Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 17 december 2015

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med Styrelsen för beställd primärvård den 17 december 2015 Plats: Mötesplats Kungshöjd Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare, förslag Michael Melby. Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Föregående mötesprotokoll 19 november Beslutsärenden 1. Anbud för barnmorskeverksamhet inklusive mödravård i västra hälsooch sjukvårdsnämnden (Bilaga 1 ab) Diarienummer Föredragande Monika Bondesson, primärvårdschef 2. Remiss från Vårdsamverkan Skaraborg angående samordnat stöd till ungdomar med missbruksproblem och deras föräldrar (Bilaga 2 ab) Diarienummer PVB Föredragande Monika Bondesson, primärvårdschef 3. Överenskommelse om jourcentralsverksamhet, natt (2208) i Uddevalla/Dagson (Bilaga 3 ab) Diarienummer PVB Föredragande Per Nyström, ekonomichef 4. Komplettering av styrelsens delegeringsordning (Bilaga 4 ac) Diarienummer PVB Föredragande Hans Lilja, kanslichef 5. Delegeringsärenden (Bilaga 5 ac) Diarienummer PVB Anmälningsärenden (Bilaga) Diarienummer PVB Postadress: Närhälsan Kansli Lillhagsparken Hisings Backa Besöksadress: Lillhagsparken 6 Hisings Backa Telefon: Växel Webbplats: Epost: primarvarden@vgregion.se

2 Föredragningslista Styrelsen för beställd primärvård, (2) Informationsärenden A. Information om kunskapscentrum för sexuell hälsa och sexualmedicinskt centrum Föredragande Stefan Lack enhetschef, Karin Rasper teamsamordnare, Emma Svanholm teamsamordnare. B. Konsekvenser av strukturförändringar inom VG Primärvård Föredragande primärvårdsdirektör MarieLouise Gefvert C. Ekonomisk information Föredragande ekonomichef Per Nyström D. Information från HR Föredragande HRchef Ulrika Dahl Eriksson E. Styrelsens strategiska frågor F. Rapport från presidiet G. Studiebesök den 11 februari H. Inbjudningar I. Ärendeplan (Bilaga) Föredraganden primärvårdsdirektör MarieLouise Gefvert J. Rapport från verksamheten. Föredraganden primärvårdsdirektör MarieLouise Gefvert Linn Brandström Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

3 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVB Enhet Mödrahälsovård/Gynekologi/ Ungdomsmottagningar Handläggare: Monika Bondesson Telefon: Epost: monika.bondesson@vgregion.se Till styrelsen beställd primärvård Anbud för barnmorskeverksamhet inklusive mödrahälsovård i Västra hälso och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut Styrelsen för beställd vård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd primärvård avser att lämna anbud för barnmorskeverksamhet inklusive mödrahälsovård i Västra hälso och sjukvårdsnämnden geografiska ansvarsområde. 2. Styrelsen för beställd primärvård beslutar att ge primärvårdsdirektören i uppdrag att ta fram anbudsunderlag. Sammanfattning av ärendet Västra hälso och sjukvårdsnämnden har beslutat att upphandla barnmorskeverksamhet inklusive mödrahälsovård i nämndens geografiska ansvarsområde i syftet att säkerställa en kvalitativ och kostnadseffektiv kvinnohälsovård samt vård på lika villkor för berörd befolkningsgrupp. Upphandlingen ska samfasas med processen för ett eventuellt kommande vårdval för mödrahälsovård i Västra Götalandsregionen. Förfrågningsunderlag skall omfatta hela nämndområdet och med utbudspunkter i samtliga kommuner och med verksamhetsstart Idag bedriver Närhälsan barnmorskeverksamhet inklusive mödrahälsovård i alla kommuner utom Tjörn, Stenungssund och Öckerö inom Västra hälsooch sjukvårdsnämndens geografiska område. Inom nämndens område har Närhälsan cirka 80 medarbetare. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

4 Datum (2) Diarienummer PVB Beredning På Områdessamverkan Mödrahälsovård/Gynekologi/Ungdomsmottagningar informerades om den eventuellt kommande upphandlingen inom Västra hälso och sjukvårdsnämnden. Berörd personal informerades Närhälsan MarieLouise Gefvert Förvaltningschef Monika Bondesson Primärvårdschef Bilaga Västra Hälso och sjukvårdsnämndens inriktningsbeslut barnmorskeverksamhet inklusive mödrahälsovård, HSNV

5 1 (8) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Gunnel Sjöberg Telefon: Epost: Till västra hälso och sjukvårdsnämnden Inriktningsbeslut barnmorskeverksamhet inklusive mödrahälsovård Förslag till beslut 1. Västra hälso och sjukvårdsnämnden beslutar upphandla barnmorskeverksamhet inklusive mödrahälsovård i nämndens geografiska ansvarsområde i syftet att säkerställa en kvalitativ och kostnadseffektiv kvinnohälsovård samt vård på lika villkor för berörd befolkningsgrupp. 2. Upphandlingen ska samfasas med processen för ett eventuellt kommande vårdval för mödrahälsovård i Västra Götalandsregionen. 3. Beslutet ska kommuniceras med Göteborgs hälso och sjukvårdsnämnd och hälso och sjukvårdsstyrelsen. 4. Avdelningschefen för kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, får i uppdrag att ta fram ett förfrågningsunderlag som omfattar hela nämndområdet och med utbudspunkter i samtliga kommuner och med verksamhetsstart Finansieringen av avtalet sker genom nämndens nuvarande ersättningsutrymme för barnmorskeverksamhet inklusive mödrahälsovård. Sammanfattning av ärendet Barnmorskeverksamheten inklusive mödrahälsovård kostar västra hälsooch sjukvårdsnämnden ca 70 mnkr årligen Kvinnorna boende i kommunerna inom västra hälso och sjukvårdsnämndens geografiska ansvarområde får sitt behov av mödrahälsovård tillgodosett genom olika vårdgivare beroende på i vilken kommun de bor i. Största vårdgivaren är Närhälsan Totalt bor kvinnor i åldern 15 år och äldre inom nämndens område. Det födds ca 3900 barn årligen i nämndområdet. Antal cellprovskontroller per år är ca i åldersgruppen 2360 år. Det övergripande målet för VGRs barnmorskemottagningsverksamhet är god sexuell och reproduktiv hälsa. Verksamheten ska tillhandahålla rådgivning, främjande och förebyggande insatser och identifiera risker för ohälsa. Att ha en och samma vårdform och uppdrag i hela nämndområdet är en styrka, oavsett om verksamheten bedrivs helt i egen regi eller helt i privat Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: Epost: hsn@vgregion.se

6 Datum Diarienummer HSNV (8) Kommun regi. Det möjliggör en enhetlig styrning och finansiering av uppdrag och leder vård på lika villkor i nämndområdet. Fördjupad beskrivning av ärendet Kvinnorna boende i kommunerna inom västra hälso och sjukvårdsnämndens geografiska ansvarområde får sitt behov av mödrahälsovård tillgodosett genom olika vårdgivare beroende på i vilken kommun de bor i. Största vårdgivaren är Närhälsan. Se tabell nedan. För 2016 reglerar nämnden uppdraget genom vårdöverenskommelsen med styrelsen för beställd primärvård samt genom förlängning av vårdavtalen med Fröja ekonomiska förening (HSNV , HSNV Utförare av specialistgynekologi och mödrahälsovård i området HSN V Utförare BMM inkl MHV Utförare Specialist gynekologi Utförare Ungdomsmottagning Tjörn Fröja ef Fröja ef Kommunen Stenungssund Fröja ef Fröja ef Kommunen Lilla Edet Best pv/ NUsjukvården Best pv/ Närhälsan Närhälsan Ale Best pv/ Fröja ef Best pv/ Närhälsan Närhälsan Kungälv Best pv/ Fröja ef Best pv/ Närhälsan Närhälsan Öckerö Nötkärnan AB Nötkärnan AB Best pv/ Närhälsan Mölndal Best pv/ Best pv/ Best pv/ Närhälsan Närhälsan Närhälsan Härryda Best pv/ Best pv/ Best pv/ Närhälsan Närhälsan Närhälsan Partille Best pv/ Best pv/ Best pv/ Närhälsan Närhälsan Närhälsan Lerum Best pv/ Alingsås lasarett Best pv/ Närhälsan Närhälsan Alingsås Best pv/ Närhälsan Alingsås lasarett Best pv/ Närhälsan Behovsanalys I Västra hälsooch sjukvårdsnämndens geografiska ansvars område finns det 11 kommuner med totalt kvinnor i åldern 15 år och äldre. Den största andelen av kvinnor i berörd åldersgrupp bor i Mölndals kommun.

7 Datum Diarienummer HSNV (8) Antal kvinnor i HSN V 15 år +, år 2014 per kommun Kommun 15 år + Ale Alingsås Härryda Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Västra nämnd Under 2014 var antalet levande födda 3886 barn i nämndområdet. Det innebär att ungefär samma antal kvinnor besökte mödrahälsovården för hälsovård under graviditet. Enligt basprogram motsvarar det 1012 besök per gravid kvinna beroende på behov. Antal kvinnor i åldern 2360 år som under 2014 gjorde cellprovskontroll var stycken. Man kan anta att de flesta kvinnor valde att göra kontrollen på sin närmaste barnmorskemottagning. Uppdraget Det övergripande målet för VGRs barnmorskemottagningsverksamhet är god sexuell och reproduktiv hälsa. Verksamheten ska tillhandahålla rådgivning, främjande och förebyggande insatser och identifiera risker för ohälsa. I uppdraget ingår Hälsovård under graviditet enligt basprogram, ca 10 besök Förlossningsförberedelse och föräldrautbildning Preventivmedelsrådgivning, förskrivning och insättning/uttag av preventivmedel Provtagning, behandling och smittspårning av STD Delta i lokal samverkan som bl.a. familjecentral och ungdomsmottagning Säkerställa förlossningsvårdskedjan Cellprovskontroller, för kvinnor i åldern 2360 år

8 Datum Diarienummer HSNV (8) SWOTanalys egen regi alternativt privat regi På nämndens begäran har en SWOTanalys gjorts ur ett befolknings och beställningsperspektiv för att bedöma styrkor, svagheter, möjligheter och hot med att reglera uppdraget att bedriva mödrahälsovård i egen regi, genom vårdöverenskommelse, alternativt privat regi, genom upphandling. Styrkor och svagheter: Interna förutsättningar och faktorer Det vi vet, kända faktorer Möjligheter och hot: Externa förutsättningar och faktorer Det vi inte vet, okända faktorer I egen regi i hela nämndområdet genom beställning Styrkor (S) Närhälsan har redan samma uppdrag i övriga VGR och i nämndområdet o enhetlig styrning av uppdrag möjliggör vård på lika villkor i VGR o tidigare erfarenhet o snabb övergång av uppdrag o vårdöverenskommelse ger möjlighet att årligen förändra uppdraget och omfånget En del av VGR och dess kunskapsorganisation o deltar i VGRs utvecklingsarbete o IT lösningar och kopplingar fungerar o utvecklad samverkan med sjukhusen i VGR En aktör med MHV uppdrag i samtliga närsjukvårdsområde o utveckling av samverkan underlättas med begränsat antal vårdaktörer Stordrifts fördel o subspecialisering inom BMM/MHV o personal och övriga resurser Svagheter (W) Begränsat antal leverantörer Begränsat till en driftsform Stor organisation o Enhetligt koncept, ger mindre flexibilitet och lokal anpassning kan påverka delaktighet i lokals samverkansformer Närhälsan kan inte ta gynekologläkaransvaret inom obstetrik Subspecialitet inom BMM/MHV o större enheter, risk för centralisering Byte av vårdgivare/leverantör o minskad kontinuitet för befolkningen o samverkan i närvårdsområdena tappar fart Möjligheter (M) Ett enhetligt uppdrag och ersättningsmodell Hot (H) Begränsat antal leverantörer

9 Datum Diarienummer HSNV (8) o begränsad valfrihet och minskad möjlighet att välja vårdgivare och driftsform o kan påverka mångfald av aktörer inom ett ev vårdval Osäkerhet om kostnadsnivå o olika ersättningsmodeller kan ev bli dyrare jmf med idag Ev svårt att rekrytera gynekologer, brist på gynekologer Privat regi i hela nämndområdet genom upphandling Styrkor (S) Möjlighet att ge preciserat uppdrag med tydlig fokus på vårdresultat och kvalitet o möjlighet att skruva i ersättningsmodell och uppföljning o kan ligga till modell för beställning i egen regi o inkludera gynekolog med medicinskt ansvar för obstetriken Dela in nämndområdet i flera anbudsområde (t.ex 3) o möjliggör för både stora och mindre leverantörer att lämna anbud Enhetligt uppdrag och ersättningsmodell i hela nämndområdet o lättare att jämföra vårdgivarna med varandra o möjliggör vård på lika villkor i nämndområdet Svagheter (W) Låst avtal enligt Lou under avtalsperioden o minskad flexibilitet att justera uppdrag och ersättning under avtalsperiod Byte av vårdgivare/leverantör o minskad kontinuitet för befolkningen Samverkan i närvårdsområdena tappar fart vid byte av leverantör/vårdgivare Många olika vårdgivare o Skiftande kvalitet Begränsat till en driftsform Möjligheter (M) Ett enhetligt uppdrag och ersättningsmodell Hot (H) Begränsat antal leverantörer o begränsad valfrihet och minskad möjlighet att

10 Datum Diarienummer HSNV (8) välja vårdgivare och driftsform o kan påverka mångfald av aktörer inom ett ev vårdval Osäkerhet om kostnadsnivå o olika ersättningsmodeller, kan ev bli dyrare jmf med idag Ev svårt att rekrytera gynekologer, brist på gynekologer I privat regi genom upphandling begränsat till Stenungsund och Tjörn Styrkor (S) Mindre avtal o Sårbarhet begränsat till ett område Möjlighet att ge preciserat uppdrag med tydlig fokus på vårdresultat och kvalitet för befolkningen i ett begränsat till ett mindre geografiskt område o inkludera gynekolog med medicinskt ansvar för obstetriken Olika driftsformer i nämndområdet Svagheter (W) Låst avtal enl Lou under avtalsperioden o minskad flexibilitet att justera uppdrag och ersättning under avtalsperiod Byte av vårdgivare/leverantör o minskad kontinuitet för befolkningen Samverkan i närvårdsområdena tappar fart vid byte av leverantör/vårdgivare Olika driftsformer o begränsad möjlighet till jämförelse i nämndområdet o begränsad möjlighet till vård på lika villkor i nämndområdet Möjligheter (M) Nytänkande o möjlighet att skruva i ersättningsmodell och uppföljning o Prova en modell i en begränsad omfattning som senare kan skalas upp inför beställning i egen regi alternativ större upphandling Hot (H) Begränsat intresse från privata leverantörer att lämna anbud o aktörer utan ekonomiska muskler o osäkerhet om kostnadsnivå Ev svårt att rekrytera gynekologer, brist på gynekologer

11 Datum Diarienummer HSNV (8) Konsekvenser för befintlig personal Vid ett eventuellt beslut om upphandling kan detta komma att beröra befintlig personal hos de vårdgivare som i dag driftar dessa verksamheter. Finansiering Värdet på upphandlingen beräknas till 70 mnkr/år. Finansieringen av avtalet sker genom nämndens nuvarande ersättningsutrymme för barnmorskeverksamhet inklusive mödrahälsovård Genomförande av beslut Vid ett beslut om upphandling rekommenderas västra hälso och sjukvårdsnämnden kommunicera detta med övriga hälso och sjukvårdsnämnder och hälso och sjukvårdsstyrelsen. Om regionfullmäktige under upphandlingsprocessen beslutar att införa ett vårdval av barnmorskeverksamhet inklusive mödrahälsovård i enlighet med Lagen on valfrihet (LoV) bör upphandlingen avbrytas. Om vårdval av barnmorskeverksamhet inklusive mödrahälsovård införs under avtalsperioden ska vårdavtal brytas. Beredning Ärendet har beretts i dialog med presidiet för västra hälso och sjukvårdsnämnden och efter information i nämnd. MBL 11 innan beslut i nämnd, Protokoll bifogas. Koncernstab hälso och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilaga Protokoll från den , MBL 11.

12 Datum Diarienummer HSNV (8) Besluten skickas till För kännedom Hälso och sjukvårdsstyrelsen Samtliga hälso och sjukvårdsnämnder Styrelsen för beställd primärvård FRÖJA ekonomisk förening Koncernstab hälso och sjukvård, ann.soderstrom@vgregion.se Koncernstab ekonomi och inköp, anna.erlingsdotterwass@vgregion.se För genomförande Avdelning kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, leena.ekberg@vgregion.se, anna.y.karlsson@vgregion.se, hakan.hilmer@vgregion.se För handläggning Team uppdrag privata vårdgivare (UPV), gunnel.sjoberg@vgregion.se

13 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVB Enhet Mödrahälsovård/Gynekologi/ Ungdomsmottagningar Handläggare: Monika Bondesson Telefon: Epost: monika.bondesson@vgregion.se Till styrelsen beställd primärvård Remiss från Vårdsamverkan Skaraborg angående samordnat stöd till ungdomar med missbruksproblem och till deras föräldrar Förslag till beslut Styrelsen för beställd vård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd vård ställer sig bakom Samverkansgruppen Barn och Unga;s förslag till Samordnat stöd till ungdomar med missbruksproblem och till deras föräldrar Sammanfattning av ärendet Styrgruppen Vårdsamverkan Skaraborg beslutade vid sitt möte den 22 maj 2014 att det finns ett gemensamt intresse att utreda frågan för målgruppen ungdomar 1321 år med missbruksproblematik, hur deras behov av stöd och vårdinsatser ser ut och hur våra verksamheter på bästa sätt kan möta detta. Samverkansgruppen Barn och unga fick uppdraget av vårdsamverkans styrgrupp att tillsätta en tillfällig utredningsgrupp med kompetens från kommuner/vgr för att kunna lämna ett underlag till vårdsamverkans styrgrupp. På begäran av Politisk samverkan Skaraborg (PSS) har utredningens förslag har nu skickats på remiss. Svar ska ha lämnats till innan årsskiftet. Beredning Remissen har beretts inom primärvårdsområde M10 Mödrahälsovård/Gynekologi/Ungdomsmottagningar av Pia Gustavsson samt Monika Bondesson primärvårdschef. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

14 Datum (2) Diarienummer PVB Närhälsan MarieLouise Gefvert Förvaltningschef Monika Bondesson Primärvårdschef Bilaga Vårdsamverkan Skaraborg. Samordnat stöd till ungdomar med missbruksproblem och till deras föräldrar. Beslut skickas till Skaraborgs kommunalförbund, Pia JonssonAxelsson Monika Bondesson, primärvårdschef Diariet

15 Vårdsamverkan Skaraborg Samordnat stöd till ungdomar med missbruksproblem och till deras föräldrar

16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 2 Uppdraget 2 Utredningens genomförande 3 Förslag till samordnat stöd i Skaraborg 3 Ekonomi 4 Verksamhetens innehåll 5 Hur stor är målgruppen? tillgänglig statistik för målgruppen 6 Alkoholkonsumtion 6 Narkotikamissbruk 7 Nätdroger 7 Tillgång 8 Vad vet våra verksamheter i Skaraborg om målgruppens storlek? 9 Skaraborgs sjukhus 9 Närhälsans vårdcentraler och Ungdomsmottagningar: 9 Socialtjänsten i Skaraborgs kommuner 9 Tillgänglighet till stöd och vård i Skaraborg idag 10 Vad säger forskningen och Nationella riktlinjer om stöd och behandling för ungdomar? 11 Rekommendationer 12 Familjebehandling 12 Rekommendationer 13 Vad vet vi om MiniMaria mottagningar i landet? 14 Referensmaterial 16 Bilaga 1 16 Bilaga 2 17 Bilaga 3 19 Bilaga

17 SAMORDNAT STÖD TILL UNGDOMAR MED MISSBRUKSPROBLEMATIK OCH DERAS FÖRÄLDRAR Inledning Kommun och landsting har utifrån SoL, Socialtjänstlagen och HSL, Hälso och sjukvårdslagen ett gemensamt ansvar för vården och omsorgen om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Det gemensamma ansvaret förutsätter samverkan inom och mellan huvudmännen inte minst för personer med samsjuklighet med till exempel somatisk sjukdom och missbruk eller missbruk och annan psykiatrisk diagnos. Det ställer stora krav på samordning, koordinering och integrering av olika vård och stödinsatser. Inom Västra Götalands län finns dessutom andra styrande dokument ex. Krav och kvalitetsboken och Överenskommelse psykiatri som reglerar samverkan för målgruppen. 1) Uppdraget Styrgruppen Vårdsamverkan Skaraborg beslutade vid sitt möte den 22 maj 2014 att det finns ett gemensamt intresse att utreda frågan för målgruppen ungdomar 1321 år med missbruksproblematik, hur deras behov av stöd och vårdinsatser ser ut och hur våra verksamheter på bästa sätt kan möta detta. Samverkansgruppen Barn och unga fick uppdraget av vårdsamverkans styrgrupp att tillsätta en tillfällig utredningsgrupp med kompetens från kommuner/vgr för att kunna lämna ett underlag till vårdsamverkans styrgrupp SOL 3:3 a Socialnämnden ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom socialtjänstens verksamhet rörande barn och ungdom 3:6 a Socialnämnden ansvarar för att det finns tillgång till öppna insatser för att kunna möta barns, ungdomars och vårdnadshavares olika behov 5:1 aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel, HSL 2 f Hälso och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. 8 b Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Överenskommelse Båda huvudmännens ansvar Utredning, bedömning samt stöd/vård/behandling vid missbruks/ beroendeproblematik. Krav och kvalitetsboken Vårdcentralen ska utan avgränsningar vad gäller såväl fysiska som psykiska sjukdomar, ålder eller patientgrupper efter professionell bedömning, tillgodose/svara för individers behov av medicinsk rådgivning, diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande, habiliterande och rehabiliterande åtgärder som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser, annan särskild kompetens eller som täcks av annan huvudmans ansvar. Samverkan med andra vårdgivare och huvudmän ska bedrivas så att patient och närstående upplever vården som en helhet. 2

18 Utredningen ska sammanfatta tillgänglig statistik för målgruppen beskriva verksamheternas uppfattning om ungdomarnas behov av stöd och vård. beskriva tillgänglighet till stöd och vård idag bilda sig en uppfattning om och beskriva befintlig MiniMaria verksamhet i länet/landet under förutsättning att en MiniMaria verksamhet skulle vara önskvärd lämna förslag till innehåll i verksamheten avseende organisation, geografisk placering, kompetens, metoder och kostnader. Utredningen ska avrapporteras till styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg den 21 maj Utredningens genomförande Utredningsgruppen består av Lisbeth Åkerstedt: verksamhetschef BUP sedan ett par år tillbaka, tidigare 10 års erfarenhet av vuxenpsykiatri från Skaraborgs sjukhus. Ulrika Hermansson: Enhetschef öppenvårdspsykiatrin, placering Falköping/Tidaholm. Har också erfarenhet från beroendekliniken och behandlingsenheter för unga vuxna inom psykiatrin. Peter Alf: avdelningschef IFO Skövde, från årsskiftet ansvarig för hela barn och ungdomssidan, dvs 020 år. Han har bidragit till att frågan väcktes i vårdsamverkans barn och ungagrupp. Pia Gidensmed; 1:e socialsekreterare, Socialtjänsten Grästorps kommun Pia Gustafsson, områdeschef/ verksamhetschef Ungdomsmottagningar Skaraborg Pia JonssonAxelsson: sammankallande, socialtjänststrateg Skaraborgs Kommunalförbund. Utredningsgruppen har träffats vid fyra tillfällen varav en heldag för studiebesök på verksamheter i Göteborg. Utifrån sina respektive verksamhetsområden har gruppen försökt ringa in målgruppens storlek med utgångspunkt i tillgänglig statistik. Utredningsgruppen har varit på studiebesök på en MiniMaria mottagning i Göteborg. bilaga 1 Studiebesök på beroendekliniken Göteborg avd. 306 som har ett regionalt uppdrag. bilaga 2 Konsultation av docent Anders Tengström KI. bilaga 3 Sammanställning av statistik från CAN för Skaraborgs kommuner 2013 bilaga 4 Förslag till samordnat stöd i Skaraborg Med utgångspunkt i den alkohol och narkotikakonsumtion som ungdomar uppger I CANundersökningen i jämförelse med vad socialtjänsten redovisar i antalet mottagna anmälningar förmodar vi att det finns ett mörkertal av 3

19 ungdomar som inte uppsöker befintliga verksamheter inom landsting och kommuner och därmed inte erbjuds tidiga stöd och vårdinsatser idag. (Bilaga 4) För att erbjuda en jämlik vård bör vår delregion, Skaraborg, tillsammans med kommunerna i Skaraborg på samma sätt som i Göteborg kunna erbjuda ungdomar och deras vårdnadshavare en lågtröskelverksamhet. De insatser som varje kommun via socialtjänsten erbjuder ungdomar i öppenvård är mycket skiftande till sitt innehåll. Utredningsgruppen är enig om att en öppenvårdsmottagning liknande Mini Maria i Göteborg behövs också i Skaraborg. Avståndet mellan Regionens beroendevård och socialtjänstens insatser för ungdomar är stort och inte samordnat idag. Det behövs en samlad spetskompetens i Skaraborg som kan erbjuda tidiga insatser till ungdomar och deras vårdnadshavare och stöd till andra verksamheter; ungdomsmottagningar, socialtjänsten, Barn och ungdomspsykiatrin, skolan och vårdcentraler. I de fall abstinensbehandling och slutenvårdsinsatser bedöms nödvändiga ska det finnas ett kontinuerligt samarbete med avdelning 306 i Göteborg. Uppdraget att arbeta uppsökande och förebyggande riktat till ungdomarna och deras föräldrar ska ligga kvar på varje kommunnivå. Målet för verksamheten är att erbjuda ungdomar och föräldrar/ närstående en möjlighet till samordnade tidiga insatser för att bryta ett riskbruk/missbruk. En verksamhet i samverkan bör startas upp geografiskt i Skövde så snart en lämplig lokal kan hittas, gärna med närhet till Ungdomsmottagningsverksamheten. Förtroendekapitalet hos ungdomarna för Ungdomsmottagningarnas verksamhet är en bra kontaktyta för att fånga ungdomar med riskbruksbeteende. Mottagningen bör knytas till en huvudman som kan erbjuda det samlade administrativa stödet. I likhet med MiniMaria mottagningarna i Göteborg kan personalen ha sin anställning hos respektive huvudman kommunen/vgr. Ekonomi Erfarenheter från MiniMaria i Göteborg talar för att mottagningen bör ha en bemanning med 1 läkare 40%, 1 barnmorska 40%, 1 psykiatrisjuksköterska 100%, 1 administrativ resurs 100%, 3 socionomer 100%/samordningsfunktion. Varje huvudman landsting/kommun bör ha tre arbetsrum till förfogande och ett gemensamt samtalsrum. Administrativa kostnader tillkommer; ITstöd, personalstöd, arbetsledning, städ, materialkostnader och utvärdering av verksamheten. 4

20 Total årlig kostnad (tkr) Kostnad kommuner (tkr) Kostnad VGR (tkr) Personalkostnader Lönekostnad kommun Lönekostnad regionen Overhead kostnad 7,5% av lönesumman * Resor Utbildning/handledn/konferenser Kontorsmaterial Representation och diverse Lokalkostnader Hyror Larmkostnad Städ, underhåll, sophämtning mm Kapitalkostnad för möbler Data och telekostnader Fast årlig avgift Inköp av telefoner och övr datautrustning IT telefoni Utvärderning Total kostnad Invånarantal samtliga kommuner per den 31/ Kr per invånare 8,07 * I overheadkostn ingår kostnader för central administration och arbetsledning, i central administration ingår tex ekonomi, personal och IT funktioner Framtida kostnader Utveckling IT med sekretess mellan verksamheten och kommunerna Verksamhetens innehåll Personalen som anställs bör utifrån sin profession ha stor inverkan på verksamhetens arbetsformer och utveckling. MiniMaria verksamheten i Göteborg bör tjäna som förebild undantaget att verksamheten i Skaraborg inte ska ta ett ansvar för det förebyggande arbetet i varje kommun utan ha en specialistroll, stödjande till andra verksamheter. De styrformer som utformats för Barnahusverksamheten, Utväg och Social jour bör kunna tjäna som 5

21 exempel för samverkan mellan huvudmännen. Med hjälp av SIP, samordnad individuell plan, ska mottagningen bli en spindel i nätet för att ungdomar med missbruksproblematik ska få de insatser som de behöver. Om ungdomen efter scanning och bedömning visar sig ha behov av andra utredningar och behandlingar från våra huvudmän ska verksamheten remittera/anmäla till ansvarig organisation men hålla kvar kontakten med den unge. Därav gör vi bedömningen att psykologkompetens inte är nödvändig i verksamheten. En förväntan är också att kunna utveckla samarbetsformer med avd 306 i Göteborg. Verksamheten ska präglas av hög tillgänglighet, ungdomar och deras närstående ska själva kunna kontakta och erbjudas tid för besök med kort väntetid. Provtagning/drogtester kan genomföras då det bedöms hjälpsamt. Utifrån tillgänglig kunskap utforma stödet till ungdomarna och föräldrar/närstående. Bidra till fortsatt kunskapsutveckling/nya arbetsformer för målgruppen. Bistå socialtjänsten med bedömningar av risk/skydd till utredningar. I samband med placeringar utanför hemmet medverka till eftervård. De geografiska avstånden i Skaraborg medför att ungdomar i unga åldrar riskerar att exkluderas. Ett nära samarbete med ungdomsmottagningar och till viss del mobilitet för personalen kan möta detta behov. Hur stor är målgruppen? tillgänglig statistik för målgruppen Generella siffror om alkohol och narkotika beskrivs varje år i CAN:s rapport. Sedan 1971 har undersökningar genomförts i åk 9 och sedan 2004 också i åk 2 gymnasiet. Undersökningarna genomförs på direkt uppdrag av Socialdepartementet. Sedan mitten av 2000talet har det skett en minskning av alkoholkonsumtionen för både pojkar och flickor. Tillgängligheten till narkotika har ökat och det har skett en breddning av utbudet, trots detta bedöms sedan 2000talet ett oförändrat missbruk. Alkoholkonsumtion Vid den senaste undersökningen 2014 svarade 43% av pojkarna och 50% av flickorna i årskurs 9 att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffror för år 2 i gymnasieskolan är 70% och 82%. Andelen hög, risk och intensivkonsumenter av alkohol följer en nedåtgående trend. Sammantaget visar 2014 års siffror på i stort sett oförändrade historiskt sett låga nivåer. 6

22 Med intensivkonsumtion avses dryckestillfällen med stora mängder alkohol motsvarande minst en flaska vin (eller ungefärlig motsvarande mängd ren alkohol i andra drycker) vid ett och samma tillfälle. Med högkonsumtion avses här en alkoholkonsumtion motsvarande minst 14 standardglas i veckan för pojkar och 9 standardglas för flickor, dvs. de gränsvärden som brukar användas på den vuxna befolkningen (se t.ex. Leifman & Ramstedt 2009). Dessutom redovisas måttet riskkonsumenter, vilket består av elever som uppgett sådan högkonsumtion och/eller att de intensivkonsumerat en gång i månaden eller oftare. Utvecklingen av andelen hög och riskkonsumenter i årskurs 9 visar på en stor följsamhet visavi alkoholkonsumtionen, en uppåtgående trend under slutet av 1990talet och en nedåtgående trend från och med början av 2000talet. När konsumtionen och andelen högkonsumenter åk 9 steg som kraftigast under slutet av 90talet var ökningen av andelen intensivkonsumenter blygsam eller i stort sett ingen alls. Den efterföljande nedgången i konsumtion och andel högkonsumenter följs däremot av en kraftig nedgång i intensivkonsumtion. I gymnasiets år 2 har alkoholkonsumtionen sjunkit kraftigt sedan Narkotikamissbruk Sedan mitten av 1990talet har andelen i årskurs 9 som svarat att de någon gång använt narkotika varierat mellan 5 10 %. År 2014 uppgav runt 8 % av eleverna detta. I gymnasiet är nivåerna dubbelt så höga jämfört med årskurs 9. Det är vanligare att pojkar uppger narkotikaerfarenhet jämfört med flickor, i synnerhet vad gäller mera omfattande narkotikaanvändning. Jämfört med niorna är det åtminstone dubbelt så vanligt att eleverna i gymnasiet år 2 har använt narkotika. År 2014 svarade 20 % av pojkarna och 14 % av flickorna att de gjort detta någon gång. I gymnasiet är skillnaden mellan könen tydligare och har dessutom ökat något sedan 2004 på grund av den uppgång som skett bland pojkarna. Bland gymnasieeleverna är könsskillnaderna större då omkring dubbelt så många killar uppger månadsaktuell användning. Alltsedan 2009 har omkring var tjugonde gymnasiekille, eller ca 5 %, använt narkotika under de senaste 30 dagarna. Nätdroger De senaste tre åren har eleverna fått besvara frågor om så kallade nätdroger. Totalt sett var det år % i årskurs 9 och 4 % i gymnasiets år 2 som svarade att de någon gång använt en nätdrog. Andelen flickor som använt nätdroger är densamma i gymnasiet som i årskurs 9 medan gymnasiepojkarna använt nätdroger i dubbelt så hög omfattning jämfört med pojkarna i nian, 7

23 vilket förklarar det högre totala värdet i gymnasiet. Cannabis är det vanligaste preparatet. Det relativt nyinförda spicealternativet nämndes i grova drag av en tredjedel av de narkotikaerfarna i gymnasiet och närmare hälften i årskurs 9. Detta sätter spiceprodukterna på en tredje plats efter marijuana och hasch. Tillgång Att elever som inte använt narkotika ändå upplever att de har tillgång till detta framgår av att 2014 svarade 23 % årskurs 9 att de erbjudits prova narkotika under de senaste 12 månaderna och 15 % ansåg att de skulle kunna skaffa fram cannabis inom en 24timmarsperiod om de ville. Motsvarande värden i gymnasiet var 36 respektive 27 %. Under senare år har alltfler nya och huvudsakligen syntetiska missbrukssubstanser tillförts marknaden. Ett vanligt introduktions och spridningssätt för dessa droger har varit via Internet, varför dessa medel ofta kallas nätdroger, och så görs även i det följande. Efter en tid hamnar dock flertalet av substanserna under någon form av kontroll, exempelvis i narkotikalagstiftningen eller enligt lagen om hälsofarliga varor. I rapporten Ungdomar som använder nätdroger vilka är de? av Henriksson & Leifman (2013) analyserades elevernas svar om nätdrogserfarenheter från 2012/2013 närmare. Där framgår tydligt att de som använt nätdroger har betydligt mer avancerade drogvanor än övriga majoriteten av dem hade exempelvis erfarenhet av cannabis eller annan narkotika. Vidare konstaterades eleverna med nätdrogserfarenheter också uppvisar en hög ansamling av olika riskfaktorer jämfört med övriga elever och hade egenskaper liknande elever som använt narkotika utöver cannabis. Oavsett var i landet man bor så följs till stor del upp och nedgångar i drogvanorna åt. (CAN 2014). Se pppresentation om CANundersökning från 2013 avseende kommunerna i Skaraborg. bilaga 4 8

24 Vad vet våra verksamheter i Skaraborg om målgruppens storlek? Skaraborgs sjukhus Bup: har under 2014 enligt sitt verksamhetsstöd inte behandlat någon ungdom med huvuddiagnos missbruk. Beroendeenheten Falköpings sjukhus: har under 2014 haft 14 inneliggande patienter i åldersgruppen 1721 år med missbruksrelaterad problematik men de har inte haft diagnos beroende. Akutmottagningen: har under 2014 behandlat 4 ungdomar under 18 år för alkoholintoxikation Närhälsans vårdcentraler och Ungdomsmottagningar: Vårdcentral: 1321 år/under 2014 har Diagnos Alkoholproblem och drogberoende använts 38 gånger. Ungdomsmottagning:1321 år/under 2014 har åtgärdskoder för samtal om alkohol, samtal om andra droger, samtal om beroendeproblematik använts 125 gånger. Från privata vårdcentraler i Skaraborg finns inte någon samlad statistik avseende målgruppen. Socialtjänsten i Skaraborgs kommuner har via enkät svarat: 1. Hur många anmälningar totalt (ex LOB, skola, föräldrar, egen ansökan) har din kommun tagit emot under 2014 avseende ungdom 1321 år med orsak missbruk i någon form? Sammanlagt Hur många i oktober månad 2014 rapporterade tänkbara SIP avsåg ungdomar i den rubricerade målgruppen? Sammanlagt Hur många ungdomar i din kommun har varit placerade utanför hemmet under 2014 med riskbruk/missbruk som huvudorsak eller del av problembilden? Sammanlagt Vilket stöd kan din kommun erbjuda ungdomar med riskbruk/missbruk idag? 9

25 13 av 15 kommuner kan erbjuda ett varierat utbud av stödinsatser i öppenvård direkt till ungdomen. 5. Vad anser du saknas i stödet till ungdomarna? Kommunerna efterfrågar mer samverkan med Hälso och sjukvården, tillgång till medicinska och psykiatriska bedömningar, en väg in till neuropsykiatriska utredningar, tillgång till hälsoundersökning/somatisk bedömning, koordination av samverkan mellan kommun och region. Drogtester bör vara en fråga för regionen, inte kommunerna liksom tillnyktring och abstinensbehandling. Mer kunskap och enhetligt arbete i öppenvården efterfrågas. Det är socialtjänsten som har det övergripande ansvaret för såväl stödjande som behandlande insatser för målgruppen och ytterst att tillgripa tvångsåtgärder om inte stödjande och frivilliga insatser är framkomliga. Tillgänglighet till stöd och vård i Skaraborg idag Utredningsgruppens analys är att det i Skaraborg finns mycket begränsad tillgänglighet för ungdomar och deras anhöriga till stöd idag. Redan 2010 gjordes ett omfattande arbete genom Vårdsamverkan Skaraborg, ett organisatoriskt vårdprogram togs fram för Ungdom med riskbruk och psykisk ohälsa Vår bedömning är att vårdprogrammet inte har fått något avtryck i verksamheterna. Inte heller har lagstiftningen från 2010 om en samordnad individuell plan, SIP, hittills inneburit ett samlat stöd. Avståndet mellan socialtjänsten och den medicinska vården är för långt avseende ungdomar med missbruksproblematik. Under 2014 placerade Socialtjänsten 59 ungdomar utanför hemmet på grund av missbruksproblematik. En enkel beräkning utifrån att varje ungdom är placerad under 3 månader till en kostnad av 400 tkr ger detta en summa av 23,6 miljoner kronor i placeringskostnad under Skövde kommun har sedan 2010 bedrivit en alkohol och droginriktad öppenvård till ungdomar och i viss utsträckning föräldrar, kallad Locus. I verksamheten finns två heltidstjänster. De erbjuder kunskapsstöd till skolor, stöd och behandlingsinsatser till ungdomar, familjesamtal och drogtester. Under 2014 var 64 personer aktuella hos Locus, de har aktualiserats via förälder, internt från socialtjänsten och skolan, polis och hälso och sjukvården men eget initiativ förekommer också. Alkohol var tidigare den vanligaste 10

26 kontaktorsaken men från 2014 är cannabismissbruk den vanligaste orsaken till kontakt med Locus. Vad säger forskningen och Nationella riktlinjer om stöd och behandling för ungdomar? Ungdomar svarar inte alltid på insatser och behandlingsmetoder som är utvecklade för vuxna. Det kan därför krävas särskilda interventioner som är utarbetade och prövade på ungdomar och deras förutsättningar. Under de senaste 10 åren har samtidigt den systematiska kunskapen om effektiv behandling av ungdomar blivit större. Vid missbruk bland ungdomar samspelar ofta psykologiska, psykiatriska och sociala faktorer som påverkar missbruket. Förekomsten av ett samtida missbruk och psykiska problem är hög. Liksom för vuxna är det viktigt att samsjukligheten uppmärksammas och att ungdomarna får hjälp med båda tillstånden samtidigt. Både bedömning och behandling av psykiatriska tillstånd behöver därför genomföras vid sidan av de insatser som rekommenderas i dessa riktlinjer. Med ungdomar avses i dessa Nationella riktlinjer personer i åldern år. Detta åldersspann behöver dock inte ses som en strikt gräns för när rekommenderade behandlingsmetoder är tillämpbara. I de studier som ligger till grund för rekommendationerna har deltagarna varit år, med en majoritet i 16årsåldern. Det är dock få ungdomar som börjar använda alkohol eller narkotika före 12 års ålder. Dessa riktlinjer belyser användning, missbruk och beroende av olika substanser bland ungdomar. I de genomgångna studierna har det dock oftast handlat om missbruk eller beroende av främst alkohol eller cannabis. För andra droger rapporteras sällan eller aldrig behandlingsresultat, oftast för att det är så få användare. Det finns alltså en osäkerhet i hur väl riktlinjernas rekommendationer också gäller för andra substanser än alkohol och cannabis. I riktlinjerna ingår endast psykosocial behandling och inte läkemedelsbehandling, eftersom läkemedlen sällan prövats på ungdomar och effekter för ungdomar därmed inte är studerat. MI/MET, MET/KBT, HAP och ACRA/ACC En form av psykosocial behandling är korttidsinterventioner (ofta ett eller två samtal) som bygger på motiverande samtal (MI) eller snarlika motivationstekniker. Det finns även behandlingsformer som bygger på en blandning av motivationstekniker och kognitiv beteendeterapi riktade mot missbruket (MET och KBT). Denna form kan ges både individuellt och i grupp. Ett vanligt förekommande behandlingsprogram i Sverige är Haschavvänjningsprogrammet (HAP). Programmet finns i en manualbaserad version för 11

27 åldersgruppen år. ACRA (adolescent community reinforcement approacho) och ACC (assertive continuing care) kombinerar insatser riktade mot substansproblemen med sådana som handlar om boende, arbete, fritid och sociala kontakter. Motivering till rekommendationen Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso och sjukvården och socialtjänsten erbjuda ungdomar med alkohol eller narkotikaproblem korta insatser (MI eller MET), motivationshöjande behandling i kombination med kognitiv beteendeterapi (MET och KBT) eller adolescent community reinforcement approach eller assertive continuing care (ACRA eller ACC). Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har god effekt på andel som använder alkohol och droger. Enligt Socialstyrelsens rekommendation kan hälso och sjukvården och socialtjänsten erbjuda haschavvänjningsprogrammet (HAP) till ungdomar som använder cannabis. Avgörande för rekommendationen är att HAP har effekt på andelen som använder cannabis. Det vetenskapliga underlaget för programmet är otillräckligt, men det har stöd i beprövad erfarenhet. Dessutom innehåller det inslag av psykosocial behandling som är inkluderad och rekommenderas i riktlinjerna, det vill säga motiverande samtal (MI) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Rekommendationer Hälso och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda ungdomar med alkohol eller narkotikaproblem korta insatser (MI eller MET), motivationshöjande behandling i kombination med kognitiv beteendeterapi (MET och KBT) eller adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC) Hälso och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda ungdomar som använder cannabis haschavvänjningsprogrammet (HAP) Familjebehandling Behandling baserad på familjeterapi bygger på att hela eller delar av familjen på olika sätt involveras i behandlingen. Den är mer generell och har visat effekt även för andra problem än missbruk, till exempel antisocialt beteende. Familjebehandling används ofta för lite yngre ungdomar. De olika typer av familjebehandling som inkluderas i riktlinjerna och som ingår i rekommendationerna nedan beskrivs närmare i bilaga 2, Om tillstånd och åtgärder. 12

28 Motivering till rekommendationerna Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso och sjukvården och socialtjänsten erbjuda ungdomar med alkohol eller narkotikaproblem familjebehandling eller systemisk behandling i form av functional family treatment (FFT), brief strategic family treatment (BSFT) eller multidimensional family therapy (MDFT). Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har god effekt på cannabis och alkoholanvändande. Enligt Socialstyrelsens rekommendation kan hälso och sjukvården och socialtjänsten erbjuda multisystemisk terapi (MST). Avgörande för rekommendationen är att åtgärden inte har visat lika god effekt på alkoholeller narkotikaproblem som övriga åtgärder. Däremot har det god effekt på antisociala handlingar. Rekommendationer Hälso och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda ungdomar med alkohol eller narkotikaproblem functional family treatment (FFT), brief strategic family treatment (BSFT) eller multidimensional family therapy (MDFT) Hälso och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda ungdomar med alkohol eller narkotikaproblem multisystemisk terapi (MST) För barn och ungdomar har kommunen i egenskap av huvudman för socialtjänsten ett särskilt ansvar. Socialtjänstlagen beskriver att socialtjänsten aktivt ska arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel bland barn och ungdom. Kommunen ansvarar också för barnoch ungdomsvården enligt socialtjänstlagen samt tvångsvården enligt lagen om vård av unga (LVU). Vård som exempelvis abstinensvård och läkemedelsbehandling är tydliga uppgifter för landstinget, på samma sätt som olika sociala stödjande insatser är ett tydligt ansvar för kommunen. Det finns dock en otydlighet när det gäller kommunernas och landstingens ansvar för olika former av framför allt psykosocial behandling. 13

29 Vad vet vi om MiniMaria mottagningar i landet? En kartläggning genomfördes 2013 i Stockholm, Göteborg och Malmö som inledde öppenvårdsbehandling vid någon av städernas Mariamottagningar, underlaget är 788 ungdomar. En fjärdedel utgörs av flickor, medianåldern är 17 år och de har tagit kontakt via eget eller sitt nätverks initiativ. Två tredjedelar har haft omfattande problem med sin skolgång och ca en tiondel av ungdomarna varken studerar, arbetar eller praktiserar. Drygt tre fjärdedelar av ungdomarna anger cannabis som sin primära drog men nästan hälften har en riskfylld alkoholkonsumtion. Den genomsnittliga debutåldern för primärdrogen är 15 år. Förekomsten av besvärliga uppväxtvillkor är hög, över hälften har växt upp med våld, psykiska problem och/ eller missbruk i familjen. Drygt en tredjedel av samtliga ungdomar har eller har haft kontakt med den psykiatriska vården. Flickorna tycks ha en tyngre problematik i jämförelse med pojkarna. Förekomsten av psykiska problem tycks vara större hos flickorna än hos pojkarna. De olika aktiviteterna inom MiniMaria verksamheterna är organiserade i tre huvudområden; förebyggande arbete, tidig upptäckt samt vård/behandling. I studien beskrivs en metod med forsknings och utvecklingsprojekt UngDOK i syfte att skapa en kontinuerlig uppföljning av Mariamottagningarnas behandlingsresultat och att hitta en modell för att följa trender vad gäller droganvändning och psykosocial situation för de ungdomar som inleder behandling. Särskilda formulär för utskrivning och uppföljning. Det som förenar MiniMaria mottagningar i Göteborg, Stockholm och Malmö är att de drivs i samverkan mellan kommunen/landstinget/ regionen. På alla mottagningar arbetar socialsekreterare, sjuksköterskor och läkare. De har vidareutbildning eller spetskompetens. MiniMaria mottagningarnas uppdrag är att arbeta med ungdomar och deras familjer där det finns oro för missbruk av alkohol eller andra droger. Ungdomar och familjer kan vända sig direkt till mottagningarna men man arbetar också på uppdrag av socialtjänsten eller andra verksamheter inom landstinget. Verksamheten är ett komplement till huvudmännens verksamheter. I uppdragen ingår också information och rådgivning till andra verksamheter som kommer i kontakt med unga och droger. Samtliga mottagningar har tillgång till heldygnsvård för abstinensbehandling och avgiftning. Den genomsnittliga vårdtiden är 46 månader på samtliga mottagningar. Arbetet på mottagningarna sker i flera olika former. Gemensamt för alla mottagningar är att man erbjuder: 14

30 och droger et (HAP) som är ett pedagogiskt och strukturerat program för stöd vid cannabisavvänjning i öppenvård Stockholm) Någon MiniMaria mottagning i landet som drivs gemensamt flera kommuner och landsting tillsammans har vi inte funnit exempel på. 15

31 Referensmaterial CAN 2014 och 2013 Skolelevers drogvanor 2014 CANrapport 146 NR Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård 2014 ÖK Överenskommelse psykiatri/missbruk Västra Götaland Linnéuniversitetet Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, ungdomar i öppenvård år 2013 Vårdprogram Ungdom med riskbruk och psykisk ohälsa, organisatoriskt Vårdprogram Skaraborg Länsstyrelsen i En delad ritning, perspektiv på familjearbete med Västra Götaland ungdomar som använt droger. Bilaga 1 Beskrivning av MiniMariamottagningar i Västra Götaland Studiebesök hos MiniMaria verksamhet i Göteborg Vi träffar Kerstin Nordin chef för socialtjänstdelarna på de fyra Mariamottagningarna i Gbg. Avtal med Hälso och sjukvården har funnits sedan starten MiniMaria mottagningarna har enligt Kerstin Nordin inte något gemensamt koncept i landet utan det gemensamma är det delade ansvaret för målgruppen och att man arbetar tillsammans på plats. Kostnaden delas 50/50 för de gemensamma delarna.(stockholm har numera inte ett delat huvudmannaskap.) Socialtjänstens personal på MiniMaria mottagningarna är anställda på socialresursförvaltningen, det är 15 socionomer med Kerstin som chef. Hälsooch sjukvårdspersonalen är läkare, sjuksköterskor, psykolog, administratör. Barnmorskor som finns på mottagningen idag kommer att flytta över till SMC, sexualmedicinskt centrum. De 4 mottagningarna; Centrum, Hisingen, Nordost och Väster har likadan bemanning: 2 ½ socionom varav del samordare (de 4 samordnarna, en från vardera mottagning, utgör ledningsgrupp utan arbetsgivaransvar) Psykolog Sjuksköterska Barnmorska Administratör Läkare ca 25%/mottagning 16

32 Det gemensamma systemet för dokumentation heter Ungdoc, där sköts dokumentationen på gruppnivå. Sjukvården har Melior för enskild patientdokumentation och socialtjänsten har byggt en egen databas för råd och stöd. Socialtjänstens arbete ligger inom SoL/ råd och stöd men det kan också vara biståndsbedömd verksamhet. Åtalsunderlåtelse med överlämnande till socialtjänstinsats är vanligt förekommande, 6 samtal. Det är öppenvård i bemärkelsen utåtriktat arbete till föräldragrupper, skolor, utbildningar cannabis till föräldrar. I snitt varannan dag utgörs av utåtriktad verksamhet. Verksamheten sträcker sig t o m 20 år. Mottagningarna har inte dropin men kort väntetid efter teamgenomgång. En personal utses till ungdomens behandlare, en utses till föräldrakontakt, därefter riggas vanligtvis ett gemensamt arbete. Indoc inskrivningsformulär, Utdoc utskrivningsformulär. Linnéuniversitetet är engagerat i följeforskning/uppföljning genom Mikael Dalberg/Mattias Andersson med medel från storstadssatsningen. Psykologerna är Kbtutbildade, i familjesamtal används Fft. Hälsosamtal genomförs för kartläggning av mat/sömn/sex Via hemsidan kan ungdomar kommunicera direkt med mottagningarna. Enda avgiften som kan komma i fråga är för läkarbesök avseende ungdom över 20 år. Vårdkedjan består av Mini Maria mottagningar Tjej o kill mottagningar SMC Avd 306 Götateamet via Gryning vård, mobilt familjestöd ca 6 mån insats. Bilaga 2 Studiebesök och beskrivning av Avd 306 Ö:a sjukhuset Vi träffar Ulf Sammels tf avdelningschef avd 306 för ungdom 1621 år med missbruk och beroende. Avdelningen har funnits sedan juli 2005 och är en regional avgiftningsavdelning för barn och ungdomar mellan 1621 år. Avdelningen arbetar i första hand med planerad vård men kan även ta emot akutinläggningar. Det finns ett tätt samarbete med Gryning vård AB, 5 mobila socionomer i Götateamet, endast anställda på uppdrag för Göteborgs stads ungdomar. 17

33 Kortfattat om verksamheten: Ungdomarna är med eller utan psykiatrisk problematik Det är mestadels planerade inläggningar enligt HSL eller LPT Det förekommer direktinläggning via MiniMaria mottagningarna 60% är pojkar 40% flickor, snittåldern 18,5 år Ibland behöver ungdomarna avgiftning men oftast aktualiseras de innan de har skapat ett beroende Det gäller att få stopp på ett riskbruk, därför en låg tröskel Ytterst lite medicinering, annan behandling ex taktil massage, NADA ej mot missbruket men fungerar ångestdämpande för en del, bolltäcke. Samarbetar med lekterapin på barnsjukhuset ex musikstudio, gym kvällstid. Samarbetet med föräldrar är i fokus alltid med de ungdomar som kommer på planerad inläggning. De ca 9% som kommer via akutinläggning är det svårare att få till ett samarbete med föräldrar. Avdelningen gör bedömning av missbrukets omfattning därefter sker en vårdplanering med socialtjänsten. Kan bli LVU/LVM, stödkontakt med Götateamet, fortsatt medicinsk uppföljning. Snittid för inläggning är ca 2 v men varierar efter omständigheter att få till en planerad fortsatt behandling. Personalen är sammansatt av del läkare, psykologtjänst, socionom, psykiatrisjuksköterska, mentalskötare/vårdare. Barnmorska besöker avdelningen två dgr/v, uppskattat eftersom ungdomarna ofta har sexualmedicinska problem. Test erbjuds alltid för HIV, hepatit, klamydia 56 dgr väntetid för inläggning idag, det finns inte något remisstvång Vanligaste kontaktvägen är andra än ungdomen själv, oroliga föräldrar, MiniMaria. De ungdomar som blir upplockade på stan av polis transporteras till MAVA och går direkt därifrån. Cannabis och spice är huvuddroger Avviker /avbryter någon görs strikt bedömning och rapport till socialtjänsten. Avdelningen hänger ihop med MiniMaria mottagningarna i Göteborg genom att Ulf Sammels är chef för HSLpersonalen på mottagningarna. Avdelningen har kontakt etablerad med Linnéteamet för ungdomar med psykiatrisk problematik, men det har varit svårt att få BUP med på tåget Vårdplatserna är tillräckliga idag. Ca 35% av ungdomarna återkommer. Det blir ofta tapp på ungdomar i 20årsåldern vuxenkrav ställs för tidigt enligt Ulf. All personal har handledning liksom MiniMariapersonalen 18

34 Från Skaraborg Har under året 12 vårdtillfällen registrerats Lidköping 1 Skara 7 Skövde 4 Bilaga 3 Minnesanteckning från träff med docent Anders Tengström Anders Tengström har under 10 års tid varit anställd för forskning kopplad till ungdom och missbruk för Maria Ungdom i Stockholm. Där finns 23 minimaria mottagningar som drivs av landstinget men verksamheterna knyter an till den lokala socialtjänsten i varje stadsdel. Läkartid, psykiatriker med vidareutbildning i missbruk, finns knuten till varje mottagning som annars består av psykiatrisjuksköterska. Bedömning/utredning görs av psykteam på den centrala enheten som bidrar till en lättare väg till rätt vårdinsats. Psykiatrisjuksköterskan har inte vårduppdraget utan gör screening och provtagning och bidrar till fortsatt stöd. Primärvården och BUP är inte delaktiga i MiniMariamottagningarnas verksamhet som är en hybrid i en komplex vårdbild i Stockholm. Den centrala Maria Ungdomsmottagningen har också akutmottagning öppen dygnet runt för tillnyktring, det är en lågtröskelverksamhet för tidig upptäckt. Det är 50/50 vad avser besök av pojkar/flickor. Så stor andel som 8090% av ungdomarna har samsjuklighet missbruk/beroende relaterat till psykisk sjukdom (depression, uppförandestörning, ångest, ätstörningar, psykos, psykopati, bipolär sjukdom). Ofta är detta kombinerat med en social problematik och skolsvårigheter. Alla problem måste mötas samtidigt! Den behandling som erbjuds innefattar etablera en god kontakt, utröna vilka riskfaktorer som driver fram ett missbruksbeteende screening upptäcka psykiatri/neuropsykiatri se till att skolan fungerar! forma en strukturerad verksamhet, en väg in besluta alltid vad som ska hända härnäst sortera skola/sociala problem/bup föräldrarna är viktiga agenter, metoder för föräldraträning, Fft och MDFT individuell behandling, MI MET, Kbt, återfallsprevention är kostnadseffektiva meetoder medicinska test för provtagning utförs som stöd inte som en repressiv åtgärd 19

35 Audit/Dudit systematiska bedömningar görs för att rapportera vidare till övrigt system och vidare behandling. För att utföra detta krävs inte någon specifik kompetensnivå. suicidbedömningar görs av psykiatrisjuksköterska. barnmorska finns att tillgå till mottagningarna Anders Tengström ger vidare råd för att starta upp en gemensam verksamhet. Det kräver en gemensam introduktionsutbildning, värdegrundsutbildning, organisation för SIP och avsatt budget för verksamheten. Bilaga 4 20

36 21