Sammanfattning. Regeringsredovisning

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Stockholm Redovisning av uppdrag om förändringar av nationella program i gymnasieskolan samt av förslag utifrån propositionen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program Dnr :1585 ID-nr: Prop. 2017/18:184 Sammanfattning Skolverket föreslår en sammanslagning av inriktningarna pedagogiskt arbete och socialt arbete på barn- och fritidsprogrammet. Namnet på den nya inriktningen föreslås bli pedagogiskt och socialt arbete. För fordons- och transportprogrammet föreslås inriktningen godshantering tas bort och för restaurang- och livsmedelsprogrammet föreslås inriktningen färskvaror, delikatess och catering tas bort. Skolverket föreslår att de kurser som inte längre finns inom respektive inriktning i stället läggs i respektive programs programfördjupning för att elever även fortsättningsvis ska ha möjlighet att läsa dessa kurser. För hotell- och turismprogrammet föreslås de två befintliga inriktningarna att slås samman och programmet bli utan inriktningar. För att bredda hotell- och turismprogrammet förs ytterligare kurser in i programfördjupningen, till exempel kursen hållbar turism. Skolverket föreslår att yrkesutgången hudvård tas bort från hantverksprogrammet och att yrkesutgången hår- och makeupstylist flyttas från inriktningen övriga hantverk till inriktningen frisör. Vidare föreslår Skolverket att en ny yrkesutgång mot barberare införs inom inriktningen frisör. Den förändrade inriktningen frisör föreslås få namnet frisör, barberare och hår- och makeupstylist. Skolverket föreslår i samband med detta tre nya kurser för hår- och makeupstylist och åtta nya kurser för barberare. För naturbruksprogrammet föreslår Skolverket nya och delade inriktningar: naturturism, djurvård och hästhållning, samt ökar omfattningen av inriktningarna till mellan 500 och 700 poäng. Skolverket föreslår att humanistiska programmet behåller de två nuvarande inriktningarna, språk och kultur, och föreslår i stället ett flertal andra åtgärder för att säkerställa och stärka humaniora och språk i gymnasieskolan. Ovanstående förslag medför i de flesta fall ändringar av examensmål och programstrukturer för de berörda programmen. Utifrån propositionen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (prop. 2017/19:184)

2 Skolverket 1 (32) föreslår Skolverket ändringar i examensmål och programstrukturer med anledning av införandet av grundläggande behörighet för yrkesprogrammen. Med anledning av införande av ämnet estetiska uttryck på samtliga program, utom estetiska programmet, föreslås för estetiska programmet en förstärkning av karaktärsämnena genom att inriktningarnas omfattning utökas från 400 poäng till 450 poäng. Samtliga ändringar föreslås bli aktuella under förutsättning att riksdag och regering fattar erforderliga beslut.

3 2 (32) Skolverket Innehållsförteckning Sammanfattning... 0 Innehållsförteckning Bakgrund Arbetsprocess Förslag Övergripande om förslagen Redovisning av förslagen... 5 Barn- och fritidsprogrammet... 5 Fordons- och transportprogrammet... 6 Hantverksprogrammet... 6 Hotell- och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Humanistiska programmet och åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan Att de båda inriktningarna språk och kultur kvarstår på humanistiska programmet En översyn av möjligheterna att inkludera språk och filosofi i de högskoleförberedande programmen Framtagande av en nationell språkstrategi Samordning genom ett nationellt centrum för språk Förändringar av språkvalet i grundskolan i syfte att säkerställa att alla elever ges möjlighet att lära sig sitt modersmål plus två ytterligare språk Möjlighet till språkundervisning på entreprenad Rätt att läsa språk inom individuellt val Översyn av kurs- och ämnesplanerna i språk Stöd till fjärrundervisning i latin Grundläggande behörighet Estetiska programmet Gymnasiearbetets minskning från 100 till 50 poäng... 31

4 Skolverket 3 (32) 1 Bakgrund Enligt uppdrag givet i ändring av regleringsbrev (Dnr :1585) ska Skolverket förbereda och föreslå ändringar avseende en sammanslagning av barn- och fritidsprogrammets inriktningar pedagogiskt arbete och socialt arbete samt en sammanslagning av hotell- och turismprogrammets inriktningar. Skolverket ska vidare göra en översyn av hantverksprogrammets inriktning frisör och eventuella konsekvensändringar för inriktningen övriga hantverk. Förslagen till ändringar i dessa nationella program ska utgå från förslagen till justeringar i utbudet av program och inriktningar i Gymnasieutredningens betänkande En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). För att möta arbetsmarknadsbehovet inom naturturismsektorn ska Skolverket även lämna förslag till en ny inriktning mot naturturism på naturbruksprogrammet. Eventuella konsekvensändringar i av Skolverket redan föreslagna inriktningar på naturbruksprogrammet ska lämnas (U2016/02057 /GV, U2016/05059/GV). I redovisningen ska förslag till ändringar i programstrukturen vad gäller inriktningars namn, omfång och innehåll, ändringar i programmens examensmål samt vid behov justeringar i programgemensamma ämnen ingå. Myndigheten ska vidare, med beaktande av Gymnasieutredningens förslag avseende humanistiska programmet, föreslå konkreta åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan. Skolverket ska även när det gäller fordons- och transportprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet lämna förslag till justerade examensmål och justeringar i programstrukturen i enlighet med Gymnasieutredningens förslag om avveckling av inriktningen godshantering och inriktningen färskvaror, delikatess och catering. Skolverkets tilläggsuppdrag till ovanstående uppdrag, givet i regleringsbrevet för 2018, om att föreslå en undersköterskeexamen inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen och tillhörande förslag på förordningsändringar redovisas i en särskild redovisning senast den 30 november Vidare lämnar Skolverket förslag utifrån propositionen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (prop. 2017/19:184) som regeringen lämnade till riksdagen den 15 mars Den innehåller förslag till förändringar för gymnasieskolans nationella program rörande grundläggande behörighet på gymnasieskolans yrkesprogram, utökning av gymnasieskolans yrkesprograms omfattning, ett nytt estetiskt ämne på samtliga nationella program utom estetiska programmet, där karaktärsämnena förstärks med 50 poäng, samt att gymnasiearbetet reduceras med 50 poäng. Under förutsättning att riksdag och regering fattar erforderliga beslut föreslår Skolverket ändringar i examensmålen för gymnasieskolans yrkesprogram utifrån ett införande av grundläggande behörighet. Vidare förbereder Skolverket för att ta fram en ämnesplan för det nya gymnasiegemensamma ämnet estetiska uttryck under förutsättning att erforderliga beslut fattas. Under samma förutsättningar men vad gäller estetiska programmet föreslår Skolverket en utökning av programmets karaktärsämnen från dagens poäng till poäng. Återigen under förutsättning att riksdag och regering fattar erforderliga beslut föreslår Skolverket

5 4 (32) Skolverket även ändrade skrivningar i samtliga gymnasieprograms examensmål utifrån gymnasiearbetets minskade omfattning från 100 till 50 poäng. 2 Arbetsprocess Skolverket har i sitt beredningsarbete utgått från Gymnasieutredningens förslag, regeringsuppdraget 1 och propositionen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (prop. 2017/18:184). Myndigheten har samrått med representanter för referensskolor, såväl elever som lärare och rektorer. Skolverket har inhämtat synpunkter från de nationella programråden. I arbetet har myndigheten även rådfrågat sakkunniga experter, ämnesexperter och branschorganisationer. Vidare har skolrepresentanter för humaniora och rådet för de högskoleförberedande programmen hörts. När det gäller den del av uppdraget som rör humaniora och språk har underlag tagits fram i samarbete med uppdraget att ge förslag på åtgärder i händelse av att meritpoäng avvecklas. 2 En konsekvensbeskrivning med bilagor gällande de konkreta förslagen har dels remitterats till upprättad sändlista, dels legat som en öppen remiss på Skolverkets webbplats. 3 Förslag 3.1 Övergripande om förslagen Skolverkets förslag till programändringar är av olika omfattning och karaktär beroende på förslagens komplexitet. För samtliga nationella program lämnas underlag inför förordningsändringar. För fordons- och transportprogrammet och hotell- och turismprogrammet omfattar förslagen även ett tillägg av kurser inom programfördjupningen. Detta som ett resultat av efterfrågan från respektive bransch. För barn- och fritidsprogrammet innehåller förslaget en delning av en befintlig kurs. Förslagen som berör hantverksprogrammet, humanistiska programmet och naturbruksprogrammet är betydligt mer komplexa till sin karaktär och har därför fått en mer omfattande redogörelse i denna redovisning. Skolverkets förslag på skrivningar i examensmålen med anledning av regeringens proposition kan delas upp i två olika delar. Dels det som rör grundläggande behörighet på yrkesprogrammen, dels det som rör gymnasiearbetet. Skolverket lämnar förslag på en gemensam skrivning i examensmålen rörande gymnasiearbetet för samtliga yrkesprogram förutom hantverksprogrammet som har ett eget tillägg som anses nödvändigt för det programmets karaktär. Vidare 1 Uppdrag givet i ändring av regleringsbrev (dnr :1585). 2 Dnr. 2018:00026.

6 Skolverket 5 (32) lämnar Skolverket förslag på revideringar av examensmålen för samtliga högskoleförberedande program vad gäller gymnasiearbetet. Skolverket arbetar vidare med att ta fram förslag på ämnesplan för ämnet estetiska uttryck med planerat ikraftträdande den 1 januari För estetiska programmet lämnar Skolverket ett förslag på kurser som ger en förstärkning av karaktären inom programmet. Skolverket arbetar vidare med innehållet i de nya kurserna. 3.2 Redovisning av förslagen Barn- och fritidsprogrammet De två nuvarande inriktningarna socialt arbete och pedagogiskt arbete har stora beröringspunkter och utbildar delvis mot samma arbetsmarknad. Mot bakgrund av dagens situation, där inriktningen socialt arbete har en relativt liten elevvolym och huvudmännen inte alltid erbjuder den, anser Gymnasieutredningen att en gemensam inriktning med ett större gemensamt innehåll är att föredra, ur såväl elev- som kompetensförsörjningsperspektiv. Gymnasieutredningen föreslår därför att inriktningarna pedagogiskt arbete och socialt arbete slås samman. Programmet kommer då framöver att bestå av två inriktningar, pedagogiskt och socialt arbete samt fritid och hälsa, i stället för dagens tre inriktningar. Skolverket har utifrån Gymnasieutredningens förslag fått i uppdrag att förbereda och föreslå ändringar avseende en sammanslagning av barn- och fritidsprogrammets inriktningar pedagogiskt arbete och socialt arbete. En sådan sammanslagen inriktning föreslås av Skolverket få det nya namnet pedagogiskt och socialt arbete. I den nya inriktningen föreslår Skolverket att den nya kursen socialt arbete 1, 100 poäng, och pedagogiskt arbete, 200 poäng, ingår. Det innebär att kursen socialt arbete om 200 poäng som har ingått i den tidigare inriktningen socialt arbete tas bort. I stället skapas kurserna socialt arbete 1 och socialt arbete 2. Kursen socialt arbete 2 föreslås erbjudas inom programfördjupningen. Kursen sociologi från den tidigare inriktningen föreslås utgå som inriktningskurs, men kan fortsatt läsas inom programfördjupningen. Kursen barns lärande och växande om 100 poäng från den tidigare inriktningen pedagogiskt arbete föreslås också utgå från den nya inriktningen men finnas kvar i programfördjupningen. En tänkbar konsekvens av att inriktningarna slås samman skulle kunna vara att den nya inriktningen pedagogiskt och socialt arbete inte på motsvarande sätt som den tidigare inriktningen socialt arbete bedöms utbilda mot det sociala området, exempelvis funktionshinderområdet. Vid samråd med olika aktörer har dock detta inte bedömts vara en risk. Genom föreslagen förändring bedömer Skolverket att programmet ger en bättre grund för anställning eftersom både det pedagogiska och det sociala perspektivet beaktas utifrån dagens behov inom barnomsorg, skola och LSS (lagen om stöd och

7 6 (32) Skolverket service till vissa funktionshindrade). Samtidigt behålls möjligheten för skolor att fortsätta erbjuda samma kurser som tidigare legat inom inriktningen på programmet men nu i stället som programfördjupning. Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för barn- och fritidsprogrammet, se bilaga 1 för examensmålen och bilaga 2 för programstrukturen. Fordons- och transportprogrammet Inriktningen godshantering är mycket liten med mindre än 0,3 procent av det totala antalet elever på fordons- och transportprogrammet (läsåret 2016/17). Denna inriktning är den minsta av alla de 42 inriktningar som sammantaget finns inom yrkesprogrammen. I Gymnasieutredningen framkom det även att denna inriktning är relativt okänd inom arbetslivet. Det nationella programrådet har i samtal med Skolverket framfört att inriktningen bör läggas ned. Branschen pekar dock samtidigt på att det finns behov av att efter transportinriktningen kunna fördjupa sig mot lager och terminal, även om det inte är i form av egen inriktning på fordons- och transportprogrammet. Skolverket föreslår att inriktningen godshantering tas bort och att samtliga kurser i inriktningen i stället läggs inom programfördjupningen. Detta gör det möjligt för skolorna att erbjuda dessa kurser även i framtiden i anslutning till de övriga inriktningarna, exempelvis inom ramen för en yrkesutgång. Skolverket avser i samverkan med branschen att ta fram en yrkesutgång mot lager och terminal, som alternativ till yrkesutgången yrkesförare, efter inriktningen transport. Skolverket föreslår vidare att fler kurser inom ämnet försäljning och service läggs in i programfördjupningen. Kurserna har efterfrågats av både branscher och skolor för att ge elever möjlighet att utvecklas mot även en mer försäljningsinriktad del av fordons- och transportbranschen. Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för fordons- och transportprogrammet, se bilaga 3 för examensmålen och bilaga 4 för programstrukturen. Hantverksprogrammet Hantverksprogrammet har fem inriktningar, varav en övriga hantverk för närvarande omfattar 18 hantverksyrken som skolor kan profilera sig mot. Skolverket beslutar om vilka hantverksyrken som får förekomma inom inriktningen. Bland dessa yrken finns hudvård samt hår- och makeupstylist, vilka står för en stor andel av eleverna inom programmet. Att frisör är en egen inriktning samtidigt som hår- och makeupstylist samt hudvård ligger inom inriktningen övriga hantverk såg Gymnasieutredningen som problematiskt. Utredningen menade att yrkena stylist och hudvård har större likheter med frisör än med yrkesutgångarna inom inriktningen övriga hantverk. Dessutom menade Gymnasieutredningen att de styrdokument som i dag är

8 Skolverket 7 (32) gemensamma för en rad olika yrkesutgångar inom inriktningen övriga hantverk är så generella att de inte upplevs ge önskad styrning. Inom ämnet hantverk finns 46 kurser. Förutom en introduktionskurs kan eleverna läsa nio kurser inom varje inriktning. Inom inriktningarna finsnickeri, frisör, florist och textil design läser eleverna kurser med specificerat innehåll, till exempel inom kurserna finsnickeri 1 och finsnickeri 2. Inom inriktningen övriga hantverk används kurserna hantverksteknik 1, hantverksteknik 2 och så vidare för samtliga hantverksyrken, däribland hår- och makeupstylist. Dessa generella kurser har vid många skolor breddats och utvecklats i riktning bort från hår- och makeuphantverket mot mer generell styling. Utvecklingen utmärks av att i allt större utsträckning kombinera färdiga material och produkter, vilket därmed fjärmar utbildningen från hantverkandets kärna. Regeringsuppdraget vad gäller hantverksprogrammet består av tre delar. Skolverket ska: 1. utreda och ta ställning till om yrkesutgången hudvård bör finnas på gymnasial nivå 2. slå samman inriktningen frisör med yrkesutgångarna hår- och makeupstylist samt hudvård, förutsatt att myndigheten bedömer att hudvård även fortsättningsvis ska finnas i gymnasieskolan 3. bereda den nya inriktningens namn. Med förslagen vill Skolverket öka styrningen av utbildningen så att den ryms inom examensmålen för programmet. Därigenom motverkas också tendenser till breddning i stället för fördjupning samtidigt som innehållet i och progressionen mellan kurserna förtydligas och stärks. Hudvård föreslås utgå som yrkesutgång Efter det utredningsarbete som Skolverket har gjort bedömer myndigheten att en grundläggande hudvårdsutbildning i allt väsentligt ligger på gymnasial nivå. Trots det landar Skolverket i bedömningen att den gymnasiala hudvårdsutbildningen på hantverksprogrammet bör avvecklas. Detta beror på att den dominerande branschorganisationen inte har någon önskan om en gymnasial hudvårdsutbildning. Elever som har genomgått utbildningen accepteras inte av branschen inför fortbildningar, även om de har fått ett arbete. Därför finns det en risk att elever utbildas in i en återvändsgränd. Skolverket finner det i dagsläget inte ansvarsfullt att upprätthålla en sådan utbildning. Yrkesutgången hår- och makeupstylist föreslås ingå i inriktningen frisör tillsammans med den nya yrkesutgången barberare Yrkesutgången hår- och makeupstylist inom inriktningen övriga hantverk flyttas till frisörinriktningen. Inriktningen föreslås även kunna leda till yrkesutgången barberare efter önskemål från nationella programrådet för hantverksprogrammet och från branschen. Detta motiveras bland annat av att även barberare gör gesällprov.

9 8 (32) Skolverket Förslaget är att den nya inriktningen omfattar 300 poäng inom ämnet hantverk och att programfördjupningen omfattar 900 poäng. För att uppnå önskad styrning avser Skolverket ta fram specifika kurser för såväl hår- och makeupstylister som barberare. Därmed kommer kurserna i hantverksteknik inte längre att vara tillgängliga för utbildning av hår- och makeupstylister. Utbildningen till antingen frisöraspirant, barberare eller hår- och makeupstylist bygger på kursen frisör 1, men specialiseringen skjuts upp till dess att eleverna har hunnit orientera sig inom branschens olika yrken. Skolverket föreslår att yrkesutgången hår- och makeupstylist stärks med en förberedelse för arbete inom handeln eftersom det, som Gymnasieutredningen konstaterar, är vanligt att elever efter denna utbildning arbetar inom handeln, exempelvis i butiker som säljer skönhetsprodukter. Förslaget är att kurser i håroch makeupstylist begränsas till nivåerna 2, 3 och 4 vilket innebär 600 möjliga poäng inom yrket. Dessutom föreslås att kursen frisör 4 specialisering om 50 poäng, förutom på frisör 3 även ska kunna bygga på hår- och makeupstylist 3, och därmed kunna läsas inom yrkesutgången. Denna specialiseringskurs kan läsas flera gånger med olika innehåll, till exempel underhåll av peruker och hårersättningar eller behandling av afrohår, och på så sätt kan ytterligare specialiseringspoäng läsas inom yrket. Den nya inriktningens namn föreslås vara frisör, barberare och hår- och makeupstylist Skolverkets förslag är att den nya inriktningen får namnet frisör, barberare och hår- och makeupstylist. Namnet syftar till att peka på inriktningens bredd av yrken kopplade till hårvård. Detta betonas även av att kursernas namn ändras från hantverksteknik till barberare respektive hår- och makeupstylist samtidigt som innehållet preciseras. Skolverkets förslag för hantverksprogrammet Skolverkets förslag för hantverksprogrammet är därmed följande: yrkesutgången hudvård utgår inriktningen frisör slås samman med yrkesutgången hår- och makeupstylist, samtidigt som yrkesutgången barberare läggs till inriktningen den nya inriktningen föreslås omfatta 300 poäng, och programfördjupningen föreslås omfatta 900 poäng den nya inriktningen föreslås innehålla kurserna hantverkskunskap material och miljö samt hantverk frisör 1 kurserna hår- och makeupstylist 2, 3 och 4 inom ämnet hantverk tas fram kurserna barberare 2, 3, 4, 4 specialisering, 5, 5 specialisering samt 6 a och b inom ämnet hantverk tas fram kurserna hår- och makeupstylist 2 samt barberare 2 kommer att bygga på frisör 1

10 Skolverket 9 (32) kursen frisör 4 specialisering får tillägget att kursen förutom på frisör 3 också kan bygga på hår- och makeupstylist 3 yrkesutgången hår- och makeupstylist får inslag av handelskurser som stärker elevernas förutsättningar att verka inom specialisthandeln ämnet service och bemötande samt kursen servicekunskap läggs till i programfördjupningen kurserna kemi 1, massage 1 och 2 samt medicin 1 och 2 utgår ur programfördjupningen den nya inriktningen får namnet frisör, barberare och hår- och makeupstylist. Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för hantverksprogrammet, se bilaga 5 för examensmålen och bilaga 6 för programstrukturen. Bakgrund inför fortsatt översyn av hantverksprogrammet Hantverksprogrammet har fem inriktningar: finsnickeri, florist, frisör, textil design samt övriga hantverk. Den hantverksmässiga utbildningen ges huvudsakligen inom ämnet hantverk, som för varje inriktning har nio kurser förutom den gemensamma kursen hantverk introduktion. I kursen hantverk introduktion grundläggs kunskaper i hantverkets principer, dvs. alla steg i hantverksprocessen från idé till färdig produkt. Inriktningen övriga hantverk är konstruerad för att täcka övriga hantverk som ryms inom examensmålen, men som anses vara för små för att ha ett specificerat kursinnehåll. Därför är kurserna generellt skrivna för att kunna användas för samtliga hantverk, som för tillfället är 19 till antalet. Inriktningen övriga hantverk Inriktningen övriga hantverk utvecklades för att man ansåg att det fanns ett behov av att möjliggöra utbildning av hantverkare inom gymnasieskolan även om volymen bedömdes vara så begränsad att det inte motiverade att specifika kurser utvecklades för varje hantverk. Samtidigt önskades en viss styrning av innehållet i hantverksprogrammet, vilket medförde att kurser utvecklades för de dominerande yrkesområdena finsnickeri, florist, frisör och textil design. Skolverket har ett bemyndigande att besluta om vilka hantverk som kurserna hantverksteknik får bedrivas inom. Bland dessa finns såväl traditionella yrken med mycket begränsad volym inom gymnasieskolan, till exempel kakelugnsmakare, skomakare, guldsmeder, bössmakare och låssmeder som volymmässigt stora utbildningsområden, till exempel hår- och makeupstylister. Sedan införandet 2011 har inriktningen övriga hantverk utvecklats till att bli programmets största inriktning. Under läsåret 2016/17 gick elever på programmet fördelat i tre årskurser. 48 procent av programmets elever gick på övriga hantverk, men inom den inriktningen var det en påtagligt ojämn fördelning.

11 10 (32) Skolverket De små hantverken för en tynande tillvaro. För yrkena bössmakare, juvelfattare och skomakare finns inga registrerade elever läsåret 17/18 i Skolverkets statistik. För yrken som sadelmakare och urmakare finns det enstaka elever, för guldsmed 20 och låssmed 68 elever, medan det inom hår- och makeupstylist finns elever fördelat på tre årskurser vilket motsvarar 44 procent av alla elever inom programmet. Ämnet hantverk Inom ämnet hantverk finns för närvarande 46 kurser. Kurserna finns, förutom den nämnda hantverk introduktion, på nivåerna 1, 2, 3, 4, 4 specialisering, 5, 5 specialisering samt 6a och 6b med specificerat innehåll för var och en av de fyra inriktningarna finsnickeri, florist, frisör samt textil design. Därtill finns de för motsvarande nivåer utan specificerat innehåll för övriga hantverk. Tanken är att innehållet i dessa kurser på motsvarande nivå som i de specificerade kurserna ska utbilda till de hantverk som Skolverket har beslutat. Eftersom lärarbehörighet anges för ett ämne ska en lärare för att få legitimation anses behörig i hela ämnet. Genom att en legitimerad lärare inom ämnet hantverk är behörig att undervisa hela ämnet, är den legitimerade läraren behörig att undervisa såväl inom finsnickeri som inom florist, frisör och textil design. Samma lärare är också behörig att undervisa inom de övriga hantverken, dvs. såväl kakelugnsmakare som skomakare, guldsmeder, bössmakare, låssmeder eller håroch makeupstylister. Samma konstruktion föreligger inom till exempel moderna språk, men precis som en lärare i tyska inte ställs inför att undervisa i spanska, menar försvararna av konstruktionen att en skola inte anställer en lärare inom finsnickeri för att undervisa florister. Likväl har det inom det nationella programrådet för hantverksprogrammet uttryckts en oro för att konstruktionen kan utnyttjas vid till exempel arbetsbrist. Övriga hantverk och hantverksteknik samma kurser styr utbildningen till alla övriga hantverk Inom övriga hantverk är det en och samma kurs på varje nivå som styr innehållet för 19 yrken. Dessa yrken är för närvarande bössmakare, glasblåsare, guldsmed, hovslagare, hudvård, hår- och makeupstylist, juvelfattare, kakelugnsmakare, keramiker, låssmed, sadelmakare, segelmakare, silversmed, skomakare, smed, sotare, tapetserare, timmerman och urmakare. Hovslagare utgår 2018 eftersom nya regler från Jordbruksverket håller på att införas som gör att yrket från 2025 blir reglerat och utbildningen i framtiden kommer att ligga på högskolenivå. Inom många av dessa yrken finns en lång och stolt hantverkstradition med möjlighet att ta gesäll- och mästarbrev. Flertalet av dessa yrken är små och har för tillfället enbart enstaka elever i utbildning, ofta i form av lärlingsutbildning. Dessa yrken anses höra till det svenska kulturarvet och det finns ett nationellt intresse att möjliggöra utbildning inom dessa yrken i framtiden. Andra yrken är relativt nya och bygger inte på tradition eller kulturarv. I de fall enbart enstaka elever läser en sådan utbildning är det berättigat att eleven gör det inom ramen för ett ämne med

12 Skolverket 11 (32) samma konstruktion som traditionella hantverksyrken. Om sådana nya yrken däremot i volym blir stora, är det berättigat att de bryts ut ur övriga hantverk vilket ger bättre möjlighet att styra och kvalitetssäkra kursernas innehåll. I synnerhet om yrket är nytt och inte bygger på en hantverkstradition är det rimligt att öka styrningen av utbildningens innehåll för att kvalitetssäkra utbildningen och säkerställa att den uppfyller programmets intention att utveckla hantverkskunnande och styra mot programmets examensmål. Skansenyrken vs skönhetsbranschen Hantverksprogrammet utbildar dels för volymmässigt små traditionella yrken som kakelugnsmakare, dels för yrken som har en viss volym med något hundratal elever årligen som florister och finsnickare. Därtill utbildar programmet ytterligare något hundratal elever för en bredd inom textil design. Även om det vid referensskolebesök har framkommit att elever inom textil design oftare än andra elever inom programmet har en ambition att läsa vidare inom högskola för arbete inom designområdet faller flertalet av yrkesutgångarna efter textil design under traditionella hantverk. De utbildningar som leder till yrken inom skönhetsbranschen har dock kommit att dominera inom hantverksprogrammet. Tabell 1: Antal och andel elever på hantverksprogrammet läsåret 2016/17. Inriktning Antal Hantverksprogrammet totalt finsnickeri florist frisör textil design övriga hantverk uppgift om inriktning saknas 22 0 Andel i procent Tabell 2: Antal och andel elever på hantverksprogrammets inriktning övriga hantverk läsåret 2016/17. Antal Inriktningen övriga hantverk totalt hår och makeupstylist hudvård övriga 17 yrken sammanlagt Andel i procent

13 12 (32) Skolverket Det framgår med tydlighet att utbildning till arbete inom skönhetsbranschen, vilket inkluderar frisörer, hår- och makeupstylister och utbildning inom hudvård, dominerar inom hantverksprogrammet. Sammanlagt omfattar de tre utbildningarna 86 procent av eleverna under programmets tre år läsåret 2016/17. Branschorganisationerna Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation (SHR) och Svenska Estetikers Yrkesförbund (SEYF) som organiserar hudterapeuter har olika uppfattning om hudutbildningens nivå. SEYF anser att en grundläggande hudvårdsutbildning ligger på gymnasial nivå medan SHR anser att det är en eftergymnasial utbildning. Så länge den dominerande branschorganisationen SHR inte accepterar en gymnasial hudvårdutbildning finner Skolverket det inte ansvarsfullt att ha en gymnasial utbildning som inte accepteras av branschen och som tvingar eleverna till kostsam omutbildning. En sammanslagning av hår- och makeupstylist och frisör samt tillägget barberare medför en volymmässig dominans gentemot övriga inriktningar på programmet. Det aktualiserar frågan om programmet har en rimlig konstruktion, vilket Skolverket anser behöver utredas vidare. Hantverk inom Yrkeshögskolan och gymnasieskolan Inom Yrkeshögskolan finns en liknande grundtanke som inom den gymnasiala inriktningen övriga hantverk och kurserna hantverksteknik för att täcka övriga hantverk som ryms inom examensmålen, men som anses vara för små för att ha specificerat kursinnehåll. Nationell Lärlingsutbildning inom smala hantverksyrken och Lärlingsutbildning inom traditionellt hantverk erbjuder under 2018 yrkeshögskoleutbildningar omfattande 400 respektive 500 YH-poäng inom ett antal hantverk enligt en liknande konstruktion som den gymnasiala. En konsekvens är att vissa utbildningar förekommer såväl på gymnasial- som på yrkeshögskolenivå. De av hantverksprogrammets utbildningar inom övriga hantverk som inte förekommer på yrkeshögskolenivå är enbart hår- och makeupstylist, låssmed och sotare. Mot bakgrund av att volymerna i de andra övriga hantverken är mycket begränsade och att det rör yrken som är en del av kulturarvet bedömer Skolverket att det är rimligt att även vuxna, inklusive vuxna som har en annan gymnasial utbildning, har möjlighet att studera för att verka inom dessa. Det Skolverket däremot ser som problematiskt är att utbildning inom ett och samma yrke kan bedrivas på olika SeQF-nivåer.

14 Skolverket 13 (32) Skolverkets beslutade övriga hantverk som även förekommer inom Yrkeshögskolan Nationell Lärlingsutbildning inom smala hantverksyrken 500 YH poäng, ej nivåplacerad. Lärlingsutbildning inom traditionellt hantverk 400 YH poäng, nivåplacerad SeQF 5. Bössmakare Bössmakare Bössmakare Glasblåsare Glasblåsare Glasblåsare Guldsmed Guldsmed Guldsmed Hovslagare (utgår 2018) 3 Hudvård 4 Hår- och makeupstylist Juvelfattare Juvelfattare Juvelfattare Kakelugnsmakare Kakelugnsmakare Kakelugnsmakare Keramiker Keramiker Keramiker Låssmed Sadelmakare Sadelmakare Sadelmakare Segelmakare Segelmakare Segelmakare Silversmed Silversmed Silversmed Skomakare Skomakare Skomakare Smed Smed Smed Sotare Tapetserare Möbeltapetserare, Tapetserare Möbeltapetserare, Tapetserare Timmerman Skeppstimmerman, Timmerman Skeppstimmerman, Timmerman Urmakare Urmakare Urmakare Hybrider Som nämnts har elever inom textil design ofta en ambition att arbeta med design. I det nationella programrådet lyfts ofta att utbildningen på gymnasial nivå är för 3 YH-utbildning omfattande 600 YH-poäng vid biologiska Yrkeshögskolan i Skara, HNS riksanläggningar Flyinge, RS Strömsholm och Wången samt Yrkeshögskolan i Skellefteå. ( 4 YH-utbildning för Hud-och massageterapeut omfattande 300 YH-poäng vid Yrkeshögskolan för Hudvård & Spa AB.

15 14 (32) Skolverket begränsad för att leda till ett yrke som färdig sömmerska, brodös, skräddare eller designer. Den ledamot som är förankrad i branschen menar att det bör utredas om utbildningen bör tillhöra det estetiska programmet för att betona att utbildningen är grundläggande och att den inte leder till en anställning inom de områden som yrkesutgångarna antyder. Inom övriga hantverk låssmed har programrådet lyft att yrket i dag är tudelat och dels omfattar ett traditionellt hantverksyrke, dels att den stora volymen låssmeder i dag mer arbetar med elektroniska och digitala lösningar, och att det därför finns skäl att utreda om utbildningen bör inkludera mer av innehåll från el- och energiprogrammet eller tillhöra detsamma. Inom flera av de yrken som utbildningen utbildar för finns en avsättning inom detaljhandeln. Hår- och makeupstylister är det mest vanligen förekommande exemplet på utbildning där elever ofta gör sitt arbetsplatsförlagda lärande inom detaljhandeln, men det finns även exempel från bland annat florist- och guldsmedsbranscherna där hantverkaren ofta även är detaljhandlare. Inom finsnickeri finns i dag även en yrkesutgång mot trä- och byggvaruhandel och inom textil design finns en yrkesutgång mot inköpsassistent. Mot den bakgrunden finns det skäl att utreda vidare om vissa hantverk bör ha ett ökat inslag av kurser från handels- och administrationsprogrammet, eller om handels- och administrationsprogrammet kan utvecklas mot att inkludera specialistkunskaper från till exempel hantverksprogrammet. Bland de vanligen förekommande ansökningar Skolverket tar emot vad gäller avvikelser i form av riksrekryterande utbildningar och särskilda varianter, har olika hybrider dominerat. En vanligen förekommande ansökan gäller stylist med ett vidare arbetsområde än hår- och makeup, som inredningsstyling eller personal shopper. Skolverket har efter inrådan från det nationella programrådet avslagit dessa avvikelser med motiveringen att de inte ryms inom programmets examensmål. Nationella programrådet menar att det inte är ett hantverkskunnande bakom att styla ett hem eller en persons kläder, eftersom en sådan kunskap snarare sätter samman färdiga produkter tillverkade av någon annan, än att utgå från ett material och att hantverksmässigt utveckla och forma det. I likhet med resonemangen ovan, finns det dock skäl att utreda om inredningsstyling, personal shopper och andra nya yrken inom inredning och skönhetsområdet kan ha ett berättigande inom gymnasieskolan och i så fall inom vilken utbildning. Sammanfattningsvis bedömer Skolverket att hantverksprogrammets konstruktion bör analyseras vidare och myndigheten avser att inleda ett sådant arbete. Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet har i dag två inriktningar, turism och resor med ungefär 60 procent av eleverna samt hotell och konferens med cirka 40 procent av eleverna. Inriktningen hotell och konferens har enligt branschföreträdare och Skolverket en avsevärt tydligare koppling till arbetsmarknaden än inriktningen turism och resor. Dessutom har skolorna ofta svårare att hitta relevanta apl-platser

16 Skolverket 15 (32) inom turismområdet medan det är lättare inom hotell- och konferensområdet. Diskussioner har förts inom bland annat det nationella programrådet om att ett program utan inriktningar vore att föredra. Flera företrädare för arbetslivet och gymnasieskolor menar att det skulle vara mer fördelaktigt för eleverna om de olika innehållsliga delarna rymdes inom en och samma inriktning. Detta mot bakgrund av att inriktningen hotell och konferens, som väljs av färre elever, har en tydlig arbetsmarknad, medan inriktningen turism och resor inte lika ofta leder direkt till målyrkena. Skolverket ska enligt uppdraget förbereda och föreslå ändringar avseende en sammanslagning av hotell- och turismprogrammets inriktningar. Programmet blir då utan inriktningar. Skolverket föreslår en sådan sammanslagning och vill genom detta uppnå ett mer öppet program vilket skapar förutsättningar för skolorna att erbjuda eleverna en utbildning som innehåller en kombination av de två nuvarande inriktningarna. I samband med att inriktningarna slås samman föreslår Skolverket, i linje med betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95), att kursen hållbar turism läggs till bland de programgemensamma ämnena. I nämnda betänkande föreslås att regeringen utvecklar, antar och genomför en nationell strategi för hållbar turism och växande besöksnäring. Kursen hållbar turism möjliggör för eleverna på hotell- och turismprogrammet att få kunskaper som stämmer väl överens med betänkandets intentioner. Skolverket föreslår vidare att ämnet eventteknik läggs in i programfördjupningen. Ämnet har efterfrågats av både branscher och skolor för att ge elever möjlighet att utveckla kunskaper om bland annat teknisk utrustning. Dessutom föreslår Skolverket att kurserna barteknik samt service och bemötande 2 också läggs in i programfördjupningen för att bemöta efterfrågan från skolor och branscher. Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för hotell- och turismprogrammet, se bilaga 7 för examensmålen och bilaga 8 för programstrukturen. Naturbruksprogrammet Naturbruksprogrammet som det är utformat i dag uppfattas som otydligt för elever och arbetsgivare, vilket bland annat framgår av Yrkesprogramsutredningens slutbetänkande Välja yrke (SOU 2015:29) och i Gymnasieutredningen. I båda dessa utredningar angavs också att programmets innehåll varierade stort mellan skolor, och att större likvärdighet var att föredra. En omfördelning av poäng från programfördjupningen till inriktningarna skulle kunna bidra till detta. I Yrkesprogramsutredningen fördes även ett resonemang kring inriktningen djur vilken bedömdes omfatta för stor bredd av yrkesutgångar inom djursektorn. Skolverket föreslog därför i april 2016, som svar på ett regeringsuppdrag, att

17 16 (32) Skolverket inriktningarna på naturbruksprogrammet skulle vara djurvård, hästhållning, lantbruk, skogsbruk och trädgård. 5 För att möta arbetsmarknadsbehovet inom naturturismsektorn ska Skolverket nu lämna förslag till en ny inriktning mot naturturism på naturbruksprogrammet. Eventuella konsekvensändringar för de inriktningar som Skolverket föreslog 2016 ska också lämnas. Skolverket föreslår att det skapas en ny inriktning inom naturbruksprogrammet som får namnet naturturism. Genom att införa ytterligare en inriktning blir programmet tydligare och det ges bättre möjligheter till fördjupade yrkeskunskaper hos eleverna. Inriktningen naturturism bör utformas på liknande sätt som övriga inriktningar vad gäller inriktningkursernas omfattning och upplägg. De andra inriktningarna har i Skolverkets tidigare redovisning föreslagits omfatta 700 poäng för inriktningarna hästhållning, lantbruk, skogsbruk och trädgård samt 500 poäng för inriktningen djurvård. Efter synpunkter från ett flertal remissinstanser justerar Skolverket sitt förslag vad gäller omfattningen 700 poäng på inriktningen för naturturism till att omfatta 600 poäng. Den nya inriktningen bör kombinera en biologisk bas och ett yrkeskunnande inom naturbruk med kunskaper inom turism och upplevelser där naturen står i fokus. Vidare bedöms det vara av stor vikt att inriktningen ger kunskaper inom säkerhet, riskbedömning och praktisk tillämpning av gällande regelverk. För att uppnå detta behöver ett nytt ämne med tre kurser skapas. Ämnet har i dag, efter att hänsyn tagits till remissynpunkter, arbetsnamnet naturturism. Kursen terrängtransporter behöver också revideras något så att markpåverkan och säkerhetsaspekter lyfts fram ytterligare. Dessutom behöver begreppet naturturism föras in i kursen naturbruk. De föreslagna revideringarna och det nya ämnet kommer att påverka behörighetsfrågan för yrkeslärare och behöver därför hanteras i samarbete med Universitets- och högskolerådet (UHR). Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för naturbruksprogrammet, se bilaga 9 för examensmålen och bilaga 10 för programstrukturen. Restaurang- och livsmedelsprogrammet I Gymnasieutredningen beskrivs problemet med ett svagt intresse för restaurangoch livsmedelsprogrammets inriktning färskvaror, delikatesser och catering, både från elever och företrädare från arbetslivet. Andelen elever har pendlat mellan en och två procent av det totala elevantalet på programmet. Enligt uppdraget ska Skolverket lämna förslag till justerade examensmål och justeringar i programstrukturen i enlighet med Gymnasieutredningens förslag om att avveckla inriktningen färskvaror, delikatesser och catering. Skolverket föreslår därför att denna inriktning tas bort och att kurserna i inriktningen i stället läggs 5 Redovisning av Skolverkets uppdrag att med utgångspunkt i delbetänkande av Yrkesprogramsutredningens förslag (SOU 2015:29) om nya inriktningar inom naturbruksprogrammet föreslå hur många gymnasiepoäng som de nya inriktningarna ska omfatta och examensmål för programmet. Dnr 2015:1247.

18 Skolverket 17 (32) inom programfördjupningen. Genom denna förändring menar Skolverket att man uppnår en flexibilitet eftersom kurserna fortfarande kan läsas inom programfördjupningen samtidigt som risken för inlåsningseffekter minskar för elever som går en smal inriktning. Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för restaurangoch livsmedelsprogrammet, se bilaga 11 för examensmålen och bilaga 12 för programstrukturen. 3.3 Humanistiska programmet och åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan Syftet med en gymnasieutbildning är enligt skollagen att ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhället. 6 Med goda kunskaper i humaniora och språk får elever i gymnasieskolan en gedigen grund för vidare studier inom relevanta områden, för att bli yrkesverksamma och aktiva i samhället samtidigt som deras personlighet utvecklas. Skolverket menar att det finns ett starkt samhälleligt intresse av att gymnasieelever får utbildning i humaniora och språk så att de är redo att möta en global, föränderlig värld där informationsflödet kräver att medborgarna kan vara kritiska och reflekterande för att förstå vad som faktiskt händer runt omkring dem. Skolverket menar därför att det är väsentligt att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan och presenterar nedan en rad förslag i detta syfte. Då särskilda åtgärder kan komma att krävas gällande språk, med anledning av att meritpoängen eventuellt tas bort, gäller flertalet åtgärder just språk. 7 Skolverket föreslår följande: Att de båda inriktningarna språk och kultur kvarstår på humanistiska programmet En översyn av möjligheterna att inkludera språk och filosofi i de högskoleförberedande programmen Framtagande av en nationell språkstrategi Samordning genom ett nationellt centrum för språk Förändring av språkvalet i grundskolan i syfte att säkerställa att alla elever ges möjlighet att lära sig sitt modersmål plus två ytterligare språk Möjlighet till språkundervisning på entreprenad Rätt att läsa språk inom individuellt val Översyn av kurs- och ämnesplanerna i språk Stöd till fjärrundervisning i latin kap. 2 skollagen. 7 Redovisning av uppdrag om förslag på åtgärder i händelse av att meritpoängen avskaffas (Dnr 2018:00026)

19 18 (32) Skolverket Att de båda inriktningarna språk och kultur kvarstår på humanistiska programmet I dag är humanistiska programmet det minsta nationella programmet och antalet elever i år 1 har minskat från knappt läsåret 2011/12 till 623 läsåret 2017/18. 8 Antalet skolkommuner som erbjuder programmet i år 1 har minskat från 67 läsåret 2011/12 till 30 läsåret 2017/18. 9 Programmet finns i dag främst i större städer och universitetsstäder. Orsaker till utvecklingen är enligt Gymnasieutredningen och Skolverkets uppföljningar av gymnasieskolan 10 troligen, förutom bristande information om programmet, bland annat att det på grund av den låga elevtillströmningen är alltför kostsamt att driva det. I synnerhet gäller det språkinriktningen som kräver undervisning i flera olika språk och språksteg parallellt i språkgrupper som ofta blir små. Samtidigt som humanistiska programmet är litet finns det behov av att trygga kompetensförsörjningen i språk inom såväl den offentliga sektorn 11 som näringslivet. 12 Gymnasieutredningen har också framhållit att studier i humaniora och språk är av samhällsintresse. 13 Vidare pekar en jämförelse med tiden före gymnasiereformen mot att det kan finnas ett större intresse för humaniora och språk än vad söktalen i dag visar. Läsåret 2010/11 erbjöds inriktningen språk på samhällsvetenskapsprogrammet i 139 skolkommuner och inriktningen kultur i 88. Elevantalet var mer än det dubbla 14 jämfört med läsåret 2017/18. Mot bakgrund av att skolor ofta erbjuder programfördjupningar som gör att inriktningarna språk och kultur närmar sig varandra föreslog Gymnasieutredningen att humanistiska programmet görs inriktningslöst för att öka dess attraktionskraft för såväl elever som huvudmän. Skolverkets utgångspunkt har därför varit att genom en förändring av programstrukturen bidra till att programmet blir attraktivare för fler. Möjligheter som Skolverket har undersökt för att på så sätt främja humaniora och språk omfattar en sammanslagning av programmets två inriktningar, en utökning med en tredje inriktning, en flytt av programmets innehåll till samhällsvetenskapsprogrammet och ett namnbyte på programmet. Skolverket har diskuterat de olika alternativen med lärare och skolledare från olika skolor i landet och därefter remitterat ett förslag om en sammanslagning av programmets inriktningar och dess konsekvenser i ett öppet remissförfarande. De skolor som givit synpunkter är företrädesvis skolor där humanistiska programmet i dag har en relativt stabil ställning även om antalet elever varierar mellan skolorna. De skolledare och huvudmän som givit synpunkter representerar även i viss mån sådana skolkommuner som har upphört att erbjuda programmet. 8 Skolverket, Uppföljning av gymnasieskolan Ibid. 10 Skolverket, Uppföljning av gymnasieskolan 2015, 2016, 2017; SOU 2016:77 En gymnasieutbildning för alla, Stockholm, s Hoffman, A., Behovet av en språkstrategi för Sverige. SULF Lärarnas Riksförbund, Språk en väg in i arbetslivet, 2011, s SOU 2016:77, s Skolverket, Skolor och elever i gymnasieskolan 2010/11,

20 Skolverket 19 (32) Av de remissynpunkter som inkommit framgår att det råder delade meningar om förslaget att slå ihop de två inriktningarna. De flesta representanter från skolor med inriktning kultur uttrycker oro för att den föreslagna programstrukturen med fler poäng i språk än på dagens kulturinriktning skulle stöta bort stora delar av den elevgrupp som i dag väljer kulturinriktningen. Detta riskerar att få till följd att flera av de huvudmän som i dag erbjuder kulturinriktningen skulle se sig nödgade att inte erbjuda programmet. Om programmet å andra sidan inte skulle innehålla fler obligatoriska språkkurser än samhällsvetenskapsprogrammet skulle konsekvensen enligt bland annat Skolinspektionens bedömning bli en alltför liten skillnad mellan humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet för att motivera två separata program. Skolverket konstaterar därför att det inte finns något tydligt stöd för att en sammanslagning skulle ha en verklig positiv effekt i den önskvärda riktningen. Myndigheten bedömer att även om en sammanslagning av de nuvarande inriktningarnas innehåll kan attrahera nya elevgrupper och underlätta för huvudmän att erbjuda programmet riskerar också intresset hos en del av den elevgrupp som i dag väljer programmet att minska. Som tidigare framgått är syftet med en översyn av humanistiska programmets utformning att öka dess attraktionskraft för såväl en bredare grupp elever som ett större antal huvudmän. En möjlig förändring som har visat sig få ett visst stöd i remissyttrandena och bland de skolledare och huvudmän som Skolverket haft kontakt med är att låta humanistiska programmets innehåll flyttas till samhällsvetenskapsprogrammet. Gymnasieutredningen och Skolverkets beredningsarbete visar dock att en sådan lösning har både för- och nackdelar. Den främsta fördelen är att det ger goda förutsättningar för skolorna att synliggöra humaniora för fler och att marknadsföra utbildningen eftersom eleverna inte påbörjar inriktningsstudierna förrän i år 2. Det finns dock en oro på flertalet skolor som Skolverket haft diskussioner med att utbildningen tappar identitet om examensmålen blir mer riktade mot det samhällsvetenskapliga området. Vidare är humanistiska programmet det enda högskoleförberedande programmet där endast en kurs i matematik är obligatoriskt, något som flera lyfter som viktigt för många elever, vilket talar emot en sammanslagning med samhällsvetenskapsprogrammet. Skolverket föreslår därför att humanistiska programmet oförändrat behåller de två inriktningarna, språk och kultur. Gymnasieutredningen föreslog även att vissa yrkeskurser från hotell- och turismprogrammet eventuellt skulle kunna ingå i humanistiska programmets programfördjupning. Skolverket menar att detta är en rimlig slutsats eftersom turismsektorn ofta önskar rekrytera ungdomar med goda språkkunskaper. Vidare uttrycker intressenter för och elever från det humanistiska programmet ett intresse för internationalisering och internationellt arbete. En sådan kurs, som redan ingår i programfördjupningen från det samhällsvetenskapliga området, är internationella relationer. Skolverket föreslår därför att programfördjupningen kompletteras med relevanta ämnen från hotell- och turismprogrammet och handels- och administrationsprogrammet, så att de skolor som önskar kan erbjuda en sådan fördjupning.