Titel: okt 11-20:22 (Sida 1 av 176)

Transkript

1 SL1 Maktstrukturer, stat och individ (obligatorisk kurs) Innehåll: Kursen går ut på att orientera studeranden i Finlands moderna samhällsskick. Huvudmoment i kursen är politik, ekonomi, arbetsliv och sociala förhållanden. Centrala teman är: Makt och maktfördelning, demokrati, valsystemet, riksdagens och regeringens verksamhet, den kommunala självstyrelsen, presidentens uppgifter, säkerhetspolitiken, Ålands självstyrelse, partier och intresseorganisationer samt massmedier. av Sture Lindholm m.fl. Titel: okt 11-20:22 (Sida 1 av 176)

2 Enligt Finlands nya grundlag som trädde i kraft (denna ersatte alla tidigare grundlagar förutom lagen om Ålands självstyre från 1993) delas det centrala maktutövandet in i; Den LAGSTIFTANDE MAKTEN innehas av RIKSDAGEN tillsammans med PRESIDENTEN. Den VERKSTÄLLANDE MAKTEN anförtros PRESIDENTEN som vid sin sida har STATSRÅDET (REGERINGEN). Den DÖMANDE makten utövas av OBEROENDE DOMSTOLAR. I detta kan man spåra såväl PARLAMENTARISKA drag som drag från den så kallade MAKTFÖRDELNINGSLÄRAN. PRESIDENT RIKSDAG REGERING DOMSTOLAR Titel: sep 1-09:47 (Sida 2 av 176)

3 Utmärkande för parlamentarismen är att regeringen måste åtnjuta riksdagens förtroende. Om regeringen eller någon minister inte gör det måste de avgå. Maktfördelningsläran - inget statligt organ bör ges absolut makt. Makten bör fördelas i olika sfärer; lagstiftande verkställande dömande förtroende Regeringen måste åtnjuta riksdagens Titel: okt 11-20:36 (Sida 3 av 176)

4 Skilda och varandra oberoende statliga organ skall ha hand om de olika maktsfärerna. Finland skiljer sig från traditionella demokratier som bygger på maktfördelningsläran i.o.m att presidenten i vårt land har en så stor makt i förhållande till riksdagen (USA, Frankrike). Titel: okt 11-20:40 (Sida 4 av 176)

5 RIKSDAGEN -enkammarparlament (jmf USA senat-kongress) Titel: okt 12-11:34 (Sida 5 av 176)

6 FRÄMSTA UPPGIFTER: -stifta lagar -godkänna statsbudgeten -övervaka regeringen -granska förvaltningen Riksdagen godkänner också internationella avtal och medverkar i den nationella beredningen av EU-ärenden. Titel: aug 13-08:04 (Sida 6 av 176)

7 RIKSDAGSVAL -200 ledamöter väljs vart/4:de år -Allmän och lika rösträtt, hemliga val, direkta val, proportionella val. -rösta kan den som fyllt 18, en person som gjort sig skyldig till valfusk el stört valfreden kan förlora sin rösträtt för en bestämd period. Titel: aug 14-10:02 (Sida 7 av 176)

8 -Finl. indelat i 15 valkretsar - antalet riksdagsledamöter bestäms av kretsens inv. antal förutom Åland som garanteras minst ett riksdagsmandat (antal röstber./mandat, mellan ). -alla som är röstberättigade är även valbara, undantag; yrkesmilitärer, justitiekanslern, justitieombudsmannen samt medlemmarna i den högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen. -kandidater får uppställas av de registrerade partierna eller vilken grupp som helst som kan ställa upp med minst 100 namn. Titel: aug 14-10:06 (Sida 8 av 176)

9 I RIKSDAGEN INGÅR IDAG (valdeltagande 2011)70,5% SDP-42 (-3) C-35 (-16) SFP-9+1(av dessa är en Ålands) Samlp.-44 (-7) Vf-12 (-5) De gröna-10 (-4) FKF-6 (-1) Sannfinnarna-39 (34) Regering 126 Opposition 74 Titel: aug 14-10:07 (Sida 9 av 176)

10 I RIKSDAGEN INGÅR IDAG (valdeltagande 2011)70,5% SDP-42 (-3) C-35 (-16) SFP-9+1(av dessa är en Ålands) (-) Samlp.44 (-7) Vf-14 (-3) De gröna-10 (-4) FKF-6 (-1) Sannfinnarna-39 (+34) Titel: aug 31-10:38 AM (Sida 10 av 176)

11 Titel: aug 31-10:43 AM (Sida 11 av 176)

12 RIKSDAGSUTSKOTTEN I början av varje valperiod (vart 4 år) väljs medlemmarna i stora utskottet. Riksdagen har 15 permanenta utskott + stora utskottet. Titel: okt 12-20:23 (Sida 12 av 176)

13 RIKSDAGSÄRENDEN Det viktigaste sättet för hur ett ärende tas upp i riksdagen är en REGERINGSPROPOSITION - vilket är ett beslutsförslag som kan gälla; -en lag eller en lagändring -statsbudgeten -fullmakt att uppta lån -avtal med andra stater -berättelser och meddelanden från regeringen för riksdagens behandling Titel: aug 18-07:23 (Sida 13 av 176)

14 Enskild riksdagsledamot kan ta initiativet i form av: -lagmotion (förslag till lagändring) -finansmotion (budgetförslag) -hemställningsmotion (förslag till reg. åtgärder) (leder sällan till önskat resultat undantag: a) kyrkomötet - initiativrätt till kyrkolagstiftningen b) landstinget - förslag som gäller enbart Åland men som faller inom ramen för riksdagslagsstiftningen. c) namn från allmänheten kan initiera lagförändring t.ex. frågan om obligatorisk skolsvenska. (se adressit.com) Titel: aug 18-07:24 (Sida 14 av 176)

15 RIKSDAGSBEHANDLINGEN Det existerar 2 sätt för riksdagen att behandla ett ärende; antingen i en enda behandling (t.ex. statsbudgeten) eller i två - alla lagstiftningsärenden FINANSMINISTERIET behandlar de olika ministeriernas utgiftsönskemål Titel: okt 12-21:30 (Sida 15 av 176)

16 STIFTANDET AV LAG Lagstiftandet hör till riksdagens centrala uppgifter. Ett lagförslag kommer till riksdagen antingen som en regeringsproposition eller en riksdagsmotion. Titel: okt 12-21:52 (Sida 16 av 176)

17 UPPGIFT; Redogör över hur en lag stiftas utgående från dokumentet här bredvid. Titel: elo 18-18:13 (Sida 17 av 176)

18 1) Först tas ärendet upp i REMISSDEBATT - riksdagsledamöterna kan uttala sig i ärendet, snarast för att ge vägkost åt utskottet. Inga beslut om lagförslagets innehåll görs i detta skede. Ifall lagförslaget anses vara av principiellt stor betydelse föredras ärendet ofta av ansvarig minister. Efter remissdebatten tar riksdagen ställning till vilket specialutskott lagförslaget skall remitteras till. Man kan också besluta att andra specialutskott skall avge utlåtanden om förslaget till detta specialutskott. Titel: okt 12-21:48 (Sida 18 av 176)

19 2) Efter remissdebatten behandlar något av SPECIALUTSKOTTEN propositionen. Vanligen hör utskottet olika experter (t.ex. Greepeace alldeles nyligen). Resultatet av utskottets arbete blir ett BETÄNKANDE. Betänkandet utgör specialutskottets ställningstagande till lagförslaget. Utskottet kan föreslå att förslaget skall godkännas oförändrat eller att förändringar skall vidtas eller också att hela lagförslaget skall förkastas. Ifall en minoritet av utskottets medlemmar har en annan åsikt kan de lämna in en protest. Efter detta skickas lagförslaget tillbaka till riksdagen där det behandlas i TVÅ behandlingar. Titel: okt 19-10:47 (Sida 19 av 176)

20 3) FÖRSTA BEHANDLING i plenum. Ifall det inte är fråga om ett lagförslag slutbehandlas frågan under denna första behandling. Om det däremot är fråga om lagstiftning inleder riksdagen med en allmän debatt - möjlighet att uttala sig om förslaget och utskottets betänkande (också regeringen kan uttala sig). Därefter följer en detaljerad behandling där riksdagen tar ställning till lagförslagets innehåll och man går genom förslaget för. Ifall det finns behov röstar man om innehållet. Titel: okt 19-10:49 (Sida 20 av 176)

21 4) Riksdagen kan också besluta att remittera förslaget till det STORA UTSKOTTET. Så sker alltid då riksdagen har ändrat på specialutskottets förslag. I praktiken är det bara några förslag som remitteras till stora utskottet per år. Titel: okt 19-10:51 (Sida 21 av 176)

22 5) ANDRA BEHANDLING i plenum kan inledas tidigast tre dagar efter det att den första behandlingen har slutförts. Nu kan riksdagen bara godkänna eller förkasta ( tidigare kunde man rösta lagen vilande till nästa riksdag men nu är detta inte längre möjligt när det gäller vanliga lagar). Enkel majoritet räcker för ett godkännande av vanlig lag. Titel: okt 19-10:54 (Sida 22 av 176)

23 FÖR GRUNDLAGAR GÄLLER STRÄNGARE BESTÄMMELSER; EFTER ATT LAGEN GODKÄNNTS MED ENKEL MAJORITET SKALL DEN LÄMNAS LIGGANDE TILL NYVAL VAREFTER DEN NYA RIKSDAGEN OCKSÅ SKALL GODKÄNNA DEN OFÖRÄNDRAD MED 2/3 MAJORITET. MEN EFTERSOM DETTA ÄR SYNNERLIGEN LÅNGSAMT GÅR MAN OFTAST DEN ANDRA VÄGEN DÅ LAGEN ME 5/6 DELARS MAJORITET FÖRKLARAS BRÅDSKANDE OCH DÄREFTER GODKÄNNS MED 2/3 MAJORITET. Titel: okt 19-10:58 (Sida 23 av 176)

24 När ett lagförslag har gått genom riksdagen skall det ännu stadfästas av PRESIDENTEN SOM HAR SUSPENSIV VETORÄTT. Efter att presidenten undertecknat lagen skall den ännu kontrasigneras av ansvarig minister varefter den publiceras i Finlands författningssamling. Titel: okt 19-11:00 (Sida 24 av 176)

25 Lag Given i Helsingfors den 29 december 2006 om ändring av universitetslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i universitetslagen av den 27 juni 1997 (645/1997) 31 samt 39 ändras 39 som följer: Universitetsfonder Universiteten har rätt att i en från staten fristående universitetsfond ta emot donations- och testamentsmedel samt medel som överförs från stiftelser och privata sammanslutningar. Universitetsfondens medel kan användas för universitetets verksamhet. Universitetsfondens medel kan även användas för avlöning av statsanställd personal till universitetet och för inrättande av statliga tjänster. Universitetsfonden förvaltas separat från de medel som har beviljats universiteten i statsbudgeten och universitetsfonden skall i bokföringen skiljas från statens bokföring. Universitetsfonden utför i eget namn rättshandlingar som gäller fonden och dess medel och för talan inför domstol och andra myndigheter i ärenden som gäller dem. Universitetsfonden svarar för sina förbindelser med sina egna medel och staten är inte ansvarig för dem. Universitetets styrelse är styrelse för universitetsfonden. Styrelsens uppgift är att ha hand om universitetsfondens förvaltning och se till att verksamheten är ändamålsenligt organiserad, fatta beslut om användningen av fondens medel samt svara för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad. revision av dem. I fråga om universitetsfonden gäller vad som i bokföringslagen (1336/1997) och i revisionslagen (936/1994) föreskrivs om bokföring, bokslut och koncernbokslut samt om offentliggörande och Till en tjänst som har inrättats med donations- och testamentsmedel samt till en tjänst som har inrättats vid universitetet med universitetsfondens medel hör samma rättigheter och skyldigheter som till en annan motsvarande tjänst. skattelagstiftningen. I fråga om skattefrihet för universitetsfonderna tillämpas bestämmelserna om samfund i Åbo Akademi har dessutom de övriga rättigheter, förmåner och friheter samt den egendom och de inkomster som den har när denna lag träder i kraft. Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas också på dessa rättigheter, egendomen och inkomsterna. Denna lag träder i kraft den 1 januari RP 256/2006 KuUB 19/2006 RSv 244/2006 Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Helsingfors den 29 december 2006 Republikens President TARJA HALONEN Undervisningsminister Antti Kalliomäki Titel: okt 19-12:44 (Sida 25 av 176)

26 MAKT OCH KONTROLL -plenum -inom riksdagsgruppen -utskottsarbetet -motioner -samarbete med övriga riksdagsledamöter -aktivitet utanför riksdagen t.ex. organisationer, massmedia Titel: okt 19-12:33 (Sida 26 av 176)

27 Det proportionella valsättet I Finland använder man sig av d'hondts proportionella valsystem i riksdags- och kommunalval. Detta infördes i.o.m LO Avgörande är proportionen mellan personliga röster och partiets gemensamma röster. A B C D Aa-5 Ba-10 Ca-2 Da-20 Ab-10 Bb-20 Cb-100 Db-25 Ac-30 Bc-25 Cc-3 Dc-30 Ad-33 Bd-22 Cd-10 Dd-20 jmf Titel: aug 20-07:35 (Sida 27 av 176)

28 Partiets hela röstetal räknas ihop=jämförelsetal. Den kandidat som erhållit flest röster får hela jämförelsetalet, den kandidat som erållit nästmest får halva, sedan 1/3, 1/4, 1/5 osv. Dessa jämförelsetal avgör vilken kandidat som blir invald. Ifall två kandidater har samma röstantal inom partiet eller två kandidater har samma jämförelsetal så avgör lotten. Titel: aug 20-07:45 (Sida 28 av 176)

29 73. Räkna exemplet på s. A D C D+E Aa 1200 Ba 400 Ca 300 Da 1600 Ab 200 Bb 700 Cb 1100 Ea 800 Ac 600 Bc 650 Cc 400 Db 2100 Ad 600 Dc 450 Dd Titel: aug 20-07:50 (Sida 29 av 176)

30 omröstning. -INTERPELLATION parlamentarismens viktigaste verktyg, mäter regeringens eller ministers förtroende. Minst 20 ledamöter måste underteckna interpellationen, skall besvaras inom 15 dagar. Därefter debatt och -meddelanden och redogörelser efter att regeringen meddelat om sin verksamhet kan ärendet debatteras och kan resultera i interpellation. Regeringen kan också mäta sitt stöd genom att ställa en förtroendefråga till riksdagen. Ifall regeringen inte erhåller förtroende måste den avgå. Titel: aug 20-07:54 (Sida 30 av 176)

31 DIREKT KONTROLL -muntliga frågor under frågetimmen, oförberedda frågor till regeringen. Frågan max. 1 minut till minister (massmedia). -skriftliga spörsmål riktas till minister skriftligen och skall besvaras inom 21 dagar. Titel: aug 20-07:54 (Sida 31 av 176)

32 INDIREKT KONTROLL -Statsrevisorerna granskar att budgeten följts -Riksdagens justitieombudsman avger årligen en berättelse till riksdagen Kontrollerar regeringens och ämbetsmännens verksamhet. Titel: okt 19-12:36 (Sida 32 av 176)

33 BESKATTNINGEN Riksdagen bestämmer grunderna för och storleken på statsskatterna. Statsbeskattningen är PROGRESSIV och den uppbärs för att täcka servicekostnader som uppstår i samhället. Till kommunen betalas proportionell skatt alla lika mycket, bestäms av kommunfullmäktige. Skatter används också för att styra folks beteende. Genom högre skatter vill man begränsa förbrukning samtidigt som man utökar inkomsterna. Med EU kan man inte som tidigt utöva denna typ av restriktioner som tidigare diskutera. Direkt skatt vs. Indirekt skatt. Avgifter av skattenatur obligatoriska avgifter (pensions- och sjukförsäkringsavgifter) Den totala skattebördan får man då man räknar ihop alla dessa. Titel: aug 20-07:54 (Sida 33 av 176)

34 Titel: dec 15-19:16 (Sida 34 av 176)

35 Titel: dec 15-19:16 (Sida 35 av 176)

38 Budget/Budgetoeversikt_2012_sve_tammi2013_NETTI.pdf Titel: aug 20-9:27 AM (Sida 38 av 176)

39 Titel: dec 15-19:18 (Sida 39 av 176)

40 Titel: dec 15-19:18 (Sida 40 av 176)

41 Titel: dec 15-19:19 (Sida 41 av 176)

42 Titel: dec 15-19:20 (Sida 42 av 176)

43 Syftet med Skattestyrelsens nya anvisning är att jämna ut de regionala skillnaderna för hur tillgångarna värderas. Enligt nuvarande praxis är det de regionala skattebyråerna som värderar tillgångarna vid arvs- och gåvobeskattningen. Det betyder att skillnaderna mellan olika regioner kan vara stora. På Skattebetalarnas centralförbund säger ledande juristen Vesa Korpela att värderingen efter årsskiftet blir betydligt mera schematisk. Korpela. - Att värderingen av tillgångarna blir mera schematisk ökar risken för att tillgångarna ges ett alltför högt värde. Det betyder sedan att den skattskyldiga betalar en alltför hög skatt, säger Ingen information från Skattestyrelsen På Skattestyrelsen säger överinspektör Jarmo Salminen till Aamulehti att man avhållit sig från att informera om de nya kriterierna, eftersom den svenskspråkiga översättningen inte hunnit bli klar. strama tidtabellen. På finansministeriet har man inte för avsikt att skjuta på reformen, rapporterar nyhetsbyrån Startel trots att de nya bestämmelserna kommer till allmän kännedom först nu och trots den Startel. - Jag förstår att folk hade velat få information tidigare. Det är förargligt att det tagit så länge att få ut information om reformen, säger regeringsrådet Panu Pykönen på finansministeriet till Lyssna: De nya anvisningarna både kritiseras och försvaras Värderas enligt försäljningspris De regionala skattebyråerna har haft möjlighet att beakta lokala förhållanden och lokala skillnader. Men enligt den nya anvisningen kommer värdet är skrivas upp för en del tillgångar och möjligen ner för andra, säger Korpela. värdet lätt att slå fast. Huvudregeln kommer i alla fall fortfarande att vara tillgångarna, till exempel en bostad, värderas enligt vad man skulle få för den ifall den såldes. Finns det en fungerande marknad är - Skattestyrelsens nya anvisning gäller i praktiken bara sådana situationer, där det är svårt att bestämma ett marknadsvärde, säger Vesa Korpela. Enligt Korpela handlar det mest om fastigheter i glesbygden, till exempel sommarstugor. Där är de regionala skillnaderna stora i dag. Men generationsväxlingen för jordbruk eller företag kommer inte att påverkas i nämnvärd grad. sig som höjs. Finansminister Jyrki Katainen, samlingspartiet, påpekar att det inte är arvs- och gåvoskatten i säger finansministern. - Det som det nu handlar om är att de skattskyldiga ska behandlas jämbördigt och rättvist. I dag betalar man arvs- och gåvoskatt på olika grund beroende på i vilken kommun man bor, och gåvobeskattningen Lyssna: Förändringarna efter skattejusteringarna Extern länk: Värdering av tillgångar i arvs- * Av Markus Haakana Titel: dec 16-20:56 (Sida 43 av 176)

44 Titel: okt 27-14:34 (Sida 44 av 176)

45 BUDGETFAKTA 2011 Slutsumman för nästa års budgetförslag är 50,3 miljarder euro. Statens utgifter för i år har budgeterats till 52,5 miljarder euro. Inkomsterna stiger till 42 miljarder euro. Underskottet som måste täckas med lån är 8,3 miljarder euro. I år är underskottet i budgeten 13,3 miljarder euro. Statsskulden stiger nästa år till 85 miljarder euro. Den har då ökat med 30 miljarder euro jämfört med år Räknat per person är skuldbördan nästa år euro. Nästa år använder staten 1,9 miljarder euro till räntor på lån som har tagits för att hålla ekonomin i gång. Skatteintäkterna ökar nästa år med 9 procent. Det ger 2,8 miljarder euro till i statskassan. En miljard euro kommer från nya skatter, bland annat energiskatter och acciser på sötsaker och läskedrycker. Fler kommer att ha jobb nästa år, tror regeringen. Arbetslöshetsgraden sjunker från 8,6 procent till 8,2 procent. Finansministeriet räknar med att ekonomin växer med 3 procent nästa år. Den nya prognosen för i år är att bruttonationalprodukten ökar med 2 procent i år. Inflationen väntas nästa år stiga till 2,5 procent. Orsaken är främst höjda importpriser. Underskottet i den offentliga ekonomin väntas nästa år bli 3,3 procent. Det innebär att Finland inte uppfyller de så kallade Maastrichtkriterierna som gäller för euroområdet. Titel: okt 21-14:05 (Sida 45 av 176)

46 Kritiska röster om budgetförslaget "Budgetens skattelinje är onödigt sträng för hushållen. En tredjedel av höjningen av energiskatterna på cirka 700 euro kommer att falla på hushållen." Skattebetalarnas centralförbund. "Regeringens beslut att inte stärka kommunernas inkomster är en besvikelse och ökar trycket på höjda skatter i kommunerna." Kommunförbundet. "Regeringen försummar eftervården av recessionen. Man låter arbetslösheten dra ut och ingriper inte tillräckligt raskt i ungdomsarbetslösheten." FFC "Regeringen måste förbinda sig till att höja sysselsättningsanslagen i tilläggsbudgeten för att med säkerhet förhindra en utdragen massarbetslöshet." Akava "Med tanke på exportföretagen i Finland är det alarmerande att regeringen inte kompenserar den stränga höjningen av energiskatterna." EK "Regeringen försämrar förutsättningarna för träförädling i Finland. Precis som produktionen är på väg att återhämta sig försämrar man förutsättningarna och utökar kostnaderna." Skogsindustrin rf. "Regeringen försämrar kraftigt den energiintensiva metallförädlingsindustrins konkurrenskraft. Verksamhetsförutsättningarna i Finland försämras eftersom löftena om att utveckla ett kompenserande system har glömt bort." Tekonologiindustrin. ut på tiden." FSF och SAMOK. "Studiestödet lämnas utan indexskydd, trots att det är den enda förmånen som tryggar en basutkomst. Den ständigt försämrade nivån på studiestödet är en central orsak till att studierna drar Titel: okt 21-14:09 (Sida 46 av 176)

47 REGERINGEN -STATSRÅDET NÄR tillsätter man en ny regering? -Efter riksdagsval (praxis är att valsegraren axlar ansvaret att bilda en ny regering). -Ifall regeringen inte åtnjuter riksdagens förtroende. -Ifall regeringen inte lyckas samarbeta och besluter sig för att begära avsked. Titel: aug 25-09:23 (Sida 47 av 176)

48 HUR tillsätter man en ny regering? 1) Riksdagen väljer statsministern. Först förhandlar riksdagsgrupperna om regeringsprogrammet och statsrådets sammansättning. Riksdagens talman meddelar presidenten om vilken kandidat riksdagen beslutat sig för. Om kandidaten vid öppen röstning i riksdagen erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna, väljs han eller hon till statsminister. Får kandidaten inte den majoritet som krävs skall en ny kandidat ställas upp i samma ordning. Om inte heller den nya kandidaten får mer än hälften av rösterna skall valet av statsminister förrättas genom öppen omröstning i riksdagen. Den kandidat som här får mest röster blir statsminster. Därefter utnämns statsminstern av presidenten. De övriga ministrarna utnämns av presidenten i enlighet med förslag av den som valts till statsminister. ( partierna nominerar sina ministerrepresentanter). Titel: aug 25-09:23 (Sida 48 av 176)

49 2) Presidenten tillsätter den nya regeringen (den föregående regeringen sitter kvar (tjänsteministär) tills den nya utnämns). Titel: aug 25-09:24 (Sida 49 av 176)

50 VILKA olika typers REGERING existerar? -MAJORITETSREGERING - åtnjuter riksdagsmajoritetens förtroende (stabil och arbetsduglig) -MINORITETSREGERING - stöds enbart av en minoritet av riksdagen men åtjuter förtroende (instabil) -TJÄNSTEMANNAREGERING - ifall man inte lyckas sammanställa en politisk regering. Ministrarna är tjänstemän och representerar inte politiska partier. -SAMLINGSREGERING - alla partier är representerade (vanligtvis endast under så alvarliga kriser då behovet att sammanhålla nationen är viktigast). Titel: aug 25-09:24 (Sida 50 av 176)

51 VEM kan bli minister? -Det enda som krävs är att man är finländsk medborgare. För att bli justitieminister skall man besitta någon juridisk utbildning. Man behöver inte vara invald i riksdagen. I den nya grundlagen sägs att Ministrarna skall vara för redbarhet och skicklighet kända finska medborgare. Nikita Fougantine Titel: aug 25-09:25 (Sida 51 av 176)

52 Försvarsminister Carl Haglund Titel: sep 6-2:40 PM (Sida 52 av 176)

53 Ett öppet, rättvist och djärvt Finland Målet för Jyrki Katainens regering är ett engagerat och framgångsrikt Finland. Finlands utvecklas som nordisk välfärdsstat och som ett samhälle som bär sitt ansvar inte bara för de egna medborgarna utan också internationellt sett som en del av Norden, Europa och världen. Det finländska samhället grundar sig på flit, respekt för arbete och företagande, jämlikhet, gemen-samt ansvar och omsorg om andra. Respekten för alla människor och öppenheten inför olikheter är finländska dygder. Tvåspråkigheten i Finland är en rikedom och resurs. Olika religioner och samfund är värdefulla med tanke på stärkandet av moralen. I Finland har alla samma värde oberoende av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, handikapp, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller en enskild person. Regeringen arbetar målmedvetet för att motarbeta rasism och diskriminering. Den nordiska välfärdsmodellen som grundar sig på en hög sysselsättningsgrad, en konkurrenskraftig ekonomi, service på jämlika grunder och omsorg har visat sig vara det bästa samhällssystemet. I detta system förenas social kohesion och konkurrenskraft. Regeringen kommer beslutsamt att förbättra välfärdssamhällets grundläggande strukturer. Hela landet ska utvecklas med respekt för de regionala särdragen. Arbete ger välfärd. Finlands framgångar i framtiden och den hållbara finansieringen av välfärdsstaten är beroende av en hög sysselsättningsgrad. Regeringen har som mål att säkerställa att alla arbetsföra personer har möjlighet och är motiverade att arbeta och förlänga tiden i arbetslivet. Ytterligare ett mål är att erbjuda goda verksamhetsbetingelser för befintlig och ny näringsverksamhet. Andan av förtroende på arbetsmarknaden gör att de olika parterna förbinder sig till gemensamma mål. Detta stärker även landets konkurrenskraft. Det finländska arbetets konkurrenskraft, som grundar sig på kompetens och kreativitet, förutsätter ett fungerande utbildningssystem. Den bästa grundskolan i världen ska stärkas som garant för jämlika möjligheter. Bildning är ett mål i sig. Finland siktar mot den internationella toppen när det gäller såväl yrkeskunskap, högskoleutbildning som forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Den ökade ojämlikheten utgör ett hot mot det finländska samhället och levnadssättet. Regeringen arbetar beslutsamt för att utveckla och stärka välfärdssamhällets grundläggande strukturer. Fattigdomen, ojämlikheten och ojämställdheten ska minskas. Familjernas välfärd ska förbättras och vars och ens delaktighet i samhället ska ökas. Jämlikhet mellan generationerna är ett centralt mål för regeringen. En jämlik och högklassig offentlig service och tillräckliga resurser inom den sociala tryggheten ska säkerställas med hjälp av en välskött offentlig ekonomi. Samtidigt sörjer man för en hållbar finansiering av pensionerna och för att pensionerna räcker till också för kommande generationer. Miljön ska överlämnas i bättre skick till de kommande generationerna. Finland ska bli ett föregångsland när det gäller att värna om naturens mångfald och bekämpa klimatförändringen. Regeringen har som mål att det framtida Finland ska vara ett koldioxidneutralt samhälle, att Finland ska bli det ledande landet på miljöteknik och att Finland ska utvecklas till världens mest miljömedvetna nation. Finland bedriver en aktiv och initiativrik utrikespolitik och samarbetar med andra nationer och folk. Finland arbetar aktivt för att intensifiera samarbetet med de nordiska länderna och de närmaste grannländerna, utveckla Europeiska unionens verksamhet och vara en del av det globala samfundet. Finland arbetar för att minska den globala fattigdomen. Europeiska unionen är Finlands viktigaste påverkningsforum med tanke på det internationella samarbetet. Finlands mål är att EU ska vara ett projekt för fred, tillväxt, sysselsättning och social rättvisa. EU-medlemskapet och utvecklandet av EU som gemenskap ligger i Finlands intresse. Självständighet innebär att man deltar i sådana internationella beslutsprocesser där det fattas beslut som påverkar finländarna. Titel: sep 6-2:44 PM (Sida 53 av 176)

54 Statsrådets kansli < Utrikesministeriet formin.finland.fi/svenska < Justitieministeriet < Inrikesministeriet < Försvarsministeriet < Finansministeriet < Undervisningsministeriet < Jord- och skogsbruksministeriet < Kommunikationsministeriet < Arbets- och näringsministeriet < Social- och hälsovårdsministeriet < Miljöministeriet < Titel: aug 25-10:02 (Sida 54 av 176)

55 VAD består en regering av? -12 ministerier -Vanligtvis 18 ministrar (17 + statsministern) Statsrådets kansli < Utrikesministeriet formin.finland.fi/svenska < Justitieministeriet < Inrikesministeriet < Försvarsministeriet < Finansministeriet < Undervisningsministeriet < Jord- och skogsbruksministeriet < Kommunikationsministeriet < Arbets- och näringsministeriet < Social- och hälsovårdsministeriet < Miljöministeriet < Titel: aug 27-05:09 (Sida 55 av 176)

56 REGERINGENS UPPGIFTER: - Stifta lagar - Göra Finlands budget - Besluta i ärenden som inte är tilldelade presidenten eller lägre myndigheter (EMU, Kärnkraftverksbeslut). -Statsministern leder statsrådets verksamhet och ser till att beredningen och behandlingen av de ärenden som hör till statsrådet samordnas. Statsministern för ordet vid statsrådets allmänna sammanträde. Vid omröstning avgör statsministerns röst vid lika röstetal. Statsministern är ordförande för alla lagstadgade ministerutskott. Statsministern är ställföreträdare för republikens president när presidenten är förhindrad att sköta sina uppgifter (utlandsresa är inte längre ett nödvändigt hinder). Titel: aug 27-06:43 (Sida 56 av 176)

57 Cajanders regering REGERINGENS ARBETSFORMER: Sammanträder vanligen 3 ggr/v 1) AFTONSKOLAN (ons.) - informell träff där man försöker lösa vissa problem före det egentliga regeringssammanträdet. 2) ALLMÄNT SAMMANTRÄDE (tors.) - Beslutfört när minst 5 ministrar är närvarande (statsministern fungerar som ordförande). Det beslut som erhåller det största understödet blir gällande. Ärenden föredrags av ministertjänstemän. 3) PRESIDENTFÖREDRAGNINGAR (fre.) - Beslutfört när presidenten + 5 ministrar närvarande. Titel: aug 27-06:45 (Sida 57 av 176)

58 Regeringen har 3 permanenta ministerutskott (statsmin. fungerar som ordförande i de permanenta utskotten som alltså är förberedande organ): -finansutskottet (sammanträder före allmänt sammanträde) -ekon.-pol. utskottet (sammanträder 2ggr/v.) -utrikesutskottet (vid behov) -Dessutom kan extra utskott tillsättas vid behov. Titel: aug 27-06:46 (Sida 58 av 176)

59 MINISTERIERNA OCH DE CENTRALA ÄMBETSVERKEN: -statliga förvaltningsorgan som inom sina uppgiftsområden verkar på nationellt plan. Ministerierna leds av politiskt ansvariga ministrar, ämbetsverken av tillsatta tjänstemän. -Ministerierna : 12 + statsrådets kansli (=statsministerns ministerium). Varje ministerium leds av åtminståne en minister. inrikesministeriet Republikens presidents kansli Pressmeddelande President Halonen om utnämningen av kanslichefen vid Republikens president har i dag, den 15 augusti 2008, utnämnt kanslichefen, pol.mag., jur.kand. Ritva Viljanen till kanslichef vid inrikesministeriet för fem år från den 1 oktober 2008 till den 30 september President Halonen fattade sitt beslut efter att noggrant ha bekantat sig med handlingarna för tillsättande av tjänsten och efter diskussioner med den minister som föredrar ärendet och med statsministern. Utnämningshandlingarna visar att kanslichefen, pol.mag., jur.kand. Ritva Viljanen är den mest meriterade sökanden vad gäller utbildning, erfarenhet, kunnande och färdigheter. Dessutom har hon varit kanslichef vid inrikesministeriet i fem år och skött sitt uppdrag klanderfritt. Hon bör således anses ha obestridliga förutsättningar att sköta tjänsten på ett förtjänstfullt sätt under ytterligare en femårsperiod. Det har inte framförts några orsaker till att hon inte kunde utnämnas. motiverades bland annat på följande sätt: President Halonen hänvisar till tillsättandet av tjänsten som kanslichef vid arbets- och näringsministeriet i december 2007, då beslutet statsförvaltningens verksamhet. Av statens högsta tjänstemannaledning krävs i allt högre grad en tväradministrativ och vidsträckt syn på hela I uppgiften som kanslichef betonas meriter inom mångsidiga och krävande ledningsuppdrag. Särskild vikt bör läggas vid erfarenhet av statsrådets och dess ministeriers beslutsförfaranden och ministeriets ledningsuppgifter. Av sådana ledningsuppgifter kan som särskilt meriterande räknas skötandet av uppgifterna som kanslichef, avdelningschef, biträdande avdelningschef, chef för ett ämbetsverk inom förvaltningsområdet eller andra ledningsuppdrag på motsvarande nivå vid ministerierna och deltagande i ledningsgrupps-, resultatstyrnings- eller resultatledningsarbetet vid ministeriet i anslutning till detta. Eftersom man på dessa grunder har utnämnt kanslichefen vid arbets- och näringsministeriet, vars uppgiftsområde ändrats, gäller samma grunder även vid utnämningen av kanslichefen vid inrikesministeriet, vars uppgiftsområde är under utveckling. President Halonen betonar att hon kan se generaldirektören, generalstabsofficer Ilkka Laitinens meriter. Det finns synnerligen få finländska tjänstemän i höga EU-uppgifter av det slag som Ilkka Laitinen år 2005 utnämndes till som den kandidat som Finlands hela statsledning förespråkade. Det är naturligt att de erfarenheter och det kunnande som han skaffat sig kommer att vara en värdefull tilläggsresurs även inom den finländska förvaltningen när det tidsbestämda uppdraget avslutas. om utnämningsgrunderna. Utnämningen av inrikesministeriets kanslichef har väckt exceptionellt stor debatt i offentligheten. Tyvärr har ett färgstarkt språkbruk tidvis stämplat de meriterade kandidaterna på tvivelaktiga grunder. Däremot är det nyttigt om det förs en saklig och öppen diskussion Titel: aug 27-07:52 (Sida 59 av 176)

60 - Underställda ministerierna och grundade för något specialområde är de centrala ämbetsverken vilka är relativt självständiga. -Dessutom existerar s.k. kommitteér (permanenta och av regeringen tillsatta för en specifik uppgift, tidsbundna) vilka är förberedande organ. Består av experter som planerar, avger utlåtanden, förbereder lagförslag eller fungerar som rådgivande organ. Vissa har beslutanderätt (t.ex. studentexamenskommittén). Titel: aug 27-07:57 (Sida 60 av 176)

61 DEN JURIDISKA MINISTERANSVARIGHETSLAGEN - Om Statsrådet eller en minister fattar ett lagstridigt beslut, kan på initiativ av presidenten eller riksdagen vederbörande åtalas och straffas i riksrätten (riksrättens medlemmar utses av riksdagen) ( I Juhantalo fallet var det grundlagsutskottet som föreslog och riksdagen som beslöt). DEN POLITISKA MINISTERANSVARIGHETSLAGEN - Ministrarna ansvariga inför riksdagen (parlamentarismen) Ministerbeslutens klokhet och ändamålsenlighet bedöms av riksdagen. Titel: aug 27-07:58 (Sida 61 av 176)

62 Ministrarnas arvoden En minister får för sitt uppdrag ett arvode som motsvarar det arvode som betalas till riksdagens vice talman (9 729 euro/månad, ). Det arvode som betalas till statsministern motsvarar det arvode som betalas till riksdagens talman ( euro/månad, ). Arvodet är skattepliktig inkomst för ministrarna. Om en riksdagsledamot utnämns till medlem av statsrådet innehåller riksdagen hälften av det arvode och den kostnadsersättning som tillkommer riksdagsledamoten. En medlem av statsrådet har varje kalenderår rätt till en ledighet på 30 dagar som jämställs med semester. Titel: sep 6-9:22 AM (Sida 62 av 176)

63 Titel: okt 28-14:27 (Sida 63 av 176)

64 REGERINGENS BUDGETFÖRSLAG Titel: aug 27-07:59 (Sida 64 av 176)

65 UPPGIFT: Hur väljs Finlands president? Är valsättet 'demokratiskt' eller existerar det manipulationsrisker? Finlands president har flera gånger valts genom undantagsförfaranden, redogör när och hur detta har ägt rum. Titel: aug 28-10:45 (Sida 65 av 176)

66 RIKETS ÖVERHUVUD - PRESIDENTEN VAL? 1) Registrerade partier samt medborgarorganisationer som grundats med tanke på valen anmäler sina presidentkandidater. Minst röstberättigades namn krävs för att man skall kunna ställa upp en presidentkandidat. 2) Centralnämnden i Helsingfors lottar ut nummer till de olika presidentkandidaterna fr.o.m nummer 2. Ifall det enbart existerar en kandidat så blir denna president - statsrådet skulle enbart konstatera faktum. Titel: aug 28-10:44 (Sida 66 av 176)

67 VAL? 1) Registrerade partier samt medborgarorganisationer som grundats med tanke på valen anmäler sina presidentkandidater. Minst röstberättigades namn krävs för att man skall kunna ställa upp en presidentkandidat. 2) Centralnämnden i Helsingfors lottar ut nummer till de olika presidentkandidaterna fr.o.m nummer 2. Ifall det enbart existerar en kandidat så blir denna president - statsrådet skulle enbart konstatera faktum. 3) Alla röstberättigade finländska medborgare erhåller informatinskort som verifierar rösträtten - två kort för de två omgångarna. Ifall man är invalidiserad eller sjuk skall man meddela sin kommuns centrala valnämnd, som ansvarar för transport till röstningslokal. 4) Förhandsröstning 5) Den första röstningsomgången (januari). Samma kväll efter klockan framgår resultatet. ifall någon av kandidaterna erhållit mer än 50% av rösterna blir denne president i annat fall går de två som har erhållit mest röster vidare till följande, avgörande omgång. Regeringen lottar ut mellan numrorna 2 och 3 6) Förhandsröstning 7) Första söndagen i Februari. Röstning. Den kandidat som erhåller mera röster blir president. 8) Den 1.3 sker presidentbyte i riksdagen. Titel: sep 1-09:49 (Sida 67 av 176)

68 Titel: sep 1-07:47 (Sida 68 av 176)

69 Utövning av presidentämbetet Republikens president står hela tiden till förfogande för fullgörande av sina uppgifter. Presidenten har ingen arbets- eller tjänstetid och inte heller egentlig semester. Förhinder och ställföreträdare Om presidenten är förhindrad att sköta sina uppgifter, sköter statsministern dem eller om också statsministern är förhindrad den minister som är statsministerns ställföreträdare. så snart som möjligt. Om presidenten avlider eller får bestående förhinder väljs en ny president Titel: okt 28-21:20 (Sida 69 av 176)

70 Beträffande republikens presidents årliga gottgörelse föreskrivs i lag, och gottgörelsen är densamma tills riksdagen bestämmer någonting annat. Presidents årliga gottgörelse är euro. Därutöver ges presidenten en bostad vars underhåll, uppvärmning och belysning samt inredning bekostas med allmänna medel. Också den personal som behövs för bostaden avlönas med allmänna medel. Presidentens make får ingen gottgörelse och ingen annan ersättning med anledning av sin ställning. Republikens presidents gottgörelse och bostadsförmån samt pensionen och familjepensionen är skattefria. För övriga inkomster beskattas presidenten på normalt sätt Presidentens flagga Titel: okt 28-21:22 (Sida 70 av 176)

71 Val av president Republikens president utses genom direkt folkval. Presidentval förrättas i regel vart sjätte år. Om presidenten avlider eller får bestående förhinder väljs en ny president så snart som möjligt. Valbarhet och ämbetsperiod president för högst två ämbetsperioder i följd. Presidentkandidater valmansförening. Valförrättning förrättar vid behov lottning. försäkran har avgivits. Republikens president skall vara infödd finsk medborgare. Presidentens ämbetsperiod är sex år. En och samma person kan väljas till En presidentkandidat kan ställas upp av ett registrerat parti från vars kandidatlista vid senast förrättade riksdagsval minst en riksdagsledamot har blivit invald. En kandidat kan också ställas upp av röstberättigade personer, som har bildat en Presidentvalets första omgång hålls tredje söndagen i januari. Om någon av kandidaterna då får mera än hälften av de röster som har avgivits (50 % + en röst), är denna kandidat vald till republikens president. I annat fall ordnas den andra valomgången två veckor efter den första. Kandidater är då de två som i den första omgången fick flest röster. Den kandidat som i den andra omgången har fått flest röster är vald till republikens president. Om rösterna har fallit lika avgör lotten. Statsrådet fastställer valresultatet och Om endast en kandidat har ställts upp blir denna utsedd till republikens president utan val. Tillträdande av presidentämbetet Den valda presidenten tillträder sitt ämbete den första dagen i den månad som följer efter valet vid en ceremoni. Då avger presidenten följande högtidliga försäkran inför riksdagen: Jag N.N., som av Finlands folk har valts till president för republiken Finland, försäkrar att jag i utövningen av presidentämbetet redligt och troget skall följa republikens konstitution och lagar samt efter all min förmåga främja det finska folkets välfärd. En president som valts genom förtida val tillträder sitt ämbete och avger sin försäkran den tredje dagen efter det att han eller hon konstaterats ha blivit vald. Den valda presidentens ämbetsperiod börjar och företrädarens ämbetsperiod upphör när den högtidliga Titel: sep 1-07:49 (Sida 71 av 176)

72 FINLANS PRESIDENTER K.J. Ståhlberg ( ) Valdes av riksdagen L.K. Relander ( ) Som 41 år gammal vår yngsta pr. P.E. Svinhufvud ( ) Med minsta möjl.marginal i 3:de omgången (Ståhlberg) K. Kallio ( ) Saknade akademisk slutexamen. Avgick av hälsoskäl och dog på H:fors järnvägsstation R. Ryti ( , ) Samma elektorer som valt Kallio valde Ryti för Kallios resterande tid. Vid valet 1943 inkallades samma elektorer än en gång. Ryti avgick sommaren 1944 för att bereda plats för Mannerheim samt en möjlighet för Finland att dra sig ur kriget. C. G. Mannerheim ( ) Riksadegen valde enhälligt Mannerheim. Finlands kortvarigaste president. J. K. Paasikivi ( , ) Då Mannerheim avgick valde riksdagen Paasikivi till president med en speciallag U. K. Kekkonen ( , , , , ) Första gången vald med minsta möjliga marginal i tredje omgången. Notkrisen 1961 garanterade det första återvalet (Honka-fronten sprack). År 1973 förlängdes Kekkonens mandatperiod med fyra år genom en speciallag. I september 1981 tog Kekkonen sjukledigt och följande månad anhöll han om befrielse från presidentskapet på grund av bestående sjukdom. M. Koivisto ( , ) M. Ahtisaari ( ) Den första som valts genom direkta folkval. T. Halonen ( , 2006-).- Finlands första kvinnliga president. S. Niinistö (2012- Titel: sep 1-09:48 (Sida 72 av 176)

73 Presidentvalen Tidigare valsätt mars 1978). Under åren valdes republikens president på ett indirekt sätt. Vid allmänna val utsågs först 300 (vid 1982 och 1988 års val 301) elektorer, som sedan valde president utan att vara bundna av dem som var uppställda som presidentkandidater. Lagstiftningen omnämnde inte ens presidentkandidaterna; det fanns inga bestämmelser om dem. Elektorerna valde president 1925, 1931, 1937, 1940, 1943, 1950, 1956, 1962, 1968, 1978, 1982 och År 1987 bestämdes om ett nytt valsätt i två omgångar som tillämpades bara vid 1988 års val. I första omgången förrättades direkt folkval bland de kandidater som hade uppställts officiellt, och samtidigt valdes 301 elektorer som skulle välja president i det fall att ingen av kandidaterna fick över hälften av de avgivna rösterna (50 % + en röst) vid det direkta folkvalet. President Koivisto fick inte 1988 över hälften av de avgivna rösterna, varför elektorerna förrättade valet. elektorsval inte gick att ordna. Avvikande valsituationer Det nuvarande valsättet trädde i kraft 1991 och tillämpades första gången vid 1994 års val. De elektorer som hade valts 1937 utsåg president tre gånger: 1937, 1940 och Under de exceptionella förhållanden som rådde 1940 och 1943 ansågs det att Situationen vid valet av president har varit avvikande 1919, 1940, 1943, 1944, 1946, 1973 och Risto Ryti hade avgått mitt under sin ämbetsperiod. pågående ämbetsperiod. År 1919 valde riksdagen Finlands första president K. J. Ståhlberg direkt med stöd av ikraftträdelsestadgandet i regeringsformen. År 1944 stiftade riksdagen en undantagslag genom vilken marskalk Mannerheim blev president för en tid av sex år sedan president Sedan Mannerheim avgått 1946 stiftade riksdagen en undantagslag, genom vilken riksdagen bemyndigades att välja president för den återstående delen av ämbetsperioden (till den 1 mars 1950), och därefter valde den statsminister J. K. Paasikivi till president. Vidare stiftade riksdagen 1973 en undantagslag genom vilken president Urho Kekkonens ämbetsperiod förlängdes med fyra år (till den 1 Valen 1940 och 1943 var avvikande därför att valet förrättades av de elektorer som hade valts Till följd av president Kyösti Kallios avgång 1940 skedde valet av ny president i förtid det året; det gällde den återstående delen av Kallios ämbetsperiod och inte en hel ämbetsperiod på sex år. Också 1944, 1946 och 1982 års val var förtida, eftersom den sittande presidenten hade avgått under Titel: sep 1-07:49 (Sida 73 av 176)

74 UTNÄMNINGSRÄTTEN -Statsministern och de övriga ministrarna -Justitiekanslern -Domarna i högsta domstolen samt högsta förvaltningsdomstolen -Landshövdingarna, biskoparna, universitetsprofessorerna, officerarna o.s.v Titel: sep 1-09:50 (Sida 74 av 176)

75 Allmänt om länsstyrelserna Länsstyrelsen är ett statligt ämbetsverk med expertis inom många olika sektorer på sitt område. Länsstyrelsen är en gemensam regional myndighet för sju olika ministerier. Dess uppgift är att genomföra riksomfattande och regionala målsättningar som centralförvaltningen uppställt. Länsstyrelsen sköter uppgifter i anslutning till justitieförvaltningen, räddnings- och polisförvaltningen, utbildnings- och kulturförvaltningen samt idrotts- och ungdomsväsendet och jord- och skogsbruksförvaltningen, trafikförvaltningen, konsument-, konkurrens- och livsmedelsförvaltningen samt social- och hälsovårdsförvaltningen. Länsstyrelsen utvärderar regionalt basservicen inom sitt verksamhetsområde under ledning av vederbörande ministerier. Den basservice som alla i Finland är berättigade till produceras huvudsakligen av kommunerna, men länsstyrelsen följer upp och utvärderar, hur kommunerna klarar av denna uppgift. Länsstyrelsen handhar inom sitt verksamhetsområde även tillsyns- och inspektionsuppgifter samt beviljar vissa tillstånd. En viktig del av länsstyrelsens verksamhet är att svara för medborgarnas säkerhet. Länsstyrelsen samordnar förberedelserna för undantagsförhållanden. De regionala ledningarna för polisen och räddningsväsendet är verksamma vid länsstyrelserna. Länsstyrelsens verksamhet leds av landshövdingen. Republikens president utnämner landshövdingarna för en mandattid om högst åtta år. Antalet länsstyrelser är sex och tjänster sköts och service ges vid såväl verksamhetsställena som de regionala serviceenheterna. Arbetsfördelningen på de olika avdelningarna varierar något mellan de olika länsstyrelserna. Drygt 1000 personer arbetar vid länsstyrelserna. Beträffande länsstyrelsen på landskapet Åland och i övrigt angående länsförvaltningen på Åland gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i länsstyrelselagen samt vad som stadgas särskilt. Titel: okt 28-21:33 (Sida 75 av 176)

76 Titel: okt 28-21:31 (Sida 76 av 176)

77 ÖVRIGA MAKTBEFOGENHETER -Försvarsmaktens överbefälhavare (i krigstid kan denna befogenhet överlåtas) -Rätt att benåda personer, gäller endast enskilda fall. Om allmän benådning (amnesi) kan bara riksdagen besluta. -Beviljar inte längre finländskt medborgarskap. Titel: sep 1-09:51 (Sida 77 av 176)

78 PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) - presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag (ifall inte avvikande åsikter framförs utgår man ifrån att de övriga ministrarna är av samma åsikt) varpå presidenten själv fattar beslutet. Presidentbesluten kan indelas i tre grupper: 1) Ärenden som avgörs efter framställning av statsrådet - alltså något man godkännt under regeringens allmänna sammanträde. Till dessa ärenden hör bl.a. propositioner samt vissa utnämningsärenden. 2) Ärenden där regeringen enbart har beslutat att ärendet skall framläggas, men som inte är avgjorda. T.ex avgivandet av förordningar och utnämningen av justitiekanslern, biskopar och professorer. 3) Ärenden som föredrags av enskild minister utan att man behandlat frågan i regeringen. T.ex. benådningar samt medborgarskapsärenden. I ytterligare några fall kan presidenten fatta beslut utanför statsrådet (som överbefälhavare för försvarsmakten samt beslut om att ställa enskild minister eller justitiekanslern inför riksrätt. Titel: okt 28-21:39 (Sida 78 av 176)

79 Titel: sep 12-9:11 AM (Sida 79 av 176)

81 KOMMUNEN (det finns stads- och landskommuner) Idén med kommunal självstyrelse är, att en mera decentraliserad styrelse lättare kan tillfredsställa den enskilda medborgarens behov och att de lokala intressena bäst blir bevakade av traktens egna beslutsfattare. Till kommunens uppgifter hör i främsta rummet att tillgodose invånarnas behov av service. Större delen av åliggandena är lagstadgade (skolväsendet, hälsovård och socialvård). Kommunernas förvaltning skall vara grundad på invånarnas självstyrelse; -förtroendevalda skall ha beslutanderätten -kommunen kan besluta i alla typer av ärenden som berör den egna kommunens invånare och inte strider mot lag. -de uppgifter kommunen måste sköta anges i lag -kommunen kan frivilligt åta sig uppgifter -kan endast genom lag förpliktigas att åta sig nya uppgifter -har beskattningsrätt Pappren inne, sol i sinne Titel: sep 3-05:32 (Sida 81 av 176)

82 Kommunerna i Finland - allmän info * 342 stycken sammanlagt (326 st i fastlandet Finland, 16 st på Åland) ( våren 2010 ) * 108 stycken av dem kallas för stad * 32 kommunsammanslagningar gjordes i början av 2009, hälften berörde flera kommuner. 67 kommuner försvann efter sammanslagningarna som gjordes År 2010 minskade antalet kommuner med 6 st. * 8 stycken kommuner har över invånare ( ) då det ännu fanns 348 kommuner var - 15 kommuner tvåspråkiga, majoritetspråket svenska - 19 kommuner enspråkiga, svenska som språk - 19 kommuner tvåspråkiga, majoritetspråket finska kommuner enspråkiga, finska som språk Titel: nov 10-09:43 (Sida 82 av 176)

83 K ommunalskatteprocenten (2010) Medeltalet i hela landet: 18,98 % Medeltalet i Nyland: 18,16 % Saltvik ( beläget på Åland ) 16,25 % Grankulla 16,50 % Esbo 17,75 % Helsingfors 17,50 % Vanda 19,00 % Hangö 20,75 % Raseborg 21,00 % Kesälax ( beläget i Norra Karelen )21,00 % Titel: nov 10-09:44 (Sida 83 av 176)

85 Esbo i siffror (2012) Invånarantal: Språkfördelning: finska 83 %, svenska 8,3 %, övriga språk 8,7 %. Nationalitet: Finländskt 93,7 %, utländskt 6,3 % Befolkningsförändring per år: föds, flyttar in eller ut från staden Arbetsplatser: ca Anställda hos staden: Stadscentrum: Esbo centrum, Esboviken, Alberga, Mattby, Hagalund Areal: 528 km² Landområden: 312 km² Vattenområden: 216 km² Öar: 165 Sjöar: 95 Havskust: 58 km Inkomstskattesats: 17,75 % Stadens lån: 867 euro/invånare Bilar: 452 privatbilar/1000 invånare Stadsfullmäktige: 67 ledamöter (Saml. 27, SDP 10, Gröna. 9, Sannf./Obundna 7, SFP 6, C 3, VF 2, KD 2, KA 1) Titel: sep 4-8:51 AM (Sida 85 av 176)

86 UPPGIFTER: Kommunens uppgifter är bestämda i lag -Socialvård -Hälsovård -Utbildning (även specialundervisning för t.ex. handikappade) -Planering (värna för miljön) -Avfallshantering Titel: sep 3-05:45 (Sida 86 av 176)

87 Titel: okt 28-21:47 (Sida 87 av 176)

88 Titel: okt 28-21:49 (Sida 88 av 176)

89 Titel: okt 28-21:50 (Sida 89 av 176)

90 EKONOMI: Ekonomiskt är kommunerna hänvisade till KOMMUNALSKATTEN (direkt och proportionell - skatteöre), FASTIGHETSSKATTEN (fastställs av kommunfullmäktige), SAMFUNDSSKATTEN, INKOMSTERNA FRÅN KOMMUNALA FÖRETAG (idén har varit att dessa inte får upprätthållas i förtjänstsyfte), STATSBIDRAG (statsandelar indelade 1-10 bärkraftsklasser, störst i 1, minst i 10) och LÅN. Bärkraftsklassificeringen kommer i framtiden att förändras så att kommunernas ekonomiska situation i högre grad beaktas. Kommunerna har blivit beroende av statsbidragen men trenden har varit den att kommunerna fått överta allt fler uppgifter (samt kostnaderna för dessa) samtidigt som statsandelarna beskurits. Titel: sep 3-05:51 (Sida 90 av 176)

91 KOMMUNFULLMÄKTIGE (kan jmf med riksdagen)- väljs för 4 år av kommunmedlemmarna (även inom kommunen bosatt medborgare i annat nordiskt land har rösträtt). Fullmäktige väljer inom sig en ordförande/1 år och 2 viceordföranden. Beslut fattas med enkel majoritet. Till fullmäktiges uppgifter hör att godkänna kommunens budget, anta reglementen och ordningsstadgor samt utse kommunstyrelse och nämnder. Beslut fattas med enkel majoritet under offentliga möten. Storleken 17-85, beroende på kommunens storlek. I små kommuner min. 13. Titel: sep 3-05:53 (Sida 91 av 176)

92 KOMMUNSTYRELSEN (kan jmf med regeringen)- bereder ärenden som skall behandlas i fge, kontrollerar att fges beslut tillkommer i laglig ordning och verkställer dem. Sköter om kommunens förvaltning och ekonomi. Sluter avtal i kommunens namn. Representerar kommunen utåt. Övervakar nämnder och kommunala tjänstemän. Kommunfullmäktige väljer för 4 år eller för kortare tid om man så besluter. Titel: sep 3-05:54 (Sida 92 av 176)

93 NÄMNDER SAMT DIREKTIONER - förtroendevalda med personliga suppleanter (t.ex. skolnämnden, gymnasiets direktion). Tillsätts för 4 år. Nämndernas och direktionernas betydelse har vuxit. Det beror på att fullmäktige inte i detalj besluter hur anslag används utan nämnderna skall själva ansvara för att verksamheten sköts i enlighet med givna riktlinjer För att öka tilltron har valbarhetskriterierna för förtroendevalda skärpts med den nya kommunallagen Personer som kan ha fördel av att vara medlemmar i ett förtroendeorgan är inte mera valbara (t.ex direktör i ett byggnadsföretag kan inte längre sitta i byggnadsnämnden). Titel: sep 3-05:55 (Sida 93 av 176)

94 Numera kan en kommun hålla rådgivande folkomröstning men det krävs att minst 5% av medlemmarna stöder frågan. Om minoritetens andel uppgår till minst 8% eller 3000 personer är kommunen tvåspråkig. En tvåspråkig kommun förblir tvåspråkig så länge minoritetens andel är över 6%. Pale och Wille Titel: sep 3-05:57 (Sida 94 av 176)

95 + KOMMUNMEDLEMMAR - a) alla i en kommun bosatta och mantalsskrivna personer. De har rätt att rösta, delta i förvaltningen, åta sig förtroendeuppdrag. b) medlemsskapet för övriga kommunmedlemmar - betala kommunalskatt. Till denna grupp hör innehavarna av fast egendom och utövare av yrke eller näring inom kommunen. Också samfund, anstalter och stiftelser med hemort i kommunen räknas som medlemmar. Ifall man väljs till ett kommunalt förtroendeuppdrag kan man i princip inte tacka nej (utom ifall man är över 60, innehaft förtroendeuppdraget i minst 4 år, 8 år innehaft förtroendeuppdrag, sjukdom). Kommunernas officiella språk fastslås vart 10 år av regeringen (6%) Titel: sep 3-05:58 (Sida 95 av 176)

96 Esbo stads korta presentation av staden. Gör din egna presentation (en sida) och presentera den. Titel: nov 1-16:59 (Sida 96 av 176)

97 UPPGIFTER: exempel. 1) Hur kan du påverka beslutsfattandet i din kommun. Ge åtminståne ett konkret 2) Vilka obligatoriska uppgifter har kommunen. Hur väl anser du att din kommun uppfyller förpliktelserna? Borde kommunen påläggas nya obligatoriska uppgifter eller anser du att någon av uppgifterna kunde vara frivillig? 3) De senaste åren har det förverkligats en mängd kommunsammanslagningar. Redogör för en. Vilka var målsättningarna och hur väl har man uppnå dessa? sig? 4) I Magmas redogörelse över finlandssvenskarnas framtid i Nyland föreslogs att Kyrkslätt, H:fors, Esbo, Vanda, Grankulla och Sibbo skulle sammanslås till en stor kommun. Vilka fördelar och/eller nackdelar anser du att det skulle föra med Det fanns 348 kommuner i Finland vid ingången av år Under året genomfördes 32 kommunsammanslagningar. En stor del av sammanslagningarna gäller flera kommuner. Till följd av sammanslagningarna minskade antalet kommuner med 67. Titel: nov 1-17:01 (Sida 97 av 176)

99 lähes nollatasolla. miljoonaa euroa. eurolla :00 Katriina Pajari Helsingin Sanomat Espoo kaksinkertaistaa lainamääränsä Espoon ensi vuosi näyttää synkältä. Kaupungin talousarvio on 86 miljoonaa euroa miinuksella ja vuosikate on Tiedot käyvät ilmi juuri julkaistusta kaupunginjohtajan talousarviosta. "Kaikenlaisia budjetteja sitä joutuukin esittelemään", Espoon kaupunginjohtaja Marketta Kokkonen totesi. Arvion mukaan verotuloja kertyy saman verran kuin viime vuonna, runsaat miljardi euroa. Niiden määrän ei uskota kasvavan, vaikka veroprosenttia nostetaan. Espoon kaupunginvaltuusto päätti jo aiemmin syksyllä, että veroäyri nousee 17,75:een ainakin vuoden 2010 ajaksi. Verotulot muodostavat yli 80 prosenttia Espoon tuloista. Niiden kasvun pysähtyminen vaikuttaa vahvasti kaupungin talouteen, koska menojen kasvu ei ole pysähtynyt. Espoon lamalääke on laina. Kaupunki aikoo tuplata velkarahan määrän lähivuosina. Nyt lainaa on 220 miljoonaa. Ensi vuonna kaupunki ottaa 150 miljoonaa lisää, ja vuonna 2012 velkarahaa on 453 Lisäksi kaupunki aikoo purkaa rahastojaan 40 miljoonalla eurolla vuosittain seuraavien kolmen vuoden ajan. Lainarahaa tarvitaan, jotta investoinnit pyörivät. Espoo aikoo rakentaa uutta ja korjata vanhaa 207 miljoonalla Espoo ei ole kriisissä, totesi kaupunginjohtaja. Lihavat vuodet ovat taanneet, että huonoistakin ajoista selvitään. "Mutta mitään suuria riskejä budjetti ei kestä", Kokkonen myönsi. "Tämä on tehty niiden ennusteiden mukaan, jotka sanovat talouden alkavan hiljalleen elpyä." Titel: nov 2-12:30 (Sida 99 av 176)

100 1. Regional modell med 14 kommuner med en gemensam förbundsförvaltning med eller utan lokalnivå. Förbundsförvaltningen handhar trafik, mark och bostäder. Lokalnivån bildas av primärkommunerna, som fortsätter som hittills med utformningen av sin närservice inklusive den svenskspråkiga servicen. 2. Regional modell med 4 kärnstäder som skapar förbundsförvaltning, vilken handhar även servicefrågor. Förvaltningsmodellen har ingen subregional nivå, utan närdemokratin säkras via redan nu befintliga delegationer, direktioner o. dyl. 3. Storfusion av 4 kärnstäder, utan lokalnivå. Den svenska servicen kan försvinna i det stora maskineriet om man inte skapar någon form av koordinerande regionalt organ. 4. Storfusion av 4 kärnstäder med lokalnivå som består av stadsdelar eller på annat sätt formade mindre enheter, som ansvarar för serviceutformningen. I den här modellen kan all kommunal verksamhet centraliseras även som den svenska servicen. Stadsdelarna eller de mindre lokala enheterna är centralstyrda. Den svenska servicen kan i den lättaste versionen vara ett rådgivande centralt organ, men kan utvecklas mera systematiskt. 5. Städerna fortsätter som nu behovet av helhetssyn och koordinering av den svenskspråkiga servicen har vuxit kontinuerligt och utan systematisk planering av resurser kan den språkliga servicen på sikt utarmas. De svenskspråkiga invånarna är i kärnstäderna cirka och i alla 14 kommuner nästan till antalet, men andelen av hela metropolområdets befolkning är liten (6,6 6,1 %). Det gör experiment av olika slag möjliga då man går in för nya samarbetslösningar i huvudstadsregionen. Om de utfaller väl, kan de senare til lämpas på majoritetsbefolkningen. Målet måste vara att alla på sikt får det bättre i regionen. Titel: nov 1-17:12 (Sida 100 av 176)

101 Storkommunen - ingen billig sak Processen med strukturreformen gör knappast kommunsektorn billigare. Ur kommunens synvinkel handlar det inte om att spara pengar utan om att bli starkare, modernare och bättre rustad framför allt för att sköta vården i framtiden. Då är större bättre. Jag tror att staten förväntat sig stora inbesparingar. Men sådana effekter kommer nog att låta vänta på sig, säger Monica Avellan som är chef för förvaltningsavdelningen i nybildade Väståbolands stad. Det är inte alldeles billigt med den här samgångsprocessen. Datasystem måste förnyas och harmoniseras liksom telefonsystemen. Det behövs nya utrymmen och ändringar i de gamla. Det finns allt möjligt som man måste satsa på i början. Precis hur mycket kan Avellan inte säga ännu, bland annat för att stadens nya ekonomiprogram inte ännu medgett en ingående analys av de samgångnas ekonomi. Men i fjol strax innan Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö gick samman till Väståboland flöt mera pengar än vanligt ur kassan i så gott som alla de här kommunerna. Avellan säger att det är för tidigt att tala om en köpfest, men saken utreds. När Väståboland bildades var det för att trygga servicen långt in i framtiden och skapa förutsättningar för en sund ekonomi på lång sikt, säger Avellan. I samgångsavtalet talar man inte om att spara. Betoningen är på servicen och hur den skall vara tillgänglig i kommunens olika delar. Som smörjmedel i samgångsförhandlingarna användes de statliga morotspengarna. En del av dem delade man i fem lika stora delar, och så fick var och en av de mycket olika stora gamla kommunerna en egen femtedel att använda enligt förgottfinnande. Men annars gjorde man inte några dyra löften i avtalet. också. Kommunfusioner motiveras ofta med att man skapar förvaltningsenheter som motsvarar ekonomiska regioner. Men gränser inte bara hindrar ekonomisk aktivitet de skapar den Forskaren Erland Eklund från Åbo Akademi har påpekat att det alltid funnits samma dragkamp mellan tätorten och den omgivande glesbygden. Tätorten lever mycket på värdestegringen på tomter i centrum, medan glesbygden kan konkurrera om aktiviteter och invånare som flyr just de dyrare tomterna. Titel: nov 5-08:11 (Sida 101 av 176)

102 MAKT? Vad är det? Exempel på olika maktsektorer och på olika typer av maktutövning. Lagar, regler, normer. Definiera och exemplifiera. Varför behövs de? Vad är 'frihet'? Innefattar friheten även ett ansvar? 'Det allmänna bästa' i konflikt med 'individens frihet'? Full metal jacket Titel: nov 12-09:58 (Sida 102 av 176)

103 MAKTUTÖVNING - historisk översikt. stamen, storfamiljen, gruppen byn stadsstaten staten antikens demokrati Platons idealstat kejserligt envälde feodalismen Macchiavelli Thomas Moores 'Utopia' Locke - kostitutionell monarki Upplysningen (Montesqieu, Rousseau, Voltaire) USA:s grundlag Franska revolutionen Nationalismen/liberalismen Imperialismen Demokratins utveckling Fascismen Nuets ideal Titel: nov 12-10:13 (Sida 103 av 176)

104 Ideologier ( U Titel: sep 20-1:17 PM (Sida 104 av 176)

105 DET FINSKA SAMHÄLLET SAMT DESS UTVECKLING DEFINITION AV SAMHÄLLSBEGREPPET Ett nätverk av mänskliga relationer Människor som lever tillsammans och sålunda utgör ett samhälle Samhället är inte det samma som staten utan ett vidare och mera abtsrakt begrepp Samhället och nationen brukar vara varandras synonymer. Samhället inverkar kraftigt på människornas liv. De enskilda individerna brukar ta i betraktande samhället med dess medlemmar och normer. Ett medborgarsamhälle innebär medborgarnas frivilliga deltagande och verksamhet i verksamhet som inte är en del av den offentliga sektorn MEDBORGARSAMHÄLLE? Titel: sep 19-8:15 AM (Sida 105 av 176)

106 SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGEN Orsaker; globaliseringen de ekonomiska konjunkturerna den teknologiska utvecklingen migrationen beslut av politiker samt arbetsmarknads organisationer maktskiften samhälleliga konflikter olyckor och naturkatastrofer krigshot samt krig Titel: sep 19-8:17 AM (Sida 106 av 176)

107 BEGREPP SOM KARAKTERISERAR SAMHÄLLET IDAG INFORMATIONSSAMHÄLLET Informationens roll i dagens samhälen har vuxit sig mycket betydelsefull. Information produceras, prossesseras och förmedlas Typiskt är uppkomsten av samhällsnätverk samt globalisering Finland har genomgått en snabb förvandling till ett konkurrenskraftigt informationssamhälle Titel: sep 19-8:18 AM (Sida 107 av 176)

108 MASS SAMHÄLLE Massmedierna intar en central position Samhällets medlemmar har kraftigt individualiserats betydelse Människors klassidentifiering har försvunnit, samhällsklassen har inte samma Titel: sep 19-8:19 AM (Sida 108 av 176)

109 KONSUMTIONSSAMHÄLLE Konsumtionen är en viktig del av vår identitet. Genom ett konsumtionsbeteende skapas gruppidentiteter Olika människogrupper identifierar sig genom att anamma nya konsumtionsmönster Titel: sep 19-8:19 AM (Sida 109 av 176)

110 RISKSAMHÄLLE Många risker finns inkluderade i välfärdstillväxten Den enskilda individen har svårt att skydda sig då riskerna lätt riktar sig mot alla samhällsgrupper (t.ex kärnkraftsolycka eller luftföroreningar) Miljöriskerna är globala Titel: sep 19-8:20 AM (Sida 110 av 176)

111 SAMHÄLLSSTRUKTUREN UNDER 2000-TALET Finland urbaniserat, andelen av de som bor på landsbygden har kontinuerligt minskat Servicesektorn har en längre tid varit den som växer starkast Befolkningen bor i allt högre grad i de stora städerna i södra Finland Befolkningen högt utbildad Fram till 1990-talet minskade de ekonomiska klyftorna mellan samhällsklasserna för att åter växa efter depressionen Titel: sep 19-8:20 AM (Sida 111 av 176)

119 I Finland upplever många en nationell stolthet för att landet är en välfärdsoch en rättsstat. Diskutera hur långt du anser att detta är berättigat. Titel: nov 12-10:13 (Sida 119 av 176)

120 En försvagad välfärdsstat behöver en kraftig manöver Den finländska socialpolitiken har kommit till ett vägskäl där den framtida riktningen måste väljas. Ansvaret för välfärden och den sociala rättvisan kan inte överföras på individerna i ytterligare utsträckning. I de riktlinjer som gjorts upp under de senaste åren har den del av befolkningen som orkar sämst och som har det sämst ställt råkat i en ännu mera utsatt position. Den finländska välfärdsstaten har på så sätt förlorat många av sina grundläggande värderingar och tillvägagångssätt. Denna väg leder till ett klassamhälle och Finland måste svänga av denna väg, konstateras i en nyutkommen bok. Social glömska i dagens Finland och överbetoning av individens ansvar är centrala teman i en nyutkommen bok av Institutet för hälsa och välfärd (THL). I boken (Sosiaalipolitiikka hukassa vai uuden jäljillä?) beskriver 16 skribenter sina synpunkter på hur den finländska välfärdsstaten har lyckats i sin socialpolitik under de två senaste årtiondena. Varför har ojämlikheten ökat? Vart försvann rättvisan och kan den fortfarande återställas? Man har blivit medveten om den kraftiga ökningen av välfärdsskillnaderna i Finland. De sociala rättigheterna och ekonomin ställs nu mot varandra, kanske mer än någonsin tidigare. Detta är delvis en följd av att socialpolitiken inte har profilerats tillräckligt klart och att den hamnat i bakgrunden när man eftersträvat ekonomisk konkurrenskraft: år bör således betraktas som en period av underprestation i välfärdsstaten. avgöras. Man började tappa det socialpolitiska greppet just då det hade behövts ansträngningar för att motverka en ökande ojämlikhet. Nu behövs ny och öppen diskussion kring den finländska välfärdens framtid; under följande valperiod kommer riktningen för vår välfärdsstat att Hurdan socialpolitik behövs i en situation där de frågor som kräver snabba riktlinjer och lösningar förutom ojämlikhet också gäller befolkningens stigande ålder, den ekonomiska globaliseringen och ekologisk hållbarhet? Under detta årtionde skapas den finländska modell, vars framgång avgör hur välfärden ser ut för nuvarande och kommande generationer. Titel: sep 19-3:22 PM (Sida 120 av 176)

121 VÄLFÄRDSSTAT- GRUNDTRYGGHET MÖJLIGHETER ATT SKAPA EN EGEN FRAMTID INGEN FATTIGDOM PENSIONSSYSTEM JÄMSTÄLLDHET SOCIALPOLITISKT SKYDDSNÄT GRUNDUTBILDNING PLIKT ATT BETALA SKATT RÄTTSSTATEN ALLA LIKA INFÖR LAGEN YTTRANDE OCH PRESSFRIHET MAKTFÖRDELNINGSPRINCIPEN, REPRESENTATIV DEMOKRATI ALLMÄN RÖSTRÄTT OFFENTLIGHETSPRINCIPEN FÖLJA LAGEN VITTNESPLIKT Välfärdsstat, nationalstat där det offentliga ansvaret för medborgarnas välfärd är omfattande. Tanken om välfärdsstaten baseras på principer om trygghet och solidaritet. Genom beskattning finansieras bl.a. socialförsäkringar, sjukvård och utbildning, och resurser omfördelas mellan livets olika skeden och från rika till fattiga. Grupper som antas löpa stor risk att drabbas av sociala problem ges genom välfärdsstaten särskilt stöd. Rättsstat Beteckning på en stat där rättssäkerhet råder. I en rättsstat är alla samhällsorgan skyldiga att följa gällande lagar och förordningar. Robert von Mohl var den som myntade uttrycket "rättsstat". Motsatsen till rättsstat är polisstat, där den enskildes rättigheter inte är skyddade mot makthavarens godtycke. Titel: nov 17-13:17 (Sida 121 av 176)

122 Vilka utmaningar står den finska välfärdsstaten inför under 2000-talet? Behovsprövat socialskydd, som inte tidigare har ingått i den nordiska välfärdsmodellen, har ökat efter 1990-tals depression Välfärdsstatens funktioner vill inte expanderas eftersom det är tungt nog att upprätthålla de funktioner som existerar I början av 2000-talet, när satens inkomster var högre än idag så satsade man ite på att utveckla välfärdsstaten När den offentliga ekonomin har varit i trångmål så har man velat integrera marknadsekonmiska spelregler, privatisering och outsourcing även inom socialpolitike Globaliseringen har infört ett tryck för att sänka skatterna som minskat på statens skatteinkomster Befolkningens åldrande skapar utmaningar Migationsrörelsen inom Finland resulterar i en ojämnlik utveckling av olika områden i landet Uppfattningen av vem som borde bära ansvar för välfärden har grumlats. Allt fler förlitar sig på offentliga stöd Titel: sep 19-9:12 AM (Sida 122 av 176)

123 Neljä ruotsinkielistä nuorta joutui putkaan kielikahakan jälkeen Julkaistu: :20 helsingin sanomat Noin 50 nuoren kotihipat johtivat viime perjantaina Espoossa välikohtaukseen, jossa poliisi pidätti ja vei putkaan neljä ruotsinkielistä nuorta. Yksi pidätetyistä oli Kasper Wendell, jonka mielestä poliisi ei suostunut neuvottelemaan tilanteesta. Hänen mielestään poliisin olisi pitänyt ensin antaa varoitus ja pyytää nuoria pitämään pienempää ääntä. Poliisi vaati nuoria lähtemään kotiin. Paikalle tulleet poliisimiehet keskustelivat vain suomeksi, vaikka yksi pidätetyistä oli Ahvenanmaalta eikä juuri puhu suomea. Hän vaati Wendellin mukaan saada puhua ruotsia poliisin kanssa. Poliisi ei suostunut siihen vaan provosoitui Wendellin mukaan lisää. Nuoret olivat puolenyön aikoihin juhlimassa ystävänsä 18-vuotispäiviä, kun naapurit ilmoittivat häiriöstä poliisille. Tilanteen selvittely kesti Wendellin mukaan puolisen tuntia. Sen jälkeen nuoret vietiin putkaan kello yhden aikoihin. Heidät päästettiin vapaaksi lauantaiaamuna. Pidätetyt saivat 60 euron sakon niskoittelusta. Tapauksesta kertoi Hufvudstadsbladet. Ylikomisario Rune Svahn Espoon poliisista lähetti tiistaina tiedotteen, jossa hän kiistää, että pidätys olisi johtunut ruotsin kielestä. Svahnin mukaan syynä oli häiritsevä käyttäytyminen ja niskoittelu. Paikalla olleet nuoret osasivat Svahnin mukaan suomea. Hän kirjoittaa, että Suomen kansalaisilla on oikeus käyttää viranomaisten kanssa jompaa kumpaa virallista kieltä. Myös ruotsalaislehdistö noteerasi välikohtauksen. Siitä kirjoittivat verkkosivuillaan ainakin Aftonbladet ja Dagens Nyheter ruåtsin kieli on rikkaus Eki :37 Kyllä ruotsinkielisellä nuorisolla on täysi oikeus kettuilla poliisille omalla kielellään! sellaiseen tilanteeseen. Jokainen meistä saa valita kummalla suomen virallisella kielellä asioi viranomaisen kanssa - onhan se meidän koulussa ruotsia pakosta oppineidenkin oikeus. Aika harva poliisi saa oikeasti asiaansa kerrottua toisella kotimaisella, kokeilkaapas joskus, jos joudutte Joko viranomaisten ruotsin kielen osaamisen vaatimuksista tulee luopua tai sitten saattaa osaaminen lain vaatimusten mukaiseksi. Titel: nov 12-10:29 (Sida 123 av 176)

124 Krävde svenskt tilltal - fick böter Fyllecell och böter - det fick fyra 18-åringar i Esbo utanför Helsingfors sedan de krävt att polisen skulle tala svenska med dem. De fyra fanns bland ett 40-tal gäster hos en flicka som firade sin 18-årsdag i Esbostadsdelen Mattby. Polis tillkallades av en granne som stördes av festandet. Polisen uppmanade alla att gå hem och alla gick ut, sammanfattar polisen. Fyra av ungdomarna som krävt att polisen skulle tala svenska med dem fördes till häktet i Kilo och fick böter för att inte ha följt polisens uppmaningar. Nu anklagar ungdomarna polisen för språkdiskriminering. Ungdomar som var på plats säger att polisen lät sig provoceras av att ungdomarna talade svenska sinsemellan och till poliserna som bara talade finska. En av pojkarna är född på Åland och har aldrig läst finska. Från TT-FNB Polischefen i Esbo Olli Vuorio säger till Hufvudstadsbladet att fallet ska utredas. Enligt Vuorio ska det i enlighet med Finlands språklagar som jämställer finska och svenska i varje polispatrull finnas någon som talar svenska. DN, Titel: nov 12-10:32 (Sida 124 av 176)

125 Publicerad: Talade svenska slängdes i fyllecell Polisen: Vi ska utreda saken Deras enda brott var att de talade svenska. Straffet blev sju timmar i fyllecell. själva helt utan anledning. Det menar fyra finländska ungdomar som nu kräver att polises agerande utreds. Det är finska Hufvudstadsbladet som skriver om fyra 18-åringar som slängdes i fyllecell och sedan fick böter enligt de På böteslapparna kunde de senare läsa att de varit olydiga mot polisen. Själva är de av en annan uppfattning. Kan inte finska klagomål från en granne. Det var då någonting gick snett. I fredags firade de en kompis födelsedag då hon bjöd på fest hemma i Esbo. Strax före midnatt kom polis till platsen efter Enligt ungdomarna blev polisen ganska snabbt provocerad för att ungdomarna talade svenska. Värst var det för åländskfödda Jonathan Westerlund som inte ens behärskar finska. Vi andra kan ju finska men vi blev upprörda för att de började bråka med Jonathan så vi började alla tala svenska och fråga vad som riktigt är på gång, säger Kasper Wendell till Hufvudstadsbladet. Sju timmar i fyllecell ska utredas. Han menar att ingen i gänget bråkade eller var aggresiv. Trots det sattes han tillsammans med Jonathan Westerlund och två andra kompisar i polisbilen och fördes till häktet i Kilo. Först klockan åtta på morgonen var de fria att gå. Men då hade redan förtroendet för polisen fått sig en rejäl törn. Nu har de fyra killarna kontaktat inrikesministeriet och Esbopolisens chef, Olli Vuorio. Sistnämnde lovar att det inträffade Jag kan inte säga något om denna händelse utan den utreds internt. Men det är klart att i vanliga fall ska man nog till exempel få veta varför man sätts i cell över natten, säger han. Titel: nov 12-10:36 (Sida 125 av 176)

126 JUSTITIEOMBUDSMANNEN Unga fick rätt mot helfinsk polis Publicerad: 12/11 07:10 uppdaterad: 12/11 07:26 Fyra unga krävde att Esbopolisen talar svenska. I stället slängdes de utan förklaring i fyllecell. Nu ger JO killarna rätt och prickar polisen. Det känns bra, säger Oscar Lundqvist. Det tog två år men nu kom Justitieombudsmannens besked: De unga hade rätt att tala svenska då polisen kom för att inspektera läget på den hemmafest som för fyra killars del slutade i en fyllecell, för att de talade svenska. det begav sig. Det var en god nyhet. Det känns fint att vi fick rätt, säger Oscar Lundqvist som var med då Enligt språklagen måste myndigheter på tvåspråkiga områden i all sin verksamhet använda och utåt visa att de använder finska och svenska. Detta gäller både den skriftliga och den muntliga kommunikationen, skriver JO. polisen talade bara finska. Enligt JO kan man förstå att polisen har svårt att trygga språkliga rättigheter i kaotiska situationer med många närvarande. Men i just detta fall finns ingen hållbar förklaring till att språkproblemet. Polisen har motiverat sitt agerande med att man antog att alla kan finska. Men språkdispyten var så pass tillspetsad att en av de unga kontaktade nödcentralen på grund av Senast i det skedet borde polisen ha sett till att ungdomarnas språkliga rättigheter förverkligas" skriver JO och påpekar också att syftet med språklagen är att myndigheten på eget initiativ visar att den använder bägge nationalspråken. åtgärder. Efter incidenten lovade Esbopolisens chef Olli Vuorio i Hbl att incidenten utreds, både då det gäller språket och att killarna utan förklaring sattes i fyllecell över natten. Men varken Inrikesministeriet eller Länsstyrelsens polisavdelning har under de två år som gått ansett att händelsen borde föranleda anmärkningar, vilket oroar JO. Efter att beslutet blev offentligt i går sade ändå polischef Jari Liukku att händelsen leder till Kommentarer Det här är nog bland det roligaste jag läst på länge. Det blev kaos när killarna talade svenska. Herregud så dråpligt - kan HBL berätta VAR det blev kaos? Vi ska informera poliserna om skyldigheten att betjäna på svenska och utbilda poliserna, sade han till SPT, men tillade att det inte går att garantera att alla patruller kan tala svenska eftersom det är svårt att rekrytera svenskkunniga poliser. Enligt Liukku ska man i framtiden be poliser i Raseborg och Hangö att per telefon assistera finskspråkiga kolleger med svenska klienter i Esbo. Jeanette Björkqvist jeanette.bjorkqvist@hbl.fi Så här gick det till! Ungdomarna kunde säkert finska men i fyllan och villan började de så klart jävlas med polisen.de var säkert fisförnäma finlandssvenskars bortskämda kläppar.situationen återkommer alltid på samma sätt.så klart blev polisen upprörd över deras fitteri.men om deras pappor och mammor var segelbåtsburna, lyxvillaägare med miljoners inkomster har polisen ingen chans.det finns i Helsingforsregionen inga ungdomar som inte kan finska.så klart får pappas och mammas "gullen" uppföra sig som de vill, även emot polisen.de har ju hundratals års rätt härtill. Titel: nov 12-08:28 (Sida 126 av 176)

127 MAKTFÖRDELNINGEN I USA Grundlagen och maktdelningen USA:s statsskick grundas på konstitutionen från 1789, den äldsta i sitt slag. En grundprincip är maktdelning, som tillämpas på flera sätt. På den övergripande federala nivån är makten delad mellan tre institutioner: den lagstiftande (kongressen), den verkställande (presidenten) och den dömande (högsta domstolen). Dessutom finns det en maktdelning mellan de federala myndigheterna å ena sidan och de enskilda delstaterna å den andra. Titel: nov 3-11:29 (Sida 127 av 176)

128 Delstaterna Att USA är en federation betyder att de 50 delstaterna har en betydande självständighet. De har egen författning, lagstiftning och kongress och styrs av en guvernör. Delstaterna avgör till exempel själva om de ska tillämpa dödsstraff. Även skol- och socialpolitiken ligger på delstatlig nivå. Sådant som sköts av den federala regeringen i Washington DC är försvaret, utrikespolitiken, inre säkerhet, tullar, postväsendet mm. Titel: nov 3-11:33 (Sida 128 av 176)

129 Presidenten USA tillämpar inte parlamentarism. Presidenten behöver alltså inte ha stöd i kongressen (motsvarande riksdagen i Finland). Till presidentens uppgifter hör att leda utrikespolitiken och vara högste befälhavare över militären. Presidenten kan också lägga lagförslag och använda sitt veto mot beslut i kongressen. Presidenten utser medlemmarna i regeringen, som kallas kabinettet. De fungerar mest som rådgivare. Stort inflytande över politiken har också presidentens personliga stab. Titel: nov 3-11:33 (Sida 129 av 176)

130 år. Kongressen Det är kongressen som stiftar lagarna och beslutar om skatter och statliga utgifter. Den är uppdelad i två kamrar: representanthuset och senaten. Ledamöterna i bägge kamrarna representerar och väljs av respektive delstat. Antalet ledamöter som en delstat har i representanthuset avgörs av befolkningens storlek. Totala antalet ledamöter är 435. De väljs vartannat år. Senaten har 100 ledamöter (senatorer), två från varje delstat. De väljs på sex Mycket avgörs i kongressens olika fackutskott. Där hålls ofta utfrågningar, hearings, i samband med utredningar som får stor uppmärksamhet i medierna. De många lobbyisterna i Washington DC utsätter kongressen för ett konstant hårt tryck. Titel: nov 3-11:34 (Sida 130 av 176)

131 Högsta domstolen Högsta domstolen granskar de lagar som kongressen stiftar för att kontrollera att de stämmer överens med konstitutionen. Det gör att domstolen spelar en stor politisk roll. Aborter och dödstraff är två omstridda frågor där domstolen haft avgörande inflytande. De nio ledamöterna utses på livstid av presidenten men måste godkännas av senaten. Källor: Utrikespolitiska institutet och Nationalencyklopedin Hans Rosén (dn, ) Titel: nov 3-11:34 (Sida 131 av 176)

132 Vad ska väljarna rösta om? Valet den gäller kongressen, alltså det amerikanska parlamentet, som består av två kamrar: representanthuset och senaten. Alla 435 platserna i representanthuset och 37 av 100 platser i senaten ska väljas om. Dessutom ska det väljas guvernörer i 37 delstater och ledamöter i ett stort antal delstatsparlament. Titel: nov 3-11:38 (Sida 132 av 176)

133 Hur väljs kongressen? Ledamöterna röstas in av väljarna i respektive delstat. Det är delstaternas folkmängd som avgör hur många ledamöter de har i representanthuset. Störst är Kalifornien, Texas och New York. Hela representanthuset väljs om vart annat år. I senaten har alla delstater två platser var. Senatorerna väljs på sex år och omkring en tredjedel av platserna väljs om vartannat år. Titel: nov 3-11:41 (Sida 133 av 176)

134 Vad gör kongressen? USA:s politiska system bygger på maktdelning. Kongressen har den lagstiftande makten, presidenten den verkställande och Högsta domstolen den dömande. Alla lagar måste antas av både senaten och representanthuset. Presidenten kan lägga in sitt veto mot lagförslag, men detta kan hävas av en majoritet på minst två tredjedelar i kongressen. USA tillämpar inte parlamentarism, vilket betyder att presidenten kan sitta kvar även om kongressen domineras av motståndarpartiet. Förutom lagar beslutar kongressen också om skatter, tullar och statliga utgifter. Senaten utser dessutom en del högre statliga poster. Titel: nov 3-11:41 (Sida 134 av 176)

135 Vad innebär ett valnederlag för Obama? Efter valet är Obama tvungen att ta tag det enorma underskottet i statsbudgeten. Reformer väntar också inom utbildningsväsendet och energipolitiken. Presidenten blir tvungen att kompromissa och förhandla mer med republikanerna i kongressen. Men i flera frågor står parterna långt ifrån varandra. Republikanerna säger nej till att skapa nya jobb med statliga pengar. Obama får också mycket svårt att få igenom en skärpning av klimatpolitiken, vilket får konsekvenser för hela världen. Hans Rosén Men det finns också de som menar att Obama kan tjäna på ett demokratiskt nederlag. Om republikanerna får majoritet i kongressen måste de ta större ansvar för beslutsfattandet. Dessutom kan Obama, när det är dags för presidentval 2012, peka ut republikanerna som orsaken till att hans politik inte fått genomslag. hans.rosen@dn.se Titel: nov 3-11:40 (Sida 135 av 176)

136 1. Hur blir det nu med Obamas framtid? I ett avseende är det ingen skillnad: det amerikanska systemet bygger på maktdelning, och presidenten har inte mindre verkställande maktbefogenheter än med den gamla, av Demokraterna kontrollerade kongressen. Men när det handlar om lagstiftning och budgetfrågor kommer Obama att tvingas samarbeta med en kongress vars underhus från och med januari har republikansk majoritet. Presidenten kan inte längre ensidigt få igenom sina lagförslag som under de två senaste åren utan att ta hänsyn till den republikanska oppositionen. Han fick med nöd och näppe igenom sin sjukvårdförsäkringsreform. Det kan han inte göra om. I stället kommer republikanerna försöka upphäva sjukförsäkringslagen. Det kommer de inte att lyckas med eftersom presidenten har vetorätt som endast kan upphävas av kongressens båda kamrar med två tredjedelars majoritet. Titel: nov 5-09:02 (Sida 136 av 176)

137 2. Vad händer med ekonomin i USA? Det är svårt att förutspå. Obama har fått igenom sin reglering av Wall Street. Vad många nu tittar på är vad lame duck -kongressen beslutar om inkomstskatten inför årsskiftet. Då löper nämligen de skattesänkningar som George W Bush införde ut, och frågan är om de ska förlängas. Obama vill inte att de ska förlängas för de allra rikaste, medan Republikanerna vill utsträcka skattelättnaden för alla. När den nya kongressen inleder sitt arbete i januari kommer det växande budgetunderskottet i fokus. Det politiska problemet är att en förlängd skattelättnad kraftigt ökar underskottet om man inte samtidigt gör smärtsamma och impopulära nedskärningar som drabbar vanliga amerikaner. Hur USA än gör fortsätter den långsiktiga trenden att den amerikanska ekonomin förlorar i styrka gentemot omvärlden. Titel: nov 5-09:02 (Sida 137 av 176)

138 3. Vad kommer att hända med klimatet? Frågan har varit fastkörd sedan länge. Troligen kommer inte mycket att hända nu heller. Representanthuset röstade förra året igenom cap and trade -lagen (som sätter ett pris på koldioxidutsläpp), men i senaten blev det stopp. Nu lär inte Obama göra något nytt försök lagstiftningsvägen. I stället väntas Vita huset försöka att få ner utsläppsmängderna den administrativa vägen, alltså genom att låta miljömyndigheten EPA skärpa reglerna för hur mycket industrier, bilar och andra miljöpåverkande verksamheter släpper ut. Titel: nov 5-09:02 (Sida 138 av 176)

139 4. Vad händer med kampen mot terrorn? domstol). Den fortsätter ungefär som i dag. I frågor om USA:s säkerhetspolitik är det presidenten som ensam har ansvaret. Dessutom råder inga större motsättningar i kampen mot terrorn (med undantag av Guantánamofängelsets framtid och huruvida misstänkta terrorister ska ställas inför militär eller civil Titel: nov 5-09:02 (Sida 139 av 176)

140 5. Hur påverkas USA:s relationer? Kongressen har ingen egen utrikespolitik, även den frågan ligger exklusivt på presidentens bord. I december ska Obamaadministrationen göra en utvärdering om Afghanistan och se om den upptrappade krigsinsatsen innebär att USA kan börja dra ner på truppnärvaron från sommaren 2011 som det är tänkt. michael.winiarski@dn.se Titel: nov 5-09:02 (Sida 140 av 176)

Visa mer