RAPPORT Reviderade prognoser för person- och godstransporter Trafikverkets Basprognoser rev

Transkript

1 RAPPORT Reviderade prognoser för person- och godstransporter efter beslutad nationell plan för transportsystemet Trafikverkets Basprognoser rev

2 Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, Borlänge E-post: Telefon: Dokumenttitel: Reviderade prognoser för person- och godstransporter efter beslutad nationell plan för transportsystemet ,Trafikverkets Basprognoser rev Version: 1.0 Publiceringsdatum: TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Kontaktperson: Carsten Sachse, carsten.sachse@trafikverket.se, Uppdragsansvarig: Fredric Almkvist Ärendenummer: TRV 2017/58771 Publikationsnummer: 2018:207 ISBN:

3 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING, SYFTE OCH BAKGRUND FÖRÄNDRINGAR AV INNEHÅLLET I BASPROGNOSERNA Hantering av regeringsbeslutet RESULTAT GODSPROGNOSER Förutsättningar godsprognos Övergripande resultat och skillnader mot tidigare prognos Nulägesår Prognosår Sammanfattande slutsatser Övriga resultatredovisningar RESULTAT PERSONPROGNOSER Prognosmodell Riggning Övergripande resultat och skillnader mot tidigare prognos Nulägesår Prognosår 2040 och Sammanfattande slutsatser Övriga resultatredovisningar REFERENSER BILAGA

4 Sammanfattning Trafikverkets förslag till nationell transportplan samt beslutad politik (enligt normal beslutsgång inom Trafikverket) utgjorde förutsättningarna för de Basprognoser som publicerades den 1 april Regeringen beslutade i maj 2018 om den nationella transportplanen inklusive ramar för länstransportplaner. Regeringsbeslutet innehöll flera stora förändringar mot Trafikverkets planförslag, förändringar som bedömdes kunna påverka Basprognoserna. Trafikverket tog därför beslutet att köra om Basprognoserna för Syftet var att analysera i vilken omfattning Basprognoser reviderade enligt den fastställda planen skiljde sig från de gällande publicerade Basprognoserna. Skillnaderna visade sig i stort inte vara så stora med undantag av påverkan från utbyggnaden av ny järnväg mellan Göteborg och Borås. Det regionala järnvägsresandet ökade med 2,8 procent prognosåret 2040 jämfört med de ursprungliga Basprognoserna. I övrigt förändras siffrorna på en övergripande nivå mer marginellt, men lokalt kan det vara större ändringar. Trafikverket har därför valt att ge ut nya Basprognoser Fokus i denna rapport är på hur Basprognoserna förändras som en följd av de förändringar som regeringens beslut om nationell transportplan De nya resultaten redovisas i denna rapport och i ett antal resultatsammanställningar. Den tidigare Basprognosrapporten för godstransporter har helt uppdaterats, men för Persontrafiken har vi valt att endast redovisa de nya förändrade resultaten i denna rapport. Den befintliga Basprognosrapporten för persontrafik 1 ligger kvar oförändrad för att redovisa förutsättningar, indata och processen. Det totala godstransportarbetet är oförändrat för prognosåret 2040, för järnväg växer det med 32 procent mellan 2012 och 2040, vilket är två procentenheter mindre än i de ursprungliga Basprognoserna. För sjöfart är motsvarande tillväxt 67 procent och för vägtransporter 86 procent, båda ökar med en procentenhet jämfört med de ursprungliga Basprognoserna. Även för persontransporterna är det totala resandet för prognosåret 2040 oförändrat. Transportarbetet för järnvägsresor ökar med 57 procent mellan 2014 och 2040, vilket är 3 procentenheter högre än i de ursprungliga Basprognoserna. Förändringarna för de övriga trafikslagen är försumbara, mindre än 1 procentenhet. Resultaten för de reviderade Basprognoserna och förändringen mot de ursprungliga, beskrivs mer i kapitel 3 och kapitel 4. För mer detaljerade beskrivningar om hur prognoserna tagits fram och vilka indata som används hänvisas till de separata prognosrapporter, för gods- respektive persontransporter, som släpptes 1 april Prognosrapporten för godstransporter har dock uppdaterats vid omkörningarna i november. Ett stort antal personer på Trafikverket har varit delaktiga i att revidera 2018 års Basprognoser för gods- och persontrafiken. Anders Bornström, Daniel Sahlgren, Fredrik Ljunggren, Kerstin Pettersson, Lena Wieweg, Lennart Lennefors, Leonid Engelson, Magnus Backman, Paul 1 Trafikverket (2018) Rapport - Prognos för persontrafiken Trafikverkets Basprognoser

5 Larsson, Per Eriksson och Petter Wikström varit delaktiga i arbetet. Fredric Almkvist har varit uppdragsansvarig. Kontaktperson för denna rapport är Carsten Sachse, som också varit projektledare för arbetet. 5

6 1. Inledning, syfte och bakgrund Trafikverket har regeringens uppdrag att ta fram och tillhandahålla trafikprognoser för alla trafikslag inom såväl persontrafik- som godstransportsektorn. Syftet med dessa s.k. Basprognoser är bland annat att utgöra underlag för samhällsekonomiska analyser av åtgärder som påverkar transportsystemet. De utgör även grunden för de nationella och regionala transportplanerna. På regional och lokal nivå används trafikprognoser för exempelvis kapacitetsanalyser och dimensionering av infrastrukturprojekt. Trafikverkets förslag till nationell transportplan samt beslutad politik (enligt normal beslutsgång inom Trafikverket) utgjorde förutsättningarna för den basprognos som publicerades den 1 april Regeringen beslutade i maj 2018 om den nationella transportplanen inklusive ramar för länstransportplaner. Regeringsbeslutet bedömdes då var av sådan art att ett beslut togs därefter om att köra om 2018 års basprognoser. Syftet var då att kunna analysera i vilken omfattning en ny basprognos skiljer sig från den publicerade basprognosen. Denna rapport visar på resultatet av omkörningen. Fokus i denna rapport är på hur Basprognoserna förändras som en följd av de förändringar som regeringens beslut innebar. För mer detaljerade beskrivningar om hur prognoserna tagits fram och vilka indata som används hänvisas till de prognosrapporter, för gods- respektive persontransporter, som släpptes 1 april

7 2. Förändringar av innehållet i Basprognoserna Nedan beskrivs i huvudsak de förutsättningar som ändrades från de Basprognoser som publicerades den 1 april De främsta skillnaderna är relaterade till regeringens beslut i maj 2018 om nationell transportplan för perioden , och det förslag till nationell plan som Trafikverket gav ut på remiss hösten Den största förändringen av infrastrukturen är utbyggnaden av ny järnvägssträckning Göteborg- Borås som regionalt och lokalt har stor påverkan på resandet. Dessutom har det för Göteborg lagts in satsningar på kollektivtrafiken från Sverigeförhandlingen. På grund av ett missförstånd kring statusen för dessa projekt kom de inte med när aprilversionen av Basprognoserna kördes. När detta senare upptäcktes bestämdes att lägga in dessa projekt för att fånga de planerade förändringarna av kollektivtrafikens utbyggnad med en ny spårvägsförbindelse som korsar älven i en ny tunnel eller överfart och utbyggnad av en linbana över älven. Det har även genomförts smärre modellmässiga justeringar och rättningar avseende transportnäten för prognosåret Dessa justeringar har bedömts ha marginell effekt på prognoserna för gods- och persontransporter. De har delvis medfört märkbara lokala skillnader på enstaka länkar och påverkan på kortare stråks flöden förekommer, men sett över aggregerade områden har dessa justeringar visat sig vara av marginell betydelse. Se vidare i kapitel 3.2 respektive 4.2 redovisningen av de övergripande skillnaderna i prognosresultat. De ändrade förutsättningarna beskrivs mer detaljerat i kapitel 2.1 respektive i bilaga Hantering av regeringsbeslutet Regeringen fastställde den 31 maj 2018 nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden De omprioriteringar som framgår av regeringens beslut har vid genomgång inom Trafikverket bedömts vara skäl för att genomföra en revidering av de så kallade basprognoserna i syfte att säkerställa aktuella och uppdaterade prognoser samt att utvärdera möjliga skillnader avseende prognosernas aggregerade resultat. Underlaget till omarbetningen av prognoserna har framförallt utgjorts av det PM som Trafikverket publicerat daterad den 16 oktober 2018, - Nationell plan för transportsystemet Sammanställning och läshänvisning, TRV 2018/63947, se bilaga 1. Därutöver har interna bedömningar skett avseende i vilken grad omprioriteringarna påverkar de modeller som nyttjas för gods respektive personprognoser. Trafikeringen på järnväg efter den fastställda Nationella planen beskrivs i rapporten Tågtrafik i Basprognos 2040 fastställd plan beskrivning av trafikering, Avseende omprioriterade åtgärder som nu har inkluderats i den beslutade planen framgår utpekade namngivna åtgärder som Göteborg Borås nya stambanor, Älmhult Karlshamn, 7

8 Farleden i Göteborgs hamn, Ånge Östersund samt E10 Kauppinen Kiruna, vara de åtgärder som påverkar prognosutfallet. Senareläggning av åtgärder i beslutad plan bedöms inte påverka resultaten i de uppdaterade prognoserna i o m att åtgärderna ifråga ändå bedöms vara färdigbyggda till prognosåret 2040, detta i enlighet med vedertagen prognosmetodik. Detsamma gäller för tidigareläggning av åtgärder som var inkluderade sedan tidigare i Trafikverkets förslag. Åtgärder som bortprioriterats (järnväg och väg) kan nämnas Luleå C etapp 1 och etapp 2, Märsta station, Umeå C- Umeå Ö dubbelspår, E14 Lockne Optand, E18 Frescati Bergshamra-Stocksundbron samt väg 56 Hedesunda-Valbo/Gävle, Räta linjen. För lista på förändringar i övrigt, se bilaga 1. Observera att inga övriga förutsättningar har förändrats såsom regleringar, priser, skatter och avgifter, etc. 8

9 3. Resultat Godsprognoser Detta kapitel inleds med en beskrivning av den prognosmodell som använts vid framtagandet av Basprognosen för gods och fortsätter sedan med de övergripande resultaten och skillnader mot den tidigare Basprognosen Förutsättningar godsprognos Samgods version har använts för framtagandet av Trafikverkets Basprognoser för godstransporter. Det är samma programversion som användes när Basprognoserna togs fram till Riggningen är också densamma. Infrastrukturen antas byggas ut i princip i enlighet med planen för perioden (istället för planförslaget som tidigare). Inga investeringar efter planperioden har antagits utöver färdigställande av de investeringar som endast delvis finansieras inom ramen för aktuell plan. Inga ändringar i övrigt har gjorts av förutsättningarna för prognosen. Liksom tidigare är ett viktigt underlag för godsprognosen Långtidsutredningen (LU15) med scenarier för den svenska ekonomins utveckling fram till år Detta underlag har disaggregerats geografiskt och på fler branscher för att beräkna den framtida efterfrågan på godstransporter. Ökningstakten i godsprognosen bygger i hög grad på de antaganden som gjorts i Långtidsutredningen. Övriga underlag utgörs av en skattad efterfrågan på godstransporter för basåret 2012, en utrikeshandelsprognos för hur framtida export- och importvolymer fördelar sig på de länder Sverige handlar med, en transitprognos för de transporter som går genom Sverige, samt en varuvärdesprognos, som i fasta priser anger hur antalet kronor per ton och varugrupp utvecklas under perioden för export, import, produktion och förbrukning. För väg ingår en aviserad bränsleskatteökning från och med år För sjöfart ingår antaganden om de långsiktiga effekterna av införandet av Svaveldirektivet år För järnväg antas en höjning av banavgifterna fram till år Övergripande resultat och skillnader mot tidigare prognos Infrastrukturen antas byggas ut i princip i enlighet med planen för perioden (istället för planförslaget som tidigare). Inga investeringar efter planperioden har antagits utöver färdigställande av de investeringar som endast delvis finansieras inom ramen för aktuell plan. Inga ändringar i övrigt har gjorts av förutsättningarna för prognosen. Liksom tidigare är ett viktigt underlag för godsprognosen Långtidsutredningen (LU15) med scenarier för den svenska ekonomins utveckling fram till år Detta underlag har disaggregerats geografiskt och på fler branscher för att beräkna den framtida efterfrågan på godstransporter. Ökningstakten i godsprognosen bygger i hög grad på de antaganden som gjorts i Långtidsutredningen. Övriga underlag utgörs av en skattad efterfrågan på godstransporter för basåret 2012, en utrikeshandelsprognos för hur framtida export- och importvolymer fördelar sig på de länder Sverige handlar med, en transitprognos för de transporter som går genom Sverige, samt en 9

10 varuvärdesprognos, som i fasta priser anger hur antalet kronor per ton och varugrupp utvecklas under perioden för export, import, produktion och förbrukning. För väg ingår en aviserad bränsleskatteökning från och med år För sjöfart ingår antaganden om de långsiktiga effekterna av införandet av Svaveldirektivet år För järnväg antas en höjning av banavgifterna fram till år Den totala tillväxttakten mätt i transportarbete för inrikes transporter, enligt ovan beskrivna förutsättningar, skattas till 1. 8 % per år fram till år Sjöfart är det trafikslag som bedöms öka mest med 1.9 % i årstakt, följt av väg på drygt 1.8% och järnväg på 1.4% per år. Inrikes flygtransporter existerar i princip inte, men ökningen av utrikes godstransporter på flyg har beräknats till 2.2% per år. Figur 1 nedan visar årliga tillväxttakterna i transportarbete per trafikslag i reviderade prognosen jämfört med de tidigare resultaten från Skillnaderna är små (då totalen också låg på 1.8%, sjöfart på 1.9%, väg på 1.8% och järnväg på 1.5%). 2,00% 1,80% 1,60% 1,40% 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% 0,40% 0,20% 0,00% Järnväg Sjöfart Väg Totalt Basprognoser 2018 ( ) Basprognoser 2018 rev ( ) Fig 1. Årliga ökningstakter i den reviderade Basprognosen jämfört med den ursprungliga prognosen Nulägesår 2014 Inga förändringar har gjorts av vare sig utbud eller efterfrågan för basåret sedan den tidigare publicerade Basprognosen från Resultaten för basåret är med andra ord desamma som tidigare Prognosår 2040 Basårets efterfrågan på godstransporter räknas upp till prognosåret 2040 med de förutsättningar som beskrivs i ovan nämnda underlagsrapport när det gäller ekonomins utveckling, varuvärdenas förändring, utrikeshandelns förändrade fördelning på länder, infrastrukturens utbyggnad, ökade körkostnader för väg, järnväg och sjöfart, m.m. Vår analys ger med hjälp av 2 Trafikverket (2018) Rapport - Prognos för godstransporter 2040 Trafikverkets Basprognoser 2018; TRV 2018:087 10

11 Transportarbete mdr tonkm per år Samgodsmodellen att efterfrågan på godstransporter kommer att öka med c:a 64% räknat i transportarbete under perioden Det innebär en beräknad nivå på ca 163 miljarder tonkilometer år ,0 150,0 100,0 Prognos ,0 Statistik 0,0 Fig 2. Transportarbete och prognos till Prognosvärdena bygger på statistik för basåret i kombination med modellberäknade värden för årlig tillväxttakt fram till Per år ligger tillväxten på +1.8% mellan 2012 och 2040, vilket är en hög nivå historiskt sett. Det bör dock påpekas att tillväxttakten i prognosen och nivån 2040 är så gott som uteslutande ett resultat av den ekonomiska prognosen i kr enligt Finansdepartementets Långtidsutredning 2015, i kombination med beräkningar av varuvärdets utveckling i kr/ton. Varuvärdesprognosen baseras på en trendframskrivning av den historiska utvecklingen per varugrupp för perioden I en särskild rapport om godsprognosen 3 görs en känslighetsanalys med en lägre tillväxttakt, som ligger i linje med den historiska trenden för transportarbetets tillväxt under perioden Där diskuteras även betydelsen för prognosresultatet av antagandena i Långtidsutredningen och varuvärdesprognosen. Prognosen visar på en jämförelsevis kraftig ökning av transportarbetet fram till 2040 för sjöfart och väg, trots antaganden om höjda transportkostnader pga Svaveldirektivet, (som påverkar sjöfart och väg) och bränsleskatteökning (som påverkar väg). Modellresultaten pekar på en ökning av transportarbetet för sjöfart från 40 miljarder tonkilometer år 2012 till 67 miljarder år Motsvarande siffror för väg är 51 miljarder tonkilometer år 2012 och 86 miljarder år Tab 1: Modellberäknat transportarbete per trafikslag 2012 och 2040 (miljarder tonkm per år) Järnväg Sjöfart Väg ,4 39,4 51, ,6 66,8 85,7 3 Trafikverket (2018) Rapport - Prognos för godstransporter 2040 Trafikverkets Basprognoser 2018; TRV 2018:087 11

12 Järnväg förutspås också öka, men i lägre takt än sjöfart och väg, från ca 21 miljarder tonkilometer 2012 till knappt 32 miljarder tonkilometer Här spelar begränsningar i spårkapaciteten en roll, liksom skillnader mellan trafikslagen vad gäller transportkostnader, omlastningskostnader, m.m. 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Järnväg Sjöfart Väg Fig 3. Modellberäknat transportarbete per trafikslag 2012 och 2040 (miljarder tonkm per år) Den årliga ökningen för järnväg ligger på 1.4% per år, vilket kan jämföras med 1.9% för väg och sjöfart. När det gäller flyg, så existerar knappt inrikes godstransporter. Utrikestransporterna med flyg till och från Sverige hanterar större volymer än inrikestransporterna, men jämfört med övriga trafikslag är de totala volymerna obetydliga för flyg, räknat i ton. I modellen beräknas i alla fall dessa öka med +2.2% per år, och totalt +84% under perioden. 12

13 Fig 4. Volymer i väg, järnvägs- och sjöfartsnäten år Fig 5. Volymförändringar i väg, järnvägs- och sjöfartsnäten

14 Andelarna per trafikslag förändras pga av ovan redovisade resultat så att järnväg får en minskad andel av transportarbetet, medan andelarna för väg och sjöfart ökar. Väg har den största andelen av transportarbetet i basår såväl som prognosår. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 46% 47% 35% 36% 19% 17% Järnväg Sjöfart Väg Fig 6. Modellberäknad andel av transportarbetet per trafikslag 2012 och En jämförelse med prognosresultatet från visar på samma godstransportarbete totalt sett som tidigare, men smärre förändringar i fördelningen av transportarbetet mellan trafikslagen (se nedanstående tabell). Tab 2: Skillnader i transportarbete per trafikslag i Basprognos och rev Basprognos Färdmedel Basprognoser 2018 ( ) Basprognoser 2018 rev ( ) Järnväg 32,5 31,6 Sjöfart 66,7 66,8 Väg 85,1 85,7 Summa Järnväg har en något mindre andel av transportarbetet jämfört med tidigare prognos, medan väg får en något större. Orsaken till minskningen av transportarbetet på järnväg, beror till en del på att persontågstrafikeringen, i o m vissa nytillkomna investeringar i den beslutade planen jämfört med planförslaget, har utökats på ett par kritiska avsnitt av järnvägsnätet där kapacitetsutnyttjandet ligger nära taket. Det gör i sin tur att kvarvarande tillgänglig kapacitet för att framföra godstågstrafik minskar, vilket för konsekvenser på transportarbetsmängderna. Ett sådant kritiskt avsnitt är sträckan Göteborg-Alingsås, där persontågstrafikeringen har ökats som en följd av regeringens beslut att satsa på en ny bana mellan Göteborg-Borås. Även på sträckan Kilafors-Ockelbo har persontågstrafikeringen ökats p.g.a. en beslutad utökning av regionaltrafiken fr.o.m

15 En annan bidragande orsak till det minskade godstransportarbetet jämfört med prognosen från är att godstågskapaciteten på Södra stambanan mellan Älmhult-Hässleholm tidigare överskattades pga ett fel i beräkningarna, vilket nu har korrigerats Sammanfattande slutsatser Sammanfattningsvis så skiljer sig prognosresultatet ovan, som bygger på investeringarna i den beslutade planen, mycket lite på en övergripande nivå från det tidigare resultatet, som bygger på planförslaget. Järnväg har en något mindre andel av transportarbetet, medan väg får en något större. På en mer detaljerad nivå kan skillnaderna vara större, där effekterna av de tillkommande investeringarna längs vissa stråk är märkbara (se avsnitt nedan) Övriga resultatredovisningar Ett antal känslighetsanalyser av godsprognosen har genomförts. Dessa omfattar en lägre tillväxt av efterfrågan på godstransporter (som ligger mer i linje med den historiska trenden), en analys utan den bränsleskatteökning för vägtrafiken som ligger med som en förutsättning i ordinarie prognos, en ökad efterfrågan på malmtransporter i övre Norrland, en analys av effekten av investeringar för ökad tåglängd mellan Hallsberg-Göteborg-Malmö, samt några analyser av järnvägskapacitet vid en förändrad trafikering. Dessa känslighetsanalyser återfinns i godsprognosrapporten. 4 I samma rapport återfinns även de övergripande resultaten av en nedbrytning av godsprognosen till en mer detaljerad nivå, för användning i kalkylverktygen Bansek för järnväg, Sampers/Samkalk och EVA för väg, samt redovisning i EU-kommisionens statistikdatabas TEN tec för sjöfart. 4 Trafikverket (2018) Rapport - Prognos för godstransporter 2040 Trafikverkets Basprognoser 2018; TRV 2018:087 15

16 Årlig trafiktillväxt 4. Resultat Personprognoser Detta kapitel beskriver resultat från den omkörda Basprognosen baserad på beslutad nationell plan och skillnader i resultaten mot den tidigare Basprognosen som publicerades 1 april För en mer detaljerad beskrivning av hur personprognoserna tagits fram och dess indata hänvisas till Prognosrapporten 2018 (Prognos för persontrafiken Trafikverkets Basprognoser ). I detta avsnitt beskrivs i huvudsak effekterna av ändringarna som gjordes som en följd av regeringens beslut för nationell plan Prognosmodell Riggning Sampers version har använts för framtagandet av Trafikverkets Basprognoser för persontrafikresandet. Det är samma programversion som användes när Basprognoseran 2018 togs fram till Riggningen är också densamma Övergripande resultat och skillnader mot tidigare prognos I kapitel 2 beskrivs de förändringar som gjorts mellan den ursprungliga prognosen som publicerades och som baseras på Trafikverkets planförslag samt den nu reviderade versionen av Basprognoserna som publicerades , vilken baseras på den av regeringen fastställda nationella planen. Nedan redovisas tillväxten i transportarbete mellan 2014 och 2040 på en övergripande nivå mellan trafikslagen dels för den reviderade prognosen och dels för den ursprungliga versionen av Basprognoserna För tågtrafiken syns en skillnad där den reviderade prognosen ger en högre tillväxt, för övriga trafikslag är skillnaderna försumbara. Skillnaden avseende den prognosticerade totala tillväxten av transportarbetet är också försumbar. 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Jämförelse tillväxt Transportarbete Basprognoser vs Personbil Tåg Buss Flyg Totalt Basprognoser ver Basprognoser ver Figur 7. Diagram över årlig tillväxt av transportarbetet per färdsätt. Jämförelse mellan Trafikverkets Basprognoser ursprunglig version ( ) respektive den reviderade versionen ( ). 16

17 Nulägesår 2014 Nulägesåret 2014, har inte förändrats eller körts om. Efter omkörningarna har dock en del rättningar gjorts för 2014-vägnäten i Stockholm där kapacitetsrestriktioner lagts till vid Brommaplan och en trafikplats på Essingeleden har kompletterats samt en väg har tagits bort i Region Norr. Dessa förändringar bedöms inte ha någon påverkan på Basprognosernas resultat på den aggregerade nivå som redovisas här. Men vid analyser lokalt kan påverkan naturligtvis vara märkbar Prognosår 2040 och 2060 Transportarbetet för personresor för den reviderade Basprognosen redovisas i tabell 3. Skillnaderna mot den tidigare versionen av Basprognosen är i stort ganska små. Tabell 3: Modellberäknat transportarbete, Basprognoser version , Riket totalt (milj pkm per år). Färdmedel Prognos 2014 Prognos 2040 Prognos 2060 Långväga bil Långväga tåg Långväga buss Flyg Summa långväga Regional bil* Regional tåg Regional övrig spår Regional buss Gång och Cykel Summa regionalt Totalt varav bil varav tåg varav buss * inklusive yrkestrafik Det totala persontransportarbetet för de olika prognosåren är oförändrat i jämförelse med den tidigare släppta versionen av Basprognosen Den största förändringen är ökningen för regional tåg, som till största del beror på utbyggnaden av ny järnväg mellan Göteborg och Borås. För regionala resor syns också en ökning av övrig spårtrafik som beror på att det för Göteborg lagts in satsningar på kollektivtrafiken från Sverigeförhandlingen. På grund av ett missförstånd kring statusen för dessa projekt kom de inte med när aprilversionen av Basprognoserna kördes. När detta senare upptäcktes bestämdes att lägga in dessa projekt vid omkörningen för att fånga de planerade förändringarna av kollektivtrafikens utbyggnad. De två projekt som är medtagna är ny spårväg som korsar älven i en egen förbindelse samt utbyggnad av en linbana över älven. Ökningen av transportarbetet på regionalt tåg och övrig spårtrafik medför en minskning av transportarbetet för regionala bil- och bussresor samt gång- och cykel. 17

18 En annan märkbar skillnad är ökning av transportarbetet med långväga tåg som medför att övriga trafikslag minskar marginellt. Tabell 4: Procentuell skillnad mellan Basprognoserna som publicerades respektive de reviderade som publicerades , avseende modellberäknat transportarbete, Riket totalt (milj pkm per år). Färdmedel Långväga bil 0,0% -0,1% -0,1% Långväga tåg 0,0% 0,6% 0,6% Långväga buss 0,0% -0,1% -0,1% Flyg 0,0% -0,2% -0,3% Summa långväga 0,0% 0,1% 0,1% Regional bil 0,0% -0,3% -0,3% Pby 0,0% 0,0% 0,0% Regional tåg 0,0% 2,8% 2,9% Regional övrig spår 0,0% 0,7% 0,6% Regional buss 0,0% -0,8% -0,9% Gång och Cykel 0,0% -0,1% -0,1% Summa regionalt 0,0% 0,0% 0,0% Totalt 0,0% 0,0% 0,0% varav bil 0,0% -0,2% -0,2% varav tåg 0,0% 1,5% 1,6% varav buss 0,0% -0,6% -0,6% I figur 8 visas det historiska utfallet och den reviderade prognosen för de olika trafikslagen, skillnaden mot motsvarande diagram från tidigare prognosversion är väldigt marginell. 160 Transportarbete statistik samt Tillväxt Basprognoser ( ) Figur 8. Transportarbete i miljarder personkilometer per år. Historiska data och prognostiserad tillväxt

19 Tillväxten av transportarbetet årligen och totalt mellan prognosåren visas i tabell 5. Tabell 5: Modellberäknad årlig samt total tillväxt av transportarbete utifrån prognoser 2014, 2040, 2060 från reviderade Basprognoser Riket Totalt Årlig Tillväxt Total Tillväxt Färdmedel Långväga bil 1,0% 0,4% 30% 9% Långväga tåg 1,7% 0,9% 56% 20% Långväga buss 0,7% 0,8% 21% 17% Flyg 0,5% 0,5% 14% 10% Summa långväga 1,1% 0,6% 33% 12% Regional bil* 1,0% 0,5% 31% 10% Regional tåg 1,7% 1,0% 57% 21% Regional övrig spår 1,6% 0,8% 52% 17% Regional buss 0,6% 0,5% 18% 11% Gång och Cykel 0,8% 0,4% 24% 8% Summa regionalt 1,1% 0,5% 32% 11% Totalt 1,1% 0,5% 32% 11% varav bil 1,0% 0,5% 31% 10% varav tåg 1,7% 0,9% 57% 20% varav buss 0,7% 0,6% 19% 12% Skillnaderna i relativ tillväxt redovisas i tabell 6. För de celler där förändringen av transportarbetet är i oförändrad visas inga tillväxttal. Där det finns en skillnad visas tillväxten i den reviderade prognosen först, följd av den ursprungliga prognosen, med en snedstreck mellan. I de flesta fall är skillnaden endast 0,1 procentenhet per år respektive 1 procentenhet. Den enda skillnaden där avvikelsen i tillväxt är större är för regional tågtrafik där tillväxten blir 57 procent under prognosperioden, vilket är 5 procentenheter högre än i ursprungsprognosen. 19

20 Tabell 6: I tabellen visas där den modellberäknade tillväxten av transportarbete förändrats mellan den reviderade och den ursprungliga Basprognosen Alla siffrorna gäller Riket Totalt (version / version ) Årlig Tillväxt Total Tillväxt Färdmedel Långväga bil 0,4% / 0,5% Långväga tåg 56% / 55% 20% / 21% Långväga buss Flyg Summa långväga 12% / 13% Regional bil* Regional tåg 1,7% / 1,6% 1,0% / 0,9% 57% / 52% 21% / 20% Regional övrig spår Regional buss 0,6% / 0,7% 18% / 19% Gång och Cykel Summa regionalt Totalt varav bil varav tåg 57% / 54% 20% / 21% varav buss 12% / 13% Den tydligaste förändringen är alltså att tillväxten för regional tågtrafik ökar mer i den reviderade prognosen, och det beror i huvudsak på att utbyggnad av järnvägen mellan Göteborg och Borås har tillkommit i den fastställda planen. För vägtrafiken redovisas normalt också trafikarbete, som anger totalt antal fordonskilometer för olika fordonstyper. Trafikarbetet för de olika prognosåren för hela riket i den reviderade versionen , syns i tabell 7. Tabell 7: I tabellen visas det modellberäknade trafikarbetet för den reviderade Basprognosen Färdmedel Prognos 2014 Prognos 2040 Prognos 2060 Personbil Personbil yrkestrafik Summa Lätta fordon Lastbil utan släp Lastbil med släp Summa Tunga fordon Totalt

21 Vid en jämförelse mellan den ursprungliga och reviderade Basprognosen ser man att trafikarbetet för den modellberäknade personbilstrafiken 2040 har minskat med 0,2 procent för prognosåren 2040 och 2060 i den omkörda prognosen. Detta beror bland annat på omflyttning från bil till tåg som en följd av det tillagda järnvägsprojektet Göteborg-Borås. De små förändringar som syns nedan när det gäller lastbil är delvis förändringar till följd av justering av ingående vägobjekt i nationella planen, men kan också vara en följd av att den minskade trafikalstringen på marginalen kan påverka vägvalet för den tunga trafiken. Tabell 8: I tabellen visas där den modellberäknade tillväxten av trafikarbete förändrats mellan den reviderade och den ursprungliga Basprognosen Alla siffrorna gäller Riket Totalt (version / version ) Färdmedel Prognos 2014 Prognos 2040 Prognos 2060 Personbil 0,0% -0,2% -0,2% Personbil yrkestrafik 0,0% 0,0% 0,0% Summa Lätta fordon 0,0% -0,2% 0,0% Lastbil utan släp 0,0% 0,0% -0,1% Lastbil med släp 0,0% -0,1% 0,0% Summa Tunga fordon 0,0% -0,1% -0,1% Totalt 0,0% -0,3% -0,1% Sammanfattande slutsatser Basprognoserna redovisar endast trafik- och transportarbete på en övergripande nivå, och på en övergripande nivå är skillnaden i resultat väldigt liten mellan Basprognosen som släpptes 1 april jämfört med den uppdaterade som släpptes 15 november. Lokalt kan det däremot förekomma stora skillnader som en följd av de förändringar av innehållet i den nationella planen som regeringens beslut innebar. Ett undantag från detta gäller regionala järnvägstrafiken, där utbyggnaden av ny järnväg mellan Göteborg- och Borås får effekter som syns även på en nationell nivå. Den regionala tågtrafiken för landet som helhet ökade med 2,8 % år 2040 jämfört med de ursprungliga Basprognoserna. Det är den enskilt största förändringen, och den beror i huvudsak på just utbygganden av järnvägen mellan Göteborg och Borås. I Göteborgsområdet ökar även resandet med övrig regional spårtrafik, som en följd av att vi passade på att även lägga in Sverigförhandlingens satsningar i Göteborg. Som en följd av dessa förändringar minskar transportarbetet främst för regional buss men även regional bil. För de långväga nationella resorna medför de tillkommande järnvägssatsningarna att tågresandet ökar medan övriga trafikslag har en marginell minskning. När det gäller de uppräkningstal som används vid väganalyser på prognosområdesnivå, huvudsakligen motsvarande länsnivå, genererar den reviderade prognosen väldigt små skillnader jämfört med den ursprungliga. Uppräkningstalen påverkas på andra eller tredje decimalen, varför det av konsistensskäl bestämdes att behålla de uppräkningstal som togs fram till den 1 april

22 För personprognoserna har inte de känslighetsanalyser som genomfördes i samband med leveransen av den ursprungliga Basprognosen gjorts om. Skälet till det var inte för att resultaten skulle vara opåverkade, utan för att känslighetsanalysernas främsta syfte är att få kunskap om hur alternativa antaganden påverkar framtida resandemängder jämfört med de förutsättningar/antaganden som ansätts i Basprognosen. Att göra om dessa känslighetsanalyser bedöms inte generera någon ny kunskap utöver det vi vet sedan tidigare. Vid kommande objektanalyser som genomförs utifrån den reviderade Basprognosen ingår dock krav på att i samband med dessa genomföra känslighetsanalyser enligt ASEK. Detta för att kunna bedöma robustheten i resultat och få kunskap om hur resultaten för aktuella objekt skulle påverkas av alterantiva förutsättningar Övriga resultatredovisningar För järnvägstrafiken redovisas mer detaljerade resultat på Trafikverkets hemsida. Där kan man bland annat hitta uppgifter om antal tåg, avstigande passagerare mm på olika detaljeringsnivåer. Följande har Excelark och dokument avseende persontrafik har uppdaterats: Sammanställning tågdata bas 2040 TDT-modell bas 2040 Trafiktillväxt kollektivtrafik 22

23 5. Referenser Trafikverket (2018) Rapport - Prognos för godstransporter 2040 Trafikverkets Basprognoser 2018 Trafikverket (2018) Rapport - Prognos för persontrafiken Trafikverkets Basprognoser Trafikverket (2018) Rapport - Tågtrafik i Basprognos 2040 fastställd plan beskrivning av trafikering, Trafikverket (2018:63947) PM Nationell plan för transportsystemet Sammanställning och läshänvisning 23

24 Bilaga 1 Justeringar och skillnader i regeringens fastställelsebeslut jämfört med Trafikverkets planförslag. Regeringen har i fastställelsen av planen gjort följande förändringar av de namngivna investeringar och utpekade bristerna jämfört med Trafikverkets förslag till plan. Se referens TRV 2018/ Nya åtgärder Ingår i sin helhet i planen Ånge-Östersund järnväg, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder E10 Kauppinen Kiruna mötesseparering Statliga medel ska fördelas inom utvecklingsramen Älmhult Karlshamn (Sydostlänken, etapp 1 och 2), elektrifiering och upprustning samt ny bana Göteborg Borås nya stambanor Farleden i Göteborgs hamn, kapacitetsåtgärd farled Pilotsträcka för elvägar - ska vara i drift 2021 Åtgärder som utökats ekonomiskt under planperioden Gävle - Kringlan järnväg LTS (Längre, tyngre och större tåg); Övrigt stomnät, åtgärder för långa godståg Kontinentalbanan miljöskademål, bullerreducerande åtgärder Åtgärder där ambitionsnivån under planperioden sänkts ERTMS, övrigt stomnät ERTMS, resterande banor exkl. Inlandsbanan Trimnings- och miljöåtgärder Trimning överfört till Elväg, pilotsträcka Forskning och innovation utveckling överfört till Elväg, pilotsträcka Stockholms C och Karlberg E4/Lv259 Tvärförbindelse Södertörn 24

25 Helsingborg C Maria dubbelspår Åtgärder som bortprioriterats (järnväg och väg) Luleå C etapp 1 och etapp 2 Märsta station kapacitets- och tillgänglighetsåtgärder mm. Umeå C- Umeå Ö dubbelspår E14 Lockne Optand E18 Frescati Bergshamra-Stocksundbron, förbättrat kapacitet Väg 56 Hedesunda-Valbo/Gävle, Räta linjen Regionalt cykelstråk, Täbystråket, delen Frescati-Mörby C E4, Trafikplatser Glädjen och Arlanda, kapacitetsförstärkning Regionalt cykelstråk, Märstastråket, Norrtull-Kista E6.20 Söderleden Socio-Ekodukt Fässbergsdalen E4 Genom Jönköping, additionskörfält E14 Blåberget-Matfors 25

26 Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefon: , Texttelefon: