Kulturcentrum. Slutrapport

Transkript

1 Kulturcentrum Slutrapport Anette Karlsson 22 mars 2012

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Utredningens förutsättningar Bakgrund Uppdragsbeskrivning Mål Delmål Organisation och arbetsprocess 5 3. Kulturcentrum en pusselbit i regionens utveckling Utmaningar för regionens utveckling Barn och unga viktiga för befolkningsutvecklingen Universitetsstaden Kalmar Kulturcentrum en pusselbit i regionens utveckling 9 4. Vilka verksamheter bör ingå i kulturcentrum? Slutsats arbetsgrupp 1 bibliotek Arbetsprocessen Slutsats arbetsgrupp 2 kultur Kalmar kommun och Byteatern vill samlokalisera verksamheter Ytbehov och lokalkrav Arbetsprocessen Nuvarande arbetsmiljö Vad vill ungdomar med ett kulturcentrum? Linnéstudenterna Modern och dynamisk mötesplats för alla Verksamheterna lockar tillsammans ett stort antal besökare En satsning på barn och ungdomar - och jämställdhet! Skatepark - en del av kulturcentrum Projektgruppens bedömning Kultur i centrum Principer för stadsutveckling i Kalmar Kulturcentrum på Tullslätten Får kulturcentrum plats på Tullslätten? Tillgänglighet och trygghet Ekologisk hållbarhet Nästa steg 24 Bilaga Sida 2 av 25

3 1. Sammanfattning Den här utredningen bottnar i att Kalmar kommun, Byteatern Kalmar Läns Teater, Regionförbundet i Kalmar län, Linnéuniversitetet och Kalmarsunds Gymnasieförbund har skrivit en gemensam avsiktsförklaring. I den är parterna överens om att utreda möjligheten att samlokalisera verksamheter i ett gemensamt kulturcentrum på Tullslätten. Arbetet har letts av en gemensam projektgrupp och följande utredning är det beslutsunderlag som varje part presenterar för sin respektive organisation. Utredningen har haft tre fokusområden: verksamhet, stadsbyggnad och ekonomi. Här följer en sammanfattning av utredningens slutsatser: Ett gemensamt kulturcentrum är en viktig pusselbit i regionens utveckling. Barn och unga som växer upp i regionen ska ha tillgång till ett varierat fritidsutbud och attraktiva mötesplatser, samtidigt som en mötesplats med kulturella verksamheter där olika människor kan mötas för samtal och kunskapsutbyte är en viktig parameter för att Kalmar ska vara en attraktiv universitetsstad. Verksamheterna Monokrom, kulturskolan inklusive Måsen, stadsbiblioteket, Byteatern och studieplatser för Linnéuniversitetet bör ingå i ett gemensamt kulturcentrum. En del av verksamheternas nuvarande lokaler uppvisar bristande arbetsmiljö och en samlokalisering i nya lokaler bör ske så fort som möjligt. Bara idag lockar verksamheterna tillsammans minst besökare per vecka. Erfarenheter från andra kommuner visar att vi kan förvänta oss betydligt fler om vi satsar på ett gemensamt kulturcentrum. Verksamheterna vänder sig företrädesvis till barn och ungdomar, framförallt tjejer. Det är centralt att barn och ungdomars synpunkter och förväntningar på kulturcentrum genomsyrar projektet från början. Tullslätten har varit en plats för viktiga kulturinstitutioner och verksamheter kopplade till kunskap och utbildning sedan medeltiden. Att utveckla ett kulturcentrum här visar att Kalmar än en gång sätter kultur och kunskap i centrum, vilket är särskilt viktigt för att vara en attraktiv universitetsstad. Det är fullt möjligt att utveckla ett gemensamt kulturcentrum på Tullslätten med utgångspunkt i befintliga byggnader och komplettera med nybyggnation. Det kräver emellertid att vi bygger högre ut mot Norra vägen och använder de byggnader som tål påbyggnation. Det fortsatta arbetet med att utveckla ett kulturcentrum bör ske etappvis. Först en skatepark, därefter ombyggnation av befintliga byggnader så delar av verksamheterna kan flytta in och sedan nybyggnation. En fördjupad ekonomisk utredning bör påbörjas omgående i form av ett beslutsunderlag för huruvida Kalmar kommun ska hyra eller äga lokalerna i ett kulturcentrum. När de ekonomiska ramarna för projektet är utarbetade i Kalmar kommuns Budget 2013 Ekonomisk planering , bör ett detaljerat lokalprogram upprättas där de samlade ytorna anpassas till de ekonomiska förutsättningarna. Då bör även en detaljplan för Tullslätten beställas. Sida 3 av 25

4 2. Utredningens förutsättningar 2.1 Bakgrund I maj 2010 gav kommunstyrelsen kommunledningskontoret i uppdrag att, i samråd med kulturoch fritidsnämnden, ta fram ett beslutsunderlag angående ett kulturcentrum i Kalmar. 1 Arbetet utfördes i nära samarbete med Byteatern Kalmar Läns Teater och Regionförbundet i Kalmar län. Inom ramen för uppdraget presenterades rapporten Utredningsuppdrag kulturcentrum delredovisning ett år senare. Utredningen visade bland annat att samlokalisering av verksamheterna Monokrom, kulturskolan inklusive Måsen, stadsbiblioteket och Byteatern gynnade verksamhetsutveckling och möjliggjorde en minskning av det totala ytbehovet med 30 %. 2 Under utredningens gång visade Linnéuniversitetet och Kalmarsunds Gymnasieförbund intresse för att utreda om delar av deras verksamhet skulle kunna placeras i ett gemensamt kulturcentrum. Alla fem parter arbetade fram en avsiktsförklaring i mars 2011, innehållande en gemensam syn på kulturcentrum som en modern och dynamisk mötesplats i regionen och direktiv för den fortsatta utredningsprocessen. 3 I april 2011 beslutade kommunfullmäktige att det fortsatta utredningsarbetet i samband med val av plats för Linnéuniversitetet i Kalmar skulle samordnas med processen kring kulturcentrum och den gemensamma avsiktsförklaringen som fanns framtagen i ärendet. 4 För kommunens del innebar det att kulturcentrumutredningen blev ett av sammanlagt sju delprojekt i det övergripande projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet Uppdragsbeskrivning I den gemensamma avsiktsförklaringen förbinder sig parterna att utreda vilka verksamheter som skulle kunna samlokaliseras i ett kulturcentrum, möjlig tidplan och plats, samt vad det skulle innebära ekonomisk för varje part. Huvudinriktningen är att kulturcentrum ska placeras på Tullslätten. För Kalmar kommuns del utgör utredningen delprojektets slutrapport till styrgruppen för projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. Utredningen ska överlämnas till styrgruppen den 22 mars Varje deltagande part presenterar utredningen för sin respektive organisation. 2.3 Mål Målet med utredningen är att presentera ett beslutsunderlag gällande möjligheterna att utveckla ett gemensamt kulturcentrum på Tullslätten. Beslutsunderlaget ska ha tre fokusområden: verksamhet, stadsbyggnad och ekonomi. 1 Se beställning Uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag för ett samlat kulturcentrum revidering Diarienummer KS 2010/ Kalmar kommun (2011) Utredningsuppdrag kulturcentrum delredovisning. Diarienummer KS 2010/ Avsiktsförklaring avseende samlokalisering i ett kulturcentrum Diarienummer KS 2010/ Beslut i KF Kalmar kommun kommunfullmäktige protokollsutdrag sammanträdesdag Projektplan Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet KS 2011/ Sida 4 av 25

5 2.3.1 Delmål 1) Presentera ett underlag gällande vilka verksamheter som ska samlokaliseras och vilka ytor (kvm) som behövs, samt vilka krav som ställs på lokalerna. 2) Presentera ett underlag gällande möjligheten att utveckla ett kulturcentrum på Tullslätten, utifrån slutsatserna i delmål 1. Om processen visar att Tullslätten inte är möjlig ska lämplig plats presenteras, utifrån intentionerna i Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum. 3) Presentera en ekonomisk kalkyl för ett gemensamt kulturcentrum. Kalkylen bottnar i slutsatserna i delmål 1 och Organisation och arbetsprocess Utredningsarbetet har letts av en projektgrupp med representanter från de parter som undertecknat avsiktsförklaringen. Varje part har styrts av sin respektive organisation: Kalmar kommun styrgruppen för projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet styrgruppen för projektet Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar Byteatern Kalmar Läns Teater styrelsen Kalmarsunds Gymnasieförbund styrelsen Regionförbundet i Kalmar län styrelsen Projektgruppens representanter: Ordförande Louise Weidolf, förvaltningschef kultur- och fritid Kalmar kommun Delprojektledare Anette Karlsson, utredare kommunledningskontoret Kalmar kommun Björn Strimfors, planeringschef Kalmar kommun Kyrre Dahl, utvecklingschef Kalmar kommun Helena Meldré, projektledare Linnéuniversitetet Karin Parrot-Jonzon, teaterchef Byteatern Joachim Håkansson, förbundschef Kalmarsunds Gymnasieförbund Maria Agestam, områdesansvarig kultur och design Regionförbundet i Kalmar län I utredningen har två partsgemensamma och två kommunala arbetsgrupper arbetat utifrån projektgruppens direktiv. Arbetsgrupp 1 bibliotek: Suzanne Hammargren, Kalmar kommun (samordnare) Catta Torhell, Linnéuniversitetet Inga Andersson, Kalmarsunds Gymnasieförbund Arbetsgrupp 2 kultur: Johan Ericson, Kalmar kommun (samordnare) Doris Aronsson, Kalmar kommun Björn Samuelsson, Kalmar kommun Lars Skarin, Byteatern Joakim Engstrand, Byteatern Lars-Peter Gustafsson, Kalmarsunds Gymnasieförbund Bengt Larsson, Kalmarsunds Gymnasieförbund Mari Bredman, Kalmarsunds Gymnasieförbund Niklas Ammert, Linnéuniversitetet Sida 5 av 25

6 Henriette Koblanck, Linnéuniversitetet Arbetsgrupp 3 stadsbyggnad: Staffan Lindholm, stadsarkitekt Elena Bäcklund, planeringsarkitekt Arbetsgrupp 4 ekonomi: Ola Johansson, VD Kalmar kommunbolag AB Urban Sparre, ekonomichef Carina Åresved-Gustafsson, budgetchef Björn Adolfsson, serviceförvaltningen Sida 6 av 25

7 3. Kulturcentrum en pusselbit i regionens utveckling 3.1 Utmaningar för regionens utveckling En av de viktigaste framtidsfrågorna för regionen är befolkningsutvecklingen. I Kalmar län var det endast Kalmar, Mörbylånga och Oskarshamn som ökade sin befolkning förra året och sett över en 25-årsperiod är det bara Kalmar och Mörbylånga som har ökat, övriga kommuner har minskat. Samtidigt står vår region inför stora demografiska utmaningar med låga födelsetal, låg invandring, stora pensionsavgångar 6 och att cirka 40 % av länets utflyttare är ungdomar. 7 OECDstudien som presenterades i slutet av förra året visar dessutom att Smålands, Ölands och Blekinges struktur av småföretag behöver anpassas till en modern och kunskapsdriven ekonomi. För att lyckas med det krävs det att regionen är tillräckligt attraktiv för att attrahera och behålla humankapital, det vill säga tillräckligt attraktiv för att människor ska vilja bo och leva här. 8 Befolkningsutvecklingen är därmed tätt sammanflätad med frågor som näringslivsutveckling och kompetensförsörjning inom såväl privat som offentlig sektor Barn och unga viktiga för befolkningsutvecklingen Barn och unga som växer upp i vår region är givetvis en särskilt viktig grupp för befolkningsutvecklingen. Vi behöver erbjuda dem både möjligheten att kunna stanna kvar i regionen och lyckas med sina ambitioner här och att återvända hit efter en eventuell flytt härifrån. I arbetet med barn- och ungdomsrelaterade frågor är det centralt att beakta deras livsvillkor utifrån ett helhetsperspektiv. Livsvillkoren skapas inte enbart i skolan, i hemmet eller på fritiden, utan i ett samspel med varandra. 9 Vill vi exempelvis ha en skola som stimulerar alla elevers lust att lära sig och vilja utvecklas behöver vi samtidigt ett fritidsutbud som uppmuntrar samma egenskaper. Förväntas eleverna vara delaktiga i utformandet av sin skolgång behöver vi erbjuda fritidsverksamheter där ungdomarna kan vara lika aktiva och påverka sin situation. Vad kännetecknar ett attraktivt fritidsutbud för barn och unga? Vad är då ett attraktivt fritidsutbud för ungdomar? Vad är det vi ska erbjuda i regionen? Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid bidrar med viktiga utgångspunkter. För det första bör utbudet av verksamheter vara varierat eftersom ungdomar inte är en homogen grupp, utan utrycker olika behov utifrån variabler som kön, ålder, bostadsort och födelseland. Ett attraktivt fritidsutbud ska stärka ungdomarnas möjligheter att utveckla och behålla sina sociala relationer. Mötesplatser med verksamheter som är öppna för alla, där unga upplever att de får inflytande och där de kan lära sig nya saker, står högt i kurs. Det allra viktigaste för att lyckas med ungdomssatsningar är emellertid att idéerna kommer från och genomförs av ungdomar. Framgångsreceptet är att verksamheter för ungdomar har vuxna som vill och har förmågan att fånga upp idéerna och visa vilka verktyg och kanaler som finns för att realisera dem. Ungdomarna ska bemötas som en resurs, eftersom det behövs fler som tänker i nya banor. Ungdomars fritids- och kulturintressen kan leda till jobb och egen försörjning, det finns en koppling mellan fritid, kultur och entreprenörskap. Ungdomarna rustas med ett socialt 6 Yttrande över Kalmars kulturcentrums betydelse för regionens utveckling, Regiondirektör Håkan Brynielsson, Regionförbundet i Kalmar län Diarienummer KS 2012/ I åldersgruppen år, 2011 års befolkningssiffror. Jämför med att cirka 35 % av länets inflyttare är år. Statistik från SCB, Sökdatum Sökdatum: Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:4 Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid. Sida 7 av 25

8 kapital som är användbart för framtida yrken och i olika sociala sammanhang, det genererar personlig utveckling och ökat inflytande i samhället. Lyckas en kommun eller region att ta tillvara ungas kreativitet, entusiasm och engagemang skapas enligt ungdomsstyrelsen ett mervärde som är positivt både för individen och samhället Universitetsstaden Kalmar Linnéuniversitetet bidrar med utvecklingskraft till regionen genom både forskning och utbildning och är enligt OECD-studien en central aktör för regionens omvandling till en mer kunskapsdriven ekonomi. En utmaning är att öka regionens attraktionskraft för att stärka universitetets möjligheter att konkurrera om såväl studenter som forskare och övrig personal. Regiondirektör Håkan Brynielsson på Regionförbundet i Kalmar län menar att: En stad eller regions förmåga att locka till sig människor med nya erfarenheter och kompetens är av central betydelse för att skapa tillväxt, en positiv utveckling, förändring och förnyelse. Senare års forskning visar att det är platser där kreativa människor väljer att bo och arbeta som förutsättningarna för förnyelse är som störst. En sådan plats präglas av mångfald, goda kommunikationer, ett varierande utbud av arbete, en attraktiv fysisk miljö och ett bra kulturellt utbud. 11 Det ställer krav på regionen och det ställer krav på Kalmar som universitetsstad att kunna erbjuda en levande kulturell infrastruktur. Det är en central förutsättning för att skapa det kreativa samhällsklimat som är viktigt i en universitetsstad. Bo Bergbäck, prorektor Linnéuniversitetet, uttrycker fördelarna med ett kulturcentrum i Kalmar på följande sätt: Ett kulturcentrum ökar Kalmars attraktivitet för så väl studenter som personal. Ett kulturcentrum, där studieplatser finns, möjliggör möten mellan studenter och övriga invånare samtidigt som det på ett bra sätt knyter samman universitetet på Fredriksskans och i Ölandshamnen och förstärker stadsintegrationen av Linnéuniversitetet. Studenter som studerar estetiska ämnen får ytterligare ett forum vilket även kulturutövande och kulturintresserade studenter som läser andra ämnen får. Med en levande och kulturrik stad stärks viljan att stanna kvar och bosätta sig även efter studierna, vilket ökar chanserna att kompetens stannar i regionen. 12 Samtidigt är en av slutsatserna i rapporten Universitetsstaden Kalmar att: Kreativa människor vill möta andra kreativa människor för bekräftelse, utbyte av idéer och utveckling. En universitetsstad som vill uppfattas som attraktiv och dynamisk, behöver därför värna om sina mötesplatser och kulturella arenor. En liten och ny universitetsstad måste dessutom djärvare än de etablerade markera sin identitet för att bättre konkurrera om människor. Kalmar behöver fler platser i staden, som kan upplevas som intressanta och naturliga för spontana möten, mellan människor verksamma inom akademin, kultur, näringsliv och offentlighet Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:4 Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid. 11 Yttrande över Kalmars kulturcentrums betydelse för regionens utveckling, Regiondirektör Håkan Brynielsson, Regionförbundet i Kalmar län Diarienummer KS 2012/ Sidan Yttrande av Bo Bergbäck, prorektor Linnéuniversitetet Varför Linnéuniversitetet vill ha ett kulturcentrum Rapporten är framtagen inom ramen för ett delprojekt med samma namn. Delprojektet är ett av sammanlagt sju delprojekt inom det övergripande projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. 14 Kalmar kommun (2012) Universitetsstaden Kalmar 2020 En förstudie. Sidan Sida 8 av 25

9 3.2 Kulturcentrum en pusselbit i regionens utveckling Mot bakgrund av ovanstående bör regionen alltså satsa på att utveckla en mötesplats som är attraktiv för barn och ungdomar, det vill säga en mötesplats som är öppen för alla, där det finns utrymme att påverka verksamheterna och att lära sig nya saker med stöd av professionella vuxna. En mötesplats med kulturella verksamheter där olika människor kan mötas för samtal och kunskapsutbyte är en viktig parameter för att Kalmar ska vara en attraktiv universitetsstad. I den gemensamma avsiktsförklaringen är Kalmar kommun, Linnéuniversitetet, Byteatern - Kalmar Läns Teater, Regionförbundet i Kalmar län och Kalmarsunds Gymnasieförbund överens om följande: När verksamheter som delvis vänder sig till skilda målgrupper finns på samma plats, främjas oväntade möten mellan människor och innovativa idéer uppstår. Nytänkande och kunskapsutbyte skapar goda förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft, samt är centralt för människors framtidstro och livskvalitet. Att skapa en arena där alla människor ges förutsättningar att ta del av och utrycka sig i olika gestaltningsformer, bidrar till ett socialt hållbart samhälle med demokrati, jämlikhet och mångfald som utgångspunkt. 15 Brynielsson lyfter fram att ett kulturcentrum i Kalmar är en regional angelägenhet, främst för människorna som bor i Kalmars arbetsmarknadsregion och i vissa delar av Oskarshamnsregionen men även för andra delar av länet. Sambandet mellan storleken på en regions arbetsmarknad, befolkningsstorlek och ekonomisk tillväxt är starkt och människors pendling över kommungränser innebär att kommuner länkas samman. 16 Den regionala nyttan av ett kulturcentrum gäller inte minst för gymnasieungdomar, eftersom flera ungdomar från omkringliggande kommuner dagligen pendlar till och från Kalmar och således vistas där dagtid. Med andra ord, kulturcentrum i Kalmar är en viktig pusselbit i regionens utveckling. Hur vi tillsammans skulle kunna utveckla ett kulturcentrum är något som följande kapitel kommer att belysa. 15 Avsiktsförklaring avseende samlokalisering i ett kulturcentrum Sidan 1. Diarienummer KS 2010/ Yttrande över Kalmars kulturcentrums betydelse för regionens utveckling, Regiondirektör Håkan Brynielsson, Regionförbundet i Kalmar län Diarienummer KS 2012/ Sida 9 av 25

10 4. Vilka verksamheter bör ingå i kulturcentrum? För att utreda vilka verksamheter som skulle kunna samlokaliseras i ett gemensamt kulturcentrum gav projektgruppen de två partsgemensamma arbetsgrupperna i uppdrag att: inventera vilka verksamheter som är aktuella för samlokalisering inventera vilka lokaltyper som kan samlokaliseras ange preliminär storlek, användningssätt samt ungefärlig andel för respektive aktör för respektive lokaltyp Respektive arbetsgrupps samordnare redogjorde för sina slutsatser för projektgruppen. Slutsatserna presenteras i kommande avsnitt. 4.1 Slutsats arbetsgrupp 1 bibliotek Kalmar kommun, genom bibliotekschef Suzanne Hammargren, ser positivt på samlokalisering av biblioteken, medan de andra parterna i arbetsgruppen inte bedömer det som lämpligt utifrån sina respektive verksamheter. Linnéuniversitetets bedömning, genom överbibliotekarie Catta Torhell, är att studieplatser med fördel kan placeras i ett gemensamt kulturcentrum, men att universitetsbiblioteket bör samlokaliseras med verksamheter inom universitetet. Uppskattningsvis är behovet cirka 550 studieplatser, varav en tredjedel skulle kunna förläggas i ett kulturcentrum. Snittytan per studieplats beräknas till cirka två kvadratmeter. 17 Sammanlagt bedömer Linnéuniversitetet att deras lokalbehov i ett gemensamt kulturcentrum skulle vara cirka 500 kvm BTA, fördelat på drygt 430 kvm studieplatser och 60 kvm centralförvaltning. 18 Kalmarsunds Gymnasieförbund bedömer, genom Inga Andersson samordnare biblioteksfrågor, att ingen av gymnasiebibliotekens verksamheter bör lokaliseras till kulturcentrum. Närhetsprincipen mellan pedagoger och bibliotekarier är viktig inom gymnasieförbundets skolor, eftersom biblioteken kontinuerligt används i den dagliga undervisningen och som en del av elevernas utbildning. Att eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler är av en sådan betydelse, att det enligt gymnasieförbundets bedömning överväger behovet av ett bibliotek kopplat till ett gemensamt kulturcentrum. Kalmar kommuns bedömning är att stadsbiblioteket skulle kunna dela vissa ytor med andra aktörer i ett kulturcentrum och de möjligheterna har delgivits arbetsgrupp 2 och ingår således i deras arbete Arbetsprocessen Respektive deltagare i arbetsgrupp 1 har haft ett uppdrag gentemot sin organisation som utgångspunkt för arbetsgruppens gemensamma arbete. Inom ramen för Linnéuniversitetets övergripande projekt Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar har Catta Torhell ansvarat för delprojekt 2 Utredning bibliotek och studieplatser. Catta Torhells huvudsakliga uppdrag var att utreda möjligheten till samlokalisering av stadsbibliotek/universitetsbibliotek. Inga Anderssons uppdrag 17 Torhell ( ) Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar Rapport från Delprojekt 2 Bibliotek och studieplatser. Linnéuniversitetet. 18 Information från Linnéuniversitetets projektledare Helena Meldré Sida 10 av 25

11 inom Kalmarsunds Gymnasieförbund var att författa ett visionsdokument till förbundets ledning utifrån gymnasiebibliotekariegruppens synvinkel. Arbetsgruppen har träffats vid fyra tillfällen och diskuterat respektive organisations syn på framtidens bibliotek. Gruppen genomförde en SWOT-analys där styrkor, svagheter, hot och möjligheter med en samlokalisering analyserades. Vad gäller styrkor framkom följande: De olika bibliotekstyperna blir mer synliga för brukarna Samlokalisering av både digitala och fysiska samlingar En samlad kompetens och stöd till det livslånga lärandet Samlad tekniktillgång, till exempel inspelningsstudio Effektivt utnyttjande av lokaler, både gällande personal- och brukarutrymmen Effektivt nyttjande av bibliotekssystem Följande svagheter identifierades: De olika biblioteken har olika huvudmannaskap, målgrupper, verksamhetsmål och licensavtal Det blir svårt att upprätthålla spjutspetskompetens Universitetsbiblioteket och gymnasieförbundets bibliotek hamnar långt ifrån kärnverksamheten med brist på närhet till studenter/elever som följd Målgruppskrockar Möjligheterna som angavs var: Påverka lokalutformning Nya arbetskamrater Kostnadseffektivt Följande hot identifierades: Effektiviseringar kan på sikt binda upp resurser Slutsats arbetsgrupp 2 kultur Kalmar kommun och Byteatern vill samlokalisera verksamheter I arbetsgrupp 2 har kultur- och fritidsförvaltningen och Byteatern identifierat flera lokalmässiga samverkansmöjligheter mellan verksamheterna Monokrom, kulturskolan inklusive Måsen, stadsbiblioteket och Byteatern. Linnéuniversitetet bedömde det inte som lämpligt att förlägga några av Institutionen för kulturvetenskapers undervisningslokaler i ett gemensamt kulturcentrum, 20 men är intresserade av att hyra lokaler som exempelvis musikstudio, café med scen och entré med utställningsmöjligheter vid behov. 21 Kalmarsunds Gymnasieförbund bedömer att det för närvarande inte är möjligt att samlokalisera det estetiska programmet med andra verksamheter i ett gemensamt kulturcentrum. Förbundets ekonomiska situation är mycket osäker med anledning av minskade elevkullar och krav på effektiviseringar. Det är för närvarande inte möjligt för förbundet att binda upp sig på nya 19 Suzanne Hammargren ( ) Kulturcentrum Rapport från arbetsgrupp 1 Bibliotek. Kultur- och fritidsförvaltningen, Kalmar kommun. 20 Ammert (2011) Slutrapport Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar Delprojekt 1 Utredning kultur. Linnéuniversitetet. 21 Information från Linnéuniversitetets projektledare Helena Meldré Sida 11 av 25

12 lokalkontrakt, det skulle kräva en betydligt mer omfattande utredning och konsekvensanalyser av de ekonomiska aspekterna. 22 Förbundet vill gärna samarbeta med aktörerna i ett gemensamt kulturcentrum och kunna hyra vissa lokaler och utrustning vid behov Ytbehov och lokalkrav Eftersom Kalmarsunds Gymnasieförbund inte har möjlighet att samlokalisera verksamheter i ett kulturcentrum tillkommer i princip endast Linnéuniversitetets ytbehov om cirka 500 kvm BTA till det ytbehov som tidigare presenterats för de övriga verksamheterna i ett gemensamt kulturcentrum. Tidigare var ytbehovet cirka kvm 24 och tillsammans med Linnéuniversitetet blir det uppskattningsvis kvm. De ytor som tydligast kan samordnas är gemensamma publika ytor som foajé, entré samt restaurang och café. Det finns även ett gemensamt intresse för en större konsertsal som är anpassad för musik med möjlighet till både sittande och stående publik. Arbetsgruppen bedömer även att det finns möjligheter att samverka kring speciallokaler som studios, ensemblerum och slagverksrum samt att gemensamt utrusta vissa lokaler för att höja kvaliteten på utrustningen. All administration, kontor och arbetsplatser bör förläggas på samma ställe med ett gemensamt personalutrymme, det dagliga mötet mellan personalen från olika verksamheter är viktigt. Eftersom samtliga verksamheter är av kreativ art bör det finnas ett antal projektplatser som kan användas gemensamt och byggnaden bör ha ett gemensamt vaktmästeri där det finnas möjlighet att använda Byteaterns verkstäder för olika underhållsarbeten. Det är viktigt att det finns utrymme för nya verksamheter och möjlighet för nuvarande verksamheter att växa inom kulturcentrat. Samtidigt finns det vissa utrymmen som respektive verksamhet behöver förfoga över utifrån sina verksamhetsbehov. Exempelvis gäller det Byteatern som behöver ansvara för vissa lokaler med anledning av uppsättningar, repetitioner och turnéer. Monokrom har behov av någon form av servering med scen som kan användas av brukarna själva för egna arrangemang. Arbetsgruppen bedömer att det i princip finns obegränsade möjligheter till olika samverkansformer mellan verksamheterna. Det finns flera olika beröringspunkter och av den anledningen vill inte arbetsgruppen i det här läget ange några specifika samarbeten för att på så vis sätta eventuella begränsningar. Hur de olika verksamheterna kan samverka bör tiden få utvisa, det viktiga är viljan och öppenheten för att samverka och att ha en beredskap för olika samarbeten. Arbetsgruppen betonar dock vikten av att de olika parternas kärnverksamheter har kvar sin egen identitet och profil Arbetsprocessen Linnéuniversitetets representant i arbetsgruppen, Niklas Ammert prefekt Institutionen för kulturvetenskaper, hade ett uppdrag gentemot sin organisation som utgångspunkt för arbetsgruppens gemensamma arbete. Inom ramen för universitetets övergripande projekt Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar har Niklas Ammert ansvarat för delprojekt 1 Utredning kultur. 22 Kalmarsunds Gymnasieförbund (2012) Kulturcentrum samverkan. 23 Information från förbundschef Joachim Håkansson Kalmarsunds Gymnasieförbund Kalmar kommun (2011) Utredningsuppdrag kulturcentrum delredovisning. Diarienummer KS 2010/ Johan Ericson ( ) Kommentar till Lokalöversynen för Kulturcentrum, arbetsgrupp kultur. Kultur- och fritidsförvaltningen, Kalmar kommun. Sida 12 av 25

13 Samtliga deltagare i arbetsgrupp 2 har visat ett stort intresse för att försöka samverka och möjliggöra ett effektivt utnyttjande av lokalerna. De aktörer som har identifierat samlokaliseringsmöjligheter ser fram emot de möjligheter som uppstår när flera olika verksamheter samlas under ett nytt tak Nuvarande arbetsmiljö En del av verksamheterna som är aktuella för samlokalisering i ett gemensamt kulturcentrum har arbetsmiljöproblem. Situationen för Byteatern är särskilt akut. Teatern ligger för närvarande i hamnen som är betecknat som ett riskområde. Den senaste allvarliga incidenten inträffade i november 2011 då Kalmar Hamn använde en flistugg utanför teaterns verkstad. Några ur personalen fick andningsnöd och svåra slemhinneproblem och teatern stängdes för en tid på grund av hälsorisker. Hamnens garage med ligger under verkstaden och personalen har sedan tidigare haft problem med att ångor från diesel och bensin strömmat rakt in i vissa kontorslokaler. Förutom akuta hälsorisker innebär teaterns placering i hamnen och standard på huset stora brister för tillgängligheten. Utanför teatern kör tungt lastade fordon samtidigt som barn och unga, exempelvis skolklasser (se mer under avsnitt 4.4) är frekventa besökare. Kvällstid är området dåligt upplyst och ett mörkt industriområde upplevs som väldigt otryggt av flera grupper. Byggnaden i sig har många trappor, smala öppningar och ventilationssystem som inte är anpassade för teatertillverkning. Tillgängligheten för personer med funktionshinder är mycket dålig. Byteaterns är i akut behov av nya lokaler. 27 Situationen på Monokrom är inte lika allvarlig, men uppvisar ändå stora brister. Cafét där det anordnas Live-kvällar för cirka 100 ungdomar saknar helt ventilation och det kommer frän avloppslukt i lokalen när det spolas i köket på övervåningen. Ventilationssystemet är inte heller tillräckligt på övervåningen där personalens kontor är placerade. I studion har ett flertal översvämningar medfört att det är fuktfläckar på väggarna och det har börjat mögla. För drygt ett år sedan avfuktades lokalerna, men inget mer har gjorts sedan dess. Damtoaletten är helt stängd. Replokalerna och konsertlokalen är emellertid i gott skick. 28 Kulturskolans verksamhet finns på sju olika ställen i centrala Kalmar och ute i grundskolans lokaler. Periodvis nyttjas tillfälliga lokallösningar. För både personal och elever innebär det mycket förflyttningar av diverse utrustning när verksamheterna är så utspridda. Många av de nuvarande lokalerna är dessutom för små, exempelvis har en teatergrupp undervisning i ett litet musikrum på cirka 10 kvm. Lokalerna i Baronen är inte tillräckligt ljudisolerade och där har det periodvis varit problem med dålig luft och lukt Vad vill ungdomar med ett kulturcentrum? Projektgruppen beslutade på första projektgruppsmötet den 17 juni 2011 att varje part i arbetet skulle ansvara för att inhämta synpunkter externt genom befintliga kanaler och forum. Det har inte funnits någon separat referensgrupp knuten till utredningen. Med anledning av projektgruppens beslut har kultur- och fritidsförvaltningen genom Pia Axeheim genomfört tre dialoger med ungdomar kring kulturcentrum. En dialog var med ungdomsrådets styrelse, en med 26 Johan Ericson ( ) Kommentar till Lokalöversynen för Kulturcentrum, arbetsgrupp kultur. Kultur- och fritidsförvaltningen, Kalmar kommun. 27 Yttrande från teaterchef Karin Parrot-Jonzon Byteatern Kalmar Läns Teaters nuvarande arbetsmiljösituation. Diarienummer KS2010/ Yttrande från Johan Ericson, kultur- och fritidsförvaltningen Monokroms arbetsmiljö. Diarienummer KS2010/ Information från Doris Aronsson, chef Kalmar kulturskola, Sida 13 av 25

14 ett 30-tal ungdomar i högstadieåldern på Rinkabyholms fritidsgård och en med ett 10-tal ungdomar i gymnasieåldern och uppåt på Monokrom. Kultur- och fritidsförvaltningen har dessutom sedan tidigare material kring ungdomars inställning till ett kulturcentrum, exempelvis från en skolturné som genomfördes under våren 2008 i fyra klasser i olika skolor, genom Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät LUPP 2008/2009, SCB:s medborgarundersökning 2008 och ungdomsforum hösten Enligt Axeheim kan följande mönster urskiljas vad gäller ungdomars inställning till ett kulturcentrum: Mötesplats Kulturcentrum ska vara ett ställe som man bara kan hänga på. Det ska helst finnas ett café som ungdomarna själva kan sköta och det är viktigt att det finns olika typer av lokaler, både slutna och öppna. Huvudsakligen ser ungdomarna ett behov av kulturcentrum när de är i gymnasieåldern. Möjligheten att visa upp sig Ett kulturcentrum bör innehålla en scen för spontana arrangemang, en stor scen i en konsertsal och ytor för utställningar. Det är viktigt att ytorna är flexibla och att det finns plats för spontana aktiviteter, både för att kunna göra något själv eller bara kolla på sina kompisar. Centralt läge Det är viktigt att kulturcentrum är centralt placerat och att det är gångavstånd till järnvägsstationen dit alla bussar kommer. Tillåtande klimat Det är viktigt med ett bra bemötande från personalen och att det är goda relationer mellan brukare och personal. Ungdomarna lyfter som synes ett behov av en central mötesplats där det finns stort utrymme för dem själva att påverka vilka skapande aktiviteter de kan delta i eller ta del av. Det är alltså inte en specifik verksamhet som efterfrågas, utan flexibla lokaler med rätt personal där ungdomarna själva har stort inflytande Linnéstudenterna Axeheim har även haft dialog med Linnéstudenternas ordförande Matilda Sjödahl, dels kring studenternas syn och förväntningar på ett kulturcentrum och dels kring huruvida studenterna är intresserade av att samverka kring lokaler. Det studenterna saknar i Kalmar är flexibla lokaler för kortare projekt och spontana aktiviteter som inte är relaterade till fest. Lokalerna bör möjliggöra olika former av aktiviteter med utrymme för utställningar, önskvärt är ett kulturcentrum där olika subkulturer får synas och ta plats. Utbytesstudenterna är en grupp som kan vara särskilt intresserade av ett kulturcentrum enligt Sjödahl. 30 Studenternas syn på kulturcentrum är således likartad det som presenterades ovan. 30 Samtal med Linnéstudenternas ordförande Matilda Sjödahl. Sida 14 av 25

15 4.4 Modern och dynamisk mötesplats för alla I den gemensamma avsiktsförklaringen är uppdraget tydligt: ambitionen är att skapa en modern och dynamisk mötesplats i Kalmar som ska locka och inspirera olika grupper av människor och präglas av öppenhet och mångfald. Mötesplatsen ska ge alla människor förutsättningar att ta del av och uttrycka sig i olika gestaltningsformer. Kulturcentrum ska vara en pusselbit i arbetet med en socialt hållbar region. För de verksamheter som arbetsgrupperna har identifierat som möjliga att samlokalisera presenteras nu en kort kommentar kring huvudsakliga målgrupper. Monokrom Monokroms målgrupp är musik- och teaterintresserade ungdomar, företrädesvis mellan år. Under år 2010 hade verksamheten, inklusive olika arrangemang, knappt deltagare, 48 % flickor och 52 % pojkar. Majoriteten av de aktiva är i övre tonåren. 31 Monokrom lockar i ökad utsträckning studenter från Linnéuniversitetet. För närvarande finns det cirka sju band från universitetet, tidigare om åren har det endast varit enstaka band därifrån. 32 Kulturskolan inklusive Måsen Kulturskolans verksamhet, inklusive öppna förskolan Måsen, är till för barn och ungdomar mellan 0-20 år. Kulturskolan erbjuder verksamhet i form av bland annat nycirkus, musik, dans, drama/teater och skapande verksamheter. Måsen är en mötesplats för barn mellan 0-12 år i sällskap med vuxen, där fokus ligger på lusten att skapa samt stimulera både barns och vuxnas fantasi och kreativitet. Höstterminen 2010 var det drygt 1500 elever inskrivna på kulturskolan, cirka två tredjedelar flickor. Den största åldersgruppen för båda könen var de födda 1999 och 2000, det vill säga barn som är 10 och 11 år gamla. På Måsen visar besöksstatistiken från läsåret att barn och vuxna besökte verksamheten. 79 % av de besökande föräldrarna var kvinnor. Måsen anordnar även studiebesök, kvällskurser och liknande vilket uppskattningsvis lockade 500 personer. Stadsbiblioteket Stadsbiblioteket är en av de viktigaste offentliga arenorna i Kalmar, det är öppet för alla och kostnadsfritt att besöka personer besöker stadsbiblioteket per vecka. Stadsbiblioteket spelar en viktig roll för människors möjlighet att söka information och kunskap, men även som mötesplats. På stadsbiblioteket ges medborgarna möjligheter att komma i kontakt med nya tankar och idéer, inte bara genom litteratur, databaser och Internet utan även via föreläsningar, föredrag, musik och olika konvent. Stadsbiblioteket samarbetar med andra förvaltningar, föreningar och studieförbund kring verksamheter såsom språkverkstaden, studiestöd för vuxenstuderande och arrangemang, bland annat teater och musik för barn, mangakurser och släktforskning. Det innehåller en stor samling äldre litteratur som efterfrågas av forskare från olika platser både nationellt och internationellt. Studeranden på olika nivåer använder biblioteket för litteraturstöd, datasökningar, studieplats och vid tentamina. Barn och vuxna i behov av särskilt stöd nyttjar bibliotekets alternativa verktyg, exempelvis anpassad dator, talboksbeståndet, lättläst litteratur, storstilsböcker. Dessutom erbjuder stadsbiblioteket ett stort bestånd av information i både tryckt och digital form på en mängd olika språk. För barnen i Kalmar anordnas en mängd olika aktiviteter, allt från spökaftnar till pyssel- och sagostunder. Kalmars stifts- och gymnasiebibliotek ingår i stadsbibliotekets organisation. 31 Lagercrantz ( ) Social konsekvensbedömning samlokalisering i ett kulturcentrum. Kalmar kommun. Diarienummer KS 2010/ Uppgift från Johan Ericson Sida 15 av 25

16 Byteatern Kalmar Läns Teater Byteatern producerar tre till fyra teaterproduktioner per år, varav en till två är turnerande uppsättningar i Kalmar län. Verksamhetsutbudet är emellertid väldigt brett innehållande även annan publik verksamhet, exempelvis dans, öppet hus för barnfamiljer, författarkvällar, föredrag och inte minst flera studiebesök från skolor och andra institutioner. Byteatern har ett didaktiskt och folkbildande uppdrag och sätter fantasin i centrum. De senaste åren har Byteatern satsat allt mer inom de nyare och moderna uttrycken inom film och annan media, vilket ställer krav på modern teknisk utrustning. 33 Besökssiffrorna för Byteatern är 600 personer per vecka. 34 Linnéuniversitetets studieplatser Universitetsbiblioteket i Kalmar erbjuder förutom lånemöjligheter studieplatser i form av datorarbetsplatser, grupprum, grupparbetsplatser och enskilda arbetsplatser som är väl utnyttjade av studenterna. Som tidigare presenterats bedömer Linnéuniversitetet att cirka en tredjedel av deras sammanlagt 550 studieplatser bör förläggas i kulturcentrum. För närvarande har universitetsbiblioteket cirka besökare per vecka. 35 En grov uppskattning av antalet besökare i ett kulturcentrum, utifrån antagandet att en tredjedel av besökarna väljer studieplatserna i kulturcentrum, ger cirka studentbesök per vecka. 36 Enligt Studentbarometern 2009 spenderar män och kvinnor lika mycket tid på universitetsbiblioteket, men yngre studenter spenderar mer tid där än äldre. 37 Slutsatserna i Studentbarometern skulle i praktiken innebära att företrädesvis yngre studenter kommer använda studieplatserna på kulturcentrum, även om de är tillgängliga för alla studenter. Sammanfattningsvis: verksamheterna skulle tillsammans locka ett stort antal besökare verksamheterna vänder sig företrädesvis till barn och ungdomar, framförallt tjejer Detta presenteras närmare i de två nästkommande avsnitten. 33 Karin Parrot-Jonzon, Teaterchef Byteatern Verksamhetsinnehåll , Kalmar. 34 Lagercrantz ( ) Social konsekvensbedömning samlokalisering i ett kulturcentrum. Kalmar kommun. Diarienummer KS 2010/ Lagercrantz ( ) Social konsekvensbedömning samlokalisering i ett kulturcentrum. Kalmar kommun. Diarienummer KS 2010/ / Wågman & Larsson (2009) Studentbarometern Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Sida 16 av 25

17 4.4.1 Verksamheterna lockar tillsammans ett stort antal besökare I nedanstående tabell presenteras aktuella verksamheters besökssiffror för att ge en övergripande bild av hur många människor som idag besöker verksamheterna: Verksamhet Antal besökare per vecka Kulturskolan 900 Musiksällskapet (använder Kulturskolans lokaler) 30 Pensionärsuniversitetet (använder Kulturskolans lokaler) 40 Måsen 230 Monokrom 350 Stadsbiblioteket Byteatern 600 Linnéuniversitetet studieplatser Summa Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen och Linnéuniversitetet Besökssiffrorna behöver dessutom kompletteras med följande information: 0 3 medföljande personer till eleverna på Kulturskolan Cirka 100 besökare/livekväll som är en gång i månaden Kulturskolans olika evenemang och konserter Kultur- och fritidsförvaltningen bedömer att det rör sig om cirka besökare till per vecka. Sammanfattningsvis skulle ett gemensamt kulturcentrum utifrån dagens besökssiffror samla minst besökare per vecka. Samtidigt är en viktig anledning till att samlokalisera olika verksamheter i ett kulturcentrum att respektive verksamhet blir mer tillgänglig för andra besökare. En förälder som lämnar sitt barn på Kulturskolan kan använda stadsbiblioteket under tiden och komma fram till att familjen ska gå på teater till helgen. Erfarenheterna från exempelvis Kulturens hus i Luleå är att antalet besökare nästan fyrdubblades. 38 Om vi satsar på att utveckla ett kulturcentrum mitt i Kalmar som är till för alla, kan vi skapa en attraktiv mötesplats som lockar besökare i sig. I Luleå räknade man med en fördubbling av antalet besökare, 39 med motsvarande förväntningar för ett kulturcentrum i Kalmar skulle det innebära framtida besökssiffror på cirka personer per vecka. Kulturcentrum i relation till andra satsningar inom kultur- och fritids verksamhetsområde Kommunfullmäktige har i Kalmar kommuns Budget 2012 Ekonomisk planering avsatt cirka 33 miljoner kronor för kulturcentrum, vilket är ungefär lika mycket som till den idrottsanläggning som ska byggas i södra området. Idrottsanläggningen beräknas i genomsnitt ha följande antal besökare per vecka: 38 Kulturens Hus i Luleå invigdes i januari 2007 och åtta månader senare hade antalet besökare fyrdubblats, jämfört med motsvarande period under år Se Laurell Stenlund, Kristina (2010) Effekter av byggandet av Kulturens hus i Luleå, Forskningsrapport vid Luleå tekniska universitet, Luleå. 39 Laurell Stenlund, Kristina (2010) Effekter av byggandet av Kulturens hus i Luleå, Forskningsrapport vid Luleå tekniska universitet, Luleå. Sida 17 av 25

18 Verksamhet Antal besökare per vecka Skolidrott Föreningslivets aktiviteter 700 Summa Om vi bortser från eventuellt ökande besökssiffror som en följd av satsningen på kulturcentrum, kommer kulturcentrum locka minst besökare per vecka. Det är drygt sju gånger så många som ovannämnda idrottsanläggning och båda projekten har ungefär samma budget En satsning på barn och ungdomar - och jämställdhet! De grupper som särskilt skulle gynnas av en satsning på kulturcentrum är barn och ungdomar. 41 Både kulturskolan inklusive Måsen, Byteatern och stadsbiblioteket har barn som en viktig målgrupp för sina verksamheter. Samtliga aktörer har dessutom ungdomar som en central målgrupp, för Monokrom är det den huvudsakliga. Enligt statistik från SCB är det framförallt ungdomar i gymnasieåldern som saknar en mötesplats och ungdomar mellan år är den grupp som är minst nöjda med kulturutbudet i Kalmar. Det sistnämnda gäller även nationellt och Ungdomsstyrelsen poängterar att äldre ungdomar ofta är en missgynnad grupp när det gäller offentliga satsningar på kultur och fritid. 42 I Byteaterns fall gynnas barn och ungdomar i hela regionen eftersom de har ett tydligt länsuppdrag. Linnéuniversitetets studieplatser är givetvis till för studenter, men även Monokrom och stadsbibliotekets verksamheter lockar studenter. Där besöksstatistiken är uppdelad på kön framgår det att en majoritet av brukarna i aktuella verksamheter är flickor/kvinnor, förutom i Monokrom där det är en relativt jämn fördelning. Inom ramen för kulturcentrumutredningen har Ann-Sofie Lagercrantz, utvecklingsledare för social hållbarhet på Kalmar kommun, upprättat en social konsekvensbedömning av samlokalisering av verksamheter i ett kulturcentrum. 43 I konsekvensbedömningen framförs bland annat följande: kulturaktiviteter attraherar kvinnor/flickor i högre utsträckning än män/pojkar som i högre utsträckning finns i verksamheter med fysisk aktivitet/idrott. Förslaget påverkar jämställdhet så tillvida att vi får en mer jämställd fördelning av våra gemensamma resurser när vi genomför investeringar i både kultur och idrott. 44 Social konsekvensbedömning av samlokalisering i ett kulturcentrum Konsekvensbedömningen är uppdelad i fyra avsnitt: en strategisk del med kommunens mål, en identifiering av vilka befolkningsgrupper som påverkas av ett kulturcentrum, en del med konsekvenser för hälsa och välfärd och en bedömningsdel. Sammanfattningsvis konstaterar Lagercrantz att det är svårt att hitta något i utredningen som skulle vara ogynnsamt för den 40 Vasa och Falkenbergsskolans elever * 2 lektioner i veckan. 41 Stadsbiblioteket står för cirka hälften av alla besökare. Det innebär naturligtvis att även vuxna och inte minst äldre personer som använder stadsbiblioteket gynnas av satsningen. Sett till antalet olika verksamheter som skulle kunna inrymmas i ett gemensamt kulturcentrum, har de flesta emellertid till barn och ungdomar som huvudsaklig målgrupp. 42 Ungdomsstyrelsen (2006) Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid. Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:4. 43 För bedömningen i sin helhet, se Lagercrantz ( ) Social konsekvensbedömning samlokalisering i ett kulturcentrum. Kalmar kommun. Diarienummer KS 2010/ Lagercrantz ( ) Social konsekvensbedömning samlokalisering i ett kulturcentrum. Kalmar kommun. Diarienummer KS 2010/ Sidan 3. Sida 18 av 25

19 sociala hållbarheten, snarare tvärtom. I delen om vilka befolkningsgrupper som påverkas lyfter Lagercrantz speciellt fram kvinnor, barn, ungdomar och studenter av båda könen samt flickor vars båda föräldrar är födda utomlands. Den sistnämnda gruppen är den grupp av unga som är minst föreningsaktiva och en öppen arena med kulturaktiviteter skulle erbjuda dessa unga flickor en mötesplats. I avsnittet om konsekvenserna för hälsa och välfärd bedömer Lagercrantz att ett kulturcentrum har positiv påverkan för människors möjlighet att styra sitt eget liv samt skapa och behålla sociala nätverk, vilket i sig motverkar ensamhet och isolering. Speciellt lyfts barns möjlighet till delaktighet och inflytande fram samt äldres möjlighet till intellektuell stimulans. I bedömningsdelen poängterar Lagercrantz att möten mellan människor är grunden för både psykisk och fysisk hälsa. Lagercrantz avslutar sin konsekvensbedömning med orden: Genom kulturaktiviteter kan man motverka och förebygga ohälsa genom att erbjuda upplevelser, insikt, delaktighet och inflytande i samhället, samt stimulera människor att ta vara på och utveckla sin kapacitet, skaffa kunskaper, lära sig av erfarenheter och skaffa sig uppfattningar. Sambandet kan även gå i den andra riktningen; en god folkhälsa är en av förutsättningar för ett rikt kulturliv. Både kultur och folkhälsa är intimt förbundna med social gemenskap, tillhörighet och delaktighet, vilket är grund för att forma dynamik i lokal innovation och tillväxt och utvecklar den kreativitet vi behöver för ett än mer attraktivt Kalmar Skatepark - en del av kulturcentrum I den gemensamma avsiktsförklaringen poängteras att kulturcentrum ska vara en modern och dynamisk mötesplats i Kalmar där såväl inomhus- som utomhusmiljö speglar värden som nyfikenhet och kreativitet. Kulturcentrum innefattar därmed inte bara en byggnad utan även utomhusmiljön runtomkring. Kultur- och fritidsförvaltningen har inom ramen för sin verksamhet i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett etablera en skatehall i Kalmar. I dialog med den nybildade skateföreningen i Kalmar diskuteras möjligheten att istället satsa på en skatepark utomhus. Projektgruppen föreslår i så fall att en skatepark med fördel skulle kunna etableras på Tullslätten som en del av kulturcentrums utemiljö. Arbetet med en skatepark skulle kunna vara en första etapp i arbetet med att utveckla ett kulturcentrum och kultur- och fritidsförvaltningens arbete med frågan borde i så fall samordnas med den fortsatta utredningsprocessen kring kulturcentrum. 4.6 Projektgruppens bedömning Mot bakgrund av ovan presenterat utredningsmaterial bedömer projektgruppen att följande verksamheter bör ingå i ett gemensamt kulturcentrum: Monokrom Kulturskolan inklusive Måsen Stadsbiblioteket Byteatern Studieplatser för Linnéuniversitetet 45 Lagercrantz ( ) Social konsekvensbedömning samlokalisering i ett kulturcentrum. Kalmar kommun. Diarienummer KS 2010/ Sidan 18. Sida 19 av 25

20 Mot bakgrund av att vissa verksamheters nuvarande lokaler uppvisar bristande arbetsmiljö, för Byteatern är situationen särskilt akut, bör en samlokalisering i nya lokaler ske så fort som möjligt. Vidare bedömer projektgruppen att en skatepark bör ligga i anslutning till kulturcentrum och det bör finnas privata verksamheter i form av exempelvis café och restaurang inom kulturcentrat. Vid en satsning på att utveckla en mötesplats med verksamheter för yngre personer är det givetvis centralt att deras synpunkter genomsyrar projektet från början. Kulturcentrum bör därför utvecklas i den riktningen som presenteras i kapitlet Vad vill ungdomarna med ett kulturcentrum? Sida 20 av 25