Utnyttja fotbollsföreningarnas styrkor i samhällsbygget!

Transkript

1 Utnyttja fotbollsföreningarnas styrkor i samhällsbygget! Ett fungerande föreningsliv i alla delar av Göteborg med tillhörande kranskommuner enar, uppfostrar och stärker gemenskapen för barn och ungdomar i hela Göteborg. Kriminalitet, fysisk inaktivitet och psykisk ohälsa är ett stort problem för Göteborg. Genom att resursförstärka föreningslivet kan vi ge ungdomarna en större chans att stärka deras gemenskap, självkänsla och bidra till meningsfulla sysselsättningar. Detta är en beskrivning av Fotbollens löfte till distriktets kommuner och vilka resurser som behövs. 1. Göteborgs fotboll ska aktivt arbeta för att följa idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill (riksidrottsförbundet). Idrottens värdegrund är grunden för föreningslivet som en bidragande god kraft i samhället och innebär: Demokrati och delaktighet I fotbollsföreningen lär vi oss hur demokratin fungerar. Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Glädje och gemenskap Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Rent Spel I våra föreningar ser vi till att ledare och föräldrar följer våra riktlinjer kring Fair Play och Göteborgs Fotbollförbunds Nolltolerans. Rent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överenskommelser och en god etik och moral. Att verka mot fusk, doping och en osund ekonomi, mot mobbning, trakasserier och våld såväl på som utanför idrottsarenan. Allas rätt att vara med I våra föreningar får alla vara med. Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet.

2 Våra löften Fotbollen i Göteborgsområdet skall med samverkan och omtänksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Vi ska aktivt värna om kamratskap och respekt samt aktivt motverka mobbningen, trakasserier och alla former av diskriminering. Fotbollen ska genom sin verksamhet medverka till en positiv samhällsutveckling och aktivt ta ställning mot det som är dåligt och nedbrytande. Fotbollen lovar att: Rekrytera barn och unga i närområdet. Vi besöker i början av höstterminen samtliga lågstadieklasser och informerar om vår förenings verksamhet och hälsar alla barnen välkomna att börja i vår verksamhet. Vi upplåter våra anläggningar för dagis- och skolverksamhet dagtid. Behålla så många som möjligt så länge som möjligt Vi erbjuder ungdomarna i vår förening möjlighet att spelas fotboll långt upp i ålder såväl via ordinarie tävlingsinriktad verksamhet som via mer lättsam motionsfotboll i föreningsmiljö. Tillsammans med Göteborgs Fotbollförbund arrangerar vi varje år en fotbollsturnering för spelare som slutat spela på allvar. Vi ska aktivt arbeta mot utslagning och rangordning för barn samt skapa möjlighet för barn och ungdomar att delta i flera olika idrotter. Utbildade ledare Vi har utbildade ledare som tar hand om verksamheten. I de socioekonomiskt svaga områdena erbjuder vi denna utbildning kostnadsfritt. Vi utbildar också ett stort antal föreningsdomare som dömer matcher för våra yngre aktiva. Jobba utifrån barnens rätt Vår verksamhet följer artiklarna i FN:s barnkonvention, med ett fokus på dess huvudprinciper: Alla barns lika värde, barnets bästa, alla barns rätt till utveckling och barns rätt till delaktighet och inflytande. Folkhälsa Våra verksamheter bidrar till en bättre folkhälsa. Vi erbjuder alla förskoleklasser i vårt geografiska område fysisk aktivitet dagtid en gång i veckan på vår anläggning, vi lånar ut material till detta och ställer vår klubblokal till förfogande. Integration Genom vår verksamhet möts barn från olika kulturer såväl i föreningen som då vi möts i matcher. Göteborgs Fotbollförbund ser över sin ordinarie serieverksamhet så att principen med spel i närmiljön kombineras med behovet att tidigt möta ungdomar från andra delar av staden.

3 Våra behov Göteborgs Fotbollförbund har sammanställt föreningarnas prioritering av deras behov och förutsättningar för att kunna leverera det som beskrivs under Våra löften. 1. Inför ett kommunalt eller statligt föreningskonsulentbidrag De senaste 25 åren har ekonomin i våra föreningar försämrats påtagligt. Tidigare intäktskällor som Bingolotto, vanlig bingo och lokala sponsorer har helt eller delvis försvunnit. För fotbollsföreningarna har det inneburit att man på ca 25 år tappat nästan hälften av sina intäkter Under samma tidsperiod har ungdomsföreningar med anställd konsulent mer än halverats. Inte minst de delar av Göteborg som vi betraktar som svaga har dränerats på föreningskonsulenter: Kortedala IF, Rannebergens IF, Marieholms BoIK, Färjenäs IF, Lundby IF, Lindholmens BK, Lärje/Angereds IF är alla exempel på detta. Även föreningarna i våra kranskommuner har tappat föreningskonsulenter. Om man inför ett kommunalt/statligt föreningskonsulentbidrag skulle föreningskonsulenten kunna jobba dagtid med folkhälsa, rekrytering, myndighetskontakter och förberedelser för det ideella ledarskapet. På kvällstid kan samma person arbeta med att stötta det ideella ledararbetet. Utöver det skulle kommunala planer och föreningarnas klubbhus stå öppna dagtid för olika typer av aktiviteter- vilket skulle leda till ett mycket effektivare utnyttjande av samhällets resurser. Modellen finns redan i ett antal kommuner bl.a. Helsingborg vilket gör det enkelt för oss att räkna på investeringen. För Göteborgs kommun (för alla föreningar inklusive övrig idrott, scouter m.fl.) skulle det hamna på totalt ca 55 miljoner/år, för enbart fotbollsföreningarna ca 20 miljoner. 2. Särskilda resurser i de socioekonomiskt tuffa områdena I Göteborg finns idag sju bostadsområden som nationellt klassificerats som särskilt utsatta. Vi i fotbollen ser att ungdomsföreningarna i dessa områden behöver bemannas långsiktigt (inga korta projekt) och med personalinsatser utöver det kommunala föreningskonsulentbidraget. Det innebär att man kan intensifiera samverkan med skola, hjälpa till med rekrytering av ungdomar och ledare och hålla verksamheten öppen kvällar och helger. Genom nätverket föreningslyftet finns idag ett samarbete mellan föreningar från olika delar av staden och från olika idrotter. Genom att bygga vidare på detta skapas goda möjligheter till samverkan och integration. En resursförstärkning till dessa föreningar (dubbelbemanning) i Göteborgs kommun kostar ca 12 miljoner/år, men skulle också innebära en avsevärd skillnad, både i dessa stadsdelar och staden som helhet. 3. Upprustning och underhåll av anläggningar Göteborgs kommun och övriga kommuner i Göteborgs Fotbollförbunds distrikt har de senaste åren varit nationellt ledande i utbyggnaden av konstgräs. Nu återstår bara några få stadsdelar Södra Biskopsgården, Kortedala och ytterligare någon vad gäller nyetablering av konstgräsplaner. Däremot behöver underhållet förstärkas avseende byte av konstgräs,

4 omklädningsbyggnader, toaletter och regnskydd. Dessutom behöver det tas hänsyn till att Futsal växer och har sina behov. Inom kort försvinner Lisebergshallen och därmed en arena för vår elitverksamhet. Vårt förslag är att man bygger en ny Futsalhall i centrala stan, kanske tillsammans med de planer som finns kring upprustning av Majvallen. I detta sammanhang behöver vi också lyfta upp problematiken med de föreningar som på ena eller andra sättet driver anläggningar i olika former. Det kan handla om föreningar som med kommunalt investeringsbidrag och borgen byggt ett eget konstgräs, eftersom man inte kunde vänta i den kommunala kön. Nu ser man att planerna slits snabbare än vad man kalkylerade med, vilket gör att ekonomin inte håller. Det kan handla om föreningar som enligt samma modell sköter sin naturgräsplan (exempelvis Angered MBIK och Kortedala IF). Det kan också handla om föreningar som har avtal kring omklädning, eller som har anläggningar som man inte klarar av riktigt längre. Givetvis finns det också föreningar som trivs med upplägget och som är nöjda. Göteborgs Fotbollförbunds grundinställning är att anläggningarna ska drivas och skötas av kunnig och utbildad kommunal personal och att fotbollsföreningarna i huvudsak ska ägna sig åt verksamhet. Vi vill att de föreningar som idag inte klarar av att hantera sin anläggningssituation får möjlighet att kliva av dessa åtaganden och i stället hyra anläggningarna. 4. Ett förenklat regelverk avseende bidrag och ett nytt arbetssätt Kommunerna och föreningarna behöver hitta ett nytt arbetssätt där man arbetar tillsammans, där man möts i ögonhöjd. Att förvalta innebär att ta hand om och att arbeta ihop-något som måste avspegla sig i de system som byggs upp. I våra kontakter med föreningsrepresentanter från föreningar verksamma i socioekonomiskt tuffa områden upplevs en byråkrati som är svårförstådd och digitaliserad, vilket gör att ett antal föreningar inte klarar av de krav som ställs. Avståndet mellan förvaltningen och dess moderna system å ena sidan, och kompetens och förståelse hos brukaren, harmonierar inte alltid. Exempelvis skulle man utan problem kunna arbeta med det statliga och kommunala aktivitetsstödet utifrån ett schablonsystem som inte innebar att man fick bidrag efter antal rapporterade streck. 5. En översyn av taxor och bidrag I en så här stor stad, med så många föreningar, finns det givetvis många olika strukturer. I ett dokument kallat Lyft blicken har vi gjort ett försök att kategorisera dem. Utifrån föreningsstrukturen så gör man också samhällsnytta i olika former. Våra små seniorföreningar har till exempel en positiv och stor betydelse för mottagandet av personer som flyttar till Göteborgsområdet. Det kan gälla såväl nationellt som internationellt. Vi tror inte man kan överskatta våra föreningars medverkan till integrationen av ensamkommande flyktingbarn, där några av våra små föreningar gjort ett fantastiskt arbete inte minst Sandarna BK. Även den stora folkhälsoaspekten och dessa föreningars sociala betydelse, liksom den fostrande rollen måste beaktas. Utifrån ovanstående resonemang behöver bidragsfloran avseende föreningsstöd ses över och ytterligare resurs förstärkas:

5 1. Sänk taxorna för våra anläggningar 20 % generellt såväl inne som ute. Träffar alla idrotter och aktiviteter 2. Höj det kommunala och statliga aktivitetsstödet med 20 %. Behåll 25-årsgränsen för ungdomar. Träffar alla föreningar med ungdomsverksamhet 6. Ledararvode för unga, subventionerad ledarutbildning Subventionera ledarutbildningen av ungdomsledare fullt ut. Visst är det korkat att föreningarna skall behöva betala för att ideella människor ställer upp som ungdomsledare det skall givetvis vara gratis. Traditionen i svenskt föreningsliv är att använda föräldrar som ledare. I vissa områden, framförallt de utsatta, fungerar inte den modellen utan andra och nya metoder behöver användas. En sådan är att använda unga ledare. Dessa behöver stöttning i form av utbildning och mentorer men gärna också ett mindre arvode för att de ställer upp. Föreningskonsulenten säkerställer utbildning och mentorskap. Arvodet behöver kommunen hjälpa till med. 7. Främja jämlik idrott Idrott bedrivs idag inte under jämlika förhållanden med avseende på etnicitet, kön, ålder o.s.v. Det är allas vår uppgift och skyldighet att göra det. Vi tror att kommunen kan hjälpa oss genom subventioner, kravställning, stöd och samarbete att uppnå en jämlik idrott. 8. Höj lönetaket för lönebidragssystemet Idag grundar sig detta system på ett lönetak på kr alltså långt under lagstadgad miniminivå. Det innebär att de föreningar som har en sådan anställning med 80 % lönebidrag ändå får en kostnad på ca kr/år, en kostnad som är alltför hög för de flesta föreningar. Höj taket för lönebidrag till kr och indexreglera det så att det följer med i utvecklingen. Politikens ställningstagande Snart är det val igen. En avgörande fråga är hur vi lyckas hålla ihop och utveckla vårt framtida samhälle. För våra politiska företrädare handlar det nu om att våga lyfta blicken och att fatta kloka beslut som grundar sig på hur vi skapar ett samhälle och en stad som vi alla vill leva i. Det handlar också om att sluta betrakta föreningslivet som någon form av projekt. Se i stället till att den potential som finns utnyttjas i harmoni med övriga delar av civilsamhället. Glöm inte bort våra föreningars möjlighet att med sina dryga medlemmar finnas med som en reell aktör i den samhällsbyggande processen, men tillsätt resurser som gör det möjligt annars blir vi lämnade med en föreningsstruktur med få stora och välmående föreningar i vissa delar av staden. I andra och stora delar av samma stad kommer det inte att finnas ett fungerande och integrerande föreningsliv.

6 Övriga dokument Prioriteringen i detta dokument är utförd av en, för alla våra föreningar, representativ grupp föreningsrepresentanter och speglar således hela fotbollen syn och önskemål. En liknande övning och ett liknande dokument togs fram på en separat konferens i Vann mars 2018 där endast föreningar från de utsatta områdena var representerade och således är det dokumentet en sammanställning av vad föreningarna i våra utsatta områden tycker. Utöver dessa både dokument så finns även ett dokument där den förstnämnda gruppen ovan tog fram en lista med tips på vad 1. Individen 2. Föreningen 3. Göteborgs Fotbollförbund kan och bör gör fram till valet 9 september. Med hopp om ett starkare föreningsliv i Göteborg Göteborgs Fotbollförbund och dess medlemsföreningar