtgärder så som begränsad användning och god förvaring. Dessa föreställningar skulle kunna balanseras och nyanseras genom redovisning av museiföremåls vårdåtgärder och utlärning av föremålsvård, något som en majoritet av informanterna också uttryckte intresse för. En drivande faktor i denna kandidatuppsats har varit förhoppningen att en diskussion kring redovisning av vårdåtgärder ska främja en diskussion kring museers uppfattade position som absolut kunskapsauktoritet, historiens många tolkningsmöjligheter till trots. Abstract (in English) This thesis investigates if or to which degree museum visitors can determine if or when exhibition objects have been subjected to intervention or maintenance measures. Such measures could be vaste, for example a renovation, or careful, such as preventive conservation. The choice for area of investigation is a result of my own musings to such questions about maintenance measures of objects in exhibitions, and a percieved lack of information in conjunction with exhibits which can answer such questions. The thesis is based in the questions can, or how well can, museum visitors determine or deduce maintenance measures and material authenticity of museum objects? and do museum visitors have any interest in presentation of maintenance measures and material authenticity, in exhibits or elsewhere? The questions are investigated by way of survey, comprised of a written questionnaire with accompanying pictures of museums objects. The questionnaire regards museum visitors estimation of the conditions of the museums objects and the causes for these, the authenticity of the objects conditions, the importance of calling attention to deliberate changes to said conditions as well as the visitors Organisationsnr:

3 interest in learning about all aforementioned occurences. Analysis of the questionnaire showed that half of the informants had a biased, unbalanced conception of objects care comprised of either only active maintenance measures such as different kinds of intervention, or of only passive maintenance measures such as limited use or preventive storage. These conceptions could be balanced out and nuanced by presentation of maintenance measures of museum objects and by education in objects care, something a majority of the informants also expressed an interest for. A driving force whitin this thesis has been the hope that a discussion about presentation of maintenance measures will further a discussion about the percieved absolute authority of knowledge of museums, despite history s vaste possibilities of interpretation. Organisations/VATnr:

4 1 Förord Jag skulle vilja tacka mina informanter för deras deltagande, Gotlands museum för upplåtelse av lokal och utrustning, Digitalt Museum för ett stort och brett utbud och mina opponenter för en givande diskussion.

5 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Problemformulering s. 4 Frågeställningar s. 6 Begrepp s. 7 Teoretiskt perspektiv s. 10 Metod och material s. 12 Avgränsning och kritik s. 16 Tidigare forskning s. 20 Resultat och analys s. 24 Diskussion s. 44 Slutsatser s. 60 Vidare forskning s. 60 Referenser s. 63 Separat bilaga - Exceldokument, sammanställning av enkätsvar

6 3 Inledning Bakgrund Tanken är att mitt examensarbete ska vara en utveckling av problematiken i mitt projektarbete i kulturvård Uttryckligen autentiskt Om redovisning i utställningar av föremåls vårdåtgärder och materiella autenticitet. Syftet med det projektarbetet var att genom en muntlig enkät försöka avgöra huruvida museibesökare kan utröna om ett museiföremål utsatts för vårdåtgärder så som restaurering, renovering, konservering m.fl. 1 Mina funderingar började kring hur vårdåtgärder bäst kan redovisas i utställningar då jag ansåg och anser det vara ett problem inom kulturvården att museibesökare inte får kunskap om just vården av museiföremål. Men för att rättfärdiga inkludering av sådan information i utställningar var jag först tvungen att undersöka huruvida detta ens var ett genuint problem för någon annan än mig. Ifall museibesökare varken har svårigheter att avgöra materiell autenticitet eller ett begär att ta del av sådan kunskap skulle jag strida för luftslott. Därav min enkätundersökning, för att utreda huruvida detta är något som museibesökare har färdigheter eller kunskaper i, eller bryr sig om att kunna. Syfte I och med ovan nämnda anledningar har jag för avsikt att i examensarbetet utföra en liknande enkät, i större skala och under något annorlunda förhållanden, i ett försök att få svar på samma problematik som drev projektarbetet. Precis som i Uttryckligen autentiskt vill jag undersöka om svårigheter att skilja mellan välbevarat och åtgärdat är ett faktiskt problem i interaktionen föremål-besökare. Samt huruvida museibesökare är intresserade av sådan kunskap eller färdigheter, om det är en dimension av besökares tolkning av museiföremål och deras historia som bör adresseras av museer. Eventuellt även hur detta bör hanteras, om det visar sig att detta de facto är något som bör adresseras. Syftet med examensarbetet är att lyfta en problematik jag anser blir förbisedd av museer, få en bild av museibesökares ev. missuppfattningar av föremålsvård samt tillföra mitt bidrag eller min röst i en diskussion kring museers kunskapsauktoritet. Min förhoppning är att resultaten från min undersökning kan påvisa en indikering till ett problem museer kan jobba vidare med, samt att examensarbetet kan bistå med förslag eller verktyg till hur museer kan jobba vidare med och/eller avhjälpa problematiken. Även om parametrarna för detta 1 Watson Svensson, Yvonne, Uttryckligen autentiskt - Om redovisning i utställningar av föremåls vårdåtgärder och materiella autenticitet, projektarbete i kulturvård, Uppsala universitet Campus Gotland, 2017, s. 4.

7 4 examensarbete är redovisning av vårdåtgärder och materiell autenticitet i museers utställningar när jag en förhoppning att resultaten här kan bidra till eftertanke även hos kulturvårdare och andra yrkesverksamma på slott, herrgårdar och liknande kulturarvsmiljöer. Problemformulering Det sätt på vilket utställningar utformas idag skapar, enligt mig, dels en något skev sanning av historien, dels leder det till att museibesökare förhåller sig okritiskt till museers förmedling och kunskapen de förmedlar. Det kan också vidmakthålla och reproducera ett okritiskt förhållningssätt till vår egen samtid, gällande trender som Shabby Chic 2 och reproduktioner av tidigare stiluttryck. 3 Denna skevhet av historien gäller här specifikt olika föremåls skick och besökares förståelse av och förhållning till dessa. Erfarenhet, medgivet begränsad, säger mig att information om vårdåtgärder, särskilt passiv vård, avsaknad av vård eller åtgärder före accession, ofta är allvarligt bristfällig i t. ex. museers kataloger eller arkiv. 4 Ta som exempel digitalisering av samlingar, något jag jobbade med under min praktik på Gustavianum HT17. En stor del av digitaliseringsprocessen består av att överföra information om aktuellt föremål till databasen från nyare eller äldre kataloger. Många gånger är denna information mycket kortfattad och består endast av en beskrivning av föremålet och uppgifter om accession. I och med rådande konserveringsideologier är mycket information kring vård t.o.m. obefintlig eftersom museer avhåller sig från ingrepp och aktiv vård för att försäkra så lite förändring som möjligt. Om inga ingrepp görs finns heller inget att dokumentera. Utöver att sådan information eller kunskap om museiföremål, inklusive vårdåtgärder, ofta är bristfällig är den inte heller nödvändigtvis något som skulle falla besökare till proportionerlig eller relevant gagn. I och med hur utställningar och miljöer ofta är uppbyggda runt ett tema skulle det vara förvirrande för besökarna att läsa om den större berättelsen inom utställningens tema, t. ex. svenska kvinnors roll i industrialiseringen, samtidigt som det konsekvent beskrivs hur enskilda föremål omhändertas. Särskilt som det inte hos besökarna verkar förekomma något 2 HarperCollins Publishers, Shabby Chic in British, Collins English Dictionary, hämtad Clifford, Helen, The problem of patina: thoughts on changingattitudes to old and new things i Conservation: principles, dilemmas and uncomfortable truths, Alison Bracker & Alison Richmond (red.), Oxfordshire, Routledge, 2009, s Sandström, Sven, Dolda källor, Nora, (Nya) Doxa, 1986, s. 52. Brunskog, Maria, Japanning in Sweden 1680s-1790s. Characteristics and preservation of orientalized coatings on wooden substrates, Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, 2003, s. 10.

8 5 större intresse för sådan kunskap. Detta kan dock vara ett typiskt hönan-ägget-problem där besökare inte har intresse av sådan kunskap eftersom de inte är medvetna om att sådan kunskap existerar. Det finns indikationer i Uttryckligen autentiskt om att så är fallet. 5 Till detta dilemma ansluts även museers och utställningsansvarigas tendens att, i enlighet med rådande museologi, hellre säga för lite än att spekulera, exempel på detta kan ses t. ex. gällande Gotlands museums bildstenar (självfallet måste det i spekulativa fall framhållas att dessa är just det). 6 Detta är förvisso en sund policy, men när museerna avhåller sig från att spekulera (eller att göra s.k. kvalificerade gissningar) då lär sig inte heller besökarna att spekulera, reflektera, analysera eller ifrågasätta. All förmedlad kunskap tas då som absolut sanning, trots att vi inom kulturvårdsfältet vet att så sällan är fallet. Eftersom museer är kunskapsförmedlare, ska de då inte förmedla så komplett kunskap som möjligt? Särskilt då de uppfattas som sådana auktoriteter vad gäller kunskapsförmedling och museer formar samhällets bild av (historiska) företeelser från tidig ålder. Museer borde därmed ge perspektivering på föremåls historia samt utställnings- och förmedlingspraxis. 7 En stor anledning till att jag finner denna problematik viktig, och vill uppmana museer att behandla den trots att den kanske inte alltid är så relevant för dem utifrån rådande museologi, 8 är p.g.a. deras syfte som utlärande institution. 9 Det som museer lär ut till sina besökare kan dessa sedan applicera på mindre pedagogiska instanser, som hemmuseer, slott och andra kulturarvsmiljöer. Miljöer och tillfällen där skriftlig redovisning av metafakta inte är möjlig. Ta Stockholms slott som exempel, hur många vet att slottet har sin egen konserveringsateljé? Förstår besökare att slottet i egenskap av representation för Sverige och Kungahuset hålls i en viss standard, eller tror alla bara att interiörerna hållit god kondition i nästan 300 år? När det rör sig om kungliga miljöer och andra högreståndsmiljöer, tillkommer också problemet med vilka förväntningar besökare har på interiörer och föremål. Förväntar sig besökare möbler och föremål som är i toppskick eller som är autentiska? Om svaret är det senare, vilket tillstånd anses som mest autentiskt? Är det mest autentiska föremålet det som har spår av sina användare? Eller är det föremålet vars tillstånd mest efterliknar originalet, när föremålet var nytt, som anses mest autentiskt? Om besökares 5 Watson Svensson, s Gotlands museum, Bildstenshallen, hämtad Perspektivering används som ett paraplybegrepp för att problematisera, kritiskt granska, ge djupare förståelse, relativisera, ge bakgrund m.m. för att se ett visst ämne från nya perspektiv. (Palmqvist & S. Bohman, Museer och kulturarv - en museivetenskaplig antologi, Stockholm, Carlssons, 1997, s. 31) 8 Stam, Deirdre C., The informed muse i Heritage, museums and galleries: an introductory reader, Gerard Corsane (red.), London, Routledge, 2005, s Museilag 2017:563.

9 6 förväntningar är att föremål ska se nya och mäkta imponerande ut, förstår de själva att många av dessa föremål kan ha blivit restaurerade eller konserverade m.fl.? Spelar det roll? Spelar det roll för deras syn på autenticitet att möbler och föremål i toppskick eller ursprungligt skick ofta utsatts för vårdåtgärder av olika slag? Som sedan inte redovisas? Ett delproblem som jag ständigt återkom till i projektarbetet var hur sådan kunskap eller information skulle kunna läras ut eller redovisas för museibesökare på ett relevant sätt. Eftersom utställningar idag tenderar att utformas utifrån ett tema eller en historia, i vilken föremål används för att illustrera, så kan det vara svårt att inkludera information om vårdåtgärder i utställningar så att de förhåller sig sömlöst eller på ett relevant vis till dess större berättelse. Absolut är det en nödvändig aspekt att ta i beaktande huruvida denna problematik är något som kan få en arena på gemene historiska museum. Exempelvis skulle denna problematik kanske få bättre arena på t. ex. Vasamuseet, där mycket av syftet och fokusen ligger på just konserverings-, och rekonstruktionsåtgärder. Skillnaden är att Vasaskeppet är ett så extremt fall jämfört med mycket av de vårdåtgärder som görs i de flesta museer. Utöver det är situationerna inte riktigt jämförbara, Vasaskeppet är så uppenbart inte i originalskick, det finns ingen möjlighet att missuppfatta dess materiella autenticitet - den är ju gång på gång tydligt påtalad. 10 Annat är det med ett konsolbord i 1700-talsrummet på Skarhults slott, en altarduk i Visby domkyrka eller en allmogelykta i Nordiska museets utställning Nordiskt ljus. Gemene historiskt museum må inte vara den bäst anpassade arenan för denna problematik, men om Livrustkammaren kan hålla symbios mellan större berättelse och vårdåtgärder, så kan nog andra hitta en metod också. Frågeställning I Uttryckligen autentiskt centrerade mina frågeställningar kring huruvida museibesökare på egen hand kan utröna utställningsföremåls vårdåtgärder och materiella autenticitet, hur rådande redovisning i utställningar av sådana åtgärder ser ut samt om sådan redovisning behövs. Frågeställningarna för denna studie är mycket snarlika. För att kunna påvisa en generaliserad bild av museibesökares förmåga att utröna vårdåtgärder och avgöra materiell autenticitet av museiföremål och av deras intresse för sådan kunskap eller information arbetar jag utifrån frågeställningarna: 10 Vasamuseet, Om Vasas färger och forskningen kring hur hon varit bemålad, hämtad

10 7 Kan, eller hur väl kan, museibesökare avgöra eller utröna vårdåtgärder och materiell autenticitet av museiföremål? Finns intresse hos museibesökare för redovisning av vårdåtgärder och materiell autenticitet, i utställningar eller annorstädes? Begrepp Det finns mycket föremåls- och föremålshanteringsrelaterad information, som kunde vara besökare till gagn, som inte lyfts fram. Informationen i museers arkiv och konserveringsrapporter, men även mycket annan kunskap utgör den bakom kulisserna -kunskap som museibesökare inte får ta del av. Kunskap som kanske kan benämnas metafakta om museiföremålen, om museers hantering av dem, som sällan eller aldrig tas upp av museerna. Såvida inte en utställning har det temat specifikt som syfte, som vissa utställningar på Vasamuseet. Då menar jag inte bara faktiska renoveringar, restaureringar eller konserveringar utfärdade av museerna, sådana aktiva vårdåtgärder av museers kulturhistoriska föremål är trots allt inte allt för förekommande i och med rådande konserveringsideologier. Jag menar även passiv vård, som prevention och god förvaring, eller rent av avsaknad av vård. Jag menar även åtgärder som vidtagits innan accession, eller avsaknad av vård eller god förvaring innan accession. Helt enkelt föremålens tillståndshistoria. Aktiva vårdåtgärder Med detta begrepp åsyftas alla medvetna handlingar som utgörs av någon form av föremålsingrepp i olika grad av invasivitet, vilket ger en avsedd ändring i ett föremåls tillstånd, komposition eller utseende. Dessa ingreppstyper presenteras i stigande grad av invasivitet. Konservera - Bevara något i oförändrat skick. 11 Att behandla eller preparera något på särskilt sätt för att bibehålla det tillstånd vari det befinner sig, vidmakthålla dess rådande skick, motarbeta dess förgänglighet, försöka stävja dess förfall för att förlänga dess livslängd. 12 Exempel på konserveringsåtgärder kan vara att i ett plagg som är ömtåligt 11 Svensk ordbok, 2009, konservera, hämtad Svenska akademins ordbok, 1937, konservera, hämtad

11 8 och/eller i sämre skick försiktigt sy in ett stödtyg eller fästa slitskydd under stols-, bords- eller möbelben eller fötter för att undvika att förflyttning sliter på dessa. Restaurera - Återställa i mer eller mindre ursprungligt skick. 13 Genom reparation eller lagning och dylikt återställa något som är förfallet, söndrigt eller på annat sätt bristfälligt, i samma skick som det haft, så som nytt eller i fullgott skick, åter iståndsätta något. 14 Handlar ofta om att fylla i eller igen ett föremåls slitningar eller skador, så som att fylla i en intarsia, fylla i en möbels skadade färg, eller måla om den, då med färg och kulör så absolut nära den rådande som möjligt. Det ska påpekas att gränsen mellan konservering och restaurering kan vara flytande. Att putsa en förgyllning eller avlägsna en gulnad fernissa kan enligt vissa ses som en konserveringsåtgärd då dessa kan anses vara mindre invasiva än många restaureringar. Däremot har dessa åtgärder inte för avsikt att bevara föremålets rådande tillstånd då de bokstavligen ändrar det rådande tillståndet, samtidigt som de för tillbaka föremålet till ett tillstånd närmare sitt ursprungliga. Restaurering kan också handla om att återställa ett utseende och/eller en konstruktion som föremålet haft tidigare. Ett utseende som ändrats, ofta som resultat av en renovering. Renovera - Låta något återuppstå, särskilt i ny och/eller förändrad gestalt eller form; ge något ny och/eller förändrad gestalt eller form; nyskapa, omskapa, omgestalta. 15 Det finns en viktig skillnad att lägga märket till här. Medan en restaurerings syfte är att återställa föremålet till ett tidigare eller ursprungligt skick, är syftet med en renovering att ge ett för föremålet nytt utseende eller konstruktion, ett som föremålet inte tidigare haft. Detta kan vara att klä om en soffa i ett nytt tyg, elektrifiera en ljuskrona eller avluta och/eller ommåla en möbel. Passiva vårdåtgärder Medvetna handlingar eller beslut gällande föremålet eller dess omgivning vilka syftar till att orsaka så lite förändring i föremålets rådande tillstånd som möjligt. Karaktäriseras av en avsaknad av ingrepp hos själva föremålet men kan ändå utgöra aktiva handlingar eller förändringar av föremålets omgivning. 13 Svensk ordbok, 2009, restaurera, hämtad Svenska akademins ordbok, 1957, restaurera, hämtad Svenska akademins ordbok, 1957, renovera, hämtad

12 9 God förvaring - både gynnsam temperatur och relativ fuktighet men också att undvika eller minska blekning och förfall från UV-strålning och ljus, både naturligt och artificiellt sådant. Även att undvika överdriven användning, eller felhantering. Prevention - Nära knutet till och ibland svårt att skilja från god förvaring. Kan vara sådant som insektsfällor eller att informera besökare att inte fotografera med blixt. Kan också vara att sy upp och använda ett skyddsöverdrag till t. ex. en mässhake eller stolsklädsel. Avsaknad av eller avhållelse från vård - t. ex. att avhålla sig från att åtgärda en tidigare erhållen fuktskada, eftersom detta då skulle radera en del av föremålets historia. Utöver dessa begrepp finns även termer som inte helt faller under något av paraplybegreppen men som används av undersökningens informanter. Rekonstruera/rekonstruktion - Att av bevarade delar och dylikt återuppbygga eller återställa något i dess ursprungliga form. Ofta med avseende på något som förstörts eller gått förlorat eller under tidernas lopp starkt förändrats etc. Ett försök att återskapa, återställa eller bilda sig en uppfattning om det ursprungliga utseendet, sammansättningen eller liknande av, i denna kontext, en möbel, ett föremål eller annan inredningsdetalj, genom studie av, i varierande intakthet, bevarade förlagor. 16 Kopia - En efterbildning av ett original. Ett föremål som är tillverkat för att vara en trogen avbild av något, oftast ett objekt eller artefakt. En företeelse som så exakt som möjligt söker efterlikna eller återge ett original, ofta främst i fråga om formgivning, komposition och färg, och i den mån det är möjligt, material. Till skillnad från en reproduktion eller replik(a) karaktäriseras kopian av att vara utförd av någon annan än originalets skapare Svenska akademins ordbok, 1957, rekonstruera, hämtad Svenska akademins ordbok, 1937, kopia, hämtad

13 10 Materiell autenticitet De finns många sätt att förhålla sig till begreppet autenticitet (se Avgränsning och kritik), nedan följer den definition av autenticitet som är relevant för förståelse av detta examensarbete, nämligen när ett föremåls äkthetskänsla ligger i dess material och materiella egenskaper. Viktigt för denna syn på autenticitet är dess fokus på ursprunglighet, original och tradition. Att det autentiska i ett kulturarvsföremål- eller artefakt ligger i gärna orört eller originalmaterial, att ju mindre medvetna ändringar som gjorts till föremålets skick och materiella sammansättning, desto mer autentiskt är det. Alternativt att ev. tillägg, lagningar, ändringar eller återställningar i så stor mån som möjligt göras genom användning av samma typ av material och teknik som använts tidigare, och då kan detta gälla både när föremålet producerades eller vid föregående ingrepp. Vad som först och främst åsyftas här är en väldig västerländsk syn på material hos kulturarv och materiell autenticitet, där t. ex en artefakt vilken fått närmast allt sitt ursprungliga material utbytt lätt kan anses mindre autentisk än ett föremål vars originalmaterial består. 18 Detta kan ställas i kontrast till vissa österländska nationer eller områden som Laos och Tibet och andra länder eller regioner där buddhismen är stark. Där kan en kulturarvsföreteelses autenticitet ligga i dess spirituella värden och ursprungligheten i företeelsens material har underordnad betydelse mot att företeelsen genomsyras eller besjälas med spirituella värden eller andlighet. 19 Teoretiskt perspektiv För ett sådant snävt område som frågeställningarna utarbetade ovan täcker och det faktum att de behandlar en problematik vilken jag var osäker på om den de facto anses som ett problem fann jag det svårt att välja en teori med vilken jag kan analysera mina resultat. Beslutet föll till sist på delar av den mycket breda New Museology, invävd med delar av Museilagen. The New Museology säger å ena sidan att en viktig aspekt av utställningar är eget tolkningsutrymme och att de som ska ha sista ordet angående en utställning ska vara besökarna. 20 Den menar också att prominenta delar av ett museums uppdrag är att tillåta befolkningar utöva kontroll över hur de representeras i museer, bredda förståelsen för inhemska icke-västerländska och minoritetsbefolkningar samt integrera multipla perspektiv i 18 Althin, Torsten, Restaurering av mekaniska modeller i Fataburen 1928, Stockholm, 1928, s. 1-11, hämtad Karlström, Anna, Authenticity - Rhetorics of Preservation and the Experience of the Original, Heritage Keywords - Rhetoric and Redescription in Cultural Heritage, Kathryn Lafrenz Samuels & Trinidad Rico (red.), Boulder, University of Colorado Press, 2015, s. 32 f. 20 Stam, s. 63 ff.

14 11 sina utställningar. Å andra sidan betonar The New Museology museers roll som utbildare och att utan riktlinjer kring vilken kunskap man i en utställning försöker förmedla blir den utarmad och dekontextualiserad. Ett sätt att tillfredsställa båda dessa sidor kan vara att istället för att jobba utifrån frågan Vilken historia vill vi berätta? så styrs arbetet av frågan Vilka frågor vill vi väcka?. Då den frågan ger mer delad auktoritet mellan museer och besökare över informationsflödet. Dessa mål - utbilda, utgå från besökares intresse, ge perspektiv (lyfta fram sådant besökarna inte visste att de ville veta/stimulera reflektioner de tidigare inte haft) kan återfinnas i detta examensarbete och dess frågeställningar också. Ifall det visar sig att besökare har svårigheter utröna vårdåtgärder och materiell autenticitet kan de behöva utbildas. Beroende på om besökare tycker redovisning av vårdåtgärder etc. behövs eller är något de skulle föredra, bör museer utgå från besökares intresse. Att redovisa vårdåtgärder och materiell autenticitet skulle ge besökare perspektiv på föremål och historien. En stor del av museers uppgift idag är att använda sina samlingar som läromedel i olika former. Detta uttrycks i Museilagen (2, 4 och 8 ) som att museer ska bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap [...] och fri åsiktsbildning, att förmedla materiella vittnesbörd om människan och hennes omvärld samt bidra till (forskning och) annan kunskapsuppbyggnad. När museers uppgift är att lära ut, varför lämnas då delar av kunskapen utanför, återhålls? Som nämnt är det en ständigt debatterad och problematisk uppgift museer har att återge historien med så hög riktighet som möjligt. Trots detta ges besökare sällan de verktyg eller den kunskap som behövs för att själva kunna granska eller analysera den historia som framställs, utan denna framstår ofta som absolut sanning. Denna problematik tolkar jag som kunna avhjälpas bl. a. genom 6, att [u]tställningar och annan publik verksamhet vid ett museum ska vara kunskapsbaserad och präglas av allsidighet och öppenhet.. Detta då allsidighet i utställningar kan inkludera den kunskap som återhålls, föremålsvården, medan ökad fokus på kunskapsförmedlings baksidor ger museernas utställningar och publika verksamhet mer öppenhet, upplyser besökare om de mångfasetterade och tolkningsbenägna sanningarna inom kulturvård. Utöver detta står det i Museilagen 11 att alla ska ha tillgång till museers samlade resurser. I teorin inkluderar dessa resurser mer än bara de fysiska samlingarna, utan även kunskap och information så som arkiv och konserveringsrapporter. Men i praktiken är det bara de som redan är kunniga i dylikt information som tar del av den. Medan många, som rent regelmässigt eller tekniskt har tillgång, inte vet om att denna kunskap finns tillgänglig. En liknande resurs är den kunskap som museipersonalen besitter, kunskap kring passiv vård som förvaring och kring åtgärder som förekommit före accession.

15 12 Metod och material Eftersom min enkätundersökning hade vissa brister, bl. a. var den mycket begränsad till antal informanter samt för ledande för att få rättvisande svar, ville jag göra en liknande i större omfattning, och under något skilda förhållanden. Förra gången utförde jag 10 muntliga enkäter, i Gotlands museums foajé där informanterna fick titta på bilder av liknande stolar för att utröna ålder. Först var tanken att jag denna gång skulle utföra enkäten på Nordiska museet, med fysiska stolar i annan dynamik än förra gången. Detta eftersom jag ville inkorporera del av den kritik jag fick på den förra enkäten, nämligen att det var svårt att avgöra ålder från bilder och att informanterna inte kunde undersöka stolarna närmare. Visserligen har museibesökare vanligen inte särskilt god möjlighet att närma sig eller undersöka föremål när de går i utställningar heller. Därmed skulle inkorporering av ovanstående kritik istället tjäna som avvikande från faktiska förhållanden och därmed påverka validitet. Dock står tvådimensionella representationer inför samma utmaning. Men eftersom Nordiska museet avslog min förfrågan att göra min enkät hos dem består enkäten nu av skriftliga frågor och bilder av stolar för informanterna att svara på frågor om. Jag gjorde en provenkät, för att utvärdera och revidera enkäten innan den besvarades i full skala. Detta för att i åtminstone någon mån undvika både för öppna resp. alltför ledande frågor, något jag lärde mig efter enkäten i Uttryckligen autentiskt. Eftersom jag vill att undersökningen ska ha mer generaliseringsvaliditet än tidigare så behövde jag många fler enkätsvar. Detta gör att muntlig enkät inte är den mest lämpliga metoden då utförande, transkribering och analys blir mycket mer tidsödande än nödvändigt. Problemet med en traditionell, skriftlig enkät är dock att det är mycket mer utmanande att utforma en sådan då risken för missförstånd, fel eller för ledande frågor, fel svar eller avsaknad av svar är mycket större. Samt att tolkning av svaren kan bli något partisk då möjlighet för förtydligande från aktuell informant inte finns. Den bästa kompromissen tror jag skulle vara om jag kunde få använda stolar ur Nordiska museets samlingar, ställa upp dem i entrén med tillhörande skriftlig enkät, utan att själv behövt övervaka under hela enkätperioden. Men eftersom Nordiska museet inte tillät att jag gjorde min enkät hos dem har enkäten stöd i bilder av stolar istället fysiska stolar och gjordes på Gotlands museum med mig på plats. Enkätbilderna består av: A. En orörd (alltså icke restaurerad eller dylikt) stol i god eller relativt god kondition B. En stol av samma stil fast målad i en kulör otypisk för den stilen C. En stol i samma stil som de andra dock obehandlad/icke-bemålad/enkelt utförande D. En stilmässigt likadan stol förutom att denna utsatts för vårdåtgärder, exempelvis byte av klädsel

16 13 Samt två kriterier som var del av första provenkäten E. En stol med samma kulör som två av de andra stolarna fast i annan stil F. En stol med annan kulör än E och annan stil än resterande 4 stolar För att hitta bilder som stämde överens med ovanstående kriterier, letade jag bland gustavianska stolar i Digitalt Museum (DM). Till dessa formulerade jag första omgången frågor, 15 stycken: fem bakgrundsfrågor, tre frågor (fråga 8-10) vilka relaterar till de sex enkätbilderna medan återstående frågor gäller åsikter kring information i utställningar samt kring autenticitet. Frågorna presenteras successivt under Resultat och analys, tillsammans med enkätbilderna. Lördag 7/4 utförde jag en provenkät i Gotlands museums entré med dessa frågor och bilder. Efter analys av dessa sex insamlade svarade enkäter, samt i beaktningstagande av respons och kritik från informanterna förtydligade jag en av bakgrundsfrågorna genom att inom parentes lägga till exempel. Jag tillämpade även ändringar på frågorna som relaterar till enkätbilderna, de omformulerades samt att E och F togs bort och B och D bytes ut. Andra ändringar gjorda var omformulering av en av frågorna gällande information i utställningar samt flytt av två av dessa frågor till före enkätbildsfrågorna. Dessa ändringar gjordes då särskilt svaren på enkätbildsfrågorna hade en tendens att inte vara applicerbara för den problematik enkäten ska utreda. Svaren hade en tendens att relatera till stolarnas utseende snarare än skick eller tillstånd, så även då en ska undvika för ledande frågor i en enkät, var dessa frågor tydligen för öppna. Gällande de sex bilder jag först valde till enkäten, i kombination med första formuleringen av enkätbildsfrågorna, uppstod upprepade missförstånd om att frågorna hade ett rätt och ett fel svar, snarare än baserade på personlig uppfattning. Eller som en informant anmärkte, att de kändes som kuggfrågor. Efter dessa ändringar utförde jag under söndagen 8/4 en andra provenkät i Gotlands museums entré. Den respons jag fick på denna version av enkäten föranledde en underrubrik i enkäten för att utmärka enkätbildsfrågorna, samt en förtydligande instruktion till en av dessa. Till en av frågorna gällande uppfattningar kring autenticitet lade jag även till ett svarsalternativ. Därefter bestämde jag att två provenkäter var tillräckligt och denna enkätversion skulle vara den slutgiltiga. I samband med provenkäterna och under den därpå följande veckan korresponderade jag med Nordiska museet om huruvida de tillät att jag utförde min enkät hos dem. Detta fick jag avslag för, med hänvisning till att de inför den antågande sommarsäsongen inte hade tid att utbilda mig i publikt bemötande, enligt deras policy vid externa undersökningar. Därför bad jag om tillåtelse från Gotlands museum att göra även min slutgiltiga enkät hos dem, vilket de tillät. Fredagen 13/4 till söndagen 22/4 (med

17 14 undantag för måndag 16/4 då endast reception och restaurang är öppet, inte Fornsalen eller Konstmuseet) var jag på plats mellan kl i Gotlands museums entré och bad museibesökare besvara min enkät. Efter denna period fick jag insamlat 43 enkätsvar, av vilka jag sållade ut 3 svar vilka var alltför ofullständiga för att vara behjälpliga. Efter insamling läste jag igenom alla enkätsvar och började sammanställa dem i ett Excel Online-dokument (se separat bilaga). Dokumentet har 15 blad, ett för varje fråga. De flesta frågorna har enbart ikryssningsbara svarsalternativ, även om fråga 2, 5, 6 och 11 har möjlighet till fritextsvar ifall informanten kryssade i Annat eller Nej, men (se enkätfrågor presenterade i Resultat och analys). Fråga 9 och 10 har både ikryssningsalternativ och fritextsvar, med skillnaden mot 2, 5, 6 och 11 att de ikryssade svaren på fråga 9 och 10 måste ha motiverats av informanten i fritextsvaret för att vara användbart. Fråga 3 och 4 gäller vilket yrke eller sysselsättning informanten har samt vilka hobbyer och/eller intressen och är därmed utformade endast med fritextsvar. För fråga 1, 2, 5-7 och innebar sammanställningen i Excel en kopiering av frågetitel samt svarsalternativ för att sedan räkna ihop och i Exceldokumentet registrera hur många informanter som valde ett visst svarsalternativ på en viss fråga. På fråga 2, 6, 7 och 11 kunde informanter välja mer än ett svarsalternativ. Fråga 3 och 4 sammanställdes genom att dela upp svaren i fyra kategorier, jobb inom eller i anknytning till kulturvård, neutralt jobb, jobb i stark kontrast till kulturvård och Annat. Det ska påpekas att denna uppdelning grundar sig i en subjektiv uppfattning av vilka yrken som är i anknytning eller kontrast till kulturvård och därför inte utgör den användbara data jag hoppats få ut av fråga 3 och 4 för att göra en tillförlitlig jämförelse mellan yrke eller hobby/intresse och ev. attityd till eller insikt i föremålsvård. En sådan jämförelse gjordes förvisso och diskuteras å det kortaste i Diskussion men endast för att fastställa att jämförelsen inte är tillförlitlig. Fråga 8 har fritextsvar medan fråga 9 och 10 har både ikryssningsalternativ och fritextsvar för att motivera val av ikryssningsalternativ. Sammanställningen av fritextsvaren krävde ett visst mått av tolkning och för syftet att avgöra attityder eller uppfattningar fick svaren kategoriseras innan redovisning. Sammanställning av fråga 9 och 10 bestod delvis av att registrera antalet informantsvar i förhållande till de fyra enkätbilderna (se Resultat och analys) eller kryssade i Ingen av dem/vet ej/kan inte svara. Andra delen av sammanställningen var att tolka och kategorisera de fritextsvar vilka motiverade informantens val av ikryssningsalternativ (vissa informanter valde mer än ett ikryssningsalternativ på dessa två frågor trots instruktioner att bara välja ett alternativ). För fråga 9 och 10 är de kategorier som kom av sammanställningen:

18 15 Vårdåtgärd för de informanter som gav svar vilket uttryckte eller indikerade att de trodde ett visst skick berodde på aktiva vårdåtgärder. Välbehållen för svar om förvaring, användning, ålder, beständighet m.m. och hur skillnader i dessa ger upphov till olika skick. Både och för svar där de resonerade anledningarna till ett visst skick låg hos både Vårdåtgärd och Välbehållen. Ingen kunskap/blank för de informanter som inte motiverade sina valda ikryssningsalternativ i fritextsvaret eller kryssade i Ingen av dem/vet ej/kan inte svara. Annat för informanter som gav motiveringar vilka föll utanför ramen av de ovanstående resonemangen. Kategoriseringen för fråga 8 utformades något annorlunda. Här ingår den extra kategorin Replika för de informanter som ansåg en viss stols skick bero på att stolen var nyproducerad eller en kopia. Kategorin Välbehållen heter här Välbehållen/Olika användning. Kategorin har samma innehåll/åsyftning dock med tydligare benämning i egenskap av den fritextfråga som presenteras först. Kategorin Både och skiljer sig hos fråga 8 då både kan ses utifrån sin enhetliga kategori och utifrån sina tre delkategorier. Helhetskategorin och delkategori 1 heter samma, Både och, men helhetskategorin innefattar alla tre delkategorier. Delkategori 1 Både och gäller informanter som haft en jämn balans mellan Vårdåtgärd och Välbehållen, delkategori 2 Tyngd välbehållen där svaren innehåll resonemang kring både Vårdåtgärd och Välbehållen men med tyngdpunkt på förvarings- och användningsförhållanden. Delkategori 3 heter Tyngd vårdåtgärd och innehåller svar med resonemang kring både aktiva vårdåtgärder och förvaring/användning men med tyngdpunkt på aktiva vårdåtgärder. Dessa delkategorier presenteras under Resultat och analys, fråga 8, i Figur 1, där Helhetskategorin Både och motsvarar ljusgrå/mellangrå stapel i diagrammet, delkategori 2 Tyngd välbehållen motsvarar grön stapel, delkategori 3 Tyngd vårdåtgärd motsvarar mörkgrå/mörkbrun/svart stapel medan delkategori 1 Både och inte motsvaras av en stapel utan utgörs av mellanskillnaden mellan delkategori 2 och 3 i förhållande till helhetskategorin.

19 16 Avgränsning och kritik Problematiken som här presenteras knyter an till en rad andra diskussioner eller områden. En ingång är kulturvårdsdiskursen kring stilrena miljöer, och deras historiska inkorrekthet. 21 Likt hur en stilren miljö inte korrekt speglar det hemmets eller rummets liv och utveckling genom historien, så går museibesökare miste om en viktig del av föremåls historia, både individuella föremål och föremål som typ, när eventuella vårdåtgärder inte omtalas. En annan ingång till problematiken hos vårdåtgärdsredovisning är diskussionerna kring autenticitet. Dessa diskussioner cirkulerar bl. a. kring autenticitet utifrån materiella aspekter. De tar upp frågor som: vilket är mest autentiskt, ett föremål som visar spår av användning eller ett som restaurerats för att återges sitt ursprungliga tillstånd? Om ett föremål restaureras, hur mycket kan bytas ut innan det blir ett nytt föremål? Vid restaurering, ska denna redovisas tydligt eller ska ett enhetligt resultat eftersträvas, så nära ursprunget som möjligt? 22 Autenticitet kan också immateriella aspekter, det autentiska i t. ex. en kulturarvsbyggnad- eller artefakt ligger inte alltid i orört eller originalmaterial. 23 Inte heller behöver ett objekts autenticitet anses som bäst uppnått genom att hålla dess materiella tillstånd så intakt som möjligt. Amerikanska urinvånare m.fl. anser att t. ex. vissa religösa eller spirituella föremåls autenticitet kommer bäst till uttryck om de tillåts följa sin naturliga förgänglighet eller begravas med deras förfäder eller andra mänskliga kvarlevor av deras folk. 24 Ett tredje anknytande fält, apropå autenticitet och restaurering, är restaurerings- och konserveringsideologi. Under de senaste seklerna har dessa skiftat fram och tillbaka, ofta mellan principerna att påvisa tillägg eller ändring och att uppvisa en så enhetlig helhet som möjligt. 25 Nu står vi till stor del och väger i någon form av mellanting där vi å ena sidan vill ge en så riktig återgivning av historien som möjligt i hela sin komplexitet och förlopp, å andra sidan ofta hamnar i relativ stilrenhet för att bibehålla en röd tråd Edman, Victor, Sjuttonhundratalet som svenskt ideal - moderna rekonstruktioner av historiska miljöer, Stockholm, Nordiska museets förlag, 2008, s. 9 ff., 14, 25 f., 31 ff., 74 ff., 80, 209, 214 ff. 22 Althin, s. 1 ff. 23 Karlström, s. 29 ff. 24 Hubert, Jane & Fforde, Cressida, The reburial issue in the twenty-first century i Heritage, museums and galleries: an introductory reader, Gerard Corsane (red.), London, Routledge, 2005, s Bedoire, Fredrik, Restaureringskonstens historia, Stockholm, Nordstedt, Edman, s. 9 ff., 14, 25 f., 31 ff., 74 ff., 80, 209, 214 ff.

20 17 Vi är idag noggranna med att dokumentera vårdåtgärder när större sådana insatser görs (t. ex. i konserveringsrapporter), men denna dokumentation är i praktiken oftast för professionellas ögon endast och redovisas inte för besökare. Såvida det inte gäller besökare av digitaliserade samlingar, då förekommer det, inkonsekvent, informering angående vårdåtgärder, å det kortaste eller rörigaste. Naturligtvis är det mycket opraktiskt att i utställningar muntligt eller skriftligt redovisa hela konserveringsrapporter, men som det är nu kommer ingen sådan informationen besökare till gagn. Eftersom denna undersökning söker utreda huruvida museibesökare har förmåga att utröna eller avgöra vårdåtgärder och materiell autenticitet behandlar den inte redovisning av vårdåtgärder i utställningar utifrån museernas perspektiv. Varken hur museer förhåller sig till eventuell redovisning av vårdåtgärder och inte heller hur de förhåller sig museibesökares eventuella intresse eller efterfrågan av detta. Eftersom undersökningsparametern är redovisning i utställningar kommer arbetet inte heller utforska redovisning av vårdåtgärder i digitaliserade samlingar, på digitala plattformar, så som Digitalt Museum, även om jag anser diskussion av denna problematik vara relevant där också. I Diskussion förekommer vissa exempel på hur vårdåtgärder redovisats, på just DM, av Nordiska museet, men detta behandlas inte som en väsentlig, återkommande del av undersökningen, utan som en digital informationskälla. Det ska också påtalas att DM här varken avses eller används som en online-utställning eller ett substitut för fysiska utställningar. DM används här endast som en referenspunkt och kunskapskälla för redovisning av faktiska vårdåtgärder av föremål i en faktisk utställning. Eftersom Nordiska museet inte tillät att jag gjorde min enkät hos dem fick jag göra den på Gotlands museum. Fördelen är att detta är mycket mer praktiskt för mig och geografiskt tillgängligt. Nackdelen är att antalet besökare är ganska drastiskt färre överlag. Detta gjorde att jag fick välja mellan att nöja mig med de 40 enkäter (+ 3 ofullständiga) jag fick in under enkätperioden, eller förlänga perioden tills jag fick de 50 enkäter jag först satt som mål. Eftersom jag bedömde att tidsförskjutningen som förlängning av enkätperioden skulle skapa hade större negativ påverkan än den fördel tio fler enkätsvar skulle ge, valde jag att avsluta insamlande av enkätsvar vid den bestämda enkätperiodens slut, med 40 enkätsvar. Informanter som svarat på denna enkätundersökning har inte på något vis full representativitet för besökare av svenska museer. Antalet insamlade svar, språket (enkäten utfördes bara på svenska), säsongen, geografin (både i museet med också i Sverige), Visbys status som världsarv, redan etablerat intresse för ämnet och undertecknad som uträttare av enkätundersökningen. Alla dessa faktorer och fler påverkar vilka informanter som svarade

21 18 på enkäten och därmed dess representativitet, och genom dess begränsade representativitet, dess validitet. Det låga antalet på 40 enkätsvar har sin uppenbara begränsning av representativitet i att det är ett mycket litet stickprov av människor som besöker svenska museer. Språket är en variabel som påverkar vilka typer av informanter undersökningen har, hade jag haft några enkäter skrivna på engelska skulle jag kunna få någon form av representation av utländska turister och ev. internationella studenter från Campus Gotland. Säsongen påverkar informantutbud på flera sätt. För det första var vädret mycket fint under många av dagarna under enkätperioden, vilket minskade totala antalet besökare. Enkätperioden inföll även precis efter grundskole- och gymnasieskolas påsklov. 27 Hade enkäten t. ex. utförts tidigare hade besökarutbudet påverkats av detta lov. Under min enkätperiod hade museet fortfarande lågsäsong, då Fornsalen har öppet tisdag-söndag kl En vecka senare, med start i maj, börjar deras högsäsong, öppet alla dagar i veckan och tre timmar längre var dag än under lågsäsong. 28 Längre öppettider ökar antalet totala besökare vilket kunde ha avspeglats i antal eller sammansättning av informanter. Var i museet jag utförde enkäten spelar också in. Jag och min enkätstation stod upprättade i museets entré, vid ingången till Fornsalen. Jag avgjorde detta vara den mest strategiska positionen. Hade enkäten utförts i t. ex. Konstmuseets entré istället hade utbudet informanter varit sämre då jag lade märke till att färre besökare köpte biljett till Konstmuseet än till Fornsalen. Museets lokalisering, i Visby på Gotland, påverkar också informanternas och undersökningens representativitet. Gotlands museum, lokaliserat på en relativt avlägsen ö, har säkerligen mycket lägre antal besökare än t. ex. det omfattande Nordiska museet, beläget i vår huvudstad. Troligen skiljer sig demografin på besökarna också. Visby, i egenskap av världsarv, har möjligen besök av fler utländska turister, i proportion till inhemska sådana, än t. ex. Nordiska museet. Denna faktor är av mindre vikt i just min enkätundersökning dock då få eller inga utländska turister svarade på enkäten eftersom jag inte hade några enkäter på engelska. Att utföra enkäten på Nordiska museet hade troligen givit undersökningen något bättre representativitet dock då chanserna är goda att besöksutbudet där är mer varierat än på Gotlands museum. Detta då Nordiska museet är mer tillgängligt för fler i och med sitt läge i huvudstaden, relativt centrerat i landet, men också det mycket högre invånarantalet i staden, med omnejd, i jämförelse med Visby resp. Gotland. Något annat som påverkar enkätens representativitet är huruvida dess informanter redan hade ett intresse för autenticitetsproblematik, föremålsvård och föremåls tillståndshistoria. Enligt enkätsvaren på fråga 7 (se Resultat och analys) var en majoritet redan intresserade av detta, därmed är det möjligt att undersökningen inte fångar de 27 Engström, Barbro, Region Gotland, Läsårstider för Gotland 17-18, , hämtad Monzón Preis, My, Region Gotland, Läsårstider för gymnasieskolan, , hämtad Gotlands museum, Fornsalen resten av året, Öppettider och priser,

22 19 besökare som inte har ett uttryck intresse i dessa ämnen. Enkäten förlorar då en del av sin förmåga att korrekt representera museibesökares uppfattning av föremåls skick och attityder till föremålsvård. I rannsakningens ljus får framhållas att möjligheten är trolig att jag omedvetet, och ibland medvetet styrt vilka informanter som svarade på enkäten. Efter Uttryckligen autentiskt lärde jag mig att barnfamiljer eller besökare som har barn med sig sällan svarar på en enkät. Bland de grupper av besökare som bestod av endast en vuxen men mer än ett barn, fick jag oftast inte ens möjligheten att fråga om de ville besvara min enkät eftersom Gotlands museum var strikta med att jag inte skulle vara för påstridig gentemot besökarna. Att fånga och behålla uppmärksamheten hos en vuxen som ska hålla koll på två eller fler barn utan att vara påstridig är inte det lättaste och därför valde jag ofta det säkra före det osäkra. Detta även för enkätens kvalités skull då risken fanns att besökare tillhörande ovan beskrivna kategori inte skulle ge enkäten sin fulla uppmärksamhet. Jag gjorde även ett aktivt val att inte fråga några av besökarna som jag hörde tala endast andra språk än svenska, t. ex. till personalen i receptionen. Eftersom jag bara hade enkäter på svenska fann jag ingen anledning att fråga de besökare vilka till min vetskap inte talade svenska om de ville besvara enkäten. Jag hade svårigheter när jag utformade fråga 2 (se Resultat och analys) i enkäten då jag kände mig något begränsad i utbudet som gavs gällande typer av utställningar att besöka. Två informanter svarade på denna fråga, under Annan att de brukar gå på naturhistoriska utställningar, en ämnestyp som helt föll mig ur minnet under utformningen av frågan. En ämnestyp jag önskar att jag hade haft med bland svarsalternativen med som inte gavs som exempel förrän den slutliga enkäten fastställts, efter två provenkäter med påföljande revideringar. Som nämnt under Metod och material krävde sammanställningen av fritextsvaren till fråga 8-10 kategorisering och ett visst mått av tolkning. Utan kategorisering och tolkning av dessa svar skulle redovisningen av dessa bara bestå av en långrandig uppräkning av 3x40 fritextsvar. Eftersom enkäten besvarades analogt, alltså med handskrivna svar, var det tid jag inte ansåg mig ha till mitt förfogande att manuellt skriva av alla de svaren för att presentera i en eventuell bilaga. Därför har jag så objektivt jag kunde försökt återge svaren genom sammanfattningar och citat för att göra dem för läsaren mer hanterbara och läsbara än flera sidor kopierade fritextsvar. Möjligen borde Teoretiskt perspektiv vara underbyggt med mer än en källa, efterforskad och förklarad utifrån fler än en författares förståelse av The New Museology. Deirdre Stams redogörelse utgör dock en god översikt, tillräckligt grundlig men utan att bli för avancerad,

23 20 och i samklang med vad Harrison skildrar i föregående kapitel i antologin. 29 Därmed bedömde jag The informed muse en tillförlitlig källa att basera den delen av min teori på, med stöd av de delar eller paragrafer av Museilagen vilka behandlar museers roll som lärande institution, transparens och tillgänglighet till kunskap. 30 Det kan dock anses något vanskligt att ta stöd för sitt teoretiska perspektiv i en lag, då dessa tenderar att vara vagt utformade med stort utrymme för tolkning. Tidigare forskning Syftet med mitt projektarbete Uttryckligen autentiskt var att försöka avgöra huruvida museibesökare på egen hand kan utröna vårdåtgärder. I syftet ingick även att avgöra om föremålsvård var kunskap som besökarna var intresserade av att lära sig, samt att studera en föredömlig utställning i ett försök att ta fram råd eller riktlinjer för att i utställningar inkludera redovisning av vårdåtgärder. Dock skulle sådana råd vara beroende på enkäten och huruvida besökare kunde utröna vårdåtgärder och om de brydde sig om sådan kunskap. Resultatet jag kom fram till i Uttryckligen autentiskt gav indikationer på att vårdåtgärder kan behöva redovisas i utställningar, eller att detta åtminstone är att föredra. Detta då ca hälften av informanterna i min muntliga enkät hade svårigheter att avgöra vad jag kallar materiell autenticitet. Alltså att avgöra vilka eller skilja mellan möbler som blivit restaurerade eller dylikt gentemot möbler vilka "endast" var välbevarade tack vare begränsad användning. 31 Enkätundersökningen i projektarbetet var begränsad, både till antal enkäter (10 stycken) och geografiskt (Gotlands museum). Undersökningen var även något bristfällig i utförande. Autenticitet Massor med forskning har gjorts inom området autenticitet. Bl.a. kring representation vems kulturarv väljer museer att visa, hur och varför, samt kring autenticitet ur ett mer kontextuellt än materiellt perspektiv. T.ex. ursprungsbefolkningars och minoriteters immateriella kulturarv i förhållande till turismen och hur man håller kulturarvet autentiskt när det kommersialiseras. Ett exempel på sådan forskning är Heritage and tourism av Mattew Kurtz i Understanding heritage in practie och A people story: heritage, identity and authenticity av Sharon Macdonald i Heritage, Museums and Galleries - An introductory reader. 29 Harrison, Julia D., Ideas of museums in the 1990s i Heritage, museums and galleries: an introductory reader, Gerard Corsane (red.), London, Routledge, 2005, s. 43 ff. 30 Museilag 2017:563, 2, 4, 6-7, Ibid., s. 11

24 21 En bok i vilken aspekter som rekonstruktion, reproduktion, autenticitet och restaurering behandlas är Victor Edmans Sjuttonhundratalet som svenskt ideal - moderna rekonstruktioner av historiska miljöer. Där presenterar Edman tre historiska miljöer vilka på 1930-talet rekonstruerades med nya vetenskapliga metoder som lade grunden för dagens hantering av restaureringar. I boken framläggs även bakgrunden och orsakerna den nya inställningen, samt att dessa rekonstruktioner och den ideologi dem tillhör problematiseras. Gestaltningsproblematik Ett område som är nära knutet till autenticitet är gestaltning, främst av historien, och problematiken som uppstår då. Här innefattas både kontextuell problematik likt den kring autenticitet där svårigheter återfinns som vems historia som ska gestaltas, vilken typ av kunskap redovisas, vem gestaltas den för och vem gör gestaltandet - vem har tolkningsföreträde? Innefattat är även praktisk problematik som hur vi gestaltar. Med vilka medier och hur mycket interaktion som ska finnas dels mellan besökare och föremål, företeelser, utställningar etc. och dels mellan besökare och guider eller museipedagoger. Aspekter av interaktion behandlas på olika sätt både i Museipedagogik - konsten att visa en utställning av Monica Cassel och Heritage authenticities - a case study of authenticity perceptions at a Danish heritage site av Johanne Dueholm och Karina M. Smed i Journal of Heritage Tourism. Cassel talar bl. a. om att hur en guide hanterar ett föremål och dennes attityd gentemot föremålet färgar besökares bild av det och liknande föremål. Hon talar även om vilken typ av kunskap besökare tenderar att efterfråga och hur en bäst besvarar olika typer av frågor. Heritage authenticities har en mer teknisk ingång till ämnet och behandlar nya visualiseringstekniker och hur dessa förhåller sig till besökares idéer om och krav på autenticitet samt till kulturvårdares relativa konservatism. I The informed muse berättas om den växande kritik som under talen ledde till stora förändringar inom museibranschen, inte bara inom administrationen utan attityder gentemot utställningsmetodik och besökarna. Information och representation blev nyckelbegrepp, man började se museer som en plattform för lärande, för alla, inte bara för de professionella och andra invigda i kulturvården. Utställningar utformades för at tillgodose den nya större målgruppen och framsteg gjordes inom utställningsmetodik-, teknik- och pedagogik. Antologin Understanding heritage in practie och kapitlet Museum practie and heritage av Tim Benton och Nicola J. Watson. De centrerar sitt kapitel kring angelägna problem för professionella inom museibranschen i sina försök att bevara och tolka sina samlingar samtidigt som de ska tillfredsställa sina besökare och statliga överhuvud. Benton och

25 22 Watson tar upp tolkningsfrågor förhållandet mellan den idag något förlegade Estetiska modellen, antagandet att (främst) estetiska värden är synliga och inneboende i själva objekten och den Kontextuella modellen, där fokus inte ligger på estetik eller inneboende värden utan hur objekten kan användas för att berätta och illustrera olika historier. Andra ämnen de berör är problematik kring värdebedömning, t.ex. tillskrivningen av värden. Vem som har, eller som ofta var fallet förr gällande bl.a. kuratorer, tar sig auktoriteten att tillskriva värden. Benton och Watson redogör även för museers förändrande förhållande till sin omgivning, hur de breddat sin målgrupp och blivit mer öppna och interaktiva med sina besökare och samhället. Texten innehåller även en demografisk undersökning över brittiska museibesökare och deras intressen och åsikter angående museer. I Interpretation of heritage av Susie West och Elizabeth McKellar diskuteras och problematiserar Enamestadgan. Denna är ett internationellt ramverk av tolkningsstandarder för kulturarv vilken behandlar tillgång, förståelse, informationskällor, miljö och kontext, bevarande av autenticitet, planer för hållbarhet, inkluderingsangelägenheter och vikten av forskning, utbildning och utvärdering. Författarinnorna utforskar även kulturarvstolkningens ursprung samt problematiken hos den traditionella tolkningen av kulturarv, vilken centrerade mycket kring sakuppgifter som ägare eller stilistiska inflytanden. Kapitlet innehåller även en fallstudie av Blenheim Palace i Oxfordshire och hur detta förhåller sig till utställningsideologier- och praxis i egenskap av privatägt kulturarv och museum öppet för allmänheten. Hur det museet tidigare hållit sig till en tämligen gammalmodig utställningsmodell både vad gäller teknik och den information man valt att lyfta fram (slotts militärhistoria och Winston Churcills släktskap med familjen Marlborough som ägt slottet sedan det byggdes), men som 2006 tog ett stort språng in i den nya ideologin med sin utställning Blenheim Palace: The Untold Story. Denna utställning berättade om familjen och betjänterna, med fokus på kvinnorna, deras liv och förhållande till varandra. Detta presenterades med innovativa utställningstekniker så som skiktad information, där besökaren själv kan avgöra hur mycket eller lite de vill fördjupa sig, och interaktiva medier som en projektion av en av slotts tidigare kammarjungfrur som agerar guide. Madeleine Nyberg i Maktspel - en studie om iscensättning av kunskap på Livrustkammaren undersöker den makt över och ansvar för den kunskap Livrustkammaren förmedlar. Arbetet syftar till att lyfta fram museer och utställningars iscensättningskaraktär samt granska förmedlandet av kunskap på Livrustkammaren. Detta gör Nyberg utifrån Livrustkammarens från staten givna uppdrag och genom utställningen Maktspel med fokus på klädedräkter. Frågeställningarna relevanta för min läsning är vilken maktposition har Livrustkammaren i sin kunskapsförmedlande verksamhet? samt vilka uttrycksmedel använder museet i samband med utställningen?. Dessa besvarar hon genom att kombinera fältarbete med

26 23 teatervetenskaplig föreställningsanalys. Analysen appliceras på hennes deltagande observationer, inklusive anteckningar och minnesbilder samt museets styrdokument. Eftersom de flesta av dessa observationer gjordes under hennes praktik på Livrustkammaren har arbetet ett inifrånperspektiv vilket Nyberg själv ser som fördelaktigt. Stora delar av arbetet stödjer sig på Erik Mattsons avhandling Rättens iscensättning: rum, framträdanden, gränser, både vad gäller utformning och teori. Maktspel är ett brett arbete vilket undersöker informationen som utställningen uttrycker i klartext såväl som subtilare förmedling genom val av uttrycksmedel, hur Livrustkammaren förhåller sig till sina besökare och optimala inlärningsförhållanden, till Livrustkammarens inkluderande av barn, diskussion kring äkthet samt kommunikation av makt genom kläder.

27 24 Resultat och analys Här presenteras enkätundersökningen, med frågorna och bilderna från enkäten, sammanställningar av svaren samt diagram över frågor med många svarsalternativ eller med mer komplicerad sammanställning, för att öka överskådligheten. Fråga Hur ofta brukar du gå på museum? Mer sällan än en gång om året 1 gång om året 1 gång i halvåret Var 3:e månad Varannan månad 1 gång i månaden 2 eller flera gånger i månaden 52,5 % av informanterna går på museum en gång i halvåret, 22,5 % går en gång om året och 22,5 % var tredje månad. Nästan alla resterande (27,5 %) går på museum varannan månad, en gång i månaden eller två eller fler gånger i månaden, medan endast en av informanterna går på museum mer sällan än en gång i månaden. Hur ofta brukar du gå på museum? Mer sällan än en gång om året 1 gång om året 1 gång i halvåret Var 3:e månad Varannan månad gång i månaden 3 2 eller fler gånger i månaden Figur 1. Diagram över sammanställda svar på fråga 1.

28 25 Fråga Vilken typ av utställningar brukar du se då? (Kryssa i ett eller flera alternativ) Kulturhistoriska Modern konst Traditionell konst Teknik/teknikhistoriska Militär/militärhistoriska Sjöfart/sjöfartshistoriska Samhällsdebatterande Musikhistoriska Personhistoriska Arbetslivshistoriska Samtidsdokumenterande Annan Som du kan notera ovan kunde informanterna välja mer än ett svarsalternativ. De populäraste typerna av utställningar ter sig bland informanterna vara kulturhistoriska och musikhistoriska med majoriteter på 90 % respektive 85 %. Exakt 50 % brukar se utställningar med modern konst medan något lägre 40 % tycker om att se traditionell konst. 35 % av informanterna har intresse för utställningar om teknik eller teknikhistoria. Fler svarade att de brukar gå på sjöfarts-, eller sjöfartshistoriska utställningar jämfört med utställningar om militär eller militärhistoria, 37,5 % jämfört med 25 %. De informanter som brukar gå på arbetslivshistoriska utställningar uppgår till 30 % medan 22,5 % av informanterna tycker om att gå på personhistoriska utställningar. Bortsett från Annan var samtidsdokumenterande och samhällsdebatterande utställningar de typer som minst antal av informanterna brukar besöka, 17,5 % respektive 12,5 %. Av de tre informanter (7,5 %) som svarade Annan, svarade två att de även brukar gå på naturhistoriska utställningar.

29 26 Vilken typ av utställningar brukar du se då? Figur 2. Diagram över sammanställda svar på fråga 2. Fråga Vad jobbar du med? En majoritet, nästan 63 %, av informanterna har neutrala jobb. Alltså inte ett jobb inom kulturvård eller som gör att de är insatta i den branschen, men inte heller ett jobb som är i stark opposition till kulturvårdbranschen, så som elektriker eller jobb inom naturvetenskap. 12,5 % faller inom den sistnämnda kategorin, jobb i stark kontrast till kulturvård, medan de som har jobb i anknytning till kulturvård utgörs av 17,5 %. Kom ihåg att dessa värderingar kring neutrala jobb och jobb som är i anknytning till eller i opposition till kulturvård är mina subjektiva definitioner. Så även gällande uppdelningen av hobbyer/intressen nedan. Fråga Vad är dina hobbyer eller intressen? Fördelningen av hobbyer eller intressen under samma tre subjektivt definierade kategorier som ovan är något mer jämnt fördelad, där 55 % av informanterna har neutrala intressen medan 27,5 % har intressen i kontrast till kulturvård, så som idrott, segling eller genealogi. Endast 15 % har intressen inom eller i anknytning till kulturvård, så som båt- eller husbygge eller konsthantverk.

30 27 Fråga Är du på något vis insatt i museibranschen eller antikvitets/auktionsbranschen? Ja Nej Nej, men (t. ex. amatörintresse eller har familj/vänner som jobbar inom någon av dem) Endast 4 stycken informanter (10 %) angav att de på något sätt är insatta i museibranschen eller antikvitets- eller auktionsbranschen. 25 % angav att medan de själva inte är insatta har de exempelvis ett amatörintresse inom ett liknande område eller en vän eller familjemedlem som är insatt. Dock svarade en majoritet av 65 % att de inte alls är insatta. Denna fråga är beroende av väldigt individuell tolkning från informanternas sida. På vilket sätt eller till vilken grad som informanterna är insatta i dessa branscher eller inte är något bara de vet själva. Fråga Vilken typ av information brukar du vilja ha i en utställning? (Kryssa i en eller flera) Bara historisk fakta i förhållande till utställningens tema Bara specifik fakta om föremålen i utställningen Både och Ingetdera Annat Som du kan notera ovan kunde informanterna välja mer än ett svarsalternativ. Med undantag av två informanter (5 %) svarade alla att de i en utställning brukar vilja ha både historisk fakta i förhållande till en utställnings tema (så som är rådande utställnings-

31 28 metodologisk praxis), samt specifik fakta om föremålen i utställningen. Detta svarade genom att kryssa i alternativet Både och, snarare än att kryssa i de första två separata alternativen. De andra två informanterna svarade att de bara var intresserade historisk fakta i förhållande till utställningens tema. Två av de 95 % som svarade att de var intresserade av båda typer av fakta svarade också Annat, med fritextsvaren interaktiv utställning och saklighet, kontextrelaterat. Fråga Är du intresserad av sådan information som nedanstående? (Kryssa i en eller flera) Föremålets historia innan det kom till museet (så som ägare, var föremålet kommer från, hur det kom till museet) Föremålets användning Fakta om föremålet tillstånd eller utseende (så som specifik skada, förklaring till varför ett föremål ser välbehållet ut eller skiljer sig från liknande föremål) Nej Även på denna fråga kunde informanterna välja mer än ett svarsalternativ. Gällande frågan om vilken typ av information kring museiföremål som informanterna är intresserade av är föremålets användning det svarsalternativ som har en klar majoritet, på 87,5 %. Tio procentenheter färre (77,5 %) är intresserade av föremålets historia innan det kom till museet, exempelvis tidigare ägare och var föremålet kommer ifrån. Fakta om ett föremåls tillstånd eller utseende (så som information om en skada eller en förklaring till varför ett föremål skiljer sig från liknande föremål) är den typ av information som i enkätsvaren har lägst antal intressenter. Dock, på en svarsfrekvens på 62,5 %, är detta ändå något som intresserade majoriteten av informanterna. Härefter kommer enkätbilderna (se nedan) samt de tre frågor vilka relaterar till bilderna, i enkäten markerades detta med Frågor om bilderna.

32 Stol A 29

33 Stol B 30

34 Stol C 31

35 Stol D 32

36 33 Fråga Vad är anledningen tror du till att dessa stolar är i olika skick? (Ifall ditt svar relaterar till någon av bilderna specifikt, benämn dem A, B, C, D, hellre än "någon" eller "en") Vad gäller fråga 8 Vad är anledningen tror du till att dessa stolar [de fyra enkätbilderna] är i olika skick? har svaren en relativt jämn fördelning, dock är resonemangen givna som fritextsvar så ett visst mått av tolkning var nödvändigt vid analys av svaren. Dessa fritextsvar redovisas här antingen som direkta citat eller som parafraser. Kategorierna Replika och Annat (se Metod och material) håller vars 10 % av svaren medan Ingen kunskap/blank står för 7,5 %. Sammanlagt håller de tre kategorierna 27,5 % av svaren. Drygt 36 % (exakt procent är 36,25 %) härrörde anledningen stolarnas olika skick till förvaringsförhållanden och användning, den kategori för sammanställning jag för fråga 8 kallar Välbehållen/Olika användning. Här framlades argument och förklaringar med varandra liknande andemening, men med skiftande ordval. Resonemang och orsaker som skrevs i de motiverande fritextsvaren var användandet av stolarna, och karaktären av det användandet. Även varierad användning, på olika sätt, i skiftande grad eller utsträckning, vid olika tillfällen eller med olikartat syfte. Nära anslutet till dessa ordval och motiveringar är sådana som relaterar till vilka som ägt stolarna, vad för typ av hem eller miljö respektive stol tillhört och/eller när eller hur en stol använts där. T. ex. att Stol A skulle ha tillhört en lägre klass, att Stol A och D var mer använda i vanliga hem eller att en stol använts som vardagsstol eller till vardag medan en annan använts som gäststol eller fint. Svaren om typ av hem stolarna kunnat stå i eller för vilket syfte de användes knyter även an till stolarnas förvaring. Svar som att en högreklassfamilj troligen hade bättre möjligheter till god eller bättre förvaring eller att förvaring av en stol avsedd för finbesök eller festliga eller högtidliga tillfällen lär eller kan ha varit mer utstuderad. Detta uttrycktes även ordagrant, att stolarnas olika skick berodde på förvaring, bevaringsförhållanden, utsatthet eller att De har bevarats på olika sätt. 27,5 % av de informanter som gav svar att stolarnas skick har samband med användnings- eller förvaringsförhållanden, uppgav på olika sätt att stolens ålder spelade in (oftast i samband med andra faktorer). Att stolarna är olika gamla, någon är äldre eller att de är från olika tider, epoker, tidsåldrar eller tidsepoker. En informant gav (tillsammans med användning, förvaring och ålder) specifikt slitage till att vara anledningen

37 34 för varierande skick medan två (5 %), även här i samband med andra svar, framförde stolarnas hållbarhet eller slitstyrka vara en avgörande faktor. Detta uttrycktes som olika material och byggkvalité. 22,5 % angav anledningen till stolarnas olika skick att vara någon form av vårdåtgärd (sammanställningskategori därmed namngiven Vårdåtgärd ), uttryckt i termer som restaurerad/restaurering, konservering, renoverad/renovering, fixad, omklädsel eller underhållits. Lika många (22,5 %) uppgav svar vars resonemang inkluderade både vårdåtgärd och förvaringsförhållanden/användning (sammanställningskategori döpt till Både och ). Av dessa lade en majoritet på 66 % tyngden av sitt svar på att anledningen till de olika skicken är att vissa av stolarna är mer välbehållna än andra, hellre än vårdåtgärder, även om båda anledningar nämndes. Om en drar en hård linje mellan svarskategorierna Välbehållen/Olika användning, Vårdåtgärd och Både och är de någorlunda jämnt fördelade. Kategorin Välbehållen/Olika användning håller 36 % av svaren medan Vårdåtgärd och Både och håller vars 22,5 %. Som nämnt ovan angående helhetskategorin Både och ligger majoriteten av svaren inom delkategori 2 Tyngd välbehållen, alltså fler eller starkare resonemang kring förvaringsförhållanden och användning. Delkategori 2 utgör 15 % av alla svar (se grön stapel i diagram nedan). Med detta i åtanke höljs procenten av informanter som tänker i banor av att ett föremåls skick beror på hur eller med vilken frekvens det använts eller hur eller var det förvarats, hellre än eventuella vårdåtgärder, till dryga 51 % (alltså 36,25 % Välbehållen/Olika användning + 15 % delkategori 2 Både och med Tyngd välbehållen ). I avslutning kan sägas att statistiken till fråga 8 kan tolkas som att 51,25 % av informanterna inte kan utröna vårdåtgärder medan 30 % kan det (22,5 % Vårdåtgärd + 5 % delkategori 1 Både och + 2,5 % delkategori 3 Tyngd vårdåtgärd ) och 27,5 % gav svar där deras förmåga att utröna vårdåtgärder inte kunde avgöras. Eller så kan statistiken läsas som att 22,5 % av informanterna kan utröna vårdåtgärder, 36 % kan det inte, 22,5 % tänker i banor av både vårdåtgärd och förvarings- och användningsförhållanden och 27,5 % är bortfall.

38 Vad är anledningen tror du till att dessa stolar är i olika skick? Figur 3. Diagram över tolkad och kategoriserade svar på fråga 8. Staplarna för Både och motsvarar helhetskategorin Både och (ljusgrå stapel), delkategori 2 Tyngd välbehållen (grön stapel), delkategori 3 Tyngd vårdåtgärd (mörkgrå stapel) samt delkategori 1 Både och (mellanskillnad mellan ljusgrå stapel och grön + mörkgrå (alltså 9-(6+1)=2). Fråga 9 9. Vilken av dessa stolar tycker du har mest autentiskt* skick och varför? Stol A Stol B Stol C Stol D Ingen av dem/vet ej/kan inte svara (Vid val av detta alternativ motivera gärna varför) Varför: *Autentisk = äkta, tillförlitlig, något som förblivit likadant. Av odiskuterbart ursprung. Gjort på ett traditionellt eller ursprungligt sätt. (Nationalencyklopedin och Oxford Dictionaries). Ovanstående definition ingick i enkäten som en förenklad vägledning för de informanter som inte vet eller var osäkra på vad autenticitet innebär.

39 36 Vid besvarande av fråga 9 och 10 var motivering av stolval nödvändigt för att jag skulle kunna använda svaren. De informanter som kryssade i Ingen av dem/vet ej/kan inte svara sammanställdes i samma kategori som de informanter som utelämnade motivering för stolval, under kategori Ingen kunskap/blank (se Metod och material för förklaring av alla sammanställningskategorier). Redovisning av motiverande svar, se figur 5. En besvärligt stor andel av informanterna (40 %) svarade Ingen kunskap/blank eller Annat på frågan Vilken av dessa stolar tycker du är mest autentisk och varför?. Av de resterande 60 % av alla informanter gav 27,5 % svar som pekar på en uppfattning av föremåls skick som härrörande vårdåtgärder medan 20 % av informanterna gav svar härrörande till olika användning och förhållanden för förvaring (sammanlagt 47,5 %). Endast 12,5 % av informanterna gav svar vilka pekar på en uppfattning av föremåls skick som beroende på både olika användning/förvaring och vårdåtgärder. Vilken av dessa stolar tycker du har mest autentiskt skick och (varför)? Stol A Stol B Stol C Stol D Ingen av dem/vet ej/kan inte svara Figur 4. Diagram över sammanställning av stolval, fråga 9.

40 37 (Vilken av dessa stolar tycker du har mest autentiskt skick och) varför? Vårdåtgärd Välbehållen Både och Ingen kunskap/blank Annat Figur 5. Diagram över motiverande svar, fråga 9, tolkade och kategoriserade. Fråga Vilken av dessa stolars skick och utseende tror du ligger närmast det skick och utseende de hade när de var nya och varför? Stol A Stol B Stol C Stol D Ingen av dem/vet ej/kan inte svara (Vid val av detta alternativ motivera gärna varför) Varför: Redovisning av motiverande svar, se figur 7. Andelen av informanter som på frågan Vilken av dessa stolars skick och utseende tror du ligger närmast det skick och utseende de hade när de var nya? svarade Ingen kunskap/blank var även här ganska stor, 32,5 %. Av alla svar kan 30 % kategoriseras som tillhörande Vårdåtgärd medan svaren för Välbehållen och Både och uppgår till 22,5 % och 15 % respektive. Till skillnad från fråga 9 där det sammanlagda antalet informanter vars uppfattning av skick härrör till antingen bara vårdåtgärder eller till bara användnings- och förvarningsförhållanden är 47,5 % så utgör de här istället 52,5 %.

41 Vilken av dessa stolars skick och utseende tror du ligger närmast det skick och utseende de hade när de var nya (och varför)? Stol A Stol B Stol C Stol D Ingen av dem/vet ej/kan inte svara Figur 6. Diagram över sammanställning av stolval, fråga 10. (Vilken av dessa stolars skick och utseende tror du ligger närmast det skick och utseende de hade när de var nya) och varför? Vårdåtgärd Välbehållen Både och Ingen kunskap/blank 6 8 Annat 5 Figur 7. Diagram över motiverande svar, fråga 10, tolkade och kategoriserade. Fråga När är ett föremål autentiskt, enligt dig? (Kryssa i en eller flera) När det syns att föremålet använts När ser ut som det gjorde när det var nytt När det har det utseende eller är i det tillstånd som det haft längst

42 39 När museibesökare kan använda det eller interagera med det (bl. a. reproduktioner eller kopior) Annat Frågan har möjlighet till val av fler än ett svarsalternativ. Min egen hypotes gällande vilket skick hos ett föremål som informanterna skulle tycka är mest autentiskt visade sig vara felaktig. Hellre än att en majoritet tycker ett föremål är mest autentiskt när det ser ut som det gjorde när det var nytt så tyckte 65 % att autenticiteten ligger i tecken på användning, när det syns att ett föremål använts. Att ett föremål är mest autentiskt när det speglar sitt nyskick var det istället en minoritet på 32,5 % som tyckte. Svarsalternativet när [föremålet] har det utseende eller är i samma tillstånd som det haft längst fick en svarskvot på nära hälften, 45 %. Att ett föremål är mest autentiskt när museibesökare kan använda det eller interagera med det var det bara 2 informanter (5 %) som tyckte. Tre informanter (7,5 %) kryssade för Annat och gav som fritextsvar Kol datering?, Intressant kan vara hur föremålet ser ut och hur det sett ut samt Kan autenticitet någonsin uppnås? Är en stol från 1700-talet med ett 1800-talstyg autentiskt?. Det är dock oklart huruvida det sistnämnda fritextsvaret relaterade specifikt till någon av stolarna på enkätbilderna eller bara var ett generellt exempel. När är ett föremål autentiskt, enligt dig? När det syns att föremålet använts När det ser ut som det gjorde när det var nytt När det har det utseende eller är i samma tillstånd som det haft längst När museibesökare kan använda det eller integrera med det Annat Figur 8. Diagram sammanställda svar på fråga 11.

43 40 Fråga Hur viktigt är det för dig att ett föremål är autentiskt? Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Oviktigt Jag bryr mig inte om sådant Jag har inte funderat över det tidigare Kan vara viktigt men det är kul om ändringar syns På frågan om hur viktigt det är för informanterna att ett föremål är just autentiskt (en autenticitet som de själva fått definiera i föregående fråga) svarade 60 % att det är viktigt eller mycket viktigt. 17,5 % tyckte det är ganska viktigt, endast en informant svarade att hen inte funderat över det tidigare och endast 10 % angav det vara oviktigt eller inte särskilt viktigt. 12,5 % tyckte det kan vara viktigt att ett föremål är autentiskt men det är kul om ändringar syns. Oavsett om de tyckte ett föremåls autenticitet är viktigt eller ej så hade alla en åsikt i frågan då ingen informant fyllde i svarsalternativet Jag bryr mig inte om sådant Hur viktigt är det för dig att ett föremål är autentiskt? 11 Mycket viktigt 13 Viktigt 7 Ganska viktigt Inte särskilt viktigt 2 2 Oviktigt Jag bryr mig inte om sådant 1 Jag har inte funderat över det tidigare 5 Kan vara viktigt med det är kul om ändringar syns Figur 9. Diagram över sammanställda svar på fråga 12.

44 41 Fråga Om du på fråga 11 svarade när det ser ut som det gjorde när det var nytt eller "när det har det utseende eller är i det tillstånd som det haft längst", hur viktigt är det för dig att orsaken till det tillståndet påtalas? (Alltså om föremålet blivit renoverat, restaurerat, konserverat, rengjort och dylikt eller om föremålet bara är välbevarat, t. ex. för att det använts sällan). Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Oviktigt Jag bryr mig inte om sådant Jag har inte funderat över det tidigare Fråga 11, om när informanterna tycker ett föremål är autentiskt har, bland flera, svarsalternativen när [föremålet] ser ut som det gjorde när det var nytt och när det har det utseende eller är i samma tillstånd som det haft längst. En i enkäten följdfråga på denna fråga var ifall informanterna definierat autenticitet som något av de två ovanstående, hur viktigt är det då för dem att orsaken till aktuellt tillstånd påtalas. Av de 33 informanter som definierade autenticitet som någon eller båda av de ovanstående alternativen från fråga 11, tyckte 70 % att det är viktigt eller mycket viktigt att orsaken till föremålets tillstånd påtalas. 18 % tyckte det var ganska viktigt, 9 % tyckte inte det var särskilt viktigt men ingen informant tyckte det var oviktigt. Endast en svarade att hen inte brydde sig om sådant men det var tydligen något som alla 33 informanter åtminstone reflekterat över och tog ställning till då ingen kryssade i svaret Jag har inte funderar över det tidigare.

45 Om du på fråga 11 svarade "när det ser ut som det gjorde när det var nytt" eller "när det har det utseende eller är i det tillstånd som det haft längst", hur viktigt är det för dig att orsaken till det tillståndet påtalas? 10 Mycket viktigt Viktigt 13 6 Ganska viktigt 3 Inte särskilt viktigt Oviktigt 1 Jag bryr mig inte om sådant Jag har inte funderat över det tidigare Figur 10. Diagram över sammanställda på fråga 13. Fråga Har du reflekterat över hur eller om museer arbetar med bevarande av föremålen? Att föremålen kan vara behandlade, restaurerade, renoverade, lagade etc., antingen före eller efter de kom till museet? Ja Nej Inte förrän nu Att de flesta informanter faktiskt hade reflekterat över föremålsvård och dess eventuella redovisning framkom även i fråga 14 Har du reflekterat över hur eller om museer arbetar med bevarande av föremålen? Att föremålen kan vara behandlade, restaurerade, renoverade, lagade etc., antingen före eller efter de kom till museet?. Av alla 40 informanter hade 80 % reflekterat över detta medan de resterande 20 % i jämn fördelning (alltså 10 % för vardera av de två andra svarsalternativen) antigen inte hade reflekterat över det eller inte reflekterat över det förrän det nämndes i enkäten.

46 43 Fråga Är sådan information något du skulle vara intresserad av att lära dig om på museer? Ja Nej Vet inte Nästan lika många som de facto hade reflekterat över museers bevarande av föremål tyckte också att information om sådana åtgärder (både före och efter accession) var något de är intresserade av att lära sig på museer, 77,5 % närmare bestämt. Endast två (5 %) informanter var ointresserade av sådan utlärning medan återstående 17,5 % var osäkra på huruvida det är något de själva efterfrågar av ett museum.

47 44 Diskussion Analys och diskussion av fråga 9. På fråga 9, Vilken av dessa stolar tycker du har mest autentiskt skick och varför? (se Resultat och analys) gav endast 12,5 % av informanterna svar vilka pekar mot en uppfattning av föremåls skick som beroende på både olika användning/förvaring och vårdåtgärder. Dock var vissa av dessa svar problematiska ur kategoriseringshänseende. Exempelvis svarade en informant att de tyckte Stol A hade mest autentiskt skick eftersom den ser mest intakt ut. Svaret kan tolkas dels som att stolen är mest intakt för att den är i bäst skick i förhållande till sin upplevda ålder (alltså använts sparsamt) men också tolkas som att stol A är mest intakt då den är minst trolig att ha genomgått mer aktiva vårdåtgärder (t. ex. omklädsel). Detta svar kan tolkas till tankebanor kring både vårdåtgärder och förvarings- och användningsförhållanden, vilket kategoriserar det som Både och, däremot visar svaret inte nödvändigtvis de tecken på god balans mellan användnings- och förvaringsförhållanden och vårdåtgärder i uppfattning av föremålsvård som annars karaktäriserar svar kategoriserade som Både och. Detta kan jämföras med ett annat Både och -svar som visar på mer insikt än informanten kanske t.o.m. själv visste. En informant svarade att hen tyckte Stol A har mest autentiskt skick eftersom den inte bearbetad eller renoverad i modern tid. Detta svar visar redan i sitt ordval bearbetad och renoverad, tankar om vårdåtgärder medan ordvalen i modern tid pekar på ett antagande om att Stol A:s skick de senaste hundra åren beror på användande och förvaring. Faktum är att Stol A, enligt katalogcitat på DM, faktiskt blivit bearbetad sedan den gjordes då klädseln beskrivs som yngre. 32 En får anta att detta yngre då menas yngre än de tyger som ofta återfinns på gustavianska stolar. På de slitningar i färg och tyg som kan ses på bilden kan också förmodas att inga ingrepp gjorts sedan detta yngre tyg påfördes. Dock borde det nog påpekas att även om detta svar påvisar insikt i föremålsvård så är kanske inte just den informanten alltför insatt. Detta med tanke att hen på fråga 8 ( Vad är anledningen tror du till att dessa stolar är i olika skick? ) endast svarade Bevaringsförhållanden, och inte nämner något om ev. vårdåtgärder. Ett av svaren som kategoriserats under Vårdåtgärd är särskilt intressant då det visar på en del insikt. Det var också en ovanlig förhållning bland informanterna, och ligger samtidigt ganska nära vad jag i början av enkätperioden trodde skulle vara ett långt mer vanligt 32 Nordiska museet, NM A-B, hämtad

48 45 förhållningssätt bland informanterna än det visade sig vara. Svaret var Den [Stol B] har underhållits, vilket de andra inte har gjorts på frågan vilken stol informanten tyckte var mest autentisk och varför. Detta svar i tolkning med informantens val av svarsalternativet När det ser ut som det gjorde när det var nytt på frågan när ett föremål är mest autentiskt, utgör svaren en uppfattning som inkluderar vårdåtgärder men även ser att förvarings- och användningsförhållanden spelar roll för föremåls skick. Detta då informanten uttryckligen nämner underhåll, alltså vårdåtgärder, om stolen med minst slitage, medan de andra stolarna inte underhållits. En kan förstå detta som att om de andra stolarna inte underhållits måste deras skick bero på användning och förvaring. Dock utgör svaret den något onyanserade uppfattning som jag förväntade mig skulle vara vanlig bland informanterna. Nämligen att endast de föremål med mest tydligt åtskilt skick, som trots sin ålder framstår vara nära nyskick, skulle identifieras som utsatta för vårdåtgärder, medan färdighet inte finns att avgöra mindre uppenbara ändringar som äldre omklädsel eller tillägg av detaljmålning. Analys och diskussion av fråga 10. Ett av svaren på fråga 10 Vilken av dessa stolars skick och utseende tror du ligger närmast det skick och utseende de hade när de var nya? utgör typexemplet för den uppfattning av föremåls skick som var min vaga förväntan att flest informanter skulle ha. På denna fråga svarade informanten att hen trodde Stol B:s skick och utseende ligger närmast det skick och utseende stolen hade när den var ny eftersom stolen Ser i det närmaste oanvänd ut. Detta uttalande svarar precis mot den (miss)uppfattning av skick som jag, bl. a., befarar att många museibesökare har. Nämligen att de ser en över 200 år gammal stol som tillsynes är i nyskick, och drar slutsatsen antigen att detta är normen för möbler av sådan typ (stil och/eller klass) eller att den stolen hållit ett närmast nyskick trots 200 års användande. Att de inte reflekterar över ev. omklädsel och/eller ommålning. Med just stol B är det svårt att avgöra huruvida just detta är anledningen till dess skick eller inte eftersom det ingenstans på DM (där jag hittade bilden) framgår om stolen genomgått några aktiva vårdåtgärder. 33 Detta behöver ingalunda betyda att sådana ingrepp aldrig ägt rum, dels eftersom mycket kan ha hänt under de genomsnittligt 140 åren mellan stolens tillverkning och dess accession 1920, 34 dels att information i arkiv tenderar att vara sparsmakad. 35 Också denna gustavianska stols, för stilen, ovanliga kulörskala talar för att chansen är att sådana ingrepp 33 Nordiska museet, NM , hämtad Ibid. 35 Brunskog, s. 10.

49 46 har gjorts. 36 Oavsett utgör denna stol med sin asketiska beskrivning i DM ett typexempel på när redovisning av vårdåtgärder, och möjligen ev. spekulationer därav, hade varit en bra policy. Jag tror många museibesökare skulle undra hur sådant förhöll sig i detta och liknande fall, där ett föremåls tillstånd kan upplevas som tvetydigt. Ett av svaren på fråga 10 skulle kunna sägas vara ett typexempel för den uppfattning som många gånger i verka ligga bakom svar som kategoriseras Både och. Den, enligt mig, ideala uppfattningen, som säger att den personen verkar kunna utröna vårdåtgärder och materiell autenticitet på egen hand och har en relativt god förståelse av föremålsvård. Enkätsvaret som då utgör detta typexempel är B ser inte ut att ha använts, kanske har den restaurerats och återfått sitt nyskick. Denna informant härrör å ena sidan Stol B:s goda skick till låg användningsfrekvens, vilket i realiteten stöds av DM:s avsaknad av nämnande av vårdåtgärder. Å andra sidan vidkänns informanten även att stolens goda skick kan komma sig av omfattande vårdåtgärder, vilket stöds av möbelns stil-otypiska kulörskalor och skick. Hen vidkänns också att ingrepp för att återställa olika företeelser som möbler, inredningar och byggnader är en praxis som utnyttjas inom vissa situationer och institutioner, även om så kanske inte varit fallet eller avsikten med just Stol B. Motsatt uppfattning finns också, men denna är snarare ett typexempel på skadlig eller skadad uppfattning snarare än en ideal sådan. En av informanterna svarade på fråga 10 att Stol D Ser ut som stolen använts men kanske renoverad att se ut så. Eftersom museer är institutioner som bl. a. ska bevara och förmedla materiellt kulturarv och ska utifrån sitt ämnesområde bidra till samhället och dess utveckling genom att sprida kunskap [...] är det knappast praxis för dem att på sina föremål framställa falsk patina. 37 Troligen, kan detta svar förklaras med senaste tiders uppsving av retrostilar så som Shabby Chic. 38 I. o. m. denna inredningstrend där nyproducerade möbler, föremål och inredningsdetaljer medvetet patineras och ges ett mer slitet eller använt utseende är det kanske inte så förvånande att en informant skulle ha en sådan missuppfattning om ett museiföremål. Särskilt då Stol D delar många av utseendedrag som är typiskt för Shabby Chic, nämligen vitmålad, något sliten och romantisk Söderström, Rose-Marie, Möbelkonsten, Signum svenska konsthistoria del 5: Den gustavianska konsten, Göran Alm (red.), Stockholm, Bokförlaget Atlantis AB, 1998, s. 349 f. 37 Museilag 2017:563, 2 och Bracker & Richmond, s hämtad Ibid.

50 47 Jämförelse mellan fråga 3-4 och fråga Kan diskutera bredare kring problematiken och ev. samband mellan grupper men var noga med att poängtera att slutsatser inte går att dra, och att kategorierna är baserade på subjektiva definitioner/tolkningar Som del av min analys av enkäten delade jag, som redovisat ovan i Metod och material och Resultat och analys, upp svaren för fråga 8-10 i olika kategorier. Dessa jämfördes sedan med informanternas yrke och hobbyer/intressen för att avgöra om några samband finns eller kunde fastställas mellan förmåga att utröna vårdåtgärder och ev. anknytning till kulturvård via yrke eller hobbyer/intressen. För denna jämförelse användes kategorierna från fråga 8-10, Vårdåtgärd, Välbehållen, Både och, Annat och Ingen kunskap/blank, som 5 huvudkategorier. Dessa delades sedan upp i tre underkategorier motsvarande definitionerna från fråga 3 och 4, Jobb eller hobby/intresse med anknytning till kulturvård, Neutralt jobb och Jobb eller hobby/intresse i kontrast till kulturvård. Detta skapade 14 stycken kategorier där varje uppfattning av skick relaterades till alla grader av anknytning till kulturvård. Som exempel: vårdåtgärd med anknytning via jobb eller hobby/intresse, vårdåtgärd med neutralt jobb eller hobby/intresse och vårdåtgärd med kontrasterande jobb eller hobby/intresse. Ingen kunskap/blank fick bara underkategori neutral och kontrast. Se separat bilaga, blad 3, för fullständig översikt. Vad som blev tydligt efter denna jämförelse dock är att några generella slutsatser inte går att dra gällande ev. samband mellan informanters uppfattning av skick samt autenticitet och deras yrke och hobby eller intresse. Vissa svaga tendenser kan möjligen ses, men då är dessa endast relevanta för respektive aktuell informant och har inget generaliseringsvärde. Särskilt med tanke på att definitionerna i detta examensarbete för vad som utgör ett neutralt jobb i förhållande till kulturvård eller utgör ett jobb i kontrast till kulturvård är baserade på mina subjektiva värderingar och åsikter. Därmed inte är jämförelsen inte tillförlitlig utifrån representativitet, objektivitet eller generalisering. Vad som visade sig i denna subjektiva, icke-generaliserbara jämförelse var dock bl. a. att den kategori (av ovanstående förklarade) som fick högst svarskvot var Både och, med neutralt jobb. Även om denna svarskvot var högst uppgick den ändå bara till 22,5 %. Resterande svar var väldigt sprida mellan kategorierna och några tydliga mönster går inte att se, även om vissa tendenser kan anas. Exempelvis svarade 42,5 % av informanterna, oavsett anknytning eller ej, Både och som anledning till enkätbildsstolarnas olika skick. Detta antyder att knappt hälften av museibesökare har en god balans i hur de uppfattar museiföremåls skick samt att den uppfattningen är oberoende på vilket yrke eller vilka intressen de har. Denna balans i uppfattning konfirmeras av de resonemang som ges av

51 48 informanter med anknytning till kulturvård. Av de som definieras ha anknytning till kulturvård svarade minst antal att anledningen till olika skick var vårdåtgärder, dubbelt så många svarade att skick berodde på användnings- och förvaringsförhållanden och dubbelt så många som dem svarade Både och. Även bland de med neutralt jobb och hobby/intresse svarade flest Både och, medan antalet svar för Vårdåtgärd och Välbehållen var lika. I början av enkätperioden hade jag en vag förväntan att de med yrke och hobby/intresse i kontrast till kulturvård i större utsträckning skulle svara Välbehållen, medan de med anknytning skulle svara Vårdåtgärd. Så var inte fallet. Av de informanter med kontrasterande jobb och hobby/intresse svarade fler Både och än som svarade Välbehållen. Däremot var diskrepansensen mellan Välbehållen och Vårdåtgärd större än den mellan Både och och Välbehållen. Proportionerligt var det fler informanter som svarade Välbehållen jämfört med Vårdåtgärd än det var som svarade Både och jämfört med Välbehållen. Möjligheten finns att detta skulle kunna ge svagt stöd till mitt antagande. I en större undersökning med många fler svar totalt skulle kanske svaren från informanter med kontrasterande yrke ge en större diskrepans mellan Välbehållen och Vårdåtgärd, som skulle vara mer talande än det totala svaret av Både och. Vad jag märkte under analysen av enkätsvaren var att min förväntan kring dessa svar kanske var lite för onyanserad. Jag hade ett svagt antagande att informanter utan anknytning till kulturvård i större utsträckning skulle tänka i endast banor av olika förvaringsförhållanden och användning. Jag hade inte betänkt att informanter utan anknytning kunde tänka bara i banor av vårdåtgärder. Svaren från dessa museibesökare (även om de har begränsad representativitet) där vissa av informanterna har en föreställningsbild av föremålsvård som endast utgår från olika förvaringsförhållanden och användning kan användas för att förespråka utlärning av vårdåtgärder. Eller åtminstone för att förespråka att just dessa besökare har gagn av sådan utlärning. Men vissa informanters föreställningsbild av föremålsvård utifrån endast vårdåtgärder kan förespråka utlärning av hela vårdspektrumet, inklusive passiv vård. Hellre än att bara aktiva vårdåtgärder skulle läras ut, så som jag föreslog i Uttryckligen autentiskt. Även om fler informanter svarade Både och, vilket tyder på högre insikt i föremålsvård, än som svarade bara Vårdåtgärd eller Välbehållen respektive, så utgör Vårdåtgärd och Välbehållen tillsammans halva svarskvoten. Alltså hälften av informanterna har, i denna enkätundersökning, en ensidig föreställningsbild av föremålsvård, vare sig den bilden är vårdåtgärder eller förvarings- och användningsförhållanden.

52 49 Jämförelse mellan fråga 7 och 15. Frågorna 7 och 15 behandlar båda informanternas intresse av information som relaterar till vårdåtgärder. Jämför en svaren från dessa frågor kan en slutsats som dras därav vara att efter enkätbildsfrågorna och frågorna om autenticitet ökade informanternas intresse av sådan information med 15 procentenheter. Från 62,5 % som på fråga 7 svarade att de är intresserade av fakta om ett föremåls tillstånd eller utseende, till 77,5 % som svarade att de är intresserade av information kring hur museer arbetar med bevarande av föremål, en ökning på 24 %. Denna jämförelse kan tolkas som att efter informanterna framställdes med en situation som fick dem att reflektera över sina kunskaper gällande vårdåtgärder av museiföremål ökade deras intresse för denna typ av kunskap med 24 %. Detta talar även gott för de 17,5 % av informanterna som på fråga 15 svarade att de var osäkra på huruvida sådan information är något de är intresserade av att lära sig. När 24 % fler blir intresserade bara efter att ämnet lyfts i en enkät, finns (goda) förhoppningar att de som är osäkra över sitt intresse eller ovetandes att kunskap kring föremålsvård och materiell autenticitet faktiskt finns, blir intresserade om eller när de introduceras till sådan kunskap på museerna Är du intresserad av sådan information som nedanstående? Fakta om föremålets tillstånd eller utseende Är sådan information något som du skulle vara intresserad av att lära dig om på museer? 31 2 Ja Nej Vet inte 7 Övriga diskussioner av Resultat och analys. Som nämnt i Resultat och analys svarade 12,5 % av informanterna att de på fråga 12 tyckte det kan vara viktigt att ett föremål är autentiskt men det är kul om ändringar syns. Det bör påpekas att detta svarsalternativ lades till efter andra provenkäten på inrådan av en av informanterna. Samt att jag under analys av enkätsvaren insåg att detta svarsalternativ kan anses (för) ledande i hur det är utformat. Frågan Hur viktigt är det för dig att ett föremål är autentiskt? med ett svarsalternativ som anger att det Kan vara viktigt men det är kul om ändringar syns antyder, utifrån hur jag formulerade svarsalternativet, att ett föremål inte skulle vara autentiskt om ändringar av föremålet gjorts. Detta är naturligtvis väldigt individuellt huruvida en tycker att ett föremåls autenticitet påverkas av materiella ändringar.

53 50 Att så skulle vara fallet är en typiskt västerländsk syn på autenticitet som rimmar illa med traditioner och uppfattningar hos till exempel många ursprungsbefolkningar och österländska nationer. 40 Vissa informanter, 17,5 %, angav på fråga 9 och/eller 10 svar som kan tolkas att de tror alla stolar utom Stol C genomgått aktiv vårdåtgärd. Exempel på sådana svar är att dessa informanter tycker Stol C är mest autentisk eftersom den Ser ut autentisk, inga synbära renovering eller ser mest orörd ut och ser ut att vara ursprungsskick. Via det stolsvalet och de ordvalen skulle en kunna dra slutsatsen att dessa informanter tycker att, utöver den mest troligen restaureringsantagna Stol B och den mindre uppenbara Stol D, (även) Stol A ser ut att ha genomgått någon form av ingrepp. Med Stol A:s tillsynes goda kondition och lättantagna ursprungliga skick är den möjliga förhållningen att Stol A genomgått ingrepp, en förhållning som varken jag eller, vad jag kan utröna från deras svar, de flesta informanter delar. Dock visar det sig att informanterna med sådan uppfattning om Stol A faktiskt var något på spåren. Den beskrivning av stol A som återfinns på DM (och därmed den mest lättillgängliga informationen om den stolen), är tagen ur Kalmar länsmuseums katalog från Stol A:s accessionsår Enligt denna beskrivning har tydligen klädseln bytts ut mot en yngre samt ev. ommålning, a-b. Stol, gustaviansk, trä nu vitmålad; [...] ax i relief; förgyllda; lös sits, yngre klädsel [...]. 41 Vad jag själv lade märke till angående Stol A, och som jag tror var anledningen till dessa 17,5 % antagande om aktiv vårdåtgärd, är den tillsynes goda (möjligen motsägelsefullt goda) konditionen av stolens förgyllda detaljer. Jag tror dessa detaljer är anledningen till sådant antagande, snarare än stolens klädsel och basfärg, som visserligen är i god kondition, men de facto är synbart slitna eller åldrade. I jämförelse med klädseln och den vita basfärgen framstår förgyllningarna som mycket mer intakta, samt att dessa verkar ha målats över den vita färgen efter denna erhållit slitningar och smuts. Vänstra fleuronens guldfärg har även runnit vilket ev. skulle kunna betyda att förgyllningarna lagts på vid ett senare tillfälle än den i katalogsbeskrivningen antyda vitommålningen. Som kan ses i ovanstående citat och den refererade DM-webbsidan, nämns inget om huruvida förgyllningen är original eller påbättrad. Ska vi då förstå detta som att förgyllningen är tidsenlig med den antyda vitommålningen? Hur förklaras då ovan diskuterade diskrepanser? Eller kan det vara så att den mycket koncisa föremålsbeskrivningen kanske inte innehåller alla sådana åtgärder som finns att veta om denna stol? Kanske fanns vid möbelns accession inte kunskap eller bortglömdes vissa detaljer om dess historia? Det är absolut inte otänkbart med tanke på beskrivningens asketiska innehåll. Oavsett kan resultatet lätt bli att den bild museibesökare får av denna stol, och möbler eller föremål med liknande förutsättningar, 40 Karlström, s. 29 ff. Hubert & Fforde, s. 107 ff hämtad

54 51 inte alls stämmer med hur den verkligen är beskaffad. Vi är inom kulturvården måna om korrekt redovisning och uppvisning av interiörer, och deras historia, 42 varför gäller inte denna benägenhet för föremål? Motsatt situation men liknande problematik återfinns hos Stol B. 40 % av informanterna angav andra anledningar än användnings- och förvaringsförhållanden som orsak till Stol B:s skick. Av alla informanter angav 27,5 % att de trodde att Stol B var restaurerad, renoverad, fått ommålning eller omklädsel medan 12,5 % trodde att Stol B var nyproducerad/-tillverkad eller en kopia/replika. I. o. m. stolens tillsynes mycket goda kondition (se enkätbild B eller nedanstående länk), samt dess otypiska kulörer 43 är detta ett rimligt antagande. Däremot förekommer inga upplysningar om stolens tillstånd eller skick. 44 Det är fullt möjligt att aktiva vårdåtgärder har befallt denna möbel, och att den hållits i gynnsam förvaring med mycket begränsad användning. Det är också möjligt att stolen under de ca 140 åren mellan dess tillverkning och accession till Nordiska museet undergått en mer genomgripande förnyelse. Att en omvandling utfördes vilkenvid den före museet, men inte nödvändigtvis enda, ägaren inte hade någon vetskap kring. Jag anser det vara av vikt att sådana här förhållanden (att en möbel eller föremål som framstår vara restaurerad, förnyad m.m.) framhålls vid utställning av sådana möbler eller föremål, så inte missuppfattningar dylika ovanstående uppstår. I stol B:s fall skulle det kunna innebära påtalande att inga upplysningar om aktiva vårdåtgärder finns, men att kulörerna är ovanliga för stilen och att detta antyder en möjlighet för att tidigare aktiva vårdåtgärder utfärdats. Av alla informanter angav 30 %, främst indirekt 45, att de trodde Stol D:s skick beror på förvarings- och användningsförhållanden. Något fler, 32,5 %, uttryckte, direkt eller indirekt, att de trodde Stol D genomgått aktiva vårdåtgärder. Av dessa angav 30,7 % (10 % av alla informanter) detta ingrepp att vara ommålning av stolen medan 15,3 % (vilket är endast 5 % av alla informanter) uppgav förnyelsen vara omklädsel. Enligt föremålsbeskrivningen av den stolserie i vilken denna stol ingår har Stol D någon gång efter tillverkning fått sitsen omklädd. 46 Det är inte värst förvånande att endast så få informanter kunde avgöra att Stol D 42 Edman, s. 9 ff., 14, 25 f., 31 ff., 74 ff., 80, 209, 214 ff. 43 Söderström, s hämtad Som exempel kan tas ett svar på fråga 9 där informanten tyckte Stol B var mest autentisk eftersom den underhållits, men inte de andra. Den underliggande meningen blir då att Stol A, C och D:s skick beror på att de inte har underhållits, alltså de har låtits åldras utan ingrepp. Exempel på det motsatta är när en informant tyckt Stol C ser mest autentisk ut eftersom den ser inte restaurerad ut, vilket antyder att de andra tre gör det. 46 Kalmar läns museum, KLM 12727:2, hämtad

55 52 fått sin klädsel utbytt då denna till stor del är samstämmig med resten av stolen, klädseln smälter in. Den är ganska enkel och neutral, precis som resten av stolen, och korrelerar väl nog med det under den gustavianska tiden ofta förekommande ljusa kulörskalan. Samt att stiltypiska tyger för den tiden även inkluderar enfärgade sådana, även om rosa kanske inte var alltför förekommande. 47 Därmed kan Stol D:s nuvarande klädsel lätt antas vara ursprungligt avsedd. Intressantare är att 10 % av informanterna ansåg stolen vara ommålad, vilket beskrivningen i DM inte ger något stöd för. Troligare är då, i. o. m. stolens trots allt tydliga spår av användning, att denna stol och de andra i dess serie genomlevt århundrandena i goda användnings- och förvaringsförhållanden. Alltså, endast 32,5 % av informanterna uppfattade Stol D som utsatt för aktiva vårdåtgärder, och misstog då passiva åtgärder för ommålning och endast 5 % av informanterna kunde utröna de faktiska aktiva vårdåtgärderna, omklädseln. Därmed skulle jag säga att även i fall dylika detta skulle vårdåtgärdsredovisning vara nödvändig för att inte vidmakthålla av en skev bild av hur de föremålen verkligen är beskaffade. Hur relaterar detta till faktiska utställningar? Det är väl visserligen gott och väl att jag diskuterar ovanstående bilder, som förvisso figurerade i min enkät men för närvarande inte är med i någon faktisk utställning på Nordiska museet. Så låt mig ta några möbel- och föremålsexempel som enligt DM är utställda i museets basutställningen Hem och Bostad. Bild 1. Gartz, Lisa, NM B, hämtad Söderström, s. 349 f.

56 53 Enligt beskrivningen som hittas på DM ingår stolen ovan i en serie varav alla utom en ska tydligen ska vara klädd i röd sidendamast, motsätter det gröna tyg som återfinns på bilderna av hela stolsserien. 48 Självfallet kan tyg vara ett skyddsöverdrag, även om inget sådant anges. Detta gröna tyg ser dock ovanligt väl fastspikat och permanent ut för att sådant skydd. Eftersom föremålsbeskrivningen på DM är ganska informationsfattig får en göra egna tolkningar och dra egna slutsatser, en situation som är rätt vanligt förekommande på DM. (Då sådana beskrivningar troligen inte finns tillgängliga i själva utställningen är risken där ännu större att besökare gör tolkningar och drar slutsatser av större variation och bred, som är ännu mer avlägsna från faktiska förhållanden än de som görs av DM:s besökare.) Det nämns även i DM:s beskrivning att en av stolarna blivit omklädd 1911, det framgår varken i text eller bild vilket av stolarna det gäller. Ifall denna omklädda stol är den utställda, framgår detta i utställningen? Bild 2. Adolfsson, Thomas, NM F, hämtad En annan stol som ingår i Hem och bostad är denna baljfåtölj. På DM framgår, av ena fotografiet, att denna möbel är utrustad med tillhörande skyddsöverdrag, även om detta inte konfirmeras i den mycket fåordiga katalogtexten som citeras. 49 Frågan är hur denna stol ställs ut i Hem och bostad. Är den uppställd med eller utan sitt skyddsöverdrag, och om den ställs ut utan överdrag, framgår det då att den brukar förvaras med detta skydd, att detta är anledningen till klädselns exceptionellt goda kondition? Om fåtöljen ställs ut med sitt överdrag på framgår det då att det är just det, ett överdrag och inte den faktiska klädseln? 48 Nordiska museet, NM A-G, hämtad Se länk i bildtext.

57 54 Bild 3. Eriksson, Elisabeth, NM a, hämtad Denna gobeläng är i delvis hänseende ett bra exempel på redovisning av aktiva vårdåtgärder, då det på DM är inkluderat tydliga fotografier av tidigare gjorda konserveringar. Från dessa fotografier kan utgöras lappar och lagningar, fastsydda stödremsor, vertikalt och i vågmönster samt förstärkt upphängningsanordning(?). Eftersom möjligheten inte är obefintlig att denna gobeläng skulle ha digitaliserats med färre eller mindre självförklarande fotografier bör beröm ges för att Nordiska museet åtminstone i bild redovisar vårdåtgärder. Vad som däremot inte förekommer hos denna DM-digitaliseringspost är beskrivningar eller förklaringar av de olika bilderna och konserveringarna. Varken i text eller bilaga (så som konserveringsrapport(er)) återfinns någonstans upplysningar eller klargörande vilket ökar förståelsen för objektet som visas. Troligen hittas inga sådana heller i den del av Hem och bostad i vilken gobelängen figurerar. I utställningen finns förmodligen i nuläget inte ens möjlighet till den visuella redovisningen av aktiva vårdåtgärder som DM-posten ändå har. Möjligen kunde det i utställningen, vid sidan av utställningstexten eller dylikt, åtminstone finnas en bild av baksidan där konserveringarna är synliga.

58 55 Bild 4. Adolfsson, Thomas, NM , hämtad Beträffande redovisning av aktiva vårdåtgärder av denna stol ovan finns mycket gott att säga, åtminstone vad gäller DM. Dess tillståndshistoria går att följa ovanligt väl via föremålsbeskrivning och katalogcitat. Det nämns att stolen fick en andra vitmålning då den förvärvades till museet 1911, dock framhålls ingen källa över varifrån eller hur denna information erhölls. Framgår gör också att dessa lager färg borttagits någon gång efter accession för att ta fram den ursprungliga gula färgen. Omklädsel av stolen nämns även, komplett med årtal för denna handling, samt fotografi på både tidigare och ny klädsel. Däremot kunde beskrivningen gärna varit övertydlig med att den lila klädseln var den gamla, den som byttes ut. Detta då det ingalunda är omöjligt för besökare på DM att blanda ihop bilden av denna äldre klädsel med t. ex. ett skyddsöverdrag eller en likadan stol i samma serie, båda är trots allt vanliga nog företeelser på DM. I utställningen Hem och bostad återfinns klart inte risken för sådan hopblandning, men frågan är huruvida de aktiva vårdåtgärder som nämns på DM framkommer i utställningen. Särskilt viktigt är detta då stolen (får en förmoda) används för att illustrera 1700-talets mitt och rokokon samt att omklädseln gjordes så nyligen, men trots allt håller ganska stiltypiskt utseende samtidigt som stolens originalfärg framtagits tidigare. I. o. m. dessa faktorer kan tänkas att risken är överhängande att diskrepansen mellan klädselns och färgens skick av besökare antingen uppfattas som att färgen är mycket sliten med ny klädsel eller att klädseln hållit god kondition medan färgen avsiktligt avlägsnats av någon anledning. Oavsett hur stor sannolikhet en lägger hos att dessa uppfattningar uppstår kan det inte förnekas att en kort förklaring av stolens tillståndshistoria eliminerar dessa risker.

59 56 Bild 5. Berger, Ulf, NM , hämtad Digitaliseringsposten på DM av detta kabinettsskåp erbjuder en detaljerad beskrivning av skåpets uppbyggnad, utseende och kondition. Denna beskrivning inkluderar noggrann uppräkning av de skador och bortfall samt ett tillägg där ett urklipp ur en auktionskatalog klistrats i en av lådorna. Dessa skador och bortfall behöver däremot inte nödvändigtvis i utställning redovisas i ord. Många av skadorna och bortfallet kan möjligen ses med blotta ögat där skåpet står i Hem och bostad. Det inklistrade urklippet skulle kunna framställas genom att t. ex. ha denna låda utdragen så nämnda klipp syns, gärna då med en låda i ursprungsskick också utdragen för jämförelse. Bild 6. Wreting, Bertil, NM , hämtad Redogörelsen för denna väggspegel borde detaljera dess skick, som det är nu nämns att ramen har blå käl på ramen, utan att förklara vad en käl är eller vad dess syfte är i en spegelram. Som det i DM-posten och på framsidefotografiet av spegeln ser ut nu, framstår kälen som ett bortfall, en skada. Mycket möjligen är detta också vad som åsyftade när